Information från smittskyddet och mikrobiologen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Information från smittskyddet och mikrobiologen"

Transkript

1 SMI TT NY Information från smittskyddet och mikrobiologen Nr 27 Maj-99 Innehåll Infektioner i gallvägarna 2 Multipel skleros 6 Creutzfeldt Jakobs sjukdom 10 Infektionsutbrott på neonatal IVA-avdelning 12 Invasiv infektion med Grupp A Streptokocker 15 Nytt och gammalt om Borrelia 17 PCR inom bakteriologin 19 Hepatit A i Norrköping 21 Gastroenterit med Norwalk-liknande virus 23 Fortbildning av skolpersonal i sex- och samlevnad 24 Ytterligare några rader Epidemisituationen i länet 29

2 Åter har jag nöjet att presentera ett nytt nummer av SmittNytt, som denna gång blivit så digert att många smaker bör kunna bli tillfredsställda. Jag har fått några nya medförfattare och jag tackar dessa liksom alla övriga för deras bidrag. Tidskriften formas till stor del utifrån vad jag själv tycker bör komma med, men tips och inte minst bidrag är mycket välkomna - ibland känns det som min inspiration tryter. Om Ni inte har något speciellt för er i sommar, får jag föreslå en Vadstena-utflykt. Ta Er också tid att flanera i örtagården, som ligger nära klosterkyrkan. Där kan man få möjlighet att se den vackra Mariatisteln. Med önskan om en skön sommar Infektioner i gallvägarna Normalt, hos friska personer, kan man inte odla fram bakterier från galla eller gallvägar. Flödet av galla och den intrikata muskulaturen i sfinkter Oddi skyddar mot uppåtstigande infektioner. Dessutom finns det ett specifikt skydd av immunoglobuliner, t.ex. sekretions-iga i gallan. Dessa immunoglobuliner bildas dels på andra ställen i kroppen och utsöndras till gallan från levern, dels från immunokompetenta celler i gallblåsans slemhinna. Man har hävdat att gallblåsan skulle vara den huvudsakliga källan till de immunoglobuliner som kommer ut i mag-tarmkanalen hos människa. I gallan finns det t.ex. specifika antikroppar mot colibakterier. Det finns också faktorer i gallan som förhindrar att bakterier fäster sig till slemhinnorna i gallvägarna. Förekomsten av bakterier är vanligare i gallblåsan än i levergalla. I samband med gallstenssjukdom finner man positiva bakterieodlingar från gallblåsan 2

3 i 10-25%. Denna siffra är högre vid akut cholecystit. En steninnehållande gallblåsa kan t.ex. härbärgera salmonellabakterier eller gasbrandsbakterier, vilka kan orsaka intensiv infektion i samband med kirurgi. Inflammation i de djupa gallvägarna - cholangit Detta tillstånd innefattar feber med frysningar, gulsot och smärta i övre högra delen av buken. I dag är det klart att inflammation i djupa gallvägarna i västvärlden till 80% av fallen orsakas av gallsten och, i de resterande fallen, av obstruktion i gallvägarna av annan orsak eller efter införandet av instrument eller s.k. stentar. Den kliniska erfarenheten visar att patientens allmäntillstånd mycket snabbt kan försämras vid en akut cholangit. Den vanligaste formen av uppåtstigande cholangit beror på partiell obstruktion av gallvägarna. Det finns tre teorier om bakteriell kolonisering av gallvägarna. En möjlighet är duodenal reflux in i gallvägarna, en annan hematogen spridning via porta- eller arteria hepatica cirkulationen. En tredje är spridning av bakterier från gallblåsan. Man kan ha cholangit utan att det går att odla fram bakterier och man tror att faktorer i gallan såsom lysolecitin kan spela en viktig roll. Man kan också ha bakterier i gallan utan att ha cholangit. De vanligaste inblandade bakterierna vid cholangit är de i tarmen normalt förekommande som E. coli, Klebsiella, Enterobacter och Streptococcus fecalis. Anaeroba bakterier som Clostridium perfringens och Bacteroides fragilis kan också hittas, ofta tillsammans med aeroba bakterier. Behandling av cholangit innebär att man ger antibiotika i form av cephalosporiner, penicillin eller aminoglykosider av lämpligt slag, och att man så snart som möjligt underlättar gallflödet till tarmen. Det senare sker i dag oftast med ERCP och stenextraktion eller införande av en stent i gallvägarna. Om den endoskopiska vägen inte är möjlig kan man använda sig av PTC-teknik i stället. Akut gallblåseinflammation Ett flertal studier har påvisat växt av bakterier i gallblåsans innehåll hos 50-60% av patienter med s.k. akut cholecystit. Dessa bakterier skulle kunna orsaka den inflammatoriska processen i gallblåsan. Patienter med akut cholecystit och sterilt innehåll i gallblåsan uppvisar emellertid samma morfologiska förändringar som de med bakterier i gallblåsans innehåll, och infektionen är sannolikt en sekundär faktor. I 95% av fallen av akut cholecystit är gallblåsehalsen eller gången till gallblåsan obstruerad av en gallsten och gallblåsan är distenderad, beroende på en aktiv sekretion av vätska och elektrolyter från slemhinnan. Prostaglandiner och även kväveoxid, bildat av makrofager i väggen, har betydelse för denna patofysiologi. Bakterier behöver inte primärt vara involverade utan inflammationen kan 3

4 skapas av mekanisk irritation eller kemisk påverkan av beståndsdelar i gallan. Sekundärt under utvecklingen av akut cholecystit sker växt av bakterier i gallblåsans innehåll och i gallblåseväggen. Hos patienter som opererats tidigt kan man i 80% i fallen odla fram bakterier från gallblåsan, men om man väntar en vecka efter symtomdebuten har denna siffra minskat till 50%. Av de bakterier som man odlat fram från gallblåsan hos patienter med akut cholecystit utgör E. coli 18%, Klebsiella pneumonae 8%, Streptococcus fecalis 9% och Clostridium perfringens 5%. Man har vidare funnit att det är vanligare med förekomst av bakterier ju äldre patienten är. Det förekommer också akut cholecystit sekundär till systeminfektion med både bakterier och svamp. Det är beskrivet vid infektion av Candida, Leptospira, Salmonella och tuberkulosbakterier. Samma sak är också beskriven i samband med AIDS - associerat med cytomegalovirus och kryptosporidier. Bakteriers betydelse vid bildning av gallsten Förekomst av gallsten är ett mycket vanligt tillstånd i västvärlden. Ett samband mellan infektion och gallsten beskrevs av japanska forskare Bilirubinet i gallan är normalt konjugerat med glukuronsyra. Bakterier, t.ex. kolibakterier, frisätter betaglukuronidas som dekonjugerar bilirubin. Konjugerat bilirubin är vattenlösligt men vid dekonjugering blir det svårlösligt, vilket kan medföra utfällning av kalciumbilirubinat, som bildar s.k. infektionsstenar. De flesta gallstenar, även kolesterolgallstenar, har en kärna av kalciumbilirubinat, och en tanke är att utfällt kalciumbilirubinat kan tjäna som en kärna för utfällning i en galla som är övermättad med kolesterol. Under de senaste åren har det, i ljuset av kunskapen om orsakerna till magsår, kunnat märkas ett nytt intresse för infektioner i gastrointestinalkanalen och gallstensbildning. Gallblåsan kan normalt skydda sig mot bakterier genom vätejonsekretion som gör gallan sur. Det är nyligen visat att om gallblåseslemhinnan blir inflammerad så kommer dess transportfunktion att ändras så att gallblåsegallan inte blir surgjord, och detta innebär också en försämrad löslighet för kalciumsalter. Den inflammerade gallblåsan har vidare försämrad absorption av kalcium. En tänkbar sekvens av händelser som leder till gallstensbildning skulle kunna vara att gallblåsans slemhinna blir inflammerad, och att detta leder till att förhållandena för utfällning av kalciumbilirubinat gynnas. Inflammationen skulle således komma först och gallstenarna skulle bildas i ett andra steg. Man har nyligen visat att Helicobacter pylori kan finnas i gallvägarna. Således har Helicobacter pylori DNA kunnat påvisas i galla och man har också funnit att koloniseringen i ventrikeln av Helicobacter pylori minskar efter galloperation. Bildningen av gallstenar tar år i an- 4

5 språk och även om man inte kan odla fram bakterier från gallsten i samband med galloperationen så kan bakterier ha varit inblandade när stenarna bildades flera år tidigare. Mot denna bakgrund har man studerat förekomsten av bakteriellt DNA i gallstenar. Man har då funnit framförallt DNA från propionibakterier, Enterobacter och grampositiva bakterier. Speciellt Propionibakterium acnes diskuteras med tanke på att man tidigare odlat fram denna från gallstenar. Det återstår dock att visa att bakterier verkligen är inblandade i uppkomsten av gallsten. Skleroserande cholangit Denna kroniska sjukdom, som engagerar gallvägarna, har typiska lumenvariationer som man ser vid cholangiografi. Etiologin till sjukdomen är okänd, men den går ofta parallellt med inflammatorisk tarmsjukdom. Cholangiten har initialt inte någon känd bakteriell orsak, men den kan sekundärt vara förenad med strikturering och infektion som ger feber och frysningar. Sjukdomen leder ofta till en sekundär biliär cirrhos och levertransplantation är idag en behandling vid avancerad sjukdom. Återkommande cholangio-hepatit Denna inflammation i gallvägarna förekommer bl.a. i Sydostasien och är förenad med stenbildning och strikturer i gallgångarna. Stenarna består av bilirubinat, och man har konstaterat att dessa uppkommer då bakterier kommer in i gallvägarna och frisätter glukuronidas. Hinder för gallavflödet orsakar recidiverande cholangit och stenarna kan också orsaka pankreatit. Till skillnad från gallstenssjukdom i västvärlden, som är vanligare hos kvinnor, är frekvensen av denna sjukdom lika vanlig hos män och kvinnor. Behandlingen innebär som ovan att hindret för gallavflödet elimineras. Parasitära infektioner I lever- och gallvägar förekommer också parasitära infektioner av nematoder och trematoder. Ascaris lumbricoides är en sådan nematod. Exempel på trematoder som kan invadera gallvägarna är s.k. leverflundror, t.ex. Clonorchis, Opistorchis och Fasciola. Utöver dessa parasitära infektioner finns echinokock- och amöbainfektioner, som kan engagera lever- och gallvägar och orsaka cystbildningar, som kan bryta in i gallvägarna. Sammanfattning Infektioner som berör gallvägarna är inte helt ovanliga och när de uppträder i samband med cholangit och cholecystit ger de ofta smärtor och påverkat allmäntillstånd, och de kan ibland vara livshotande. Infektionen är sällan primär utan det finns oftast en bakomliggande orsak som orsakar försvårad tömning av galla till tarmen. JOAR SVANVIK Professor Avdelningen för Kirurgi, HU, Linköping 5

6 Multipel skleros: Autoimmun sjukdom som behandlas med antivirala interferoner Under de senaste åren har behandlingsmöjligheterna vid multipel skleros förbättrats, främst tack vare beta-interferon, som är det första medel som visats kunna bromsa sjukdomsutvecklingen. Beta-interferon, som liksom andra interferoner har antivirala effekter, introducerades vid MS därför att man trodde att MS var orsakat av virus. Vad vet man idag om mekanismerna för MS? Är sjukdomen direkt eller indirekt orsakad av virus eller andra mikroorganismer? Vilka är behandlingsmöjligheterna? Syftet med denna artikel är att ge en översikt om nya rön angående uppkomst av sjukdom och behandlingsmöjligheter. Förekomst av MS, symtom och sjukdomsförlopp MS debuterar vanligen i års åldern, och förekomsten (prevalensen) är 1 på 800 i Skandinavien, vilket innebär att det finns c:a personer i Sverige med MS. Sjukdomen är förknippad med uttalade neurologiska handikapp, vilket delvis stämmer. MS är en av de vanligaste orsakerna till neurologiska handi- 6 kapp hos vuxna. Dock, vilket är mindre känt, har sjukdomen minst lika ofta ett lindrigt förlopp, där livslång sjukdom ger ringa eller måttliga handikapp. Ett problem i sammanhanget är att man inte på förhand kan förutsäga i det enskilda fallet hur förloppet kommer att bli. Det är vanligt att sjukdomen går i s.k. skov, vilket innebär perioder av neurologisk försämring, oftast med inga eller lindriga besvär mellan skoven. Efter ett antal år (i genomsnitt 15 år) kan sjukdomen gå över i en fas med långsam försämring, vilket kallas sekundär-progressiv MS. En ovanlig form är primär-progressiv MS, då sjukdomen från början är progressiv. Vid MS angrips det centrala nervsystemet, vilket kan leda till en rad olika symtom, som förlamning, känselrubbning, nedsatt syn, dubbelseende, balansproblem och störning av blåsans funktion. Det är också vanligt med symtom som inte syns utåt, exempelvis uttalad trötthet. Varierad geografisk spridning av MS - mikrobiella eller genetiska orsaker? Det har länge varit känt att förekomsten

7 av MS varierar geografiskt, med högriskområden i norra Europa och Nordamerika. Det har spekulerats i mikrobiella orsaker, men alltmer forskning visar genernas betydelse vid sjukdomen, vilket till stor del kan förklara utbredningen av sjukdomen. Det finns till och med spekulationer att sjukdomen härstammar från en skandinavisk gen. Ärftligheten vid MS innebär att det finns en ärftlig predisposition, men att det krävs ytterligare mekanismer för att sjukdomen ska bryta ut. Koppling till HLA-generna har varit känd länge. Ny forskning är på väg att visa andra genfamiljers betydelse, flera kopplade till immunförsvaret. Ärftlighetens betydelse framgår av den gånger ökade risken som syskon och barn till MS patienter har att få MS. Att ärftlighet är en stark riskfaktor jämfört med miljöfaktorer visas av att syskon med ärftlig predisposition löper lika stor risk att få MS, även om de vuxit upp i olika miljöer, liksom att adopterade syskon i familjer med MS inte löper någon ökad risk att insjukna. Miljöfaktorer har ändå troligen viss betydelse, exempelvis har påtaglig lösningsmedelsexposition i flera studier visat en fördubbling av risken. Utifrån detta är det dock svårt att dra slutsatser i enskilda fall. Fortsatta epidemiologiska studier, där både miljö och genetiska faktorer undersöks, är en viktig del av MSforskningen. Är MS orsakat av mikroorganismer? Under flera decennier har det diskuterats om MS är en virussjukdom eller en autoimmun sjukdom. Med jämna mellanrum har det rapporterats att vissa virus skulle ligga bakom MS, lika ofta har det kommit dementerande rapporter. De flesta forskare anser idag inte att MS är en direkt virusorsakad sjukdom. Däremot anser många att mikroorganismer på olika sätt kan vara viktiga mekanismer för uppkomst och utlösande av sjukdom. MS räknas idag till de autoimmuna sjukdomarna, dvs immunförsvaret reagerar fel och angriper kroppsegna vävnader ( auto betyder själv). Vid MS angrips nervskidorna (myelinet) i det centrala nervsystemet av en aggressiv immunattack, med invandring av vita blodkroppar, som orsakar en inflammation. Av de vita blodkropparna utgör T- lymfocyter, makrofager och deras utsöndrade signalsubstanser (cytokiner) de främsta vapnen. Vad som startar denna autoimmuna attack är ännu oklart. Indirekta effekter av mikroorganismer Mikroorganismer kan indirekt medverka till uppkomst av den autoimmuna attacken på tre principiellt olika sätt. För det första kan mikroorganismer på byggstensnivå uppvisa stora likheter med mänskliga byggstenar. Exempelvis är det inte ovanligt att en sekvens av aminosyror i ett virusrelaterat protein är identisk med en sekvens i ett humant protein. Immunsystemet kommer att mobilisera en attack mot virusproteinet, 7

8 men på grund av likheten med det humana proteinet kommer även detta att angripas, varvid processen är igång. Denna mekanism kallas molecular mimicry, dvs imitation på molekylär nivå. För det andra kan det vid bekämpning av mikroorganismer uppstå en sådan miljö att en autoimmun process kan starta. T-lymfocyter är de celler som startar och driver en immunreaktion, men samtidigt också förhindrar att kroppsegna ämnen angrips. Många farliga T- lymfocyter, med förmåga att reagera mot egna ämnen, sållas bort i tymus (brässen). Men det finns ändå kvar en del sådana autoreaktiva T-lymfocyter, som normalt hålls nedreglerade. Vid en inflammation, som exempelvis uppstår där mikroorganismer bekämpas, finns rikligt med substanser som uppreglerar immunceller. I denna miljö kan även de farlig T-lymfocyterna uppregleras så att de blir aggressiva och kan, efter förflyttning till nervsystemet, sätta igång en inflammation. För det tredje kan vissa mikroorganismer specifikt aktivera ett stort antal lymfocyter, varav några kan råka vara riktade mot egna ämnen. Epstein-Barr virus kan aktivera B-lymfocter, de celler som ombildas till antikroppsproducerande celler, och vissa toxiner från bakterier kan aktivera T- lymfocyter genom att binda till vissa familjer av receptorer som finns på ett stort antal T- lymfocyter. 8 Andra faktorer Det finns också andra kända och okända orsaker till varför MS uppstår. Det är känt att MS är vanligare hos kvinnor, att debuten vanligen sker i hormonaktiv ålder och att graviditet skyddar mot insjuknande i MS. Allt detta tyder på att hormonella faktorer är betydelsefulla. Vidare finns det studier som visar att MS oftare debuterar efter kraftig livsstress, exempelvis anhörigs död (även om det också finns studier med motsägande resultat). Det är känt att centrala nervsystemet påverkar det endokrina systemets hormonutsöndring. Det är troligt att också immunsystemet påverkas av det centrala nervsystemet och av hormoner. Ny kunskap visar att immunceller har receptorer för både hormoner och nervösa signalsubstanser. Immunsystemet kan i sin tur påverka de övriga systemen med hjälp av utsöndring av cytokiner. Ett stort forskningsområde, ibland kallat psykoneuroimmunologi, är under framväxt - men det får bli mer om detta i ett annat sammanhang. Beta-interferon vid MS Interferoner är antivirala substanser som varit kända i mer ån 40 år. De har provats i många studier vid MS, enligt konceptet att MS är en virusorsakad sjukdom. Betainterferon har visat bäst effekt och är mest studerat. Gamma-interferon ökade däremot skovfrekvensen vid MS. Detta stämmer med nyare rön som visat att gammainterferon främst är ett immunmodulerande cytokin med uppreglerande effekter.

9 Under 90-talet har flera studier visat att beta-interferon minskar skovfrekvensen med 30%, och inflammatoriska förändringar i hjärnan, uppmätta med magnetkamera, med 50%. Vidare har långtidsuppföljningar visat lägre handikappgrad vid behandling, och nyligen publicerades den första studien som visar effekt på sekundär-progressiv MS. Hur utövas effekten av beta-interferon om MS inte är en virussjukdom? I grunden är detta okänt. En möjlighet är ju att antivirala egenskaper minskar risken för de indirekta effekter som virus kan ha på MS. En annan, troligare möjlighet är att beta-interferon har egna effekter på immunförsvaret. Det finns rapporterat att cytokin-balansen ändras av beta-interferon, och att passagen av celler till centrala nervsystemet hämmas. Beta-interferon kan till och med verka genom att hämma effekterna av gamma-interferon, vilket verkar logiskt med tanke på det senares negativ effekter vid MS. Andra aktuella och kommande möjligheter Ett preparat som visat likartad klinisk effekt på skov är glatirameracetat. Detta består av fyra aminosyror hämtade från myelin-basiskt protein, som är ett möjligt mål för den autoimmuna attacken. Verkningsmekanismen är okänd, men tanken är att glatirameracetat ändrar aggressiva T- lymfocyters beteende genom att binda till deras receptorer och ändra utsöndringen av cytokiner. Detta medel 9 finns idag på licens. Intravenöst immunglobulin är en annan möjlighet, som ännu inte är lika väl dokumenterad. Höga doser cortison används ibland med framgång vid svåra skov, men har inte visats påverka sjukdomsförloppet. Beträffande aktuell behandling vill jag sist, men inte minst, framhålla hur viktigt omhändertagandet och psykosociala faktorer är, liksom fysioterapi, arbetsterapi och symtomatisk behandling. Här är kurator, arbetsterapeut, sjukgymnast och läkare viktiga personer, som med fördel arbetar i team. I framtiden hoppas man kunna nedreglera den aggressiva delen av immunförsvaret mer selektivt. Detta är idag ett stort forskningsområde, där numera även läkemedelsindustrin deltar aktivt. Här är några aktuella linjer; rekryteringen av immunceller från blod till centrala nervsystemet kan begränsas, exempelvis genom att blockera vidhäftningsmolekyler på cellerna; aktiveringen av de autoreaktiva T-lymfocyterna kan förhindras, exempelvis genom att blockera de specifika receptorerna; det inflammatoriska svaret kan omprogrammeras, så att i detta sammanhang ett mindre farligt cytokinmönster uppstår; vissa specifika effektormekanismer kan nedregleras. Sammanfattning MS är en autoimmun sjukdom med ärftlig predisposition, där mikrobiella agens, tillsammans med andra faktorer, kan spela en viktig roll för uppkomst av sjukdom. Beta-interferon är den första

10 behandlingsformen som påverkar förloppet vid MS. Mekanismerna vid betainterferonbehandling är ofullständigt kända. JAN ERNERUDH Docent, Överläkare Klinisk Immunologi och Neurologiska Kliniken, US Creutzfeldt Jakobs sjukdom Överförbar spongiform encefalopati är en dödligt degenerativ hjärnsjukdom som förekommer hos människor och hos vissa djurslag. Sjukdomsgruppen omfattar bl.a. Creutzfeldt Jakobs disease (CJD) med dess nya variant (nvcjd), bovin spongiform encefalopati (BSE) hos nötboskap, scrapie hos får m.fl. Sjukdomen förorsakas av ett infektiöst protein (känt som prion) som har andra egenskaper än virus och bakterier. Dessa prioner har uttalad motståndskraft mot konventionella kemiska och fysikaliska inaktiveringsmetoder. Direkt kontaktsmitta mellan personer har inte förekommit. Det finns en familjär form av CJD (c:a 100 släkter) och närbesläktade former (c:a 60 släkter). Antalet dokumenterade fall i världen, där smitta skett via hormonpreparat är över100, via vävnadstransplantat (dura mater, kornea) och förorenade instrument är över 80 fall. Smittämnet vid CJD finns framför allt i hjärnvävnad, ryggmärg, likvor, kornea och, tidigare, i hormonpreparat från human hypofys. Vid nvcjd har man dessutom funnit att lymfoid vävnad och 10 möjligen även cirkulerande lymfocyter innehåller prioner. Human spongiform encefalopati karakteriseras av en progressiv demens, minnessvårigheter, personlighetsförändringar, huvudvärk, yrsel, kramper. I många fall inträffar döden inom några månader efter symptomdebut. Frekvensen fall av CJD är omkring 1 per miljon innevånare och år. Symptomdebuten sker i senare medelåldern. Under 1996 rapporterades en ny variant av CJD (nvcjd) från tio personer i ovanligt ung ålder. Symptomen har ofta varit atypiska med debut av förändringar i beteende, ataxi, och med ett sjukdomsförlopp upp till två år. Antalet diagnostiserade fall av nvcjd är för närvarande 27. Det finns starka stöd för att den humana sjukdomen nvcjd och BSE (galna kosjukan) förorsakas av samma infektiösa agens.

11 Rutiner patientomvårdnad Det finns inget som talar för att vårdpersonal har ökad risk att insjukna i CJD och liknande sjukdomar med ordinarie omvårdnadsrutiner. Ingen smittrisk föreligger från intakt hud eller i utsöndringar, t.ex. sekret, urin, faeces. Speciella försiktighetsåtgärder krävs vid kontakt med smittsamma vävnader som hjärna, ryggmärg, ögon, blod, likvor, viscerala organ. Patienter behöver ej isoleras men prover blodsmittemärkes. Ingrepp Planera undersökning och behandling samt undvik mindre nödvändiga ingrepp. Varje ansträngning skall göras för att noggrant planera ingreppet och det praktiska handlandet runtomkring, som exempelvis instrumenthantering, rengöring, desinfektion och avveckling. Vid icke invasiva ingrepp, såsom röntgen, behövs inga speciella föreskrifter. Använd engångsinstrument och utrustningar där så är möjligt. Generellt rekommenderas destruktion med förbränning av alla instrument som varit i kontakt med högriskvävnader, såsom hjärna, ryggmärg, ögon, viscerala organ eller lymforeticulära vävnader. Rengöring, desinfektion och avveckling Instrument som inte berört smittsamma vävnader enligt ovan kan bearbetas enligt följande. Rengöring av instrument och utrustning skall ske omedelbart, för att minska intorkning, separat från övrigt gods och i två steg. Efter rengöringen behandlas instrument och utrustning i första hand med en värmeprocess med pulserande förvakuum och mättad vattenånga. Om instrument inte tål värmeprocessen kan en kemisk behandling övervägas. Vävnader, engångsmaterial med blod och likvor, stickande - skärande avfall med skyddsförpackning behandlas som smittförande avfall och förbränns. Faeces, urin, saliv och sårsekret behandlas som konventionellt avfall. Se vidare Hygienrekommendationer vid CJD Örebro och Östergötlands län. Referenser Dessa rekommendationer är baserade på de anvisningar som Health and Safety Commission (UK) ger i samråd med Advisory Committee on Dangerous Pathogens och Spongiform Encephalopathy Advisory Committee, Barbro Isaksson Hygienöverläkare, US Lennart Sjöberg Klinikchef, Mikrobiologen Örebro

12 Infektionsutbrott med cephalosporinresistenta tarmbakterier på en neonatal intensivvårdsavdelning Det är välkänt för alla som arbetar inom vården att det då och då förekommer mindre utbrott av bakteriella vårdrelaterade infektioner med besvärligt resistensmönster. På US drabbades t.ex. brännskadeavdelningen 1988 och 1989 av en epidemi med multiresistenta stafylokocker, MRSA. Flera andra sjukhus har haft utbrott av MRSA under 90- talet. Bakterier som förekommit på olika nyföddhetsavdelningar är bl.a. S. aureus, streptokocker grupp A (GAS) och Salmonellaarter. Andra bakterier kan också spridas nosokomialt, t.ex. den tarmbakterie som heter Enterobacter cloacae. På senare år har det i internationell litteratur beskrivits flera utbrott av infektioner med denna bakterie på olika typer av intensivvårdsavdelningar, inklusive intensivvårdsavdelningar för nyfödda. Det gäller således enheter som vårdar många svårt sjuka patienter med ökad infektionskänslighet. Sådana utbrott har varit kopplade till användandet av tredje generationens cephalosporiner, dvs cefuroxim (Zinacef ), cefotaxim (Claforan ) eller ceftazidim (Fortum ). E. cloacae är ej mer elakartad än andra 12 tarmbakterier, som kan ge mer eller mindre svåra infektioner hos nyfödda, t.ex. E. coli. Den har dock en tendens att genom mutation snabbt utveckla resistens mot tredje generationens cephalosporiner och att överhuvudtaget utveckla ett besvärligt resistensmönster, och är därför är svår att behandla med antibiotika. Vi kommer kort att beskriva två sådana utbrott med E. cloacae på den neonatala intensivvårdsavdelningen, US, och hur vi handlat för att komma till rätta med dessa infektioner. Bakgrund Bakteriella infektioner (sepsis) hos nyfödda, särskilt mycket för tidigt födda, är tyvärr relativt vanligt förekommande och ett av de allvarligare problemen på nyföddhetsavdelningar. Symtomen på sepsis är i början mycket vaga. Man är därför tvungen att börja behandla med antibiotika på ganska vida indikationer, för att i stället sätta ut behandlingen tidigt om infektionen inte kan verifieras. Man använder sig initialt, innan positiv odling föreligger, av någon typ av standardkombination av antibiotika,

13 som ger bred täckning mot flertalet tänkbara bakteriearter. Under många år användes i Linköping kombinationen ampicillin (Doktacillin ) och en s.k. aminoglykosid, gentamycin (Garamycina ). Detta fungerade bra i de allra flesta fall. Ett par stora multicenterstudier visade dock att en kombination innehållande tredje generationens cephalosporiner hade fördelar, eftersom den gav bredare täckning och hade bättre effekt, särskilt om barnens sepsis var kombinerad med meningit. Av den anledningen bytte vi till kombinationen ampicillin + cefotaxim. Neonatal IVA, avdelning 15 är en specialavdelning för sjuka nyfödda och/eller för tidigt födda barn. Avdelningen har genomsnittligt hög beläggning, 100%, på 8 intensiv- och lika många lättvårdsplatser. Innan avdelningen flyttades till plan 16 hösten 1996 var den mycket trångbodd. Eftersom det vårdas många små och svårt sjuka barn är det ett högt antibiotikatryck. Många barn utsätts av nödvändighet för invasiva åtgärder, såsom intravenösa eller intraarteriella katetrar, vilket ökar infektionsrisken, och ett 50-tal barn vårdas årligen i respirator, ofta under relativt lång tid. Antalet vårddygn per år i respirator eller CPAP är c:a Pga infektionsrisken finns noggranna hygienrutiner, vilket bl.a. innefattar barriärvård av alla barn, se faktaruta. Utbrotten: Under 1993 kom ett första infektionsutbrott. Sex barn infekterades med E. cloacae. Tidigt i utbrottet byttes antibiotikaregimen till bensylpenicillin plus aminoglykosid i form av netilmycin (Netilyn ). Man försökte ytterligare skärpa den hygieniska regimen. Dock gick det inte att stoppa spridningen förrän s.k. kohortvård infördes. Detta innebär att de infekterade barnen vårdades av ett vårdlag som aldrig fick ta hand om nytillkomna patienter. På så sätt upphörde spridningen efter ett tag. Därefter återgick man till att rutinmässigt använda cefotaxim + ampicillin vid misstanke om infektion. Ett andra utbrott skedde 1994, då sju barn infekterades. Även detta utbrott upphörde efter byte av antibiotikakombination samt skärpt hygien och kohortvård. Genom s.k. biokemisk fingeravtrycksanalys (SMI, Stockholm) visades att bägge utbrotten orsakades av samma stam. Miljöanalys. Avdelningen för sjukhushygien gjorde en omfattande miljöanalys med odlingar från personal och diverse utrustning utan att någon smittkälla kunde spåras. Hur gick det för barnen. Ett extremt högriskbarn avled, troligen dock inte pga infektionen. Övriga barn tillfrisknade, de flesta hade trots allt inga allvarliga infektioner och den aktuella bakteriestammen var ej totalresistent. Slutsatser: Risken för nosokomial spridning av bakteriella infektioner är rela- 13

14 tivt stor på avdelningar med hög vårdintensitet. Det är mycket viktigt att ständigt hålla hygienrutinerna aktuella och inte slarva t.ex. med handdesinfektionen. Trots detta kan ibland utbrott av bakteriella infektioner ske. Valet av antibiotika kan ha betydelse för uppkomst av nosokomiala infektioner. För att få stopp på nosokomial spridning kan det vara nödvändigt att, förutom strikta hygienrutiner, byta standardkombinationer av antibiotika och dessutom kohortvårda patienterna. Kohortvården medför på kort sikt ökade kostnader, eftersom det åtgår mer personal. Vi bör framöver vara ännu mer uppmärksamma än tidigare på risken för nosokomial spridning av infektioner, särskilt på intensivvårdsavdelningar. Den minskning av lokalytorna och den ökade patientgenomströmningen som drabbat många vårdavdelningar på senare år, ökar också risken Orvar Finnström Överläkare, barn- och ungdomsmed. klin. Barbro Isaksson Hygienöverläkare US Fakta: Barriärvård skall tillämpas i alla vårdsituationer där man vill förebygga smitta, känd eller okänd. Eftersom infektioner är vanliga hos barnen som vårdas på neonatal IVA krävs barriärvård av varje barn, oavsett om barnet ligger i säng eller kuvös, på eget rum eller flerbäddsrum. Barriärvård omfattar: m Handdesinfektion med alkohollösning, före rent och orent arbete, även om handskar använts. m m Handskar används vid kontakt med urin, avföring, blod eller sekret. Rums eller patientbunden skyddsrock eller förkläde används vid direkt kroppskontakt med patient eller patientens säng. 14

15 Invasiv infektion med Grupp A Streptokocker (GAS) Under senvintern uppmärksammades några fall i Östergötland med konstaterad eller misstänkt invasiv streptokock-infektion med chock. Detta är ett tillstånd med mycket aggressivt och snabbt förlopp och där dödligheten är hög. Grupp A streptokocker (GAS) är mycket vanliga i samhället och man räknar med att c:a 5-10% av befolkningen, vid ett givet tillfälle, är friska bärare. De vanliga sjukdomar som orsakas av GAS är scharlakansfeber, halsfluss, rosfeber samt svinkoppar (impetigo) - fr.a. hos småbarn. Dessa sjukdomar kan enkelt botas med antibiotika eller, som vid impetigo, med lokalbehandling. Ibland kan bakterien nå blodbanan. Hos vissa av dessa patienter kan bakterien sprida sig snabbt i kroppen och orsaka svår sjukdom. Bakterien innehåller många antigena komponenter inkl. toxiner, som påverkar kroppens immunförsvar. Immunreaktionerna kan ibland bli så kraftiga att de gör mer skada än nytta. Streptokockinfektioner är vanligare under vinterhalvåret. Invasiv streptokocksjukdom är dock ovanlig men har av oklar anledning ökat de sista åren. Totalt räknar man i Sverige med att c:a patienter årligen drabbas av GAS-sepsis och i c:a 10% av dessa fall får sjukdomen ett mycket snabbt och allvarligt förlopp. Varför vissa blir så svårt sjuka vet man ej säkert. Det finns många studier som visat att om två personer infekteras med samma bakterie kan den ena bli mycket svårt sjuk medan den andra endast får en banal infektion eller inte får några symtom alls. Vissa bakterietyper verkar kunna orsaka en aggressivare sjukdom än andra typer. Bakterierna bildar alla toxiner och mängden och sammansättningen av dessa spelar roll. De patienter som blir svårast sjuka verkar också sakna förmåga att i tid bilda antikroppar mot vissa av dessa toxiner. En bakomliggande sjukdom med nedsatt immunförsvar kan också bidra till att tillståndet blir allvarligt. Man har uppskattat incidensen av invasiv streptokocksjukdom till c:a 3-6/ och år. Detta skulle för Östergötland innebära mellan fall/år. Det finns över 100 olika serotyper av GAS. Den vanligaste och enklaste indelningen är i s.k. T-typer, en typning som utförs bl.a. vid SMI i Stockholm. T-typning utförs sedan flera år rutinmässigt

16 på samtliga blodstammar som isoleras vid det mikrobiologiska laboratoriet, US. Fallbeskrivningar En gravid kvinna i 30-års åldern inkom till US i slutet av februari med feber och tecken på lunginflammation. Under loppet av några timmar försämrades hon snabbt och dog efter ytterligare några timmar. Dagen därpå växte det i blododling fram GAS-bakterier. En annan kvinna i ålder mellan år inkom c:a 1 vecka senare till Vrinnevisjukhuset i Norrköping med feber och utbredda lungförändringar som vid lunginflammation. Kvinnan avled efter några dagar. Man kunde vid blododling se grampositiva bakterier i kedjor, vilket talade för streptokocker. Dessa bakterier växte tyvärr ej ut, möjligen pga att kvinnan hunnit få antibiotika innan blododlingen blev tagen, och någon typbestämning kunde alltså ej utföras. En tredje patient, också en kvinna mellan 30 och 40 år, inkom någon vecka senare till Vrinnevisjukhuset med feber, lunginflammation och tecken på organpåverkan. Hon genomgick bronkoskopi, och vid odling från nedre luftvägarna samt från nasopharynx isolerades GAS. Blododlingarna från denna patient var negativa. Översikt av odlingar och typningar Med anledning av dessa tre fall har vi gått igenom de senaste årens positiva blododlingar med GAS. Under 1997 var det 19 patienter. Av dessa var 16 T-typ 28. Även under 1998 var det 19 patienter som hade positiva blododling med GAS. Detta år varierade dock T-typerna betydligt mer och vi fann 8 olika T-typer. Hittills i år har 10 patienter haft GAS i blodet representerande 7 olika T-typer. Stammen isolerad från kvinnan avliden vid US var T-typ 3, medan den tredje kvinnans (luftvägs-)stam typades till T- typ 3 B Detta innebär att båda stammarna var av T-typ 3, men att den sistnämnda kvinnans isolat bar på ytterligare T-antigen. Kvinnorna skulle alltså inte varit smittade med samma bakterie. Bakterierna har dock analyserats vidare med molekylärbiologiska metoder, som riktats mot bakteriens genom, och i dessa undersökningar verkar stammarna vara mycket lika. Resultaten är alltså motsägelsefulla, varför ytterligare mer detaljerad kartläggning pågår, men det lär dröja innan vi får svar. Genom att vi under så kort tid hade 3 fulminanta GAS-infektioner har vi till SMI skickat ytterligare ett 80-tal stammar för typning. Bakterierna har odlats fram från svalg/sår från patienter med godartad streptokocksjukdom. Preliminärt är c:a 10% av dessa T-typ 3. Sammanfattning m Antalet positiva blododlingar har hittills inte varit fler än förväntat och ej säkert ökat jämfört med föregående år. m 1997 dominerade T-typ 28 kraftigt 16

17 m m medan T-typerna under 1998 och 1999 visat en mer blandad bild. De fall av mycket allvarlig streptokocksjukdom som inträffat och även orsakat dödsfall är enligt preliminära data ej identiska men ytterligare undersökningar pågår. Något ytterligare fall av mycket allvarlig invasiv streptokocksjukdom har sedan mitten av mars ej kommit till smittskyddets kännedom. Kristina Cardell Tf bitr smittskyddsläkare Specialistläk inf klin, US Bengt Normann Nytt och gammalt om Borrelia Borrelia-serologin - till hjälp eller bekymmer? Hur ofta har du inte stått där med ett Borrelia-svar i din hand, som du hade hoppats kunna lösa dina diagnostiska problem, men som istället gjort dig än mer förvirrad. Ett helt negativt värde kan väl de flesta tolka, men hur är det med alla dessa mer eller mindre positiva värden, där vi får olika konstellationer av värden på IgG och IgM? Fynd av antikroppar mot Borrelia är inte detsamma som säkerställd sjukdomsdiagnos utan bara ett uttryck för att kroppen bildat antikroppar mot antigenet som använts i testet. I dagsläget är det ett protein från Borrelia-bakteriens flagell som används. Detta protein får anses tämligen specifikt, men i den ELISA-metod som används finns ändå felkällor, se nedan. En exposition för Borrelia leder, som vid många andra infektioner, till ett immunsvar. Detta inkluderar ett humoralt svar som tar förhållandevis lång tid att utvecklas, och det är det vi mäter med våra nuvarande tester. Det är då viktigt att komma ihåg att det även förekommer ett cellulärt immunsvar, som är minst lika viktigt för individens förmåga att läka ut eller begränsa infektionen. I dagsläget pågår en hel del forskning vid US för att utröna dettas senare betydelse och även om det finns möjligheter att använda det i diagnostiken. 17

18 I dagsläget är antikropps-undersökningar mot Borrelia en stor del av mikrobiologens serologiska vardag. I normal fallet tar det c:a 1 vecka att få svar, men ibland, om provet måste omkontrolleras, upp till 2 veckor. För närvarande används ett antikroppstest från DAKO, som har högst specificitet för likvorprover, medan svaret i ett enskilt serumprov har lågt prediktivt värde. IgG-svaret påvisar en exposition för spirocheten, men inte när denna skedde. Nivån avslöjar en del, men som vid all serologisk tolkning så är det enbart en stigande titer som talar för aktuell infektion. Detta kan stödjas av en samtidig IgM-stegring, medan ett enskilt förhöjt IgM utan IgG-stegring måste kopplas till en rimlig klinik för att det skall vara signifikant. Som tidigare nämnts är IgM-testet inte helt specifikt. Korsreagerande antikroppar från andra sjukdomar, t.ex. vissa virusinfektioner och reumatologiska sjukdomar, kan interferera och ge falskt förhöjda titrar. För att ytterligare öka testets specificitet kommer eventuellt en förbättrad metodik med nytt antigen att användas senare i år. Det är dock osannolikt att detta kommer att lösa det diagnostiska problemet med IgM i serum. När skall man ta en Borrelia-serologi? Vid erythema migrans är provet inte indicerat utan provet skall tas för att verifiera en klinisk misstanke om neuroborrelios. Övriga typer av Borreliaaffektioner är mycket sällsynta och i huvudsak kliniska diagnoser, där man kan ha viss hjälp av serologi (t.ex. ACA och borrelialymfocytom). Faktorer som kan tala för eller emot neuroborrelios Talar för pågående neuroborrelios m Erythema migrans inom 2 månader, radikulit (smärta) m Förhöjd IgG-titer i spinalvätska m Serokonversion för IgG (signifikant titerstegring mellan två prov) m Pleocytos i spinalvätska Talar ej för pågående neuroborrelios m Enbart trötthet, myalgi eller artralgi m Enbart förhöjd IgG- eller IgMtiter i serum utan typisk klinik m Avsaknad av pleocytos i spinal vätska m Ingen effekt av antibiotikabehandling Är det möjligt att vaccinera? I dagsläget finns två vaccin mot Borrelia registrerade i USA. Det ena är ett rekombinant vaccin med OspA (ett lipoprotein) framtaget av SKB kallat LYMErix. Det andra är ett likartat vaccin framtaget av Pasteur-Merieux. I fas tre-studier har man efter tre injektioner visat en skyddseffekt mot klinisk sjukdom på c:a 80%, medan sero- 18

19 av sin känslighet och flexibilitet. Utvecklingen inom molekylärbiologin går med en rasande fart, ungefär i samma takt som datorutvecklingen. Dagens metodnyheter inom området är gammal etablerad forskningsrutin inom ett år, eller helt förkastat. Polymerase chain reaktion (PCR) är en metod att öka, förstärka, mängden DNA (deoxyribonukleinsyra, arvsmassa) med en viss nukleinsyrasekvens, så att man kan påvisa den förstärkta sekvensen med ankonversion anges ske i nästan 100%. Antikropparna förefaller vara skyddande under en relativt kort tid och det behövs sannolikt en boosterdos senare. Det finns en del oklarheter angående vaccinets skyddseffekt, speciellt hos grupper med olika grader av immunpåverkan och hos personer med viss HLA-uppsättning. I cost-benefit analyser har man räknat ut att det ur ett samhällsperspektiv knappast kommer att rekommenderas som allmän vaccination. För detta krävs, för att vaccination skall vara lönsam, incidenssiffror i storleksordningen 1000 fall på invånare. Dessa incidenssiffror ser vi knappast i Sverige. Däremot finns givetvis en stor marknad gentemot den enskilde, och marknadsföringen i USA är minst sagt intensiv. Vid förfrågan hos Läkemedelsverket finns idag inget av dessa vaccin inlämnade för registrering. Då ett för Sveriges vidkommande verksamt vaccin lär dröja, får vi hålla oss till de sedvanliga råden för att minska riskerna för Borrelia: Undvik fästingar - heltäckande, gärna ljusa kläder i fästingterräng Sök läkare vid symtom - erythema migrans eller nytillkommen neurologi Verifiera sjukdomen - typisk klinisk bild; Borrelia-antikroppar i spinalvätska Behandla tidigt - penicillin eller tetracyklin MAGNUS ROBERG Specialistläkare vid Inf.klin. US PCR inom bakteriologin Under en stor del av det tjugonde århundradet har odling varit den förhärskande metoden för påvisande av bakterier inom den kliniska bakteriologin. När odling av något skäl inte är möjlig använder man andra metoder, såsom serologi, antigenpåvisning och direktmikroskopi. Dessa metoder har ofta en lägre sensitivitet och/eller specificitet än odling. Under senare år har vi nu fått tillgång till molekylärbiologiska metoder. Bland dessa är PCR bland de viktigaste i kraft 19

20 dra analyser som i sig själva är mindre känsliga. Under ett antal år har det funnits PCRtekniker som påvisar förekomst av arteller genusspecifik gener, och som därmed används för att påvisa närvaro av bakterier i provet. Exempel på detta är PCR riktad mot IS IS-6110 är en sekvens som finns i varierande grad hos Mycobacterium tuberculosis (tuberkelbakterien) och endast där. Dessa analyser är riktade och av karaktären som man ropar får man svar. Man kan alltså inte få svar på om patienten har andra mykobakterier, än mindre pneumokocker, om man gör PCR riktad mot IS Det finns hos bakterier emellertid gener som kodar för strukturer som är nödvändiga för organismens överlevnad oavsett art. En sådan är genen för 16S segmentet av ribosomen. Alla bakteriearter behöver den, men beroende på att ribosomen har funnits länge inom evolutionen, är genen inte identisk hos alla bakteriearter. Detta kan man utnyttja för artbestämning av bakterier. Arbetsgången blir då att PCR mot 16S-RNAgenen utförs och PCR-produkten sekvenseras. Ännu så länge är det mindre arbetsamt att söka efter vissa artspecifika områden i PCR-produkten. Det är så den PCRmetod vi använder för Mycobacterium tuberculosis-komplexet fungerar. Vid Mikrobiologen utförs sedan några år direktpåvisning av ett par svårodlade och långsamt växande bakterier med 20 hjälp av PCR-robot, nämligen på tuberkelbakterier och Chlamydia trachomatis. M. tuberculosis-komplexet växer långsamt, men är egentligen inte så svårodlat längre, Chlamydia trachomatis är känslig för långa transporter och måste odlas på levande celler. PCR ersätter där en antigenpåvisningsmetod som var relativt okänslig. Hepatit C-diagnostik utförs i första hand med serologi. Hepatit C-virus går inte att odla alls. I vissa fall bekräftas en misstänkt hepatit C-infektion med PCR. Utöver direktpåvisning utför vi även PCR för påvisande av vancomycinresistensgener hos enterokocker (vana, VanB, VanC) och meticillinresistensgenen (meca) hos stafylokocker. Utvecklingen av olika instrument och biokemiska metoder innebär att vi även rutinmässigt, med relativt begränsad arbetsinsats ska kunna bestämma nukleinsyrasekvensen inom exempelvis 16S-rDNA för att snabbare och säkrare komma till korrekt diagnos. Med enklare apparatur utför vi bestämningar av nukleinsyrasekvenser redan nu. Med modernare utrustning kommer vi inom kort kunna utnyttja metoderna för artbestämning m.m. av isolat, som vi tidigare varit tvungna att skicka bort till andra laboratorier för artbestämning. Odling av är de flesta fall fortfarande en snabb diagnostisk metod som dessutom är kostnadseffektiv. Vid de allmänna odlingarna kan man påvisa en mängd olika bakteriearter. Vid odling får man tillgång till ett isolat som man bl.a.

Diagnoser baserar sig mycket på sjukdomens symptom, förlopp och sjukdomens utbreddhet i befolkningen

Diagnoser baserar sig mycket på sjukdomens symptom, förlopp och sjukdomens utbreddhet i befolkningen Diagnostik allmänt Diagnoser baserar sig mycket på sjukdomens symptom, förlopp och sjukdomens utbreddhet i befolkningen Utifrån sjukdomens symptom och förlopp finns ofta ett antal möjliga bakterier (och

Läs mer

Tentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0029H

Tentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0029H Institutionen för hälsovetenskap Röntgensjuksköterskeprogrammet Tentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0029H Lärare Delmoment Fråga Max G 70 % VG 90 % Anders Österlind Infektionssjukdomar 1-14 21p 14p 19p

Läs mer

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Tuberkulos. Information till patienter och närstående Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade

Läs mer

HEPATIT. Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd

HEPATIT. Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd HEPATIT Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd HEPATIT = INFLAMMATION AV LEVERN Inflammation är kroppens reaktion på skada Typiska symtom vid inflammation Rodnad Svullnad Ont Typiska inflammationer

Läs mer

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. www.polisen.se. december 2008

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. www.polisen.se. december 2008 Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Rikspolisstyrelsen december 2008 www.polisen.se Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Information om blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Polisiärt arbete

Läs mer

Hur ser sjukdomarna ut?

Hur ser sjukdomarna ut? Vilka sjukdomar vaccinerar vi mot? Hur ser sjukdomarna ut? Difteri Smitta via närkontakt och luftburet Toxinproducerande bakterie Laryngit, tjocka beläggningar i svalget Myokardit, neurit Dödlighet 5-10

Läs mer

TUBERKULOS. Information till patienter och närstående

TUBERKULOS. Information till patienter och närstående TUBERKULOS Information till patienter och närstående Grafisk form och illustrationer: Ord & Bildmakarna AB. Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, 2006 VAD ÄR TUBERKULOS? Tuberkulos är en smittsam men botbar

Läs mer

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom.

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Kroppen bildar antikroppar mot sig själv. Kan vara antingen ANA - antinukleära antikroppar.

Läs mer

TENTAMEN Mikrobiologi

TENTAMEN Mikrobiologi TENTAMEN Mikrobiologi Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad A Medicinsk mikrobiologi och farmakologi, 7,5 hp Termin 1, Sjuksköterskeprogrammet Datum: 2013-04-25 Skrivtid: 5 timmar Hjälpmedel: Inget

Läs mer

Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden

Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden Barn och ungdomssjukhuset i Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden 1(6) Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden Tuberkulos (tbc) orsakas av bakterien Mycobacterium tuberculosis och är en av världens

Läs mer

MabThera (rituximab) patientinformation

MabThera (rituximab) patientinformation MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Clostridium Difficile

Clostridium Difficile Clostridium Difficile sporbildande tarmbakterie Ses framförallt hos äldre (3/4 av fallen > 60 år) och patienter som fått antibiotika el. andra läkemedel som påverkar den normala tarmfloran Senaste 10 åren

Läs mer

Riktlinjer vid exposition av mässling

Riktlinjer vid exposition av mässling 1(5) Smitta och smittöverföring Mässling är en av de mest smittsamma infektionssjukdomarna i världen. Infektionen orsakas av ett RNA-virus. Smittan är luftburen med små droppar som inandas eller når in

Läs mer

Fakta om tuberkulos. Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling

Fakta om tuberkulos. Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling Fakta om tuberkulos Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling Vad är tuberkulos? Tuberkulos (tbc) är en infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Den ger oftast lunginflammation

Läs mer

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1988:1 Utkom från trycket den 25 april 1988 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1988:1 Utkom från trycket den 25 april 1988 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1988:1 Utkom från trycket den 25 april 1988 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET Utfärdad den 21 mars 1988 AFS 1988:1 2 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET Arbetarskyddsstyrelsens

Läs mer

www.printo.it/pediatric-rheumatology/se/intro Borrelia-Artrit 1. VAD ÄR BORRELIA-ARTRIT 1.1 Vad är det? Borrelia-artrit är en av de sjukdomar som orsakas av bakterien Borrelia och som överförs genom bett

Läs mer

Rådgivningssjuksköterskor

Rådgivningssjuksköterskor Rådgivningssjuksköterskor Strama Signar Mäkitalo Webbsidan www./smittskydd www./strama Man, 23 år, från Somalia Söker för fjärde gången på HC. Smärtstillande har inte hjälpt. Ökande besvär sedan 3 månader.

Läs mer

Kronisk fästingburen borrelios

Kronisk fästingburen borrelios Kronisk fästingburen borrelios Sven Bergström Professor i mikrobiologi I denna presentation kommer jag att redogöra för ihärdiga infektioner som är relaterade till Borrelia-bakterier, dvs. kronisk fästingburen

Läs mer

Mässling, kikhosta, parotit och röda hund

Mässling, kikhosta, parotit och röda hund Mässling, kikhosta, parotit och röda hund Grundkursen för lokalt smittskydds/stramaansvariga 2016 Helena Hervius Askling Bitr.smittskyddsläkare Mässling? kontakta infektionsklinik direkt Luftburen smitta,

Läs mer

en broschyr om en sjukdom med många ansikten

en broschyr om en sjukdom med många ansikten 2013 en broschyr om en sjukdom med många ansikten INNEHÅLL Om sjukdomen sid Vad är MS? 3 Det centrala nervsystemet 3 Vad händer vid MS? 4 Om orsakerna till MS Varför får man MS? 6 Ärftliga faktorer 6 Miljöfaktorer

Läs mer

EN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten

EN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten 2013 EN BROSCHYR OM en sjukdom med många ansikten INNEHÅLL Vad är MS? OM SJUKDOMEN OM SJUKDOMEN sid Vad är MS? 3 Det centrala nervsystemet 3 Vad händer vid MS? 4 OM ORSAKERNA TILL MS Varför får man MS?

Läs mer

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier Multiresistenta bakterier Elisabeth Persson Flodman, hygiensjuksköterska Resistenta bakterier Varför ska vi vara rädda för resistenta bakterier? MRSA VRE ESBL Resistenta bakterier Staphyloccous aureus

Läs mer

Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor)

Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor) Kommunkontoret Personalavdelningen Riktlinjer 1( ) Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor) Ska göras innan arbetet påbörjas Riktlinjerna är

Läs mer

Smittskydd. Seminarium 160210 Pontus Larsson Orofacial Medicin Karlshamn

Smittskydd. Seminarium 160210 Pontus Larsson Orofacial Medicin Karlshamn 1 Smittskydd Seminarium 160210 Pontus Larsson Orofacial Medicin Karlshamn 2 Smittskydd Definition: Alla åtgärder som vidtas för att förhindra och handlägga spridning av sjukdomsframkallande mikroorganismer.

Läs mer

Sticktillbud Höstmötet 2016

Sticktillbud Höstmötet 2016 Sticktillbud Höstmötet 2016 MD, PhD bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Upplägg Kort om blodsmittor: hiv, hepatit C och hepatit B Rekommenderade åtgärder vid tillbud Att ta med hem Första frågan:

Läs mer

TILL DIG SOM FÅR BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS (NATALIZUMAB)

TILL DIG SOM FÅR BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS (NATALIZUMAB) TILL DIG SOM FÅR (NATALIZUMAB) BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS Tag noga del av informationen i bipacksedeln som följer med läkemedlet. 1 Denna broschyr är ett komplement till behandlande

Läs mer

BAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER

BAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER För forskarutbildningskursen Aktuell klinisk forskning Referat av Susanne Lindgren från Göteborgs läkaresällskaps seminarium 09-05-06 Föredragshållare: Professor Agnes Wold BAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER Sammanfattning

Läs mer

Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt. reviderad version 2013-06-20

Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt. reviderad version 2013-06-20 Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt coronavirus (MERS-CoV) reviderad version 2013-06-20 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om

Läs mer

Hepatiter och blodsmitta

Hepatiter och blodsmitta Hepatiter och blodsmitta Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatiter A-E Smittar via infekterat livsmedel (inkl. dricksvatten) Hepatit A Hepatit E Smittar via blod, sexuella kontakter eller mor-barnsmitta

Läs mer

En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination.

En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner? En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Mikroskopisk bild av Streptococcus pneumoniae (pneumokock). Pneumokocker är den vanligaste orsaken

Läs mer

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA För patienter med reumatoid artrit Information till dig som behandlas med RoACTEMRA RoACTEMRA - Behandling för patienter med RA (reumatoid artrit) Du har blivit ordinerad RoACTEMRA av din läkare. I denna

Läs mer

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Skellefteå 2012-02-03 Lena Skedebrant Smittskyddssköterska Västerbottens läns landsting lena.skedebrant@vll.se Exempel på medicinska

Läs mer

Behandling och förebyggande av influensa

Behandling och förebyggande av influensa Behandling och förebyggande av influensa Sammanfattning Influensa är en smittsam virussjukdom. Hos i övrigt friska ungdomar och vuxna är sjukdomen generellt sett självläkande, och ingen särskild läkemedelsbehandling

Läs mer

Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC

Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC Barnhälsovården i Göteborg, 2011-10-04 Thomas Arvidsson barnhälsovårdsöverläkare mail: thomas.arvidsson@vgregion.se Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program

Läs mer

Blodsmitta. FME-dag 16 december 2013 Ann-Louise Svedberg Lindqvist

Blodsmitta. FME-dag 16 december 2013 Ann-Louise Svedberg Lindqvist Blodsmitta FME-dag 16 december 2013 Ann-Louise Svedberg Lindqvist ann-louise.svedberg@nll.se Hepatit B Av vuxna som smittas utvecklar < 5% kronisk hepatit. Störst risk att utveckla kronisk hepatit är det

Läs mer

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Läs mer

4.1 Terapeutiska indikationer Typherix används för aktiv immunisering mot tyfoidfeber av vuxna och barn från 2 års ålder.

4.1 Terapeutiska indikationer Typherix används för aktiv immunisering mot tyfoidfeber av vuxna och barn från 2 års ålder. PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN Typherix, injektionsvätska, lösning, förfylld spruta Polysackaridvaccin mot tyfoidfeber. 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING Varje dos om 0,5 ml vaccin innehåller:

Läs mer

Hepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare

Hepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatit A - E Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatiter Infektion i levern = Hepatit Kan ge gulsot (Gul hud, gula ögonvitor, mörk urin) Fem hepatitvirus hittade: Hepatitvirus A-E Smittvägar Hepatit

Läs mer

Distriktsveterinärernas hygienpolicy

Distriktsveterinärernas hygienpolicy Policy 2010-09 Distriktsveterinärernas hygienpolicy Bilden av organisationen skapas av oss som arbetar inom den. Därför är det viktigt att vi tänker på liknande sätt och arbetar mot samma mål. Det förhållningssätt

Läs mer

Vaccination mot mag- och tarminfektion orsakat av rotavirus Ges i munnen vid två olika tillfällen från sex veckors ålder

Vaccination mot mag- och tarminfektion orsakat av rotavirus Ges i munnen vid två olika tillfällen från sex veckors ålder Information till föräldrar Vaccination mot mag- och tarminfektion orsakat av rotavirus Ges i munnen vid två olika tillfällen från sex veckors ålder Alla barn som bor i Stockholms län erbjuds kostnadsfri

Läs mer

Till dig som har fått vaccin mot lunginflammation

Till dig som har fått vaccin mot lunginflammation Till dig som har fått vaccin mot lunginflammation polysackaridvaccin mot pneumokockinfektioner, konjugerat, adsorberat, 13-valent Kort om lunginflammation Du har fått den här broschyren av din läkare eller

Läs mer

Allmänt om bakterier

Allmänt om bakterier Bakterier Allmänt om bakterier Bakterier är varken djur eller växter De saknar cellvägg och klorofyll De är viktiga nedbrytare - bryter ner döda växter och djur En matsked jord = 10 miljarder bakterier

Läs mer

Pandemisk influensa A(H1N1; AH1p) 2009. Annika Linde Statsepidemiolog Smittskyddsinstitutet

Pandemisk influensa A(H1N1; AH1p) 2009. Annika Linde Statsepidemiolog Smittskyddsinstitutet Pandemisk influensa A(H1N1; AH1p) 2009 Annika Linde Statsepidemiolog Smittskyddsinstitutet H, N Ibland anpassas ett andvirus och börjar spridas mellan andra arter Influensavirus Förekommer i 3 typer A,

Läs mer

Att förebygga kikhosta hos spädbarn. Augusti 2016

Att förebygga kikhosta hos spädbarn. Augusti 2016 Att förebygga kikhosta hos spädbarn Augusti 2016 Innehåll 1. Om kikhosta idag 2. Rekommendationer för att förebygga kikhosta hos spädbarn: Vaccination Behandling och diagnostik Uppmärksamhet 3. Veta mer

Läs mer

Tuberkulos 2013. Smittskyddsenheten, Karin Strand 2014-04-02

Tuberkulos 2013. Smittskyddsenheten, Karin Strand 2014-04-02 Tuberkulos 2013 Trend Östergötland Under 2013 rapporterades 28 nya tuberkulosfall i Östergötland, vilket är något färre än 2012 (31 fall). Under ett par år har incidensen i Östergötland varit högre än

Läs mer

Leversjukdomar. 1. Infektioner (virushepatiter)

Leversjukdomar. 1. Infektioner (virushepatiter) FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi; FSL 561 Delkurs 4: Endokrinologi och gastrointestinal farmakologi Sjukdomar i

Läs mer

Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala

Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala Smittsam magsjuka Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala Vårdtagare med diarré eller kräkning - Bakom symtom kan finnas mycket - Kräver

Läs mer

Missbruk och infektioner. Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus

Missbruk och infektioner. Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus Missbruk och infektioner Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus Infektioner Patientfall 20-årig kvinna Iv missbruk sedan 15 års ålder Insjuknar i samband med egenavgiftning med

Läs mer

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Eira-studien a r i E Tack Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Du är en av de drygt 5 000 personer i Sverige som under de senaste 10

Läs mer

Hepatit C. Smittskyddsenheten, Eva Lundmark

Hepatit C. Smittskyddsenheten, Eva Lundmark Hepatit C Antalet hepatit C fall är i stigande sedan 2011 då endast 55 fall anmäldes. Under 2013 rapporterades 90 fall (åtta kliniska anmälningar saknas), en incidens på 22/100 000 invånare, vilket var

Läs mer

Tuberkulos en sjukdom som vi trodde var bemästrad

Tuberkulos en sjukdom som vi trodde var bemästrad Tuberkulos en sjukdom som vi trodde var bemästrad Arne Tärnvik Professor i infektionssjukdomar När Västerbottensnytt ringde till mig igår och frågade lite inför den här dagen sade journalisten att tuberkulos

Läs mer

Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit

Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset 1 Patientinformation om Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit

Läs mer

Kvarka hos häst. Vilka är symptomen på kvarka? Vad orsakar kvarka?

Kvarka hos häst. Vilka är symptomen på kvarka? Vad orsakar kvarka? Kvarka hos häst : 2012 10 19 09:49 När tävlingssäsongen är igång så kan lätt smittsamma sjukdomar överföras, därför är det viktigt att man försöker att förebygga smittspridningen. Kvarka hos häst är en

Läs mer

Mässling och Kikhosta Finns de?

Mässling och Kikhosta Finns de? Mässling och Kikhosta Finns de? Foto: Public Health Image Library Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Mässling Luftburen smitta, mycket smittsamt! Inkubationstid 8-10 dagar (7-12),

Läs mer

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Läs mer

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 甲 流 病 毒 图 片 Vad är speciellt med den nya influensan? 甲 流 的 特 点 Den nya influensan A (H1N1)

Läs mer

Solgerd Gotvik. Nybliven pensionär

Solgerd Gotvik. Nybliven pensionär 2014-10-03 Solgerd Gotvik Nybliven pensionär När jag blickar tillbaka och ser att jag har varit 49 år i sjukvården på Gotland, så blir jag lite nostalgisk och undrar, vart tog åren vägen?? Under åren har

Läs mer

Bakgrund. Smittsam lungtuberkulos Godkänt av:

Bakgrund. Smittsam lungtuberkulos Godkänt av: Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr Smittsam lungtuberkulos Godkänt av: Styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Vårdrutin Godkänt den: 2015-11-18 Kategori:

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

Patientguide. Viktig information till dig som påbörjar behandling med LEMTRADA

Patientguide. Viktig information till dig som påbörjar behandling med LEMTRADA Patientguide Viktig information till dig som påbörjar behandling med LEMTRADA Innehållsförteckning 1> Vad är LEMTRADA och hur fungerar det? 3 2> Översikt över behandling med LEMTRADA 4 3> Biverkningar

Läs mer

Streptokocker Betahemolyserande grupp A streptokocker (GAS) Streptococcus pyogenes

Streptokocker Betahemolyserande grupp A streptokocker (GAS) Streptococcus pyogenes Streptokocker Betahemolyserande grupp A streptokocker (GAS) Streptococcus pyogenes Helena Hervius Askling Bitr.smittskyddsläkare helena.hervius-askling@sll.se Smittskyddssjuksköterska karin.m.persson@sll.se

Läs mer

Omtentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0002H, Provnummer 0014

Omtentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0002H, Provnummer 0014 Institutionen för hälsovetenskap Röntgensjuksköterskeprogrammet mtentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0002H, Provnummer 0014 Lärare Provnr Moment Frågor Poäng Max G VG Anders Österlind 0014 Infektionssjukdomar

Läs mer

Utbrott förskola. Smittskydd Vårdhygien

Utbrott förskola. Smittskydd Vårdhygien Utbrott förskola Utbrott = fler sjukdomsfall än vanligt Magsjuka-diarré, kräkning Streptokocker Impetigo Resistenta bakterier Vattkoppor Influensa Kikhosta Löss, skabb Antal Kartläggning Start av utbrott

Läs mer

Sjukdomar i lever, gallvägar, pankreas

Sjukdomar i lever, gallvägar, pankreas Sjukdomar i lever, gallvägar, pankreas Farmakologi, Sjukdomslära och Läkemedelskemi Delkurs 4 (Gastrointestinal Farmakologi och Endokrinologi) Dick Delbro 2009 1. Infektioner (virushepatiter) Allmänt:

Läs mer

TILL DIG SOM FÅR TYSABRI BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS

TILL DIG SOM FÅR TYSABRI BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS TILL DIG SOM FÅR TYSABRI BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS 2 Denna broschyr är ett komplement till behandlande sjukvårdspersonals patientinformation om TYSABRI. TILL DIG SOM FÅR TYSABRI

Läs mer

TBE. Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm 2015-11-19. Mona Insulander. www.smittskyddstockholm.se

TBE. Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm 2015-11-19. Mona Insulander. www.smittskyddstockholm.se TBE Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Vaccinationstäckningsstudie SLL 2013 53% vaccinerade totalt, fått minst en dos TBE-vaccin 63% av de med högrisk exposition vaccinerade, varav

Läs mer

Vad händer om en allvarlig smitta sprids på förskolan?

Vad händer om en allvarlig smitta sprids på förskolan? Vad händer om en allvarlig smitta sprids på förskolan? Bra med tydlighet! Exempel på smittsamma sjukdomar Salmonella Shigella Giardia EHEC Hepatit A MRSA Halsfluss, svinkoppor, calicivirus Smittskyddslagen-smittsamma

Läs mer

Gammaglobulin Behandling, nyheter mm. Dr. Stephen Jolles, Department of Immunology, University Hospital of Wales

Gammaglobulin Behandling, nyheter mm. Dr. Stephen Jolles, Department of Immunology, University Hospital of Wales Gammaglobulin Behandling, nyheter mm Dr. Stephen Jolles, Department of Immunology, University Hospital of Wales Doktor Stephen Jolles, från University of Wales, gav en föreläsning om nyheter inom gammaglobulinbehandling

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst VI.2.2 Sammanfattning av nyttan av behandlingen VI.2.3 Okända faktorer

Läs mer

Borrelia infektion. Volkan Özenci, Överläkare, Docent Klinisk Mikrobiologi,Karolinska Universitetslaboratoriet

Borrelia infektion. Volkan Özenci, Överläkare, Docent Klinisk Mikrobiologi,Karolinska Universitetslaboratoriet Borrelia infektion Volkan Özenci, Överläkare, Docent Klinisk Mikrobiologi,Karolinska Universitetslaboratoriet Borrelia burgdorferi (sensu lato) Spirocheter cystform och L-form Rörlig (endoflagella) Willy

Läs mer

BORRELIA. En uppföljande studie efter byte av serologisk analysmetod. Johanna Karlsson ST-läkare Infektionskliniken Uddevalla Klinisk Mikrobiologi SÄS

BORRELIA. En uppföljande studie efter byte av serologisk analysmetod. Johanna Karlsson ST-läkare Infektionskliniken Uddevalla Klinisk Mikrobiologi SÄS BORRELIA En uppföljande studie efter byte av serologisk analysmetod Johanna Karlsson ST-läkare Infektionskliniken Uddevalla Klinisk Mikrobiologi SÄS Bakgrund Borrelia en av de mest frekventa serologierna

Läs mer

Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC

Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC Information Dokumenttyp: Användning: Författare: Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC BVC BHV-öl Thomas Arvidsson och Ann-Sofie Cavefors, Centrala Barnhälsovårdsen,

Läs mer

Virusorsakad Gastroenterit inom vården

Virusorsakad Gastroenterit inom vården Virusorsakad Gastroenterit inom vården Vårdhygienisk handläggning Smittskydd/Vårdhygien DLL Bakgrund - ökat antal utbrott Smittsamhet hög Problemets omfattning varierar över åren VIRUSORSAKAD GASTROENTERIT

Läs mer

Neuroborrelios och sinuit

Neuroborrelios och sinuit Neuroborrelios och sinuit Överdiagnostik och överbehandling 4 februari 2015 Gunnar Jacobsson Terapigrupp Infektion Spiralformad bakterie, Borrelia burgdorferi sensu lato, Sprids med fästingar mars november

Läs mer

Hej! Jag vill att du läser det här! Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner.

Hej! Jag vill att du läser det här! Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner. Hej! Jag vill att du läser det här! Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner. Det handlar om vaccination mot pneumokocker Små barn får lätt infektioner av bakterier och virus

Läs mer

Att leva med MS multipel skleros

Att leva med MS multipel skleros Att leva med MS multipel skleros Att leva med ms Ibland måste man vara extra snäll mot sig själv Charlotte Sundqvist var en mycket aktiv 16-åring när hon började ana att något var på tok. Sedan en tid

Läs mer

VÅRDHYGIEN Viktigare än någonsin. Snart vårt sista vapen

VÅRDHYGIEN Viktigare än någonsin. Snart vårt sista vapen VÅRDHYGIEN Viktigare än någonsin Snart vårt sista vapen Bodil Lund, övertandläkare Anders Samuelsson, överläkare Käkkirurgiska kliniken Enheten för käkkirurgi Vårdhygien Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

Årsstatistik för 2014

Årsstatistik för 2014 1(6) 2015-01-30 Årsstatistik för 2014 Sammanställning av allmänfarliga och anmälningspliktiga sjukdomar i Jämtlands län Diagnos 2010 2011 2012 2013 2014 Klamydia 668 541 610 613 699 HIV 2 2 2 8 4 Gonorré

Läs mer

Klinisk mikrobiologi 1

Klinisk mikrobiologi 1 Självstudiematerial för information om preanalytiska faktorer vid lab.analyser, inom, LmD. Inom LmD finns laboratorier för klinisk kemi, klinisk mikrobiologi, klinisk patologi & cytologi och transfusionsmedicin,

Läs mer

TENTAMEN. 1 augusti APEX och BVLP, ht 05 Omtentamen

TENTAMEN. 1 augusti APEX och BVLP, ht 05 Omtentamen TENTAMEN 1 augusti 2006 APEX och BVLP, ht 05 Omtentamen Block III: Integrativ biomedicin med farmakologisk inriktning Delkurs 5: Immunologi, infektion, tumörbiologi och hematologi Kod: Maxpoäng: 59 Gränser

Läs mer

TBE-INFORMATION TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL I SÖRMLAND 2013

TBE-INFORMATION TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL I SÖRMLAND 2013 DIARIENR TBE-INFORMATION TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL I SÖRMLAND 2013 TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal Sidan 1(6) Information om TBE till hälso- och sjukvårdspersonal i Sörmland Bakgrund

Läs mer

Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn.

Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn. hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn. Vid positiv odling hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn ska epidemiologisk utredning påbörjas. Åtgärder ska vidtas omgående

Läs mer

Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2008 för Norrbotten

Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2008 för Norrbotten SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 29 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 28 för Norrbotten... 1 Tarminfektioner... 1 Multiresistenta bakterier...

Läs mer

PATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME. Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid)

PATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME. Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid) PATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid) 1 Vad är multipel skleros? Denna information är avsedd för dig som har skovvis förlöpande multipel

Läs mer

Till dig som fått Stelara

Till dig som fått Stelara Till dig som fått Stelara Patientinformation om psoriasis och behandling med Stelara Välkommen till biologiska behandling med Stelara 4 gånger per år * minimerar tiden Du behöver spendera på behandling.

Läs mer

Din guide till YERVOY Patientbroschyr

Din guide till YERVOY Patientbroschyr Innehållet i denna broschyr är förenligt med villkor, enligt marknadsföringstillståndet, avseende en säker och effektiv användning av YERVOY TM Din guide till YERVOY Patientbroschyr Bristol-Myers Squibb

Läs mer

Utbrottet på neonatalavdelningen i Västerås

Utbrottet på neonatalavdelningen i Västerås Utbrottet på neonatalavdelningen i Västerås Daniel Heimer Avdelningen för Vårdhygien, Västerås 1 Spridning av gramnegativa bakterier på neonatalavdelningar Jönköping juni 2008 E-coli ESBL Sahlgrenska barnkirurgen

Läs mer

Din guide till YERVOY (ipilimumab)

Din guide till YERVOY (ipilimumab) Detta utbildningsmaterial är obligatoriskt enligt ett villkor i godkännandet för försäljning av YERVOY TM för att ytterligare minimera särskilda risker. Din guide till YERVOY (ipilimumab) Patientbroschyr

Läs mer

När hästen har drabbats av kvarka. Kvarka är, liksom hästinfluensa, virusabort och virus-arterit, anmälningspliktiga sjukdomar hos hästar.

När hästen har drabbats av kvarka. Kvarka är, liksom hästinfluensa, virusabort och virus-arterit, anmälningspliktiga sjukdomar hos hästar. När hästen har drabbats av kvarka Kvarka är, liksom hästinfluensa, virusabort och virus-arterit, anmälningspliktiga sjukdomar hos hästar. Om ett stall drabbas av kvarka får det ofta stora konsekvenser.

Läs mer

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Smärta och inflammation i rörelseapparaten Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt

Läs mer

Sexlivets risker. Sexuellt överförda infektioner = STI. Infektioner och smärta. HPV = Papillomvirus. Övriga risker för kvinnan

Sexlivets risker. Sexuellt överförda infektioner = STI. Infektioner och smärta. HPV = Papillomvirus. Övriga risker för kvinnan Sexlivets risker Infektioner och smärta Skolhälsovårdens Höstupptakt Göteborg 1.9 2010 Eva Rylander, prof em. i obstetrik o gynekologi Sexuellt överförda infektioner = STI Bakterier Klamydia Virus HSV=

Läs mer

MEQ (6) Mediciner: Har fått ordinerat fluconazol samt valaciclovir men vet inte riktigt varför.

MEQ (6) Mediciner: Har fått ordinerat fluconazol samt valaciclovir men vet inte riktigt varför. MEQ 16-11-25 1(6) En lördagsmorgon träffar du en 53-årig kvinna på akutmottagningen som klagar över feber och allmän sjukdomskänsla. Ingen frossa. Smygande debut. Avföringen är något lös. Inga kräkningar.

Läs mer

Några Fakta om Nacksta, Sundsvall

Några Fakta om Nacksta, Sundsvall Några Fakta om Nacksta, Sundsvall Många kommer från låginkomstländer. Socialt belastat område. Cirka 8 000 invånare är inskrivna på vc. 50% arbetslöshet hos invandrare. Enbart 38% klarat grundskolan. 60

Läs mer

Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer för förskola och skola

Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer för förskola och skola NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING Dokument PM Upprättat av Ann-Marie Cylvén Godkänt av Anders Österlund Giltigt från 2013-11-12 Revideras senast 2014-11-12 Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer

Läs mer

Kortsvarsfrågor (5)

Kortsvarsfrågor (5) Kortsvarsfrågor 16-11-25 1 (5) 1. 45 årig kvinna söker infektionsakuten efter att ha blivit biten av sin katt i höger hand. I status ses lätt rodnad och svullnad i anslutning till betten över handryggen.

Läs mer

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA Infomöte för de som arbetar med ensamkommande flyktingbarn 16 juni 2014 Sidan 1 Normalflora 3 kg av en människas vikt består av bakterier Vi har 10 ggr

Läs mer

Zerbaxa. ceftolozan / tazobaktam. version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Zerbaxa. ceftolozan / tazobaktam. version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN EMA/513109/2015 Zerbaxa ceftolozan / tazobaktam version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen

Läs mer

Att studera med primär immunbrist - för gymnasier och högskolor

Att studera med primär immunbrist - för gymnasier och högskolor Att studera med primär immunbrist - för gymnasier och högskolor Information till personal vid gymnasier och högskolor om primär immunbrist och om hur studiesituationen påverkas för en student med en primär

Läs mer