Förvaltningsberättelse Ekonomi Budget 2011 och planer Medarbetare... 19

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förvaltningsberättelse Ekonomi... 15 Budget 2011 och planer 2012-2013... 16 Medarbetare... 19"

Transkript

1 Illustration Nya Torg Hörby (Atkins, Malmö) Ombyggnaden beräknas bli klar under våren 2011

2 2 Innehållsförteckning Inledning Kommunstyrelsens ordförande har ordet... 3 Organisationsöversikt... 4 Mandatfördelning i kommunfullmäktige... 5 Kommunens intäkter och kostnader... 6 Styrprinciper Politisk plattform... 7 Vision Övergripande mål och mål för god ekonomisk hushållning Ekonomiprocessen för budget Förvaltningsberättelse Ekonomi Budget 2011 och planer Medarbetare Räkenskaper Resultaträkning Kassaflödesanalys Balansbudget Driftbudget Finansieringsbudget Investeringsbudget Nämnderna Kommunstyrelsen Revisionen Byggnadsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Socialnämnden Tekniska nämnden Tekniska nämnden VA-verksamheten Miljönämnden Koncernbolagen... 71

3 3 Inledning Kommunstyrelsens ordförande har ordet Budget 2011 och planer är den första budgeten för mandatperioden Med budgeten läggs ett underlag för att fortsätta utveckla Hörby i linje med den politiska femklöverplattformen och kommunfullmäktiges vision för Hörbys utveckling. Inför mandatperioden är utmaningarna stora. Fortfarande är efterfrågetrycket högt, inte minst på Socialnämndens olika verksamheter. Under 2010 har försörjningsstödet ökat mer än förväntat, liksom efterfrågan på hemtjänst och placeringar av bl.a. barn och ungdomar. Det är viktigt att fortsatt analysera denna ökning, liksom att göra de åtgärder som är möjliga för att bringa Socialnämndens ekonomi och verksamhet i balans. Arbetet med att höja kunskapsresultatet i grundskolan ska fortsätta. Alla elever ska ges förutsättningar för att nå målen för utbildningen. Hörby ska vara en av landets bästa skolkommuner. Bland de många viktiga områdena finns också ökad medborgardialog, förstärkt företagarservice och ökad miljömedvetenhet med låg klimatbelastning för kommunens verksamheter. Arbetet på att ge bra förutsättningar för fritids- och kulturarbete ska fortsätta, liksom arbetet för bättre kommunikationer. Finanskrisen innebär fortfarande påfrestningar för Hörbys ekonomi. Det är tydligt genom det låga resultat som visas i budgeten för Samtidigt visar många tecken på att Sveriges ekonomi fortsätter att förbättras. Förutom att det bör ge högre skatteintäkter, bör också detta innebära ett mindre tryck bland annat vad gäller försörjningsstöd. En ekonomi i balans och ett överskott i framtida budgetar på 2-3% är ett viktigt mål för arbetet under planperioden. Detta kommer att kräva ett tydligt och målmedvetet arbete under de närmaste åren. Lars Ahlkvist Kommunstyrelsens ordförande (M)

4 4 HÖRBY KOMMUN ORGANISATIONSÖVERSIKT Kommunfullmäktige Revision Kommunstyrelse Valnämnd Kommunledningsförvaltning Överförmyndare Barn- och utbildningsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Kultur-, fritids- och utbildningsförvaltning Socialnämnd Socialförvaltning Teknisk nämnd Byggnadsnämnd Samhällsbyggnadsförvaltning Miljönämnd Hörby Bostäder AB 100 % Hörby Kommuns Industrifastighetsbolag 99,8 % MERAB 25 % Kraftringen AB 3,5 % Kommunassurans Syd Försäkrings AB 1,09 %

5 5 Mandatfördelning i kommunfullmäktige Parti Moderata samlingspartiet Centerpartiet Folkpartiet liberalerna Kristdemokraterna Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet de gröna Hörbypartiet Sveriges Pensionärers Intresseparti Sverigedemokraterna Sjöbopartiet Summa mandat

6 6 Kommunens intäkter och kostnader Var kommer pengarna ifrån? 60,1 % kommer från skatter 24,0 % kommer från stats- och utjämningsbidrag 15,9 % kommer från avgifter och ersättningar som kommunen får för den service som kommunen erbjuder Statsbidrag och utjämning 24,0% Avgifter 15,9% Skatteintäkter 60,1% Hur planeras skattepengarna användas 2011? 100 kr i skatt till kommunen planeras under 2011 att användas såhär: 34,88 kr Förskola, grundskola och särskola 34,39 kr Hälsa, vård och omsorg 11,36 kr Gymnasieskola inkl vuxenutbildning 9,99 kr Kommunövergripande verksamhet 3,83 kr Kultur och fritid inkl kulturskola 3,02 kr Teknisk verksamhet 1,53 kr Räddningstjänst 0,58 kr Plan och byggverksamhet 0,42 kr Miljö- och hälsoskydd

7 7 Styrprinciper För budgetperioden har styrdokument avseende politisk plattform, Vision Hörby 2020 och övergripande mål och mål för god ekonomisk hushållning fastställts. Styrdokumenten skapar en grund för god ekonomisk hushållning i ett verksamhets- och ett finansiellt perspektiv. De övergripande målen och mål för god ekonomisk hushållning är av övergripande karaktär och utgör grunden när nämnderna upprättar de kortsiktiga målen för verksamheten. Målen ska vara tydliga och mätbara, det ska klart framgå vad som krävs för att målet ska uppnås. Avstämning av de kortsiktiga målen ska ske i samband med delårsrapport I och II det vill säga per den 30 april och den 31 augusti samt i årsbokslutet. Politisk plattform Majoriteten har antagit en politisk plattform som är en plan för mandatperioden Den politiska plattformen följs upp i delårsrapporten den 31 augusti och i samband med årsbokslutet. Plattform Femklövern i Hörby Hörby ska fortsätta växa på ett hållbart sätt så att hela kommunen kan utvecklas. Öka medborgardialog genom kontinuerligt visionsarbete för Hörby kommun. Ökad samverkan över kommungränserna. Förstärka företagsservicen både för befintliga företag och nyetablerade. Fortsatt prioritet på planarbetet för byggfärdiga tomter och bostäder för alla åldrar. Ett levande centrum med ökad torghandel med lokala produkter för en levande landsbygd. Förbättrad arbetsmiljö i skolan och övrig kommunal verksamhet genom arbetsro och nolltolerans mot mobbing. Höja kunskapsnivån i grundskolan för att bli en av landets bästa skolkommuner. Fler vuxna och pedagoger i skolan & möjlighet till frukost för elever i grundskolan. Ökad valfrihet för barnfamiljer, t ex genom utbyggt vårdnadsbidrag Bra förutsättningar för fritids- och kulturaktiviteter. Fortsätta kulturhusutredningen och lösa lokalfrågan för Kulturskolan. Arbeta för en god trygghet i kommunen med öppen polisstation. Fördjupat samarbete Barn- och Utbildningsnämnd/Socialnämnd Införa Lagen om Valfrihet i äldrevård och omsorg.

8 8 Utveckling av stöd till anhörigvård. Utveckla Källhaga som demenscentrum, med ökat socialt innehåll & Sinnenas Trädgård Parboendegaranti inom äldrevården. Fler platser i äldreboende, t ex servicelägenheter och trygghetsboende. Under mandatperioden fullfölja den handikappolitiska planen för lätt avhjälpta hinder. Driva arbetsmarknadsprojekt för att få arbetslösa i arbete istället för bidragsberoende Ökad miljömedvetenhet och låg klimatbelastning för kommunens verksamheter. En hög andel närproducerad och ekologisk mat i kostverksamheten. Noga undersöka möjligheterna att etablera en Biogas-anläggning. Verka för ökad jämställdhet i kommunens nämnder och styrelser. Fortsatt arbete för järnvägsdiagonalen. E22 som motorväg i hela sin sträckning Återuppta förberedelsearbetet för Sydostleden. Se över och utveckla kommunikationer och infrastruktur, bl a fler och tätare turer i kollektivtrafiken även mellan Hörby tätort och byarna och se över möjligheterna till ringlinjebuss. Fortsatt utbyggnad av gång- och cykelvägar, i hela kommunen. Färdigställa Å-promenaden från Flustret till Rv13. Kvalitetssäkra den kommunala administrationen. Ökad konkurrensutsättning av den kommunala verksamheten. Ekonomi i balans

9 9 Vision Hörby 2020 Hörby - den djärva, växande kommunen i Skåne Ledande inom utbildning, service och företagsamhet Har nära till allt, bra boende och härlig miljö Det goda livet har sin hemvist i hjärtat av Skåne. Hörby är kommunen som bjuder på det lilla extra, nära till staden men med grönska och natur runt hörnet. I en mylla där företagsamhet spirar, kunskap och bildning aktas högt och omtanke sitter i förarsätet, reser sig en förebild bland Sveriges kommuner. Hörby attraherar allt fler. Hörby har för många blivit ett självklart val för en hållbar och balanserad livsstil, mellan stadens puls och naturens välbehag, mellan aktiviteter för såväl unga som äldre. Hörby drar även till sig gäster som söker natursköna upplevelser och unika attraktioner. Genom sitt attraktiva läge, sin goda service, prisvärda boende och med mod att utmana och förändra bilden av vad kommuner kan åstadkomma, dras många till Skånes gröna mitt. Människor som tillsammans skapar jobb, arbetstillfredsställelse, upplevelser och kunskap, finns det många av i Hörby. Kommunen har ständig dialog med företagare och entreprenörer. Det är grundförutsättningarna för ett levande och växande närings- och arbetsliv i kommunen. Vägarna och sätten att ta sig till och från Hörby är många och bra. Hörbys centrum bjuder på ett rikt affärsutbud. Såväl Hörby som de mindre tätorterna växer och utvecklas. Hörby är en självklar anhalt för de som vill se och uppleva något av det lilla extra. Hörby är kommunen som vill och vågar mer.

10 10 Övergripande mål och mål för god ekonomisk hushållning Kommunfullmäktige har fastställt övergripande mål och mål för god ekonomisk hushållning Nämnderna har, med de övergripande målen som utgångspunkt, beslutat om verksamheternas kortsiktiga mål för Mål och styrtal ska följas upp i samband med delårsrapporter per den 30 april och 31 augusti, samt i årsbokslutet. Prioriterade områden Mål Styrtal Medborgare Boende Utbildning Medborgarservice Levande landsbygd Stärka Hörby som handelsort Översyn/aktualisera översiktsplan för att underlätta byggnation i hela kommunen Genomföra en tätortsanalys per år i översiktsplanen Öka andelen med eftergymnasial utbildning hos medborgarna Andelen skall öka med 5 % jämfört med 2008 (15,3 %) under planperioden Goda utbildningsresultat i de ämnen som ger behörighet för yrkes- och högskoleförberedande gymnasiestudier Mätningar görs årligen och jämförs med nationell statistik Utbildningsresultaten ska vara högre än riksgenomsnittet Utveckla medborgardialogen Tre nya e-tjänster per år Medborgarenkäter Etablera HörbyDirekt Nöjda och trygga medborgare Nöjd-Medborgar-Index genomförs vartannat år (hösten 2010 och 2012), utfallet högre än genomsnittet för deltagande kommuner Trygghetsmätningar God folkhälsa Antal ohälsodagar ska vara färre jämfört med snittet för Skånes kommuner

11 11 Utveckling Bra boende Näringsliv Tillväxt Hörby ska vara en expansiv och attraktiv kommun med positiv befolkningsutveckling Den goda företagarandan ska utvecklas för att utöka antalet arbetstillfällen Kommunen ska underlätta för företagsetablering Befolkningen ska öka med minst 1 % per år Antalet företag ska öka med 50 st per år (netto) Hörby ska placera sig bland de 50 bästa kommunerna i Svenskt Näringslivs årliga ranking av det lokala företagsklimatet Förbättrad infrastruktur Utveckla och förbättra kollektivtrafiken Biogasetablering i kommunen Minst 5 km nya gång- och cykelvägar inom planperioden ( ) i samverkan med vägverket Öka antalet resande och turtäthet Minst ett tankställe för biogas i kommunen Ökad interkommunal samverkan Antal nya samverkansprojekt ska uppgå till minst två per år God markberedskap och framförhållning i planarbete för lägenheter och tomter samt verksamhetsområden för näringslivet Antal antagna detaljplaner ska omfatta nyproduktion av lägenheter/villor samt byggklara tomter för näringslivet Medarbetare Friska och nöjda medarbetare Ökad delaktighet och ansvarstagande Utveckling ledarskap Genomföra kontinuerlig ledarskaps- och kompetensutveckling Uppföljande enkät om värdegrunden vartannat år (2010 och 2012) God hälsa och hög arbetstillfredsställelse Sjukfrånvaro lägre än 5,0 % Nöjd-Medarbetar-Index genomförs vartannat år Minst 150 hälsoundersökningar genomförs per år Åtgärder mot ofrivillig deltidsanställning görs kontinuerligt och i den takt ekonomin tillåter Uppföljning genom enkät om ofrivillig deltidsarbetslöshet

12 12 Ekonomi God ekonomisk hushållning Hållbar utveckling och klimathänsyn Kommunens nettokostnad får uppgå till högst 98 % av skatteintäkter och generella statsbidrag Effektiv förvaltning av kommunens tillgångar Minst 2 % i resultat av skatteintäkter och generella statsbidrag Finansiella tillgångar (avsättningar) ska ge en avkastning på 4 % eller mer, nominellt Kommunens energiförbrukning ska minska, vid nybyggnation ska energisnåla byggnader eftersträvas Energiförbrukningen ska minska med 1 % årligen rensat för volymförändringar Effektivt utnyttjande av kommunens lokaler Vakansgraden får ej överstiga 1 %, motsvarar 910 kvm 2010 Avsättning till framtida pensionskostnader Belopp motsvarande minst 2 % av pensionsskulden ska avsättas årligen (5 mkr)

13 13 Budget och uppföljningsprocessen inför budget 2011 Processen har till syfte att få en helhetssyn mellan budget, delårsrapporter och bokslut. Uppföljning och analys av det gånga året är utgångspunkten för budgetarbetet det kommande året. Tidplaner finns för budgetprocessen, uppföljning under verksamhetsåret, samt bokslutsarbetet Juni Kommunfullmäktige fastställer planeringsunderlaget för budget 2011 och planer September Nämnderna tar fram delårsrapport per den siste augusti. Nämnderna presenterar budget 2011 och planer för budgetberedningen. November Kommunfullmäktige fastställer budget för kommande år, samt skattesats för Januari/februari Nämnderna tar fram bokslutsrapport med ekonomisk uppföljning, utvärdering och analys av kortsiktiga mål Budgetberedningen föreslår Övergripande mål och mål för god ekonomisk hushållning Februari/mars Nämnderna redogör för 2010 års resultat, lämnar en nulägesbeskrivning för 2011, en bedömning av verksamheten inför 2012 samt investeringsbehov för för budgetberedningen. Kommunledningskontoret tar fram årsredovisning 2010 för överlämnande till kommunstyrelsen. April Regeringen presenterar vårpropositionen. Ny skatteprognos från SKL. Nämnderna beslutar om förslag till kortsiktiga mål 2012, samt en budget i balans med kommentarer. Kommunfullmäktige beslutar om årsredovisningen Maj Budgetberedningen träffar nämnderna och de helägda kommunala bolagens styrelser. Samverkan i CESAM. Juni Kommunfullmäktige beslutar om planeringsunderlaget för budget 2012 och planer Preliminära budgetramar fastställs för 2012.

14 14 September Nämnderna tar fram delårsrapport per den siste augusti. Nämnderna presenterar en resultatbudget i balans utifrån beslutat planeringsunderlag med kommentarer. Oktober/november Kommunfullmäktige fastställer budget för kommande år, samt skattesats för 2011.

15 15 Förvaltningsberättelse Ekonomi Samhällsekonomisk utveckling Regeringen konstaterar att den svenska ekonomin fortfarande befinner sig i lågkonjunktur med lågt resursutnyttjande och hög arbetslöshet. Regeringen bedömer att återhämtningen sker på bred front. Svensk ekonomi har utvecklats oväntat starkt men i omvärlden ser det inte så ljust ut. Många av Europas ekonomier har stora problem vilket kan få negativa konsekvenser för svensk export och sysselsättning. I Sverige är den inhemska efterfrågan och exporten viktiga drivkrafter. De permanenta effekterna av krisen bedöms bli mindre än vad som tidigare antagits med en snabbare återhämtning. Det kan dock konstateras att de finansiella marknaderna inte normaliserats. I takt med att efterfrågan och produktionen stiger de kommande åren bedöms sysselsättningen och antalet arbetade timmar att öka framför allt i tjänstesektorn. Trots att utvecklingen blivit allt mer positiv råder det fortfarande stor osäkerhet om hur konjunkturen kommer att utvecklas framöver. Det är också oklart hur krisen har påverkat ekonomins funktionssätt och därmed hur hög den långsiktigt hållbara tillväxttakten är i ekonomin. Kommunsektorn förväntas klara balanskravet för samtliga år i regeringens prognos. För Hörbys del är inte prognosen så positiv. Kommunen måsta ta kontroll över sin kostnadsnivå och pressa ner denna för att uppnå en varaktig ekonomi i balans. Under 2011 kommer de tidigare beslutade tillfälliga statsbidragen upphöra. I budgetpropositionen för år 2011 har regeringen beslutat om ett nytt tillfälligt statsbidrag på 2,1 miljarder kronor, vilket motsvarar 3,3 mkr för Hörby kommun. Trots detta tillskott kommer det ställas stora krav på verksamheterna att uppnå ekonomisk balans Statens budgetsaldo förbättras snabbt från ett kraftigt underskott Redan 2011 är statsbudgeten åter i balans och därefter ökar överskottet varje år till och med Statsskulden minskar redan från och med 2010, som andel av BNP. Skulden beräknas minska till 21,1 procent av BNP, vilket är den lägsta skuldkvoten på 40 år. Utöver återhämtningen i konjunkturen bidrar även ett antagande om att staten säljer ut en del av sitt innehav av aktier i noterade och onoterade bolag. De antagna försäljningarna förväntas förbättra budgetsaldot med 25 miljarder kronor per år och minska statsskulden med 100 miljarder till och med Skatteunderlagstillväxten Enligt den preliminära sluttaxeringen i oktober 2010 uppgick skatteunderlagstillväxten till 1,7 % för Hörby kommun, vilket är något högre än prognosen i budgetförutsättningarna som presenterades av SKL i december Skatteunderlaget förväntas öka under Ökningen är dock lägre än tidigare bedömning då antalet arbetade timmar ökar långsammare. Dessutom dämpas skatteunderlaget av höjda grundavdrag för pensionärer. Skatteunderlagsprognos, procentuell förändring SKL, apr ,9 3,3 4,1 4,4 SKL, sep ,8 3,0 3,9 4,4 ESV, aug ,6 3,3 3,7 4,0 VP, apr ,9 3,3 4,1 4,4 Vårpropositionen 2010 Regeringen presenterade vårpropositionen i april 2010 med bl a följande förslag; Det tillfälliga konjunkturstödet upphör efter 2010 Tillfällig satsning på sommarjobb för skolungdomar, sommarjobb och sommarskolor. Ingår i kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och

16 16 insatser, anslagna medel fördelas till kommuner och landsting genom arbetsförmedlingen. Yrkeslegitimation för lärare och förskollärare, mentorer samt lektorer införs Tillfälligt förkortad kvalificeringstid för nystartsjobb för äldre Sänkt skatt för pensionärer Höjt flerbarnstillägg I vårpropositionen 2010 såg Regeringen ljust på framtiden och den ekonomiska tillväxten bedömdes bli mer positiv med högre tillväxt och lägre arbetslöshet. Trots detta förväntas återhämtningen i ekonomin ta tid, arbetsmarknaden bedöms ha normaliserats först år För Hörby kommun bedöms intäkterna öka men något lägre än bedömningen nationellt. Budgetpropositionen för 2011 Regeringen presenterade budgetpropositionen för 2011 den 12 oktober. De viktigaste förslagen är: Ett tillfälligt statsbidrag utgår till kommunerna under 2011 med 2,1 miljarder kronor Kompensation för höjt grundavdrag för pensionärer Högre krav och ambition i den nya gymnasieskolan innebär på sikt en minskning av det statliga bidraget Riktad satsning på sammanhållen vård och omsorg om äldre till både kommuner och landsting Ett omvårdnadslyft för äldreomsorgens medarbetare Budget 2011 och planer Kommunfullmäktige beslutade i juni om budgetförutsättningar och ramar för planperioden För att nå en ekonomi i balans krävs samsyn och enighet om planeringsförutsättningarna. Kommunstyrelsen och nämnderna ska upprätta åtgärdsplaner om obalans mellan verksamheten och ekonomi uppstår under året. Beskrivning av åtgärder tillsammans med bedömd besparing ska redovisas i delårsrapporterna (från när åtgärden får effekt, och med hur mycket). Övergripande mål och mål för god ekonomisk hushållning för kommunen har fastställts av kommunstyrelsens arbetsutskott i mars Kortsiktiga mål för 2011 har tagits fram och beslutats i samtliga nämnder. Budgetberedningens förslag Budgetberedningens förslag till kommunbidrag för driftsbudgeten i förhållande till fastställda budgetramar i juni månad föreslås förändras. Barn- och utbildningsnämnden presenterade i september en utökning av driftsbudgeten med 5,5 mkr för kvalitetshöjande åtgärder samt till volymökning inom grundskola och fritidshem som skett fr.o.m. höstterminen Budgetberedningen beslutade att barn- och utbildningsnämndens kommunbidrag utökas med tkr för budgetåret 2011, samt att resterande medel förväntas täckas med riktade statsbidrag från staten. Socialnämndens kommunbidrag utökas med 4,0 mkr som ett engångsanslag 2011 för att mildra effekten av ökade kostnader. VA-taxan höjs enligt KPI fr.o.m. den 1 januari Kommunbidragsramarna för 2011 har justerats med helårseffekten av 2010 års lönekompensation. Kompensation för löneökningar 2011 har fördelats till nämnderna med 2 % på lönesumman (helår). För Socialnämnden ges en kompensation med 2,25 % (enligt centralt avtal). Investeringar Kommunfullmäktige har helt enligt plan satsat på en hög investeringsnivå för att genomföra nödvändiga investeringar. Kommunens låneskuld har ökat till

17 17 164,8 mkr 2010, när räntenivån höjs kommer räntekostnaden att belasta driftsbudgeten vilket begränsar verksamheternas ekonomiska utrymme. Det är av största vikt att nå en hållbar nivå under planperioden. Under 2011 beräknas större investeringsprojekt som omfattar gestaltning av Nygatan och Ystadsbron genomföras. Investeringarna beräknas uppgå till 130,4 mkr under planperioden, varav 46,4 mkr avser 2011 och 42,0 mkr år 2012 respektive Befolkningsprognos Befolkningsprognosen beräknas följa genomsnittet i riket. Befolkningsökningen påverkar prognosen på skatteintäktsnivån. Befolkningsökningen beräknas till 0,8 % för Befolkningsunderlaget för beskattning 2011 beräknas på folkmängden den 1 november Befolkning SKL:s prognos Utfall Ökning/ minskning ( ) ( ) ( ) Befolkningen har ökat med 80 personer sedan årsskiftet och uppgick till invånare den siste juni För att infria SKL:s befolkningsprognos behöver befolkningen öka med ytterligare 63 personer under juli-oktober. Kommunalskatt Utdebiteringen för 2011 ändras till 19,98 kr, en höjning med 20 öre. Finansiella mål Nettokostnadsandel Det övergripande finansiella målet för planeringsperioden är att nettokostnaden får uppgå till % av skatteintäkterna. År 2010 Budget 98,9 % 2011 Budget 98,2 % 2012 Plan 97,0 % 2013 Plan 95,4 % Det finansiella målet bedöms inte kunna uppnås under Bedömningen görs utifrån de prognoser som finns avseende intäkts- och kostnadsökningar i verksamheterna. Kommunens planerade nyinvesteringar för planperioden uppgår till 130,4 mkr inklusive VA-verksamheten (21 mkr). Av investeringsbeloppet beräknas 46,3 % finansieras med egna medel. Detta innebär att kommunen kommer lånefinansiera investeringarna med 53,7 % eller 70,0 mkr Balanskravet Kommunallagens bestämmelser om balanskravet innebär att kommunen varje år ska upprätta en budget så att intäkterna överstiger kostnaderna. Om kostnaderna ett visst år överstiger intäkterna ska det negativa resultatet återställas de närmaste tre åren. Eget kapital att återställa uppgår till 7,9 mkr enligt årsredovisningen för Beräknat underskott att återställa under 2011 uppgår till motsvarande belopp. Resultat enligt balanskravet, mkr Bokslut 2009 Budget 2010 Budget 2011 Plan 2012 Plan 2013 Årets resultat enligt resultaträkning 10,7 7,0 9,7 12,8 24,2 Avgår realisationsvinster -5, Justerat resultat enligt 5,3 7,0 9,7 12,8 24,2 balanskrav Ingående balanskrav -13,2-7,9-0,9 0 0 Eget kapital att återställa -7,9-0,

18 18 Det planerade årliga resultatet ger ett överskott som beräknas återställa kommunens underskott under planperioden. Då kommunen har en besvärlig ekonomisk situation 2010 bedöms inte årets resultat kunna återställa det egna kapitalet. Med en bättre tillväst och gynnsammare konjunktur bedöms möjligheterna att återställa det egna kapitalet 2011 som goda Bokslut Årets resultat, tkr 2010 Budget 2011 Budget 2012 Plan 2013 Plan Kommunal fastighetsavgift Förändringar i den kommunala fastighetsavgiften 2010 innebär att även fastigheter med småhus som saknar byggnadsvärde omfattas. Även arrendetomter ingår i det kommunala fastighetsavgiftssystemet. Budgeten är upprättad utifrån SKL:s prognos av förändringen för Pensioner Kommunerna kommer att få ökade pensionsutbetalningar år Ökningen avser bruttosamordnade pensioner och beror på att den allmänna pensionen sänks. Kommuner garanterar att de bruttosamordnade pensionerna ska öka i takt med prisbasbeloppet. När den allmänna pensionen (inkomstpensionen) inte gör det får kommunerna fylla upp kompletteringspensionen. Ökningen beräknas till 1,5 mkr inkl löneskatt. Osäkerhetsfaktorer för planperioden Sysselsättningsförändring/ konjunkturläget Statliga beslut Löne- och kostnadsökningar Ekonomisk utveckling Kommunens årliga resultat under planeringsperioden innebär att det ekonomiska målet för nettokostnadernas andel av totala intäkterna till % kommer att uppnås under 2012 och Skatteintäkter Budgeten för 2011 och planer för följer Sveriges kommuner och landstingsförbunds beräkningar av skatteintäkterna. I budgetförslaget beaktas beräkningarna till och med den 14 oktober Skatteintäkterna förväntas öka med 19,8 mkr i förhållande till budget 2010, varav 4,5 mkr på grund av ökad utdebitering med 20 öre. För 2012 och 2013 beräknas skatteintäkterna öka med 16,1 respektive 24,0 mkr Skatteintäkternas utveckling, tkr 2009 Bokslut 2010 Budget 2011 Budget 2012 Plan 2013 Plan Nettokostnadsutveckling Nettokostnaderna beräknas öka med 14,6 mkr under 2011 jämfört med Nämndernas ramar har justerats med kompensation för löneökningar , samt enligt budgetberedningens förslag till ändrade kommunbidrag.

19 Nettokostnadernas utveckling, tkr Bokslut 2009 Budget 2010 Budget 2011 Plan 2012 Plan 2013 Medarbetare Kommunens personal är dess viktigaste tillgång. Personalens kunskaper, erfarenheter och idéer skall tas tillvara och utvecklas på effektivast möjliga sätt. De kommunala verksamheterna skall drivas utifrån principen målstyrning och delegation. De förtroendevaldas uppgift är att ange verksamheternas mål, inriktning, omfattning och kvalitet. Personalens uppgift är att ge underlag till politiska beslut samt att genomföra och i samverkan med förtroendevalda följa upp besluten. Personalen skall ha frihet att inom ramen själva välja medel och metoder för att uppnå målen. Personalsamverkan över förvaltningsgränserna skall eftersträvas. Soliditetsutveckling Soliditeten är ett finansiellt nyckeltal som anger hur mycket av tillgångarna som är finansierat med eget kapital. Soliditetens utveckling presenteras i nedanstående tabell samt förändring inom planperioden ,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Bokslut 2009 Soliditet Budget 2010 Budget 2011 Plan 2012 Plan 2013 Soliditeten har de senaste åren varit kring 65 %, och beräknas till ca 53 % under planperioden. Minskningen beror på att investeringar under har lånefinansierats. Den långfristiga låneskulden uppgår till 164,8 mkr under Pensionsförpliktelser som kommunen har för intjänade pensioner före 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Inkluderas pensionsförpliktelserna före 1998 uppgår soliditeten till 20,6 % Friska medarbetare framtidens utmaning Hur skapar vi en attraktiv, hälsosam och välfungerande arbetsplats? Viktiga framgångsfaktorer är att det måste kännas meningsfullt att arbeta, arbetsglädje, gott samarbete och positivt arbetsklimat, möjligheter till personlig och yrkesmässig utveckling, att kunna påverka arbetsinnehåll och arbetstidsförläggning samt uppskattande klimat mellan arbetskamrater och chefer. I det strategiska hälsoarbetet uppmuntras de anställda till friskvårdsaktiviteter utanför ordinarie arbetstid. Motions- och friskvårdsförmånen riktar sig till samtliga anställda oavsett anställningsform. Hälsoarbetet omfattar också att samtliga tillsvidareanställda vart femte år kommer att erbjudas en hälsoundersökning. I samband med hälsoundersökningen får den anställde råd om möjligheter att positivt påverka sin framtida hälsa. Arbetsmiljö Ett aktivt systematiskt arbetsmiljöarbete är en viktig framgångsfaktor som bidrar till en friskare personal. Åtgärder för att skapa förutsättningar för ett aktivt systematiskt arbetsmiljöarbete är t.ex. utbildning i arbetsmiljökunskap, dialog och aktiv medverkan samt att arbetsmiljöarbetet blir en integrerad del av den dagliga verksamheten. Värdegrund Hörby kommuns värdegrund är framtidsinriktad. Vi ser Hörby som möjligheternas arbetsgivare och arbetsplats. Värdegrun-

20 20 den ger uttryck för ett synsätt som vi vill ska omfatta alla: beslutsfattare, chefer och medarbetare. Blir värdegrunden en bas i alla verksamheter blir vi en bra och attraktiv arbetsgivare. Lönesättning Hörby kommun har under 2010 genomfört en lönekartläggning utifrån de krav som lagen ställer. Utifrån den genomförda lönekartläggningen kan det konstateras att generellt förs en jämställd lönepolitisk utveckling i Hörby kommun. Inför framtiden kommer de årliga lönekartläggningarna att förstärka jämställdhetsarbetet ytterligare. Kommunens lönepolicy anger hur kommunen arbetar med lönesättningen. Vidare har lönekartläggningen visat på att de flesta yrkesgrupperna (inte minst kvinnodominerade) uppvisar ett litet inslag av individuell lönesättning vilket leder till mindre lönespridning, som i sig är negativt för kommande personalförsörjningsbehov. Hörby kommun har ett uttalat personaloch lönepolitiskt mål att skillnader i lön eller andra anställningsförmåner på grund av kön inte ska förekomma. Istället skall lönebildningen och lönesättningen baseras på väl kända, förankrade och könsneutrala kriterier. Rekrytering Den alltmer hårdnande konkurrensen om arbetskraft kan bli ett problem för kommunerna. Att vi kan rekrytera och behålla medarbetare kommer att bli avgörande för kvalitén på verksamheten och för hur vi uppnår kommunens uppdrag gentemot brukarna. I det perspektivet är det en investering att satsa på ledarskapet och medarbetarskapet. Bra ledarskap stärker vår konkurrenskraft som arbetsgivare. Vi vet också att antalet äldre invandrare som kommer att behöva hjälp inom äldreomsorgen ökar. Samtidigt behöver vi fler invandrare i förvärvslivet för att klara arbetskraftbehovet framöver. Det kommer att handla om möten mellan å ena sidan medarbetare inom en rad olika kommunala verksamheter med olika livserfarenhet, värderingar och kulturkompetens och å den andra mellan medarbetare och brukare/kunder som också har olika värderingar och kulturmönster. Framtidens arbetsplats måste för att vara framgångsrik för både medarbetare och ledare präglas av: Ständig utveckling Tydliga roller Eget ansvar Inflytande Jämställdhet och mångfald Hörby kommun har en övergripande jämställdhetsplan med sju mål. Jämställdhet och mångfald är perspektiv som alltid ska finnas med i det löpande verksamhetsoch arbetsmiljöarbetet. Det är viktigt att det går och förena yrkesliv och familjeliv samt att det finns möjlighet till personlig utveckling. Jämställdhet innebär framför allt att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna livsvillkor. För att kunna förändra och skapa mer jämställda villkor på arbetsplatsen måste man ha kunskap om hur ojämställdhet ser ut. Det är också viktigt att förstå värderingarnas betydelse i sammanhanget och hur man kan arbeta med attitydförändringar för att skapa jämställda villkor. Att alltid se verksamhets- och arbetsmiljöutvecklingsarbetet utifrån ett genusperspektiv är också centralt. Mångfald i arbetslivet är att betrakta medarbetares olikheter som tillgångar i verksamheten och att se och respektera individen. Alla är unika och har egna kulturella värderingar, förutsättningar och erfarenheter. Genom att rekrytera, behålla och utveckla medarbetare med olika synsätt och också ålder skapas en mångfald bland medarbetarna.

21 21 Bokslut Budget Budget Plan Plan Tkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat Bokslut Budget Budget Plan Plan tkr DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Verksamhetens nettokostnad Skattenetto Finansnetto Avgår avskrivningar som belastat resultatet Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning (-) minskning (+) exploateringsmark Ökning (-) minskning (+) kortfristiga fordringar Ökning (-) minskning (+) kortfristiga skulder Medel från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investeringsutgifter Investeringsinkomster Medel från investeringsverksamhet FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Förändring av låneskulder Inköp finansiella tillgångar Försäljning av tillgångar Avsatta medel depåkonto aktier Medel från finansieringsverksamheten Förändring av likvida medel Likvida medel vid årets slut

22 22 Bokslut Budget Budget Plan Plan tkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar varav fastigheter och anläggningar varav maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Exploateringsfastigheter Kortfristiga fordringar m.m Likvida medel SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKUL- DER Eget kapital därav årets resultat Avsättningar Personalens pensioner Övriga avsättningar Skulder Långfristiga skulder Semesterlöneskuld Övr. kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER PANTER OCH ASVARSFÖRBINDELSER Borgensåtagande Pensionsförpliktelser som inte upptagits bland skulderna eller avsättningarna Mellanskånes Renhållnings AB, deponering

23 23 Bokslut Budget Budget Plan Plan tkr Kommunstyrelse Revisionen Byggnadsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Socialnämnden Teknisk nämnd Miljönämnden Central finansiering Driftskostnader, netto Internränta Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Finansnetto Årets resultat

24 24 Bokslut Budget Budget Plan Plan tkr Skatteintäkter och statsbidrag Allmän kommunalskatt Skatteavräkning Generella statsbidrag Regleringsbidrag/avgift Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Kostnadsutjämning LSS Kommunal fastighetsavgift Totala skatteintäkter Finansiella intäkter Räntor på utlämnade lån Räntor på medelsplacering Räntebidrag Utdelning aktier, andelar Borgensavgifter Övriga ränteintäkter Summa finansiella intäkter Finansiella kostnader Räntor på lån Övriga finansiella kostnader Ränta på pensionsskuld Summa finansiella kostnader Finansnetto TOTALT

25 25 Bokslut Budget Budget Plan Plan tkr Kommunstyrelse Barn- och utbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Socialnämnden Teknisk nämnd Teknisk nämnd VA-verksamheten Exploatering TOTALT

26 26 Resultaträkning Bokslut Budget Budget Plan Plan tkr Intäkter Kostnader Nettokostnad Kommunbidrag Årets resultat Driftsbudget Bokslut Budget Budget Plan Plan tkr Politisk verksamhet Infrastruktur Säkerhet och skydd Näringsliv och turism Projekt Närtrafik Markförsörjning och exploatering Förvaltningsstöd Fastigheter Justerat kommunbidrag Nettokostnad Kommunbidrag Årets resultat Investeringsbudget Bokslut Budget Budget Plan Plan Tkr Inventarier IT Fastigheter Bowling, bad och gym Investeringar enl delegation KS tillgängliga medel/prioriterade projekt Kostpolitiskt program Exploatering Årets investeringar

27 27 Kortsiktiga mål 2011 Prioriterade områden MEDBORGARE Boende Utveckling Medborgarservice Kortsiktigt mål Utveckla medborgardialogen Ta fram prioriteringslista för tätortsanalyser Styrtal Tre nya eller förbättrade e- tjänster En tätortsanalys per år UTVECKLING Bra boende Näringsliv Tillväxt Goda förutsättningar för kommunens näringsliv Företagsbesök Planarbetet Ökad interkommunal samverkan Översyn av näringslivsstrategin Öka markreserven för företagsetableringar Bland de 50 bästa kommunerna i Svenskt Näringslivs årliga ranking Besöka 75 företag per år Beställa minst 5 planer per år Utveckla och säkerställa samverkan med Höörs kommun MEDARBETARE Friska och nöjda medarbetare Rätt utbetald lön Alla tillsvidareanställda ska ha tillgång till intranätet Max 2 % fel/månad Antal tillsvidareanställda med nätbehörighet EKONOMI God ekonomisk hushållning Hållbar utveckling Förbättrad uppföljning och analys Avvikelse mellan helårsprognosen under året jämfört med faktiskt utfall får högst uppgå till 20 % rensat för oförutsedda händelser

28 28 Verksamheten Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan och ansvarar för hela samhällsplaneringen och den ekonomiska planeringen. Kommunstyrelsen ska leda och samordna bl.a. utvecklingen av den kommunala demokratin, personalpolitiken, infrastrukturen och näringslivet. Kommunstyrelsen ska vidare med uppmärksamhet följa hur övriga nämnders verksamheter och ekonomi utvecklas, samt övervaka att fullmäktiges beslut verkställs. Kommunstyrelsens arbetsutskott är också budgetberedningen som särskilt bereder den årliga budgeten. Hörby kommun är medlem i Sveriges kommuner och landsting, Kommunförbundet Skåne, KEFU (Rådet för Kommunal Ekonomisk Forskning och Utbildning) samt SkåneNordost. Trygghetsrådet Ett avtal kring samarbete mellan Hörby kommun och Polisen tecknades den 14 september Det övergripande målet är: Tillgänglighet och synlighet! genom att skapa en effektiv och lokalt förankrad polisverksamhet med kommunal delaktighet. Brottsofferjour Brottsofferjourernas Riksförbund (BOJ) är en ideell organisation, förbundet arbetar för bättre villkor för brottsoffer. Arbetet baseras på internationella konventioner avseende mänskliga rättigheter. Hörby kommun lämnar ett bidrag på 30 tkr till verksamheten. Årets förening Kommunfullmäktige tog beslut redan 2002 om att instifta en utmärkelse till Årets Förening. Utmärkelsen ska delas ut till en förening inom Hörby kommun som under det senaste året på ett förtjänstfullt sätt gjort en väsentlig insats för lokalsamhället och dess invånare. Kommunen vill på detta sätt uppmuntra till fortsatt engagemang ideella föreningar. Den som utses som mottagare av utmärkelsen får kr i tillskott till sin förening varav kr skall användas till en utbildningsinsats för föreningens medlemar/aktiva/ledare. Kulturkalas För en fortsatt satsning på kulturkalaset avsätts 40 tkr. Kulturkalaset skall genomföras som ett samarbetsprojekt med övriga förvaltningar, föreningar och näringslivet. Marknadsföring En strategi och handlingsplan när det gäller profilering och marknadsföring kommer att tas fram under Detta arbete kommer att diskuteras på bred front i hela kommunen för att få en samstämmighet och gemensam syn. Översiktlig fysisk planering I kommunstyrelsens ledningsfunktion ingår, bland annat, att leda och samordna den översiktliga planeringen. Arbetet rör i första hand översiktsplanarbetet och fördjupade översiktsplaner. Under perioden kommer arbetet att inriktas på fördjupad översiktsplan för Hörby centrum. En ny översiktsplan kommer att tas fram under Närtrafik Närtrafik med taxi finns på de ställen där länstrafik saknas. Kommunen är indelad i avgränsade närtrafikområden. Turerna körs enligt en särskild tidtabell. En resa med närtrafiken måste förbeställas senast två timmar före avresan. Energi- och klimatrådgivning Energi- och klimatrådgivningen vänder sig till allmänhet, småföretag och organisationer. Den samordnar och kompletterar den rådgivning som ges av statliga myndigheter och kommersiella aktörer. De kommunala energi- och klimatrådgivar-

29 29 nas uppgift är att kostnadsfritt ge en objektiv och anpassad information och rådgivning. Verksamheten finansieras med externa resurser och bedrivs i samverkan med Höör och Sjöbo. Miljöprojekt Ringsjöns Vattenråd Ett samarbetsorgan inom vilket åtgärder och kontroll av Ringsjön sker. Målsättningen är att fortsätta arbetet med att återställa en god vattenkvalitet i sjön och förbättra livsbetingelserna för växt- och djurliv i och omkring sjön. Ringsjöns Vattenråd består bl.a. av miljöcheferna, ordförande och vice ordförande i kommunstyrelsens arbetsutskott i Eslöv, Höör och Hörby, representant för länsstyrelsen, representant för Sydvatten AB, kontrakterad konsult, verksamma yrkesfiskare, naturvårdsföreningar, Ringsjön fiskevårdsområdesförening och lantbrukarorganisationer. Hörby kommuns ersättning till Vattenrådet uppgår till 1,3 mkr årligen. Totalförsvar och samhällsskydd Policy och riktlinjer har tagits fram tillsammans med övriga kommuner inom Skåne NO för att underlätta samverkan i säkerhetsfrågor. Ett systematiskt säkerhetsarbete på alla nivåer är en förutsättning för att kunna trygga god beredskap, krishantering och säkerhet för människor som bor, verkar eller vistas i kommunen. Policyn syftar till att skydda människor mot olyckor samt förhindra eller begränsa skador på egendom och miljö. Näringslivsarbete Näringslivsarbetet i kommunen bedrivs regionalt och kommunalt tillsammans med kommunens företag. På den regionala nivån finns ett utvecklat samarbete med kommunerna i Skåne Nordost kring frågor som tillväxt, EU-projekt, utbildningar, samverkan med organisationer och marknadsföring. Inom Mittskåne finns ett väl fungerande samarbete, främst inom kompetensutveckling och turismutveckling. Hörby kommuns företagare har, genom näringslivskontoret, tillgång till företagsservice, mark- och lokalförmedling, rekrytering, information, utbildning och samarbete i nätverk. Turism Kommunen har ett nära samarbete med föreningen Linderödsåsens Turism som på kommunens uppdrag sköter turisminformationen. På det lokala planet arbetar kommunen med att stärka och stötta lokala turismaktörer samt lokala evenemang. Skåne Nordost/EU-samordnare I det gemensamma arbetet inom Skåne Nordost finns en gemensam resurs för EU-samordning. Denna resurs fungerar både rådgivande och med konkreta konsultationer. Förvaltningsstöd Under kommunstyrelsen sorterar kommunledningskontoret, som omfattar kommunledningsstaben, ekonomiavdelningen, personalavdelningen och ITavdelningen. Kommunledningskontoret ska leda, samordna och utveckla verksamheten inom näringsliv/turism, säkerhet och skydd, energirådgivning samt projektledare tillika EU-samordnare. Ekonomiavdelningen ger stöd till kommunstyrelsen och nämnderna, samt svarar för ekonomistyrning, ekonomisk redovisning, finansiell planering och central medelsförvaltning. Personalavdelningen ger stöd och service till samtliga verksamheter i kommunen, Höörs kommun har driftsansvar för det nya personalsystemet som togs i bruk IT-avdelningen är en stödverksamhet som ansvarar för kommens IT- och telefoniverksamheten. Ett omfattande samarbete sker med Höörs kommun för att främja säkerheten, säkerställa kompetensen samt öka effektiviteten.

30 30 Resultaträkning Bokslut Budget Budget Plan Plan Tkr Intäkter Kostnader Nettokostnad Kommunbidrag Årets resultat Driftsredovisning Bokslut Budget Budget Plan Plan Tkr Förtroendevalda revisorer Konsulter, köpta tjänster Administrationskostnader Nettokostnad Kommunbidrag Årets resultat Enligt kommunallagen och aktiebolagslagen skall revisorerna årligen granska all verksamhet som bedrivs inom nämndernas ansvarsområde. Genom lekmannarevisorerna skall revisorerna också granska den verksamhet som bedrivs i de kommunala företagen. Målet med revisorernas arbete är ansvarsprövning, dvs. revisorernas bedömning i frågan om ansvarsfrihet som lämnas till fullmäktige inför deras prövning och beslut. Granskningsarbetet ska bedrivas i enlighet med fastställt revisionsreglemente samt i enlighet med god revisionssed. Revisorerna lämnar en redogörelse över årets granskningar som biläggs revisionsberättelsen.

31 31 Resultaträkning Bokslut Budget Budget Plan Plan tkr Intäkter Kostnader Nettokostnad Kommunbidrag Årets resultat Driftsredovisning Bokslut Budget Budget Plan Plan tkr Byggnadsnämnden Detaljplanering, bygglov, adm Bostadsanpassning Justerat kommunbidrag Nettokostnad Kommunbidrag Årets resultat

32 32 Prioriterade områden Kortsiktigt mål Styrtal Medborgare Boende Utbildning Medborgarservice Utveckling Bra boende Näringsliv Tillväxt Korrekta beslut Bra information Enkät Bra boende och aktuella planer i tillräcklig omfattning för att klara önskvärd befolkningstillväxt Bevara byggnadsmiljö Enkla ärenden avverkade inom 2 veckor Överklagade ärenden avgörs till nämndens fördel i 2/3 av ärendena Byvandringar minst 2 per år Minst 80 % nöjda Antal antagna detaljplaner > 7 st/år varav en plan för handel och industri En karaktärsplan per år Medarbetare Friska och nöjda medarbetare Kompetent personal med aktuell kunskap och information Ny PBL (plan och bygglag) träder i kraft 1/ utbildningsdagar/år och medarbetare 2-5 utbildningsdagar/år och politiker,0 Ekonomi God ekonomisk hushållning Hållbar utveckling och klimathänsyn Avgiftsbaserad verksamhet Rätt taxekonstruktion Årlig översyn av taxan för bygglov och plankostnader Verksamheten Byggnadsnämnden ska åt kommunens invånare skapa en god boendemiljö, svara för myndighetsutövning enligt PBL, planoch bygglagen, detaljplanering och bevilja bidrag för bostadsanpassning. Byggnadsnämndens verksamhetsområden omfattar: Detaljplanering Bygglov och bygganmälan Bostadsanpassning Plan och byggkontoret ska styra samhällsbyggandet enligt en politiskt beslutad inriktning med beaktande av den enskildes intresse, samt verka för att befintliga utomhus- och inomhusmiljöer iordningsställs så att de kan användas av personer med nedsatt rörelse- eller funktionshinder. Detaljplaner upprättas i syfte att pröva lämplighet för nybyggnation och för att reglera bebyggelsemiljöns utformning. En detaljplan ska vara styrande i frågor om bygglov. Byggnadsnämnden ska värna om väsentliga samhällsintressen vid prövning av ansökningar om lov samt vid behand-

33 33 ling av bygganmälningar. Inom den ram som lagstiftningen medger ska den enskildes rätt tillgodoses. Byggnadsverk som uppförs ska minst uppfylla den vedertagna kravnivån. Byggherrar ska uppmuntras att tillvarata byggnaders kulturhistoriska värde. Bostäder som byggs eller byggs till ska vara sunda och trivsamma. Bygglovsprövning innebär en avstämning mot gällande detaljplan och/eller bestämmelser som rör yttre utformning, användningssätt m.m. Ett beviljat bygglov ger rättigheter och skyldigheter för den sökande. Genom bygganmälan ska byggherren visa att han uppfyller samhällskrav på bl.a. bärverk och inre utformning. Med stöd av bostadsanpassning i form av ekonomiskt bidrag ska förutsättningar skapas för att bo kvar i eget boende även om funktionshinder uppstår. Bidrag beviljas till den som är berättigad enligt lagen om bostadsanpassningsbidrag. Verksamhetsmått Bokslut Budget Budget Allmänt plan & bygg Beviljade bygglov Kontrollplaner, beslutade Detaljplanering Detaljplaner färdiga för antagande Översyn bevarandeplan Detaljplan för miljöstörande verksamhet Bostadsanpassning Beviljade ansökningar om bostadsanpassningsbidrag Verksamhetsförändringar 2011 Den nuvarande plan- och bygglagen (1987:10) trädde i kraft den 1 juli De senaste fyra åren har i första hand PBLkommittén, Byggprocessutredningen och Boverket i olika utredningar och rapporter föreslagit över 250 ändringar i plan- och bygglagen. Det är dessa förslag som ligger till grund för behovet att ändra i plan- och bygglagen. Bland de förändringar som är värt att notera är att bestämmelserna i lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk återförs till plan- och bygglagen. Vidare föreslås att Byggnadsnämnden skall genomföra regelmässiga tillsynsbesök på byggarbetsplatsen i den omfattning som beslutas i kontrollplaner. Det föreslås också nya möjligheter att ta ut avgift för olika besked och tillsynsfrågor. Förslag på ny lagtext i PBL har varit ute på remiss under sommaren Det fanns då en ambition att den nya lagen skulle träda i kraft under Detta har dock försenats och det är nu istället fastställt att den nya lagen kommer att träda kraft den 2 maj Verksamheten Efterfrågan på tomter för bostadsändamål bedöms vara fortsatt hög under Behovet av att ta fram nya detaljplaner för att på sikt säkerställa behovet av tomter för bostäder och verksamheter bedöms ligga kvar på ungefär samma nivå som Kommentarer och konsekvenser Förändringen i PBL innebär bl.a. en ökad arbetsvolym avseende kontroll och tillsyn inom nämndens ansvar för bygglovsprövning occh inspektion, vilket kan komma att kräva ytterligare personalresurser. Lagändringen medger samtidigt en utökad möjlighet att ta ut avgifter för tillkommande kontroll och tillsyn. Nämndens budget förutsätter att kostnader för det utökade ansvaret med tillkommande arbetsuppgifter fullt ut kommer att finansieras genom avgifter.

34 34 Resultaträkning Bokslut Budget Budget Plan Plan Tkr Intäkter Kostnader Nettokostnad Kommunbidrag Årets resultat Driftsredovisning Bokslut Budget Budget Plan Plan Tkr Barn- och utbildningsnämnd Förskola 1-5 årsverksamhet Förskoleklasser Fritidshem Grundskola Särskola Lärcenter Kulturskola Aktivitetshus Gymnasieskolan Förvaltningsadministration Skolskjutsar Justerat kommunbidrag Nettokostnad Kommunbidrag Årets resultat Investeringar tkr Bokslut 2009 Budget 2010 Budget 2011 Plan 2012 Plan 2013 Central reserv Inventarier Skolbuss klimatanläggning IT-investering Årets investeringar

35 35 Kultur, fritid, skola och förskola Vi lever i ett samhälle som ständigt genomgår förändringar. För att klara av dessa förändringar ställs krav på att vi ständigt utvecklar förmågan att lära om, lära nytt samt behärska förändring. God etik, människors lika värde samt ett öppet och ärligt utbyte av tankar och idéer är grunden för vårt handlande. Vårt uppdrag anges i skollagen, grundskoleförordningen, den statliga läroplanen samt i den kommunala och lokala planen. Vi strävar mot tydliga mål, utveckling och kvalitetssäkring. Dessutom vill vi ha lustfylld och stimulerande lärmiljö samt delaktighet och meningsfullhet för våra barn och elever. Skola och förskola i Sverige befinner sig i stark utveckling. Allmän förskola för treåringar infördes den 1 juli Ny skollag är under bearbetning och räknas träda i kraft 1 juli Riksdagen har fattat beslut om s.k. barnomsorgs/skolpeng. Det innebär att kommunerna är skyldig att ge bidrag till alla förskolor/skolor på lika villkor oberoende om huvudmannen är offentlig eller privat. På lokal nivå arbetar vi med flera utvecklingsområden. Vår nyligen antagna plan för den pedagogiska verksamheten fortsätter att implementeras under Systematiskt kvalitetsarbete och tydligare uppföljningar och utvärderingar inom förvaltningens verksamhetsområde pågår. Vår utvecklingsledare utbildar kvalitetspiloter vilka sedermera kommer att driva det systematiska kvalitetsarbetet ute på enheterna. Kortsiktiga mål 2011 Prioriterade områden Kortsiktigt mål Styrtal Medborgare Boende Utbildning Medborgarservice Alla elever ska ges förutsättningar för att nå målen för utbildningen Arbetsmiljön för våra barn och elever ska förbättras och det hälsofrämjande arbetet ska ha hög prioritet Del av ungdomsstyrelsens enkätundersökning (Lupp) ska under 2010 användas för att följa upp mobbing, kränkande behandling m.m. Fler elever med fullständiga betyg i skolår 9. Skolverkets jämförelsetal Samtliga skolor och förskolor i Hörby kommun ska vara hälsofrämjande och under 2011 ska två nya enheter certifieras Andelen elever som upplevt sig mobbade eller kränkta ska minska med hälften jmf 2009

36 36 Utveckling Bra boende Näringsliv Tillväxt Medarbetare Friska och nöjda medarbetare Vi ska skapa förutsättningar för barnen i förskolan, eleverna i grundskolan och de studerande i vuxenutbildningen att uppleva kultur och natur. Skolan ska aktivt medverka till de ungas intresse för entreprenörskap genom nätverkande mellan näringsliv kultur, fritid och utbildning. Arbetssätt och arbetsformer ska utvecklas Antalet vuxna i skolan bör ökas för att skapa bättre arbetsmiljö Kompetensutvecklingsplan ska arbetas fram för personal inom barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde Kartlägga antalet kultur- och naturupplevelser Från och med skolår 5 till skolår 9 ska årligen återkommande aktiviteter genomföras och dokumenteras inom detta område Internationella kontakter ska dokumenteras. Skolverkets statistik för antalet pedagogisk personal ska öka jmf 2009 Fler lärare ska arbeta i enlighet med den utbildning och kompetens de har Vi ska öka behörigheten i förhållande till SCB:s statistik 2010 Förutsättningar för nya professioner i skola förskola ska skapas. Utvecklingsledaren startar under ht 10 en grupp som arbetar med detta. Ekonomi God ekonomisk hushållning Hållbar utveckling och klimathänsyn Tilldelningsprinciperna ska främja verksamheten och vara i överensstämmelse med mål och prioriteringar. Ekonomiskt resultat ska kontinuerligt kommuniceras till medarbetarna. Översyn av de nya tilldelningsprinciperna, ska utvärderas under 2010 Månadsuppföljningen kommuniceras ut till medarbetarna och läggs på intranätet.

37 37 Verksamhetsbeskrivning Förskola 1-5 år Förskolans uppgift är att bedriva pedagogisk verksamhet som ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Förskolans verksamhet ska vara trygg, lärorik och lustfylld för alla barn som deltar. Kommunen är skyldig att tillhandahålla förskoleverksamhet för barn 1-5 år i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrars förvärvsarbete eller studier. Innehållet i verksamheten styrs av Läroplan för förskolan. I förskolan arbetar förskollärare och barnskötare i arbetslag. Genom att personalen är välutbildad kan barnens behov av omsorg och god pedagogisk verksamhet tillgodoses. Plats erbjuds inom skälig tid, tre till fyra månader, till de barn vars föräldrar arbetar eller studerar och till det antal timmar som behövs i veckan. Föräldralediga och arbetssökande erbjuds 15 timmar per vecka. Barn i behov av stöd för sin utveckling anvisas plats i förskolan och förvaltningen utreder om särskilt behov föreligger. Allmän förskola Allmän förskola för treåringar har införts från den 1 juli 2010 och erbjuds i likhet med fyra- och femåringar 15 timmar per vecka avgiftsfri förskola. Bidragsregler och barnomsorgspeng Nämnden beslutar inför varje år en barnomsorgspeng som ska tillämpas enligt de regler som regeringen fastställt. Kommunen ger bidrag till enskild förskoleverksamhet. Kommunen kan också ge bidrag till annan kommun om förälder önskar förskoleplats där. Syftet med barnomsorgspeng är: Valfrihet för föräldrarna och möjlighet till olika former av pedagogisk verksamhet. Mångfald genom ökat antal utövare. Ökat enskilt initiativ och eget företagande. Pedagogisk omsorg Pedagogisk omsorg ersätter familjedaghemsverksamheten och är all den verksamhet som inte är förskola och öppen förskola. Vårdnadsbidrag För att ge ökad valfrihet för barnfamiljer har kommunen infört vårdnadsbidrag. Tillämpningsföreskrifter för ansökan om bidrag är upprättade. Kostnaden för vårdnadsbidraget redovisas till kommunstyrelsen och belastar inte nämndens budget. Interkommunala regler Interkommunala regler innebär att en kommun är skyldig att ta emot barn från annan kommun. Hemkommunen är skyldig att betala interkommunal ersättning till den mottagande kommunen. FÖRSKOLA Verksamhetsmått Inskrivna barn, därav i kommunal regi fristående regi pedagogisk omsorg Antal barn, vårdnadsbidrag Bruttokostnad/barn, tkr förskola i kommunal regi 104,5 pedagogisk omsorg 73,3 Kommentar: Budget 2011 är beräknat på att 91 % av kommunens barn i åldern 1-5 år är inskrivna på förskolor. I genomsnitt har varje barn en omsorgstid på ca 35 timmar per vecka Förskoleklass Förskoleklassens uppgift är att i nära samarbete med de lägre klasserna i grundskolan förbereda barnet för utbildning i den obligatoriska grundskolan. Den pedagogiska verksamheten ska bedrivas så att barnet ges möjlighet till en mjuk över-

38 38 gång mellan förskolan (barnomsorgen) och grundskolan. Förskoleklassen som är frivillig för barnen, är en egen skolform i det offentliga skolväsendet. Kommunen har en lagstadgad skyldighet att erbjuda alla barn en plats i förskoleklassen from höstterminen det år då barnet fyller 6 år. Verksamheten styrs av samma läroplan som reglerar det obligatoriska skolväsendet samt fritidshemmen. Den pedagogiska verksamheten leds av förskollärare. Verksamheten är integrerad med grundskolan och fritidshemmen. Förskoleklassens verksamhet, skall omfatta minst 525 timmar per år och vara avgiftsfri. Föräldrar har möjlighet att skriva in sitt barn i grundskolan det år barnet fyller 6 år. I sådana fall kan barnet delta i förskoleklassens verksamhet som 5-åring. Föräldrarna betalar då avgift enligt fastställd taxa. FÖRSKOLEKLASS Verksamhetsmått Inskrivna elever i förskoleklass Bruttokostnad/elev, tkr 44,1 Kommentar: Utöver inskrivna elever beräknas 20 sexåringar tillhöra annan omsorg, t.ex. kyrkans verksamhet fristående regi, samt grundskola. Fritidshem/Skolbarnsomsorg Verksamheten i fritidshemmet ska vara ett komplement till hemmet och skolan. Det pedagogiska arbetet med barnen ska erbjuda dem fortsatt stöd för sin allsidiga utveckling och meningsfull fritid i enlighet med Skolverkets allmänna råd. Fritidshem är den samlade övergripande beteckningen på olika former av verksamhet under den skolfria delen av dagen för grupper av barn i åldern 6-12 år. Verksamheten erbjuds för inskrivna skolbarn till och med 12 år under den skolfria delen av dagen i lokaler på eller i nära anslutning till grundskolan eller som alternativ pedagogisk omsorg om föräldrarna och barn föredrar detta. I samverkan med Kultur- och fritidsnämnden erbjuds särskild lovverksamhet till barn som inte är inskrivna i fritidshemmen. Bidrag ges till fristående och enskild omsorg eller till plats i annan kommun då förälder väljer detta. FRITIDSHEM Verksamhetsmått Inskrivna barn därav 6-9 år (85%) därav år (15%) därav placerade i fristående skolor Bruttokostnad/barn, tkr 33,1 Kommentar: Placerade barn beräknas till 590 helårsplatser. Antalet varierar under året utifrån föräldrars omsorgsbehov och barnets ålder. Antalet barn på fritidshem blir fler eftersom elevkullarna i de lägre årskurserna ökar. Grundskola Utbildning i grundskolan ska ge eleverna kunskaper och färdigheter samt det stöd i den sociala utvecklingen (i samarbete med hemmet) som de behöver för att kunna verka som goda samhällsmedborgare som vuxna. Verksamheten i grundskolan ska ge eleverna en god och stabil grund för den fortsatta utbildningen i gymnasieskolan. Grundskolan är en obligatorisk utbildning för alla barn och ungdomar. Skolplikt gäller från det år barnet fyller 7 år och tills dess att barnet är 16 år. Verksamheten i grundskolan styrs, förutom av skollagen, även av Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet. Andra nationellt fastställda styrdokument är kursplaner samt råd och anvisningar. Kommunen har ett tydligt uttalat ansvar för att eleverna når de nationella fastställda målen.

39 39 Elever som är i behov av stödinsatser för att kunna nå målen ska ges detta stöd. En del av dessa stödinsatser sker i ett nära samarbete med socialtjänsten. Det är viktigt att föräldrarna engagerar sig, känner inflytande och delaktighet så att de kan fullgöra sitt föräldraansvar för barnens och elevernas bästa. Alla elever har en individuell utvecklingsplan (IUP) och kommunen har för avsikt att ge skriftliga omdömen i samtliga ämnen och skolår. Arbetet med att finna former och rutiner för detta instrument utvecklas för varje år. Modersmålsundervisning erbjuds elever med annat modersmål. Kommunen har denna skyldighet om det är minst fem elever med samma modersmål, som önskar denna undervisning. För närvarande erbjuder kommunen modersmålsundervisning i albanska, arabiska, bosniska, danska, kroatiska, engelska, persiska, polska, serbiska, thailändska, tyska och holländska. GRUNDSKOLA Verksamhetsmått Antal elever i kommunens skolor fristående skolor andra kommuner specialskolor Bruttokostnad/elev, tkr 70,4 - Skolmåltidskostnad 5,4 - Skolskjutskostnad 5,1 Kommentar: Antalet elever i kommuens skolor ligger till grund för kommunens skolpeng och beräknas efter de nya bidragsreglerna som tillämpas from Antalet är baserat på 1% befolkningsökning i åldersgruppen 7-15 år. Särskola Barn och ungdomar med utvecklingsstörning har en laglig rätt att få sin utbildning i särskolan. Verksamheten i särskolan syftar till att ge en anpassad utbildning som så långt det är möjligt motsvarar den utbildning som ges i grundskolan. I de fall det främjar elevernas utveckling sker en integrering med grundskolans elever. Särskolan är en särskild skolform inom det offentliga skolväsendet. Särskolan omfattar precis som grundskolan 9 skolår. För de elever som har behov och som så önskar finns ett frivilligt 10:e skolår. Verksamheten i särskolan omfattas av samma läroplan som grundskolan, men har speciellt fastställda kursplaner. Den obligatoriska särskolan består av två grenar; grundsärskolan och träningsskolan. Utbildningen i träningsskolan är avsedd för de elever som har en högre grad av utvecklingsstörning ibland kombinerat med ett multihandikapp. SÄRSKOLA Verksamhetsmått Antal elever i - grundsärskolan träningsskolan Bruttokostnad/elev, tkr 328,7 Kommentarer: Fördelning mellan grundsärskolan och träningsskolan är ett antagande och kan variera under ett läsår. Inga elever från och till andra kommuner är medräknat. Särskilda överenskommelser ska alltid ske mellan kommunerna innan elev placeras i särskolan. Gymnasieskola Utbildningen i gymnasieskolan syftar till att förbereda eleverna direkt för yrkeslivet, för fortsatta studier på högskolan eller för annan kompletterande yrkesutbildning. Utbildningen är avsedd att påbörjas av ungdomar efter avslutad grundskoleutbildning eller motsvarande fram till och med det första kalenderhalvåret som de fyller 20 år. Kommunen ska erbjuda ungdomarna i Hörby allsidig utbildning i enlighet med nationella mål och beslut inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan samt med anpassning efter elevernas önskemål. I Hörby kommun ansvarar Barn- och utbildningsnämnden för gymnasieverksam-

40 40 heten. Ungdomar som söker till gymnasieskolan har fritt sök och kan söka i hela Skåne samt Sölvesborg. Utbildningen i gymnasieskolan ska utgöras av utbildning på nationella program samt på specialutformade program. För de elever som inte är behöriga till dessa program ska utbildningen utgöras av ett individuellt program. Utbildningen omfattar 3 år och i gymnasiesärskolan är det 4 år. I syfte att kunna erbjuda lämpliga individuella åtgärder ska en kommun löpande hålla sig informerad om hur de ungdomar som fullgjort sin skolplikt, men som inte fyllt 20 år, är sysselsatta. Nämnden har detta ansvar och fastställt rutiner för att hålla sig informerad om denna ungdomsgrupp. GYMNASIESKOLA Verksamhetsmått Ht Ht Ht Totalt antal gymnasieelever fördelat i Eslövs kommun Kristianstads kommun Lunds kommun Övriga kommuner Friskolor Gymnasiesärskola IV-program, Hörby Genomsnittskostnad/elev, tkr Eslövs kommun 100,4 Övriga kommuner 100,1 Friskolor 105,7 Gymnasiesärskola 291,6 IV-programmet 48,1 Kommentarer: Antalet gymnasieelever minskar för varje år beroende på lägre årskullar. Antalet varierar mellan terminer och läsår beroende på avhopp/omval. För dessa elever kan utbildningens längd bli 4 år i stället för 3 år i gymnasiet. Vuxenutbildning Hörby Lärcenter I den kommunala vuxenutbildningen erbjuder kommunen stöd för vuxnas lärande. Verksamheten bedrivs i enlighet med nationellt och lokalt fastställda mål och kursplaner. Vuxenutbildningen för utvecklingsstörda (Särvux), Grundläggande vuxenutbildning (Grundvux) och Svenska för invandrare (SFI) är enligt skollagen tvingande för kommunen och ska erbjudas personer som saknar motsvarande kunskaper. Målgrupper Utbildning för kortutbildade, resurssvaga och socialt utsatta Kompletterande utbildning för yrkesverksamma och för dem som på nytt vill gå ut i arbetslivet Hjälp till att överbrygga utbildningsklyftan mellan ungdom och vuxna Utbildning för arbetslösa och yrkesverksamma med kort tidigare utbildning Utbildning nära boendet för att stimulera till utbildning och minimera kostnaden för den enskilde Särvux: Kommunen ska aktivt verka för att nå dem som har rätt till Särvux och motivera dem att delta i utbildningen. Grundvux: Den grundläggande vuxenutbildningen ska ge de kunskaper som deltagare med kort utbildning har behov av för fortsatta studier eller yrkesutbildning. Gyvux: Den gymnasiala vuxenutbildningen ska ge vuxna kunskaper och färdigheter på samma nivå som ungdomsskolans gymnasium. Utbildningen ska bl.a. ge grundläggande behörighet för högskolestudier, yrkesutbildning eller kompetensutveckling inom yrket. SFI: Varje kommun är skyldig att erbjuda Svenska för invandrare åt personer som är bosatta i kommunen och som saknar sådana grundläggande kunskaper i svenska språket som utbildningen syftar till. Högskola: Till Lärcentret är knutet ett samarbete med Högskolan för att erbjuda stöd för högskoleplatser på distans. Förutom att kunna följa föreläsningar och seminarier ges tillgång till studieplatser. Lärcentret erbjuder också studie- och yr-

41 41 kesvägledning för sökande till eftergymnasial utbildning (KY) och högskola. Uppdragsutbildning: Mot särskild ersättning från företag, kommuner eller föreningar anordnar Lärcentret utbildning enligt uppdragsgivarens önskemål. IV: Inom Lärcentret faller också ansvaret för arbetslös ungdom upp till fyllda 20 år samt gymnasieskolans individuella program. Verksamheten syftar till inträde på nationella gymnasieprogram, yrkesverksamhet, och andra studieformer. LÄRCENTER Verksamhetsmått Antal heltidsstud./år Grundläggande vux Gymnasial vux SFI, Svenska för Invandrare Kulturskola Hörby Kulturskola ska för Hörbys kommuninvånare främst barn och ungdom på ett effektivt sätt bedriva en kvalitativ kulturutbildning som är till för alla. KulturSkolan ska vara ett incitament för övriga kulturverksamheter i kommunen. Kulturskolan ska ge eleverna kunskap i musik, dans, drama, bild och film, samt utveckla deras färdigheter så att kulturen blir en meningsfull och stimulerande del av deras liv. I KulturSkolans uppdrag ingår att till förskolan och äldreomsorgen erbjuda kulturell verksamhet. KULTURSKOLA Verksamhetsmått Antal deltagare Antal timmar/vecka i musik dans, drama, bild, film Aktivitetshus Verksamheten ska syfta till att erbjuda ungdomarna en trygg samlingsplats som präglas av respekt och intresse för den enskilde individen. Alkohol och annan droganvändning får aldrig bli ett alternativ till en meningsfull fritidsaktivitet för ungdomarna. Aktivitetshuset är en mötesplats för barn och ungdomar från skolår 4 i grundskolan och tom gymnasieskolan. Verksamheten som är frivillig ska innehålla aktiviteter som stimulerar, lär och utvecklar. Personalen ser, lyssnar på och bemöter varje barn och ungdom med respekt samt tar sig tid för enskilda samtal. Personalen ska alltid vara lyhörd för nya trender samt i så stor utsträckning som möjligt förhindra debuten och användande av tobak, alkohol och andra droger. Ungdomarna ska känna delaktighet och ansvar i verksamheten och själva kunna påverka dess innehåll och utveckling inom de regler och ramar som finns uppsatta. Förvaltningsadministration Verksamheten ska verka för att nämndens och förvaltningens arbete organiseras, samordnas och utvecklas och dels ge information och service till kommunens övriga verksamheter, kommuninvånarna och allmänheten i stort. Förvaltningskontoret är motor i verksamheten och har ett särskilt ansvar för arbetet med att verkställa nämndens beslut samt strategisk initiering, planering och utveckling. Elevhälsa Utgångspunkten för elevhälsans arbete finns i skollagen. Elevhälsan ska i första hand arbeta förebyggande. Inom verksamheten ska finnas skolläkare, skolsköterska. Skolkurator och skolpsykolog, samt specialpedagoger som stöd för elever och föräldrar. Skolskjutsar Enligt skolskjutsförordningen avses med skolskjutsning befordran av elev i förskola, grundskola och gymnasieskola, till

42 42 eller från skolan, som anordnas av det allmänna, och inte är av tillfällig natur. Skolskjutsning ska anordnas så att kraven på trafiksäkerhet tillgodoses. I varje kommun ska ansvarig för skolväsendet verka för att särskilt anordnade hållplatser utformas så att olyckor i möjligaste mån undviks. Skolskjutsar anordnas för elever bosatta utanför Hörby tätort. Verksamhetsförändringar och konsekvenser Kommunfullmäktiges beslut i juni månad till kommunbidrag för nämndens verksamheter tar i princip enbart hänsyn till kvantitativa förändringar. I september meddelas att budgetramen ökas med 5,5 mkr och detta ger då nämnden möjlighet till kvalitetshöjande åtgärder samt till den volymökning som skett inom grund- skolan och fritidshemmen from höstterminen För att öka måluppfyllelsen tillför nämnden 2,0 mkr till riktade insatser i grundskolan, samt avsätter 0,8 mkr som reserv att användas i den interna fördelningen till grundskolan. Fritidshemmen får ett ökat anslag på 1,5 mkr för volymökning och kvalitetshöjande åtgärder. Det är nämndens uttryckliga ambition och viljeinriktning att när möjligheter ges, ska antalet barn och elever i grupper och klasser minska samt personaltätheten öka i första hand i förskolan samt i grundskolans lägre skolår. Förändrad finansiering inom nämndens verksamheter har gjort att hyreskostnaden för badet på Georgshill som ökar med 0,6 mkr och ny entreprenad på skolskjutsverksamheten som ökar med 1 mkr är medräknat i budgetramen. Nya bidragsregler har införts 2010 och innebär att o Bidraget ska beräknas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna verksamheten av motsvarande slag. o Kommunens budget för verksamheten det kommande året ska ligga till grund för bestämningen av bidragen till fristående skolor och annan enskild verksamhet. o Huvudman får överklaga en kommuns bidragsbeslut hos allmän förvaltningsdomstol. Avstämning för varje rektorsområde och enskilda förskolor och skolor görs varje månad och ligger till grund för tilldelning av resurser. Bidragets storlek för nästkommande år ska fastställas senast i december månad. Centralt Resursteam Under en längre tid har skolan och socialtjänsten sett ett behov av att kunna stödja barn i åldern 0-20 utifrån ett helhetsperspektiv. Genom att samordna resurser och arbeta gränsöverskridande hittas nya vägar att förstärka det som är positivt och fungerande hos individer och familjer i Hörby. Gymnasieskola Åldersgruppen år minskar och som följd av detta bör också antalet elever i gymnasieskolan minska. Att beräkna antalet elever är svårt beroende på hur många elever som gör studieavbrott och sedan gör omval till nytt gymnasieprogram läsåret därpå. En förlängd studietid utöver 3 år ökar den totala utbildningskostnaden. Elevens val till de olika programutbildningarna följs upp varje år för att se om sökprofilen ändras mellan åren. Beräkning av gymnasieskolans kostnader bygger på att varje elev har en utbildningskostnad på ca tkr per år. Regeringen satsar på yrkesutbildningar på komvux. Yrkesutbildningspaketet innehåller tre olika delar, som gäller skolformerna: Gymnasial lärlingsutbildning, gymnasial yrkesutbildning inom komvux och yrkeshögskola. För samtliga delar gäller att satsningen ska anpassas till behoven på arbetsmarknaden. Hörby kom-

43 43 mun har beviljats statsbidrag till denna verksamhet. Känslighetsanalys Barn- och utbildningsnämndens ekonomi påverkas av olika faktorer, varav en del är lättare att förutse och planera efter, medan andra är betydligt mer osäkra och känsliga för det ekonomiska resultatet. Sådana faktorer är exempelvis: Befolkningsprognos Interkommunal ersättning Behovet av särskilda stödinsatser Antal elever på specialskolor Antalet institutionsplacerade elever Elevernas val av gymnasieprogram Förändringar i det statliga uppdraget För att nå det ekonomiska målet krävs att nämnden och förvaltningen även fortsättningsvis arbetar med återhållsamhet och följsamhet i förhållande till budgeten. Barn- och utbildningsnämnden gjorde en besparing 2009 som motsvarar totalt 3,6 mkr. Nämnden anhöll om att detta skulle återföras 2010 men budgetramen blev oförändrad. Löneavtalet för 2009 kompenserades inte fullt ut heller och då fanns inga möjligheter att göra några satsningar i 2010 års budget. Arbetet med olika åtgärder för att hålla anvisade ramar pågår, men trots detta prognostiseras ett underskott på drygt 2 mkr i 2010 års bokslut. Budget 2011 Med utökad budgetram på 5,5 mkr för 2011 och förändrad finansiering inom verksamheterna på 2 mkr kan nämnden undgå nedskärningar i verksamheterna. Genom ökat anslag kommer nämnden att göra satsningar i verksamheten med inriktning på: Fritidshemmen med 1,5 mkr Grundskolan med 2,8 mkr Översyn av förskoleverksamheten genom kompetenshöjande insatser Den nya skollagen Satsningar sker i dialog med verksamhetsansvariga Verksamheten Övergripande för perioden gäller samma förutsättningar som för Den ökade budgetramen på 5,5 mkr ger möjlighet till kvalitetshöjande insatser i enlighet med nämndens ambition och viljeinriktning som framförts de senaste åren. Utvecklingen inom förskolan bevakas ständigt så att balans kan råda mellan tillgång och efterfrågan i hela kommunen. Minskning av antalet elever i grundskolan har nu upphört och med beräkning enligt befolkningsprognosen vänder trenden och antalet börjar öka igen. För att uppnå en säker framförhållning i grundskolans planering kommer elevunderlaget att följas upp vid flera tillfällen under ett läsår. Detta är av stor vikt för att säkra personaltätheten i tilldelning av ekonomiska resurser. Antalet elever i gymnasieskolan kommer att minska för varje år under planperioden. Inventarier Investeringen avser årliga utbytesinventarier på förskolor, skolor och kulturskola. Underlag för utbytesplan finns upprättat för varje verksamhetsområde och aktualiseras inför varje nytt läsår. Central reserv avsätts för att under planperioden kunna användas till tvingande åtgärder t.ex. genom lagstiftning och myndighetsbeslut i arbetsmiljöfrågor. IT-investering Årlig IT-investering för samtliga verksamheter har skett de senaste åren med 500 tkr. Undervisningsnätet, som byggdes 1998, är inte anpassat till de krav som ställs för att kunna arbeta pedagogiskt med datorn. För att uppnå detta finns behov av utökad IT-investering. En plan för IT-verksamheten inom skolan har fastställts av nämnden. Planen är

44 en tydlig satsning på investeringar med ett trådlöst nät på skolorna, bärbara lärardatorer, fast monterade projektorer samt ljudanläggning. Under 2010 har IT-investeringen påbörjats enligt en plan som beslutats av nämnden och denna satsning kommer att vara möjlig också under Det är av stor vikt att denna satsning inte stannar av utan kan fortsätta under planperioden Barn- och utbildningsnämnden återkommer med ny investeringsplan för IT-utbyggnaden. 44

45 45 Resultaträkning Bokslut Budget Budget Plan Plan tkr Intäkter Kostnader Nettokostnad Kommunbidrag Årets resultat Driftsredovisning Bokslut Budget Budget Plan Plan tkr Kultur- och fritidsnämnd Kulturverksamhet Stöd till studieorg. m.fl Bibliotek,bokbuss Museum, hembygdsstuga Allmän fritidsverksamhet Idrotts- och fritidsanläggningar Hörby Sportcenter Föreningsbidrag Justerat kommunbidrag Nettokostnad Kommunbidrag Årets resultat Investeringar Bokslut Budget Budget Plan Plan tkr Inventarier Maskiner IT-investering Årets investeringar

46 46 Kultur och fritid Människan är den viktigaste förutsättningen för framgångsrik verksamhet. Varje människa är unik med olika kunskaper, erfarenheter, intressen och förmåga. Dessa kunskaper ska tas tillvara och då är det viktigt att kultur, fritid och utbildning samverkar i ett gemensamt syfte att stärka våra kommuninvånare i deras strävan att skapa lärande. Kultur, fritid, förskola och skola måste inrikta sitt arbete på att ge utrymme för olika kunskapsformer och att skapa ett lärande där dessa former balanseras och blir till en helhet. Arbetet bör ha ett naturligt inslag av tema och projekt. Lust och kreativitet ska prägla verksamheten. Idrott, kultur och utbildning har betydelse för utveckling av en hållbar livsstil. Kultur och fritidsnämnden antog 2009 ett nytt kultur- och fritidspolitiskt program. Arbetet med att implementera detta har påbörjats Våra verksamheter kommer att utvecklas utifrån de mål och riktlinjer som antagits i programmet. Verksamhetsområde Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för den kommunala kultur- och fritids verksamheten med inriktning att ge kommunens invånare förutsättningar för ett meningsfullt arbets- och privatliv. Kultur är människors intellektuella och konstnärliga uttrycksformer, människors hantverks- och yrkeskunskap. Idrott och kultur har betydelse för utvecklingen av en hållbar livsstil. En kommun som vill växa och utvecklas måste uppfattas som intressant och attraktiv att bo och leva i och då blir kultur och fritid en viktig utvecklingsfaktor. Kortsiktiga mål 2011 Prioriterade områden Kortsiktigt mål Styrtal MEDBORGARE Boende Utbildning Medborgarservice Stärka ledarförsörjningen inom fritidsverksamheten Stärka samarbetet med studieförbunden Stärka föreningsverksamheten genom att stödja, stimulera, utveckla och uppmärksamma de ideella föreningarnas insatser Förutsättning för dialog mellan unga och beslutsfattare skapas Stärka bibliotekets roll i ett medborgarperspektiv Utveckla museet som ett läromedel för barn och unga Utvärdera och följa upp föreningarnas verksamheter Följa upp antalet aktiviteter, företrädesvis byföreningar med kulturella aktiviteter Följa upp antalet timmar Medlemmars åldersfördelning Antal beslut där unga varit involverade Ungdomsrådet Medborgarenkät Antal pedagogiska skolbesök

47 47 UTVECKLING Bra boende Näringsliv Tillväxt Alla barn och unga ska ha möjlighet att delta i någon kulturverksamhet Stärka ledarförsörjningen hos föreningarna samt öka samarbetet mellan skola, fritid och föreningar Skapa plats för evenemang inom teater, musik, film, debatter, utställningar mm Utveckla skolservicen Genom konstinventering skapa en levande konstsamling Uppföljning av antal besök Utvärdera och följa upp antalet nöjda föreningar Statistik på föreningsmedlemmar Uppföljning av antalet besök och arrangemang Antal använda dagar Kartläggning MEDARBETARE Friska och nöjda medarbetare Utveckla en god arbetsmiljö för medarbetarna Nöjd Medarbetar Index EKONOMI God ekonomisk hushållning Hållbar utveckling och klimathänsyn Ekonomiskt resultat ska kontinuerligt kommuniceras till medarbetarna Upprättande av en underhållsplan av samtliga lokaler Månadsuppföljningen kommuniceras ut till medarbetarna och läggs på intranätet Antikvarieplan på berörda lokaler upprättas Verksamhetsbeskrivning Allmän kultur och kulturstöd Allmän kultur ska svara för att vardagskulturen i Hörby under året ständigt återkommer med kulturprogram i form av föreläsningar, barnteater, utställningar, författarbesök, skolbio mm. För att ge kommunens invånare tillgång till ett rikt och varierat kulturliv ges bl.a. stöd till föreningar och studieförbund. Stödet är viktigt för att berika och stimulera kulturlivet med tanke på att kultur är en vital del av både enskildas och samhällets identitet. Stödet omfattar: Bidrag till studieförbund Stöd till kulturverksamhet inom det fria och frivilliga föreningslivet. Stöd till den kontinuerliga kulturverksamheten för barn, med tyngdpunkt på barn före skolåldern. Gemensamma satsningar tillsammans med skolan för att ge filmvisningar för samtliga skolår. Andra kulturfrågor som är viktiga: Bevakning av kulturmiljö- och kulturarvsfrågor Konst - konstnärlig utsmyckning Samarbete med de kreativa näringarna Lovverksamhet

48 48 Kultur och fritidsarrangemang och evenemang för alla åldrar Kultur och fritidsverksamhet som är tillgänglig för alla ur ett mångfaldsperspektiv Bibliotek Bibliotek och museum utgör basen för den lokala kulturverksamheten i kommunen och står för kunskap, bildning och information. För demokratin är tillgång till biblioteksservice viktig då god läskunnighet och tillgång till information är grundläggande förutsättningar för att kunna delta i den demokratiska processen. Förutom biblioteket som fysisk mötesplats ökar användandet av det virtuella biblioteket. Bibliotekens webbplatser är mötesplatser med olika funktioner. 24- timmars samhälle med krav på tillgänglighet dygnet runt ger också ökat krav på bibliotekets e-tjänster. Service till skola och förskola Visning för 6-åringar och skolår 2. Bokprat för samtliga skolår i anslutning till det statliga stödet för läsfrämjande åtgärder för barn. Schemalagda besök med bokbussen till skolorna utanför tätorten under terminstid en förmiddag var tredje vecka. Utlånet är böcker per tillfälle. Fortlöpande samarbete med barnavårdscentralen i form av möte med nyblivna föräldrar, samt bokgåva till alla nyfödda barn i Hörby kommun. Ungdomsbibliotekarie arbetar med ungdomar från de senare skolåren och uppåt. Samarbete sker också med Aktivitetshus och föreningar. Många lärare använder bokpoolen på biblioteket (gemensam resurs för biblioteket och skola finansierad av Kulturrådet). Bibliotekarierna plockar temaurval till skolan. Arbetet med Freelib skolans biblioteksdatasystem fortsätter. Bibliotekets två systemansvariga vidareutvecklar systemet. Än så länge sker detta kostnadsfritt i och med att vi är samma förvaltning. Service till vård och omsorg Biblioteket ger service genom Boken kommer verksamheten vilket riktas till den som inte själv kan besöka biblioteket. Samarbete sker med kommunens Må Välgrupp i form av biblioteksvisningar och bokprat. Föreningssamarbete Biblioteket kommer att ha ett fortsatt samarbete med de lokala studieförbunden ABF och studieförbundet Vuxenskolan. Samarbetet sker kring författaraftnar och litteraturcirklar. Bokbuss - service Bokbussen stannar vid ca 50 hållplatser i kommunen, däribland skolor, förskolor och serviceboende. Mycket av Boken kommer verksamheten sköts via bokbussen. Schemalagda besök med bokbussen till skolorna utanför tätorten under terminstid en förmiddag var tredje vecka. Bussen kör kostnadsfritt till skolorna. Museet och Hembygdsstugan Museet står som ansvarig förvaltare av det gemensamma kulturarvet i kommunen i form av en stor lokalhistorisk samling. Museets verksamhet skall utgöra garanti för att samhällsutvecklingen inte förlorar den kulturella dimensionen. Flyttning av Hembygdsstugan Utdrag ur kommunstyrelsens protokoll : Kommunstyrelsen ser positivt på att hembygdsstugan flyttas men i dagsläget finns inga pengar för detta i kommunens budget. Möjlighet till extern finansiering ska undersökas. Service till skola och förskola Pedagogisk verksamhet riktad mot förskolebarn, förskoleklasser och årskurs 1-6.

49 49 Utställningsprojekt tillsammans med fritids- och förskoleverksamheten i kommunen. Service till vård och omsorg Samarbete med kommunens Må Välgrupp i form av specialvisningar och minnessamtal kring utvalda föremål. Föreningssamarbete Tidsresor i hembygdsstugan för årskurs 2 och 3 i samarbete med Frosta Härads Hembygdsförening. I samarbete med föreningar, både inom och utom kommunen, anordnas tillfälliga utställningar. Publik verksamhet och allmän service Guidade visningar för besökande grupper till såväl bas- som tillfälliga utställningar. Tillfällig utställningsverksamhet för enskilda utställare. Allmän informationsservice många vänder sig till museet med frågor rörande den lokala kulturhistorien samt direkta frågor riktade mot museets föremåls- och fotografiska samling. Konst Kommunens konstsamling måste vårdas och bevaras. Därför är regelbundna konstinventeringar nödvändiga. Dessutom sker ingen förnyelse eller utveckling av kommunens konstsamling om det inte ges möjlighet till inköp av ny konst. Både inköp och inventering skapar en levande konstsamling, som även kan användas till konstpedagogiska projekt inom skolan eller i utställningsverksamhet. Inre museiarbete samla, bevara och forska Arbete med bevarandeplan. Den absoluta förutsättningen för all museiverksamhet kräver en befintlig och livskraftig föremålssamling. Det är därför av största vikt att kunna bedriva ett aktivt arbete med kontinuerlig föremålsvård. En bevarandeplan har tagits fram och ett långsiktigt arbete har inletts för att undersöka, bedöma och säkerställa goda förvaringsförhållanden för museets samlingar. Museet får kontinuerligt ta emot förfrågningar från allmänheten angående föremål som man vill skänka till museet. I samband med dessa utförs hembesök/bedömning/ uppgiftssamling samt transport till museet. Fokusområden för museet Följande fokusområden ingår nu i museets arbete: Lyfta fram den lokala historien och mångfalden Insamling och kunskapsuppbyggnad Förvalta och vårda Skapa en kompetent och serviceinriktad organisation Tillgängliggöra och samverka Vara läromiljö och skapa delaktighet Kulturmiljö Inventeringsarbete Fritidsverksamheten Ett nära samarbete mellan Kultur- och fritidsnämnden och Hörbys rika föreningsliv skall leda till ett brett urval av fritidsaktiviteter för kommunens invånare och starkt bidra till en god folkhälsa. Kultur- och fritidsnämnden har som uppgift att vara drivkraft i det lokala föreningslivet och uppmuntra, stimulera och stödja de ideella krafter som finns. Det är därför viktigt att hela tiden följa med i samhällets förändringar och vanor och där igenom att erbjuda fritidsaktiviteter som passar i tiden. Nämnden fördelar bidrag till idrottsverksamhet och annan föreningsverksamhet som stöd för aktiviteter som medverkar till att ge kommuninvånarna en meningsfull fritid. Inom nämndens område ligger också att arbeta för medvetenhet kring friskvård och att medverka i arbete med förebyggande insatser. Nämnden har som uppgift att se till så att ändamålsenliga anläggningar och lokaler finns för de verksamheter som idrotts-

50 50 klubbar och föreningar bedriver och att ansvara för att anläggningarna sköts och disponeras på ett riktigt sätt. Skötsel och tillsyn av flera anläggningar har genom avtal överlåtits till föreningar men skötsel av följande områden och anläggningar ligger kvar på nämndens ansvar: Lågehallarna Hörbyhallen Georgshillsbadet Georgshills lilla gymnastiksal Hörby idrottsplats Karnas backe Slagtofta elljus- och motionsslinga Skåneleden, 60 km genom kommunen Scenvagnen Spontanidrottsplats Hörby Sportcenter Metropol I samverkan med social och skola särskilt stimulera de föreningar som aktivt arbetar mot droger och annat missbruk. Verksamheten Övergripande för perioden gäller samma förutsättningar som för Kultur- och fritidsnämnden har framfört att under planperioden bör följande utvecklingsprojekt att diskuteras: Ett Kulturhus som bl.a. inrymmer en konsthall och utescen Lokalfrågan kring ersättning av Samreals idrottslokal Investeringar Investeringsbudgeten kommer att användas för inköp av inventarier, maskiner och utrustning till nämndens ansvarsområden. Ovanstående anläggningar och verksamheter utgör en väl utbyggd grund för att kunna behålla motions- och aktivitetsmöjligheterna för den lokala befolkningen. De ger också en möjlighet att ta del av föreningarnas aktivitetsutbud i form av arrangemang, matcher etc. Friskvårdsbegreppet är ett måste för att alla åldrar skall få möjlighet till någon form av fysisk aktivitet för ett ökat välbefinnande och färre sjukvårdsbesök. Hörby Sportcenter Hörby kommuns stora friskvårdssatsning ska fungera som en samlingsplats för alla generationer. Gym och Bowling drivs av utomstående entreprenörer medan Lågedammsbadet drivs i nämndens regi. Ungdomsverksamhet Nämnden har som mål att stärka och prioritera barn och ungdomars möjligheter att delta i olika aktiviteter. Alla ungdomar oavsett bakgrund måste få jämlika möjligheter till en meningsfull fritid. Pojkars och flickors olika fritidsbehov måste beaktas.

51 51 Resultaträkning Bokslut Budget Budget Plan Plan tkr Intäkter Kostnader Nettokostnad Kommunbidrag Årets resultat Driftsredovisning Bokslut Budget Budget Plan Plan tkr Socialnämnden Centralt avsatta medel Centrum för mottagning och utredning Centrum för öppna insatser Centrum för boende Centrum för förebyggande insatser Allmän förvaltningsadministration Måltidsverksamhet Centralt resursteam Personal & Kompetens Justerat kommunbidrag Nettokostnad Kommunbidrag Årets resultat Investeringar Bokslut Budget Budget Plan Plan tkr IT-utrustning Kostenheten Arbetsmiljöåtgärder Årets investeringar

52 52 Kortsiktiga mål 2011 Prioriterade områden MEDBORGARE Boende Utbildning Medborgarservice Mål Den enskilde är delaktig i utredning av bistånd, planering av insatser och uppföljning av insatser som rör henne/honom E-tjänster etablerade Styrgruppen för folkhälsa arbetar efter ny samarbetsmodell Styrtal Centrum för mottagning och utredning minst 75 % av brukarna känner sig delaktiga i utredningar som rör dem Centrum för öppna insatser minst 80 % av brukarna tycker att de har inflytande över hemtjänstens insatser Centrum för boende minst 75 % av de boende tycker att de har inflytande över det sociala innehållet i vardagen Centrum för förebyggande insatser minst 80 % av deltagare i arbetsmarknadsprojektet upplever hög grad av delaktighet i utformandet av individuella insatser Kostenheten minst 80 % av konsumenterna tycker att de har inflytande över kostutbudet Genom aktivt deltagande i PRIOSprojektet etableras 2 e-tjänster inom socialtjänstområdet Två gemensamma, nya projekt startas UTVECKLING Bra boende Näringliv Tillväxt Bra boende för alla målgrupper i socialtjänsten Långsiktig plan för bostadsförsörjning finns

53 53 MEDARBETARE Friska och nöjda medarbetare Ökad medarbetarkompetens utifrån de fem kompetensperspektiven Förståelse för värdegrunden Ökad ledarkompetens God hälsa och hög arbetstillfredsställelse TimeCare Pool är implementerat Alla medarbetarsamtal genomförs med utgångspunkt från de fem kompetensperspektiven Dialog om värdegrunden och dess betydelse är regelbundet en punkt på APT-dagordningen Utveckling enligt kompetensutvecklingsplan genomförs Nöjd Medarbetarindex Ofrivillig deltidsanställning har minskat jämfört med 2010 EKONOMI God ekonomisk hushållning Hållbar utveckling och klimathänsyn QlikView används av alla verksamhetsansvariga Rutin för kontinuerlig uppföljning av verksamhet, personal och budget är implementerad Verksamhetsbeskrivning Socialnämndens ansvarsområde omfattar Äldreomsorg Handikappomsorg Individ- och familjeomsorg Kommunens kostverksamhet Folkhälsoarbete Från och med är socialtjänsten organiserad i fyra uppdragscentrum, som utgår ifrån socialtjänstens kärnprocesser, samt stödresurser. Varje centrum leds av en centrumledare som tillsammans med förvaltningschef, ekonom och medicinskt ansvarig sjuksköterska utgör förvaltningsledning. Förvaltningsledningen utövar styrning och ledning av hela socialtjänsten över verksamhetsgränser. Det utvecklingsarbete avseende organisationens kvalitet, kompetens och effektivitet fortsätter även under 2011 enligt plan. Syfte Socialtjänsten syftar till att ge medborgarna i Hörby bästa möjliga stöd till rätt kvalitet och rätt kostnad.

54 54 Centrum för mottagning och utredning Syfte Centrum för mottagning och utredning syftar till en professionell myndighetsutövning med medborgaren i centrum. Verksamheten Lågkonjunkturen och ändringar i socialförsäkringen har fått stora konsekvenser för försörjningsstödet. Antal hushåll i behov av försörjningsstöd är f.n. i genomsnitt 170 hushåll/mån. Förbättrad konjunktur väntas minska risken för ytterligare höjd nivå. Den genomsnittliga kostnaden för utbetalt stöd per månad under 2010 är 1360 kr. Åtgärder för att minska kostnaderna för försörjningsstödet, bl.a. genom möjligheter att villkora, söks bl.a. i förändring av nuvarande arbetsmarknadsprojekt. Utredning pågår för att ta fram konkreta förslag på effektiv lösning. Dessutom föreslås satsning på Finsam förbund med Eslöv, Höör, AF, FK och Region Skåne, fortsatt grupp för arbete till ungdomar samt fortsatt översyn av biståndsbedömningarna. Antalet placerade barn är högt.* I siffran 2010 ingår 5 ensamkommande flyktingbarn kommer ytterligare 5 att tas emot. Genom lokala öppenvårdsinsatser, nya samarbetsformer och utökat samarbete med andra vårdgivare inom ramen för det centrala resursteamet förväntas antalet placeringar minska på sikt. Genom utveckling av psykosocial öppenvård och bostadsförsörjning väntas placering av vuxna med psykiatriska funktionsnedsättningar kunna ligga kvar på 2010 års nivå. Förberedelser pågår inom lokalförsörjningsplanen samt genom utveckling av befintligt boendestöd.

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

Resultatbudget 2016, opposition

Resultatbudget 2016, opposition Resultatbudget 2016, opposition ver 5 5 Verksamhetens intäkter 459 967 520 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 570 505-1 664 288-1 723 844-1 775 083-1 813 338 Avskrivningar - 47 440-46

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Pajala kommun. Årsbudget 2011. Verksamhetsplan 2012-2013. Investeringsbudget

Pajala kommun. Årsbudget 2011. Verksamhetsplan 2012-2013. Investeringsbudget Pajala kommun Årsbudget 2011 Verksamhetsplan 2012-2013 Investeringsbudget SAMMANFATTNING...5 Allmänt...5 Driftverksamhet 2011-2013...5 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR...6 Omvärldsanalys...6 Regeringens bedömning

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001 Resultaträkning/kommunen Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 142 626 135.383 134.026 Verksamhetens kostnader NOT 1-635 228-619.231-570.550 Avskrivningar -26 518-25.691-24.651 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se VILHELMINA KOMMUN

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Öckerö kommun Granskning av bokslut 2014-12-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 2 2. BALANSKRAVET... 2 3. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING VERKSAMHETSMÄSSIGA-

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879 RESULTATRÄKNING Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 135.383 134.026 120.085 Verksamhetens kostnader NOT 1-619.231-570.550-535.214 Avskrivningar -25.691-24.651-23.995 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA i Robertsfors Kommun ... 8... 9... 9... 10... 11... 11... 11... 12... 12 KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Attraktiv kommun med hög livskvalitet. KOMMUNFULLMÄKTIGES NYCKELFAKTORER

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag Bilaga 4 Verksamhetsplan - för nämnd och bolag Omvårdnadsnämnd 1 Mål inom respektive perspektiv 1.1 Medborgare och kunder Omvårdnadsnämnden har nöjda kunder som erbjuds god service och möjlighet till inflytande,

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna Anvar Mod Fantasi Dnr 2/2013.041 Id 2014. 21398 Nämndsplan Socialnämnden Verksamhetsbeskrivning Socialnämnden ansvarar för verksamhet enligt: socialtjänstlagen (SoL) lagen om stöd och service till vissa

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Yvonne Lundin Räddningstjänsten Östra Blekinge Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund 1 2.2 Revisionsfråga och metod

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets budget med fokusområden

Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets budget med fokusområden Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets budget med fokusområden 2016-2019 Inledning Den förändrade styr- och ledningsmodell som kommunen nu inför anser vi tre partier är väldigt bra och

Läs mer

Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269)

Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269) Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269) Innehållsförteckning Utvecklings- och översiktplan för Vansbro kommun... 2 Uppdraget... 2 Balanskravet och god ekonomisk hushållning... 3 Vansbro kommuns

Läs mer

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Driftbudget tkr Bokslut Budget Budget Förändring semesterlöneskuld -238 1 800 1 800 Avsatt till pensioner -15 639-9 469-11 344 Avsättning för särskild löneskatt

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Övergripande och nämndspecifika mål

Övergripande och nämndspecifika mål SOCIALFÖRVALTNINGEN VERKSAMHETSPLAN Stöd och sysselsättning 2014 Övergripande och nämndspecifika EKONOMI Kils kommun ska ha god ekonomisk hushållning. Detta åstadkommer vi genom att: det årliga överskottet

Läs mer

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden Nämndens verksamhetsplan 2014 FOKUS-nämnden Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Verksamhetsområde... 3 3 Kommunfullmäktiges utvecklingsområden... 3 4 HÅLLBAR UTVECKLING... 3 5 ATTRAKTIV KOMMUN... 4

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 Åstorps kommun Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 2013-09-16 Anders Löfgren Sven Ekelund, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf Bengt Joehns, 2:e v ordf Kristoffer Glinka Nils

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Personalpolitik Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunstyrelsen Kommunkansliet Antagen 2005-06-16, Kf 39/05 Ansvar Personalchef Personalpolitik Kävlinge

Läs mer

Bygg- och miljönämndens verksamhetsplan 2014

Bygg- och miljönämndens verksamhetsplan 2014 Bygg- och miljönämndens verksamhetsplan 2014 Fastställd av nämnden: 2014-01-22 4 2 Innehållsförteckning Kommunfullmäktiges uppdrag till nämnden Verksamhetsplanens funktion Mål och uppdrag Nämndens uppdrag

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014 Nämndsbudget 2012-2014 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 4 PERSONAL... 6 VISION... 6 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola Faktablad 2007-05-21 Falköpings kommuns budget 2008-2011 Utveckling tillväxt - välfärd Falköpings kommun bygger idag för utveckling, tillväxt och välfärd. Den budget som allianspartierna presenterar innehåller

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista. Kommunstyrelsen 2011-05-10 95 Plats och tid Hjernet, 2011-05-10 kl 13.00-14.55 Beslutande 10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Vetlanda kommun. Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013. Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013

Vetlanda kommun. Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013. Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013 Vetlanda kommun Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013 Jonas Leander Helena Patrikson Ulrika Strånge Johanna Thalén Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Övergripande och nämndspecifika mål

Övergripande och nämndspecifika mål SOCIALFÖRVALTNINGEN VERKSAMHETSPLAN Stöd och boende 2014 Övergripande och nämndspecifika EKONOMI Kils kommun ska ha god ekonomisk hushållning. Detta åstadkommer vi genom att: det årliga överskottet är

Läs mer

Täby kommun Din arbetsgivare

Täby kommun Din arbetsgivare Täby kommun Din arbetsgivare 1 4 Ledar- och medarbetarskapspolicy 6 KOMPETENSPOLICY 8 Hälsofrämjande policy Täby kommun en arbetsgivare i ständig utveckling att arbeta i täby kommun 10 Lönepolicy Antagen

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

UPPDRAGSPLAN 2015. Utbildningsnämnden

UPPDRAGSPLAN 2015. Utbildningsnämnden UPPDRAGSPLAN 2015 Utbildningsnämnden UN 2015/ 4661 Antagen av Utbildningsnämnden den 17 juni 2015 I enlighet med styrmodellen för Norrköpings kommun ska varje nämnd årligen ta fram en uppdragsplan. Uppdragsplanen

Läs mer

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun STYRDOKUMENT Personalpolitiskt styrdokument för Hudiksvalls kommun Kommunen Hudiksvalls kommun ska vara en bra kommun att leva och verka i. Därför är det viktigt att vi har en kommunal verksamhet som kännetecknas

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari april med årsprognos visar på ett resultat på 25,2 mnkr vilket är 20,2 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Ärende 18 DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Budgetsamordnare Monica Karlsson Biträdande kommunchef Kjell Fransson Läget i världen Återhämning men ingen högkonjunktur

Läs mer

Övergripande och nämndspecifika mål

Övergripande och nämndspecifika mål SOCIALFÖRVALTNINGEN VERKSAMHETSPLAN RESURSENHETEN 2014 Övergripande och nämndspecifika mål EKONOMI Kils kommun ska ha god ekonomisk hushållning. Detta åstadkommer vi genom att: det årliga överskottet är

Läs mer

RESULTATRÄKNING Bokslut Bokslut Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007

RESULTATRÄKNING Bokslut Bokslut Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007 RESULTATRÄKNING Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007 Verksamhetens intäkter, not 1 0 117 024 105 405 11 619 Jämförelsestörande post, exploateringsintäkter i not 1 0 7 013 3 000 4 013 Verksamhetens

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september 2014 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Granskning av delårsrapport 2014 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 3. Förbundets

Läs mer

Centerpartiets förslag till Mål och budget 2012 2014

Centerpartiets förslag till Mål och budget 2012 2014 Centerpartiets förslag till Mål och budget 2012 2014 Effekter av regeringens budgetproposition Budgetförslaget ansluter till de, av kommunledningskontoret, framräknade förändringar som beror på yttre faktorer,

Läs mer

Ombudgetering, tilläggsanslag och reviderad budget 2011

Ombudgetering, tilläggsanslag och reviderad budget 2011 1(11) KS 2011/0010 Ombudgetering, tilläggsanslag och reviderad budget 2011 Denna samordnas med ärendet KS 2011/0009 som gäller Budgetprognos 1, år 2011. Förslaget förutsätter fastighetsnämndens förslag

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011 1 (5) EKONOMIKONTORET MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011 Dokumentnamn April 2 (5) SAMMANFATTNING AV PROGNOS APRIL 2011 Övergripande April månads uppföljning pekar på en negativ avvikelse mot budget om 4,4 mnkr.

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer