Skogsindustriernas EU-manifest. Vår uppmaning till Europas ledare och Sverige som ordförandeland

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skogsindustriernas EU-manifest. Vår uppmaning till Europas ledare och Sverige som ordförandeland"

Transkript

1 Skogsindustriernas EU-manifest Vår uppmaning till Europas ledare och Sverige som ordförandeland

2 Förord Skogsbruket och skogsindustrin är en viktig del av Sveriges och Europas identitet, kulturarv, ekonomi och välfärd. Genom generationer och sekler har skogen, träet och pappret spelat en betydande roll i människors vardag. Inför det svenska ordförandeskapet i EU vill Skogsindustrierna med detta manifest uppmärksamma beslutsfattarna i EU på skogsindustrins betydelse. Vi vill redovisa förslag till utveckling som stärker skogsindustrins förmåga att bidra till en god ekonomisk, social och miljömässig utveckling. Vi vill särskilt lyfta fram skogen och dess produkters positiva bidrag för att motverka klimatförändringarna. Skogen tar upp koldioxid ur luften och lagrar kolet i träd och mark. Därmed har skogen en stor betydelse i arbetet för att möta klimatförändringarna. Träprodukter lagrar kolet under produkternas livslängd. Genom att använda trä och träprodukter istället för andra mer klimatpåverkande material kan utsläpp av koldioxid undvikas. Trä är ett förnybart material och ersätter därmed ändliga råvaror. Med ett hållbart skogsbruk tar trä som råvara i princip aldrig slut. Trä och träbaserade produkter kan återanvändas och återvinnas. Slutligen kan uttjänta träprodukter tillsammans med andra rest- och biprodukter från skogsbruk och skogsindustri användas som biobränsle. Genom att ersätta fossila bränslen motverkas klimatförändringarna ytterligare. EU kommer att spela en viktig roll i det internationella klimatarbetet. Sverige kommer under en avgörande period vara dess ordförande. I detta arbete både kan och vill skogsindustrin i Sverige och Europa bidra! Leif Brodén Styrelseordförande Skogsindustrierna Marie S. Arwidson Vd Skogsindustrierna Vi vill särskilt lyfta fram skogen och dess produkters positiva bidrag för att motverka klimatförändringarna

3 Förord Skogsbruket och skogsindustrin är en viktig del av Sveriges och Europas identitet, kulturarv, ekonomi och välfärd. Genom generationer och sekler har skogen, träet och pappret spelat en betydande roll i människors vardag. Inför det svenska ordförandeskapet i EU vill Skogsindustrierna med detta manifest uppmärksamma beslutsfattarna i EU på skogsindustrins betydelse. Vi vill redovisa förslag till utveckling som stärker skogsindustrins förmåga att bidra till en god ekonomisk, social och miljömässig utveckling. Vi vill särskilt lyfta fram skogen och dess produkters positiva bidrag för att motverka klimatförändringarna. Skogen tar upp koldioxid ur luften och lagrar kolet i träd och mark. Därmed har skogen en stor betydelse i arbetet för att möta klimatförändringarna. Träprodukter lagrar kolet under produkternas livslängd. Genom att använda trä och träprodukter istället för andra mer klimatpåverkande material kan utsläpp av koldioxid undvikas. Trä är ett förnybart material och ersätter därmed ändliga råvaror. Med ett hållbart skogsbruk tar trä som råvara i princip aldrig slut. Trä och träbaserade produkter kan återanvändas och återvinnas. Slutligen kan uttjänta träprodukter tillsammans med andra rest- och biprodukter från skogsbruk och skogsindustri användas som biobränsle. Genom att ersätta fossila bränslen motverkas klimatförändringarna ytterligare. EU kommer att spela en viktig roll i det internationella klimatarbetet. Sverige kommer under en avgörande period vara dess ordförande. I detta arbete både kan och vill skogsindustrin i Sverige och Europa bidra! Leif Brodén Styrelseordförande Skogsindustrierna Marie S. Arwidson Vd Skogsindustrierna Vi vill särskilt lyfta fram skogen och dess produkters positiva bidrag för att motverka klimatförändringarna

4 Skogen och dess produkter bidrar till att minska den negativa klimatpåverkan samt minska vårt beroende av såväl fossila produkter som fossila bränslen. Skogsfrågor i Europa EU-kommissionen fattar kontinuerligt beslut som på många olika sätt påverkar svenskt skogsbruk och den svenska skogspolitiken. Problemet är att det saknas en helhetssyn. Skogliga frågor hanteras inom en rad olika politikområden, så som miljöpolitik, jordbrukspolitik och regionalpolitik. Ett yttre skogligt ramverk på EU-nivå behövs för att bringa reda i de allt spretigare skogsfrågorna. Skogsindustrierna ser framförallt följande delar som angelägna. Ökad skoglig tillväxt Europa bör sätta ambitiösa mål för ökad skoglig tillväxt och produktion. Skogsindustrin i Europa bidrar idag till sysselsättningen för närmare 2,6 miljoner människor och är en självklar del av den hållbara samhällsutvecklingen. Skogen och dess produkter bidrar till att minska den negativa klimatpåverkan samt minska vårt beroende av såväl fossila produkter som fossila bränslen. Vi anser målsättningen bör vara att Europas skogliga tillväxt bör öka med 20 procent fram till och med år Skydd för den biologiska mångfalden En europeisk skogspolitik kan med fördel byggas upp kring samma dubbla målstruktur som den svenska skogspolitiken. Vi anser att en europeisk skogspolitik bör sätta mål för såväl ökad tillväxt som hur den biologiska mångfalden ska bevaras. Här har svensk skogsindustri mycket att bidra med. Frihandel Frihandel är en förutsättning för att alla företag i EU skall kunna konkurrera globalt, och detta gäller inte minst skogsindustrin. Skogsindustrin i Europa är en export- och handelsberoende industri både när det gäller produkter och råvaror, och handelshinder är ett hot mot branschens konkurrenskraft. Vi anser att en fri marknad förutsätter en frånvaro från snedvridande statliga investeringsstöd och subventioner som skadar industrins konkurrenskraft.

5 Idag är avskogning en av de största mänskliga utsläppskällorna av koldioxid, större än utsläppen från våra transporter. Skogsindustrins roll i kommande internationella klimatavtal FN:s klimatpanel har fastslagit att ett hållbart skogsbruk ökar lagringen av kol. Samtidigt är timmer- och biobränsleproduktion viktiga insatser för att motverka klimatförändringarna. Förhandlingarna kring ett nytt internationellt klimatavtal går in i ett avgörande skede i december Sveriges roll som ordförande i EU kommer att vara avgörande, och EU som part kommer att styra mycket av utvecklingen. Vi anser att följande punkter bör vara del av det kommande klimatavtalet: Den brukade skogens roll En ökad skoglig tillväxt bidrar till att ta upp fossil koldioxid från atmosfären. Vi anser att Sverige och EU har en roll att driva dessa frågor i det internationella klimatarbetet, och föreslå beskogningsfrämjande åtgärder. Träprodukternas roll När skogen avverkas lagras kolet vidare i träprodukterna. Rätt konstruerat är det inte ovanligt att ett trähus kan stå i hundra år. Trä är det enda förnybara byggnadsmaterialet och som dessutom ger upphov till betydligt lägre utsläpp vid framställningen än många andra material. Träprodukter kan dessutom återanvändas och återvinnas flera gånger, som material och slutligen som energi. En betydande klimatvinst kan därför uppnås om andra material ersätts med trä. Vid klimatförhandlingarna kommer träets kollager att vara en del av agendan. Vi anser att Sverige och EU bör arbeta för att ett nytt klimatavtal även främjar klimatfördelarna med träprodukter och träbyggnadssystem. Global avskogning Idag är avskogning en av de största mänskliga utsläppskällorna av koldioxid, större än utsläppen från våra transporter. Ungefär en femtedel av människans utsläpp orsakas av avskogning. Denna utveckling måste stoppas, och i de länder där avskogning sker bör arbete inledas för att övergå till hållbart skogsbruk. I dagens internationella klimatavtal finns de s.k. flexibla mekanismerna. De låter industriländer minska sina koldioxidutsläpp genom att investera i projekt för att minska utsläppen i utvecklingsländer som ett alternativ till mer kostsamma utsläppsminskningar i sina egna länder. Vi anser att beskogning ska ges ett ökat utrymme inom ramen för de flexibla mekanismerna. Global utsläppshandel Vi stödjer principerna bakom handeln med utsläppsrätter. Dock innebär den europeiska utsläppshandeln att vi konkurrerar med länder utanför Europa som ej omfattas av samma klimatkrav som oss. Vi anser att Sverige och EU tydligt måste driva etableringen av ett globalt utsläppshandelssystem som likställer kostnaderna för utsläpp. Skulle inte Sverige och EU lyckas driva igenom detta måste den konkurrensutsatta industrin, så som skogsindustrin, kompenseras för merkostnaderna genom fri tilldelning av utsläppsrätter istället för auktionering. Detta skulle minska risken att företag etablerar produktion utanför Europa med lägre klimatambitioner.

6

7 Energi Skogsindustrin är en energiintensiv sektor och bär stora kostnader till följd av EU:s klimatpolitik. Detta sker såväl direkt genom att man omfattas av handeln med utsläppsrätter, som indirekt, genom de högre elpriser som handeln medför. Samtidigt kan Skogsindustrin göra stora insatser i klimatarbetet. Dels genom att påverka sina egna processer där vi i Sverige som bransch har en nollvision för användandet av fossila bränslen och där det också finns planer på att öka produktionen av förnybar mottryckskraft med 25 procent till Men kanske framförallt genom att ta fram klimatsmarta produkter och biobränslen. Skogsindustrin avgörande för bioenergiproduktionen Skogsindustrin är såväl Europas största producent som konsument av förnybar energi. En ökad användning av förnybar energi är viktig för Europas försörjningstrygghet. Den europeiska skogsindustrin kan bidra till detta. Det är därför viktigt att Europas produktion av skoglig bioenergi ökar. Först varor, sedan bioenergi Det är viktigt för klimatet att byta ut fossil energi mot förnybar. Samtidigt kan missriktade målsättningar för ökat bioenergianvändande leda till att produktion av biobränsle sätts före produktion av mer högförädlade och klimatvänliga produkter som sågade trävaror, papper och kartong. EU:s stöd till förnybar energi får inte motverka effektiv användning av trä till produkter. Verka för bättre konkurrens på elmarknaden Skogsindustrin är till stor del en elintensiv bransch som drabbats hårt av stigande och oförutsägbara elpriser. Vi anser att EU måste verka för en bättre konkurrens på elmarknaden och underlätta nyetableringar av elproduktion för att stärka industrins konkurrenskraft. Vi anser att EU måste verka för en bättre konkurrens på elmarknaden och underlätta nyetableringar av elproduktion för att stärka industrins konkurrenskraft.

8 Massa och pappersindustrins processer bygger på interna kretslopp där vatten, kemikalier, vedrester och energi i hög grad cirkuleras. Miljö Skogsindustrin bygger sin verksamhet på hållbara, förnybara och återvinningsbara material. Att råvaror används så effektivt som möjligt är en av grundförutsättningarna för hållbar utveckling. Skogsbruk, massaoch pappersbruk, sågverk och biobränsleproduktion utgör ett industriellt system i vilket råvaran utnyttjas effektivt. Massa- och pappersindustrins processer bygger på interna kretslopp där vatten, kemikalier, vedrester och energi i hög grad cirkuleras. Detta bidrar till att minska såväl resursanvändningen som utsläppen till miljön. Den svenska skogsindustrin har kommit långt i sitt miljöarbete, sett både ur ett europeiskt och ett globalt perspektiv. Behåll de anläggningsspecifika miljökraven Kommissionens förslag att begränsa den individuella miljöprövningen och de anläggningsspecifika miljökraven är kontraproduktivt. Vi anser att den individuella miljöprövningen, som har tillämpats i Sverige sedan 1969, ger möjlighet till prioritering av åtgärder och att den i hög grad bidragit till det framgångsrika miljöarbetet i svensk industri. Gärna ram på Europanivå, men svenska regler ska utformas i Sverige EUs lagstiftning reglerar idag en mängd områden där behovet av åtgärder i medlemsstaterna är olika beroende på att de nationella och geografiska förhållandena skiljer sig åt. Vi anser att likartade krav ställs på medlemsstaterna genom gemensam ramlagstiftning, samtidigt som den nationella hänsynen bevaras. För Sveriges del måste t ex den goda tillgången på vatten beaktas. Likaså måste nationell frihet finnas vad gäller återställandet av förorenad mark.

9

10 Med ett EMS-fordon kan man transportera samma mängd varor i två lastbilar jämfört med de tre som annars behövs i övriga EU-länder idag. Transporter Skogsindustrin i Sverige transporterar årligen 119 miljoner ton, varav en fjärdedel på räls eller fartyg. Svensk skogsindustri köper transporttjänster för 25 miljarder kronor varje år och är därmed en av Sveriges största transportköpare. Effektiva godstransporter för skogsindustrin i Europa har en stor inverkan på såväl klimat som konkurrenskraft, speciellt för den nordiska skogsindustrin med våra långa avstånd i landet och till huvudmarknaderna. Längre lastbilar ska vara tillåtna i hela EU EMS-fordonet (European Modular System) innebär längder om totalt 25,25 meter och vikt på 60 ton. EMS-fordon är idag bara tillåtna i Sverige, Finland, Danmark och Holland. Genom att tillåta samma längd och vikt på alla lastbilar i EU sparas såväl energi som utsläpp. Med ett EMS-fordon kan man transportera samma mängd varor i två lastbilar jämfört med de tre som annars behövs i övriga EU-länder idag. Harmonisera järnvägsnätet i Europa Det måste bli lättare att transportera med järnväg inom EU. Nationella regler och egna tekniska bestämmelser utgör hinder som inte främjar den inre marknaden. Om möjligheten ges för bättre och effektivare järnvägstransporter till kontinenten kommer industrin att transportera mer på järnväg. Nationella lösningar på åtgärder för att minska utsläppen från transporter EU-kommissionen har lagt förslag på ett system för att avgiftsbelägga lastbilstransporter ( Eurovignette ). Skogsindustrin i Sverige stöder arbetet med EU- gemensamma beräkningsmetoder och riktlinjer men vi betonar vikten av nationella lösningar inom direktivets ram. Sverige har en unik situation på grund av långa transportavstånd för råvaror och färdigvaror till marknaden och skulle missgynnas av oflexibla regler.

11 EU:s ramprogram för forskning är unionens huvudsakliga verktyg för att stötta viktig forskning i Europa. Som en del i att stärka Europas konkurrenskraft genom den gemensamma så kallade Lissabonstrategin, har framför allt forskning lyfts fram på EU:s agenda. Skogsnäringen i Europa bildade 2004 en plattform, Forestbased sector Technology Platform (FTP) med stöd av EU-kommissionen. FTP:s vision är att Europas skogsnäring år 2030: Har en nyckelroll i ett uthålligt samhälle. Är en konkurrenskraftig, kunskapsbaserad industri som verkar för ökad användning av förnybar skogsråvara. Forskning och utveckling Säkerställer sitt samhälleliga bidrag inom ramen för en biobaserad, kunddriven och globalt konkurrenskraftig ekonomi i Europa. Svensk skogsnäring har en ledande roll i att realisera denna vision. Offentliga FoU-finansiärer bör öka samverkan och stödet till FTP Skogssektorns teknologiplattform har bred förankring hos näringen och forskarsamhället. Ge teknologiplattformen också en tydlig förankring hos de nationella forskningsfinansierande organen. EU:s stöd till plattformen är mycket angeläget. Vi anser att såväl de nationella finansiärerna som EU bör öka stödet till FTP. Skogsnäringens F&U-behov bör ges hög prioritet EU:s ramprogram för forskning är unionens huvudsakliga verktyg för att stötta viktig forskning i Europa. Vi anser att EU bör ge högre prioritet åt skogliga och skogsindustriella frågor inom EU:s ramprogram för forskning.

12 APRIL 2009

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av: Swedish Wood Effect NYCKELN TILL FRAMGÅNG I KÖPENHAMN ETT INITIATIV AV: 1 2 Lösningen finns närmare än du tror Klimatfrågan är en av mänsklighetens ödesfrågor. De klimatförändringar som beror på människans

Läs mer

Branschstatistik 2015

Branschstatistik 2015 www.skogsindustrierna.org Branschstatistik 2015 Det här är ett sammandrag av 2015 års statistik för skogsindustrin. Du hittar mer statistik på vår hemsida. Skogsindustrierna Branschstatistik 2015 1 Fakta

Läs mer

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken ABCD-projektets roll i klimatpolitiken Skogens roll i klimatpolitiken Innehåll: De första klimatpropositionerna avvaktande hållning till skogens som kolsänka Vision 2050 förändrade behov ger nya initiativ

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Ett fall framåt för svenskt skogsbruk?

Ett fall framåt för svenskt skogsbruk? Klimatmötet i Köpenhamn Ett fall framåt för svenskt skogsbruk? Vad resulterade COP 15 i? Visade svårigheten i att driva jättelika förhandlingsprocesser där enskilda länder/ grupper av länder har olika

Läs mer

Remissvar på EU-kommissionens förslag om bindande årliga minskningar av medlemsstaternas växthusgasutsläpp COM (2016) 482

Remissvar på EU-kommissionens förslag om bindande årliga minskningar av medlemsstaternas växthusgasutsläpp COM (2016) 482 2016-09-23 Miljö- och energidepartementet Remiss M2016/01052/Kl 103 33 Stockholm Anna Holmberg anna.holmberg@skogsindustrierna.org 08-762 72 44 072-722 72 44 Remissvar på EU-kommissionens förslag om bindande

Läs mer

EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)

EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581) 1 (5) Näringsdepartementet Enheten för energi, skog och basindustri 103 33 Stockholm EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen Lina Palm FRÅGAN i FOKUS NEJ! MEN, ökad substitution av fossilbaserade produkter med produkter som har förnybart ursprung, dvs. baserade

Läs mer

S k o g e n S l i l l a g r ö n a

S k o g e n S l i l l a g r ö n a skog, trä och papper är bra för klimatet Skogen är en del av lösningen på klimatfrågan! Skogen är en del av lösningen på klimatfrågan och en hörnsten i ett hållbart samhälle. Skogsbruket i Sverige har

Läs mer

Yttrande över EUs klimat- och energiramverk

Yttrande över EUs klimat- och energiramverk REMISSVAR Jernkontorets diarienr: 10/14 Stockholm 24 februari 2014 m.registrator@regeringskansliet.se fredrik.hannerz@regeringskansliet.se truls.borgstrom@regeringskansliet.se Yttrande över EUs klimat-

Läs mer

Skandinaviens största sågverk

Skandinaviens största sågverk Bravikens sågverk Rapport Nr:01 Juni 2008 Om byggandet av Skandinaviens största sågverk i Norrköping Skandinaviens största sågverk Holmen investerar drygt en miljard kronor i det som kommer att bli Skandinaviens

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Skogsindustrierna har beretts möjlighet att lämna synpunkter på FlexMex2- utredningens betänkande Handla för bättre klimat, SOU 2003:60.

Skogsindustrierna har beretts möjlighet att lämna synpunkter på FlexMex2- utredningens betänkande Handla för bättre klimat, SOU 2003:60. Näringsdepartementet Enheten för energi, skog och basindustri 103 33 STOCKHOLM Skogsindustrierna har beretts möjlighet att lämna synpunkter på FlexMex2- utredningens betänkande Handla för bättre klimat,

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Den 20 september 2013 antog Europeiska kommissionen meddelandet om en ny EU-skogsstrategi.

Den 20 september 2013 antog Europeiska kommissionen meddelandet om en ny EU-skogsstrategi. 14 februari 2014 Europaforum Norra Sverige - Synpunkter på Europeiska kommissionens förslag om en ny EU-skogsstrategi: för skogarna och den skogsbaserade sektorn (Bryssel den 20/09/2013, COM(2013) 659

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla

Läs mer

Skogen och klimatet. Vill du skriva ut dokumetet? Välj A4 liggande! komma samhället till del som substitution för fossila och resurskrävande råvaror.

Skogen och klimatet. Vill du skriva ut dokumetet? Välj A4 liggande! komma samhället till del som substitution för fossila och resurskrävande råvaror. LRF Skogsägarnas Agenda för Skogen och klimatet Vill du skriva ut dokumetet? Välj A4 liggande! LRF Skogsägarna anser att skogen som förnybar resurs har en central roll i den pågående klimat om ställningen

Läs mer

Skogsindustrierna tackar för möjligheterna ge synpunkter på rubricerade förslag.

Skogsindustrierna tackar för möjligheterna ge synpunkter på rubricerade förslag. 2016-09-23 Miljö- och energidepartementet Remiss M2015/03034/Kl 103 33 Stockholm Mårten Larsson marten.larsson@skogsindustrierna.org 08-762 79 72 070-352 79 72 Remissvar på EU-kommissionens förslag om

Läs mer

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

Ett nytt ledarskap för miljön

Ett nytt ledarskap för miljön Ett nytt ledarskap för miljön Centerpartiets granskning av Miljöpartiet i regeringen Miljöpartiets tid i regeringen har kännetecknats av turbulens, svikna löften och ett otydligt ledarskap. Man tog inte

Läs mer

Industrin är grunden f

Industrin är grunden f Industrin är grunden f En livskraftig industri är en förutsättning för sysselsättningen, tillväxten och välståndet i landet. Exportintäkterna ger ett mycket stort bidrag till vår handelsbalans. All industriverksamhet

Läs mer

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Förnybar värme/el mängder idag och framöver Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen

Läs mer

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur

Läs mer

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78 Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket Miljödepartementet 2015-09-02 Dokumentbeteckning KOM (2015) 337 slutlig Förslag till

Läs mer

En gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt

En gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot klimatförändringen. Målet med denna broschyr är att sprida information

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402 Industrin och energin Peter Nygårds 20140402 1 Är industrins tid förbi? Tjänstesamhället är tyngdpunkten i samhällsekonomin och därmed för sysselsättning och välfärd. Industrin är på väg till låglöneländer.

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot

Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot klimatförändringen. Målet med denna broschyr är att sprida information

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Yttrande över M2015/03246/Kl: Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030.

Yttrande över M2015/03246/Kl: Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030. Dnr M2015/03246/Kl Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR Yttrande över M2015/03246/Kl: Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030. Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien,

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat är det för klimatet, säger Skogsindustrierna. Men det gäller bara så länge träet gör att vi minskar användningen av fossil energi, enligt

Läs mer

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar från Hagainitiativet, Stockholm den 1 februari 2013 Sammanfattning: Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 tar sig an en viktig

Läs mer

Öka andelen förnybar energi

Öka andelen förnybar energi RÅDSLAG VÅRT KLIMAT K L I M A T F R Å G A N Ä R VÅ R T I D S Ö D E S F R Å G A att hindra den globala upp värmningen är avgörande för framtidens livsvillkor. Om temperaturen fortsätter att stiga i samma

Läs mer

DET FINNS ENKLARE SÄTT ATT BIDRA TILL EN BÄTTRE MILJÖ. Ditt val gör skillnad

DET FINNS ENKLARE SÄTT ATT BIDRA TILL EN BÄTTRE MILJÖ. Ditt val gör skillnad DET FINNS ENKLARE SÄTT ATT BIDRA TILL EN BÄTTRE MILJÖ Ditt val gör skillnad Det finns flera olika märken. Med den här trycksaken vill vi reda ut det här med alla olika märken. Vilka förekommer i den grafiska

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

Skogsindustriernas remissvar på DS 2009:24 - Effektivare skatter på klimat- och energiområdet.

Skogsindustriernas remissvar på DS 2009:24 - Effektivare skatter på klimat- och energiområdet. Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm registrator@finance.ministry.se Skogsindustriernas remissvar på DS 2009:24 - Effektivare skatter på klimat- och energiområdet. Skogsindustrierna

Läs mer

EU:s och Sveriges klimatpolitik. Befintliga och kommande regelverk när det gäller skatter och avgifter för användning av diesel

EU:s och Sveriges klimatpolitik. Befintliga och kommande regelverk när det gäller skatter och avgifter för användning av diesel EU:s och Sveriges klimatpolitik Befintliga och kommande regelverk när det gäller skatter och avgifter för användning av diesel 1 Vilka möjligheter finns till fossilfri gruvproduktion? Vilka lösningar är

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030

Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030 Miljö- och energidepartementet Vår referens/dnr: Klimatenheten 234/2015 Joshua Prentice Er referens/dnr: M2015/03246/Kl 2015-12-21 Remissvar Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Vägen från Paris Miljö- och energidepartementet 2016-04-06 Dokumentbeteckning KOM (2016) 110 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet Vägen efter

Läs mer

BSL2020, BSL2020, Av.rest -50 %, + export. Massaved 181 203 228 188 203 208 229* 3 229. Pellets 227 234 219 239 244 233 297...* 4

BSL2020, BSL2020, Av.rest -50 %, + export. Massaved 181 203 228 188 203 208 229* 3 229. Pellets 227 234 219 239 244 233 297...* 4 BSL2020 Av.rest -50 % Av.rest -50 %, + export BSL 2020, elcert+ trp grödor/av.rest skogssekt +10 % allting samtidigt Sammanfattning I delrapport 2 av projektet BIOKONK studeras den väntade utvecklingen

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi ARBETSDOKUMENT

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi ARBETSDOKUMENT EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 27.4.2015 ARBETSDOKUMENT om utveckling av en hållbar europeisk industri för oädla metaller Utskottet för industrifrågor, forskning

Läs mer

Logistik i världsklass! med 74 ton och underhåll men utan vägslitageskatt

Logistik i världsklass! med 74 ton och underhåll men utan vägslitageskatt Logistik i världsklass! med 74 ton och underhåll men utan vägslitageskatt 18 oktober 2016 Logistikdag Norr Karolina Boholm, transportdirektör Skogsindustrierna www.twitter.com/skogstransport Skogsnäringen

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så

Läs mer

Handel med utsläppsrätter. för lägre utsläpp av koldioxid.

Handel med utsläppsrätter. för lägre utsläpp av koldioxid. Handel med utsläppsrätter för lägre utsläpp av koldioxid. Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som förhindrar att jordens klimat påverkas på ett farligt sätt. klimatkonventionen

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR MED PRODUKTION AV KEMIKALIER, MATERIAL OCH BRÄNSLEN FRÅN

Läs mer

Europa Anne Graf

Europa Anne Graf Europa 2020 Anne Graf Fler jobb i ny EU- strategi Utmaningar Ekonomiska krisen Arbetslöshet Fattigdom Högutbildade kvinnor måste välja mellan jobb och familj Lågt barnafödande Ny tillväxt- och sysselsättningsstrategi

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01 Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2834 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) En effektivare klimatpolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

Läs mer

Naturvårdsverkets rapport om klimatfärdplan 2050 (underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050).

Naturvårdsverkets rapport om klimatfärdplan 2050 (underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050). Kerstin Alquist Trafikplanering 08-508 260 77 kerstin.alquist@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2013-03-14 Naturvårdsverkets rapport om klimatfärdplan 2050 (underlag till en färdplan för

Läs mer

Klimatneutrala godstransporter på väg

Klimatneutrala godstransporter på väg INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING Klimatneutrala godstransporter på väg Ett samarbetsprojekt mellan Preem Petroleum AB Schenker AB Volvo Lastvagnar AB Vägverket Göteborgs miljövetenskapliga

Läs mer

Tidigare dokument: KOM(2014) 330 final Faktapromemoria: 2013/14:FPM95

Tidigare dokument: KOM(2014) 330 final Faktapromemoria: 2013/14:FPM95 Kommenterad dagordning rådet 2015-06-01 Miljö- och energidepartementet Internationella sekretariatet Rådets möte TT(E) energi 8 juni 2015 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen Lagstiftning

Läs mer

Att skapa ett hållbart transportsystem visioner för framtiden, Svante Axelsson

Att skapa ett hållbart transportsystem visioner för framtiden, Svante Axelsson Att skapa ett hållbart transportsystem visioner för framtiden, Svante Axelsson IPCC: Vi har ett vägval! Källa: IPCC, 2014, AR5 5 Transporter är en (relativt) enkel sektor 6 Åtgärder = det som händer Styrmedel

Läs mer

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken. Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1641 av Penilla Gunther (KD) Inriktningen av energipolitiken Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs

Läs mer

Produkter från skogen ett hållbart val

Produkter från skogen ett hållbart val www.skogsindustrierna.org Produkter från skogen ett hållbart val Skogsindustriernas hållbarhetsskrift 2008 2009 Skogsindustrierna är den svenska massa-, pappers- samt den trämekaniska industrins bransch-

Läs mer

Bioekonomi från ord till handling

Bioekonomi från ord till handling Bioekonomi från ord till handling Sverige är ett fantastiskt skogsland! Vår vision kan skapa en positiv dialog och samsyn om skogens möjligheter. Skogen ger hopp om en hållbar framtid en bioekonomi. Se

Läs mer

Europaforum Norra Sverige välkomnar Energiunionen och ser många möjligheter för norra Sverige

Europaforum Norra Sverige välkomnar Energiunionen och ser många möjligheter för norra Sverige Antaget vid Europaforum Norra Sverige XXI, Östersund 13 mars 2015 Europaforum Norra Sverige välkomnar Energiunionen och ser många möjligheter för norra Sverige Europaforum norra Sverige välkomnar den nya

Läs mer

Energiframtiden med nollvision för klimatet!

Energiframtiden med nollvision för klimatet! Energiframtiden med nollvision för klimatet! Svensk energi- och klimatpolitik måste utformas efter det faktum att Sverige är en del av Europa. Dagens svenska politik utgår fortfarande från ett snävt nationellt

Läs mer

Indikatornamn/-rubrik

Indikatornamn/-rubrik Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan

Läs mer

Yttrande över Trafikverkets utredning om Inlandsbanans funktion och roll i transportsystemet

Yttrande över Trafikverkets utredning om Inlandsbanans funktion och roll i transportsystemet 2012-12-14 Er ref: Kenneth Natanaelsson kenneth.natanaelsson@trafikverket.se Karolina Boholm karolina.boholm@skogsindustrierna.org 08-762 72 30 070-202 98 69 Yttrande över Trafikverkets utredning om Inlandsbanans

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

ÅTGÄRDSPAKET FÖR EN ENERGIUNION BILAGA FÄRDPLAN FÖR ENERGIUNIONEN. till

ÅTGÄRDSPAKET FÖR EN ENERGIUNION BILAGA FÄRDPLAN FÖR ENERGIUNIONEN. till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.2.2015 COM(2015) 80 final ANNEX 1 ÅTGÄRDSPAKET FÖR EN ENERGIUNION BILAGA FÄRDPLAN FÖR ENERGIUNIONEN till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET,

Läs mer

Vår tids arbetarparti Avsnitt Vårt gemensamma. Preliminär justerad version efter stämmans beslut

Vår tids arbetarparti Avsnitt Vårt gemensamma. Preliminär justerad version efter stämmans beslut Vår tids arbetarparti Avsnitt Vårt gemensamma ansvar Preliminär justerad version efter stämmans beslut oktober 2007 Vårt gemensamma ansvar Miljöpolitik för en ny tid En modern miljöpolitik vilar på marknadsekonomisk

Läs mer

PRESENTATION AV KOMMISSIONENS MEDDELANDE OM CIRKULÄR EKONOMI. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

PRESENTATION AV KOMMISSIONENS MEDDELANDE OM CIRKULÄR EKONOMI. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency PRESENTATION AV KOMMISSIONENS MEDDELANDE OM CIRKULÄR EKONOMI Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 16-04-21 1 Vad är cirkulär ekonomi? En cirkulär ekonomi bygger på kretsloppssystem

Läs mer

Remissvar från Skogsindustrierna angående Energimyndighetens Helhetssyn är nyckeln Strategi för forskning och innovation på energiområdet

Remissvar från Skogsindustrierna angående Energimyndighetens Helhetssyn är nyckeln Strategi för forskning och innovation på energiområdet 2016-04-04 Mårten Larsson marten.larsson@skogsindustrierna.org 08-762 79 72 070-352 79 72 Miljö- och energidepartementet Diarienummer: M2015/04264/Ee Remissvar från Skogsindustrierna angående Energimyndighetens

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Energi- och klimatpolitikens inverkan på svensk massa- och pappersindustri

Energi- och klimatpolitikens inverkan på svensk massa- och pappersindustri Energi- och klimatpolitikens inverkan på svensk massa- och pappersindustri Karin Ericsson & Lars J Nilsson IMES, Lunds universitet Måns Nilsson SEI Varför är massa- och pappersindustrin intressant m.a.p.

Läs mer

Bioenergi från Norra Europa en nyckelkomponent i övergången till en fossilfri ekonomi

Bioenergi från Norra Europa en nyckelkomponent i övergången till en fossilfri ekonomi 2016-11-25 EU-kommissionen EU-parlamentet Sveriges regering Bioenergi från Norra Europa en nyckelkomponent i övergången till en fossilfri ekonomi Europaforum Norra Sverige (EFNS) är ett nätverk för politiker

Läs mer

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU Fler exemplar av broschyren går att beställa på telefon: 08-405 27 50 eller

Läs mer

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten Skogens klimatnytta - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten Varför är skogen viktig i klimatarbetet? Vad kan skogen bidra med? Internationella

Läs mer

Olle Ludvigsson Europaparlamentariker. Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige

Olle Ludvigsson Europaparlamentariker. Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige Olle Ludvigsson Europaparlamentariker Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige Internationellt och europeiskt klimatarbete 1) 2) 3) Internationell klimatpolitik: Baksmälla efter Köpenhamn - hur går man

Läs mer

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418)

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) Protokollsutdrag SID 1(2) Organ: Kommunstyrelsen Datum: 2013-02-04 Plats: Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) BESLUT Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Investera. för ett hållbart klimat. De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp

Investera. för ett hållbart klimat. De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Investera för ett hållbart klimat De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Utgångsläget Få kan ha undgått de ringande varningsklockorna om hur klimatet förändras. Klimatförändringarna är en ödesfråga

Läs mer

Position paper FN:s globala hållbarhetsmål

Position paper FN:s globala hållbarhetsmål Position paper FN:s globala hållbarhetsmål Stockholm juni 2017 Swedisols vision, prioriteringar och åtgärdsprogram för de hållbara utvecklingsmålen, agenda 2030. Swedisol driver frågor av branschgemensam

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

Hållbarhetspolicy C. 2 Version 2.0 Konfidentialitetsgrad: Klass 0 Publik information 12 december 2016 Upprättad av: Chef Public Affairs och

Hållbarhetspolicy C. 2 Version 2.0 Konfidentialitetsgrad: Klass 0 Publik information 12 december 2016 Upprättad av: Chef Public Affairs och C. 2 Version 2.0 Konfidentialitetsgrad: Klass 0 Publik information 12 december 2016 Upprättad av: Chef Public Affairs Fastställd av: Styrelsen i Landshypotek Bank Innehållsförteckning 1 Bankens affärsmodell...

Läs mer

SveMins yttrande kring EU:s Vitbok om Energi och Klimat till 2030

SveMins yttrande kring EU:s Vitbok om Energi och Klimat till 2030 2014-02-24 Er referens dnr M2014/390/Kl Miljödepartementet SveMins yttrande kring EU:s Vitbok om Energi och Klimat till 2030 SveMin är bekymrade över en utveckling på energimarknaden som hotar att minska

Läs mer

LRF biobaserad ekonomi GLOBALA UTMANINGAR är lokala. Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

LRF biobaserad ekonomi GLOBALA UTMANINGAR är lokala. Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF biobaserad ekonomi GLOBALA UTMANINGAR är lokala Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund The World in 2015 Human tipping points according to CIA Demography; 7.2 billion people, 95% in developing countries Food

Läs mer

Remissyttrande. Betänkandet En svensk flygskatt (SOU 2016:83)

Remissyttrande. Betänkandet En svensk flygskatt (SOU 2016:83) Finansdepartementet Vår referens: Skatte- och tullavdelningen 256/2016 Er referens: 103 33 Stockholm Fi2016/04305/S2 Stockholm, 2017-02-24 Remissyttrande Betänkandet En svensk flygskatt (SOU 2016:83) Utredningen

Läs mer

2030 och EU ETS. Olle Björk

2030 och EU ETS. Olle Björk 2030 och EU ETS Olle Björk Atlas of pollution EU:s nuvarande klimat- och energimål 20 % lägre utsläpp till 2020 jämfört med 1990 utan ambitiös internationell överenskommelse 30 % lägre utsläpp till 2020

Läs mer

LÅT KOLET LIGGA. Gröna förslag för ett kolfritt EU

LÅT KOLET LIGGA. Gröna förslag för ett kolfritt EU LÅT KOLET LIGGA Gröna förslag för ett kolfritt EU LÅT KOLET LIGGA. PM 2014-05-15 2 Sammanfattning Vi har just nu en unik möjlighet att rädda världen från en klimatkatastrof. FN:s klimatpanel visar att

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Ett steg till. Mot 100 procent fossilbränslefritt Skåne 2020 Resultat av utvärderingsenkät

Ett steg till. Mot 100 procent fossilbränslefritt Skåne 2020 Resultat av utvärderingsenkät Ett steg till Mot 100 procent fossilbränslefritt Skåne 2020 Resultat av utvärderingsenkät Klimatsamverkan Skåne är ett samarbete mellan Region Skåne, Kommunförbundet Skåne och Länsstyrelsen Skåne. Tillsammans

Läs mer

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen

Läs mer