TET: Kina NEGA01, Globalisering och Utveckling, HT 2010

Transkript

1 TET: Kina NEGA01, Globalisering och Utveckling, HT 2010 Grupp 4: Raman Noori Erik Glenne Annelie Recenius Malin Johansson

2 Innehåll Historia...3 Industrialiseringen...3 Det stora språnget...3 Kulturella revolutionen...4 Brytningen med Sovjetunionen...4 Maos död...4 Deng Xiaoping och de nya reformerna...4 Tillväxt...5 Bruttonationalproduktens sammansättning...6 Inflation och prisnivåer...7 Utrikeshandel...7 Terms of Trade...8 Växelkursen...9 Sociala förhållanden Ettbarnspolitik Kvinnors rättigheter Religion Utbildning Välfärdssystem och hälsa Lag, rätt och korruption Äganderätten Finanskrisen Lönenivån under finanskrisen Framtidsutsikter Källhänvisning Appendix 1: Tabeller

3 Historia 1949 utropades folkrepubliken Kina av kommunistpartiet som hade makten. Kommunisterna med Mao som partiordförande hade stora uppgifter framför sig. Det var nu viktigt för Mao att förena folket. Med Sovjetunionen som förebild och mall började man strukturera Kina. Det infördes relationer med Sovjetunionen. Kommunisterna införde allmän rösträtt och lika rösträtt till alla. Det fanns dock bara ett parti man kunde rösta på och detta var själva kommunistpartiet. Mao satsade stort på att bland annat kollektivisera mycket i samhället och redan 1956 hade hela samhället blivit till ett kollektivsamhälle med staten som ägare till allt. Man passade även på att ta över Tibet då läget tillät det. Stadsbyråkratin föll i kommunisternas händer och allt kontrollerades av kommunisterna. Mao som kommunistpartiets ordförande hade mest makt i landet. Maoismen föddes. (Wikipedia.se, 2010) 1950 gav sig Kina in i Koreakriget och lyckades dra ur styrkorna ledda av USA ifrån landet. Efter dessa försämrades Kinas relationer med både USA och andra länder i världen. Man vände Kina ryggen.under kalla kriget var Kina på Sovjetunionens sida. Eftersom Kina hade identiskt styre och politik som sovjetunionen. Senare trädde Maos egna planer fram. (Historia2.se, 2009) Mao hade planer att förstärka Kina och inte behöva samarbeta med Sovjetunionen. Maos idéer fick kritik av en del i paritet. De höll inte med om att man borde samarbetet mellan Sovjetunionen och Kina. De ville fortsätta vara sams med Moskva. För att övertyga dessa krafter i partiet så använde sig Mao mycket av kinesisk nationalism. Mao lyckades senare övertyga dessa krafter. Efter att Stalin dog 1953 började Mao ändra sin politik som skiljde sig mot Sovjetunionens politik. Mao hade planer om att göra landet självständigt och oberoende av andra länder. Snart splittrades det kommunistiska maktblocket. (Historia2.se, 2009) Industrialiseringen Inledningsvis var Kinas inrikespolitik identisk med sovjetunionens. Den ekonomiska biten var mycket inspirerad av Sovjet. Banker och industrier blev statens ägodel. Efter som det finansiella ägdes av staten kunde nu Kina åtgärda inflationen och skapa en balans. När all mark blev kollektiviserat så uppstod det massor av problem. Mark ägare och rika bönder ansågs som kapitalister och gick emot kommunismens ideologi. Många av dessa människor miste livet eller fick spendera tid i arbetsläger. De blev helt av med sina ägodelar. Anledningen var att de utnyttjade människor. Kollektiviseringen av jordbruket kostade miljontals liv då det fick svältkatastrofer som följd. (Historia2.se, 2009) Industrialiseringen satte igång på allvar under 50 talet. Planen var att flytta över pengar och humankapitalet till industrierna. Tillsammans med jordbrukskatastrofen kostade detta experiment nästan 30 miljoner människors liv, Detta berodde på bland annat felaktiga åtgärder och klumpighet. Efter den första femårsplanen av industrialiseringen gick det sakta framåt för Kina. Men Mao tyckte att Industrialiseringen gick för långsamt. (Alm, M., 2010) Det stora språnget Mao var missnöjd över att det inte gick så fort med industrialiseringen. Därför introducerades Det stora språnget 1957 av Mao. Nu skulle industrialiseringen höjas till nya nivåer. Jordbruksproduktionen skulle bli mångdubbelt så stor och industrierna skulle växa starkare. Tanken var också att skillnaden mellan jordbruksarbete och industriarbete skulle raderas ut. Man menade att en industriarbetare skulle kunna jobba på jordbruket och tvärtom. Tillfälligt arbete blev vanligt då 3

4 man tog in folk när det behövdes arbetskraft. Det var nu tid för Kina att träda fram som en av de ledande staterna i världen. (Historia2.se, 2009) Kulturella revolutionen Mao hade genom sitt industrialiseringsprogram skapat en katastrof som har kostat många kinesers liv. Mao pekades ut för att vara den som var orsaken bakom katastrofen. Därför började han bli mindre omtyckt av det kinesiska folket, och inte minst i partiet. Han förlorade mycket inflytande under 60 talet. Nu började andra extrema krafter träda fram som skulle ta över makten från Mao. Zhou Enlai, Deng Xiaoping och Liu Shaoq var de partimedlemmar som gjorde sig hörda med sin oförutsägbara politik. De gav Mao kritik och detta gillade inte Mao. Men han kunde inget göra då hans inflytande i partiet minskade. Kvar blev han som en ikon för nationen, som en gång förenade Kina. (Historia2.se, 2009) Men de styrande i Kina höll inte kvar sin makt länge startade den kulturrevolutionen som Mao låg bakom. Mao tog hjälp av lojala medlemmar inom partiet och utnyttjade all den makt han hade inom partiet. Mao hade militären vid sin sida som han kontrollerade. Det var tack vare militären som revolutionen var möjlig. Han menade att den nuvarande styrelsen var korrumperad av makt och gled bort från den riktiga socialismen. Mao hade nu fått tillbaka mycket inflytande som han hade förlorat genom åren. (Historia2.se, 2009) Brytningen med Sovjetunionen Under Maos industrialisering av Kina så började Kinas relation med Sovjetunionen minska sakta men säkert. Nu började Kina och Sovjet glida isär på allvar. Relationen minskade i en högre utsträckning under mitten av 60 talet. Andra stater som låg utanför sovjets inflytande sökte sig till Kina som ogillade maktmonopolet Sovjet hade. (Historia2.se, 2009) Maos död 1976 avled Mao Zedong och Zhou Enlai. Efter deras död så gick makten över till Maos fru Jiang Qing. Jiang var en radikal person som hade radikala åsikter. Hon var ogillad av folket och genom att visa detta, hade man stora sorgetåg till Zhous gravplats. Jian och hennes närmaste skulle senare fängslas av de nya makthavarna. (Landguiden, 2010) Deng Xiaoping och de nya reformerna Mao hade lämnat makten med kaos och fattigdom. Två år efter Maos död tog Deng Xiaoping makten. Han hade åsikter som bröt mot kulturrevolutionens ideal. Till skillnad från Deng så lade han tyngdpunkten på ekonomin och inte på ideologin som Mao gjorde. Han tyckte bland annat att socialism inte har med fattigdom att göra. I slutet av 70 talet startade Deng ett program som senare skulle lyfta Kina nivåer. Deng satsade mycket på teknisk utveckling som skulle modernisera Kina mer. Satsningen som kallades för de fyra innehöll storsatsningar på försvaret, jordbruket, teknologin och industrin. Deng ville även ha en kompetent ekonomisk ledning. (SVT.se, 2009) Detta ledde till enorm ekonomisk uppväxt som visade sig tydligt under talet. Handel med andra länder var tillåtet vilket hade en stark betydelse för ekonomin. Bönderna fick tillbaka makten över sin produktion och kunde nu och sälja till marknadspriser. Nu kunde bönderna gå med vinst. Samtidigt övergav Kina allt mer det kollektiva jordbruket. Bönderna började nu investera sitt kapital vilket gjorde att bönderna hade det mycket bättre än tidigare. (Forshammar, M., 2006) 4

5 Miljardtal Kinas internationella relationer stärktes. Man blev medlem i både IMF och Världsbanken. Kina kunde nu låna ut pengar till andra länder. Partiet lyckades fortsätta kontrollera och censurera mycket även nu när handel och kontakt med omvärlden uppstod. Men friheten som Kina fick hade även sina konsekvenser. Knarkhandeln blev stor och den organiserade brottsligheten ökade. Prostitution som var helt olaglig under Maos tid hade nu skapat en enorm människohandel. Kritiken mot diktaturen ökade enormt och folket hade nu lättare att få sina röster hörda. Protesterna på himmelska fridens torg 1989 var en massaker som senare blev igenkänd som ett slag mot det fria ordet. Massakern ledde även till mycket kritik mot Kina av andra länder under en lång tid. (Historia2.se, 2009) 2001 gick Kina med i världshandelsorganisationen WTO. Tanken var att förbättra relationen med bland annat USA då Kina var en växande handelsnation. Efter terrorattacken 9/11 i USA anslöt Kina sig med USA emot George Bushs War on Terror. Detta ansågs som ett ytterligare steg mot förbättrad kontakt med andra länder. Efter 2001 växte Kinas ekonomi explosionsartat. (Historia2.se, 2009) Tillväxt Sedan 1978 har Kinas tillväxt utvecklats mycket positivt och snabbt. Under perioden 1981 och 2007 har Kina haft en genomsnittlig årlig tillväxt på 10 procent och under det andra kvartalet av 2010 passerade man Japan i bruttonationalprodukt och placerade sig som den näst största nationen i världen i det måttet. Om man ser till köpkraftjusterad BNP har Kina legat på en andra plats under en ännu längre tid. Det enda landet som placerar sig högre är USA. (Landguiden, 2010) Denna tillväxt har lett till att man 2007 hade lyft närmare 400 miljoner människor ur fattigdom med hjälp av reformer och tillväxt. (Björling, E., 2007) Mycket fattigdom kvarstår dock i landet än idag. BNP (nuvarande priser, miljarder USD) 6 000, , , , , ,00 0,00 BNP Tillväxt (årlig i procent) 20,00 15,00 10,00 5,00 0,00-5,00 5

6 Miljardtal Källa: Worldbank, 2010 Vad gäller BNP per capita har inte Kina en lika övertygande placering i världen. De hamnar i dagsläget mycket långt efter de västeuropeiska länderna och USA. För att påvisa hur stor skillnaden faktiskt är kan vi se till följande exempel: den köpkraftsjusterade BNP per capita (nuvarande priser) 2009 på 6828 dollar i Kina, motsvarande siffra i Sverige är dollar per person och år. (Worldbank, 2010) Som går att se i ovanstående diagram är den enda tvekan som uppvisats i tillväxten det senaste decenniet under finanskrisen som även drabbade Kina hårt. Det är ett ämne som behandlas mer djupgående längre fram i uppsatsen dock. Kinas nuvarande mål för sin tillväxt är att fyrdubbla bruttonationalprodukten under perioden 2000 till (Björling, E., 2007) Något som enligt sjuttioregeln kräver en årlig tillväxt under perioden på 14 %, det närmaste året att nå en sådan tillväxt var 2007 då man noterade en procentuell tillväxt på 13 % innan finanskrisen var ett faktum. Bruttonationalproduktens sammansättning Det finns tydliga drag i siffrorna på Kinas utveckling att vikten av jordbruket i bruttonationalprodukten har sjunkit de senaste trettio åren. Trots denna utveckling är fortfarande idag 40 % av Kinas befolkning sysselsatta inom jordbruket. (Landguiden, 2010) Industri ligger på en ganska konstant andel av BNP medan tjänstesektorn har gjort en hastig framfart sedan början av de ekonomiska reformerna. 60,00 50,00 40,00 30,00 20,00 10,00 0,00 Industry, value added (% of GDP) Agriculture, value added (% of GDP) Services, etc., value added (% of GDP) Exports of goods and services (% of GDP) Imports of goods and services (% of GDP) Utländska direktinvesteringar, netto (nuvarande priser miljarder USD) Källa: Worldbank, 2010 Men den absolut största utvecklingen som skett i landet sedan de började med de ekonomiska reformerna är att de numera är mer öppna mot omvärlden (som går att se hur handel stiger kraftigt i andel av BNP sedan 1978). En exportindustri med mycket stöd av utländska direktinvesteringar växer fram i landet och utgör en mycket stark drivkraft bakom den ekonomiska utvecklingen. De utländska direktinvesteringarna i Kina under 2008 nådde (trots finanskrisen) rekordnivån 148 miljarder dollar. 6

7 Denna utbyggnad av industrin genom inflyttat kapital från utlandet har varit väldigt viktigt för ökningen av arbetstillfällen i städerna i Kina. (Business Source Premiere, 2010) Denna utveckling av utländska direktinvesteringar kan verka kraftig. Men Kinas satsningar att bli en mer marknadsorienterad stat brukar inte alltid levas fullt ut. Lagar kring kontrakt, äganderätt och dylikt förblir (trots reformer) svaga vilket leder till att det finns risker med att investera i Kina. (Business Source Premiere, 2010) I Index of Economic Freedom 2010 går att se att det just är det är äganderätt, finansiell- samt investeringsfrihet som drar ner deras poäng mest. (Index of Economic Freedom 2010) Trots dessa risker är många beredda att investera, lockade av låga löner och en ständigt växande marknad. Ett problem som finns som uppmärksammats Kinas regering är att konsumtionen som andel av BNP sjunker. Detta är ett dilemma som de försöker råda bot på men det har visat sig svårt. Avsaknaden av ett fullgott välfärdssystem gör att kineser för att minimera risker lägger undan pengar för framtida bruk ifall de blir arbetslösa eller dylikt. Inflation och prisnivåer Att växa i en så pass snabb takt som gör medför också problem för nationen. Flera gånger har nationens ekonomi varit nära att överhettas med stundvis höga inflationsnivåer. Det har också tvingat Kinas regering att upprepade gånger kyla ner systemet genom att använda sig av diverse makroekonomiska mekanismer. Senast under 2010 gjordes en insats där man höjde reservkravet på bankerna i Kina för att genom att minska kreditmultiplikatorns effekt också minska mängden pengar som fanns i systemet. Grunden till den höga inflationen 2010 var bland annat den givmilda utlåningen som bedrivits i landet för att parera effekterna av finanskrisen. (Landguiden, 2010) Även under 2004 gjorde man en insats för att hindra inflationen som i november hade nått 4 procent. Då begränsades de statliga bankernas utlåning samt att styrräntan höjdes för första gången på nio år. (Landguiden, 2010) Trots dessa insatser har inte tillväxten påverkats negativt, den har hela tiden fortsatt uppåt. Utrikeshandel Kinas utveckling vad gäller både export och import har varit tveklöst stegrande sedan de ekonomiska reformerna. Den enda nedgången som har setts de senaste 3 decennierna är den finanskris vi befinner oss i. Handeln har varit en stor och nödvändig del i det som har skapat Kinas tillväxt de senaste decennierna. De låg 2007 som den tredje största handelsnationen, endast mästrad av USA och Tyskland. (Björling, E., 2007) Viktiga exportvaror för Kina är textilier, kläder, leksaker och skor. På senare tid (2000-talet) har dock elektronik och maskiner tagit en stor andel av exporten. Till viktiga importvaror hör exempelvis stål och olja. (Landguiden, 2010) 7

8 Miljardtal Exports of goods and services (current US$) Imports of goods and services (current US$) Net trade in goods and services (BoP, current US$) Källa: Worldbank, 2010 Kina har sedan 1976 och Maos död haft en fantastisk utveckling vad gäller export och import. De hade det året en export 7,4 miljarder dollar, 2008 var den siffran 1 581,7 miljarder med andra ord är exporten 213 gånger större än för tre decennier sedan. (WDI, 2010) Den största ökningen har dock skett under 2000-talet. Kinas inträde i WTO påskyndande ökningarna i exporten markant. Den största delen av exporten består av industrier som producerar varor (ofta med importerade komponenter) som ägs av utländska investerare. (Landguiden, 2010) Det syns även en klar trend hos utländska investerare under 2000-talet och de har också stigit kraftigt, denna import av kapital (och teknologi) kan sannolikt vara det som gjort det mer gynnsamt att producera maskiner och elektronik i Kina. Terms of Trade Kina har trots en stark tillväxt länge haft en sjunkande terms of trade med omvärlden. Det finns flera olika teorier till vad detta kan bero på. Det vanligaste är att ett växande land förstärker sitt bytesförhållande mot omvärlden. En teori till att Kinas bytesförhållande utvecklas på detta vis (Li, H. m.fl., 2007) är att de utländska direktinvesteringarna koncentreras i en speciell typ av industri, nämligen den arbetskraftsintensiva. Detta har ju länge varit Kinas resursfördel på världsmarknaden och utbyggnaden av industrin har lett till ett närmast oändligt utbud av arbetskraft. Utbyggnaden av denna industri har dock skett på den kapitalintensiva industrins bekostnad. Detta i sin tur leder till att Kina måste ge sig in i konkurrensen på världsmarknaden för denna typ av produkter. De skapar med andra ord en överdimensionerad efterfråga på dem. Slutsatsen på denna teori är att deras överflödiga utbud (och pressen från omvärlden) sänker på priset på de varor de producerar främst (arbetskraftsintensiva). Medan avsaknaden av industri i kapitalintensiva varor leder till att de skapar en mycket stor efterfråga på kapitalintensiva varor på världsmarknaden och på så vis pressar upp priserna på dessa produkter. Kina är med andra ord nog stora för att påverka världsmarknadspriset. 8

9 Bytesförhållande (Index 2000=100) Källa: Worldbank, 2010 Växelkursen Kina har en fast växelkurs som är ansedd att vara undervärderad i dagsläget, något som gynnar deras export kraftigt eftersom priserna på deras varor blir lägre för företag utomlands. Detta är något som skapar vissa slitningar mot EU och USA med jämna mellanrum som tror att detta skall konkurrera ut deras inhemska industrier. (Landguiden, 2010) Dessa länder anser med andra ord att Kinas undervärderade valuta leder till att man tar jobben från dem. Den nedvärderade valutan har medverkat till att (med hjälp av effektiviserad industri) höja Kinas bytesbalans dramatiskt de senaste 6 åren. Det är sannolikt att målet med att försöka få Kina att värdera om sin valuta i själva verket siktar på att justera bytesbalansen. De flesta kinesiska ekonomerna avvisar anklagelserna om att Kina är grunden för de förlorade jobben. Dessa pekar ofta på det faktum att industrijobben började försvinna från dessa länder tidigare än då Kinas bytesbalans stegrade. (Huang, Y., 2010) Det är dock inte helt problemfritt för Kina att ha en stegrande bytesbalans. Det kan leda till exempelvis att Kina får sämre relationer med de länder som de handlar med, något som hotar deras fortsatta tillväxt. Vidare så köper Kina in stora valutareserver, och deras ekonomi blir då sårbar för förändringar av värdet på exempelvis dollarn. (Huang, Y., 2010) Yuanen är i dagsläget bunden mot dollarn men Kina lovade under juni 2010 att göra yuanen mer flexibel. Ett försök gjordes under 2005 till 2008 då man band mot en korg av flera olika valutor. Detta gjorde att yuanen apprecierades under en period. Anledningen till att man åter band växelkursen var för att stödja exportindustrin i finanskrisen. (Landguiden, 2010) Samtal var uppe så nyss som november 2010 under G20-mötet då just Kinas växelkurs utgjorde ett hett ämne. Det var framförallt USA som är intresserade att appreciera yuanen, men även EU håller med. Handelsöverskottet Kina har mot dem båda talar för sig själv, exportpriserna är en mycket stark konkurrensfördel för den kinesiska industrin. (TT-Reuters, 2010) 9

10 Sociala förhållanden Ettbarnspolitik Befolkningstrycket har länge oroat Kinas ledare, som med olika medel har försökt förmå eller tvinga invånarna att föda färre barn. Ettbarnspolitiken, som inleddes i början av 1980-talet, innebär att par som skaffar fler än ett barn riskerar att mista samhälleliga förmåner. Ett undantag är minoritetsfolken som tillåtits föda fler barn. På landsbygden tolereras numera ofta ett andra barn, i synnerhet om det första barnet är en dotter. Även i städerna har principen börjat luckras upp och det är inte ovanligt att mer bemedlade kineser betalar höga straffavgifter för att kunna ha fler barn. Ettbarnspolitiken har bidragit till att befolkningstillväxten, som på 1970-talet låg kring 3 procent, idag minskat till 0,6 procent. Några befolkningsexperter beräknar att tillväxtkurvan kommer att plana ut efter 2030, då en topp tros vara nådd med närmare 1,5 miljarder invånare. Andra tror att toppen nås först 2050 med 1,6 miljarder kineser. Påtvingade steriliseringar och aborter har varit mörka inslag i Kinas familjepolitik. Kommunistregimens ettbarnsideal och gammal tradition att värdera pojkar högre än flickor anses också ha bidragit till att de historiskt belagda morden på nyfödda flickebarn har fortsatt in i modern tid. Statistiskt är andelen nyfödda pojkar onormalt hög i Kina, hundratusentals småflickor fattas. Under 2000-talet har obalansen förstärkts och enligt uppskattningar kommer det kring år 2020 att finnas 30 miljoner fler unga män än kvinnor i samma ålder, vilket kan leda till problem när dessa ska bilda familjer. (Landguiden) Kvinnors rättigheter Kvinnans roll i Kina är ganska bedrövlig, hon har en betydligt lägre ekonomisk och social status än mannen och det anses av många fortfarande mer lycksamt att få en son än en dotter. Våld och diskriminering mot kvinnor är inte så ovanligt som det borde vara.(johanna Wester) Men det ser bättre ut, för under de senaste 20 åren har kvinnor blivit mer oberoende. För tio år sedan slickades 80 % av lönen hem till familjen, medan idag skickas kanske bara 50 %. De behåller mer för sin egen konsumtion, för att köpa små saker till sig själva. Chinese Working Women Network (CWWN) bildades 1996 som en icke-statlig organisation med uppgift att främja bättring för livet för kinesiska invandrarkvinnor arbetstagare och utveckla feministisk medvetenhet om arbetstagarnas medinflytande. De är arbetsmarknadens arrangörer, feminister, universitetsprofessorer, forskare, socialarbetare, kulturella aktivister, arbetare och studenter. Deras mål är att underlätta migrerande kvinnliga arbetstagare att kämpa för alternativ och hållbar utveckling i Kina. Det är dåliga arbetsförhållande och lönerna är mycket låga för kvinnorna. De får ca två dollar för 12 timmars arbete. Kina har en minimilön, som bara är ca 60 dollar per månad. Men de arbetar även övertid för att nå minimilönen. De har 5-7 semesterdagar i samband med det kinesiska nyåret. Annars har de 1-2 dagar ledigt per månad. 10

11 Kvinnor slås oftast ut av arbetskraften runt 25 års ålder. De flesta går sedan tillbaka till landsbygden för att gifta sig. De kan endast stanna i städerna, om de gifter sig med någon född i staden, men de flesta män skulle inte gifta sig med en kvinna från landsbygden, så förmodligen skulle 95 % av de kvinnliga arbetarna återvända till landsbygden.(pan Ngai) Religion Enligt författningen råder religionsfrihet i Kina, och statens tidigare rätt att propagera för ateism är borttagen. Ännu måste man dock vara ateist för att bli medlem i kommunistpartiet. Religiösa samfund är strikt övervakade. De måste registrera sig och inordna sig under någon av de så kallade intresseorganisationer som finns för de största religionerna och som sorterar under en särskild statlig myndighet för religiös kontroll. Kinesernas traditionella trossystem, konfucianismen och daoismen (äldre stavning: taoismen), är snarare etiska vishetsläror än religioner. Sedan buddismen kom till Kina för 2000 år sedan har den levt sida vid sida med de två inhemska filosofierna, om än i kinesisk form. Den största religionen är buddismen som enligt osäkra officiella beräkningar har omkring 100 miljoner anhängare. Olika buddistiska riktningar är företrädda, lamaismen är tibetanernas variant. Islam har sin främsta bas bland minoriteter i regionen Xinjiang i nordväst och det kinesisktalande huifolket i provinsen Ningxia i centrala Kina. Uppgifterna om antalet muslimer varierar mellan officiella beräkningar på ca 20 miljoner och andra bedömningar som talar om minst 50 miljoner. Det finns ett antal kristna kyrkor, både katolska och protestantiska. Endast katolska samfund som är fristående från Vatikanen är tillåtna: katolska grupper som ser påven som högste ledare verkar i det fördolda. En viktig princip är att religiösa samfund måste vara fria från utländsk dominans. Under 2010 märktes tecken på att relationerna mellan Vatikanen och den kinesiska regimen var på väg att förbättras. Biskopar utsågs då, som hade såväl Vatikanens som den kinesiska regimens stöd. Även bland protestanterna finns många kyrkor som inte är officiellt erkända. Antalet katoliker uppskattas officiellt till omkring 5 miljoner och protestanterna till kring 15 miljoner. Men då är inte oregistrerade samfund medräknade. Enligt en undersökning vid universitet i Shanghai 2007, är antalet protestantiska kristna långt fler, minst 40 miljoner, medan antalet katoliker uppgår till ca 15 miljoner. Antalet troende kineser över 16 år beräknades till 300 miljoner människor. Under den så kallade kulturrevolutionen , då delar av landets ledning med Mao i spetsen ville rensa ut alla borgerliga element, utsattes även de troende för övergrepp. Därefter har regimens hållning blivit mer tolerant, så länge utövandet inte hotat statens intressen. Behandlingen av de religiösa grupperna kan dock variera kraftigt mellan olika delar av landet. På en del håll utsätts samfund som verkar utanför systemet för problem och trakasserier, på andra ställen inte. I Xinjiangprovinsen och i Tibet är religionsutövningen starkt inskränkt blev en kinesisk meditationsrörelse, falungong, känd världen över sedan den förklarats olaglig av regimen. Falungong, som började spridas 1992, blandar traditionella andningsövningar av qigongtyp med inslag av buddhism, daoism och andra läror. Falungong har av regimen klassats som en sekt och enligt lagen är sekter förbjudna eftersom de kan hota den sociala stabiliteten. Medlemsantalet har decimerats under de senaste åren till följd av myndigheternas förföljelse. (Landguiden) Utbildning Folkkongressen beslöt 1986 att nioårig grundskola från sju års ålder gradvis skulle införas. Enligt myndigheterna fullföljer 99 procent av alla barn den obligatoriska grundskolan. Huvuddelen, 99,9 procent enligt regeringssiffror, läser vidare på det första treåriga fortsättningsstadiet. Fyra 11

12 femtedelar fortsätter sedan, efter att ha klarat särskilda inträdesprov, även på ett treårigt påbyggnadsstadium. Läskunnigheten varierar starkt mellan olika delar av landet; i Tibet uppges drygt en tredjedel av den vuxna befolkningen vara analfabeter medan till exempel provinsen Jilin har en läskunnighet på 96 procent. Trots mångmiljardsatsningar på utbildningsväsendet under det senaste årtiondet har regeringen inte lyckats komma tillrätta med problem som låg kvalitet på den högre undervisningen och resursbrist på lägre stadier. Grundskoleutbildningen ska vara avgiftsfri, men många skolor är nödgade att ta ut andra skolrelaterade avgifter. Det innebär att en del fattiga landsbygdsfamiljer tvingas avstå från att skicka sina barn till skolan, i synnerhet flickor ställs utanför. Migranter från landsbygden har svårare att få tillgång till utbildning i städerna och krävs på skyhöga skolavgifter. Regeringen har under 2000-talet försökt underlätta situationen för utsatta grupper, bland annat genom extra bidrag. Myndigheterna satsar också på att bygga ut utbildningen vid särskilda yrkesskolor. Många kinesiska ungdomar skaffar sig en högre utbildning. Konkurrensen vid inträdesproven till de bästa universiteten är extremt hård. Antalet studenter fyrdubblades under 2000-talet och nya högskolor och universitet har startats i snabb takt. Omkring 5 miljoner studenter beräknas utexamineras varje år, men många har svårt att skaffa sig ett kvalificerat arbete. Enligt utbildningsdepartementet fyrdubblades arbetslösheten bland akademiker mellan 2001 och Tusentals kineser väljer fortfarande att skaffa sig en utbildning utomlands. Till Kinas främsta högre lärosäten räknas Beida och Qinghua i Peking, Fudanuniversitetet och Shanghai Jiatong i Shanghai samt Zhongshan i Guangzhou.(Landguiden) Andel barn som börjar grundskolan (2000): 94 procent Antal elever per lärare (2000): 22 Läs- och skrivkunnighet bland kvinnor (2001): 79 procent Läs- och skrivkunnighet bland män (2001): 93 procent Läs- och skrivkunnighet (2001): 86 procent Utbildningskostnadernas andel av BNP (2000): 2,9 procent (Wikipedia) Välfärdssystem och hälsa Det stigande antalet pensionärer, vars andel av befolkningen ökar som en konsekvens av ettbarnspolitiken och ökad välfärd, beräknas bli en allt tyngre försörjningsbörda för den arbetande befolkningen. På landsbygden måste de flesta äldre nu som förr mest förlita sig på familj, släkt eller kringboende för sitt uppehälle. I städerna har ett nytt pensionssystem börjat byggas upp. Det har blivit vanligare att stadsbor har en arbetslöshetsförsäkring grundad på inbetalningar från arbetstagare, arbetsgivare och statliga medel. Samtidigt är det också främst stadsinvånare som tecknar sjukförsäkring och det mesta av sjuk- och hälsovården är förlagd till städerna, där alltfler privata hälsokliniker har tillkommit. På landsbygden råder brist på såväl utbildad personal som vårdinrättningar avsatte myndigheterna motsvarande över 120 miljarder dollar för att förbättra hälsovården. Fler invånare skulle få tillgång till sjukförsäkring och kvaliteten på de statliga sjukhusen skulle höjas. (Landguiden) 12

13 Miljardtal Kineserna kombinerar västerländska metoder med traditionell läkekonst som bruk av akupunktur och örtmediciner. Bland smittsamma sjukdomar är lungsjukdomar, hepatit B och tuberkulos stora hälsoproblem. I början av 2009 varnade myndigheterna för att spridningen av hiv-virus som orsakar immunbristsjukdomen aids, att öka kraftigt och att allt fler dog i aids. Tidigare hade smittspridningen framför allt skett via sprutor som används vid injicering av narkotika men nu var den främsta orsaken sexuella kontakter. Men folk har även smittats genom bloddonationer. Under 1990-talet smittades tiotusentals människor genom oseriösa blodbankers verksamhet i provinsen Henan. I Läkare utan gränsers rapport har det visats sig att hiv/aids seglat upp som den infektionssjukdomen med högst dödlighet under senare år. Runt hivsmittade beräknas leva i landet. Det är en ökning med över fall bara under 2008.(Läkare utan gränser) Lag, rätt och korruption Kina har stora bekymmer med korruption i sitt land. Något som retar upp befolkningen en hel del. De korrupta oftast lokala politikerna är många trots utlovade löften om hårdare tag, nolltolerans och en särskild korruptionsbyrå. Hittills har det för det mesta bara varit tomma löften. Folk ser med egna ögon hur lokala politiker åker omkring i lyxbilar, lyxrenoverar kommunalhusen och ibland kommer det fram hur de har spenderat skattepengar på massage och spabesök m.m. Så fortsätter bevisen för kulturen av girighet och korruption. Med jämna mellanrum ser ledningen till ansvariga ställs till svars och blir dömda till hårda straff. Men i det stora hela är det fortfarande de personliga kontakterna som avgör hur korruptionen döms. De som är bortom nåd bestraffas medans andra kommenderas mörkerläggning och tystnad gentemot media. Det är då svårt för befolkningen att hysa någon respekt för lokalpolitikerna. (DN.se, 2009) Äganderätten I Kina är ca en tredjedel av Kinas industri privatägd, resten av företagen ägs av staten. Även landets all mark ägs av staten, men brukas av ca 800 miljoner bönder. Det privata ägandet i Kina är en het fråga. Det är svårt för privatpersoner att hävda sin äganderätt i många fall. Något som försvårar det hela för både privatpersoner och företag att investera i realkapital i landet. (Karlsson, Y., 2004) Under år 2007 beslutade Kinas parlament, efter många års diskussioner, och folkkongress att anta en ny lag som ska skydda den privata som den statliga äganderätten. Lagen uppges bland annat innehålla definitioner om vad som ska räknas som privat egendom. Denna lag kommer att skydda mot ekonomisk brottslighet, såsom förskingring av anställda. (TT-AFP, 2007) Utländska direktinvesteringar (nuvarande pris, miljarder USD) Källa: Worldbank,

14 Finanskrisen Hösten 2008 slog den stora finanskrisen till i världen och många länder drabbades hårt. Kinas exportföretag drabbades kraftigt. Världen efterfrågade inte deras varor lika mycket som förut och den snabba tillväxten på 10 procent minskade. Även FDI minskade kraftigt då omvärlden valde att hålla i sina pengar i stället för att investera i andra länder som Kina. Många av Kinas fabriker fick avskeda anställda och en del fick till och med stänga ner. Den Kinesiska regimen vidtog åtgärder för att försöka motverka finanskrisen. Ett stort stimulanspaket på 600 miljoner dollar sattes in under en tvåårsperiod till nya järnvägar och annan infrastruktur, för att hålla sysselsättningen i gång. Regimen sänkte också bolagsbeskattningen och satsade på teknisk utveckling och utveckling av landsbygden. För att stimulera individer och företag att fortsätta konsumera och investera sänktes även räntan. (Landguiden, 2010) Vilket i sin tur ledde till att det blev lättare att få lån. För att hjälpa exportindustrin med att hålla låga priser gentemot omvärlden och försöka bevara värdet av den stora valutareserven som Kina skaffat sig på grund av flera års handelsöverskott mot USA, så beslutade man för att återigen binda yuanens värde mot dollarn. Vilket då säkerställde värdet på valutareserven av dollar. Något som dock ej var så populärt. Särskilt av USA som hävdade att det låga värdet av yuanen skulle hindra världens ekonomiska återhämtning. Eftersom många arbetstillfällen i väst går förlorade då exportindustrier där inte kan tävla mot de billiga varorna som produceras i Kina. (InBeijing Bulletin, 2010) Källa: InBeijing Bulletin, 2010 Bilden visar hur yuanens värde mot dollarn deprecierades kraftigt fram tills bindningen När sedan bindningen upphörde 2005 apprecierades yuanens värde mot dollarn hastigt. Men 2008 band Kinas regering återigen yuanens värde mot dollarn. Tillväxten 2008 sjönk från 10 % till 9 %, vilket var ett lågt värde för Kina. Men om man jämför med andra länder så hade Kina en mycket bättre siffra. Oktober 2009 började den Kinesiska ekonomin att repa sig. Vilket var mycket tidigare än många andra länder. I början av 2010 tog ekonomin fart ordentligt igen och inflationen började öka. I februari 2010 låg den på 2,7 %, det högsta värdet på över ett år. Nu när räntan var så låg så handlades det mycket med bostäder, vilket gjorde att priserna 14

15 steg kraftigt. En fastighetsbubbla hade bildats och var på väg att spricka. Åtgärder vidtogs av regimen för att minska utlåningen, som kraftig stigit under 2009 på grund av den låga räntan. Centralbanken höjde reservkravet för bankerna vilket gjorde att det blev svårare att få lån beviljade både för privatpersoner och företag. Eftersom det blev svårare för företagen att få lån bidrog det i tur till att produktionen i industrin saktade av något. (Landguiden, 2010) Trots en dämpning av tillväxten under andra och tredje kvartalet har det visat sig att Kina ökade åter igen sin tillväxt med ca 10 %. (InBeijing Bulletin, 2010) Lönenivån under finanskrisen Finanskrisen har resulterade i att cirka ett par miljoner arbetare förlorade sina jobb, mestadels inom exportindustrin. Nu när exportindustrin har börjat öka igen har en viss arbetsbrist uppstått. De före detta arbetarna som arbetade i landets sydliga exportorienterade provinser har återvänt till sina hemtrakter. Företagen får nu försöka locka tillbaka arbetarna igen med högre lön. Vilket har medfört att lönerna har ökat med % för arbetarna. Framtidsutsikter Kinas utrikeshandel har kommit igen med kraft efter fallet under finanskrisen. Exporten beräknas ha stigit till närmre 1800 miljarder dollar och importen till mer än 1500 miljarder dollar under På så vis är Kina inte bara världens största exportland utan även med stor marginal världens näst största importland års tillväxt förutspås att bli lika snabb som Enligt den brittiska finanstidningen Financial Times kan ett sällsynt tronskifte i världsekonomin bli verklig i år. Ett skifte av ett slag som bara inträffat två gånger tidigare under de senaste 250 åren. I år väntas nämligen värdet av varutillverkningen bli större i Kina än i USA. (Häggström, Y., 2011) 15

16 Källhänvisning Elektroniskt Index of Economic Freedom (2010) China information on Economic Freedom [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ] Business Source Premiere (2010) China Country Review 2010 [Elektronisk]. TIllgänglig: df-4a44-ac9e-ab2f5339fbfa%40sessionmgr112&vid=4 [ ] Björling, E. (2007) Utblick Kina [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ] Worldbank (2010) World Databank [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ] IMF (2008) World Economic Outlook Database October 2008 [Elektronisk].Tillgänglig: [ ] Landguiden (2010) Länder i Fickformat Online [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ] Huang, Y. (2010) What caused China s current-account surplus? [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ] Historia2.se (2009) Folkrepubliken Kina [Elektronisk]. Tillgänglig: &catid=35:kinas-historia&Itemid=114 [ ] SVT.se (2009) Kapitalism på kinesiska [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ] Wikipedia.se (2010) Folkrepubliken Kina. 28 sep. [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ] Karlsson, Y. (2004) Om Privat Äganderätt. 2 jan. [Elektronisk] Tillgänglig: [ ] Häggström, Y. (2011) Maktskifte-i-Ekonomin. 2 jan. [Elektronisk] Tillgänglig: [ ] InBeijing Bulletin (2010) USAs finansminister besöker Kina. 24 okt. [Elektronisk] Tillgänglig: [ ] Alm, M. (2010) Det stora språnget. 21 okt. [Elektronisk] Tillgänglig: [ ] 16

17 Wester.J(2008) Barnrättigheter.22 juli. [Elektronisk] Tillgänglig: Barns rättigheter och barnkonventionen» Mänskliga rättigheter i Kina kommentarsflöde Pun.N.(2009) Den kinesiska arbetsklassens kvinnors nätverk.20 jan.[elektronisk] Tillgänglig: The Chinese Working Women's Network Solidarity Elektroniska Böcker Li, H. Huang, P. Li, J. (2007) China and World Economy [Elektronisk] (15 uppl.) (87-95).Tillgänglig: Wiley Interscience. [ ] Artiklar TT-Reuters (2010) Obama ber Kina om flexibel växelkurs. Dagens nyheter. 13 april. [Elektronisk] Tillgänglig: [ ] DN.se (2009) Korrupt styre stör Kineser. Dagens Nyheter. 12 aug. [Elektronisk] Tillgänglig: [ ] Forshammar, M. (2006) Kina en växande jätte. Stock Magazine. Nr 3. [Elektronisk] Tillgänglig: [ ] TT-AFP (2007) Ökat skydd för äganderätten i Kina. Dagens Nyheter. 16 mar. [Elektronisk] Tillgänglig: [ ] 17

18 Appendix 1: Tabeller BNP (nuvarande pris, USD) Tillväxt (Årlig Procentuell) Export (Andel av BNP) Import (Andel av BNP) Industri (Andel av BNP) Jordbruk (Andel av BNP) ,83 8,70 4,59 4,57 45,72 32, ,60-1,60 4,81 4,47 45,43 32, ,74 7,60 4,69 4,32 47,13 29, ,82 11,70 6,60 7,07 47,88 28, ,70 7,60 8,52 9,44 47,10 31, ,92 7,80 10,65 11,01 48,22 30, ,31 5,20 12,58 12,07 46,11 31, ,86 9,10 11,67 9,30 44,76 33, ,69 10,90 10,19 9,07 44,38 33, ,19 15,20 10,41 10,39 43,09 32, ,09 13,50 9,21 13,29 42,89 28, ,53 8,80 10,00 12,48 43,72 27, ,89 11,60 14,49 14,38 43,55 26, ,62 11,30 14,83 16,15 43,79 25, ,25 4,10 13,90 15,34 42,83 25, ,93 3,80 16,07 13,09 41,34 27, ,25 9,20 17,37 14,31 41,79 24, ,41 14,20 18,65 17,47 43,45 21, ,60 14,00 19,65 22,33 46,57 19, ,73 13,10 21,27 19,95 46,57 19, ,41 10,90 20,23 18,58 47,18 19, ,25 10,00 20,05 18,00 47,54 19, ,14 9,30 21,75 17,26 47,54 18, ,15 7,80 20,35 16,05 46,21 17, ,88 7,60 20,17 17,52 45,76 16, ,00 8,40 23,33 20,92 45,92 15, ,43 8,30 22,60 20,48 45,15 14, ,08 9,10 25,13 22,56 44,79 13, ,29 10,00 29,56 27,36 45,97 12, ,84 10,10 33,95 31,40 46,23 13, ,08 11,30 37,08 31,55 47,37 12, ,04 12,70 39,13 31,43 47,95 11, ,79 14,20 38,41 29,61 47,34 10, ,68 9,60 34,98 27,26 47,45 10, ,65 9,10 26,74 22,33 46,30 10,35 Källa: Worldbank,

19 Terms of Trade (Index 2000=100) Export av varor och tjänster (nuvarande priser USD) Import av varor och tjänster (nuvarande priser USD) , , , , , , ,00 Handelsbalans (nuvarande priser USD) , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,00 Källa: Worldbank,

20 FDI, netto (nuvarande priser USD) Inflation (Ökning procentuellt) , , ,00 1, ,00 1, ,00 2, ,00 9, ,00 6, ,00 7, ,00 18, , ,00 3, ,00 3, ,00 6, ,00 14, ,00 24, ,00 17, ,00 8, ,00 2, ,00-0, ,00-1, ,00 0, ,00 0, ,00-0, ,00 1, ,00 3, ,00 1, ,00 1, ,00 4, ,00 6, ,00 4,336 Källa: Worldbank, 2010 Källa: IMF,