Uppföljning av regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen Utmaning - Hållbara transporter i Skåne

Transkript

1 Uppföljning av regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen Utmaning - Hållbara transporter i Skåne

2 Titel: Utgiven av: Författare: Beställning: Copyright: Uppföljning av regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen , Utmaning Hållbara transporter i Skåne Länsstyrelsen Skåne Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Malmö Telefon Länsstyrelsen Skåne Diarienummer: ISBN: Rapportnummer: 2015:14 Layout: Tryckeri, upplaga: Länsstyrelsen Skåne Endast digitalt Utgivningsår: 2015 Omslagsbild Jonas Gustafsson

3 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 6 INLEDNING... 8 Bakgrund... 8 Uppföljning av regionalt åtgärdsprogram för miljömålen... 8 Redovisning av resultatet från uppföljningen...10 HÅLLBARA TRANSPORTER I SKÅNE Ökad andel kollektivtrafikresande Stärkt kollektivtrafik genom utvecklad översiktsplanering Ökad andel fossilbränslefri uppvärmning, el och transporter Samordnad klimatinformation Beteendepåverkan för minskad användning av privatbilar Mötes- och resepolicy för miljöanpassade tjänsteresor Infrastruktur för gång- och cykeltrafik Översyn av trafikreglering för att minska biltrafiken Minskad användning av dubbdäck Ökad produktion och konsumtion av biogas Information vid upphandling av fordon och minskade godstransporter Minskade störningar av trafikbuller i befintliga boendemiljöer.32 4

4 5

5 Sammanfattning Länsstyrelsen Skåne har i bred samverkan med aktörer i länet tagit fram ett regionalt åtgärdsprogram, som ett led i att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen. Skånska åtgärder för miljömålen lyfter fram fem utmaningar och 76 prioriterade åtgärder för miljöarbetet i länet. I denna rapport redovisas uppföljningen av åtgärderna i utmaningen Hållbara transporter i Skåne. Uppföljningen baseras huvudsakligen på befintliga underlag hos Länsstyrelsen Skåne och andra regionala myndigheter samt organisationer, och ger en övergripande bild av åtgärdsarbetet i länet. För utvärdering av åtgärdsarbetets effekter på miljötillståndet i länet hänvisas till Länsstyrelsen Skånes regionala uppföljning av miljökvalitetsmålen 1. Uppföljningen visar att arbete pågår inom samtliga åtgärdsområden som lyfts fram i utmaningen. Åtgärder genomförs på bred front för att utveckla bussoch tågtrafiken vilket också leder till en fortsatt ökning av kollektivtrafikresandet i länet. Samtidigt sker insatser för att förbättra infrastrukturen för gång- och cykeltrafik och påverka länets invånare och företag till mer hållbara resvanor. Körsträckan med bil per person har minskat de senaste åren och andelen miljöbilar i kommunernas fordonsflotta fortsätter öka, men fortfarande dominerar de fossila drivmedlen i länets transportsystem. Produktion och uppgradering av biogas till fordonsbränsle måste öka markant för att utgöra ett konkurrenskraftigt alternativ till fossila drivmedel i person- och lastbilstrafiken. Många av länets invånare är störda av trafikbuller i sina bostäder och arbetet med skyddsåtgärder måste intensifieras för att skapa en god livsmiljö. Länsstyrelsen Skåne kan konstatera att mycket bra arbete pågår för att möta utmaningen om Hållbara Transporter i Skåne, men att åtgärdsarbetet måste breddas och förstärkas ytterligare för att vi ska nå miljömålen och en hållbar regional utveckling för Skåne. 1 Miljömålsportalen, Regionala miljömål, 6

6 7

7 Inledning Bakgrund I oktober 2012 beslutade Länsstyrelsen Skåne om ett nytt regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen, Skånska åtgärder för miljömålen. Programmet innehåller 76 prioriterade åtgärder, som kan genomföras av länets aktörer fram till och med år 2016, för att möta de skånska utmaningarna för miljöarbetet och förbättra förutsättningarna att nå de regionala miljömålen. Nedan redovisas de miljöutmaningar som har lyfts fram i åtgärdsprogrammet och antalet åtgärder under respektive utmaning. Hållbara transporter i Skåne 12 åtgärder Hänsyn till Skånes hav, sjöar och vattendrag 17 åtgärder Hushållning med Skånes mark - och vattenresurser 13 åtgärder Skydd av Skånes natur- och kulturvärden 22 åtgärder Hållbar konsumtion i Skåne 12 åtgärder Åtgärdsprogrammet ska ge vägledning och stöd för prioritering av åtgärder och utvecklingsinsatser hos skånska aktörer. För varje åtgärd redovisas huvudoch medaktörer för genomförandet, vilket understryker behovet av samverkan mellan ansvariga aktörer för ett framgångsrikt miljöarbete. Huvudaktör är den aktör som har huvudansvaret för att initiera och genomföra åtgärden. Utpekade medaktörer förväntas medverka och bidra till genomförandet av åtgärden, antingen genom att genomföra åtgärden i sin egen verksamhet eller skapa förutsättningar och bidra med stöd till huvudaktören i genomförandet. Respektive aktör tar själv beslut om att genomföra åtgärderna och i vilken omfattning. Åtgärdsrapporten Skånska åtgärder för miljömålen kan laddas ner och läsas i sin helhet på Länsstyrelsen Skånes webbplats för miljömålsarbetet, Uppföljning av regionalt åtgärdsprogram för miljömålen En regelbunden uppföljning av åtgärdsprogrammet är av stor betydelse för implementering och genomförande av åtgärdena i programmet. Länsstyrelsen Skåne har, som regional miljömålsansvarig myndighet, ett uppdrag att utveckla och genomföra regionala åtgärdsprogram i bred förankring i länet för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen, samt översiktligt redovisa arbetet med programmet a Förordning med länsstyrelseinstruktion (2007:825). 8

8 Uppföljningen ska bidra till en samlad bild av åtgärdsarbetet i länet och genomförandet av åtgärdsprogrammet. Resultatet ska ge underlag för prioriteringar i berörda aktörers verksamhet och behov av riktade insatser och projekt inom olika åtgärdsområden. Vidare ska resultatet ge underlag till Länsstyrelsen Skånes årliga bedömning av utvecklingen för miljökvalitetsmålen regionalt och rapport om miljötillståndet i Skåne. Metod Utgångspunkten är att åtgärderna i åtgärdsprogrammet ska följas upp årligen. Syftet med uppföljningen är att beskriva utvecklingen av åtgärdsarbetet genom att redovisa genomförande och effekt av åtgärderna så långt det är möjligt. Genomförandeuppföljningen fokuserar på om åtgärderna i programmet genomförs och av vilka aktörer, medan effektuppföljningen lyfter fram direkta eller indirekta effekter av åtgärdsarbetet på samhällsutvecklingen eller miljötillståndet i länet med hjälp av indikatorer. Förslag på uppföljningsmått och indikatorer för uppföljningen av åtgärderna har tagits fram av expertgrupper för respektive utmaning i åtgärdsprogrammet på Länsstyrelsen Skåne. Det underlag som behövs för uppföljningen har i första hand inhämtats från befintliga källor och statistik hos nationella och regionala myndigheter och organisationer. Därutöver har vid behov uppgifter inhämtas direkt från berörda huvudaktörer. Uppgifterna har sammanställts av miljömålssamordningen på Länsstyrelsen Skåne. Uppföljningen har stämts av med expertgruppen för aktuell utmaning på Länsstyrelsen Skåne och med berörda huvudaktörer när det har varit praktiskt möjligt. Resultatet från uppföljningen redovisas i separata rapporter utifrån respektive utmaning i åtgärdsprogrammet. Avgränsningar Uppföljningen omfattar inte någon utvärdering om varför åtgärderna genomförs eller inte genomförs av utpekade aktörer, och vilka långsiktiga effekter åtgärdsarbetet har på utvecklingen av miljötillståndet i länet. För bedömning och analys av utvecklingen av miljötillståndet i länet i förhållande till nationella och regionala miljömål hänvisas till Länsstyrelsen Skånes årliga uppföljning av miljömålen, Uppföljningen har avgränsats utifrån vilka uppgifter och underlag som redan finns sammanställda hos Länsstyrelsen Skåne eller andra myndigheter och organisationer, och som kan användas för att beskriva åtgärdsarbetet. Det har inte varit möjligt att i någon större utsträckning genomföra ytterligare undersökningar för att beskriva effekter inom ramen för denna uppföljning. 9

9 De uppgifter och underlag som har använts är de senaste som har funnits praktiskt tillgängliga när uppföljningen genomfördes. Redovisning av resultatet från uppföljningen I rapporten redovisas uppföljningen av respektive åtgärd i ett eget avsnitt för att underlätta överskådligheten för läsare som är intresserade av resultatet för en särskild åtgärd. Respektive åtgärd redovisas med åtgärdens nummer och kortnamn samt åtgärdsbeskrivning från åtgärdsprogrammet, Skånska åtgärder för miljömålen, tillsammans med berörda huvud- och medaktörer. För en utförligare beskrivning av respektive åtgärd, se Länsstyrelsen Skånes webbplats Därefter följer en beskrivning av åtgärdsarbetet med kompletterande kartor och diagram där så har varit möjligt. Källhänvisning redovisas för underlaget till respektive åtgärd. För de åtgärder som av någon anledning inte har följts upp framgår detta. 10

10 Hållbara transporter i Skåne 1. Ökad andel kollektivtrafikresande Åtgärd Huvudaktör Medaktör Kollektivtrafikresandet och andelen kollektivtrafik ökas genom utveckling av till exempel restider, komfort, linjenät, hållplatser, framkomlighet, bussfiler. Region Skåne, Skånetrafiken, Privata aktörer Kommuner, Trafikverket Utveckling av kollektivtrafikresandet i länet Kollektivtrafikresandet i Skåne har ökat kraftigt de senaste tio åren och ökningen fortsätter. År 2013 ökade antalet kollektivtrafikresor och antalet personkilometer med kollektivtrafik med 2,8 respektive 3,7 procent jämfört med föregående år. Det lånsiktiga målet är att fördubbla kollektivtrafikresandet till år 2020 jämfört med år Marknadsandelen för kollektivtrafiken av samtliga motorburna resor i länet ligger på ca 24 procent. Utveckling av totala antalet kollektivtrafikresor per år i Skåne fördelat på tåg, regionbuss och stadsbuss för perioden Skånetrafiken, Under år 2013 fortsatte utbyggnaden av kollektivtrafiken och Pågatåg Nordost och Krösatåg startade. I Skåne öppnades sju nya stationer, trafikutbudet växte, restiden halverades och många skåningar fick helt nya resmöjligheter till arbete, studier eller fritid. PågatågExpress såg dagens ljus som snabbtågskoncept i Skåne. Kristianstadslänken med ny bussterminal och unikt eget busstråk genom centrum, slide-in-bussar i Landskrona för eldrift, ny regionbussterminal Malmö C och buss-släp i Kristianstad var andra nyheter 3 Resandestatistik för kollektivtrafik , Skånetrafiken, Region Skåne,

11 under året. Under året har också nya förenklade betallösningar utvecklats och marknadsföringsinsatser genomförts för att få bilpendlare att ställa bilen och välja kollektivtrafik 4. Kommunernas åtgärder för ökat kollektivtrafikresande Enligt Boverkets miljömålsenkät har i stort sätt samtliga kommuner genomfört åtgärder för att främja ökat kollektivtrafikresande under de senaste två åren. Åtgärderna består främst av inköp av tilläggstrafik, tillhandahållande av pendelparkering, tillgänglighetsanpassning av hållplatser, samordning av skolskjuts med kollektivtrafik, tätare tidtabeller och hållplatser samt fysiska åtgärder för ökad framkomlighet för bussar som bussfiler. 4 Verksamhetsberättelse år 2013 för Kollektivtrafiknämnden, Region Skåne, Miljömålsenkäten 2013, Boverket,

12 2. Stärkt kollektivtrafik genom utvecklad översiktsplanering Åtgärd Huvudaktör Medaktör Ny bostads-, verksamhets- och handelsutbyggnad i Skåne stärker kollektivtrafikutveckligen och genererar inte ny personbils- och godstrafik. Den strategiska kollektivtrafikplaneringen ska utgöra en del av förutsättningarna i kommunernas översiktliga planering och kollektivtrafikplaneringen sker i överensstämmelse med kommunernas översiktsplanering. Kommuner, Region Skåne, Skånetrafiken Länsstyrelsen, Trafikverket Program för att främja miljöanpassade transporter och minskat transportbehov Transporter har stor miljöpåverkan, inte minst i tätorter. Program och strategier för att minska fossildrivna transporter och stärka miljöanpassade transportsätt ger underlag för att i fysisk planering och samhällsbyggande minimera transporternas negativa konsekvenser. Det är viktigt att transporter tas upp i översiktsplanen, eftersom den är vägledande för senare beslut enligt Plan- och bygglagen och Miljöbalken. Transporter kan också tas upp i klimatstrategier, cykel- respektive gångplaner eller liknande. Förekomst av program för att främja miljöanpassade transporter och minskat transportbehov i de skånska kommunerna år Boverket, I Boverkets miljömålsenkät 2014 uppger 16 kommuner att de har program för miljöanpassade transporter som omfattar hela kommunen och att strategierna redovisas i översiktsplanen. Ytterliggare tre kommuner uppger att de har ett kommunomfattande program för miljöanpassade transporter som redovisas i en trafikstrategi eller annat miljöstrategiskt program. Fyra kommuner uppger att de saknar program, medan övriga åtta kommuner som har svarat på 6 Miljömålsenkäten 2014, Boverket,

13 enkäten uppger att de har program för en del av kommunen eller att arbete pågår med att ta fram program och strategier. Utveckling av kollektivtrafikresandet Utbyggnad i kollektivtrafiknära lägen ger förutsättningar för resande med kollektivtrafik och minskat behov av egen bil för persontransporter. Kollektivtrafikresandet fortsätter öka i Skåne. År 2013 ökade antalet resor med 2,8 procent jämfört med året innan 7. Utveckling av personbilstrafiken Den genomsnittliga körsträckan med bil per person i Skåne län har minskat under flera år och var 638 mil år Trendbrottet inträffade år 2008 och sedan dess har körsträckan minskat med 6,3 procent 8. 7 Resandestatistik för kollektivtrafik , Skånetrafiken, Region Skåne, Miljömålsindikator Körsträcka med bil, Miljömålsportalen, RUS/Naturvårdsverket,

14 3. Ökad andel fossilbränslefri uppvärmning, el och transporter Åtgärd Huvudaktör Medaktör Användningen av fossil energi för uppvärmning av byggnader, bränsle till transporter och produktion av el minskas genom aktivt arbete och stöd till organisationer, företag och privatpersoner att anta Klimatsamverkan Skånes upprop om "100 % fossilbränslefritt Skåne 2020". Klimatsamverkan Skåne Kommuner, Energikontoret Skåne, Länsstyrelsen, Region Skåne Klimatsamverkan Skånes utmaning om 100% fossilbränslefritt Skåne 2020 Klimatsamverkan Skåne bildades år 2010 av Region Skåne, Länsstyrelsen Skåne och Kommunförbundet Skåne som en samverkansplattform för regionalt klimat- och energiarbete med syfte att nå de regionala klimatmålen. 100 % fossilbränslefritt Skåne 2020 är en satsning som Klimatsamverkan Skåne driver för att få kommuner, organisationer, företag och privatpersoner i Skåne att minska sin påverkan på klimatet. Den som antar utmaningen ska aktivt arbeta för: Ingen fossil energianvändning i byggnader Inget fossilt bränsle i transporter Ingen användning av fossil el Hittills ( ) har 16 kommuner, 25 myndigheter och organisationer, 31 företag och 72 enskilda personer eller familjer antagit utmaningen 9. Kommuner som har antagit utmaningen om 100 % fossilbränslefritt Skåne 2020 är grönmarkerade i kartan ovan. Länsstyrelsen Skåne, % fossilbränslefritt Skåne 2020, Klimatsamverkan Skåne. 15

15 Andel fossilbränslefri uppvärmning, el och transporter Fördelningen mellan förnybart och icke-förnybart i fjärrvärmeproduktionen, drivmedels- och elanvändningen i Skåne framgår av nedanstående diagram. Insatta bränslen i fjärrvärmeproduktionen i Skåne fördelat på förnybar, icke-förnybar och övrig energi mellan 1990 och Länsstyrelsen Skåne, Leveranser av drivmedel i Skåne mellan 1990 och Länsstyrelsen Skåne, Slutlig elanvändning i Skåne fördelat på ursprung mellan 1990 och Länsstyrelsen Skåne, ,11,12 Energibalans för Skåne, Rapport 2013:3, Länsstyrelsen Skåne. 16

16 4. Samordnad klimatinformation Åtgärd Huvudaktör Medaktör Informationsinsatser genomförs och samordnas gällande klimatfrågan och utsläpp av luftföroreningar. Kommun- och företagsnätverk används för spridning av goda exempel och information. Åtgärden har inte följts upp. Klimatsamverkan Skåne Energikontoret Skåne, Länsstyrelsen, Region Skåne, kommuner 17

17 5. Beteendepåverkan för minskad användning av privatbilar Åtgärd Huvudaktör Medaktör Medborgarnas resvanor påverkas i syfte att minska privatbilsresandet och privatresor med flyg, så att största andelen resor sker med cykel, till fots eller med kollektivtrafik, samt för att stimulera till distansarbete, användning av bilpooler och samåkning med mera. Kommuner Klimatsamverkan Skåne, Region Skåne, Skånetrafiken, Trafikverket, Hållbar mobilitet Skåne Körsträcka med bil Den genomsnittliga körsträckan med bil per person i Skåne län har minskat under flera år och var 638 mil år Trendbrottet inträffade år 2008 och sedan dess har körsträckan minskat med 6,3 procent. Malmö stad hade den kortaste körsträckan, 460 mil per person. Den längsta genomsnittliga körsträckan hade Sjöbo kommun med 881 mil per person. Antal körda mil med bil i genomsnitt per invånare och år i Skåne län. RUS, Genomsnittlig körsträcka med bil per invånare i Skånes kommuner år RUS, , 14 Miljömålsindikator Körsträcka med bil, Miljömålsportalen, RUS/Naturvårdsverket,

18 Beteendepåverkande åtgärder I Boverkets miljömålsenkät 2013 uppger endast 10 kommuner att de har genomfört beteendepåverkande åtgärder för att minska transportbehovet under de senaste två åren. Ytterliggare sex kommuner har medverkat i Europeiska Trafikantveckan under september Insatserna består av informationskampanjer riktade till skola, kommunanställda och allmänhet om vikten att planera sina resor och alternativa transportlösningar, testresenärskampanjer tillsammans med Skånetrafiken, samverkan med företag om transportbehov, gående skolbuss, medverkan i Skånetrampar för personal, med mera. Kommuner som har genomfört beteendepåverkande åtgärder för att minska transportbehovet de senaste två åren respektive deltagit i Europeiska Trafikantveckan. Boverket, och EUkommissionen, Hållbar Mobilitet Skåne Hållbar Mobilitet Skåne är ett regionalt centrum för miljöanpassade transporter som samordnar flera beteendepåverkande projekt för kommuner, företag och organisationer i länet. Några exempel är mobility managementåtgärder kopplade till Pågatåg nordost, Elbilsprojektet E-mission, informationsinsatser kring mötes- och resepolicy, nätverk för effektivare resor inom kommunernas hemtjänst, plattformen för cykelutveckling, Skånetrampar, Pendla med cykel, Hållbart resande i Trelleborg samt medverkan i Klimatsamverkan Skåne, se Region Skåne och Trafikverket Region Syd är grundfinansiärer av verksamheten, medan projekten finansieras från många olika håll, bland annat Region Skåne och InterregIVa, Länsstyrelsen Skåne, Energikontoret i Skåne och regionala infrastrukturplanens pott för mobility management Miljömålsenkäten 2013, Boverket, Europeiska Trafikantveckan 2013, EU Kommissionen, Verksamhetsberättelse 2014, Hållbar Utveckling Skåne, HUT Skåne,

19 6. Mötes- och resepolicy för miljöanpassade tjänsteresor Åtgärd Huvudaktör Medaktör En rese- och mötespolicy tas fram och kommuniceras för att minska miljöpåverkan från tjänsteresor och stimulera distansmöten. Större offentliga och privata arbetsgivare Hållbar Mobilitet Skåne, Trafikverket, Klimatssamverkan Skåne, Region Skåne Mötes- och resepolicy för kommuner Hållbar Mobilitet Skåne genomförde under 2011 och 2012, med stöd från Trafikverket Region Syd, ett projekt med syfte att minska miljöpåverkan från tjänsteresor genom framtagande och förankring av en mötes- och resepolicy. Nio skånska kommuner medverkade i projektet och grunddokumentet för en mötes- och resepolicy finns tillgänglig på Hållbar Mobilitet Skånes webbplats. Informationsinsatser för användandet av mötes- och resepolicy har fortsatt med nätverksträffar och kommunbesök. Tillsammans med Energikontoret har HMSkåne genomfört seminarier och bildat ett nätverk för effektivare resor inom kommunernas hemtjänst, att använda sig av verktyg för bättre planering och användande av ruttoptimering inom hemtjänst har visat sig kunna ge många nyttor i form av minde miljö- och klimatpåverkan, mer brukartid och bättre arbetsförhållanden. 18 Mötes- och resepolicy för företag År 2010 genomförde Länsstyrelsen en enkätundersökning om förekomsten av miljöanpassade rese- och mötespolicys hos företag med fler än 100 anställda och som har verksamhet i Skåne. Enlig undersökningen hade 45 procent av företagen inte påbörjat arbetet med att ta fram en mötespolicy som ett komplement till en resepolicy för att stimulera distansmöten samt bidra till miljöanpassning av resor i tjänsten. 19 Uppföljning av resfria möten Internationella Miljöinstitutet (IIIEE) vid Lunds universitet har under år 2014 tagit fram en handledning för mätning och utvärdering av resfria möten. Handledningen baseras på ett forskningsprojekt Mäta resfria möten som 18 Verksamhetsberättelse 2014, Hållbar Utveckling Skåne, HUT Skåne, Uppföljning av Skånes miljöhandlingsprogram Företagens åtgärdsarbete inom klimat- och energiområdet, Rapport 2011:3, Länsstyrelsen i Skåne län 20

20 drivs av IIIEE med forskningsmedel från Energimyndigheten och Trafikverket Handledning för mätning och utvärdering av resfria möten, Internationella Miljöinstitutet (IIIEE), Lunds universitet,

21 7. Infrastruktur för gång- och cykeltrafik Åtgärd Huvudaktör Medaktör Cykel- och gångtrafik prioriteras och främjas genom nybyggnad och utbyggnad av gång- och cykelvägar, fysiska åtgärder som förbättrar och trafiksäkrar gång- och cykelbanor, bra cykelparkeringar och cykelpooler i anslutning till kollektivtrafik och arbetsplatser samt marknadsföring. Kommuner, Trafikverket Region Skåne Åtgärder för gång- och cykeltrafik i Skånes kommuner Kommuner som har genomfört åtgärder för att öka gång- och/eller cykeltrafik under de senaste två åren. Boverket, Cykeltrafik Enligt Boverkets miljömålsenkät 2013 har nästan samtliga kommuner (27 av 31 som svarade på enkäten) genomfört åtgärder för att öka cykeltrafiken under de senaste två åren. Främst handlar åtgärderna om fysiska åtgärder som byggande och underhåll av cykelvägar, anläggande av cykelparkering i anslutning till kollektivtrafik och i viss mån separation av gång- och cykelvägar samt förbättrad belysning, buskrensning och trafiksäkrare korsningar. Två kommuner (Lomma, Malmö) uppger att de har främjat cykling genom att ta bort biltrafik från vissa gator. Utöver detta arbetar flera kommuner med plan för vinterunderhåll av cykelvägar, cykelkarta, vägvisning och cykelpumpstationer för att underlätta för cyklister. Cykelfrämjandets Kommunvelometer är en landsomfattande årlig granskning av kommunernas prioritering och arbete med cykeltrafik. År 2014 deltog sammanlagt 34 kommuner i granskningen, varav fem skånska kommuner; Helsingborg, Höganäs, Landskrona, Lund och Malmö. Granskningen är indelad i sex områden; befintlig infrastruktur, investeringar i ny infrastruktur samt drift och underhåll, investeringar i påverkanssatsningar, 21 Miljömålsenkäten 2013, Boverket,

22 cykelaktiviteter, cykelpolitik och handlingsplaner samt uppföljning och utvärdering. Resultatet från granskningen har bedömts och viktats enligt fastställda kriterier för att få en helhetsbild av kommunernas arbete med att främja ökad cykeltrafik. Nedan redovisas en sammanställning av resultatet från granskningen fördelat på de olika områdena som har ingått i granskningen. Den totala poängsammanställningen för kommunernas cykelfrämjande åtgärder enligt Cykelfrämjandets Kommunvelometer år Gångtrafik Enligt Boverkets miljömålsenkät 2013 är det betydligt färre kommuner (13 av 31 som svarade på enkäten) som har genomfört åtgärder för att gångtrafiken under de senaste två åren. Åtgärderna består av byggande och underhåll av gångvägar med anläggande av säkra över-/undergångar vid större vägar och separation av gång- och cykelvägar. Några kommuner uppger att de har prioriterat gångtrafikanterna genom att införa gångfartsområden eller gågator Cykelfrämjandets Kommunvelometer En granskning och jämförelse av kommunernas satsningar på att öka cykling och göra cykling säkrare och mer attraktivt. Cykelfrämjandet, Miljömålsenkäten 2013, Boverket,

23 8. Översyn av trafikreglering för att minska biltrafiken Åtgärd Huvudaktör Medaktör En översyn av vilka åtgärder som är bäst lämpade i kommunen för att minska biltrafiken genomförs. Åtgärder för att minska biltrafiken i tätorter kan vara t ex parkeringsavgiftsreglering, enkelriktning av gator, gator endast tillåtna för fordon med förnybara drivmedel, bra möjligheter till boendeparkering. När översynen är genomförd ska åtgärderna genomföras. Kommuner Trafikverket, Skånetrafiken Åtgärder för att minska biltrafiken i kommunens tätort Enligt Boverkets miljömålsenkät 2013 har sju kommuner i länet genomfört åtgärder för att minska biltrafiken i kommunens tätorter/städer de senaste två åren. 24 Det framgår inte om dessa åtgärder sammanfaller med ovan beskrivna trafikreglerande åtgärder. Ingen uppföljning har skett av vilka kommuner som har genomfört en översyn av åtgärder för ökad trafikreglering i kommunens tätort. 24 Miljömålsenkäten 2013, Boverket,

24 9. Minskad användning av dubbdäck Åtgärd Huvudaktör Medaktör Insatser genomförs för att minska användningen av dubbdäck i tätorter, till exempel genom informationskampanjer och lokala regleringar i tätorter. Kommuner, Trafikverket Större offentliga och privata arbetsgivare Dubbdäcksanvändning I början av 2014 kontrollerades däcktyp på cirka bilar runt om i Sverige och resultatet visar på en minskning i andelen som kör på dubbade vinterdäck och en motsvarande ökning i andelen som kör på dubbfria vinterdäck. Trenden är att andelen dubbdäck minskar. Undersökningen genomfördes av Däckbranschens informationsråd på uppdrag av Trafikverket. Andelen som kör på dubbdäck uppskattades vid den senaste undersökningen vara 63,6 procent, vilket är den lägsta andelen sedan liknande mätningar startade Av de som kör på dubbfria vinterdäck uppskattades ungefär tre av fyra köra på dubbfria vinterdäck av nordisk typ och ungefär en av fyra på dubbfria vinterdäck av mellaneuropeisk typ. Mindre än en procent av bilarna i undersökningen hade sommardäck. 25 Uppskattning av andel bilar som körde på respektive däckstyp i Sverige första kvartalet 2014 jämfört med 2013, 2012, 2011 och Trafikverket, Uppmätt andel bilar som körde på dubbdäck i Malmö jämfört med övriga orter i Trafikverkets undersökning av däcktyp i Sverige första kvartalet Trafikverket, Däckvalet, Trafikverket, 2014, 26,27 Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2014, Publikation 2014:100, Trafikverket 25

25 Trafikverket arbetar på flera sätt för att minska miljöpåverkan från däckanvändning, bland annat genom information om olika däcktyper och deras miljöpåverkan, undersökningar av däckanvändning och forskningsprojekt om åtgärder för att minska utsläpp och effekter av luftburna partiklar. Kommuner har numera möjlighet att själva styra dubbdäcksanvändningen med anpassning till de lokala förutsättningarna, med tanke på tillgänglighet, trafiksäkerhet och miljö. Ingen kommun i Skåne har ännu utnyttjat denna möjlighet. Miljöpåverkan från dubbdäcksanvändning Partiklar är den luftförorening som ger störst hälsoproblem. Höga halter kan försämra lungfunktionen och påverka lungornas utveckling. Partiklar bedöms orsaka mellan och förtida dödsfall per år i Sverige. Partiklar bildas vid förbränning och vid slitage av vägbanan, främst från dubbdäck. Partiklar kan även bildas i atmosfären av luftföroreningar eller ha naturliga källor som damm och havssalt. Partiklar kan också föras hit från kontinenten med vindarna. De flesta mätningarna av partikelhalter i luften gäller PM10, partiklar med en diameter upp till 10 mikrometer. I Skåne finns årsmedelvärden från fyra orter för år 2012; Höganäs, Landskrona, Malmö och Ystad. För samtliga orter överskreds preciseringen på 15 mikrogram per kubikmeter som gäller för miljökvalitetsmålet. Halterna har inte minskat den senaste tioårsperioden och målet om Frisk luft är alltså svårt att nå. Värdena representerar bakgrundsmiljön i tätorter och återspeglar därmed vad boende normalt utsätts för. Halterna är betydligt högre vid starkt trafikerade gator. Halt (mikrogram per kubikmeter) av partiklar med en diameter upp till 10 mikrometer som årsmedelvärde i bakgrundsluft i tätorter i länet. RUS, Miljömålsindikator Partiklar i luft, Miljömålsportalen, RUS/Naturvårdsverket,

26 10. Ökad produktion och konsumtion av biogas Åtgärd Huvudaktör Medaktör Färdplan för biogas 2020 genomförs och vidareutvecklas för ökad produktion, distribution och konsumtion av biogas samt forskning. Biogas Syd, Region Skåne Aktörer som skriver under Skånes färdplan för biogas Färdplan för biogas Skånes färdplan för biogas är en gemensam kraftsamling mellan biogasaktörer och organisationer i Skåne för att driva fram utvecklingen av biogas. Färdplanen är ett arbetsverktyg som konkretiserar arbetet med biogas i Skåne för att nå målet om 3 TWh biogas år I slutet av år 2014 hade nästan 50 företag och organisationer samt 15 skånska kommuner anslutit sig till färdplanen. 29 Region Skåne delar årligen ut utvecklingsmedel för att stödja insatser som bidrar till att uppnå målen i Skånes färdplan för biogas. Beviljade utvecklingsmedel redovisas på Region Skånes webbplats för utvecklingsarbete; Biogas Syd Biogas Syd är ett nätverk som arbetar för att främja produktion, distribution och användning av biogas i Skåne. I nätverket deltar organisationer inom näringsliv, offentlig sektor och forskning. Biogas Syd finansieras av projektmedel och deltagaravgifter. Organisatoriskt är Biogas Syd en verksamhet inom Energikontoret Skåne med Kommunförbundet Skåne som huvudman. 30 Mer information om Biogas Syds verksamhet och projekt finns på Produktion och användning Under år 2013 producerades 293,2 GWh biogas från 46 anläggningar i Skåne. Biogasproduktionen minskade därmed med 2 procent jämfört med år Produktionen fördelade sig på 223,8 GWh biogasproduktion i rötkammare och 69,4 GWh deponigasproduktion. Vad gäller anläggningar är avloppsreningsverken flest till antalet, 24 stycken, och därefter deponier, 13 st. Det fanns fem gårdsbaserade biogasanläggningar och tre samrötningsanläggningar, vilka stod för den största produktionen. 31 I april 2014 sattes Sveriges största rötningsanläggning, Jordberga Biogas, i drift, vilket kommer att öka biogasproduktionen i länet framöver. 29 Skånes färdplan för biogas, Region Skåne, 2014, 30 Biogas Syd, 2014, 31 Biogasportalen, 2014, 27

27 Den största delen av den producerade biogasen i Sverige år 2013 uppgraderades till fordonsgas, 54 procent, medan 31 procent användes till värmeproduktion. Endast en mindre del av biogasen användes till elproduktion eller facklades bort. 32 Tankställen för fordons-/biogas Det finns 28 publika tankställen för fordons-/biogas i Skåne. 33 En stor andel av den producerade fordonsgasen används inom kollektivtrafiken. År 2013 drevs 98 procent av stadsbussarna och 76 procent av regionbussarna på fordons- /biogas. Andelen fortsätter att öka med målet om en fossilbränslefri kollektivtrafik år Antalet gasdrivna personbilar ökade till 6480 stycken under år 2014, men utgör fortfarande bara en procent av personbilarna i Skåne. 35 Tankställen för fordons-/biogas i Skåne. Biogas Syd, Produktion och användning av biogas och rötrester år 2013, Statens Energimyndighet, Tankställen i Skåne län, Gasbilen.se, 34 Vår resa Skånetrafikens redovisning av miljö- och hållbarhetsnyckel 2013, Skånetrafiken, Fordon i län och kommuner 2014, Trafikanalys,

28 11. Information vid upphandling av fordon och minskade godstransporter Åtgärd Huvudaktör Medaktör Information och vägledning ges till offentliga aktörer och företag gällande miljökrav vid upphandling av fordon och godstransporter. Frakt på sjöfart och järnväg ska prioriteras framför frakt på väg. Utbyggnad av kombiterminaler för att överföra gods mellan olika trafikslag ska främjas. Länsstyrelsen, Trafikverket, Kommuner Företagsnätverk, Branschorganisationer, Miljöstyrningsrådet Miljökrav och upphandling Miljökriterier för upphandling av fordon, däck, drivmedel, persontransporter och godstransporter finns tillgängliga på Konkurrensverkets webbplats, SILABE Under år 2014 genomfördes projektet Skånska Implementerings LAB för energismart upphandling, SILABE, i samverkan mellan 10 kommuner, Länsstyrelsen Skåne och Hållbar Utveckling Skåne (HUTSkåne). Målsättningen har varit att kommuner i Skåne i högre grad ska genomföra upphandlingar som leder till energieffektivisering för att på så sätt nå ekonomiska och miljömässiga mål. Projektet har omfattat flera olika upphandlingar, bland annat av däck och fordon i några skånska kommuner. Ett utbildnings- och handledningsmaterial för energismart upphandling har tagits fram inom projektet. Läs mer om projektet och ladda ner material på Länsstyrelsen Skånes webbplats. 36 Miljöbilar Andelen miljöbilar inklusive lätta lastbilar i länets kommuner ökade från 31 till 46 procent mellan 2009 och Nedan redovisas andelen miljöbilar per kommun. I Region Skåne var andelen miljöbilar 85 procent år Skånska Implementerings LAB, Länsstyrelsen Skåne, 2015, 37 Nyckeltal energi och klimat 2013 Byggnader och transporter i kommuner och landsting, Sveriges Kommuner & Landsting och Energimyndigheten,

29 Andel miljöbilar i procent av kommunernas personbilar och lätta lastbilar år Den miljöbilsdefinition som har använts är den som gällde före år 2013, utsläpp max 120 gram CO 2/km. SKL och Energimyndigheten, Samordnad varudistribution Ystads kommun har tillsammans med Simrishamn och Tomelilla genomfört en upphandling om samordnad varudistribution till kommunernas olika arbetsställen. Samordnad varudistribution innebär att ansvar för distributionen överförs från de enskilda varuleverantörerna till en externt upphandlad transportör/leverantör. Varuleverantörerna lämnar godset på en gemensam terminal där varorna rangeras och samlastas för distribution med ett fordon, vilket ökar fyllnadsgrad och därmed effektiviserar transporterna. Leveranser sker i förutbestämda körslingor till beställande enheter. Läs mer om arbetet med Samordnad Varudistribution i Ystad-Österlen på Ystad kommuns webbplats. 39 Liknande initiativ pågår även i flera andra kommuner i länet, bland annat Kristianstad kommun. Godstransporter Godstransportrådet Skåne/Blekinge arbetar för att utveckla och stärka samarbetet mellan de olika trafikslagen och för att finna de effektivaste godstransportlösningarna. Rådet fungerar som en länk i samarbetet mellan näringsliv och myndigheter. I rådet finns representanter från Länsstyrelserna i Skåne och Blekinge, Region Blekinge, Region Skåne, näringsliv, branschorganisationer och Trafikverket. Landshövdingen i Blekinge är ordförande i Godstransportrådet som träffades 3 gånger under För att synliggöra och sprida kunskap om intelligenta och hållbara transportlösningar utser Godstransportrådet årligen ett företag inom sin region som vinner priset Årets lyft. År 2014 tilldelades transport- och logistikkoncernen AkkaFRAKT tillsammans med kommunerna Ystad, Simrishamn, Tomelilla samt Sydskånska Gymnasieförbundet transport- och 38 Nyckeltal energi och klimat 2013 Byggnader och transporter i kommuner och landsting, Sveriges Kommuner & Landsting och Energimyndigheten, Samordnad varudistribution, Ystad kommun, 40 Årsredovisning 2013, Länsstyrelsen Blekinge län,

30 miljöpriset Årets Lyft i Skåne/Blekinge för arbetet med samordnad varudistribution. 41 Region Skåne har tagit fram ett förslag till godsstrategi för Skåne för att tydliggöra de politiska ambitionerna på lång sikt avseende infrastruktur, markanvändning och övriga frågeställningar kopplade till regionens transporter och regional utveckling. Godsstrategin har varit på remiss och Region Skånes ambition är att en bearbetad version kommer att läggas fram till regionala utvecklingsnämnden under våren Årets lyft, Godstransportrådet Skåne/Blekinge, Trafikverket, 2014, 42 Infrastrukturplanering, Godsstrategi, Region Skåne, 2015, 31

31 12. Minskade störningar av trafikbuller i befintliga boendemiljöer Åtgärd Huvudaktör Medaktör Väghållare och järnvägsansvariga ska uppmärksamma och åtgärda befintliga bullerutsatta boendemiljöer där inomhusvärden inte lever upp till socialstyrelsens krav. Bostadsbebyggelse ska lokaliseras och utformas med hänsyn till de bullerstörningar som infrastrukturen ger upphov till. Åtgärder ska vidtas i sådana områden där en god inomhusmiljö eller tyst sida inte uppnås. Kommuner, Trafikverket, Vägföreningar Åtgärder för att begränsa trafikbuller I Boverkets miljömålsenkät år 2013 uppger 14 av 31 kommuner som svarat på enkäten att de har vidtagit skyddsåtgärder för att begränsa trafikbullret vid befintliga bostäder under de senaste två åren. Enligt enkäten har 15 kommuner inte vidtagit några skyddsåtgärder de senaste två åren, medan två kommuner uppger att frågan inte är relevant för deras kommuner. De skyddsåtgärder som kommunerna har vidtagit utgörs av bullerplank, bullervallar, sänkning av hastigheter och förbud mot tung trafik på utsatta vägar för att få ner bullernivån för bullerstörda fastigheter. Flera kommuner framhåller också att planering av ny bebyggelse sker med hänsyn till föreskrivna bullernivåer, och att det finns en dialog mellan kommunerna och Trafikverket angående bullerstörningar från det statliga väg- och järnvägsnätet. Kommuner som har vidtagit skyddsåtgärder för att begränsa trafikbullret vid befintliga bostäder under de senaste två åren. Boverket, Miljömålsenkäten 2013, Boverket,

32 Enligt miljömålsenkäten 2013 är det endast fyra kommuner som har ett särskilt åtgärdsprogram för att begränsa antalet personer som utsätts för trafikbuller. I ytterligare sju kommuner pågår arbete med att ta fram ett program. Majoriteten av länets kommuner (17 av 31 som svarat på enkäten) uppger att de saknar åtgärdsprogram för trafikbuller, medan tre kommuner anser att frågan inte är relevant för dem. Kommuner som har åtgärdsprogram för att begränsa antalet personer som utsätts för trafikbuller. Boverket, Enligt Förordningen om omgivningsbuller (SFS 2004:675) ska kommuner med mer än invånare kartlägga omgivningsbuller och beräkna hur många människor som är exponerade för buller samt ta fram ett åtgärdsprogram som redovisar hur kommunen planerar att arbeta med bullerfrågor. Kartläggningen och åtgärdsprogrammet ska uppdateras minst vart femte år. Samtliga tre kommuner i länet som omfattas av ovanstående förordning, Malmö, Lund och Helsingborg, har beslutat om åtgärdsprogram för bullerarbetet. För Helsingborgs del antogs åtgärdsprogrammet först i januari 2014 vilket inte framgår av ovanstående karta eftersom uppgifterna avser föregående år. Besvär av vägtrafikbuller Buller har betydelse för vår hälsa och möjligheten till en god livskvalitet. Besvär av buller kan leda till störningar av sömn och vila, eller ge upphov till stress. Buller kan även leda till sämre inlärningsförmåga och göra det svårare att höra vad andra säger, inte minst för personer med hörselnedsättning. Var fjärde skåning upplever sig störd av vägtrafikbuller minst en gång per vecka enligt Region Skånes Folkhälsoenkät år 2008, vilket är en ökning jämfört med tidigare enkät. Störningsförekomsten varierar från 15 procent i Båstad till 36 procent i Burlöv, som således är den mest bullerstörda 44 Miljömålsenkäten 2013, Boverket,

33 kommunen i länet vilket kan förklaras med att kommunen korsas av både europavägar och järnväg med intensiv trafik. Andel av befolkningen i Skånes kommuner som rapporterar störning från vägtrafik i Folkhälsoenkäten Totalsiffran för Skåne är viktad för kommunstorlek. De röda linjerna indikerar genomsnittet i Skåne för att underlätta jämförelse mellan kommunerna. Miljösamverkan Skåne, Vägtrafikbuller, Miljösamverkan Skåne,

34 35

35 36

36 Uppföljning av regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen Det regionala åtgärdsprogrammet för miljökvalitetsmålen , Skånska åtgärder för miljömålen, pekar ut prioriterade åtgärder för att nå de regionala miljömålen och möta de miljöutmaningar vi ser för utvecklingen i Skåne. Våra gemensamma utmaningar är att skapa hållbara transporter, hänsyn till hav, sjöar och vattendrag, hushållning med mark- och vattenresurser, skydd av natur- och kulturvärden samt hållbar konsumtion. I denna rapport redovisas uppföljningen av åtgärdsarbetet hos länets aktörer för utmaningen Hållbara transporter i Skåne. Uppföljningen av åtgärderna för övriga utmaningar i åtgärdsprogrammet redovisas i separata rapporter. Länsstyrelsen Skåne vill genom uppföljningen visa på det omfattande åtgärdsarbete som sker i länet och samtidigt lyfta fram områden där mer insatser krävs som inspiration till fortsatt arbete för ett hållbart Skåne.