Kustvattenråd Halland och Båstad - Anteckningar m.m. från uppstartskonferens , Strandbaden Falkenberg

Transkript

1 Kustvattenråd Halland och Båstad - Anteckningar m.m. från uppstartskonferens , Strandbaden Falkenberg Dagen inleddes med speeddejt på olika teman som Dramalogen höll i. De spelade även upp scenen Färgaffären. Deltagarlistan finns att ladda ner från hemsidan: Presentationer Ann Fröström från Kommunimera hälsade alla välkomna och presenterade därefter dagens fyra föredragshållare. Ann höll även i panelsamtalet som följde efter presentationerna. Presentationerna finns att ladda ner via hemsidan: Björn Sjöberg, Havs- och vattenmyndigheten Björn gick igenom havs- och vattenpolitiken, från miljökvalitetsmålen, Blå tillväxt integrerad havspolitik, Östersjöstrategin (som även omfattar Kattegatt) där det finns möjlig finansiering samt hur de olika regleringarna och intressena möts vid kusten och ser därmed behov av ett kustvattenråd. Björn Lagerdahl, Vattenmyndigheten för Västerhavet Björn beskrev vad ett vattenråd kan vara och vad det kan arbeta med; lokalt/regionalt forum som verkar för bättre vattenmiljöer. Han visade vilka vattenråd som finns för Västerhavet och exempel på aktiviteter. Bo Gustafsson, Länsstyrelsen Hallands län Bo redogjorde för olika typer av bottnar och organismer inom kustområdet, mätresultatet från kustvattenkontrollen 2013, fiskbestånden och om nya arter. Ylva Engwall, Havs- och vattenmyndigheten Ylva arbetar utifrån havsmiljöförordningen och redogjorde för hur denna förhåller sig till vattenförvaltningsförordningen. En statusbedömning och mål har arbetats fram. I år tar man fram ett övervakningsprogram och från 2015 börjar åtgärdsprogrammet att gälla. Mellan 1 nov 2014 och 30 april 2015 pågår samråd om åtgärdsplaner för såväl vattenförvaltningen som havsmiljöförvaltningen.

2 2(11) Panelsamtal Samtalet började med en diskussion om ett kustvattenråd är en lämplig plattform för samverkan. Det kom frågor från deltagarna som handlade om miljöfarlig verksamhet, fiskbestånden, ålgräsets utbredning, främmande arter, utsläpp från reningsverk och bräddning, näringsläckage från jordbruksmark, etc. Panelen och andra deltagare svarade på frågorna och det blev diskussion kring fiskbeståndens storlek och näringsläckaget. Ett system för rapportering av främmande arter håller på att byggas upp. Detta för att tidigt kunna åtgärda spridningen av en främmande art. I Torekovs reningsverk testas metod för rening av läkemedel. En fråga handlade om hur samverkan kan skilja sig åt jämfört med ett inlandsvattenråd. En synpunkt är att området är stort och att det är viktigt att det finns en politisk nivå i kustvattenrådet. En annan synpunkt är att kusten skapar mer samhörighet än ett inlandsvattendrag och blir därför en mer funktionell enhet. Viktigt att även arbeta med mindre åtgärder, hela kusten ska inte behöva ingå i alla aktiviteter. Finansieringsvägar för samverkan och åtgärder diskuterades. De resurser som finns kan troligen utnyttjas bättre än de gör idag och det kan finnas nya vägar för att finansiera åtgärder på lokal nivå. Workshop Efter panelsamtalet var det dags för workshopen. Anne Udd inledde med att berätta om intressentanalysen och enkätundersökningen. Svaren i enkätundersökningen har legat till grund för de sju olika stationerna i workshopen, se nedan. Efter lunchen gjorde Dramalogen ett nytt inspel, nu med scenen Fikarummet.

3 3(11) Station 1, Anne Udd antecknade Fråga: Hur kan organisationen och arbetsformerna se ut för ett kustvattenråd? Tre viktigaste slutsatserna: 1. Tydligt syfte ger ett konkret arbete 2. Viktigt med bred representation och ett underifrånperspektiv 3. Viktigt med tydligt mandat Organisationen beror på vilka frågor man ska arbeta med Informationsaktiviteter viktigt Bra med en öppen organisation med olika arbetsgrupper Ett forum/plattform för de som på ett eller annat vis använder kusten/havet Mandat och korta beslutsvägar Nätverksorganisation föreslås för att undvika en tungrodd organisation. Regionalt perspektiv med bred representation Konkret organisation som skapar vägar till finansiering Viktigt att få tyngd i organisationen Viktigt att få med den politiska nivån Två förtroendevalda per kommun, som är ledamöter i kommunstyrelsen, bör delta på varje rådslag vilket ger förankring i kommunen. Hur undviker man ett alltför stort kommunalt inflytande? Om Ängelholms och Höganäs kommun går med så täcks hela vår kust till Kattegatt. Styrgruppens tankar kring organisation: (delades ut till deltagarna) Rådslag för alla intressenter en gång per år. Tar beslut om initiativ, se nedan. Rådslaget kan även innehålla programpunkt för kompetenshöjning eller liknande aktivitet. Samordningsfunktion ca 25 procents tjänst Referensgrupper med expertkompetens Arbetsgrupper för varje beslutat initiativ Grundfinansiering som täcker samordning, kommunikation och rådslag Projektfinansiering som täcker kostnader för initiativ Initiativ kan tas av alla men ska uppfylla följande kriterier: 1. Flera aktörer ska medverka 2. Det ska höja kunskapen 3. Resultat ska dokumenteras 4. Det ska bidra till god ekologisk status Synpunkter på styrgruppens tankar kring organisation: Rådslag bör hållas två gånger per år. Styrgrupp bör finnas med en representant per kommun. Viktigt att fundera på lämplig placering för samordningsfunktionen. Samordningsfunktionen kan eventuellt delas med något/några av de större inlandsvattenråden (för att skapa en hel tjänst). Referensgrupper: Nätverket för vattenråden i Halland, Kustvattenkontrollen m.fl. Viktigt att knyta samman arbetsgrupper och referensgrupper.

4 4(11) Station 2, Torsten Kindt antecknade Fråga: Vilka aktiviteter och åtgärder ska prioriteras högst och varför? Områden från enkätsvar: Nedskräpning av stränder Övergödning Fiske Regelverk Syrefria bottnar Badvatten Biologisk mångfald Tillgänglighet för allmänheten Erosion Farliga ämnen Oväder Havsnivåhöjning Exploatering Försurning Kustnära boende Avfall i havet Strandskydd Sandflykt Dagvatten Hamnar och farleder Fritidsbåtar Elproduktion Oljeutsläpp Tre viktigaste slutsatserna: 1. Kommunikation/dialog/information bl.a. beskriva läget och definiera målet. 2. Utgångspunkt för arbetet ska vara ekologisk hållbarhet definiera syfte och mål. 3. Konkreta årgärder som ex. stationer för gratis latrintömning i hamnar som även kan utnyttjas av husbilar. Arbetsformer som lyfts fram är inspirerande möten, nätverksarbete och omvärldsbevakning På listan över områden ovan har övergödning lyfts särskilt. Statusklassningen ska vara vägledande för vilka områden och sakfrågor som prioriteras Information om kustvattnet ex. på Västerhavsveckan Den ekologiska statusen måste vara styrande i alla beslut t.ex. planering och exploatering. Klimatförändringar/havsnivåhöjning måste finnas med t.ex. skydd av områden. Värna det rörliga friluftslivet och hantera strandskyddet. Station 3, Ingela Danielsson antecknade Fråga: Vilka behöver ingå och varför? Aktörer från enkätsvar: Privatpersoner Högskolor Myndigheter Kommunala tjänstemän Lantbrukare Turismföretag Samhällsplanerare Intresseorganisationer Forskare Samhällsföreningar Hamnar Kommuner Håll Sverige Rent Industriföretag Marinbiologer Vattenråd och andra vattenorganisationer Tillväxtverket Friluftsorganisationer Region Halland Yrkesfiskare Naturskyddsföreningen SMHI VA-bolag Större dikningsföretag Länsstyrelsen Fiskevattenägare Sjöfarten Kustnära företag Boende vid kusten

5 5(11) Tre viktigaste slutsatserna: 1. Alla som vill ingå ska ingå. Arbetsformer bör anpassas till detta. Viktigt att alla träffas för att öka förståelsen förvarandra, att se samband och sin del i det stora perspektivet. 2. Det politiska perspektivet olika åsikter om förtroendevalda ska ingå eller ej. 3. Viktigt att det finns en resurs för samordning av arbetet i kustvattenrådet. Ska även arbeta med kommunikation, dokumentation samt knyta ihop säcken. Till aktörslistan ovan har följande aktörer lagts till: Trafikverket, Länsstyrelsen, Naturvårdsverket, Hästnäringen, Politiker, Hushållningssällskapet, DHI, Fritidsfiskare, Leader och Fiskeområde Halland. Aktörer som lyfts fram i listan ovan är: Privatpersoner, Kommuner, Naturskyddsföreningen, VAbolag, Turismföretag, Samhällsplanerare, Vattenråd, Region Halland, Sjöfarten. Det är viktigt att kustvattenrådet inte tar en roll som någon annan redan har. Vad man vill göra ska styra vilka som ska vara med. Om man blir för många blir samarbetet svårare. Hitta aktörer som ser till helheten och till det allmännas intresse, ex. Länsstyrelsen, kommuner (förtroendevalda och tjänstemän), regioner. Dessa aktörer är demokratiskt uppbyggda, varför inte använda kanaler som redan finns? Ett nytt system behövs. I vattenrådet har alla möjlighet att komma till tals men det krävs mod och civilkurage. Särintressena har stora kunskaper som länsstyrelse och kommuner saknar. Politiker är ofta generalister. Vattenrådet kan i högre grad lyfta fram kustvattnets betydelse. Med nyckelaktörer kan man nå många människor, t.ex. via föreningars medlemsregister. Snäva in sakfrågorna till arbetsgrupper för att skapa engagemang. Fokus på kunskap och att presentera resultat för den politiska nivån i ett senare skede. Återrapportering från förtroendevald till respektive kommun fungerar inte alltid. Det bör finnas en annan väg för återrapportering och förankring. Om förtroendevalda finns med i vattenrådet ökar kunskapen inför olika beslut i kommunen. Både politiker och tjänstemän behövs. Om alla aktörer ska vara med kan det bli förlamande på grund av alla särintressen. Varför föra samman intressenter som står i konflikt? Myndigheterna ska lösa konflikterna. Orimligt att ha ett brett vattenråd som är överens men poäng med att lyssna på varandras synpunkter. Det måste finnas en vision som alla kan stå bakom och ett tydligt syfte. Det måste finnas konkreta frågor att arbeta tillsammans med för att få gehör i respektive organisation. Tematräffa kan arrangeras så att olika aktörsgrupper träffas i olika konstellationer. Uppföljning av initiativ inom ramen för kustvattenrådet är viktigt. Referensgrupper behövs för olika frågor och aktiviteter.

6 6(11) Station 4, Anders Gustafsson antecknade Fråga: Vad skulle du eller din organisation kunna bidra med? Fokus på aktiviteter och åtgärder Tre viktigaste slutsatserna: 1. Kunskap (Halmstad Högskola, Hushållningssällskapet, Sportfiskarna, KRAV, Länsstyrelsen, kommunerna med flera) 2. Länk till andra organisationer, nätverk (Nätverket mellan vattenråden i Halland, Destinationsbolagen med flera) 3. Tjänster (Hushållningssällskapet, Dramalogen, Calluna, Eurofins med flera) Högskolan i Halmstad kan bidra med projektarbeten, examensarbeten och provtagningar. Kunskap inom våtmarker, rinnande vatten och kustvatten. Sportfiskarna kan bidra med kompetens inom vatten- och fiskevårdsfrågor samt att sprida information. Destinationsbolagen kan bidra som länk mellan kommun och turismnäringen, kommunikation åt båda hållen. Dramalogen kan bidra med att medvetandegöra, att göra det osynliga synligt. Lygnerns vattenråd kan bidra genom att vara en länk mellan organisationer och allmänhet. Hushållningssällskapet kan förutom projektledning bidra med specialistkompetens inom våtmarker, processledning, biologisk mångfald i vatten samt genom att vara en länk mellan forskning och praktiskt genomförande. Länsstyrelse och kommuner kan bidra med vägledning, kunskap och kommunikation. KRAV kan bidra med att sprida kunskap till markägare samt ge goda exempel. LRF kan bidra med dialog med lokala livsmedelsproducenter. Campingföretagen kan bidra med informationsspridning eftersom de har en stor kontaktyta via sina besökare. Avloppsverken kan bidra med resultatet av sin miljöövervakning, uppströmsarbete och studiebesök. Calluna och Eurofins kan utföra kemiska och bakteriologiska provtagning respektive analyser. Station 5, Madeleine Svelander antecknade Fråga: Föreslå finansieringsvägar för själva kustvattenrådet och för aktiviteter och åtgärder Tre viktigaste slutsatserna: 1. Viktigt med en basfinansiering t.ex. ett samverkansavtal mellan kommuner med flera som gäller ett samverkansbidrag. Även medlemsavgifter kan vara en del av basfinansieringen. 2. Projektbidrag kan sökas i samverkan mellan olika aktörer för att skapa en bredare bas att söka utifrån. 3. EU-medel, bidrag via HaV samt Interreg

7 7(11) Medlemsavgift för att stärka delaktigheten. PPP (Polluter Pays principle) genom avgifter och skatter annars ingen trovärdighet. Visa på ekosystemtjänsters värde för att öka aktörers delaktighet. Viktigt att någon tar bollen med finansieringen. Samla ekonomin under en organisation. Länsstyrelsen har fiskeavgiftsmedel, ex. för åtgärder för vandringsfisk samt LOVA. Östersjöstrategin medel för blå tillväxt. Medel finns för landsbygdsutveckling, ex. Leader. Vattenråden ser kustvattenrådet som en möjlighet för samarbete och särskilt då med att söka medel till större åtgärder och få en bättre helhet i arbetet. EU-projekt är tidskrävande att ansöka om, vem ska göra det? Alexanderinstitutet, Campus Varberg hjälp för att söka medel. Verka för stöd till åtgärder inom jordbruket eftersom åtgärdsbehovet är stort. Station 6, Magnus Sjeldrup antecknade Frågor/synpunkter: Hur ska de limniska vattenråden förhålla sig till kustvattenrådet och vice versa? Fiskefrågor är lämpliga att samverka kring. Badvattenkvalitet och kontroll av denna påverkar turismnäringen och boende nära kusten. Utbildning om marina frågor tidigt i undervisningen. Hur gör man kustmiljön tillgänglig för alla? Värdet av kosystemtjänster från havet bör beräknas för att motivera investeringar. Projekt pågår i Skåne län, universitet och högskolor medverkar, finansiering via HaV. Resurs behövs för att söka EU-medel. Kustens nyttjande, ex. turism kontra bofasta som kan ha olika behov. Samspel med kommunal planering. Station 7, Caroline Carlsson antecknade Fråga: Syftet med kustvattenrådet De viktigaste slutsatserna: 1. Forum för samtliga intressenter att lyfta gemensamma frågor 2. Ta fram en grundläggande vision för att det ska fungera långsiktigt 3. Verka som en katalysator för önskvärda åtgärder 4. Informationsspridning

8 8(11) Klargöra att både kustmiljön (landmiljön) samt kustvattnet kommer att ingå i Kustvattenrådet. Motstående intressen ska kunna mötas i dialog. Kanal mellan myndigheter och allmänheten. Fokusera på kommunal planering, skyddsvärda områden, exploatering etc. Synliggöra olika frågor t.ex. klimatförändringar i dialog med myndigheter Skapa medvetenhet för olika problem. Omvärldsbevaka. Viktigt med återkoppling och uppföljning. Uppmärksamma luckor i strukturen som motstridiga styrmedel. Syftet ska vara att uppfylla artikel 14 i Vattendirektivet om samverkan för att uppnå god status och miljökvalitetsmålen. Extra station, Anders Ramberg antecknade Fråga: Hur ska myndighetens roll i ett vattenråd uppfattas? Man kan komma längre om initiativ kommer inifrån. Om inget sker kan myndighet besluta. Viktigt att få med miljöstrateger i arbetet. Näringslivet liksom allmänheten måste finnas med samt ideella organisationer. Skapa förståelse för att vattnet är en ändlig resurs.

9 9(11) Klotterplank och förslagslåda Insamlat från klotterplank och förslagslåda: Fokusera på hormoner, droger, mikroplast. Vi har idag inte kunskap om påverkan på havet. Större lokal behövs till nästa träff. Hur ser processen ut för bildandet? Syfte, varför, mål? Börja med en vision som ger en hållbar organisation där medlemmarna har rimliga förväntningar på vad vattenrådet kan åstadkomma. Info till allmänheten! Hur mår havet? Badvattenkvalitet, badförbud, vad göra? Kunskap, information, förslag från KVR, hur och när sker kommunikation, dialog och återkoppling med berörda aktörer/myndigheter? Fasta träffar, separata möten, webbaserat? Ta med både vattenfråga och frågor som rör problem på land i kustzonen. Ett lämpligt namn som klargör att det gäller både land och hav. Strandskydd måste vara starkt utmed hela kusten, verkar vara urholkat på flera håll. Kontinuerlig fortbildning för att skapa samsyn bland politiker och tjänstemän i kommunerna. Informera allmänheten om varför exploatering av kusten måste begränsas. Hårda restrektioner behövs för nybyggnation utmed kusten; placering, utseende. Ha koll på utbyggnad av hamnar och pirer. Restrektioner eller förbud för vattenskoter. Störning av surfing, fri utvecklingen kan inte tillåtas. Knyta kustvattenrådet till Västerhavsveckan. Förslag till symbol för kustvattenrådet Snäckor och musslor av olika slag, lax, ålgräs, sjöjungfru, musslor i rad varav en bildar ett hjärta Kolla gärna andra kustvattenråd, är det möjligt att hämta liknande logga?

10 10(11) Slutdiskussion Diskussionen leddes av Ann Fröström. En panel bildades av projektledaren Anne Udd, styrgruppen; Torsten Kindt; Ingela Danielsson; Anders Gustafsson (antecknade); Madeleine Svelander; Magnus Sjeldrup; Caroline Carlsson och Bo Gustafsson samt Björn Lagerdahl. De viktigaste slutsatserna från de olika workshopstationerna presenterades (se även dokumentation ovan). Därefter följde en bred diskussion på dagens tema. Fråga 1. Hur kan organisationen/arbetsformerna se ut för ett kustvattenråd? Vad ska krävas för att få ingå i ett kustvattenråd? Röster från publiken; Ingen motsägelse med underifrånperspektiv och tydlig organisation. Varför uppfinner vi hjulet igen, andra har ju sprungit före, sno idéer därifrån?! Kommentar från Bohus som tror det är bra att kustvattenrådet gör den långa resan, det är inte säkert Kustvattenråd Halland och Båstad ska gå åt samma håll som kustvattenrådet för Bohuskusten. Fråga 2: Vilka aktiviteter/åtgärder ska prioriteras högst och varför? Röster från publiken; Seminarier för att skapa sammanhållning och ge inspiration. Kunskap, det finns väldigt många marina områden som vi har dålig kunskap om. Förslag om att samla in kunskap om vår marina miljö. Åtgärder på land eller i havet? Vem ska göra vad? Fråga 3: Vilka aktörer behöver ingå och varför? Alla som vill ska få vara med (tyckte nästan alla). Viktigt att alla träffas då och då, stormöten ska anordnas årligen. Först måste det bestämmas vad kustvattenrådet ska göra, därefter kan vi se vilka som kan/vill vara med. Fråga 4: Vad skulle du eller din organisation kunna bidra med? Fokus på aktiviteter och åtgärder. Många exempel från nästan alla deltagare. Brett intresse för samtliga som besökte stationen. Alla ser sin roll eller potentialen i ett kustvattenråd. Fråga 5: Föreslå finansieringsvägar för själva kustvattenrådet och för aktiviteter och åtgärder. Röster från publiken; Utsläpparna betalar kustvattenkontrollen. Svårt att få kommunerna att avsätta medel kontinuerligt, bättre att söka pengar på annat håll. Alla utsläppare betalar inte recipientkontroll! Att bara träffas årligen kostar pengar som behöver en basfinansiering. Men åtgärdsinitiativen får man hitta pengar för på annat håll. Tveksam röst om det verkligen är någon idé att sätta igång en organisation med medlemskap och medlemsavgift. Fråga 6: Öppen Röster från publiken; Havets ekosystemtjänster, kan det finnas ett projekt om detta? Vad pågår om ekosystemtjänster? Omvärldsbevakning i ämnet efterfrågas. Projekt finns som försöker implementera ekosystemtjänsttänk på terrester miljö. Sportfiskarna kustvattnet ger förutsättningar för de limniska systemen, inte minst när det gäller vandringfisken. Lokalt exempel, det finns så kallat husbehovsfiske som ger rätt till nätfiske under 3-metersgränsen, det måste rimligen bort. Kunskapen hos allmänheten om tillståndet i havet/kusten är för dålig, förslag på informationsskyltar längs kusterna som upplyser om tillståndet i havet och på kusten.

11 11(11) Fråga 7: Syftet med kustvattenrådet Röster från publiken; Viktigt att fundera kring vilken nytta kustvattenrådet kan göra. Hur får vi med hela kusten, från Båstad till Kungsbacka? Det kan vara svårt att hitta engagemang om gemensamma frågor. Vilket mandat finns eller kan skapas i kustvattenrådet? Svar från länsstyrelsen: Det kan skilja beroende på vad Kustvattenrådet vill göra och vilka frågor man vill behandla. Osäkert om kustvattenrådet har mandat. Istället ha fokus på att inspirera och fungera som katalysator. Kustvattenrådet kommer att finnas till för dem som vill göra något för havet/kusten. Mervärde för de som deltar om det kommer finnas samarbets- eller samordningsvinster genom att agera genom kustvattenrådet. Kunskapsutbyte är en basnytta. Strandzonen är viktigt också, borde finnas med. Övriga synpunkter Reflektioner från Boel Lanne, Vattenrådet för Bohuskusten: Imponerad av starten som är öppen och välkomnande. De första åren var svåra och utan tillräcklig struktur, först nu börjar de hitta formerna. Mycket handlar i dagsläget om informationsinsatser till kommuner och företag. Samarbete med de andra vattenråden i närområdet. Ambitionen finns att lyfta mer kontroversiella frågor några gånger om året. Äntligen är det igång. Vi måste få mer fokus på havsfrågor! En medlemsavgift eller motsvarande kan stärka delaktigheten i kustvattenrådet. Dialog höjer kunskapsnivån men skapar också förståelse. Det kommer bli svårt med medlemsavgifter. Medlemsavgifter kan vara en liten del basfinansieringen. Åtgärder kan vara för andra, det borde mer handla om kunskapshöjande insatser. Förorenaren ska betala. Myndigheter kan hjälpa till men inte genomföra åtgärder. Södra cell ska byta blekningsteknik från väteperoxid till klordioxid. Båda teknikerna definieras som bästa möjliga teknik. Nätfisken i havet. Vad kan man erbjuda istället? Man får gå runt problemet för att lösa det. Kustvattenråd kan ena olika intressenter i vissa frågor. Då blir det starkare mot t.ex. myndigheter. Öka förståelsen för varandras problem/intressefrågor. Våga lyssna och inte bara gå vidare med sin egen förutfattade mening. Alla behöver bidra för att vi ska nå framgång. Torsten Kindt; Formen för dagens möte är kanske den riktiga, dialogen känns viktig. Gruppdiskussionerna var spännande men det borde vara glesare mellan stationerna (hög ljudnivå). Fler röster för att arbetsformen med dagens möte är framgångsrik. Eldprovet är att nå ut med samma budskap till allmänheten. Peter Norell Länsstyrelsen; Funderar på hur kommunikationen ska ske med myndigheter om man saknar mandat. Hur har ni inom Bohuskusten lyckats med kontakterna med Länsstyrelsen? Svar: Bra om det finns en myndighetskontakt för kustvattenrådet. Hur ska deltagandet se ut från övriga vattenråd? Ingela Danielsson; Inte klart hur deltagandet ska se ut, det var ju en stationsfråga under konferensen. Anne Udd; Nu i projektfasen är vattenråden i Halland en referensgrupp. Björn Lagerdahl; Länsstyrelsen och kommuner är med i vattenråden och kommer även vara med i kustvattenrådet. På så sätt binder vi samman deltagandet. Inbjudan Den 20 mars 2015 genomförs nästa rådslag. Då kommer kustvattenrådet att bildas. Välkommen. Halmstad den 24 oktober 2014 Anne Udd