:c8. 3/4-99 På tröskeln till ett nytt årtusende

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download ":c8. 3/4-99 På tröskeln till ett nytt årtusende"

Transkript

1 :c8 > 3/4-99 På tröskeln till ett nytt årtusende

2 Wo INNEHÅLL Skriva en artikel om ungdom skultur Maria Jönsson Kalvmärkning i Malå skogssam eby Kjell Engman Lundberg "Ida borde tala lite mindre" Ida Linde Kring rådhustorget i Umeå Kjell Engman Lundberg M ilitanta veganer - finns dom? Måns Lundberg Musik i Um eå Kjell Engman Lundberg M öte m ed Klara Veronica Abnersson Urkraft Kjell Engman Lundberg S k ellefteå festiv a len Kjell Engman Lundberg Ug i Sorsele Kjell Engman Lundberg Fram tidstro... Lurv 2000 Pris 110: Bl s detta In n e h ålle t i d e tta n u m m e r b y g g er på fo to g ra fe n Kjell E ngm an L undbergs b ild er av y n g re m än n isk o r ru n t om i V äste rb o tte n. Idén till e tt te m a n u m m e r om "u n g d o m s k ultu rer", eller vad m an nu v äljer a tt kalla d e t, u p p sto d för några å rse d an. Frågan v arh u rtid sk riften ITösferöoffen b ästk u n d eav slu ta e ttå rtu se n d e,fö r a tt sedan inleda e tt nytt. Tanken på a tt i fotografiskform göra olika nedslag bland u ngdom ar för a tt skildra deras verklighet växte sedan dess allt starkare. Utan a tt på n åg o t s ä tt göra a n s p rå k p å a ttv a ra representativa v illv ih ä rlä g g a fra m e ttd o k u m e n tso m g e re n bild a v n u et, och som i fram tid en kanske leder till en b ittersö t suck: - Ja, så v ar d e t d å... T e m a n u m re t in led s m ed en artikel av Maria Jönsson som för n ärv a ra n d e s tu d e ra r litte ra tu rv e te n sk a p vid U m eå u n iv e rsitet. Jö n sso n är i d a g a rn a aktu ell m ed en ny bok, Uppror pågår-fem inister i tre generationer, som riktar sig till u n g d o m a r och som avses fu n g e ra som en in tro d u k tio n till fem inism och k vin n okam p. Det ä r en upp fö ljn ing till den u p p m ärk sam m ad e Ett hjärta i jeans (1997), författad av sam m a g rupp unga kvinnor. Fotografen Kjell Engman Lundberg undervisar bland a n n a t i fotohistoria vid Institutio n e n för k ultu r och m e d ie r vid U m eå u n iv e rsitet. L undberg m e d v erk ad e i tidsk riften Västerbotten fö rsta g å n g e n Han h ar ä v en p ro d u ce rat flera u p p m ä rk sam m a d e bildspel g en o m å re n i s a m a rb e te m ed m usik ern Dan E ngm an från P iteå. De bildsviter h an h är p re s e n te ra r är en fö rd ju p n in g av d u o n s s e n a s te bildspel Rondo Västerbotten som h a d e p re m iä r för e tt år s ed a n. Ida Linde gick u t Ö stra g y m n a sie t i U m eå i v åras. Hon läm n ar i sin artikel n åg ra friska g lim tar från sin u p p v äx t och d e t liv hon och h e n n e s k a m ra te r lever idag. Måns Lundberg gick även h an u t Ö stra g y m n a sie t i våras. L undberg s tä lle ris in artikel d en viktiga fråg a n : Finns d e t n åg ra m ilita n ta v e g a n e r ö v e rh u v u d ta g e t, är in te d e t e tt e p ite t so m o m v ä rld e n s a tt på alla d em som a n s e r a tt d e t är fel a tt ä ta kött? Veronica Abnersson är d o k to ra n d i etn o lo g i vid In stitu tio n en för k ultu r och m ed ier vid U m eå u n iv e rsitet. A bnersson fo k u serar i sin k o m m a n d e avh a n d lin g på m atv an o r som b ära re av kulturell id e n tite t, b lan d a n n a t m ed u tg å n g s p u n k t från d en rik sb ek an ta v eg a n rö relse n i U m eå. H är b e rä tta r hon h u r e tt e tn o lo g isk t fo rsk n in g sa rb ete k an g å till m ed d ju p in te rv ju e r och d e lta g a n d e o bse rv a tio n e r. T illsist k o m m e rn å g ra tex te rsk riv n a a v e le v e rfrå n Tegs cen tralsk o la i U m e åso m g ic k u t årsk u rs 9 i v åras. De h a d e f å tt i u p p g ift av sin sv en sklärare Britt H ansson a tt skriva om sin syn på fra m tid e n, b lan d a n n a t för a tt k u n n a m ed v erk a i s ta d e n s m illenniepro jek t Credo V äste rb o tte n s läns h e m b y g d sfö rb u n d vill fram fö ra e tt v a rm t tack till L änsstyrelsen i V ästerbottens län och V ästerbottens läns landsting som s tö tta t produktionen. Länsm useerna & Nordiska museet O

3 bildtexten L.lnii Inl TT TTTT På tröskeln till ett nytt årtusende har sannerligen inneburit en resa. Fram och tillbaka bland ungdomar, författare och fotografer, journalister, fritidsledare och lärare, ett snirkligt sökande för att kunna fokusera på samtiden och ge några avtryck från vår egen tid. Sekelskiftet kändes avlägset när idén uppstod för ett par år sedan, men därefter, hur det än är, har tiden krympt i allt hastigare takt. När detta skrivs hösten 1999 är det bara några månader kvar till millennieskiftet; samlings- och nöjeslokaler, restauranger och så vidare lär vara fullbokade sedan länge, och nyårshysterin sprider sig. Västvärldens nyårsångest inför millennieskiftet kanske jag skall tillägga, större delen av jordens befolkning har en annan tideräkning och lär ta det hela m ed ro. Harald Österbergs drygt åttio år gamla fotografi kanske kan vara en passande vinjett till texterna och bilderna i På tröskeln till ett nytt årtusende. Utstrålar inte Emmy Lundmarks glada blick rakt in i kameran livslust och ivrig förväntan? D et unga paret tittar ut genom porten, spända på sin egen framtid, eller på att det snart är deras tur att låta sig förevigas av fotograf Österberg. G ott N ytt År förresten! OLA KELLGREN Emmy L undm ark och W illner Ö hm an från Bockträsk, Sorsele. 1

4 Skriva en artikel om ungdomskultur MARIA JÖNSSON För ett tag sedan blev jag ombedd att skriva den här artikeln om ungdomskultur i Umeå. Jag får allt oftare liknande förfrågningar, och det är inte för att jag är speciellt bra på att skriva artiklar om ungdomskultur, eller tala om ungdom s- demokrati eller ungdomsperspektiv, utan för att jag blivit en av representanterna för ungdomen.

5 Jag är en av författarna till boken Ett hjärta i jeans, och därigenom ett tillgängligt ungdomsansikte för vuxenvärlden. För två år sedan kom boken ut i handeln, och strax därefter började telefonen ringa. Jag blev tillfrågad om allt mellan himmel och jord som på något sätt rörde ungdomar. Jag ombads sitta i tevesoffor och uttala mig om silikonbröst, fyrtiotalistgenerationens maktposition eller till och med medias behandling av Monica Lewinsky. Från början blev jag glad och lite smickrad av all uppmärksamhet. D et var roligt att så många tog del av det jag skrivit. Men snart började tvivlet komma. Varför blev just jag tillfrågad om allt det här? Fanns det inte andra som kunde bättre? D et dröjde inte länge förrän jag märkte hur bekväma journalister faktiskt kan vara, hur de nöjer sig m ed första bästa namn som poppar upp under en brainstorm eller en webbsökning. H ur kan det annars komma sig att vi alltid ser samma ungdomar uttala sig i olika frågor? Vill media ha en djurrättsaktivist frågar de Tomas Westerlund, vill de ha en feminist frågar de Linda Norrman-Skugge, vill de ha en politiskt engagerad musiker frågar de Dennis Lyxzén. Kanske tror man sig då ha fångat det brokiga och mångtydiga i det som kallas ungdomskultur. O Q Skellefteåfestivalen juni 1999.

6 När jag har åkt runt och pratat om Ett hjärta i jeans har jag träffat otroligt många engagerade människor. De kämpar för elevdemokrati, att slippa bli kallad hora i skolan, djurens rättigheter eller en fritidsgård. Ändå kommer de inte till tals, och de vuxna som har ordet kan fortsätta att upprepa sitt mantra om ungdomars oengagemang och ideologilöshet. Kanske beror det på att begreppet ungdomar ger associationer till en skränig massa m ed keps och otillgänglig attityd. Glädjen över att finna representanter som kan tala för sig, som "har kommit över de värsta åren, som har distans till sig själva grundar sig i ett nedvärderande av människors möjlighet att delta i ett offentligt samtal på grund av ålder. Därför handlar den här artikeln mindre om ungdomskultur och mer om mina tankar kring talet om denna ungdomskultur, och vad vi egentligen menar m ed ordet ungdom. Vad är en ungdom? Själva ordet "ung signalerar att det handlar om något som jämförs med något annat. Man är ung i förhållande till något normalt - som inte är ungt. Beteckningen ung vore väl OK om den användes i sammanhang där det är relevant att ange ålder. Men jag tycker att den ofta används i betydelsen ovan: "inte vuxen ännu. Då blir det normala att vara vuxen, och det avvikande att vara ung. D et är sällan man anger ålder på en vuxen, därem ot verkar det vara viktigt att sätta u t ålder på yngre människor i offentliga sammanhang. Poängterandet av någons ungdom fungerar ofta som ett avväpnande eller förgulligande maktmedel. Ett exempel på detta är hur en ung kvinna blev behandlad på en konferens jag deltog i nyligen. Vid ett tillfälle höll hon ett längre anförande, varpå damen bredvid lade huvudet på sned och frågade hur gammal hon kunde vara. När damen fick veta det utbrast hon: Så ung, och ändå så klok! Jag skulle kunna räkna upp otaliga situationer där jag eller andra i min ålder förringas på detta välmenande sätt. För vad kvinnan egentligen sa var ju att hon inte förväntade sig att unga kan säga kloka saker, och i samma veva reducerade hon tjejen till just en ungdom, en representant för en hel grupp. 4

7 På besök i en skolklass m ötte jag en annan tjej som funderat mycket i de här banorna. Hon menade att vuxna ofta använder ordet ung synonymt m ed inte riktigt lika bra; någon som inte är riktigt färdig än, inte riktigt människa. Den tanken har fastnat i m itt huvud. Vi ser unga som varandes under utveckling, på väg att bli något. Som några som inte nått fulländning än. D et tråkiga är väl inte att man ser unga som människor som växer och utvecklas, utan att man inte ser alla människor som växande och föränderliga. I och m ed att just ungdomar ses som "icke-färdiga blir de omyndigförklarade och skilda från den stora gruppen normala och färdiga vuxna. Jag är inte alls ute efter att avskaffa barndomen och ungdomen och gå tillbaka till en förmodern uppfattning om vad barn är för något. D et är viktigt att se att unga människor har andra förutsättningar än äldre, och andra behov. Men det betyder inte att ungdomar är artskilda från andra människor. Jag tror istället att vi alla är stadda i ständig förändring, även vuxna. Ar det är så nödvändigt att jäm t och ständigt tala om folks ålder? Man markerar sällan att en politiker man lyssnat på var just 55 år, men vore han eller hon 22 skulle det säkert uppmärksammas. Jag är medveten om att det är nödvändigt att tala om människors ålder ibland för att bättre förstå eller hjälpa dem. Men för det mesta är det inte syftet m ed åldersmarkörer. Komm unalrådet Lennart Holmlund i Umeå är ett exempel på någon som konsekvent använder sig av åldersbegrepp för att förringa ungas politiska krav. Aktivister blir kallade för slynglar eller osnutna huliganer, något han knappast skulle säga om m edelålders män. Parallellt m ed detta förakt för ungdomar finns en utbredd ungdomsfixering i samhället. A tt vara ung är i många sammanhang ett ideal, men då handlar det om utseende, hälsa och kropp. Alla vill se unga ut, men knappast bli behandlade som unga i politiken eller på jobbet. Kanske har det att göra m ed vilka som egentligen åsyftas m ed term en ungdom ar. A tt något är ungt kan idag ofta ha positiva konnotationer; ett ungt företag, ung och pigg, ligga i tiden är välkända slagdängor på arbetsmarkna-...begreppet "ungdomar" ger associationer till en skränig massa med keps och otillgänglig attityd. 5

8 KJELL ENGMAN LUNDBERG den. I det sammanhanget verkar ordet "ung tolkas som just något som är föränderligt och statt i utveckling. Inte som något ofullbordat. När man däremot talar om konkreta ungdomar så upplever jag att man oftare avser en homogen grupp vid sidan av det etablerade samhället. En grupp som behöver särskilt stöd, särskilda åtgärder, och som inte sällan anses vara en problemgrupp: Och vad ska vi göra åt ungdomarna? Innan jag skulle ut i högstadie- och gymnasieskolor för att tala om vår bok hade jag just en sådan föreställning i huvudet. Mot bättre vetande tänkte jag att jag skulle möta skrikiga, jobbiga ungdomar med keps som hadeproblem. Självklart visade det sig att de var människor liksom andra. Framförallt blev det tyd ligt att bakom begreppet ungdom döljer sig en föreställning om en ung kille. Det är inte tjejerna som förväntas vara arga och skrikiga. Det är inte de som är mottagarna av speciella åtgärdsprogram, kamratstöd eller fritidsaktiviteter. Begreppet ungdom har blivit allt svårare för mig att använda, eftersom det döljer att människor har olika erfarenheter på grund av klass, etnicitet, sexualitet och kön. Ungförtryck I m öten m ed unga människor stöter jag allt oftare på term en ungförtryck. Första gången jag kom i kontakt m ed ordet var när jag lyssnade på ett tal av en medlem i organisationen Unga för unga m ot ungförtryck. Jag hade aldrig hört talas om något som ett specifikt förtryck m ot unga, och var till en början m åttligt intresserad. M en föreläsningen vände på många av mina föreställningar om vad det är att vara ung, och vad frihet och demokrati egentligen kan innebära. Talaren menade att unga är utsat- 6

9 ta för en diskriminering som liknar den som kvinnor eller invandrare utsätts för, och att unga kan gå samman för att hävda sina rättigheter på samma sätt som arbetare, kvinnor eller svarta i Sydafrika till exempel organiserat sig. Som ung förväntas man acceptera att få sin frihet inskränkt på ett helt annat sätt än en vuxen. D et är egentligen absurt att vuxna kan bestämma vad deras barn ska ha för färg på kläderna, vad veckopengen ska användas till, att barnet inte får gå ut efter maten eftersom det inte har gjort läxan, att det inte får leka med grannbarnet för familjen ska ha myskväll, eller att den där musiken faktiskt inte är något att lyssna på. Första gången man m öter tanken om att barnen lever under förtryck verkar den nog orimlig. Vaddå - ska inte vuxna bestämma över sina barn?? De vuxna vet väl ändå bättre? Men när man tänkt tanken några gånger blir istället motsatsen absurd. För vilken annan människa än ett barn skulle acceptera ett utegångsförbud? A tt någon tog ifrån en favorittröjan, lönen eller satte in en övervakningskamera på arbetsplatsen? (Det sista exemplet är häm tat från beslutet att installera kameror vid en skola i Umeå.) Egentligen är det inte en fråga om vem som ska bestämma över vem. D et borde inte handla om att bestämma över någon, utan att samarbeta eller möjligen förhandla. D et är klart att en vuxen har ansvar över sitt barn, men det betyder inte att barnet inte kan ta ansvar över sitt eget liv också. Många beslut är barn kapabla att fatta själva, utan att vuxna lägger sig i. Om barnet vill ha sin slitna favorittröja till skolan men inte får det, beror detta mindre på omsorg om barnet och mer på förälderns egen självbild. Barn kan fatta beslut som direkt rör dem själva, om de får hjälp att förstå konsekvenserna av sina val. Om barnet förstår vad som händer om man inte gör läxan kanske inte ett utegångsförbud behövs. (Eller så kommer föräldern och läraren på att läxan var kasst formulerad.) I slutändan handlar detta om vår syn på frihet och demokrati. En människa som anses vara fri måste få bestäm m a över sin kropp, sin veckopeng och sin fritid. H on är kapabel att göra detta i _...,.. _ i 11 Som ung forvantas man samarbete med andra. Ett barn eller en ungdom kan göra val och ha åsikter som acceptera att få sin frihet bör respekteras lika mycket som en vux- inskränkt på ett helt ens, för demokratin och friheten kan inte g n n at ^ än gn vuxen bara om fatta autonom a vuxna individer. Den kan inte vara designad för en standardm änniska, utan måste gälla för alla människor, efter var och ens situation. D et betyder inte att en sjuåring kan rösta, men det betyder att hon kan bestämma över sin verklighet. A tt kämpa mot ungförtryck är alltså att kämpa för en djupare betydelse av orden frihet, demokrati och rättvisa. Eller som tjejen från Unga för unga mot ungförtryck sade: Jag är lika mycket människa som en vuxen. Jag är inte någon som ska bli något. Jag är redan något. Jag kan ta ansvar över m itt eget liv. Jag kan förstå, om någon förklarar vad de svåra orden betyder kan jag också vara med och bestämma. 7

10 Att arbeta med ungdomar Nu kanske det här låter som att jag tycker att unga människor har det jättebra i dagens samhälle, och att vuxnas engagemang enbart är av ondo, men det menar jag inte. Unga har det inte jättebra i dagens samhälle. D et har nog inte pensionärer, handikappade, invandrare, homosexuella eller låginkomsttagare heller... det vill säga alla som faller utanför normen vit m e delklassman. Vad det nu innebär att ha det jättebra. O m jag utgår från mig själv så finns det massor av saker som kunde varit bättre under min uppväxt. Jag kunde ha fått fortsätta spela fotboll utan att hamna i B-laget. Jag kunde ha fått gå i en skola som var till för mig och inte fungerade som ett diciplinerande fängelse. Jag kunde ha fått tid och plats att formulera mina egna idéer om vad som är viktigt i m itt liv. Jag kunde ha fått föräldrar som slapp arbeta dygnet runt för att jag skulle få det bra. Jag kunde ha fått gemenskap med andra, som byggde på trygghet och inte konkurrens. Jag kunde ha fått ett självförtroende som stod emot skönhetsidealens och arbetslöshetens orosmoln. Jag kunde ha m ött fria och vilda vuxna som visade på andra sätt att vara. Som sa att tjejer kan också vara ruskigt bra på matte, slåss och spotta snorlobbor skit- långt. Jag kunde ha m ött en skäggig dam med skateboard, eller en kille i rosa sidenhandskar som fattade mina händer och såg mig i ögonen. Vi är många som vill förbättra ungdomars livsvillkor. Oräkneliga lärare, kuratorer, socialarbetare och fritidsledare viger sina liv åt detta. Andra skriver böcker, avhandlingar eller artiklar om ungdomskultur. Jag tycker inte att det är något fel m ed det. D et är klart att vi ska kämpa för att marginaliserade grupper ska få det bättre, men jag tycker det är viktigt att fundera över hur detta arbete går till. Hur vi formulerar målen med vår verksamhet. När jag gick i gymnasiet rynkade jag ofta på näsan åt de ungdomsprojekt man utsattes för. Vi unga skulle tala om sexualitet m ed lärarna eller delta i valfri (styrd) fritidsverksamhet, och man hade alltid en obehaglig känsla av att de vuxna såg på en på fel sätt. Som att det var oss unga det var fel på, som skulle åtgärdas eller upplysas och att de själva var genom tänkta välgörare som skulle tala om hur det är, ge oss riktiga värderingar, få oss att tänka till". D et är precis detta jag tycker är faran med arbetet m ed ungdomar. A tt vuxenvärlden definierar en grupp som en problemgrupp som avgränsas och åtgärdas genom olika insatser. Allt i syftet att normalisera gruppen, få den anpassad till vedertagna normer - det vill säga vuxenvärldens. 8

11 Ungdom arna får inte själva form ulera vad de vill göra Gränsen mellan att frigöra ungdomarna eller förtrycka dem är hårfin. D et behöver egentligen inte vara så problematiskt. A tt arbeta med ungdom ar skulle kunna vara verkligt frigörande om ungdom arna själva formulerade verksamheten. Som jag ser det ligger problem et m ed ungdomsarbete i just formuleringen av arbetet. D et uttrycks allt för ofta i term er av vi och dem. VI ska hjälpa dem där borta att få det bättre (eller åtminstone lika bra som vi). Insatserna utgår från de vuxna i toppen på hierarkin, och ska tas em ot av ungdomarna i botten. Det är ingen jämlik relation som ungdomarna själva har varit m ed om att utforma. Just ordet hjälp är signifikant i detta sammanhang och visar att det är något snett i hela relationen. Hjälpen kommer från någon till någon annan. Den som ger är inte i behov av hjälp, däremot den som tar emot, som befinner sig i en bristsituation. Den överordnade, vuxenvärlden i det här fallet, definierar vad som är problemet och hur det bör åtgärdas. Den berörde har själv inte bett om denna "hjälp, eller beretts möjlighet att göra detta. Hur kan man då vara säker på att hjälpen är till för mottagaren och inte för avsändaren? Eller mer konkret - kan det inte vara så att det som kallas för hjälp ibland fungerar som stävjande eller korrigerande? Ta till exempel debatten om klottrande ungdomar. Där diskuteras hur klottrandet ska minska, vilka insatser som är lämpliga för att få ungdomarna bort från gatorna. A tt klottret skulle vara något annat än olämpligt ifrågasätts aldrig. Insatserna för ungdomar som hamnat på glid kan verkligen fungera förtryckande. D et är inte säkert att de själva definierar klottrandet på samma sätt som de vuxna gör. Klottrandet kanske bär på ett budskap, det kanske faktiskt är ett uppror m ot det etablerade. Vad hjälpen då resulterar i är ett ignorerande av vad mottagaren själv vill. Andra konkreta exempel på den vaga gränsen mellan hjälpande och moraliserande kan jag häm ta ur min egen vardag. Jag har i år deltagit i ett projekt som heter Tjejfrid i Västerbotten. Projektet syftar till att stärka unga tjejers självförtroende, och samtidigt ge killar möjlighet att reflektera över stereotypa könsroller. För att göra detta har vi (några frivilliga "äldre ungdomar) besökt skolor i länet för att prata med ungdomar om könsroller, relationer och jämställdhet. Bitvis har det varit roligt och fungerat bra att träffa ungdomar, men ofta har vi stött på problem. Jag har hela tiden frågat mig vad jag egentligen håller på med, försökt förstå hur jag resonerar. Jag tycker mig alltså se att unga tjejers och killars livsutrymme reduceras därför , Vi ar manga som vill forbattra att de ska leva upp till allt för begränsade idealbilder. Så går jag ut för att försöka ungdomars livsvillkor. förändra detta, få dem medvetna om detta. Men hur kan jag veta om det känns så för den enskilde? Och hur kan jag veta att det jag tolkar som till exempel sexism egentligen är det? Jag kan tycka att det är tråkigt att se alla unga tjejer vingla omkring på gigantiska skor och supertajta kjolar som är omöjliga att röra sig fritt i. Jag kan tycka att det verkar destruktivt att supa sig så full att man inte vet vad man gjort varje helg, men betyder det 9

12 Framför råd h u set att ^ s«? att jg ratta metoderna är att gå in och försöka stävja användandet av korta kjolar och alkohol? Där tycker jag att det är lätt att bli en fördömande moraltant i stället för att inta en öppen attityd. Kanske verkar det som om detta exempel på ungdomsprojekt är för specifikt, men jag tror inte det. Hela tiden startas det arbetslöshetsprojekt, etnicitets- och jämställdhetsprojekt riktade till unga, förutom det ordinarie ungdomsarbetet som pågår i skolor och fritids. Min åsikt är att allt ungdomsarbete riskerar hamna i denna glidning mellan medkänsla och översitteri, m en poängen är inte - Och vad vill du? att ifrasasatta välviljan i detta arbete, eller dra slutsatsen att det bör upphöra. Jag tror i stället att Vad är viktigt för dig. man ganska enkelt kan komma förbi det genom en så simpel sak som att låta de unga själva formulera sin verklighet. Det räcker inte att fatta politiska beslut i kommunfullmäktige om att styra över pengar till ungdomsverksamhet, politiken upphör inte där. Engagemanget kommer inte bara för att Björklöven får mer pengar. Ungdomarna måste själva bli delaktiga i sin egen hjälp. Egentligen skulle jag vilja vända på hela tanken om att vuxna ska hjälpa ungdomar. Varför kan det inte vara tvärtom? Ungdomar har blivit ett problem för att vuxna definierat dem så. De har blivit awikare i förhållande till normen. Jag tror att man kan bli av med ungdomsproblemet genom att i stället se på det samhälle som producerar problemet. Kanske har ungdomarna något att säga till samhället? Något som det etablerade kan bli hjälpt av? Jag är nu så naiv att jag verkligen tror att det är värt att kämpa, att förändring är möjlig. Därför vill jag inte nöja mig med att suckande konstatera att verkligheten är så kom plicerad att man inte törs göra något alls. Jag tror att det går att göra hur mycket som helst tillsammans, men jag tror inte på att dela upp människor i hjälpare och offer, ungdomar och vuxna. Jag tror att vuxna och ungdomar kan hjälpa varandra. Om vi kan luckra upp gränserna mellan vuxna och unga, vi och dom, kanske talet om demokrati och delaktighet blir allvar. Jag vet att det låter högtravande, men j ag tror att det kan vara så enkelt som att fråga eleven, tjejen på bussen, killen m ed keps, dagisbarnet: - Och vad vill du? Vad är viktigt för dig? 10

13 : ' \ Kalvmärkning i Malå skogssameby natten till den 16 juli 1999 KJELL ENGMAN LUNDBERG

14

15

16 Skolavslutning i Um eå, juni "Ida borde tala lite mindre" IDA LINDE 14

17 Jag kommer in i svarta lådan på Teatermagasinet. Hon står på en stege, högt uppe bland gradängerna. En inte alltför lång, brunögd, rakad kvinna i tjugoårsåldern. Elin med höjd- skräck. Elin som ville regissera Väntama av Werner Aspentröm, gjorde det utan budget men m ed slutsålda föreställningar. När hon ser mig, klättrar hon skakig nerför stegen. - Jag fick en fantastisk idé med ljussättningen! Var tvungen att se hur det skulle kunna bli m ed ett blått filter! Regissör, ett pretentiöst ord. Ett ord som kräver utbildning och anseende, eller? Kanske behöver man inte heller vara vuxen, inte ens man. Det som krävs är bara en sak förutom passion och idéer, det krävs mod. Passionen versus rädslan. M odet Elin inte föddes med, utan fick kämpa för. Mod kräver mod. Själv tog jag studenten i våras, efter tolv år av att ha ställt mig upp och tagit plats. En plats som inte var min från början. Den var pojkarnas och alla de andra i klassens - alla ska ju få tala lika mycket! Jag skämdes lite var gång, lite m er när jag hörde suckarna: - Inte hon igen, inte feminist-tjafset. Men det var skammen jag skämdes m est över. A tt jag inte helt och fullt Skolstart i Bjurholm, hö sten kunde stå för att jag hade något viktigt att säga, inte ens inför mig själv. Visserligen skadar det inte m ed lite självkritik emellanåt, men jag tror inte att de pratande pojkarna ifrågasatte sin plats. Kanske för att den var deras redan från början, kanske för att den kommer att förbli deras utan större ansträngning. D et var lätt att bli den som fick ta konfrontationer med lärare, ta upp de saker som alla tänkte men ingen sa: - För Ida är stark och så bra på att tala, modig är Ida Linde. Född av en feminist till mamma. Tillsammans med Det som krävs är bara en sak förutom passion och idéer, det krävs mod. m in vänsterpappa dem on- strerade hon på åttonde mars och första maj. M amma brukade även hålla tal. Som de vänsterföräldrar de TORBJÖRN JAKOBSSON/VÄSTERBOTTENS-KURIREN 15

18 var fick jag aldrig någon Barbie, men efter mycket tjat en Cindy (hon var ju mörkhårig). Fick aldrig läsa Kalle Anka, vi skulle krossa US A-imperialismen! För att jag skulle förstå varför jag inte fick samma saker som mina klasskamrater förklarade m ina föräldrar pedagogiskt världens orättvisor. En m edvetenhet föddes hos liten Ida. En m edvetenhet som ställde till problem, när jag blev äldre och plötsligt befann mig i samma värld som Vecko-Revyn. En tidning som inte överensstämde med min småmulliga kropp, mörka röst och radikala åsikter, men lockade med guldbokstäver, parfym och mascara. Jag läste den i smyg, inte för mina föräldrar, utan i smyg för mig själv. Jag skämdes för att vilja se ut som modellerna, jag visste ju att de var retuscherade. Lovade mig själv att vara nöjd med m itt utseende. "Ida borde inte synas så mycket" Jag skämdes för att jag pratade och tog plats i klassrummet, lovade mig själv att vara tyst i två veckor. Skämdes och önskade att jag var äldre, ville bli tagen på allvar. Bara vara jag. Lärarna fortsatte att säga till mig: - Ida borde tala lite mindre, Ida borde inte synas så mycket. D et jag alltid undrade var om de tysta talade mer, för att de som talade tystades. Till slut blev jag äldre, började kräva att bli tagen på allvar. Men det var svårt att andas i magen, orden torkade fast på tungan, det var svårt att inte skaka och svettas när jag förstod att mod är något man måste kämpa för. D et är inget man föds med, utan förvärvar. D et kräver att man ställer sig upp ännu en gång, gång på gång. Till slut finns det konturer, till slut vågar man bara vara sig själv. 16

19 De tysta flickorna i min klass, som jag var så rädd för, hade också vackra konturer. Men enda gången det talades om de tysta flickorna, var det som ett problem. H ur ska vi göra för att få de tysta flickorna att tala? H ur ska vi göra för att få de talande flickorna tysta? Vi var alla problem. Kanske är trettio bänkar i ett klassrum för mycket, en lärare tre för lite, eller så handlar det om att det inte finns plats för oss i det här samhället. Måste vi ställa oss upp ännu en gång? Om vi befinner oss i ett samhälle där makten ligger hos de äldre männen, är makten längst ifrån de unga kvinnorna, som alltjämt kallas flickor (kanske blir vi aldrig stora?). Jag känner många unga kreativa kvinnor, till exempel Elin, till exempel mig själv. Vi gör förbannat bra saker, teaterproduktioner och diktuppläsningar, ändå syns vi inte så bra - är konturerna inte tillräckligt tydliga? Pojkarna syns i reportage om skateboard, snowboard, musik och fotboll. Flickorna som åker skateboard, snowboard, spelar musik och fotboll, har de inga konturer alls? Trots att de ställt sig upp i en värld där män satt reglerna, där de slitit och kämpat för att bli bra, inga konturer trots att de har en livmoder som brinner av passion? Vill de som analyserar och skriver om kultur inte se dessa flickor och unga kvinnor? Förstär de inte hur vi längtar efte, att få läsa om dem, deras idéer och deras mod, vi behöver inspiration. Pojkarna syns i reportage 0m skateboard, Snowboard, musik och fotboll, I tidningen Naga som jag var med och gjorde i våras, skrev vi om bandet Lively och skrivgruppen Punkt. Men nu vill jag inte skriva själv, utan slå upp en dagstidning och läsa. Läsa om unga människors kreativitet, både de m ed snopp och de m ed bröst, utan att de spelar någon roll. Läsa om det tills jag inte ens tänker på det. Och att man inte behandlar m itt eget skrivande utifrån att jag är en ung kvinna, utan efter orden. Mina ord. Ungdomskultur, ett begrepp som blivit större och större. I m itten av 50- talet valde man inom rocken mellan Elvis och Tommy Steele, The Beatles och The Rolling Stones i m itten av 60-talet. På Arvikafestivalen 1998 hördes: 17

Mod, är det att hoppa

Mod, är det att hoppa Utmana rädslan Mod är årets tema på Allt för hälsan-mässan. Utan mod fastnar du lätt i livet och kan bli överkörd av andra. Ta din rädsla i hand, våga mer och du kommer att må bättre. text Maria Gerolfson

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Ska vi ses? Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Eleverna tränar på att: Författare: Mårten Melin

Ska vi ses? Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Eleverna tränar på att: Författare: Mårten Melin sidan 1 Författare: Mårten Melin Vad handlar boken om? Maria sitter på tåget och ska åka till sin mormor i Göteborg. Mittemot Maria sitter en jättesnygg tjej som läser dikter. Det brukar Maria också göra.

Läs mer

BYRÅN SE OM DU KAN LÖSA GÅTAN! LÄMPLIGT FRÅN 7 ÅR OCH UPPÅT - TIDSÅTGÅNG: CA 20 MINUTER

BYRÅN SE OM DU KAN LÖSA GÅTAN! LÄMPLIGT FRÅN 7 ÅR OCH UPPÅT - TIDSÅTGÅNG: CA 20 MINUTER SE OM DU KAN LÖSA GÅTAN! LÄMPLIGT FRÅN 7 ÅR OCH UPPÅT - TIDSÅTGÅNG: CA 20 MINUTER Cindy Sherman är nästan alltid själv med i sina fotografier. Hon klär ut sig och spelar olika roller framför kameran. I

Läs mer

Ljusets barn. en resa mot självständighet

Ljusets barn. en resa mot självständighet Ljusets barn en resa mot självständighet 1 2 Ljusets barn - en resa mot självständighet Copyright 2012, Eva Lager Ansvarig utgivare: Eva Lager Omslagsbilder: Viktoria Wigenstam (Glommersträsk) Framställt

Läs mer

Samlade systrar 70 Inblick

Samlade systrar 70 Inblick 70 Inblick Samlade systrar Text: Sara Brinkberg Foto: Maria Macri xx Det händer att tjejer tar hissen upp till åttonde våningen i Fryshuset i Stockholm för att knacka på. Eller att föräldrar och skolkuratorer

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Copyright 2012, Marika Sjödell Ansvarig utgivare: Marika Sjödell Illustratör: Åsa Wrange Formgivare: Patrik Liski Framställt på vulkan.se

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Värderingsövning -Var går gränsen?

Värderingsövning -Var går gränsen? OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning

Läs mer

Ingenstans att ta vägen

Ingenstans att ta vägen Ingenstans att ta vägen Vi har läst en artikel som handlar om en kille utan hem, pengar och arbete. Han kan inte svenska och bor på ett akutboende. Velibor, som han heter, tycker att man borde få mer hjälp

Läs mer

Spegeln. RFSL Norrköpings medlemstidning. Nummer 4-2006 Sida 1 Redaktör & ansvarig utgivare Veronika Augustsson veronika.augustsson@norrkoping.rfsl.

Spegeln. RFSL Norrköpings medlemstidning. Nummer 4-2006 Sida 1 Redaktör & ansvarig utgivare Veronika Augustsson veronika.augustsson@norrkoping.rfsl. Sida 1 Redaktör & ansvarig utgivare Veronika Augustsson veronika.augustsson@norrkoping.rfsl.se Styrelsen har ordet... 1 Lavinartad spridning...1 Samkönat partnervåld... 1 Rockfesten... 2 HBT-filmtävlingen

Läs mer

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15.

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15. Sömngångare När jag vaknade la jag genast märke till tre konstiga saker: 1. Jag var inte hungrig. Det var jag annars alltid när jag vaknade. Fast jag var rejält törstig. 2. När jag drog undan täcket märkte

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson AVmedia dagen 20151027 Ses offline Milla Skoglund Stina Nilsson Varför "ses offline"? AVmedia utbildning Många kränkningar på nätet, Trygghets gruppen Lektion 1 Kontrakt Kontrakt Kontrakt SES OFFLINE?

Läs mer

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att:

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att: Fair play Fotboll handlar om glädje! Det ska vara delad glädje alla ska få vara med på lika villkor. Fair Play handlar om att främja goda värderingar, sprida kunskap och motarbeta kränkningar inom fotbollen.

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Villig av Christina Wahldén

Villig av Christina Wahldén 1 Villig av Christina Wahldén Som ett slutord till boken skriver Christina Wahldén så här: "Min första bok Kort kjol kom ut för sexton år sedan. Den är fortfarande den av mina böcker som är mest utlånad,

Läs mer

Vägen till en NY RelationsBlueprint...

Vägen till en NY RelationsBlueprint... Vägen till en NY RelationsBlueprint... Kommer du ihåg... sist gick vi igenom den viktigaste delen som kontrollerar din lycka, framgång och tillfredsställelse i kärleksfulla och passionerade relationer

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

VAD JAG HOPPAS PUBLIKEN TÄNKER EFTER DOM SETT FILMEN - JAG HOPPAS ATT DOM ALDRIG GLÖMMER DEN

VAD JAG HOPPAS PUBLIKEN TÄNKER EFTER DOM SETT FILMEN - JAG HOPPAS ATT DOM ALDRIG GLÖMMER DEN HEM OM FILMEN VAD JAG HOPPAS PUBLIKEN TÄNKER EFTER DOM SETT FILMEN - JAG HOPPAS ATT DOM ALDRIG GLÖMMER DEN "Jag ville vara med i filmen för att jag vill visa, hjälpa och förändra läget kring barn och ungdomar

Läs mer

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖ

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖ Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖ 1 Jag vill ju inte ha sex, men jag låter dem hålla på. Det är ju ändå inte mig de har sex med, det är bara min kropp. Lisa 17 2 Ve m? 3 25 % av tjejerna i gymnasiet

Läs mer

Du har bara en kropp - ta hand om den! av Elin Häggström

Du har bara en kropp - ta hand om den! av Elin Häggström Du har bara en kropp - ta hand om den! av Elin Häggström Du är värdefull! Det är viktigt att få höra att man är värdefull och att man är duktig på något. Så kom ihåg, beröm dina kompisar och personer i

Läs mer

Svenska Rum 1 PROVLEKTION. Svenska Rum 1 (47-10427-7) Författarna och Liber AB Får kopieras 1

Svenska Rum 1 PROVLEKTION. Svenska Rum 1 (47-10427-7) Författarna och Liber AB Får kopieras 1 Svenska Rum 1 PROVLEKTION Svenska Rum 1 (47-10427-7) Författarna och Liber AB Får kopieras 1 Provlektion Svenska rum 1 Kapitlet Besök i författarverkstaden ger eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Pojke + vän = pojkvän

Pojke + vän = pojkvän Pojke + vän = pojkvän Min supercoola kusin Ella är två år äldre än jag. Det är svårt att tro att det bara är ett par år mellan oss. Hon är så himla mycket smartare och vuxnare än jag. Man skulle kunna

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Utvärdering av Navets Brandtema för år 5 och 6

Utvärdering av Navets Brandtema för år 5 och 6 Utvärdering av Navets Brandtema för år 5 och 6 Slutsatser utifrån elevenkäterna 82 elever som gjort Brandtemat och 82 elever som inte gjort Brandtemat, samt 58 elever som gjort Brandtemat för ett år sedan,

Läs mer

Hörmanus till elevboken (sfi D)

Hörmanus till elevboken (sfi D) 1 Nyheter Lyssna på nyheterna. Vilka påståenden stämmer med nyheterna. Det blir fyra bokstäver över. 1 Elever som byter gymnasieskola eller program får räkna med att de ibland måste studera fyra till fem

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren.

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren. SJÖODJURET Klockan var 10 på förmiddagen en solig dag. Det var en pojke som letade efter stenar på stranden medan mamma solade. Stranden var tom. Vinden kom mot ansiktet. Det var skönt. Pojken hette Jack.

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Textstöd till oh-bild 1 Myter Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att

Läs mer

Barn och medier. En lättläst broschyr

Barn och medier. En lättläst broschyr Barn och medier En lättläst broschyr Innehåll Inledning 3 Åldersgränser 4 Internet 8 Spel 14 Använder ditt barn medier för mycket? 15 Läsning 16 Alla kan vara medieproducenter 18 2 Inledning Alla barn

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda FNs standardregler För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda LÄTTLÄST en lättläst version av FNs standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel.

Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel. Kapitel 1 Hej Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel. Kalle är min bästis. Vi går i samma klass. Kalle har massor av coola tv och dataspel. Jag är rädd för

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Den kidnappade hunden

Den kidnappade hunden Den kidnappade hunden Lisa, Milly och Kajsa gick ner på stan med Lisas hund Blixten. Blixten var det finaste och bästa Lisa ägde och visste om. När de var på stan gick de in i en klädaffär för att kolla

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Ett. j a g s i t t e r e n stund med pennan mot papperet innan det

Ett. j a g s i t t e r e n stund med pennan mot papperet innan det Ett Jag har älskat tre män. Tobias var den förste. Han gav mig Gud. Den andre, Christer, gav mig kärlek. Och ett barn han aldrig ville veta av. Den tredje mannen heter Bengt. Han kom med döden. j a g s

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Idéer för sexualundervisningen

Idéer för sexualundervisningen Idéer för sexualundervisningen Både nya och erfarna lärare kan hitta inspiration i vår idébank. Du får använda materialet fritt och kopiera våra förslag. Om du själv har goda erfarenheter eller idéer som

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

4 HÖRN. Lektionsövningar/värderingsövningar

4 HÖRN. Lektionsövningar/värderingsövningar 4 HÖRN Vad är 4 hörn? Ledaren ger ett påstående, deltagarna får välja på att ställa sig i ett hörn, tre hörn har givna val och ett är öppet. Forma smågrupper utifrån hörnen och låt deltagarna diskutera

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Handledning till den lättlästa Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst Studieförbundet Vuxenskolan 2008 Projektledare: Eva Ekengren SV Förbundskansliet Författare: Kitte

Läs mer

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte Boken om SO 1-3 Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Provlektion: Om grundläggande mänskliga rättigheter, alla människors lika värde

Läs mer

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén sidan 1 Författare: Christina Walhdén Vad handlar boken om? Hamed kom till Sverige för ett år sedan. Han kom helt ensam från Afghanistan. I Afghanistan är det krig och hans mamma valde att skicka Hamed

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

Sagan om Nallen Nelly

Sagan om Nallen Nelly Sagan om Nallen Nelly Titel Författare Det var en gång en flicka som hette Lisa som bodde i Göteborg. Lisa tog med sig skolans nalle Nelly på resan till mormor som bodde i Kiruna. Lisa åkte tåg med Nelly

Läs mer

Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen. www.viljaforlag.se

Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen Bakgrund Det här materialet hör till boken Märtas tavlor som är skriven av Johanna Immonen. Materialet är tänkt som ett stöd för dig som

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 1 hej! Sid: 5 Kapitel: 2 brevet Sid: 6 Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 3 nycklarna Sid: 7 Kapitel: 4 en annan värld Sid: 9 Kapitel: 5 en annorlunda vän Sid: 10

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv FÖR BARNENS SKULL Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv Maria.Bangura_Arvidsson@soch.lu.se, id hl Socialhögskolan, l Lunds universitet it t Föreläsningen Familjerätts-

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

Halvtid - hur har det gått?

Halvtid - hur har det gått? Halvtid - hur har det gått? Projektet med jämställdhetsbloggen GEN(I)US@WORK har nu kommit halvvägs. Vi vill den här månaden släppa in dig som läsare på ett mer aktiv sätt. Hur har du och din vardag påverkats?

Läs mer

2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se

2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se 2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se Trollhättans Stad Tekniska Förvaltningen Renhållningen Tingvallavägen 36 461 32 Trollhättan

Läs mer

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi. Föreläsning 11 Moralfilosofi Föreläsning 11 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,

Läs mer

Killen i baren - okodad

Killen i baren - okodad Killen i baren - okodad 1. R: (Säger sitt namn och hälsar välkommen.) K: Tack. Ja, e hmm jag tänkte väl bara säga så här att det känns djävligt konstigt å vara här. Jag brukar gå till doktorn när jag...

Läs mer

Personlig framgång och frihet. Om skaparen

Personlig framgång och frihet. Om skaparen Personlig framgång och frihet Om skaparen När Tomas var liten skilde sig hans föräldrar. Han blev mobbad i skolan och blev allt mer innesluten och aggressiv, och började själv att mobba, stjäla, dricka

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA?

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? Den här uppgiften börjar med att du läser ett utdrag från romanen Talk Talk av TC Boyle. Boken handlar bland annat om Dana som är döv och hur hennes familj och pojkvän uppfattar

Läs mer

De fem främjar- och härskarteknikerna

De fem främjar- och härskarteknikerna De fem främjar- och härskarteknikerna 1. Främjarteknik: Synliggörande Se varandra. Se varandras idéer. Alla ska vara med på lika villkor därför att allas närvaro och åsikter spelar roll. 1. Härskarteknik:

Läs mer

Jonna Lindberg 2011. Min egen ö

Jonna Lindberg 2011. Min egen ö Min egen ö Tror du på gud? Han svarade inte genast. Fortsatte bara framåt i den djupa snön. Den var tung och blöt, som om den legat där i flera år och bara blivit tjockare. Säkert skulle det ta lång tid

Läs mer

2. Skriv en sammanfattning av nyheten med dina egna ord. Välj tre olika kategorier, alltså denna termin gör du tre nyheter!

2. Skriv en sammanfattning av nyheten med dina egna ord. Välj tre olika kategorier, alltså denna termin gör du tre nyheter! Veckans nyheter Följ med i veckans nyheter och händelser genom att se på nyhetssändningar, läsa dagstidningar och lyssna på radions nyheter. Du ska välja ut sådant som har med samhällsfrågor att göra dvs

Läs mer

Grafisk design & illustrationer: Peter Sundström, PS Design AB

Grafisk design & illustrationer: Peter Sundström, PS Design AB Att umgås med barn Denna folder är producerad av Luleå kommun. Vi har utgått ifrån och inspirerats av en folder från Skaraborgs läns landsting och omarbetat den till en nyare variant. Grafisk design &

Läs mer