FOLKETS HUS OCH PARKER MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS VERKSAMHETSPLAN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FOLKETS HUS OCH PARKER MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS VERKSAMHETSPLAN"

Transkript

1 FOLKETS HUS OCH PARKER MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS VERKSAMHETSPLAN s 1

2 Innehåll Förord Folkets Hus och Parker - en presentation Möjligheternas mötesplats Tre framgångsfaktorer Prioriterade utvecklingsområden: Verksamheter som skapar möjligheter Rum för alla Förening i förändring och utveckling Vi gör det tillsammans Medlemsservice Bilagor: Årsplan och budget för 2010 Årsplan och budget för 2011 Årsplan och budget för 2012 (Läggs till efter respektive års planerings- och budgetprocess) Folkets Hus och Parkers vision Folkrörelsen Folkets Hus och Parker ska skapa möjligheter för demokrati, samhällsutveckling, kulturupplevelser, nöjen, bildning och kreativt skapande genom att tillhandahålla attraktiva och angelägna mötesplatser och verksamheter för närsamhällets medborgare, där medborgarnas delaktighet och engagemang uppmuntras och tillvaratas. Planen har fastställts av Folkets Hus och Parkers styrelse 2

3 Förord När människor möts, pratar, skrattar, och funderar tillsammans blir världen bättre. Därför behöver Sverige bra, öppna mötesplatser som skapar möjligheter för människor i hela landet. Det är därför Folkets Hus och Parker finns till. För det finns ingen självklar automatik i att samhället eller näringslivet ser till att det händer. För om inte vi gör det vem ser då till att de somaliska ungdomarna i Rinkeby har någonstans att ta vägen, att byborna i Ankarsund kan arrangera teater med lotteri och att det går att titta på livesänd opera i arbetarförorten Kallhäll? Besökarna i våra Folkets Hus, Folkparker och festivaler är inte kunder, de är med och skapar upplevelser och möjligheter för sig själva, för andra och för samhället. Det är så vi arbetar tillsammans, på många plan. Det här är både vant och nytt för oss. Vant för att vi jobbat med att sätta tak över demokratin och bidra med innehåll i människors vardag och fest i över hundra år, nytt för att samhällets förändringar kräver att vi hittar nya och förbättrade metoder för att lösa uppdraget. Med avstamp på föreningsstämman hösten 2009, har folkrörelsen och riksorganisationen Folkets Hus och Parker påbörjat ett arbete som på ett intressant sätt lyfter fram den egna särarten, utvecklar styrkan i samarbetet och vikten av samhällsnyttan som skapas genom hela rörelsens samlade verksamhet. Temat för satsningen är Möjligheternas mötesplats och omfattar hela vår folkrörelse och dess 658 (totalt 725, varav 67 vilande) medlemsorganisationer. Genom att fokusera på fyra utvecklingsområden som handlar om verksamheten, rummet, föreningen och samverkan, mejslar vi fram de gemensamma konturerna och förutsättningarna för arbetet. På så sätt kan våra ansträngningar på ett tydligare och mera samordnat sätt börja riktas mot samma typ av utmaningar i hela landet. Utmaningarna handlar främst av allt om hur vi på ett tydligare, smartare och mera engagerande sätt kan skapa möjligheter för de människor som finns runt våra mötesplatser. Hur vi på bästa sätt kan mobilisera de resurser som krävs för att få verksamheten att snurra och blåsa liv i mötesplatserna. För att på ett bättre sätt kunna dra nytta av varandras arbete på lokal, regional och gemensam/nationell nivå, arbetar vi också för att införa en gemensam planeringshorisont. Det innebär att vi har som ambition att på sikt ha en gemensam, treårig planeringsperiod, där teman och prioriteringar kan delas av så många som möjligt. Hela satsningen kommer att göra bilden av vår folkrörelse tydligare, genom att visa på varför vi är viktiga både för den enskilda medborgaren och samhällsutvecklingen i stort. Våra medlemmars verksamheter ska bli viktigare och viktiare i lokalsamhället och många av deras mötesplatser ska tillhöra de bästa, viktigaste och mest intressanta i landet. Vi ska sträva efter att ständigt överträffa oss själva i sättet att förnya våra mötesplatser och ta en större del av människors vardag. Vi behöver alla mötas, nås av överraskningar, intryck och möjligheter. Låt oss ta det på allvar och börja där. Nu. Annika Nilsson Styrelsens ordförande Lennart Derehag Verkställande direktör Folkrörelsen och Riksorganisationen Folkets Hus och Parker 3

4 Folkets Hus och Parker Mötesplatser åt alla, och ett brett kultur- och nöjesutbud för människor i hela landet. Så kan idéerna bakom folketshus- och folkparksrörelsen sammanfattas idéer som bär lika bra idag, som för över 100 år sedan när de först formulerades. Formerna för hur detta omsätts i praktisk verksamhet har naturligtvis varierat över tiden, men folkrörelsen och riksorganisationen Folkets Hus och Parker (FHP) och alla dess 680 medlemsföreningar har hela tiden varit nyfikna och vågat satsa på nya vägar. Det vi idag ser som frontlinjen i utvecklingen i form av exempelvis digitaliseringen av rörelsens biografer och samlingslokaler, är i själva verket en samtida yttring av en långt historisk tradition. En fantastisk resa Idag är Folkets Hus och Parker bland annat Europas första digitala biografkedja, men redan 1904 började de första medlemmarna visa biofilm. Precis som vi idag kämpar för fibernät och avancerad visningsteknik, var vi också pionjärer att skaffa elström i förra seklets början. Vi har inlett en fantastisk resa, där vi nyfiket och förväntansfullt ser fram emot nästa mål. Digitaliseringen av våra biografer är en del av en pånyttfödelse av folketshus- och folkparksidén, säger Folkets Hus och Parkers vd, Lennart Derehag. Folkets Hus och Parker äger genom sina medlemmar 230 biografer vilket gör oss till Sveriges största biografkedja, sett till antalet biografer. Sveriges största mötesarrangör Folkrörelsen Folkets Hus och Parker samlar varje år över 50 miljoner besökare i medlemmarnas anläggningar, vilket gör Folkets Hus och Parker är en folkrörelse och riksorganisation, som genom sina 658 medlemsföreningar årligen samlar över 50 miljoner besökare. Organisationen är Sveriges största mötesarrangör med stark lokal närvaro över hela landet. organisationen till Sveriges största mötesarrangör. Bland de 650 medlemsorganisationerna finns Folkets Hus, folkparker, biografer och ett 20-tal av landets största kultur- och musikfestivaler. Medlemmarna finns i hela landet och några av dem är Huskvarna Folkets Park, Skansen, Söråkers Folkets Hus, Liseberg och festivalen Peace & Love. Riksorganisationen Folkets Hus och Parker bildades genom en sammanslagning år 2000 av Folkparkernas Centralorganisation (bildad 1905) och Folkets Husföreningarnas Riksorganisation (bildad 1932). Men organisationens rötter sträcker sig ända tillbaka till 1800-talets slut då de första folketshus- och folkparksföreningarna kom till. Behovet av mötesplatser i hela landet är fortfarande lika stort, och människors behov av möten, nöjen och kulturella impulser växer ständigt. Sveriges tredje största scen och restaurangaktör Biografverksamheten är en betydelsefull del av Folkets Hus och Parkers verksamhet, men långtifrån den enda. Möten, konferenser, konst-, scenkonst, barn- och familjeföreställningar samt restaurangverksamhet är andra exempel på vanliga verksamhetsgrenar för folketshus- och parkrörelsen. Folkets Hus och Parkers konstavdelning köper även regelbundet in konst (som placeras ut i medlemarnas lokala mötesplatser) av samtida konstnärer, samt genomför konstnärliga gestaltningningar och vandringsutställningar. Totalt disponerar Folkets Hus och Parker över konstverk. Ett facit på över 500 barn- och familjeföreställningar per år gör Folkets Hus och Parker till Sveriges tredje största nationalscen. 4

5 658 fristående medlemsföreningar Med restauranger i så gott som alla svenska kommuner innehar vi också tredjeplatsen i kategorin Sveriges största restaurangaktör näst efter Scandic och McDonalds. Digital teknik för tillgänglighet och demokrati Formerna för de demokratiska och kulturella mötena i Folkets Hus och i folkparker har varierat över tiden, men rörelsens värdegrund (med bland annat idén om mötesplatser för alla) är densamma. En aktuell illustration av detta är Folkets Hus och Parkers projekt Digitala Hus, där ett 40-tal av rörelsens biografer investerat i digital visningsteknik (2009). Tack vare den digitala tekniken kan folketshuspublik i hela landet se både film och direktsända föreställningar i HD-kvalitet av exempelvis operor, sportevenemang och konserter. Tekniken gör också att mindre orter som Ånge, Skelleftehamn och Emmaboda kan få filmpremiärer samtidigt som Stockholm, Göteborg och Malmö. Succé med direktsänd opera Tekniken har också banat väg för den stora framgången med direktsänd opera från Metropolitan i New York. Biljettförsäljningen har slagit nya rekord varje säsong och totalt visas föreställningarna på ett nittiotal anläggningar i Sverige. Även här sticker Sverige och Folkets Hus och Parker ut. Av de totalt 44 länder som direktsänder från Metropolitan, ligger Sverige på fjärde plats sett till antalet visningslokaler direkt efter USA, Kanada och England. Sverige ligger därmed före bland andra Tyskland, Österrike, Danmark och Norge. Andra exempel på utbud med utvecklingspotential är exempelvis direktsänd sport, opera och konserter. Interaktivitet på gång Nästa spännande steg i digitaliseringen handlar om interaktvitet. Dels kan det röra sig om mervärden som livemedverkan av skådespelare och regissörer vid filmpremiärer, men också om ett helt nytt sätt att genomföra möten och konferenser. Genom både satellit- och kabelburen interaktion skapas nya spännande, miljövänliga former för mötet mellan människor inte bara i Sverige utan i hela världen. Folkrörelsen Folkets Hus och Parker är möjligheternas mötesplats! Så här fungerar Folkets Hus och Parker kansliet styrelsen 12 regioner Folkrörelsen och Riksorganisationen Folkets Hus och Parker (FHP) är en ideell förening som består av 658 fristående medlemsföreningar, som drivs utan enskilda vinstmotiv. Det är medlemsföreningarnas verksamhet som utgör det absoluta fundamentet i folkrörelsens verksamhet och uppdrag. Riksorganisationens högsta beslutande organ är föreningsstämman, som genomförs vart tredje år (senast 2009). Där väljs riksorganisationens styrelse, med uppdrag att leda, förvalta och utveckla organisationen under perioden mellan stämmorna. Stämman fastställer också riktlinjerna för riksorganisationens verksamhet. Som hjälp för verkställandet av verksamheten, har riksorganisationen ett kansli, direkt underställt styrelsen. Högsta ansvariga tjänsteman på kansliet är verkställande direktören. Medlemmarna inordnas organisatoriskt i 12 regionföreningar, som även de ingår i riksorganisationen. Regionerna har egna styrelser och arbetar med samordning, nätverk och regionalt utvecklingsarbete. 5

6 Möjligheternas mötesplats Folkets Hus och Parkers medlemmar är oerhört olika stora, små, biografer, dansbanor, konferensanläggningar, digitala hus... Samtidigt finns det viktiga saker som förenar, kanske framförallt ambitionen att skapa mötesplatser för människor. Där människor möts uppstår per automatik också möjligheter. Oväntade, planerade, överraskande och upplyftande möjligheter. Vid riksorganisationen Folkets Hus och Parkers föreningsstämma i Borlänge hösten 2009, antogs utvecklingsdokumentet Möjligheternas mötesplats, med ambitionen att stärka, utveckla och förnya rörelsen för att bli ännu bättre på just möjligheter. Fyra utvecklingsområden Dokumentets hörnstenar är fyra utvecklingsområden som tar fasta på den verklighet och de lokala förhållanden som medlemmarna befinner sig i: Verksamheter som skapar möjligheter Rum för alla Förening i förändring och utveckling Vi gör det tillsammans I dokumentet lyfts också för första gången ett antal generella aspekter fram, som ska beaktas i all verksamhet mångfald och genus, unga, medlems-/medborgarnytta, tillgänglighet och demokrati, miljö, kommunikation och ekonomi (se sidan 16). Helt nytt är också att stämman beslutade att en ömsesidig planeringshorisont ska införas, där verksamhetsplaneringen Det kanske allra viktigaste som våra mötesplatser gör, är att skapa möjligheter. Att komma till ett Folkets Hus, en Folkpark eller en festival, ska inte handla om rum och plats, utan om möjligheter som förändrar världen i stort och smått. på alla nivåer (lokalt, regionalt och nationellt/gemensamt) på sikt ska följa ett treårigt perspektiv. Vinsten med det är bland annat att det gemensamma arbetet kan stärkas och att vi drar större nytta av att vi är en stor och väl spridd organisation. Varje nivå ansvarar för sin egen treårsplan, men upplägget följer de fyra utvecklingsområdena i Möjligheternas mötesplats. Det är helheten som spelar roll I verksamhetsplanen för riksorganisationens styrelse och kansli har vi därför lämnat det tidigare upplägget där varje avdelning presenterade sina insatser för sig. Istället presenterar vi avdelningarnas gemensamma insatser, placerade under vart och ett av de fyra utvecklingsområdena. Det blir på så sätt tydligare vilka prioriteringar vi gör, på vilket sätt vi följer stämmans och rörelsens ambitioner, samt hur vi på ett tydligare sätt upptäcker möligheten att skapa mervärden och smarta samarbetslösningar. Till treårsplanen läggs också en årsplan med konkreta aktiviteter för varje år, samt en årsbudget. Även verksamhetsberättelsen kommer att följa upplägget från Möjligheternas mötesplats, vilket sammantaget gör att den röda tråden från stämma till stämma blir tydlig att följa och utvärdera. Vår förhoppning är att det här ska göra oss starkare, tydligare och mera aktiva i vårt sätt att följa medborgarnas och lokalsamhällets behov. 6

7 Tre framgångsfaktorer Utvecklingsdokumentet Möjligheternas mötesplats sätter ett stort fokus på Vi:et i rörelsen. Även om Folkets Hus och Parkers medlemmar är väldigt olika varandra, så finns det mera som förenar än skiljer dem åt. Alla delar en gemensam och angelägen idé att människor behöver öppna mötesplatser som skapar möjligheter, och som ger en möjlighet att förändra världen i stort och smått. Medlemmarnas särart gör det också till en utmaning att hitta fram till en medlemsnytta som är så mångfacetterad att den passar alla, samtidigt som den blir tillräckligt kraftfull för att skapa förändring och möjligheter. För att möta de utmaningar som perioden bär med sig, har riksorganisationens kansli valt att arbeta utifrån tre framgångsfaktorer: 1. Medlemsnära 2. Digitala möjligheter 3. Kommunikation Det är en målsättning att dessa tre framgångsfaktorer ska förenkla både arbete och prioriteringar. Medlemsnära ger rätt fokus Det viktigaste vi gör i vår folkrörelse görs lokalt, varje dag, året runt i olika Folkets Hus, Folkparker och festivaler. Allt riksorganisationen gör, görs också för att underlätta och förstärka utfallet av det lokala arbetet. Från kansliets sida kommer vi att på ett mera metodiskt sätt försöka berätta och tydliggöra vad våra olika aktiviteter syftar till, och på vilket sätt det skapar medlemsnytta. Arbetet inom ramen för Möjligheternas mötesplats innebär både en förnyelse och ett synliggörande av vad vi gör och hur vi bedriver verksamheten. Vi har identifierat tre framgångsfaktorer för hur riksorganisationens kansli ska arbeta medlemsnära, med digitala möjligheter och kommunikation. Vi kommer också att sätta ett större fokus på samtal, besök, rundfrågningar och annat som håller dialogen levande och angelägen. Vi vill annvända denna metod för att förkorta avstånden inom rörelsen och skapa både förtroliga samtal och debatt. Digitala lösningar bygger unika möjligheter De direktsända operaföreställningarna har blivit en publiksuccé som tillsammans med nya typer av interaktiva evenemang banar väg för människors möten och rätt till kultur i hela landet. Digitaliseringen är en viktig nyckel i arbetet med att fönya och göra medlemmarnas mötesplatser angelägna och attraktiva för fler grupper än förut. Digitaliseringen bär också med sig viktiga värden ur miljö, demokrati- och samordningsperspektiv. Vi tror att olika former av digitalisering är helt nödvändig för fortsatt utveckling av våra mötesplatser. Kommunikation, kommunikation, kommunikation Informationssamhällets etablering har gjort att behovet av att aktivt arbeta med kommunikation finns på alla nivåer i samhället. Både postiva och negativa signaler på alla nivåer påverkar i större utsträckning hela vår rörelse. En viktig nyckel till att just bygga Vi:et, är att hitta bra vägar att kommunicera och proaktiva sätt att förhålla sig till händelser och media. Det är helt livsavgörande att synliggöra medlemmarnas och hela folkrörelsens verksamhet i olika mediekanaler och sammanhang. Kommunikation ska genomsyra hela kansliets verksamhet och lyfts även fram som en nyckelaspekt (se sidan 7). 7

8 Utvecklingsområde 1 Verksamheter som skapar möjligheter De möten som uppstår i våra lokaler planerade eller spontana påverkar både den enskilda människans tillvaro och samhället i stort. Genom att hitta metoder för att förbättra förutsättningarna för mötet och stimulera möjligheter kan vi ta en aktiv roll istället för att lämna mötets kringeffekter åt slumpen. Det kan handla om att sammanföra olika aktörer, nyttja vårt nätverk för att hjälpa andra eller föreslå konstruktiva vägar för att utveckla mötet. Vi behöver identifiera dagsaktuella behov och aktivt hitta och locka de aktörer och människor vi gärna vill se på våra mötesplatser. Vi behöver helt enkel höja verkningsgraden för den medborgar- och samhällsnytta vi och andra skapar på, genom, och som effekt av våra mötesplatser. Under perioden kommer vi att arbeta med följande inriktning: Genom att se aktuella behov och att koppla samman olika typer av människor, organisationer och resurser gör vi mötesplatserna viktigare och bättre. Ett viktigt mål är ökad medborgar- och samhällsnytta. Vi kommer att lyfta fram förslag på hur nya typer av samarbeten kan initieras lokalt, samt hitta sätt att effektivisera kulturutbudet. Helhetssyn på digitalisering (framgångsfaktor) Utbildning Erfarenhetsutbyte/-spridning Aktivt nätverksarbete Samarbeten Attraktivare mötesplatser Starkare arrangörer lokalt Utvecklat allmännyttigt entreprenörskap i medlemsföreningarna. Bättre resursutnyttjande vid kulturproduktioner Samhällsnytta, synergitänkande och möjligheter Strategisk riktlinje: Folkets Hus och Parker ska bedriva verksam heter som som präglas av samhällsnytta, synergitänkande och möjligheter på samtliga nivåer. Vi vill hjälpa våra lokala mötesplatser att bli mera attraktiva och ta en större del av människors vardag. Graden av framgång hänger tydligt ihop med förmågan att skapa samhällsnytta, samarbete och mervärde, samt inte minst bli bättre på att kommunicera och visa upp detta. Vi kommer att arbeta med insatser runt arrangörskap och allmännyttigt entreprenörskap, samt olika typer av kompetensutveckling i både digital och traditionell form. Teknik och metoder Strategisk riktlinje: Folkets Hus och Parker ska vara en föregångare i tekniktillämpning och metodutveckling för spridning av kultur, nöjen och möten till hela landet. Folkets Hus och Parkers satsning på Digitala Hus har skapat både publikframgångar och resursförstärkningar för många medlemmar. Vi är helt övertygade om att tekniksprånget är en överlevnadsfråga för våra medlemmar. Vi därför måste göra kraftfulla insatser för att göra det möjligt att ansluta fler digitala hus, bygga en konkurrenskraftig infrastruktur och gemensamt hitta nya, attraktvia tillämpningar för den digitala tekniken. Olika typer av finansieringsformer för lokal digitalisering (även 8

9 intäktsmöjligheter) ska kartläggas som underlag för att bistå medlemmarna. Det är också av största vikt att vi kan bedriva ett opinonsbildande arbete, där rätten till kultur, möten och bildning i hela landet är en viktig ledstjärna. Samordning Opinionsbildning Information Förhandlingar En rikstäckande digital infrastruktur för interaktivitet Fler digitala hus Fler digitala samarbetspartners Utökat digitalt utbud Bättre/tydligare finansieringsmöjligheter för digitalisering Mötesplatsen som utvecklingsplattform Strategisk riktlinje: Folkets Hus och Parkers anläggningar och verksamheter ska vara en självklar plattform för lokal, regional och nationell utveckling. i samhällsutvecklingen. Vi vill därför lägga ett tydligt fokus på att utveckla modeller och metoder för att kunna arbeta med utvecklingsfrågor där våra mötesplatser spelar en mera betydelsefull roll och som stärker dem som samarbetspartner i olika typer av utvecklingsfrågor. Möten Kartläggning av behov/intressenter Opinionsbildning Förpackning av tjänst/begrepp Idéutveckling Medlemmarna får en tydligare roll som lokal utvecklingsaktörer. Medlemmarnas intressentbas breddas och ekonomin stärks. Medlemmarna får en starkare ställning gentemot sina kommuner. Folkörelsen Folkets Hus och Parker blir en starkare samhällsaktör. Nya samarbeten etableras och utvecklas. Det är av stor betydelse att stärka vår roll som utvecklingsplattform på olika nivåer, där vi genom lokaler, teknisk infrastruktur, kontaktnät och egen medverkan kan spela en allt viktigare roll 9

10 Utvecklingsområde 2 Rum för alla För en modern mötesplats är gränsen mellan verksamhet och rum lite flytande. Traditionellt har de tekniska delarna som fastighet och förvaltning hanterats för sig, medan den utåtriktade verksamheten hanterats på annat vis. Vi tror att det finns stora vinster i att sätta in de båda delarna i ett helhetsperspektiv och låta dem förstärka varandra. Rummet måste på ett mera medvetet sätt bli en medhjälpare till verksamheten och vara en möjliggörare och resurs för besökarna. Verksamheten måste också vara ett absolut fundament för hur rummet tillämpas och utformas. Våra Folkets Hus, Folkparker och festivaler ska vara platser som lockar och attraherar människor av olika bakgrund och med olika intressen. Under perioden kommer vi att arbeta med följande inriktning: Inbjudande och attraktiva miljöer Strategisk riktlinje: Folkets Hus och Parkers anläggningar ska kännetecknas av en utformning, utsmyckning och tillgäng lighet som upplevs som inbjudande och attraktiva av så många som möjligt. Lokalernas utformning och tillämpning/ nyttjande ska vara stimulerande samt bidra till att generera idéer och möjligheter. Rummet mötesplatsen, samlingslokalen eller parken är vid sidan av verksamheten våra medlemmars viktigaste tillgång. Det är med hjälp av det som lokalsamhällets behov möts och det är viktigt att det upplevs som öppet och inbjudande. genom ljus- och färgsättning, konstärliga gestaltningar samt val av konst. De digitala möjligheterna ska alltid vägas in som utvecklingsresurs för olika delar av både verksamhet och rum. Folkparken ska utvecklas som scen och mötesplats för flera målgrupper. Vi ska också kartlägga och identifera fler möjliga scener och spelplatser. Byggrådgivning Samarbete och samverkan internt/externt Nyttjande av konst som förnyelseredskap Kartläggning Attraktivare mötesplatser Digitala möjligheter integreras utvecklingen av rummet. Folkparken utvecklas som mötesplats. Tillgänglighet och nya grupper Strategisk riktlinje: Folkets Hus och Parker ska vara en föregångare i tillgänglighet bland samlingslokaler, samt sträva efter att speciellt möta de medborgare och grupper som idag saknar eller har dålig tillgänglighet till mötesplatser inte minst i flera städers ytterområden. Våra mötesplatser bär många gånger på unika kvaliteter och kan med relativt enkla medel bli ännu bättre på att skapa inbjudande och intressanta miljöer och rum. Vi vill på ett ännu tydligare sätt arbeta med verksamhets överskridande insatser. Exempelvis kan konstverksamhet sam - arbeta med byggrådgivning, för att medvetet utveckla rummet Det ska vara enkelt och attraktivt att besöka ett Folkets Hus, en Folkpark elller en festival. Vi vill hjälpa våra medlemmar att arbeta aktivt med att undanröja hinder och begränsningar i tillgänglighet, både i fysiska miljöer och verksamhetsmässiga förhållningssätt. Vi ska uppmuntra till att nya Folkets Husföreningar bildas i 10

11 städernas förorter, och på andra platser där det råder brist på samlingslokaler och öppna mötesplatser. Vi ska också aktivt verka för ett erfarenhets- och idéutbyte mellan våra mötesplatser i förorterna. Olika typer av pilotverksamheter för att nå fler grupper (exempelvis unga) ska uppmuntras och utvärderas för att spridas som goda exempel. Digital verksamhet prövas som en av flera metoder för att engagera flera unga i verksamheten. Våra föreningar, mötesplatser och folkrörelse behöver i större utsträckning präglas av mångfald bland anställda, besökare, styrelseaktiva, och andra engagerade. Det är därför viktigt med kunskapsutbyte, metodutveckling och ett aktivt förändringsarbete runt detta. Vi ska själva delta i, eller uppmuntra samarbete på olika nivåer runt just förbättringar av tillgängligheten på mötesplatserna. Ett kommunikationsarbete ska bedrivas för att förenkla informationsspridning om tillgängligheten i våra medlemmars lokaler. Visa på framgångsrika exempel och modeller Rådgivning Nätverksträffar Samarbeten Ungdomsprojekt Kunskapsutbyte Fler mötesplatser i förorter Gemensam agenda för mötesplatsutveckling i förort Konst och ljus i nya sammanhang skapar intresse och gör lokalerna mera attraktiva. Fler unga engagerade genom bland annat digitaliserad verksamhet. Bättre mångfald i folkrörelsen. Demokratisk infrastruktur Strategisk riktlinje: Folkets Hus och Parker ska vara en intres sant och angelägen del av Sveriges demokratiska infra struktur, samt medverka till att utveckla och sprida information om de allmänna samlingslokalernas betydelse och möjligheter. Tillsammans med de andra lokalhållande föreningarnas riksorganisationer utgör vår folkrörelse en väsentlig och intressant del av den demokratiska infrastrukturen i Sverige. Vi ska fortsätta samarbetet runt samlingslokalfrågorna, samt förnya argumentationen och opinionsbildningen, bland annat genom att lyfta fram digitaliseringen av lokalerna som ett nödvändigt steg för fortsatt utveckling. Vi ska också värna och utveckla den närvaro av konst som idag finns på våra mötesplatser, för en rättvis tillgång till konstnärliga uttryck. Vi ska själva och tillsammans med andra bedriva påverkansoch opionsarbete runt vikten av demokratiska mötesplatser, samt förse föreningarna med argument, avtalsunderlag och andra resurser som stärker deras relation och förhandlingssits gentemot sina kommuner, finansiärer m fl. Information/kommunikation/opinionsbildning Utveckla kommunikationsbudskap runt mötesplatser/ samlingslokaler. Använda digitalisering som utvecklingsverktyg Digitaliseringen förnyar den demokratiska infrastrukturen. Samlingslokalen/mötesplatsen får en förstärkt position på samhällsagendan. Medlemmarna blir säkrare i sin argumentation för sina mötesplatser, och mera framgångsrika i samarbeten med offentliga aktörer. Konsten fortsätter att nå breda grupper. Fler politiker på alla nivåer har en uppdaterad bild av samlingslokalens roll och betydelse för samhällsutvecklingen. 11

12 Utvecklingsområde 3 Förening i förändring och utveckling Det är svårare att driva ideella verksamheter än företag. Den ideella verksamheten behöver hantera flera vitt skilda resurser och processer för att få dagen att gå ihop exempelvis ideellt engagerade, offentliga ersättningar, tjänsteintäkter, samarbeten, föreningsdemokratin... Samtidigt är det en helt briljant form för att tillhandahålla öppna, angelägna mötesplatser till närsamhället, med efterfrågad verksamhet, där den enskilda människans engagemang är viktigt och önskvärt. De senaste 5-10 årens utveckling i samhället med bland annat förändrad syn på ideell verksamhet, samhällstjänster, stödformer med mera, kräver ett förnyat och utvecklat förhållningssätt. Vi måste bygga nya relationer till samhällets aktörer och bli duktiga på att göra det klart, tydligt och synligt vilka av svaren på samhällets behov och problem vår folkrörelse sitter på lösningen till och hur väl vi utför det. Men kanske allra viktigast vi måste hitta bra sätt att tillsammans utveckla förenings- och styrelsearbetet för att kunna kliva fram och axla nya uppgifter och ansvar. Under perioden kommer vi att arbeta med följande inriktning: Konkurrenskraft och engagemang Strategisk riktlinje: Folkets Hus och Parkers föreningar ska vara konkurrenskraftiga och arbeta på ett lustfyllt, professionellt, mål- och möjlighetsinriktat sätt med lokalsamhällets och medborgarens behov, önskemål och drömmar i fokus, där medborgarens vilja till delaktighet och engagemang tillvaratas och uppmuntras. Dagens föreningar ställs inför nya krav och utmaningar jämfört med de som startade många av våra mötesplatser för över 100 år sedan. Vi vill hjälpa våra föreningar att bli tryggare, mera kvalificerade och attraktivare för människors vilja att engagera sig och delta. Att sprida och implementera riktlinjerna och synsättet från utvecklingsdokumentet Möjlighetenas mötesplats är av stor betydelse för att ta nya grepp runt förenings- och styrelsearbetet i hela folkrörelsen. Olika typer av kompetenshöjande insatser riktade till alla nivåer spelar en viktig roll föreningsutvecklingen. Speciell samordning ska ske runt samtliga kompetenshöjande insatser från riksorganisationen. Riksorganisationen ska arbeta med att skapa samverkansfördelar i form av avtal, förhandlingsresurser etc på ett sätt som står i samklang med de behov som finns i medlemsledet. Olika typer av kvaltitetshöjande insatser genomförs i utbildningsform, exempelvis i CCS-samarbetet. Det är en ambition att också hitta synergieffekter runt insatser och erfarenheter i olika medlemskluster ( t ex CCS, Digitala Hus) och göra dessa öveförbara till en bredare medlemskrets. Ett aktivt arbete ska bedrivas för att ansluta fler medlemmar och samarbetspartners till kedjebildningar som bio- och operakedjan för att öka attraktionskraft, ramfördelar och genomslag. Utbildningsinsatser Erfarenhetsspridning Metodutveckling Värvning av medlemmar Rådgivning & förhandlingsverksamhet Höjd konkurrenskraft bland medlemmarna Högre kvalitet i verksamheten 12

13 Kedjor och kluster utvecklas och växer Bättre resultat i kedjornas verksamhet Högre delaktighet på alla nivåer Långsiktigt hållbart arbete Strategisk riktlinje: Folkets Hus och Parker ska på alla nivåer arbeta på ett långsiktigt hållbart sätt, där mångfald, inflytande och delaktighet är viktiga ledord, samt bedriva metodutveckling för nya former av föreningsarbete. Vår folkrörelse har historiskt sett haft ett nära förhållande till folkbldning som metod att möta nya utmaningar, även om det på senare år inte haft samma tydliga position i vårt utvecklingsarbete. Med hjälp av modern teknik vill vi arbeta med den internetbaserade FHP-skolan, som ska bli ett brett verktyg för att höja både medlemmarnas bas- och spetskunskap. Vi ska söka samarbete med andra aktörer (exempelvis ABF) i syfte att utveckla föreningsarbetet i stort och smått. Vi ska också metodiskt utveckla Folkets Hus och Parkers hemsida till att fungera både som ett viktigt arbetsredskap och en kontaktyta mot medlemsföreningarnas besökare. Utveckla webbaserade folkbildningsverktyg Metodutveckling för att ta fram kursmoduler Hybridutbildningar där traditionella möten kombineras med webbverktyg. Utveckla innehåll till hemsidan Höjd kompetens bland medlemmarnas förtroendevalda, anställda och ideellt engagerade. Lättare inskolning av nya enagerade. Effektivare institutionalisering av rörelsens kollektiva kunskap och erfarenhet. Samhällsnytta och resursmobilisering Strategisk riktlinje: Folkets Hus och Parker ska på alla nivåer mäta och visa verksamhetens ekonomiska och sociala prestationer, för att synliggöra samhällsnyttan, samt därmed stärka föreningens konkurrenskraft, samt också aktivt verka för ett rättmätigt ekonomiskt samhällsstöd. Folkets Hus och Parkers medlemsföreningar utför varje dag arbete som bortom allt tvivel skapar viktig samhällsnytta. Våra mötesplatser är många gånger en absolut förutsättning för ett väl fungerande föreningsliv på mindre orter, och en väg in till samhället och dess möjligheter i exempelvis förorter. Det finns ett stort behov av att ta fram olika typer av anpassade metoder för att mäta och visa upp den samhällsnytta som produceras genom hela folkrörelsens verksamhet. för att arbeta med informationsspridning och påverkansarbete behöver få större spridning bland medlemmarna. Kombinationen av olika resurser (ideella, offentliga, privata) för att få verksamheten att gå runt kräver särskilda metoder och angreppssätt. Speciell vikt ska läggas vid att lyfta frågeställningar runt en breddad resursmobilisering (kombinering av pengar, ideella insatser m m) för medlemmarnas kärnverksamhet (mötesplatsen) i form av sponsring, anslag, uppdragsersättningar, volontärarbete och andra typer av finansiering och resurstillskott. Metodutveckling Mätning av sociala och ekonomiska prestationer Helhetssyn på resurser i hela rörelsen Utbildning Informationsspridning Samarbete runt sponsring och andra resurser Rörelsens samhällsnytta blir tydlig och känd Bättre förhandlingslägen lokalt för medlemmarna Förstärkning av varumärket Folkets Hus och Parker Höjd ekonomisk kompetens bland medlemmarna Bättre kombinerade resurser för medlemmarna Bättre kommunikationskompetens på alla nivåer 13

14 Utvecklingsområde 4 Vi gör det tillsammans! Det viktigaste vi gör i vår folkrörelse gör vi lokalt. Men vi blir starkare, bättre och viktigare när vi gör det tillsammans. Det ska finnas tydliga mervärden i att vara medlem i Folkets Hus och Parker och det ska finnas tydlig nytta i att engagera sig hos, eller samarbeta med våra medlemmar. Under perioden kommer vi att arbeta med följande inriktning: Växande folkrörelse med lokal nytta Strategisk riktlinje: Folkets Hus och Parker ska vara en aktiv, växande folkrörelse som skapar lokal nytta och mervärde genom gemensamma ansträngningar och utveckling. Engagemang och delaktighet är två viktiga drivkrafter för en folkrörelse. Vi måste utveckla formerna för både medlemskap och andra sätt att engagera sig. En översyn och vitalisering av medlemskapet både för organisationer och enskilda personer ska genomföras, med syftet att bli attraktiva för fler och att växa som folkrörelse och skapare av möjligheter och samhällsnytta. Vi måste på ett tydligt sätt stärka bilden av Folkets Hus och Parker på alla nivåer, både internt och gentemot samhället i stort, inte minst genom närvaro och budskap som förmedlas via nya informationskanaler (t ex sociala medier). Folkets Hus och Parker ska också arbeta för att tydliggöra och synliggöra medlemsnyttan i riksorganisationen, samt arbeta för att skapa fler medlemsunika fördelar och förmåner. Olika typer av nationella möten och sammankomster ska genomföras i syfte att utveckla vi-känslan, öka förmågan att skapa En av de viktigaste utmaningarna för en levande folkrörelse är att stärka och utveckla vi-känslan både i organisationen och gentemot medborgare och samhälle. Folkets Hus och Parkers ska vara en attraktiv och angelägen rörelse där många driver på samhällsutvecklningen tillsammans. efterfrågad verksamhet, samt stärka medlemmarna och de engagerade i synnerhet. Utveckling och omförpackning (för att passa olika målgrupper) av medlemskapet Nationella insatser för att öka antalet medlemmar Kommunikation och marknadsföring Nationellt förhandlingarbete för ramavtal etc Nationella möten och utbildningar med inriktning mot främst kultur, demokrati och samhällsutveckling. Använda hemsidan och internetbaserade resurser som redskap Stärkt profil och imagearbete Ett stärkt medlemskap och fler medlemmar på alla nivåer Stärkt relation till medborgaren Fler känner till Folkets Hus och Parkers särart och förmåga att skapa medborgar- och samhällsnytta. Fler som uppskattar fördelarna av medlemskapet. Bättre vi-känsla och samhörighet Stark rörelse på alla nivåer Strategisk riktlinje: Folkets Hus och Parker ska vara stark på lokal, regional och nationell/gemensam nivå, med en aktiv och utmanande idédiskussion. För att skapa största möjliga samhällsnytta behöver vi hitta vägar att bli starkare på alla nivåer. Vi behöver hitta sätt att skapa 14

15 bättre självförtroende, entreprenörstänkande och arbetsglädje bland våra lokala medlemmar. Den regionala nivån behöver stöd och utvecklingsresurser för att på ett tydligare sätt hitta in i nya roller i den regionalisering som pågår i samhället runt omkring oss. En utredning av hela folkrörelsens organisation och resursfördelning ska genomföras för att skapa en plattform för diskussion och förnyelse. Fler av de gemensamma/nationella insatserna får ett tydligt regionalt fokus och samverkan mellan nationell och regional nivå ska stärka förutsättningarna för medlemmar på den lokala nivån. De gemensamma resurserna och tillgångarna ska förvaltas på ett långsiktigt hållbart och ansvarfullt sätt, som gynnar rörelsen i stort. Utredning av folkrörelsens organisation. Regionala medlemsträffar och utbildningar. Regional mötesturnéer. Utveckling av regionernas roll. Regionala samordnande/utvecklande kulturinsatser. Effektiv förvaltning. Ökat nyttjande av egna rättighetstillgångar. Starkare, tidsanpassad folkrörelse. Medlemmarna stärks som aktörer i sitt eget område. Stärkta regioner som axlar ett tydligare uppdrag som aktörer för att samordna och stärka förutsättningarna för medlemmarna. Större medlemsgemensam nytta. Nytta genom samverkan Strategisk riktlinje: Folkets Hus och Parker ska sträva efter breda samverkanslösningar för att lösa behoven i lokalsamhället. FHP ska samarbeta med andra grupper i samhället för att förstärka den ideella/civila sektorns utveckling och betydelse. De senaste åren har civilsamhällets ideella aktörer (folkrörelserna m fl) visat ett ökat intresse för organiserad samverkan. Genom exempelvis Ideell Kulturallians och Civos har en gemensam agenda runt samhällsutveckling och kultur börjat ta form. Det är av stor betydelse att Folkets Hus och Parker fortsätter att engagera sig i dessa (och liknande konstellationer) för att få större plats på dagordningen i frågor som är viktiga för våra medlemmar. När regionala varianter av dessa konstellationer bildas ska folkrörelsen Folkets Hus och Parker på olika nivåer vara med som en självklar aktör. Folkets Hus och Parker ska också utveckla och vitalisera samarbetet med redan etablerade samarbetspartners som exempelvis Riksteatern och ABF, inte minst för idé- och verksamhetsutveckling. Riksorganisationen ska även verka för nätverksbyggen och samarbeten inom film- och scenkonst, samt fortsätta samarbeten runt konst och konstinköp. Möten internt och externt Seminarier för debatt och opinionsbildning Överenskommelser med andra organisationer och samhällsaktörer. Större utrymme på samhällsagendan för organisationens kärnfrågor. Stärkt roll som aktör på lokal, regional och nationell nivå. Breddat samarbete och större effektivitet och genomslag. Breddade nätverk/kedjor 15

16 Nyckelaspekter När miljön lite trevande tog sig in på den offentliga agendan, så försökte många hantera den som ett eget verksamhetsområde. Det gick väl så där. När sedan kunskaper och insikter mognade stod det klart att det inte gick att bryta ut miljön ur den vanliga verksamheten, då den spelade roll i alla delar, och att hanteringen av den i ett verksamhetsområde, i sin tur påverkade ett annat och så vidare. Miljöpolitiken har därför utvecklats till en aspektpolitik, som ska tas hänsyn till i alla andra politikområden. Ungefär på samma sätt går det att förhålla sig till ett antal nyckelaspekter i ideella verksamheter. Det finns flera viktiga perspektiv på verksamheten, som inte låter sig brytas ut för att hanteras separat. Bland dessa finns 7 nyckelaspekter, som kommer att vara viktiga att ta hänsyn till och aktivt arbeta med under de närmaste åren. 3. Medlems-/medborgarnytta Folkets Hus och Parkers föreningar ska vara konkurrenskraftiga och arbeta på ett lustfyllt, professionellt, mål- och möjlighetsinriktat sätt med lokalsamhällets och medborgarens behov, önskemål och drömmar i fokus, där medborgarens vilja till delaktighet och engagemang tillvaratas och uppmuntras. 4. Tillgänglighet FHP ska vara en föregångare i tillgänglighet bland samlingslokaler, samt sträva efter att speciellt möta de medborgare och grupper som idag saknar eller har dålig tillgänglighet till mötesplatser. Våra mötesplatser ska ständigt sträva efter att vara ett viktigt verktyg i olika demokratiska uttryck i samhället, samt slå vakt om den enskildes demokratiska rättigheter. Nyckelaspekterna bör beaktas i allt planeringsarbete i organisationen och ska visa på aktiva ställningstaganden för hur man väljer att hantera respektive område. 1. Mångfald & genus Folkets Hus och Parker ska arbeta aktivt för ett föredömligt mångfalds- och genusperspektiv. 2. Unga Folkets Hus och Parker ska arbeta för att ge barn, ungdomar och unga vuxna tillträde till mötesplatser och verksamheter som medskapare och deltagare. Verksamheterna och föreningarna ska kunna utgöra ett gränssnitt mot samhället i stort och öka ungdomars självständighet och delaktighet. 5. Miljö Folkets Hus och Parker ska aktivt arbeta för att långsiktigt minska verksamheternas och fastigheternas negativa miljöpåverkan. 6. Kommunikation Folkets Hus och Parker ska på ett medvetet sätt dra nytta av moderna kommunikationslösningar för intern och extern kommunikation och utveckling, samt aktivt verka för att visa på rörelsens prestationer och samhällsnytta på alla nivåer. 7. Ekonomi Folkets Hus och Parker ska sträva efter en effektiv resursmobilisering och resurseffektivitet, där ideellt arbete, offentliga stöd, privata insatser, projektmedel, uppdragsersättningar och andra resurser effektivt kan användas för skapa framgångsrika mötesplatser och verksamheter. 16

17 Folkets Hus och Parker arbetar med olika verksamheter och frågor för att hjälpa medlemmarna i deras dagliga arbete. Det handlar om allt från allmän verksamhetsutveckling, till mera specialiserade tjänster. Något för alla behov Gemensamt för den medlemsservice som erbjuds till folkrörelsen är att den anpassats för just de behov som finns i Folkets Hus, Folkparker och festivaler runt omkring i landet. Den förening som söker hjälp med sin dagliga verksamhet, möter antagligen en verksamhetsutvecklare konst som är en av våra riktigt övergripande generalister. Om det handlar rådgivning om mera specifika frågor, som t ex filmsättning för den förening som driver en biograf, så har vi filmsättare och filmkonsulenter som hjälper till. Krånglar räkenskaperna till sig rycker vanligen någon från ekonomi in och stöttar upp. För de föreningar som har anställda finns det en stor trygghet i att vi också kostnadsfritt erbjuder anslutning till vår egen arbetsgivarorganisation FHPA. Genom den hjälper vi bland annat till när det behöver förhandlas. Gör att upplevelsen når längre För innehållet på medlemmarnas mötesplatser, spelar våra scenkonstproducenter och artistförmedlare också en viktig roll. När det kommer till att lära sig mera om hemligheterna bakom det goda arrangemanget, förnyelse eller hur man lockar yngre att engagera sig, är det bra att prata med vår arrangörsutvecklare, eller kanske till och med delta i vår arrangörshögskola? För att bredda nyttan och användningsområdet för biograferna har vi satsat mycket på digitalisering. Så mycket att vi faktiskt är ledande i landet på det. Vi visar direktsänd opera från Metropolitan i New York, konserter, sport och mycket annat. Vi har dessutom kunnig personal som hjälper till Medlemsservice artistförmedling verksamhetsutveckling arrangörskap ekonomi förnyelse byggrådgivning 17 med råd runt hela digitaliseringen, från anpassning av lokaler till programutbud. Det allra senaste handlar om interaktiva möten och konferenser. Där sitter vi på både kompetens och fungerande lösningar. Rummet får färg och kontur För att låta flera människor möta konst deponerar vi konstverk i våra opinion medlemmars mötesplatser, hjälper till med olika konstnärliga gestaltningar (t ex ridåer och väggar) och försäkring visar hur ljuset kan skapa en ny entré. Vi har en konstansvarig som bistår när den här typen av frågor kommer upp. unga Är lokalen sliten, eller behöver ni tillgänglighetsanpassa? Då finns svaren ofta hos vår byggrådgivare. Naturligvis kan vi erbjuda en av marknadens bästa försäkringar för våra medlemmars specifika behov. Vi har dessutom fler ramavtal och erbjudanden som underlättar och förbättrar våra medlemmars ekonomi och tillvaro i stort. digitala möjligheter arbetsgivarfrågor kommunikation Osynligt men livsviktigt All verksamhet är inte lika konkret och synlig, men ändå oerhört viktig för hela vår rörelse. När det kommer nya lagförslag och förändringar, skriver vi remissvar för att envist lyfta fram medlemmarnas behov och förutsättningar. När det kommer politiska förslag som påverkar vår rörelse driver vi på med opinionsbildning och mycket annat. Ja, och så är det viktigt att berätta om allt, att vi hör ihop och gör en massa smart nytta. För att inte tala om den gemensamma logotypen, som våra kommunikatörer fixar fram till din förening. Vi har mycket mer att berätta också fråga om det när vi ses på något av våra medlemsarrangemang. Kan du inte hålla dig till dess har vi en fullmatad hemsida också!

18 Riksorganisationen Folkets Hus och Parker Box 17194, Stockholm Besöksadress: Swedenborgsgatan

FOLKETS HUS OCH PARKER MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS

FOLKETS HUS OCH PARKER MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS BILAGA TILL VERKSAMHETSPLAN 2010-2012 FOLKETS HUS OCH PARKER 2011 2012 MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS ÅRSPLAN s 1 Utvecklingsområde 1 Verksamheter som skapar möjligheter Samhällsnytta, synergitänkande och möjligheter

Läs mer

FOLKETS HUS OCH PARKER MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS

FOLKETS HUS OCH PARKER MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS BILAGA TILL VERKSAMHETSPLAN 2010-2012 FOLKETS HUS OCH PARKER 2011 2012 MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS ÅRSPLAN s 1 Nyckelaspekter Nyckelaspekterna ska genomsyra all verksamhet och förutsätter en aktiv värdering

Läs mer

FOLKETS HUS OCH PARKER 2013 2015 2016 MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS ÅRSPLAN

FOLKETS HUS OCH PARKER 2013 2015 2016 MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS ÅRSPLAN FOLKETS HUS OCH PARKER 2013 2015 2016 MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS ÅRSPLAN s 1 2 Nyckelaspekter Nyckelaspekterna ska genomsyra all verksamhet och förutsätter en aktiv värdering och ställningstagande vid exempelvis

Läs mer

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013.

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. IOGT-NTO-rörelsens grundsatser utgör en ideologisk kompass och riktning för hela

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

2013-05-07 Sida 1 av 6. Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden

2013-05-07 Sida 1 av 6. Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden 2013-05-07 Sida 1 av 6 Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden 2013-05-07 Sida 2 av 6 Inledning Jakten på framtiden har under 2012 och 2013 inneburit ett omfattande arbete,

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Friluftsfrämjandet Region Öst

Verksamhetsplan 2014 Friluftsfrämjandet Region Öst Verksamhetsplan 2014 Friluftsfrämjandet Region Öst Innehållsförteckning Bakgrund Sid 3 Mission Sid 3 Vision Sid 3 Uppdrag Sid 3 Regionstyrelsens ansvar Sid 4 Administrativt centrum Region Öst och Mitt

Läs mer

FOLKETS HUS OCH PARKER

FOLKETS HUS OCH PARKER FOLKETS HUS OCH PARKER 11 MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 1 Verksamhetsberättelse 2011 Riksorganisationen Folkets Hus och Parker 802000-9356 1 Innehåll Folkets Hus och Parker en rörelse

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Verksamhetsplan 2013 Friluftsfrämjandet Region Öst

Verksamhetsplan 2013 Friluftsfrämjandet Region Öst Verksamhetsplan 2013 Friluftsfrämjandet Region Öst Innehållsförteckning Bakgrund Sid 3 Mission Sid 3 Vision Sid 3 Uppdrag Sid 3 Regionens övergripande ansvar Sid 4 Varumärkesutveckling och marknadsföring

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

IOGT-NTO:s strategiska inriktning 2010 2015

IOGT-NTO:s strategiska inriktning 2010 2015 IOGT-NTO:s strategiska inriktning 2010 2015 IOGT-NTO:s strategiska inriktning 2010 2015 Producerat av IOGT-NTO:s kommunikationsenhet 2009 Tryck: Sandvikens Tryckeri AB IOGT-NTO:s strategiska inriktning

Läs mer

VERKSAMHETSINRIKTNING 2013

VERKSAMHETSINRIKTNING 2013 VERKSAMHETSINRIKTNING 2013 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie, bildnings- och utbildningsorganisation. SISU Idrottsutbildarna består av specialidrottsförbund (SF) samt övriga medlemsorganisationer

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Friluftsfrämjandet Region Öst

Verksamhetsplan 2015 Friluftsfrämjandet Region Öst Verksamhetsplan 2015 Friluftsfrämjandet Region Öst Innehållsförteckning Bakgrund Sid 3 Mission Sid 3 Vision Sid 3 Uppdrag Sid 3 Regionstyrelsens ansvar Sid 4 Administrativt centrum Region Öst och Mitt

Läs mer

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Godkänd av kommunfullmäktige 2012-06-12 Värdegrund Ett samhälle där människors ideella och idéburna engagemang och samverkan tillvaratas

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 1 SSU:s uppgift 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Vår uppgift är att samla unga människor med socialdemokratiska värderingar samt de unga som delar

Läs mer

Hur får vi en levande professionell teater, i ordets rätta bemärkelse, utanför storstäderna? (16)

Hur får vi en levande professionell teater, i ordets rätta bemärkelse, utanför storstäderna? (16) Sammanfattning från Framtidsforum Riksteatern och framtiden-vad är viktigt? Arboga 12 sep Följande ämnen kom upp på schemaväggen och blev prioriterade (antalet pluppar inom parentes) Hur kan vi väcka intresse

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

internationell strategi 1

internationell strategi 1 Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning Verksamhetsinriktning SISU Idrottsutbildarna 2014 2015 SISU Idrottsutbildarna Foto: Bildbyrån Grafisk form: Mu ab September 2013 Verksamhetsinriktning 2014-2015 För förbundsstyrelsens (FS) ledning av verksamheten

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2016

VERKSAMHETSPLAN 2014-2016 1 VERKSAMHETSPLAN 2014-2016 2 BAKGRUND Riksteatern verksamhetsplanerar Riktesteatern verksamhetsplanerar är ett projekt som startade hösten 2012. På kongressen 2011 fattades beslut om att hela Riksteaterns

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Styrelsens verksamhetsplan 2015-16

Styrelsens verksamhetsplan 2015-16 Styrelsens verksamhetsplan 2015-16 Övergripande - långsiktig inriktning på verksamheten Blekinge Läns Bildningsförbund skall vara folkbildningens träffpunkt i Blekinge för diskussioner om gemensamma aktiviteter

Läs mer

SvFF Mål & Strategi 2013-2017. Workshop distrikt. svensk fotboll mål & Strategi 2013-2017

SvFF Mål & Strategi 2013-2017. Workshop distrikt. svensk fotboll mål & Strategi 2013-2017 SvFF Mål & Strategi 2013-2017 Workshop distrikt svensk fotboll mål & Strategi 2013-2017 AGENDA 17.00-17.45 Genomgång Mål & Strategi Svensk Fotboll, och distriktens process under hösten. 17.45-18.45 Värdegrunden

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 F&S Järfälla är det självklara valet när en person vill börja träna. För de som redan är igång och tränar är F&S Järfälla den självklara mötesplatsen en plats där man vill hänga.

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun Riktlinjer för IT i Halmstads kommun VER 1.0 Innehåll Bakgrund...3 Syfte...3 Drivkrafter för IT i Halmstads kommun...3 Övergripande inriktning...4 Inriktning för kommunens IT-engagemang...5 Service...5

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikation är en av ledningsprocesserna i landstinget. Landstinget ska vara en organisation med ett aktivt kommunikationsarbete och en

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2012 med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Syften och motiv med statens stöd till folkbildningen Riksdagen har angett fyra syften med statens stöd till folkbildningen.

Läs mer

Handlingsplan 2008-2010

Handlingsplan 2008-2010 Handlingsplan 2008-2010 Länsbygderådet Uppsala 1 juni 2008 Delarna skapar helheten www.kennethnyberg.se Handlingsplan Huvudsyftet med handlingsplanen är att erhålla ett material som underlag för styrelsens

Läs mer

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 norrstyrelsen rapport 2009: 32 Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens

Läs mer

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Latinamerikagrupperna är medlem av Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, FRII. Som medlem förbinder sig Latinamerikagrupperna att följa FRIIs kvalitetskod vilken

Läs mer

Profilprogram för Folkets Hus och Parker 2013

Profilprogram för Folkets Hus och Parker 2013 Profilprogram för Folkets Hus och Parker 2013 2 Innehåll Tillsammans syns vi bättre! 4 SNURRORNA GRUNDELEMENTEN I VÅR GRAFISKA PROFIL 6 VÅRA FÄRGER 7 Bli en del av helheten 8 EXEMPEL PÅ HUR LOGGAN APPLICERAS

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 STADSLEDNINGSKONTORET KOMMUNIKATIONSSTABEN Bilaga 2 DNR 050-2895/2010 SID 1 (5) 2011-06-22 KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 Detta program är ett långsiktigt måldokument där kommunfullmäktige

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR VERKSAMHETSÅRET 2014

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR VERKSAMHETSÅRET 2014 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR VERKSAMHETSÅRET 2014 HANDELSKAMMAREN VÄRMLAND SERVICE AB ETT ÅR SOM RUSTAT FÖR FRAMTIDEN 2014 var ett bra år, sett till både verksamhet och resultat. De aktiviteter och förändringar

Läs mer

Framtidsforum Nacka, Stockholm 17 oktober

Framtidsforum Nacka, Stockholm 17 oktober Framtidsforum Nacka, Stockholm 17 oktober Ämnen och antal prioritets-pluppar i parentes: * Folkrörelse - kontinuitet i ett idéelt engagemang. (7) * Socio-kulturell verksamhet i närområden. Nära samverkan

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 AVFALL SVERIGES KOMMUNIKATION SYFTAR TILL ATT öka kännedomen om svensk avfallshantering bland Avfall Sveriges målgrupper visa att branschen är framåtriktad och

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

Verksamhetsinriktning. SISU Idrottsutbildarna 2012 2013

Verksamhetsinriktning. SISU Idrottsutbildarna 2012 2013 Verksamhetsinriktning SISU Idrottsutbildarna 2012 2013 Vi är där när idrotten lär! Det här är SISU Idrottsutbildarna Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie- och utbildningsorganisation.

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till Åtvidabergs 600-års jubileum

Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till Åtvidabergs 600-års jubileum MOTTAGARE Linköpings Universitet Utbildningen inom gestaltning och utställningsproduktion inom samtida konstnärliga fält. ADRESS Johanna Johnsson Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Regionförbundet Östsams Internationella strategi

Regionförbundet Östsams Internationella strategi 1(5) Regionförbundet Östsams Internationella strategi Regionförbundet Östsams Internationella strategi har antagits av Regionfullmäktige den xxxxx 2010 ( x) och gäller för förbundets verksamhet. Strategins

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015

Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015 Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015 Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism är Sveriges största antirasistiska ungdomsorganisation. Ungdom Mot Rasism är ett nätverk av antirasister

Läs mer

Styrelsens förslag till verksamhetsplan för VLBF verksamhetsåret 2013

Styrelsens förslag till verksamhetsplan för VLBF verksamhetsåret 2013 Styrelsens förslag till verksamhetsplan för VLBF verksamhetsåret 2013 Inledning Folkbildningen i Västmanlands län är en garant för det demokratiska kvalitetsfyllda mötet och ger människor med olika bakgrund

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

H E L S I N G F O R S

H E L S I N G F O R S Företagsledning FörETagSLEDning Helhetsperspektiv på företaget och chefskapet. Är du redo att på allvar utmana dig själv, att ifrågasätta det du tar för givet, att se nya perspektiv, bygga ny kunskap och

Läs mer

Handlingsplaner Kultur för Kultur- och föreningsnämnden 2012-2015

Handlingsplaner Kultur för Kultur- och föreningsnämnden 2012-2015 Tjänsteskrivelse 2011-10-21 KFN 2010.0079 Handläggare: Hans Lundell Kultur- och föreningsnämnden Handlingsplaner Kultur för Kultur- och föreningsnämnden 2012-2015 Sammanfattning Kultur- och föreningsnämnden

Läs mer

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Ung Kultur Dalarna Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Bakgrund barn och unga i Dalarna Ungas egna synpunkter Utvecklingsprojekt t ex.kultur hjärta skola Region

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Foto: Urban Orzolek Arbetsmiljöverket har arbetat med ett mål- och visionsprojektet mellan februari och augusti 2008.

Läs mer

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 1 Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 Näringslivsprogrammet har sin utgångspunkt i 2020 för Åmåls kommun Sveriges mest gästvänliga stad Syfte Åmåls kommuns Näringslivsprogram har till syfte att

Läs mer

Verksamhetsplan 2013

Verksamhetsplan 2013 Verksamhetsplan 2013 Föreningens ändamål Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering har som mål att verka för de mänskliga rättigheterna samt ett samhälle präglat av mångfald och respekt för människors

Läs mer

PM Samtal om hållbarhet. Bakgrund

PM Samtal om hållbarhet. Bakgrund PM Samtal om hållbarhet Bakgrund I början på 80-talet uppstod en insikt inom näringslivet att gamla hierarkiska och patriarkaliska ledningsformer inte längre passade in i det moderna samhället. Jan Carlzon

Läs mer

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen Ett aktivt liv, där både kropp och själ får sitt, är bra för hälsan och välbefinnandet. Vi inom kultur och fritid arbetar för att skapa förutsättningarna. Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869 SIGNERAD Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (3) Datum 2013-12-09 Vår referens Anna Lyrevik kulturstrateg anna.lyrevik@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Läs mer

Värdegrund bygger på oss

Värdegrund bygger på oss VERKSAMHETSPLAN 2013 Vision: I StHIF står idrotten i centrum och är ett medel för delaktighet och utveckling. Strategiska mål StHIF erbjuder utveckling och utbildning på ett professionellt plan Beckis

Läs mer

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge!

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge! Socialdemokraterna Haninge Haninge 2009-04-17 Social ekonomi Det är något för Haninge! 2 (6) Innehållsförteckning Social ekonomi Vad är det?... 3 Den sociala ekonomin viktigt verktyg... 3 Principiell överenskommelse

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Vision 2018 Att bredda och stärka föreningen

Vision 2018 Att bredda och stärka föreningen Vision 2018 Att bredda och stärka föreningen Om visionsdokumentet Syftet med visionsdokumentet är att vara en långsiktig verksamhetsplan som täcker föreningens viktigaste verksamhetsområden men samtidigt

Läs mer

Västra Götalandsregionens plattform. Värdegrund, vision, uppdrag, utgångspunkter

Västra Götalandsregionens plattform. Värdegrund, vision, uppdrag, utgångspunkter Västra Götalandsregionens plattform Värdegrund, vision, uppdrag, utgångspunkter Johan Assarsson Västra Götalandsregionens plattform vår gemensamma grund Som medarbetare i Västra Götalandsregionen har vi

Läs mer

Arbetarekommunen ska 131231 ha minst 1050 medlemmar.

Arbetarekommunen ska 131231 ha minst 1050 medlemmar. 2 Verksamhetsplanen är det dokument som pekar ut arbetarekommunens prioriterade verksamhet under 2013. Verksamhetsplanen föreslå inte till skillnad från föregående års verksamhetsplaner, att gälla över

Läs mer

Styrkort Gotlands folkhögskola 2012 2015

Styrkort Gotlands folkhögskola 2012 2015 Gymnasie- och Vuxenutbildningsnämnden Region Gotland 1 (7) Ekonomiperspektiv Vision/ verksamhetsidé Kund/brukarperspektiv Processperspektiv Styrkort Gotlands folkhögskola 2012 2015 Medarbetare/ ledarperspektiv

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 2018

Verksamhetsplan 2015 2018 Liberal kraftsamling Verksamhetsplan 2015 2018 1 Liberal kraftsamling Vart vi ska och vägen dit Vårt uppdrag är att utifrån liberala idéer ta strid för varje människas frihet att forma sitt eget liv. Ur

Läs mer

Förslag på verksamhetsplan 2015-2016

Förslag på verksamhetsplan 2015-2016 Förslag på verksamhetsplan 2015-2016 I. Fundament Verksamhetsplanen är det uppdrag som valårsstämman ger förbundsstyrelsen. Förbundsstyrelsens uppdrag är att, efter bästa förmåga uppfylla den inriktning

Läs mer

1. Mission. 2. Vision. 3. Värderingar. 4. Verksamhetsidé

1. Mission. 2. Vision. 3. Värderingar. 4. Verksamhetsidé Strategisk verksamhetsplan för Kulturförvaltningen Kompletterar Kulturpolitiska mål för Värnamo kommun 2011 2014 och Biblioteksplan för Värnamo kommun 2011 2014. Kn 2014-02-19 19 Bilaga 3 1. Mission Kulturnämnden

Läs mer

Regional digital agenda och regionalt samarbete en målsättning i SKL:s verksamhetsplan

Regional digital agenda och regionalt samarbete en målsättning i SKL:s verksamhetsplan Regional digital agenda och regionalt samarbete en målsättning i SKL:s verksamhetsplan Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i e-samhället Kommuner och landsting står för 70 80 % av medborgarkontakterna

Läs mer

Kommunikationspolicy 2015

Kommunikationspolicy 2015 Kommunikationspolicy 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Kännetecken 4. Kommunikation som verktyg 5. Målgrupper 6. Riktlinjer och förhållningssätt 7. Ansvar Värmdö kommuns kommunikationspolicy

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro

Läs mer