MMÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS

Transkript

1 MMÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS FOLKETS HUS OCH PARKER UTVECKLINGSDOKUMENT s 1

2 Innehåll Förord 3 Möjligheternas mötesplats 6 Ömsesidig planeringshorisont 8 En idé om möjligheter 10 Utvecklingsområde 1 Verksamheter som skapar möjligheter 12 Utvecklnigsområde 2 Rum för alla 14 Utvecklingsområde 3 förening i förändring och utveckling 16 Utvecklingsområde 4 Vi gör det tillsammans! 18 7 nyckelaspekter 20 Sammanfattning 22 Som studiecirkel 23 Möjligheternas mötesplats Utvecklingsdokumentet Möjligheternas mötesplats antogs av Folkets Hus och Parkers föreningsstämma hösten Denna skrift baseras på det dokumentet, men har kompletterats med studiehandledning, diskussionsfrågor och exempel i efterhand. Folkets Hus och Parkers vision Folkrörelsen Folkets Hus och Parker ska skapa möjligheter för demokrati, samhällsutveckling, kulturupplevelser, nöjen, bildning och kreativt skapande genom att tillhandahålla attraktiva och angelägna mötesplatser och verksamheter för närsamhällets medborgare, där medborgarnas delaktighet och engagemang uppmuntras och tillvaratas. 2

3 Förord Ingenting har egentligen förändrats. Det handlar om rätten till kultur, nöjen, bildning och möten. Det handlar om att vissa har tillträde och andra inte. Det handlar om att det inte ska spela någon roll var du bor eller var du är född. I detta gömmer sig uppdraget att tillhandahålla och utveckla angelägna mötesplatser i hela landet för alla som behöver. Och det är många som behöver. Arbetslösa som tappat sin sociala plats, ungdomar som vill utveckla sina drömmar, småföretagare som träffar varandra för att tackla lågkonjunkturen och nya svenskar på väg att bygga en tillvaro. Alla behöver de möjligheter. Och många av dem vänder sig till oss. Folkets Hus och Parker är en folkrörelse där de äldsta delarna är över 100 år, samtidigt som den bärande idén är minst lika angelägen nu som då. Människor behöver öppna mötesplatser som skapar möjligheter. Mötesplatser som ger möjligheter att förändra världen. Den här skriften är en produkt som växt fram ur rader av möten inom vår folkrörelse. Mängder av samtal, tankar, synpunkter, reflektioner, frågor, händelser, irritation, glädje och entusiasm som plockats upp, berättats vidare, satts på kom-ihåg-listor, post-it-lappar och diskuterats på ett eller annat sätt. Det är inte resultatet av ett vetenskapligt arbete, utan snarare en uppriktig yttring av en vilja att hjälpa det gemensamma samtalet på traven. Vad vill vi vara? Vad kan vi vara? Var ska vi vara? För vem? Varför? Det viktigaste vi gör, sker varje dag lokalt i hela landet. Det handlar om folketshus och folkparker som möter människor i lokalsamhället med sin verksamhet det är där vår styrka ligger och det är där vi ständigt måste överträffa oss själva. Samhället förändras och vi måste hitta sätt att arbeta med vår idé i de nya sammanhangen. För att klara av det måste vi arbeta tillsammans diskutera, planera och prova nya metoder. Det är en förhoppning att den här skriften kan ligga till grund för det vi inom folkrörelsen Folkets Hus och Parker kommer sätta särskilt fokus på under de kommande tre åren, samt komplettera det arbete som utförs runt idéprogrammet. De förslag till riktlinjer som lyfts fram är strategiska och långsiktiga, för att ge utrymme åt verksamhetsmål på lokal, regional och gemensam/nationell nivå. Folkets Hus och Parker kommer att ta fram en studiehandledning till den här skriften, för att ytterligare stimulera till diskussioner och aktiviteter. Konkreta mål, aktiviteter, insatser, metoder och annat kommer vi att hitta ute i verksamheternas planeringsarbete, för att på bästa sätt ge utrymme för varje del folkrörelsen att komma till sin rätt och ge sitt unika svar på hur utmaningarna ska mötas. Ett bra sätt att börja är att tänka möjligheter. Stockholm den 7/ Styrelsen Riksorganisationen Folkets Hus och Parker 3

4 4

5 Möjligheter De uppstår i folkparker, Folkets Hus och festivaler över hela landet året runt. Det lokala bandet som om ett par minuter för första gången går upp på Peace & Lovescenen i Borlänge. En av de nya svenskarna läser sista lektionen i företagsekonomi i Älvsbyns Folkets Hus. En plötsligt besvarad blick vid dansbanan i Hedemora Folkets Park. Ett upprop till det lokala föreningslivet i Årsta Folkets Hus. I Rinkeby Folkets Hus genomför somaliska tjejer för första gången en egen aktivitetsträff. De finns i luften, i mötet, i utbytet, i det oförutsedda. Alla ryms, alla är välkomna. Det finns en förväntan om något. Möjligheter. 5

6 Möjligheternas mötesplats Folkets Hus och Parkers medlemmar är oerhört olika stora, små, biografer, dansbanor, konferensanläggningar, digitala hus... Samtidigt finns det mycket som förenar, kanske framförallt ambitionen att skapa mötesplatser för människor. Där människor möts uppstår per automatik också möjligheter. Oväntade, planerade, överraskande och upplyftande möjligheter. Det är därför spännande att se husen, parkerna och festivalerna som möjliggörare mer än något annat. I de goda fallen uppstår också en kedjereaktion när mötesplatserna skapar möjligheter för andra föreningar, som skapar möjligheter för sina deltagare och besökare, som i sin tur... Att vara möjliggörare i de här sammanhangen är kanske något av det finaste som finns. Spännvidden i medlemskåren blir också en utmaning för oss alla, från den enskilda medlemsföreningen till riksorganisationens anställda. Vad har vi gemensamt? Hur stärker vi det gemensamma? Vilka frågor är viktiga att utveckla? Vilken medlemsnytta är prioriterad? Hur blir vi fler? Sveriges bästa mötesplats? Att skapa möjligheter hänger nära samman med att förstå sin omvärld. Det finns idag mängder av mötesplatser, men långt ifrån alla är till för alla. De mötesplatser som samlas i folkrörelsen Folkets Hus och Parker har en särart som vi många gånger glömmer bort att förstärka och göra tydlig och attraktiv för omvärlden. Hur står vi oss mot dagens konkurrens? Många erfarenheter från de senaste årens verksamhet pekar på att det behövs organisationsstärkande insatser på alla nivåer, men också att det finns en naturlig ordning i hur vi närmar oss detta. Mera konkret, så behövs ett utökat samarbete inom Det kanske allra viktigaste som våra mötesplatser gör, är att skapa möjligheter. Att komma till ett Folkets Hus, en Folkpark eller en festival, ska inte handla om rum och plats, utan om möjligheter som förändrar världen i stort och smått. organisationen som hjälper medlemmarna att utvecklas som föreningar, som arrangörer, som lokalhållare, som lokala kulturaktörer och projektägare. Människor behöver mötesplatser för att utveckla demokratin och höja sin kunskapsnivå genom folkbildning. Alla har inte samma behov, men ordningen är den samma det måste finnas bra verksamhet, lämpliga lokaler (och idéer med lokalen), bra förvaltning och organisation, samt en önskan om mera inflytande, samarbete och utbyte. Några viktiga förhållningssätt till föreningarnas verklighet: Viktigast av allt är verksamheten. Den måste möta behov, vara lyhörd och kännas angelägen för medborgaren och närsamhället. Kvalitetsutveckling ska genomsyra verksamhetens alla nivåer. Rummet/lokalen är den viktigaste fysiska resursen. Det ska bjuda in så många som möjligt, vara flexibelt och skapa förutsättningar för nya möten i och utanför mötet. Föreningen måste vara anpassad för dagens utmaningar och arbeta på ett långsiktigt hållbart sätt. Gemensam nytta och värdet att arbeta tillsammans är långsiktiga utvecklings- och överlevnadsfaktorer. En av de viktigaste utmaningarna för en levande folkrörelse är att stärka och utveckla vi-et i organisationen. 6

7 Sett i ett bredare perspektiv är det också viktigt att i högre grad börja se på föreningens verklighet som en helhet. Där kan nyckelaspekter som vägs in i alla delverksamheter vara till stor hjälp. Fyra utvecklingsområden Inför Föreningsstämman 2009, är förslaget att arbeta vidare med fyra breda utvecklingsområden, där strategiska riktlinjer för perioden kan beskrivas: Tanken är också att vi i hela folkrörelsen ska kunna närma oss ett gemensamt förhållningssätt, som ger oss bättre styrka och genomslag i samhället genom att vi blir en enhetligare, gemensam aktör. Det finns en stor utmaning i att fortsätta bidra till samhällets förnyelse, möta behoven och ta tillvara kraften hos människorna som omger våra mötesplatser. Den utmaningen antar vi bäst tillsammans med enad kraft. 1. Verksamheter som skapar möjligheter 2. Rum för alla 3. Förening i förändring och utveckling 4. Vi gör det tillsammans! Diskussionsfrågor? Vad innebär det att börja tänka på hur vi ska kunna skapa möjligheter genom våra mötesplatser? Måste vi ändra på något? Vad i så fall? Hur ser det ut idag? Vilka möjligheter skapas på er möteplats? Vem skapar möjligheterna och för vem? Kan vi bli fler som tillsammans skapar möjligheter för oss själva och varandra? 7

8 Ömsesidig planeringshorisont De strategiska riktlinjerna handlar om principer och långsiktig inriktning och bör därför vara gemensamma, medan de operativa målen handlar om hur och vad som ska göras härnäst. De senare är därför naturligt sammankopplade med de respektive verksamheterna på olika nivåer. Det är därför den lokala föreningen gemensamma riktlinjer Ett syfte med den här skriften är att kunna bidra till att vi inom folkrörelsen Folkets Hus och Parker ska enas om ett antal strategiska riktlinjer, som är utformade för att ge utrymme för ytterligare skärpa och konkretisering i rörelsens olika planeringsnivåer. Den lokala föreningen Det som beskrivs i den här skriften finns i skärningspunkten mellan de tre olika planeringsnivåerna. Som framgår av bilden, så handlar det om en slags minsta gemensamma nämnare som bidrar till ömsesidig planeringshorisont Kansliet/ gemensam Regionen 1 idé Vi gör det tillsammans! 12 riktlinjer Verksamheter som skapar möjligheter som är bäst lämpad att anpassa målen för den egna verksamheten och verkligheten, medan den regionala föreningen har fokus på utveckling i ett läns-/regionperspektiv och så vidare. Det är också de operativa målen som ska vara konkretiserade på det sätt, som vi vant oss vid att förknippa med det vardagliga målstyrningsarbetet. Vad, när, hur och hur mycket, samt för och av vem. En förutsättning för att ett gemensamt planeringsarbete ska lyckas är att vi tillsammans försöker nå fram till bra metoder och en ömsesidig planeringshorisont där vi på lokal, regional och gemensam (nationell) nivå, hittar vårt sätt att arbeta med de gemensamma riktlinjerna. Förening i förändring & utveckling 7 nyckelaspekter IDÉ Rum för alla 4 utvecklingsområden att stärka helheten. På de närmaste sidorna kommer du att kunna läsa mer om de förslag på fyra utvecklingsområden, tolv strategiska riktlinjer, sju nyckelaspekter samt exempel på utmaningar som utarbetats och identifierats inför perioden Men ett stort och spännande arbete återstår alltså att sätta ord, handling och vilja till de mål som rör varje enskild verksamhet. Det är en ambition att nå fram till 3-åriga verksamhetsplaner som löper parallellt på samtliga nivåer, för att på bästa sätt kunna förstärka varandra och de gemensamma ansträngningarna att nå mål som sammanfaller med föreningsstämmans riktlinjer. 8

9 Genom att hitta gemensamma beröringspunkter och mål i planeringsarbetet blir folkrörelsen starkare på alla nivåer. Diskussionsfrågor? Hur planerar ni idag? Har ni treårig planering? Varför/varför inte? Vad behöver ni göra för att klara av att ha treårig planering? Tar ni hänsyn till andra nivåer i folkrörelsen när ni arbetar med planering? Varför/varför inte? Bestäm hur ni vill arbeta med planering och fastställ en tidpunkt för när ni kan börja med att ta fram en långsiktig 3-årig planering. 9

10 Folkrörelsen Folkets Hus och Parker: En idé om möjligheter Som vi tidigare beskrivit, så finns det en stor spännvidd i organisationen med många exempel på olikheter. Eller mångfald, för det är faktiskt vad det handlar om. Trots olikheter delar vi alla ändå en gemensam och angelägen idé att människor behöver öppna mötesplatser som skapar möjligheter, och som ger en plattform för att förändra världen i stort och smått. Ett enda stort vi När vi ser på vår organisation i vardagslag, är det lätt att gå vilse i nivåer, sammanslutningar och planer. Vem är till för vem och varför? Det är lätt att börja tänka vi och dom utan att ens reflektera över det. Sanningen är att vi egentligen är ett enda stort vi och att vi ibland behöver stanna upp, tänka på det och försöka dra nytta av det. Riksorganisationen Folkets Hus och Parker omfattar alltså hela vår rörelse, där kärnverksamheten utförs lokalt, samordnas regionalt och understöds på den gemensamma (nationella) nivån. Riksorganisationen Folkets Hus och Parker är en folkrörelse med 680 medlemsföreningar som driver mötesplatser i form av samlingslokaler, folkparker och festivaler. Det vi som används i den här skriften avser, så gott som uteslutande, organisationens ideellt aktiva och anställda på alla nivåer. Ibland tar det också med de organisationer vi samarbetar med. När Folkets Hus och Parker nämns i texten, avser det uteslutande folkrörelsen Folkets Hus och Parker. Texterna är ett uttryck för ett hopp om ny dialog och diskussion inom hela Folkets Hus och Parker, och bör därför läsas med folkrörelseperspektivet i ögonvrån. Serviceorgan och framtidsspanare Ibland är det lätt att blanda ihop folkrörelsen Folkets Hus och Parker med riksorganisationens kansli. Medan folkrörelsen är hela organisationen, så är kansliet rörelsens serviceorgan. I sin basverksamhet arbetar kansliet med att leverera medlemsnytta till folkrörelsen något som i sin tur finner sin utgångspunkt både i konkret efterfrågan från medlemmarna och av kansliet identifierade, angelägna men ännu inte upplevda behov. Kansliet ska också arbeta med att långsiktigt utveckla och stärka folkrörelsen. Både utvecklingen av medlemsnyttan och organisationen måste hitta formerna för att hantera samtidens förutsättningar, behov och utmaningar. Detta bygger i sin tur på en utvecklad dialog och samarbete både inom rörelsen och med omvärlden. 10

11 Det behövs öppna mötesplatser som skapar möjligheter att förändra världen i stort och smått. Folkets Hus och Parkers vision VISION Folkrörelsen Folkets Hus och Parker ska skapa möjligheter för demokrati, samhällsutveckling, kulturupplevelser, nöjen, bildning och kreativt skapande genom att tillhandahålla attraktiva och angelägna mötesplatser och verksamheter för närsamhällets medborgare, där medborgarnas delaktighet och engagemang uppmuntras och tillvaratas. 11

12 Utvecklingsområde 1 Verksamheter som skapar möjligheter Där människor möts uppstår spänning. Oavsett om situationen upplevs som obekväm eller förväntansfull, så uppstår ögonblick av möjligheter där människor kan lära känna varandra, upptäcka nya synvinklar, förstå sig själva och andra bättre, och sist men inte minst påverka sin egen och andras tillvaro. Genom att jobba aktivt runt mötesplatsen uppstår mängder av möjligheter att öka medborgar- och samhällsnyttan. Genom att se aktuella behov och koppla samman olika typer av personer, organisationer och resurser gör vi mötesplatserna viktigare och bättre. Det är här vi kommer in. Varje dag inträffar tusentals möten och ännu fler ögonblick av möjligheter i våra anläggningar, och vi kan aktivt arbeta för att göra upplevelserna mera givande, ge dem bättre spridning och framförallt uppmuntra till fortsättning. De möten som uppstår i våra lokaler planerade eller spontana påverkar både den enskilda människans tillvaro och samhället i stort. Genom att hitta metoder för att förbättra förutsättningarna för mötet och stimulera möjligheter kan vi ta en aktiv roll istället för att lämna det åt slumpen. Det kan handla om att sammanföra olika aktörer, nyttja vårt nätverk för att hjälpa andra eller föreslå konstruktiva vägar för att utveckla mötet. Vi behöver identifiera behov i samtiden och aktivt hitta och locka de aktörer och människor vi gärna vill se på våra mötesplatser. Så, när det kommer till kritan handlar vårt uppdrag om något helt annat än vanlig lokaluthyrning. Vi behöver helt enkel höja verkningsgraden för den medborgar- och samhällsnytta vi och andra skapar på, genom, och som effekt av våra mötesplatser. Det lokala viktigast Det kan låta självklart, men det tål att sägas högt då och då. Den lokala verksamheten är det allra viktigaste i vårt dagliga arbete och kärnan i folkrörelsen. Det tål också att poängteras att verksamheten är till för människorna i närsamhället och inte för den egna föreningen. Verksamheten måste möta behov, vara lyhörd och kännas angelägen för medborgaren. Vi måste därför hitta metoder, teknik och lösningar för att kunna utveckla oss som förmedlare av mötesplatser, kulturupplevelser, nöjen och framförallt möjligheter. Då vi som delar av en helhet finns spridda över hela landet måste vi utveckla formerna för möten och kulturupplevelser exempelvis genom att använda oss av digitala lösningar, effektiva kultur- och nöjesförmedlingar, samt nya verksamheter för ökad konkurrenskraft, samhällsnytta och rättvis tillgång till utbud. 12

13 Några exempel på viktiga utmaningar: Samarbeten med andra som skapar möjligheter Utveckla, använda och sprida moderna tekniklösningar som vitaliserar mötesplatsen Göra mötesplatsen till en attraktiv utvecklingsplattform Strategiska riktlinjer Verksamheter som skapar möjligheter Folkets Hus och Parker ska bedriva verksamheter som som präglas av samhällsnytta, synergitänkande och möjligheter på samtliga nivåer. Folkets Hus och Parker ska vara en föregångare i tekniktillämpning och metodutveckling för spridning av kultur, nöjen och möten till hela landet. Folkets Hus och Parkers anläggningar och verksamheter ska vara en självklar plattform för lokal, regional och nationell utveckling. Diskussionsfrågor? Vad innebär det att börja tänka på hur vi ska kunna skapa möjlgiheter genom våra mötesplatser? Måste vi ändra på något? Vad i så fall? Hur ser det ut idag? Vilka möjligheter skapas på er möteplats? På vilket sätt använder vi samarbete med andra för att skapa möjligheter idag? Kan det utvecklas? Hur då/varför inte? 13

14 Utvecklingsområde 2 Rum för alla Rummet mötesplatsen, samlingslokalen eller parken är vid sidan av verksamheten vår viktigaste tillgång. Det är med hjälp av det som vi kan arbeta med vårt uppdrag och möta de grundläggande behoven från närsamhället. Rummet är också ett redskap för att möta och bjuda in så många som möjligt. Rummet är mycket mer än en del av en lokal. Öppna rummet för När de första folketshusen bildades, fanns inget demokrati och delaktighet rum där det var tillåtet att mötas, om deltagarna Varför då prata om rum bar på en viss åsikt eller tillhörighet. istället för att säga lokalen, Även om mycket blivit bättre, så är fortfarande eller mötesplatsen kort och gott? Ja, helt enkelt för att ett naturligt uppdrag för Folkets Hus och Parkers medlemmar att hela tiden försöka anpassa rum inte alltid har väggar, och för att de inte alltid bjuder in sina rum så att det bjuder in snarare än stänger ute, och skapar möten snarare än isolerar. krav på vår förmåga att till möten och därför ställer använda det medvetet för demokrati, delaktighet och utveckling. Vi måste lära oss känna igen de olika typerna av rum som vi förfogar över, och fundera över hur vi gör dem konstruktiva och stimulerande. Vi måste både kunna se rummet som idé samt byggnaden, anläggningen och ytan som en teknisk fastighets- och markfråga. Det är också intressant att ibland se rummet och verksamheten som en flexibel kombination, där rummet ibland kan omfatta andra ytor än själva lokalen. Ett exempel på detta är när ett folketshus arrangerar en kulturfestival på torget utanför huset. Rummet kan med andra ord ibland vara precis där idén befinner sig och inte bara där stadsplanen markerar en byggnad. Mötesplatser i förorterna Det måste finnas en klar ambition att tillgodose behoven av mötesplatser i städernas förortsområden, där samlingslokaler ofta saknas. Vi måste hitta nya sätt att utforma och använda rummet i mångkulturella miljöer, samt stimulera till delaktighet och nya samarbeten runt detta. 14

15 Några utmaningar kan vara: Ta bort fysiska och mentala begränsningar i rummet Uppmuntra delaktighet i rummet från besökare och arrangörer Förvalta rummet/lokalerna på ett långsiktigt hållbart sätt Samarbete och erfarenhetsutbyte kan bidra till att vi kan nyttja en större del av mötesplatsernas potential på fler ställen i landet. Rum för alla Strategiska riktlinjer Folkets Hus och Parkers anläggningar ska kännetecknas av en utformning, utsmyckning och tillgänglighet som upplevs som inbjudande och attraktiva av så många som möjligt. Lokalernas utformning och tillämpning/nyttjande ska stimulera samt bidra till att generera idéer och möjligheter. Folkets Hus och Parker ska vara en föregångare i tillgänglighet bland samlingslokaler, samt sträva efter att speciellt möta de medborgare och grupper som idag saknar eller har dålig tillgänglighet till mötesplatser inte minst i flera städers ytterområden. Folkets Hus och Parker ska vara en intressant och angelägen del av Sveriges demokratiska infrastruktur, samt medverka till att utveckla och sprida information om de allmänna samlingslokalernas betydelse och möjligheter. Diskussionsfrågor? Hur ser vårt rum ut idag på vår mötesplats? Har vi alltid bara ett rum eller finns vi ibland på olika ställen? Är alla alltid lika välkomna till det som händer i på våra mötesplatser? Vad är det som underlättar, eller försvårar för olika grupper att ta del av det som händer på vår mötesplats? Täcker vi behovet av mötesplatser i vårt område eller finns det behov av mer? 15

16 Utvecklingsområde 3 Förening i förändring och utveckling Låt oss börja med att smaka på ett påstående: Det är svårare att driva ideellt baserad verksamhet än att driva ett vanligt företag. Tycker du också det? Tvekar du? Men det är faktiskt så det ligger till. Den ideella verksamheten behöver hantera flera vitt skilda resurser och processer för att få dagen att gå ihop exempelvis ideellt engagerade, offentliga bidrag, tjänsteintäkter, samarbeten, föreningsdemokratin... Samtidigt så finns det klent med forskning på området, även om det nu ser ut som om staten är beredd att satsa medel till detta. Det finns inte heller så många ledarskapsmetoder, och rätt stor ovana att hantera det nya samhällets utmaningar med föreningens mekanismer och språkbruk. Vi ska återigen stanna upp och smaka på ett påstående: Föreningsformen är långt ifrån den bästa formen för att driva lokaluthyrning. Så är det. Men vill vi tillhandahålla öppna, angelägna mötesplatser till närsamhället, med efterfrågad verksamhet, där den enskilda människans engagemang är viktigt och önskvärt, så är det en alldeles briljant form. Det ser annorlunda ut idag än för 100 år sedan. Det gör också att det ställs nya krav och utmaningar för föreningar som driver hus, parker och festivaler. Hur borde vi i folkrörelsen Folkets Hus och Parker arbeta för att för att på bästa sätt driva mötesplatser idag? flera viktiga tekniker för detta. Vi måste bygga nya relationer till samhällets aktörer och bli duktiga på att göra det klart, tydligt och synligt vilka av svaren på samhällets behov och problem vi sitter på lösningen till och hur väl vi utför det. Sociala bokslut med tillhörande metodik är en av Vi måste också bli bättre på att ta hand om engagemang och göra det lustfyllt och givande att lägga sin tid hos oss. Majoriteten av det ideella arbetet i Sveriges föreningar utförs av förtroendevalda. Men vad skulle hända om vi kunde attrahera fler att bli medlemmar i föreningarna, lägga sitt ideella engagemang hos oss, och att vi dessutom skulle bli intressanta för volontärer, d v s de som bara vill hjälpa till, utan att för den skull nödvändigtvis ha ambitionen att i första hand bli medlemmar? Hur skulle det se ut om fler av medlemmarnas brukare det vill säga medlemmar och ledare i lokalnyttjande organisationer skulle engagera sig i själva mötesplatsen, och inte bara i den inhyrda verksamheten? Det nya samhället har nya, spridda former för engagemang och det behöver vi lära oss att hantera. Tur att vi håller på med så mycket mer än lokaluthyrning. Föreningen måste bli angelägen De allra flesta av våra föreningar har varit med länge och är duktiga på föreningsdrift, men det som hänt i samhället de senaste 5-10 åren kräver att vi tänker om. Helhet i fokus Styrelserna spelar en nyckelroll på alla nivåer i organisationen. Vi har en tradition som bygger på representantskap snarare än helhet, men för att bättre kunna hjälpa verksamheterna och föreningarna att utvecklas för att möta nya utmaningar, behöver vi tänka om. Valberedningarna måste hitta ett nytt förhållningssätt, där 16

17 styrelsens helhet, kompetens, nätverk, samt mångfalds- och genusperspektiv spelar en väsentlig roll. Valberedningen ska kunna rekrytera de bästa, samtidigt som de ska hjälpa trotjänare att värdigt kliva bakåt då det är påkallat. Valberedningen måste tänka på att styrelsen ska skapa möjligheter. Det finns också mera konkreta behov som uppstår till följd av förändrade samhällsrelationer och nya sätt att hantera verksamheten kunskap i projekthantering, finansiering, rapportering och marknadsföring är några exempel på detta. Vi tror att det finns exempel på flera viktiga utmaningar, som vi tillsammans kan hitta bra metoder och idéer för att lösa: Förnya valberedningarnas arbetssätt Uppmuntra och tillvarata ideellt engagemang från medlemmar, volontärer och mötesplatsens brukare Vitalisera medlemskapet på alla nivåer Kompetensutveckling i tillämpad föreningsdrift både för förtroendevalda och anställda Utveckla det ideella ledarskapet Synliggöra och förklara verksamhetsidén på ett sätt som visar på möjligheter Utveckla resursmobilserings-/finansieringsarbetet Det är också angeläget att hitta bra sätt att dokumentera och sprida de goda exemplen, samt underlätta för samarbetslösningar runt metodutveckling och utbildningsbehov. Förening i förändring och utveckling Strategiska riktlinjer Folkets Hus och Parkers föreningar ska vara konkurrenskraftiga och arbeta på ett lustfyllt, professionellt, mål- och möjlighetsinriktat sätt med lokalsamhällets och medborgarens behov, önskemål och drömmar i fokus, där medborgarens vilja till delaktighet och engagemang tillvaratas och uppmuntras. Folkets Hus och Parker ska på alla nivåer arbeta på ett långsiktigt hållbart sätt, där mångfald, inflytande och delaktighet är viktiga ledord, samt bedriva metodutveckling för nya former av föreningsarbete. Folkets Hus och Parker ska på alla nivåer mäta och visa verksamhetens ekonomiska och sociala prestationer, för att synliggöra samhällsnyttan, samt därmed stärka rörelsens och föreningarnas konkurrenskraft, samt också aktivt verka för ett rättmätigt ekonomiskt samhällsstöd. Diskussionsfrågor? Är vi nöjda med hur vår förening arbetar, är sammansatt och hur den klarar av att locka nya engagerade? Vad är bra? Vad fungerar inte/kan bli bättre? Har vi den bredd på kompetens och vilja till engagemang som vi önskar oss i vår styrelse/arbetsgrupper etc? Hur skulle det kunna utvecklas/förändras? Arbetar valberedningen på ett sätt som motsvarar det vi diskuterat under de två tidigare punkterna? Hur kan valberedningens abete utvecklas? 17

18 Utvecklingsområde 4 Vi gör det tillsammans! Det fina med en folkrörelse är att det finns många, många föreningar över hela landet som brinner för ungefär samma frågor och då och då drar nytta av det. Det borde vi kunna bli ännu bättre på. En av de viktigaste utmaningarna för en levande folkrörelse är att stärka och utveckla vi-et i organisationen. Det handlar om allt från en grundläggande samhörighetskänsla, till att kunna vara en gemensam plattform för samhällsengagemang och utveckling. Vi har en lokal, regional och gemensam (nationell) nivå, men bara ett vi och egentligen inget dom. Parallellt med detta måste vi också hitta olika metoder och idéer för att utveckla organisationens former i stort, för att stärka den gemensamma nyttan. Det viktigaste sker lokalt Det viktigaste vi gör i vår organisation gör vi lokalt. Därför måste vi hitta fler metoder och redskap för att stimulera, stödja och förnya det arbetet. Vi måste också hjälpas åt att lyfta fram det unika i vårt lokala arbete, göra särarten tydlig och bli aktiva i det konkurrensläge vi befinner oss i. Idag konkurrerar många aktörer om framförallt människors fritid. Vad gör oss unika? Ett viktigt steg är att utveckla de olika nivåernas roller i organisationen och hur de samverkar och kraftsamlar. Här faller nytt ljus på den regionala nivån, som kommer att spela en viktig roll som utvecklingsaktör, till följd av den tydliga regionalisering som pågår i samhället. Det här är ett nytt fokus, som kommer att kräva speciella insatser. Vi är ett VI. Folkets Hus och Parker är en folkrörelse som genom tusentals engagerade skapar möjligheter för 50 miljoner besökare varje år. Men vi behöver utveckla vi-känslan. Vi måste hitta sätt att dra nytta av att vi är många, hjälpas åt, synas tillsammans och bli fler. Satsa på folket i rörelsen Utan folk ingen rörelse. Ingen säger nog emot det, men försvinnande liten del av de återkommande utvecklingsdiskussionerna pekar på insatser för att utveckla relationen till medborgaren. Vi vill ha flera medlemmar, flera engagerade och få en större betydelse i människors vardag, men har hittills lagt blygsam vikt vid metoder och strategier för detta. Vi måste bli bättre på att göra det möjligt för medborgarna att bli mera delaktiga i sina/våra mötesplatser för att kunna skapa större samhällsnytta. Vi behöver vitalisera det personliga medlemskapet, men också bli oerhört mycket bättre på att tillvarata och locka volontärer. Vi måste få en levande relation till människorna i närsamhället. Vi måste skapa goda möjligheter och göra dem synliga. Det här behöver vi hjälpas åt med - på alla nivåer för att bli framgångsrika. Synliggöra samhällsnyttan Folkrörelsen Folkets Hus och Parker är en del av den ideella/ civila sektorn men också den sociala ekonomin. Där samsas vi bland annat med kulturföreningar, hjälporganisationer, ungdomsorganisationer, idrottsrörelsen, kooperativ, pensionärsoch handikapporganisationer. Den civila sektorn skapar stor samhällsnytta och utför ett arbete som skapar effekter på alla nivåer. Stora delar av detta arbete sker under radarn i samhällsdebatten och blir därför till övervägande del osynligt för bredare folklager. Det är viktigt att vi tydligt markerar vår tillhörighet och samarbetar med 18

19 andra aktörer i den civila sektorn, samtidigt som vi aktivt arbetar för att synliggöra vårt arbete och de effekter de ger för närsamhället. Folkrörelsen Folkets Hus och Parker har ett självklart intresse av att ingå i konstellationer på alla nivåer, inte minst i regionala bygderåd och lokala utvecklingsgrupper. Folkets Hus och Parker bör också ta initiativ till att inleda nya samtal för att hitta en modern samarbets- och utvecklingsplattform tillsammans med traditionella samarbetsparter som exempelvis ABF och Riksteatern. Det finns mycket att vinna på att utveckla samarbetet med andra aktörer på alla nivåer. På lokalplanet finns direkta verksamhets- och nyttovinster i smarta samarbeten med exempelvis riksteaterföreningar, ABF-avdelningar och lokalt föreningsliv. Några exempel på viktiga utmaningar: Hitta metoder för att utveckla och stärka vi:et Ingå som aktör i olika utvecklingskonstellationer Bli bättre på att hitta samverkanslösningar för ömsesidig nytta Utveckla formerna för folkrörelsen så att den är rustad för samtidens och framtidens utmaningar Vi gör det tillsammans Strategiska riktlinjer Folkets Hus och Parker ska vara en aktiv, växande folkrörelse som skapar lokal nytta och mervärde genom gemensamma ansträngningar och utveckling. Folkets Hus och Parker ska vara stark på lokal, regional och nationell/gemensam nivå, med en aktiv och utmanande idédiskussion. Folkets Hus och Parker ska sträva efter breda samverkanslösningar för att lösa behoven i lokalsamhället, samt samarbeta med andra grupper i samhället för att förstärka den ideella/civila sektorns utveckling och betydelse. Diskussionsfrågor? Upplever vi att det är ett VI i folkrörelsen Folkets Hus och Parker? Beskriv varför/ varför inte? Finns det något som kan förändras/förbättras för att VI:et ska bli bättre och tydligare? Hur mycket VI finns det lokalt, med andra aktörer, organisationer och medborgarna? Kan det utvecklas? Vilka samarbetar vi med idag? Varför det? Kan vi göra mer för att samarbetet ska bli viktigare och skapa ett tydligare vinn-vinn-läge för alla berörda? Gör en lista och gå igenom. Vilka samarbetar vi inte med? Varför det? Finns det ett värde i att bygga upp nytt samarbete som kan skapa nya möjligheter? Gör en lista och gå igenom. 19

20 7 nyckelaspekter När miljön lite trevande tog sig in på den offentliga agendan, så försökte många hantera den som ett eget verksamhetsområde. Det gick väl så där. När sedan kunskaper och insikter mognade stod det klart att det inte gick att bryta ut miljön ur den vanliga verksamheten, då den spelade roll i alla delar och att hanteringen av den i ett verksamhetsområde, i sin tur påverkade ett annat och så vidare. Miljöpolitiken har därför utvecklats till en aspektpolitik, som ska tas hänsyn till i alla andra politikområden. Ungefär på samma sätt går det att förhålla sig till ett antal nyckelaspekter i ideella verksamheter. De nyckelaspekter som uppfattas som mest angelägna inom folkrörelsen Folkets Hus och Parker är: Det finns flera viktiga perspektiv på verksamheten, som inte låter sig brytas ut för att hanteras separat. Bland dessa finns några nyckelaspekter, som kommer att vara viktiga att ta hänsyn till och aktivt arbeta med under de närmaste åren. 1. Mångfald & genus Folkets Hus och Parker ska arbeta aktivt för ett föredömligt mångfalds- och genusperspektiv. Vilka grupper har respektive har inte tillträde till verksamheten? Hur ser genusperspektivet ut i verksamheten? Vilket aktivt arbete sker för att komma till rätta med oönskade skillnader? Sammansättning av styrelser och rekrytering av medlemmar och frivilliga? 2. Unga Folkets Hus och Parker ska arbeta för att ge barn, ungdomar och unga vuxna tillträde till mötesplatser och verksamheter som medskapare och deltagare. Verksamheterna och föreningarna ska kunna utgöra ett gränssnitt mot samhället i stort och öka ungdomars självständighet och delaktighet. Mångfald och genus Unga Medlems-/medborgarnytta Tillgänglighet och demokrati Miljö Kommunikation Ekonomi Nyckelaspekterna bör finnas med i allt planeringsarbete i organisationen och ska visa på aktiva ställningstaganden för hur man väljer att hantera respektive område. Under varje aspekt finns grundinriktning, samt förslag till frågeställningar för vidare bearbetning. På vilket sätt beaktas unga i verksamheten? Vilka effekter ger verksamheten för unga? Vilka effekter ger verksamheten för en ökad delaktighet från unga i folkrörelsen? 3. Medlems-/medborgarnytta Folkets Hus och Parkers föreningar ska vara konkurrenskraftiga och arbeta på ett lustfyllt, professionellt, mål- och möjlighetsinriktat sätt med lokalsamhällets och medborgarens behov, önskemål och drömmar i fokus, där medborgarens vilja till delaktighet och engagemang tillvaratas och uppmuntras. På vilket sätt tillvaratar verksamheten medlemmens/medborgarens/ närsamhällets behov? 20

21 Hur uppmuntras och tillvaratas vilja till delaktighet och engagemang? Vilken samhällsnytta skapar verksamheten? 4. Tillgänglighet FHP ska vara en föregångare i tillgänglighet bland samlingslokaler, samt sträva efter att speciellt möta de medborgare och grupper som idag saknar eller har dålig tillgänglighet till mötesplatser. Våra mötesplatser ska ständigt sträva efter att vara ett viktigt verktyg i olika demokratiska uttryck i samhället, samt slå vakt om den enskildes demokratiska rättigheter. Vilka tillgänglighetsfrågor berör verksamheten och hur hanteras de? På vilket sätt främjas tillgänglighet för utsatta grupper? Hur bidrar verksamheten till att främja demokratiska rättigheter? 5. Miljö Folkets Hus och Parker ska aktivt arbeta för att långsiktigt minska verksamheternas och fastigheternas negativa miljöpåverkan. Vilken miljöpåverkan har verksamheten/fastigheten? Finns det sätt att påverka verksamhetens och fastighetens miljöpåverkan? Kan föreningen på annat sätt bidra till miljösmart utveckling? 6. Kommunikation Folkets Hus och Parker ska på ett medvetet sätt dra nytta av moderna kommunikationslösningar för intern och extern kommunikation och utveckling, samt aktivt verka för att visa på rörelsens prestationer och samhällsnytta på alla nivåer. Hur nyttjas kommunikationslösningar i verksamheten? Hur kommunicerar vi ut resultat från verksamheten? Hur samordnas kommunikation med andra delar i rörelsen? 7. Ekonomi Folkets Hus och Parker ska sträva efter en effektiv resursmobilisering och resurseffektivitet, där ideellt arbete, offentliga stöd, privata insatser, projektmedel, uppdragsersättningar och andra resurser effektivt kan användas för skapa framgångsrika mötesplatser och verksamheter. Vilka olika resurser kan användas i verksamheten? Vilka metoder används i resursmobiliseringen? Vilka åtgärder vidtas för ökad resurseffektivitet? Diskussionsfrågor? Diskutera varför nyckelaspekterna spelar roll för verksamheten. Gå igenom var och en av nyckelaspekterna och försök besvara hur ni arbetar med de tre frågeställningarna som finns efter varje aspekt. Finns det bra sätt att göra nyckelaspekterna till en naturlig del i er verksamhet? Gör en lista och dokumentera era svar. 21

22 Sammanfattning Utvecklingsområde 1: Verksamhet som skapar möjligheter Folkets Hus och Parker ska bedriva verksamheter som som präglas av samhällsnytta, synergitänkande och möjligheter på samtliga nivåer. Folkets Hus och Parker ska vara en föregångare i tekniktillämpning och metodutveckling för spridning av kultur, nöjen och möten till hela landet. Folkets Hus och Parkers anläggningar och verksamheter ska vara en självklar plattform för lokal, regional och nationell utveckling. Utvecklingsområde 2: Rum för alla Folkets Hus och Parkers anläggningar ska kännetecknas av en utformning, utsmyckning och tillgänglighet som upplevs som inbjudande och attraktiva av så många som möjligt. Lokalernas utformning och tillämpning/ nyttjande ska vara stimulerande samt bidra till att generera idéer och möjligheter. Folkets Hus och Parker ska vara en föregångare i tillgänglighet bland samlingslokaler, samt sträva efter att speciellt möta de medborgare och grupper som idag saknar eller har dålig tillgänglighet till mötesplatser inte minst i flera städers ytterområden. Folkets Hus och Parker ska vara en intressant och angelägen del av Sveriges demokratiska infrastruktur, samt medverka till att utveckla och sprida information om de allmänna samlingslokalernas betydelse och möjligheter. Folkrörelsen Folkets Hus och Parkers strategiska riktlinjer : Utvecklingsområde 3: Förening i förändring och utveckling Folkets Hus och Parkers föreningar ska vara konkurrenskraftiga och arbeta på ett lustfyllt, professionellt, mål- och möjlighetsinriktat sätt med lokalsamhällets och medborgarens behov, önskemål och drömmar i fokus, där medborgarens vilja till delaktighet och engagemang tillvaratas och uppmuntras. Folkets Hus och Parker ska på alla nivåer arbeta på ett långsiktigt hållbart sätt, där mångfald, inflytande och delaktighet är viktiga ledord, samt bedriva metodutveckling för nya former av föreningsarbete. Folkets Hus och Parker ska på alla nivåer mäta och visa verksamhetens ekonomiska och sociala prestationer, för att synliggöra samhällsnyttan, samt därmed stärka föreningens konkurrenskraft, samt också aktivt verka för ett rättmätigt ekonomiskt samhällsstöd. Utvecklingsområde 4: Vi gör det tillsammans! Folkets Hus och Parker ska vara en aktiv, växande folkrörelse som skapar lokal nytta och mervärde genom gemensamma ansträngningar och utveckling. Folkets Hus och Parker ska vara stark på lokal, regional och nationell/gemensam nivå, med en aktiv och utmanande idédiskussion. Folkets Hus och Parker ska sträva efter breda samverkanslösningar för att lösa behoven i lokalsamhället. FHP ska samarbeta med andra grupper i samhället för att förstärka den i deella/civila sektorns utveckling och betydelse. 22

23 Som studiecirkel Möjligheternas mötesplats är ett material som tillhandahålls av folkrörelsen och Riksorganisationen Folkets Hus och Parker. Dokumentet har antagits av organisationen föreningsstämma och pekar ut riktlinjerna för hela folkrörelsens arbete under åren Möjligheternas mötesplats fungerar utmärkt som underlag för studiecirklar på lokal, regional och nationell nivå. Studiecirkeln är en bra arbetsform för dig som vill lära dig mer om hur Möjligheternas mötesplats kan anpassas till just er verksamhet och hur den kan underlätta vardagen på olika sätt. Tillsammans kan ni diskutera vidare runt de olika delarna i materialet. Cirkeldeltagarna söker fakta gemensamt, delar med sig av egna erfarenheter och tar del av andras. Mål Att locka till diskussion runt, och utveckling av mötesplatser inom folkrörelsen Folkets Hus och Parker. Syfte Att stärka folkrörelsen Folkets Hus och Parker, stödja och uppmuntra personal och ideellt engagerade, samt utveckla och förbättra våra mötesplatser. Introduktion till cirkelarbetet Skriften Möjligheternas mötesplats är huvudsaklig litteratur för cirkelarbetet. Vi rekommenderar att cirkeln läggs upp på 5-6 träffar. I Möjligheternas mötesplats hittar ni diskussionsfrågor och hemuppgifter i slutet av varje kapitel. Översiktligt upplägg av träffarna Litteratur för fördjupning, en mera detaljerad studieplan samt förslag på eventuella föreläsare/typ av föreläsare finns beskriven på vår hemsida Utvecklingsdokumentet Möjligheternas mötesplats fungerar utmärkt som underlag till studiecirklar på lokal, regional och nationell nivå. Träff 1 Möjligheter Introduktion till cirkeln och Möjligheternas mötesplats Alla deltagare presenterar sig och ev spontana synpunkter. Förväntningar på studiecirkeln, praktiska frågor Läs sidan 2-7 och diskutera sedan frågorna på sidan 7 Till nästa träff: Läs sidan 8-9, samt förbered er på frågorna på sidan 9. Träff 2 Planera för möjligheter Prata om texten Ömsesidig planeringshorisont (sid 8-9) Diskutera och besvara frågorna på sidan 9. Arbeta med grunden till er egen planering i föreningen. Till nästa träff: Läs sidan Träff 3 Folkrörelsen och det vi gör Prata om texten ni läst inför texten Diskutera de strategiska riktlinjerna på sidan 13 Diskutera och besvara frågorna på sidan 13 Till nästa träff: Läs sidan Träff 4-5 Rummet och föreningen Som ovan men med frågor etc på sidan 15 respektive 17 Diskutera med inriktning på er egen verksamhet. Mellan träffarna: Läs sidorna som hör till nästa träff Träff 6 Tillsammans & nyckelaspekterna Som ovan, men med frågor etc på sidan 19 respektive 21 Summera studiecirkeln, gå igenom vad ni kommit fram till och bestäm hur ni går vidare med det i den dagliga föreningsverksamheten. (Om ni vill diskutera mer vid varje träff går det att dela upp och bara ta ett område per träff) 23

24 Folkrörelsen Folkets Hus och Parker Box 17194, Stockholm Besöksadress: Swedenborgsgatan info@fhp.nu