BERGS &BRUKS. Full fart igen i gruvbranschen SVENSK BERGS- & BRUKSTIDNING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BERGS &BRUKS. Full fart igen i gruvbranschen SVENSK BERGS- & BRUKSTIDNING"

Transkript

1 BERGS &BRUKS BERGMATERIAL UNDERMARKSTEKNIK BERGSPRÄNGNING GEOTEKNIK INFRASTRUKTUR STEN STÅL & METALLER ÅRGÅNG 89 SVENSK BERGS- & BRUKSTIDNING Full fart igen i gruvbranschen

2

3 Allt oftare krav på certifierad brunnsborrare Sveriges riksdag har antagit miljökvalitetsmål inom sexton områden. Ett av delmålen gäller att säkra grundvatten av god kvalitet. Varje år borras tiotusentals borrhål i landet, antingen för utvinning av energi eller för vatten som dricksvatten. En stor andel av dessa hål har under lång tid utförts under relativt okontrollerade former. Det har varit svårt att veta om personer som utför borrningen är tillräckligt kompetenta för att inte skada grundvattnet eller andra lationer. Likaså har det varit svårt att samla in uppgifter om nya håls placering, djup och markens egenskaper. Certifiering genom SP SITAC För att råda bot på detta problem samlades ett antal aktörer för drygt fem år sedan, med SGU, branschorganisationerna Avanti handen kan både aktörer, landets kommuner och konsumenter konstatera att dokumenterad kompetens och regelbunden användning av SGUs brunnsarkiv, dit alla borrare rapporterar, ökar nu kontrollen över vad som händer vårt grundvatten. En viktig och bidragande orsak till systemets framgång har varit branschorganisationerna och deras ambition att deltagit i utbildningar och därefter låtit att klara kunskapsprövning inom såväl hydrogeologi och juridik som svetsning. byggnadsnämnder har ökat. Det är exempelvis numera krav på, kommuner vid borrning och installation. kompetens och kvalitet genom ett körkort. Det innebär även att Id-kort av ett id-kort, som borraren bär på sig. Detta gör det enkelt för konsumenter, beställare och myndighetskontrollanter att se om Ökat allmänt intresse kommuner är också i tilltagande. Anta- och beställare vill nu veta om deras SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

4

5 Svensk BERGS-&BRUKS Svensk Bergs- & Brukstidning Adress: Box Malmö Tel Telefax E-post: Bankgiro Plusgiro Helårsprenumeration: 233:- (inkl. moms) Ansvarig utgivare: Jörgen Dahlquist I redaktionen: Reinhold Andefors Jörgen Dahlquist Kjell Duberg Roland Duberg Jan Hallonqvist Rolf Oward Årgång 89 Tryckt hos Carlshamns Tryck & Media AB, Karlshamn ISSN: Omslagsfoto: Gunnar W. Bergman Svensk uranbrytning har länge debatterats. Och det är stora värden som står på spel. En som jobbar med dessa frågor är geologen Gustav Åkerblom, expert på förekomster av uran i Sverige. I skiffrarna runt Storsjön finns, exempelvis, ett samlat uranvärde på hundratals miljarder. Nordens största maskinmässa, MaskinExpo på Barkarby flygfält nordväst om Stockholm, slog alla tidigare rekord. Över 500 utställare lockade noga räknat besökare under de tre dagarna maj. Årgång 89 Nr 3/2010 Full fart igen i gruvbranschen Svensk gruvnäring tjänar just nu goda pengar och stålindustrin ser att världsmarknadspriserna stadigt återhämtar sig. Forskarnas resultatinriktade samarbete med gruv- och processindustrin bidrar till att lösa branschspecifika problem där företagen samverkar trots att de kan vara konkurrenter. Reinhold Andefors rapporterar från Bergforsk Uran för hundratals miljarder Nytt rekord för MaskinExpo Sid. 36 Sid. 8 Gigantiskt vattenkraftsprojekt Vid nedre delen av Yalong River i Sichuan i Kina byggs två samverkande vattenkraftsanläggningar, Jinping 1 och Jinping II. Det är ett vattenkraftsprojekt i rekordklass. Yalong är en biflod till Yangtsefloden och när alla de planerade kraftverken är färdiga blir eltillskottet sammanlagt 152 TWh. Sid. 12 tidning Stålvändning främst i Asien Åsa Persson ny bergmästare METALLMARKNADEN: Märkligt höga basmetallpriser Malmbanan är en sårbar flaskhals Stora utmaningar väntar bergmaterialindustrin Rapport från BK:s 55:e diskussionsmöte Ekonomi och auktorisation i centrum vid BEF:s stämma BRANSCHENS LEVERANTÖRER Annonsera i branschens informationskanal! Sid

6 STIG-GÖRAN NILSSON Mycket kvar att hämta in Världens råstålsproduktion i de 66 länder som rapporterar till the World Steel Association uppgick i juni till 119 miljoner metric tons (mmt). Det är 18 procent mer än i juni förra året. Siffran för första halvåret blev 706 mmt, nästan 28 procent högre än för motsvarande period Men trots att produktionen för årets första halva totalt ökade med 7,2 procent jämfört med 2007, året när den s.k. finansiella krisen började skönjas, har större delen av världen ännu inte återhämtat sig. Det är Asien som har utmärkt sig. I EU, USA, Kanada och Ryssland med f.d. lydstater ligger produktionen fortfarande 15 procent under toppnivåerna I Kina producerades 53,8 mmt i juni i år, en ökning med 9 procent jämfört med samma månad förra året. I övriga Asien kan nämnas Japan som ökade med 35,9 procent och Sydkorea med 21,9 procent. Inom EU gjorde Tyskland ett rejält ryck och ökade med 53,4 procent jämfört med juni förra året. Också Italien och Frankrike ökade ganska rejält, med 32,8 respektive 31,4 procent. När det gäller ökning jämfört med juni 2009 presterade exempelvis Turkiet 13,8 procent, Ryssland ynka 6 procent och Ukraina lika måttliga 7,2 procent. På andra sidan Atlanten stoltserar USA med 65 procents ökning och Brasilien med 46,8 procent. Kapacitetsutnyttjandet i de 66 länder som rapporterar till the World Steel Association sjönk i juni, från 82 procent i maj till 80,6 i juni. Ny bergmästare Åsa Persson är sedan halvårsskiftet ny bergmästare. Hon efterträder Jan-Olof Hedström som går i pension. Åsa Persson är född 1961, utbildad civilingenjör och har tidigare arbetat inom Lantmäteriet i Norrbotten, vid Svenska institutet för Geografisk Informationsteknologi i Kiruna och för Vasallen AB i Kiruna. Hon kommer närmast från tjänsten som specialist på fastighetsrätt vid LKABs dotterbolag Fastighets AB Malmfälten (FAB. Bergsstaten, med huvudkontor i Luleå, är en del av SGU och har till uppgift att handlägga ärenden som rör prospektering och utvinning av mineral. Titeln bergmästare förekom redan under medeltiden och den svenska statliga organisationen för frågor om gruvverksamhet och bergsbruk har anor från 1600-talet. Jan-Olof moderniserade det medeltida ämbetet Efter drygt tolv år på posten som chef Bergsstaten lämnar bergmästare Jan-Olof Hedström nu över stafettpinnen och blir pensionär. Jag måste medge att det känns lite konstigt för jag har aldrig lämnar förvärvslivet tidigare, säger han. Men livet går vidare med barn och barnbarn, byggarbete på villan och uppfödning av nordsvenska brukshästar. Dessutom är han flitigt engagerad i hembygdsföreningen och intresserad av framför allt ekonomisk historia. Gruvorna har haft stor betydelse för utvecklingen i norra Sverige, säger Jan-Olof, apropå ekonomisk historia. Från Bergsting till Bergsstat Titeln bergmästare härstammar från medeltiden men då var den liktydig med den främste bland de bergsmän som drev en gruva. När Axel Oxenstierna för 373 år sedan införde Generalbergsamtet knöts ämbetsmän, bergmästare, till organisationen. De hade det kungliga uppdraget att sköta kontakten med gruvorna och vara ordförande i Bergstinget (togs bort 1857) som dömde i tvister som rörde bergverken. Generalbergsamtet omvandlades senare i steg till nuvarande Bergsstaten med bergmästardömen, bergmästarämbeten och bergmästardistrikt. I dag är Bergsstaten en modern statlig organisation som prövar ansökningar om prospektering och brytning av koncessionsmineral. Jan-Olov Hedström har bidragit till Bergsstatens utveckling tack vare en öppen dialog, förståelse för samhällets krav och i möjligaste mån snabba beslut. Det som är viktigt för bolagen är viktigt för samhället. När han tillträdde tjänsten som bergmästare var Bergsstaten uppdelad i två distrikt, det norra som han var chef för, och det södra som han blev vikarierande chef för. Efter ett halvår slogs distrikten ihop. Större inflytande för markägarna Sedan januari 2009 är Bergsstaten en del av SGU. Resultatet av sammanslagningen ser vi i klarare riktlinjer och en mycket bättre och begripligare ordning i myndighetsutövningen. När Jan-Olof Hedström tillträdde 1997 hade Sverige haft en ny minerallag i fem-sex år. Med den nya lagen försvann den s.k. kronoandelen och Sverige öppnades för internationella företags investeringar. I maj 2005 ändrades flera regler för att bättre balansera exploateringsintresset mot enskilda sakägares intressen. Jag är stolt över att ha bidragit till att markägarna får större inflytande över processen utan att de grundläggande villkoren för gruvverksamhet förändrats, säger Jan-Olof Hedström som alltså nu har lämnat över till nya bergmästaren Åsa Persson. Åsa Persson tar över när Jan-Olof Hedström går i pension. 4

7 Revolution i Bergsprängningsbranschen! Varför chansa?

8 METALLKRÖNIKÖR: ANDERS OHLSSON Presslagd För oss som har varit med ett tag i branschen har vissa saker med åren och med ökad erfarenhet blivit till begrepp. På aktiemarknaden pratar man om att köpa till sill och sälja till kräftor. På metallmarknaden ska man köpa till påsken, Get your Easter eggs in, och sedan sälja i maj Sell in May, and go away, för att man lugnt ska kunna ta semester och komma tillbaka och ta nya positioner till hösten. Spekulation på industrins bekostnad En gång i tiden var det här lika självklart som att koppar oftast var i backwardation medan aluminium nästan alltid var i contango. Det var då det! Nu är det andra tider och marknaden har förändrats. Det kan finnas fyra miljoner ton aluminium i lager, och marknaden kan trots det visa tendenser till att vicka över i backwardation. Men kan man ha en bristsituation med fyra miljoner ton i lager? Visst är det möjligt, det är bara att se till att någon låser upp stora delar av lagret i finansiella transaktioner. För den som har tillgång till billiga pengar, d.v.s. kan låna till låg ränta (banker), har detta varit ett lönsamt och samtidigt riskfritt sätt att tjäna pengar. Tyvärr får man dock konstatera att det till viss del har skett på metallanvändarnas bekostnad. Hade man i år handlat efter de gamla begreppen och sålt i Svensk Bergs- & Brukstidning 3/2010 METALLMARKNADEN Tiderna förändras maj hade man gjort en brakförlust, och tittar man på koppar så är priset i skrivande stund upp 25 procent sedan i juni. För övriga basmetaller är det samma sak medan guldet samtidigt har tappat sedan toppnoteringarna. På försommaren var det Grekland som stod i fokus, och hela det europeiska ekonomiska systemet stod på tröskeln till en härdsmälta. Riskaptiten var lika stor som aptiten när det serverades pölsa i skolmatsalen när man var barn. Att guldet favoriserades var inte konstigt och när guld och US dollar gick åt samma håll och samtidigt stärktes var signalen klar. Marknaden prisade in än värre tider. Märkligt höga basmetallpriser Vad som var konstigt om man nu blickar tillbaka var väl att basmetallpriserna var så höga. Koppar t.ex. på dollar stod dubbelt så högt som vintern för två år sedan. Sättningen för basmetallerna var således mer en korrigering av för snabbt stigande priser, och inte en effekt av en annalkande kraschlandning. Det finns en lärdom att hämta för den som är intresserad och det är att priserna nu, efter decennier av harvande vid låga nivåer, till slut har tagit klivet uppåt. Om vi fortsätter med koppar som exempel så föll priset vid finanskraschen ner till strax under dollar för att sedan snabbt återhämta sig. Fram till år 2006 betraktades dollar som ett högt pris för koppar, nu är det absoluta botten. Det är bara att vänja sig vid att den första siffran i kopparpriset inte är en etta eller tvåa som i och USD, nu är det en femma, sexa eller sjua. Och kommer det ett riktigt rally ska vi inte bli förvånade om vi ser femsiffrigt pris. För zink och bly är normen nu fyrsiffrigt, märkligt speciellt för bly som förr var en femhundradollarsmetall. På samma sätt är det med ädelmetallerna och guld håller nu på att etablera sig som fyrsiffring där man tidigare handlade mellan 250 och 500 dollar/oz. Stigande produktionskostnader Tiderna förändras och vad som nu har skett är att produktionskostnaderna så snabbt har stigit, titta bara på el och olja. Nu är det ingen som höjer på ögonbrynen för att ett fat olja kostar 80 dollar och Opec hävdar att 75 dollar är gränsen för när det är värt att investera i ny produktion. När aluminium och zink nu handlas kring USD/mt Koppar Guld är det strax över produktionskostnaden för många enheter. Samtidigt ökar efterfrågan, bortsett från vid kriser, vilket gör att de fyndigheter som nu går igång har ett betydligt högre kostnadsläge än vad som tidigare varit fallet. Samma sak med befintliga gruvor som expanderar, kostnadsläget blir ett helt annat. Visst finns det enheter som har låga produktionskostnader men i förhållande till den totala världskonsumtionen är det en liten del. Missförstå mig nu rätt, det är goda tider för metallproducenterna med dagens priser, men inte så goda för alla som man kanske kan lockas att tro. Han visste nog inte hur rätt han skulle få Robban Zimmerman* när han på tidigt sextiotal sjöng The times they are a-changin. * Robert Zimmerman är för det stora flertalet mer känd som Bob Dylan. Annonsera i branschens informationskanal!

9

10 På spaning efter uran Svensk uranbrytning har länge debatterats. Ska den tillåtas eller inte? Det är stora värden som står på spel. Och enligt riksdagsbeslut den 24 mars i år ska det fortfarande vara tillåtet att bryta uran i Sverige, men de rödgröna röstade för ett förbud. En som jobbar med dessa frågor är geologen Gustav Åkerblom, expert på förekomster av uran i Sverige. Enligt den lilla broschyr för Projekt Viken, som har utarbetats av prospekteringsbolaget Continental Precious Minerals finns det i skiffrarna ett samlat metallvärde på hundratals miljarder. Bergs & Bruks utsände har besökt Gustav Åkerblom som vi har haft kontakt med tidigare i samband med olika frågor om radon i mark och byggmaterial när han var verksam med dessa frågor vid Statens strålskyddsinstitut Gustav startade sin karriär som uranprospektör 1960 då han fick jobb vid Atomenergi. Han har också arbetat vid Sveriges Geologiska Undersökning. Även där med uranprospektering till dess att denna verksamhet lades ner Faktiskt var Sverige under ett par år i slutet av 60-talet på väg att ta fram en helsvensk TEXT & FOTO: GUNNAR W. BERGMAN atombomb en avgörande del av den svenska linjen, berättar Gustav Åkerblom. Stora metalltillgångar vid Storsjön Redan under talen var Gustav verksam med inventering av olika platser i Sverige där det kunde finnas brytvärda tillgångar av uran bl.a. i Jämtland och Västerbotten. Det var då han 1961 i Bergs kommun i Oviken uppmärksammade rätt så radioaktiva skiffrar. Drygt tio år senare, 1972, togs prov på samma ställe. Analyserna visade för alunskiffer anmärkningsvärt höga halter vanadin, nickel och molybden tillsammans, men rätt låga halter av uran. Detta gav ett incitament för SGU att i stor skala undersöka alunskiffrarna i Jämtland och Västerbotten. Detta var fullt genomfört vid mitten av talet och visade på stora tillgångar av metaller, främst kring Storsjön. Fyndigheterna i Jämtland är rikare och mer betydande än i Västerbotten. Enligt en uppskattning som SGU gjorde på 1980-talet finns det totalt 4,6 miljoner ton uran och 70 miljoner ton vanadin i det södra Storsjö-området. Om vi för uran räknar med ett dagspris på drygt 700 kronor per kilo skulle bara uranet vara värt mer än miljarder kronor. Continental planerar större skifferbrytning Så stora områden med skiffer kan det aldrig bli fråga om att bryta, men Continental planerar för en brytning av 20 miljoner ton skiffer per år. Av detta skulle ca ton utgöras av metalliskt uran. Inom det planerade brytningsområdet finns det tio gånger mer vanadin än uran. Vanadin är en metall med en framtid i energisammanhang bl.a. som batterier för bl.a. solceller. Specialstål som Sverige är berömt för kräver också vanadin. Lokalbefolkningen var till en början kallsinnig till prospektering av skiffrarna men opinionen har börjat svänga och det finns numera en stark stödgrupp för skifferbrytning i Bergs kommun. Dagbrott kan ge arbete åt personer Enligt Continentals beräkningar skulle en gruvsatsning i form av dagbrott kunna ge jobb åt personer. Denna beräkning 8

11

12 Här finns alunskiffern vid Storsjön. Gustav Åkerblom visar här en gammamätare som används när man letar uran. baseras på antalet sysselsatta i liknande gruvor bl.a. den nyöppnade i Talivaara i Finland, där skiffer bryts. Den finska skiffern bryts för att man ska få fram nickel, zink och koppar som lakas ur skiffern. Under den tid gruvan anlades sysselsattes uppemot anställda för uppbyggnad av lakverket och gruvan. Nu när gruvan kommit i gång sysselsätts drygt 200 personer. När man väl hade startat lakningen av skiffern visade det sig att laklösningen även innehåller uran. Trots att uranhalten är obetydlig utvinns nu som biprodukt ca 350 ton uran per år. Det motsvarar ca en tredjedel av det finska uranbehovet för kärnkraften. Tjockare skifferlager genom överskjutning Gustav Åkerblom jobbade bl.a. under en tid i Ranstad i Västergötland där urankoncentrationen i den lokala alunskiffern är betydligt större, hela 300 gram per ton. Men det uranförande skifferlagret är bara ca fyra meter tjockt. I Oviken-området är medelhalten ca 170 gram uran per ton skiffer. Men det som gör skifferförekomsten vid Oviken extra intressant är att där är skifferlagret meter tjockt tack vare upprepade överskjutningar av samma lager. Det innebär att metallhalterna är lika stora tvärs igenom hela skifferlagret. Att skifferlagret är så tjockt möjliggör brytning med stora maskiner av samma typ som används i Bolidens gruva Aitik vid Gällivare. Just vid Oviken är skifferlagret m tjockt. Det är känt att det sträcker sig 15 km norrut från Oviken. 10

13

14 Bergforsk 2010 Full fart i gruvindustrin Svensk gruvnäring tjänar just nu goda pengar och stålindustrin ser att världsmarknadspriserna stadigt återhämtar sig. Forskarnas resultatinriktade samarbete med gruv- och processindustrin bidrar till att lösa branschspecifika problem där företagen samverkar trots att de kan vara konkurrenter. RAPPORT REINHOLD ANDEFORS Årets Bergforsk i Luleå blev ett positivt och framtidsinriktat seminarium med rekordmånga deltagare, drygt 130 industriledare, specialistingenjörer, professorer, forskare och studenter. Konferensen inleddes av Per- Erik Lindvall, teknisk direktör vid LKAB och ordförande för MITU. Han kunde konstatera att världsmarknadspriserna på metaller och mineral bidrar till gruv- och stålföretagens goda lönsamhet, något som ger utrymme för offensiva investeringar och satsningar på forskning och vidareförädling. Glädjande är också den världsledande position Luleå tekniska universitet har intagit när det gäller att stödja svensk och nordisk industri. Statssekreteraren Jöran Hägglund (c) påminde om vikten av att vara energieffektiv i alla industriprocesser. Det sparar pengar och gör industrin konkurrenskraftigare, däremot lovade han inte, trots att det är valår, att ta bort eller minimera de energioch miljöskatter som fördyrar den svenska industriprocessen jämfört med konkurrentländerna. 12 Per Weihed, professor i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet, leder det stora europeiska forskningsarbetet med 4D-modellering av berggrunden och han hoppas nu att samarbetspartnern Boliden ska följa upp forskningsresultaten med borrningar för att verifiera att modelleringen stämmer. Ny dimension med 4D-teknik Per Weihed, en av universitets professorer, berättade om morgondagens högteknologiska malmbrytning som noggrant och kostnadseffektivt kan identifiera och utvinna malmer kilometervis under markytan. Han leder ett europeiskt forskningsprojekt om 4D-modellering som ingår i den större europeiska gruvsatsningen Pro Mine. Eftersom de flesta europeiska malmer på ytnivå redan är hittade har det blivit allt intressantare att söka mineraliseringar på djupare nivåer. Detta arbete leder vi från Luleå tekniska universitet där vi 4D-modellerar de nya malmkropparna för att kunna förutse om det är ekonomiskt brytvärda malmförande bergarter. Det kan vi göra ända ner mot 1,5 kilometers djup, berättar Per Weihed som anser att prospekteringsarbetet har fått en helt ny och spännande dimension med 4D-tekniken. Per, som är professor i malmgeologi, framhåller att tekniken lär oss hur berggrunden verkligen ser ut geologiskt och för att åskådliggöra detta byggs tredimensionella modeller. Sju länder samarbetar i ProMine-projektet. Tillsammans svarar dessa länder för cirka 90 procent av Europas produktion av metaller. För svensk del finansieras projektet med totalt 100 miljoner kronor från det statliga gruvforskningsprogrammet och det genomförs i samarbete med Boliden i ytterligare minst 1,5 år. För Bolidens del vet man i dag, genom karteringar på ytan, rätt väl hur berggrunden ser ut i Skellefteåfältet mellan Boliden i öster och Kristineberg i väster. Men hur det ser ut i ett tredimensionellt perspektiv på djupet återstår att ta reda på. Fjärde dimensionen ger historiskt perspektiv Genom att föra in olika geologiska och geofysiska data i 3Dmodellerna, som skapar det tredimensionella perspektivet, får man fram uppgifter om hur malmens utbredning ser ut mot djupet. Den fjärde dimensionen beskriver det historiska perspektivet, hur berget har påverkats över tiden genom till exempel deformation. Seismiska data som tillhör 3D-perspektivet är

15 Modell av Skelleftefältets topografi underifrån i 3 D med olika geologiska och geofysiska profiler, skapad av doktoranden Tobias Bauer (bilden till höger). Cecilia Lund, doktorand i malmgeologi och tillämpad geofysik, är en av deltagarna i ProMineprojektet. viktig information som kan tas in i modellen och som levereras av en samarbetspartner i projektet vid Uppsala universitet. Det sker genom att man skjuter seismiska profiler över ett område vilket ger reflektorer från olika geologiska enheter. Med stöd av den informationen kan man förutse hur olika malmområden sträcker sig nedåt från gruvorna. Det blir som ett skelett som man försöker hänga upp den tredje dimensionen på. Finessen med seismik är att den har så bra djupkänning, förklarar Per Weihed som även tillskriver elektromagnetiska metoder en viss betydelse i sammanhanget. Syftet med projektet är att man på europanivå vill säkra råvaruförsörjningen på lång sikt. Enligt en beräkning gjord av (MII) Mineral Information Institute behöver en människa under sin livstid ton mineral, metall- eller petroleumprodukter. Därför måste man även leta på djupet för att säkra behoven. På geologiska grunder tror forskarna att det finns precis lika många ton malm på meters djup och kanske ner mot meter som på 500 meters djup. Den stora utmaningen är att hjälpa prospekteringsindustrin att bedöma var man ska göra sina insatser, säger Pär Weihed. Malm på stora djup innebär problem Tillför man en fjärde dimension i modelleringen får man ett perspektiv på hur geologin har förändrats över tid. På så sätt går det att återställa och rekonstruera deformationer. Kan man ta tillbaka deformationer till ursprungligt läge så kan man mycket lättare säga att 13 Jonas Lundström är kommunikationsdirektör vid Northland Resources. här borde vi borra för att hitta mer malm, säger Per Weihed. Men att utvinna malm på stora djup innebär problem av olika slag, både ekonomiskt och vid val av brytningsmetoder. Det kostar mer, så förmodligen måste halterna vara lite bättre än i ytan för att man ska kunna bryta. Det finns också en bergmekanisk dimension som innebär att det kan bli stabilitetsproblem. Därför måste man Vinnovas generaldirektör Charlotte Brogren påminde om att den europeiska marknaden är blygsam jämfört med Asien. fundera över vilken brytningsmetod som är bäst, säger Per Weihed. Sklerotiskt Europa måste skärpa sig Vinnovas generaldirektör Charlotte Brogren påminde om att den europeiska marknaden är blygsam jämfört med Asien. Av världens uppemot sju miljarder invånare bor 61 procent i Asien, endast 6,5 procent bor i Europa och av den europeiska befolkningen är 35 procent 60 år eller äldre. Ur ett marknadsperspektiv kan det se mörkt ut men vi i Europa måste bli duktigare på att sälja våra produkter dit där kunderna finns. Med nuvarande befolkningstillväxt och med utvecklingen i Sydostasien räknar framtidsforskarna med att världsproduktionen kommer att fördubblas fram till Charlotte Brogren framhöll att det är viktigt för hela Västvärlden med innovationer när det gäller massproduktion så att vi kan konkurrera med låglöneländerna. Motorn i den kinesiska ekonomin är i mångt och mycket den egna befolkningen, där närmare 1,4 miljarder människor skapar en sammanlagd köpkraft som är gigantisk. I Kina finns det 171 miljonstäder och flera av städerna finns inte ens på kartan trots att de har en befolkning på drygt 10 miljoner (nästan tio gånger större än Stockholm). Charlotte Brogren som ansvarar för hundratals miljoner i svenska forskningspengar anser att vår framgång ligger i att kunna vidareförädla våra produkter utifrån fyra parametrar: Kostnadseffektivitet Kvalitetstänkande Säkerhets- och hälsostandarder Miljö- och energitänkande. När man lyckas kombinera dessa parametrar minskar anta-

16 let konkurrenter, speciellt i låglöneländerna, som vill massproducera med oftast lågutbildad arbetskraft och tjäna pengar på att sälja mycket och billigt. Det blir trångt på Malmbanan Northland Resources som är i färd med att öppna en gruva utanför Pajala utreder om man ska skeppa ut malmen via Narviks hamn i stället för som först planerades från Kemi som ligger två mil från den svenska gränsen i norra Bottenviken. Det som talar för Narvik är att den hamnen ligger närmare kunderna i Mellanöstern och Asien och att hamnen i Kemi kräver att fraktfartygen är isklassade (klass A) under en tredjedel av året. Om det blir Narvik för vår del kommer vi att frakta malmen med lastbil till Malmberget eller Svappavaara och sedan med järnväg längs Malmbanan till Narvik, berättar Jonas Lundström, kommunikationsdirektör i det kanadensiska gruvbolaget med nordiska säten i både Luleå och Rovaniemi. Det lönar sig att komma snabbare ut på marknaden. Men Northland Resources planer innebär naturligtvis ökad trängsel på den redan överbelastade Malmbanan. Lars-Erik Aaro, koncernchef för LKAB, framhåller att Malmbanan redan i dag är överansträngd och dessutom planerar LKAB att öka fraktmängden från 30 till 40 miljoner årston de närmaste åren. Till detta kommer nu kanske Northland Resources frakter på fem miljoner årston. (Efter att detta skrevs inträffade branden vid Torneträsk som innebär att tågtrafiken får räkna med fördröjningar ända fram till årsskiftet. Se särskild notis.) Trängseln och belastningen ökar på banan och det är nu upp till Trafikverket att avgöra om Malmbanan klarar denna ökade trafik. Vi ifrågasätter verkligen om deras små investeringar i ett nytt signalsystem och några förlängda mötesplatser löser problemen. Vi kräver en seriös diskussion med Trafikverket, säger Aaro. Northland Resources planerar att köra med 550-meterståg till Narvik jämfört med LKAB-tågen som i dag är 750 meter. För LKAB kan långvariga trafikproblem på Malmbanan bli ödesdigert, kunderna får inte sina leveranser i tid och därmed kanske de vänder sig till andra leverantörer som kan garantera malmen just-on-time. LKAB Malmbanan är en sårbar flaskhals Branden i Torneträsk station i juli satte Malmbanans sårbarhet i blixtbelysning och LKAB tappar miljoner. Vid branden slogs ett signalställverk ut och trafiken stoppades ett antal timmar. Därefter är tranportkapaciteten begränsad. Under en månad tappar LKAB 20 procent av sina leveranser. Tågtrafiken får räkna med fördröjningar året ut. Det uppges ta ett halvt år innan Trafikverket har ersatt signalställverket och det finns ingen reservkapacitet. LKAB tappar leveranser till ett värde av flera hundra miljoner kronor till följd av problemen. Till detta kommer kostnader för väntetider för inkommande fartyg till Narviks hamn samt lagerkostnader och kostnader för utlastning från oplanerade buffertlager på produktionsorterna. Produktionsökning hotas För LKAB är situationen oacceptabel. Vi förlorar hundratals miljoner och riskerar vårt anseende som säker leverantör. Det skadar LKAB på marknaden, säger vd Lars-Eric Aaro. Tage Sennland, planeringschef vid LKAB, framhåller att Malmbanan är fylld till bristningsgränsen med malmtrafik och övrig trafik. Det finns inget utrymme för fler tåg. Mötesplatserna är för få och för korta och signalsystemet är minst sagt sårbart. LKABs planer på en produktionsökning från 30 till 40 miljoner ton kan inte sättas i verket om inte transportkapaciteten hänger med. Det finns planer på investering i mötesplatser och ett nytt europaanpassat signalsystem. Men finns inte ställverk med reservkapacitet så hjälper inte det. Och fler tåg för att kompensera störningarna finns det inte plats för. Därför måste verksledningarna skynda på investeringarna. 14 LKAB kan inte producera mer malm och pellets än vi kan transportera, säger Lars-Eric Aaro. LKAB har redan uppvaktat Infrastrukturminister Åsa Torstensson (c) i Sverige om problemen. LKAB trycker på för att få investeringar i fler och längre mötesplatser, partiella dubbelspår samt säkra signalsystem genomförda. Ett transportsystem som hämmar industrins utvecklingsbehov skadar Sverige, säger Lars-Eric Aaro.

17 Ett lyckat byte Jag har bytt upp mig! Min nya ögonsten heter ROC T15 och är en tuff liten arbetshäst som enkelt tar sig fram överallt, även i besvärlig terräng. Jag vann en extra meter i räckvidd när jag bytte rigg och fortfarande blir jag förvånad över hur långt jag faktiskt når. Jag är helnöjd med min ROC T15. Torbjörn Westerdahl Sten & Betongteknik AB

18 SBMI:s branschdag och årsmöte Stora utmaningar väntar SBMI:s branschdag med stämma och konferens hölls i år i den anrika pelarsalen på Norra Latin i Stockholm. Oturligt nog sammanföll evenemanget med det isländska vulkanutbrottet och deltagarskaran decimerades därför i någon mån. Temat för konferensdelen var hållbar materialförsörjning och dagen inleddes med presentation av en nyproducerad PR-film om bergmaterialindustrin. Den nyvalde ordföranden för SBMI, Kenneth Johansson, presenterade sig själv och därefter inleddes förmiddagens nyhetsblock under ledning av moderatorn Lars-Gunnar Tannerfors. Först ut på talarlistan var Anna Åberg, (avd.chef SGU) som informerade om godkänd naturgrusanvändning i framtiden. Anna redogjorde först för SGU:s ansvarsområden. Mest relevant för SBMI:s del är området Samhällsplanering. Hon pekade på motsättningen mellan industrins användning av naturgrus och samhällets behov av dricksvattenförsörjning. Det miljömål som ställdes upp för tio år sedan, och som syftade till ett maxuttag av 12 miljoner ton naturgrus, har inte uppnåtts. En ändring i miljölagen säger att naturgrus om det är tekniskt och ekonomiskt möjligt ska ersättas av annat material. Vad som är tekniskt och ekonomiskt möjligt är i sin tur en definitionsfråga, och ett forum för rådgivning kring naturgrusanvändning har bildats. Representanter från SGU, branschen och länsstyrelserna finns med i denna grupp och dess uppdrag är att lista den typ av naturgrusanvändning som inte går att ersätta samt att definiera områden där alternativ finns. Några egentliga resultat av gruppens arbete är det för tidigt att redovisa. Bergkross som ersättning för naturgrus Hans-Eric Gram från Cementa utmanade sig själv genom att på 10 minuter gå igenom 10 års RAPPORT: JAN HALLONQVIST forskning inom området Helkross i betong. Efter några historiska utblickar fördjupade han sig i MinBaS 1-arbetet, där man bl.a. gjorde försök med att byta ut delar av krossgruset mot naturgrus. Resultatet blev som väntat en betydligt förbättrad arbetbarhet hos betongen. I MinBaS II studerade man krossteknik av fina ballastfraktioner till betong. Där visades att det är möjligt att förbättra kornformen med krossteknik, men bara ner till 0,25 mm. Det betyder att procent av betongballasten är svår att påverka. Fler positiva projekt inom MinBaS II pågår. Energimyndigheten driver tillsammans med Cementa och CBI ett projekt som handlar om fortsatt karaktärisering av stenmjöl och ett proportioneringsprogram för att hitta optimala recept för betongframställning. Projektet handlar också om rekommendationer för producenter av krossgrus och användare/tillverkare när det gäller hänsynstagande till mineralogin för att välja rätt berg för stenmjölstillverkning. Låg glimmerhalt är alltid att föredra. VSIkrossning har positiv effekt, men även konkross kan ge ett acceptabelt resultat. Björn Strokirk berättade om det nya standardavtal som SBMI tillsammans med Sveriges Byggindustrier arbetat fram. ABM 07 Ballast heter avtalet som är det första specialavtalet för ballastindustrin sedan Produktens stabilitet betyder lång Pelarsalen, Norra Latin. I talarstolen professor Tommy Möller som avslutade förmiddagspasset genom att spekulera över konsekvenser för branschen vid olika utgångar vid höstens val. 16

För dig som vill arbeta i gruvnäringen

För dig som vill arbeta i gruvnäringen För dig som vill arbeta i gruvnäringen 1 2 Den svenska gruvnäringen sysselsätter allt fler. Inte sedan i början av 1990-talet har gruvorna sysselsatt så många som idag. Och produktionen av malm slog i

Läs mer

GRUVBRYTNING I NORRA KÄRR. Här finns grunden för framtidens teknik

GRUVBRYTNING I NORRA KÄRR. Här finns grunden för framtidens teknik GRUVBRYTNING I NORRA KÄRR Här finns grunden för framtidens teknik Världen behöver Norra Kärr Strax norr om Gränna, öster om E4:an, ligger Norra Kärr. Här finns världens fjärde största fyndighet av sällsynta

Läs mer

Redeye Investor Forum. 26 februari 2013 Bengt Ljung och Mattias Fackel

Redeye Investor Forum. 26 februari 2013 Bengt Ljung och Mattias Fackel Redeye Investor Forum 26 februari 2013 Bengt Ljung och Mattias Fackel Agenda Affärsidé Styrelse och ledning Lägesrapport Sammanfattning av Vargbäcken Koncentration till Fäbodliden C Sammanfattning Affärsidé

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 GRUVNÄRINGEN Prognos för arbetsmarknaden 2015 Text Timo Mulk-Pesonen Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande av källa 2014-12-09 Oförändrad

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 GRUVNÄRINGEN Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015 Text Timo Mulk-Pesonen Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande av källa 2014-06-23

Läs mer

Tal av vd Lars-Erik Aaro på LKAB:s årsstämma den 27 april 2011 på Luleå tekniska universitet

Tal av vd Lars-Erik Aaro på LKAB:s årsstämma den 27 april 2011 på Luleå tekniska universitet Tal av vd Lars-Erik Aaro på LKAB:s årsstämma den 27 april 2011 på Luleå tekniska universitet 2010 fyllde LKAB 120 år. Det är i sig fantastiskt. Nästan svårt att förstå... 120 år. Man måste stanna upp lite

Läs mer

2011-01-20 Asfaltdagen 2011. Erfarenheter från bildandet av Trafikverket i Sverige. Per Andersson

2011-01-20 Asfaltdagen 2011. Erfarenheter från bildandet av Trafikverket i Sverige. Per Andersson 2011-01-20 Asfaltdagen 2011 Erfarenheter från bildandet av Trafikverket i Sverige Per Andersson Varför bildades Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional

Läs mer

endast 238 kg för att rekordet från 1999 skulle Ickejärnmalm Järnmalm för anrikning

endast 238 kg för att rekordet från 1999 skulle Ickejärnmalm Järnmalm för anrikning metaller och mineral Ett nyhetsbrev från Sveriges geologiska undersökning april 214 Nästa nummer kommer 14 maj nytt rekord för svensk malmproduktion under 213 213 blev ytterligare ett rekordår för malmproduktionen

Läs mer

Den Renodlade Beställarrollen, hur fungerar den? Åsa Markström Inköpschef syd, Trafikverket

Den Renodlade Beställarrollen, hur fungerar den? Åsa Markström Inköpschef syd, Trafikverket Den Renodlade Beställarrollen, hur fungerar den? Åsa Markström Inköpschef syd, Trafikverket Varför har Trafikverket valt att bli Renodlad Beställare? 2 2014-06-03 Nya förutsättningar ger nya möjligheter

Läs mer

MinBaS Mineral Ballast Sten. PROGRAM MinBaS-dagen 2009

MinBaS Mineral Ballast Sten. PROGRAM MinBaS-dagen 2009 MinBaS Mineral Ballast Sten PROGRAM MinBaS-dagen 2009 Mineralteknik och mineralbaserade produkter Europastandardisering Simuleringsmodeller Produktutveckling inom bl a betong, vägbyggnad deponi, filter,

Läs mer

Elektronik i var mans hand

Elektronik i var mans hand Elektronik i var mans hand I vår vardag använder vi allt fler elektriska och elektroniska apparater. Många länder inför också lagstiftning om att kasserad elektronik ska samlas in. Det ger en ökad marknad

Läs mer

BERG OCH GRUS EN TITT I BACKSPEGELN UR ETT EXPLOATERINGSPERSPEKTIV TANKAR INIFRÅN HUVUDET PÅ EN GRUSGUBBE

BERG OCH GRUS EN TITT I BACKSPEGELN UR ETT EXPLOATERINGSPERSPEKTIV TANKAR INIFRÅN HUVUDET PÅ EN GRUSGUBBE BERG OCH GRUS EN TITT I BACKSPEGELN UR ETT EXPLOATERINGSPERSPEKTIV TANKAR INIFRÅN HUVUDET PÅ EN GRUSGUBBE JONAS JOHANSSON BERG och GRUS i OSKARSHAMN, 2014-05-22 Familjeägt bolag med verksamheten grundad

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

Bergsprängardagarna 2013

Bergsprängardagarna 2013 Utbildningstrender Säkerhet / olyckor Bergsprängardagarna 2011 2010 - Mycket stort antal incidenter! Stenkast! Stenkast! Stenkast! Dolor Välta borriggar Bergsprängardagarna 2012 2011 - Mycket stort antal

Läs mer

Återvinningsindustriernas remissvar på promemoria Återvinning ur nedlagda avfallsanläggningar (Fi2016/00774)

Återvinningsindustriernas remissvar på promemoria Återvinning ur nedlagda avfallsanläggningar (Fi2016/00774) Stockholm den 1 juni 2016 Återvinningsindustriernas remissvar på promemoria Återvinning ur nedlagda avfallsanläggningar (Fi2016/00774) Om Återvinningsindustrierna Återvinningsindustrierna, ÅI, är en branschförening

Läs mer

Bergsskolan i Filipstad

Bergsskolan i Filipstad i Filipstad LÅNG ANRIK HISTORIA grundades år 1830 av bergmästaren Franz von Schéele. Han såg behovet av kompetensförsörjning för att utveckla gruvindustrin och järnbruken. Många ingenjörer, tekniker och

Läs mer

Natursten. Industrimineral SVERIGES NATURRESURSER. Metall, mineral, ballast, energitorv och grundvatten så här mycket producerar och använder vi!

Natursten. Industrimineral SVERIGES NATURRESURSER. Metall, mineral, ballast, energitorv och grundvatten så här mycket producerar och använder vi! Energitorv Industrimineral Koppar Natursten Ballast Guld Järnmalm SVERIGES NATURRESURSER Metall, mineral, ballast, energitorv och grundvatten så här mycket producerar och använder vi! Sveriges naturresurser

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: Miljardinvesteringar i Malmbanan, Pajala- Svappavaara samt väg och järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: Miljardinvesteringar i Malmbanan, Pajala- Svappavaara samt väg och järnväg Promemoria 2012-09-05 Jobb- och tillväxtsatsningar: Miljardinvesteringar i Malmbanan, Pajala- Svappavaara samt väg och järnväg 2 Regeringen satsar på Malmbanan och Pajala-Svappavaara som en del av regeringens

Läs mer

Presentation MinBaS dagen

Presentation MinBaS dagen MinBaS Mineral Ballast Sten MinBaS Innovation - VINNOVA Presentation MinBaS dagen 18 mars 2015 Hållbar bergmaterial- och mineralförsörjning, HBMF ett projekt inom MinBaS Innovation, Björn Lagerblad CBI,

Läs mer

Uppgraderad mineraltillgång i Bunsås - Wiking Mineral planerar fortsatt prospektering för att öka mineraltillgången och möjliggöra brytning.

Uppgraderad mineraltillgång i Bunsås - Wiking Mineral planerar fortsatt prospektering för att öka mineraltillgången och möjliggöra brytning. Pressmeddelande Stockholm, 24 mars 2009 Uppgraderad mineraltillgång i Bunsås - Wiking Mineral planerar fortsatt prospektering för att öka mineraltillgången och möjliggöra brytning., vars aktie är upptagen

Läs mer

Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket

Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik 2011-04-04 Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-04-05 Alla kommer fram smidigt Välinformerande trafikanter

Läs mer

med andras glasögon vinjett

med andras glasögon vinjett med andras glasögon vinjett Bergmaterialindustrin behöver ibland, liksom alla andra branscher, anlita kompetens som inte alltid finns i de egna leden. I en perfekt värld blir resultatet ett gott samarbete

Läs mer

Metaller och mineral en förutsättning för det moderna samhället

Metaller och mineral en förutsättning för det moderna samhället Källa USGS Källa USGS Källa USGS Källa USGS Metaller och mineral en förutsättning för det moderna samhället Pär Weihed Professor Malmgeologi Luleå tekniska universitet KVA Inspirationsdagar - Jordens resurser

Läs mer

Stiftelsen Bergteknisk Forskning, BeFo

Stiftelsen Bergteknisk Forskning, BeFo Stiftelsen Bergteknisk Forskning, BeFo BeFo har verkat sedan 1970 som bred organisation för bergteknisk forskning Är ett center och samordnare för FoU inom bergteknik Representerar i olika sammanhang svensk

Läs mer

Presentation Redeyes Guldseminariun 26 augusti 2009 Bengt Ljung. www.botniaexploration.com

Presentation Redeyes Guldseminariun 26 augusti 2009 Bengt Ljung. www.botniaexploration.com Presentation Redeyes Guldseminariun 26 augusti 2009 Bengt Ljung www.botniaexploration.com Strategi Botnia Exploration är ett rent prospekteringsbolag. I dagsläget finns alltså inga ambitioner att starta

Läs mer

EUROPEISKT INNOVATIONSPARTNERSKAP EIP FÖR RÅVAROR. Lars-Eric Aaro, Vd och koncernchef LKAB Bergforsk, 27 maj 2013, Luleå

EUROPEISKT INNOVATIONSPARTNERSKAP EIP FÖR RÅVAROR. Lars-Eric Aaro, Vd och koncernchef LKAB Bergforsk, 27 maj 2013, Luleå EUROPEISKT INNOVATIONSPARTNERSKAP EIP FÖR RÅVAROR Lars-Eric Aaro, Vd och koncernchef LKAB Bergforsk, 27 maj 2013, Luleå 3 MILJARDER NYA KONSUMENTER GÅR FRÅN FATTIGDOM TILL MEDELKLASS 1 FRAM TILL 2030.

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

LKAB HÅLLBAR UTVECKLING

LKAB HÅLLBAR UTVECKLING Vår väg framåt 2013-10-04 LKAB HÅLLBAR UTVECKLING Lars-Eric Aaro, vd och koncernchef Boden, 17 oktober 2014 HÅLLBARHET FINNS I VÅRT DNA 1 LKAB HAR GOD TILLGÅNG TILL JÄRNMALM I NORRBOTTEN, MEN KÄLLORNA

Läs mer

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Gatukontorsdagar 2010 Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation

Läs mer

SBMIs inspel till en svensk mineralstrategi

SBMIs inspel till en svensk mineralstrategi SBMIs inspel till en svensk mineralstrategi Bergmaterial Sveriges Bergmaterialindustri, SBMI, företräder landets producenter av bergmaterial, d v s bergkross, sand och grus, som används för bygg- och anläggningsändamål.

Läs mer

Yttrande över Trafikverkets förslag till plan för införandet av ERTMS i Sverige 2015-2025

Yttrande över Trafikverkets förslag till plan för införandet av ERTMS i Sverige 2015-2025 2015-09-14 Er ref: trafikverket@trafikverket.se, ertms@trafikverket.se Karolina Boholm Diarienr: TRV 2015/63202 Remissvar ERTMS 2015-2025 karolina.boholm@skogsindustrierna.org Trafikverket 08-762 72 30

Läs mer

Jan-Olof Hedström f. d. bergmästare

Jan-Olof Hedström f. d. bergmästare www.bergsstaten.se... Jan-Olof Hedström f. d. bergmästare janolof.hedstrom@gmail.com REE = Rare Earth Elements Prospekteringskostnader i Sverige 1982-2011 (löpande priser) Malmtillgångarna i Skelleftefältet

Läs mer

Inbjudan till teckning av aktier i kvittningsemissionen i WIKING MINERAL AB (PUBL) Sammanfattning av prospekt

Inbjudan till teckning av aktier i kvittningsemissionen i WIKING MINERAL AB (PUBL) Sammanfattning av prospekt Inbjudan till teckning av aktier i kvittningsemissionen i WIKING MINERAL AB (PUBL) Februari/Mars 2013 Sammanfattning av prospekt WIKING MINERAL AB PROSPEKT 2013 1 Välpositionerat prospekteringsoch gruvutvecklingsföretag

Läs mer

LKAB 2011. Lars-Eric Aaro. Vd och koncernchef PERFORMANCE IN IRONMAKING

LKAB 2011. Lars-Eric Aaro. Vd och koncernchef PERFORMANCE IN IRONMAKING LKAB 2011 Lars-Eric Aaro Vd och koncernchef Resultat 2011 Omsättning Rörelseresultat Rekord 31 122 Mkr 14 705 Mkr + 9% + 19 % Marknad 2011 Marknad 2011 - Råstålsproduktion i världen Miljoner ton per månad

Läs mer

Peter Bryntesson 2 Juni, 2015 Luleå

Peter Bryntesson 2 Juni, 2015 Luleå 1 Peter Bryntesson 2 Juni, 2015 Luleå Leverantörsindustrin med leverans i fordonsindustrin 964 företag fler än 5 anställda 158miljarder oms 2013 82 400 anställda 49% har sin kund utanför Automotive 2 2

Läs mer

Tolv uppmaningar till regeringen. Sekos politiska prioriteringar för år 2015

Tolv uppmaningar till regeringen. Sekos politiska prioriteringar för år 2015 Tolv uppmaningar till regeringen Sekos politiska prioriteringar för år 2015 Sekos medlemmar röstade för ny politik I valet i september röstade en majoritet av Sekos medlemmar för en ny politisk färdriktning.

Läs mer

Närvarande: Linda Wikström Copperstone Resources AB. Gunnar Rauseus Dannemora Mineral AB Lars Malmström Zinkgruvan AB

Närvarande: Linda Wikström Copperstone Resources AB. Gunnar Rauseus Dannemora Mineral AB Lars Malmström Zinkgruvan AB 1(6) SAMMANTRÄDESDATUM 2015-04-14 Närvarande: Linda Wikström Copperstone Resources AB Bengt Ljung Botnia Exploration AB Magnus Leijd Tasman Minerals AB Gunnar Rauseus Dannemora Mineral AB Lars Malmström

Läs mer

Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november 2011. Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan!

Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november 2011. Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan! Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november 2011 Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan! Snabba fakta om Trafikverket Generaldirektör Gunnar Malm Huvudkontoret ligger i Borlänge Regionkontor

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning I den här rapporten analyseras förutsättningarna för att offentlig upphandling ska fungera som ett mål- och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel. I anslutning till detta diskuteras

Läs mer

Grundforskning inom gruv och mineral hur ser det ut? Björn Öhlander Tillämpad geologi Luleå tekniska universitet

Grundforskning inom gruv och mineral hur ser det ut? Björn Öhlander Tillämpad geologi Luleå tekniska universitet Grundforskning inom gruv och mineral hur ser det ut? Björn Öhlander Tillämpad geologi Luleå tekniska universitet Vad är grundforskning? Inom grundforskningen letar forskarna efter det okända. De ger oss

Läs mer

Människans behov av metaller och och regionens roll och möjligheter

Människans behov av metaller och och regionens roll och möjligheter Människans behov av metaller och och regionens roll och möjligheter Pär Weihed Regional mineralstrategi för Norrbotten och Västerbotten, Skellefteå 20121023 Metaller och mineral Metaller och mineral har

Läs mer

Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad

Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad 1 (6) Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad Hela programmet finns på: http://www.framtidensgruvochmineral.se/program/ Rullande

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Gruvor i norra Finland. 2.11.2013 Otto Bruun, Naturskyddsföreningen i Finland otto.bruun@sll.fi

Gruvor i norra Finland. 2.11.2013 Otto Bruun, Naturskyddsföreningen i Finland otto.bruun@sll.fi Gruvor i norra Finland 2.11.2013 Otto Bruun, Naturskyddsföreningen i Finland otto.bruun@sll.fi Naturskyddsföreningen i Finland Suomen luonnonsuojeluliitto 30000 medlemmar runtom i landet, Finlands största

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 Gruvnäring Prognos för arbetsmarknaden 2012-2013 Text Timo Mulk-Pesonen, Analysavdelningen samt personalen vid Arbetsförmedlingen Gruvnäring Fler svenska gruvor och

Läs mer

Undersökning av däcktyp i Sverige. Januari/februari 2010

Undersökning av däcktyp i Sverige. Januari/februari 2010 Undersökning av däcktyp i Sverige Januari/februari 2010 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5 Regionala

Läs mer

WÄSA STONE & MINING AB

WÄSA STONE & MINING AB WÄSA STONE & MINING AB 1 Affärsidé Wäsa Stone & Minings AB (WSM) affärsidé är att genom framgångsrik och kostnadseffektiv mineralprospektering påvisa brytvärda fyndigheter, som kan utvinnas och förädlas

Läs mer

När Sandvik utvecklade världens lägsta gruvmaskin skedde det under bordet

När Sandvik utvecklade världens lägsta gruvmaskin skedde det under bordet När Sandvik utvecklade världens lägsta gruvmaskin skedde det under bordet Utmaningen: Den viktiga metallen platina förekommer i form av tunna horisontella lager i berggrunden. Vanligtvis är dessa mindre

Läs mer

Georange ideella förening Tel. 0953 211 10 Org.nr 894702-1047 Box 43 Mobil 070 343 96 85 (ordf) Bg. 5530-4612 930 70 Malå e-post: ordf@georange.

Georange ideella förening Tel. 0953 211 10 Org.nr 894702-1047 Box 43 Mobil 070 343 96 85 (ordf) Bg. 5530-4612 930 70 Malå e-post: ordf@georange. Seminariet inleddes med en registrering och ett drop-in-fika för de c:a 60 deltagarna som hade anmält sig. Lennart Gustavsson hälsade alla välkomna och informerade om dagens agenda. Lennart informerade

Läs mer

ZINKGRUVAN MINING JUBILEUM 2014 10 ÅR MED LUNDIN MINING

ZINKGRUVAN MINING JUBILEUM 2014 10 ÅR MED LUNDIN MINING ZINKGRUVAN MINING JUBILEUM 2014 10 ÅR MED LUNDIN MINING TIO HÄNDELSRIKA ÅR 2004 blev Zinkgruvan Mining en del av Lundin Mining-koncernen. Mycket har hänt sedan dess och både företaget och koncernen har

Läs mer

Gruvbolag har hittat guld i en isolerad del av Mongoliet. Det har satt fart på landets ekonomiska utveckling. Mongoliet / gruvdrift

Gruvbolag har hittat guld i en isolerad del av Mongoliet. Det har satt fart på landets ekonomiska utveckling. Mongoliet / gruvdrift Mongoliet / gruvdrift MalM I MÄN Gruvbolag har hittat guld i en isolerad del av Mongoliet. Det har satt fart på landets ekonomiska utveckling. TexT NaNcy Pick foto atlas copco & rio tinto 10 achieve 2011

Läs mer

Varför översyn och förändringar?

Varför översyn och förändringar? Varför översyn och förändringar? Den långsiktiga planeringen är ineffektiv, trög och sektorsbunden Effektiva transporter och god logistik bygger på samverkan mellan trafikslagen Vi får allt mindre väg

Läs mer

Uran- och alunskifferprospektering i Sverige läget vid i slutet av december 2015

Uran- och alunskifferprospektering i Sverige läget vid i slutet av december 2015 Uran- och alunskifferprospektering i Sverige läget vid i slutet av december 2015 Den här sammanställningen är ett komplement till boken Uranbrytning i Sverige? som utkom hösten 2010. Kort bakgrund och

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 8500 företagare, varav ca 270 i Kalmar

Läs mer

EN PARTNER MED HELHETSSYN

EN PARTNER MED HELHETSSYN INTERNORDIC AR... 3 EN PARTNER MED HELHETSSYN Med huvudkontor och lager i Nässjö, säljkontor i Stockholm och Umeå, finns vi tillgängliga för hela den nordiska marknaden. Sedan 1997 är vi en del av börsnoterade

Läs mer

Sveriges geologiska undersökning 1(8) Avdelningen för Samhällsplanering kontinuerligt

Sveriges geologiska undersökning 1(8) Avdelningen för Samhällsplanering kontinuerligt Sveriges geologiska undersökning 1(8) SGUs generella synpunkter angående geologisk information i översiktsplanering Geologisk information är ett underlag som kan användas i kommunal planering och bidra

Läs mer

Utvecklingstrender i världen (1972=100)

Utvecklingstrender i världen (1972=100) Utvecklingstrender i världen (1972=1) Reell BNP Materialförbrukning Folkmängd Koldioxidutsläpp Utvecklingen av befolkningen på jorden, i EU15-länderna och EU:s nya medlemsländer (195=1) Världen EU-15 Nya

Läs mer

frågor om höghastighetståg

frågor om höghastighetståg 12 frågor om höghastighetståg N Vad är Europakorridoren? är vi inom Europakorridoren möter människor och talar om höghastighetståg, är det några frågor som ofta återkommer. Dessa frågor handlar i hög grad

Läs mer

Undersökning av däcktyp i Sverige. Kvartal 1, 2011

Undersökning av däcktyp i Sverige. Kvartal 1, 2011 Undersökning av däcktyp i Sverige Kvartal 1, 2011 1 UTKAST 2011-07-07 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige...

Läs mer

Örat mot rälsen 23 maj 2016 Järnvägen - en lönsam affär!! Har du morgondagens resurs och kompetens? BAKGRUNDSBESKRIVNING (v 1.

Örat mot rälsen 23 maj 2016 Järnvägen - en lönsam affär!! Har du morgondagens resurs och kompetens? BAKGRUNDSBESKRIVNING (v 1. Örat mot rälsen 23 maj 2016 Järnvägen - en lönsam affär!! Har du morgondagens resurs och kompetens? BAKGRUNDSBESKRIVNING 2016-04-25 (v 1.0) ÖRAT MOT RÄLSEN - Swedish Rail Skills Forum Bakgrund Årets Forum

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

Produktivitetskommitténs arbete för ökad produktivitet och innovationsgrad i anläggningsbranschen

Produktivitetskommitténs arbete för ökad produktivitet och innovationsgrad i anläggningsbranschen s arbete för ökad produktivitet och innovationsgrad i anläggningsbranschen Malin Löfsjögård ordförande i Ordförande: Malin Löfsjögård, riksdagsledamot, tekn. dr. Ledamöter: Per Olof Granbom f.d. generaldirektör

Läs mer

Tjänster för elektronisk identifiering och signering

Tjänster för elektronisk identifiering och signering Bg eid Gateway och Bg PKI Services Tjänster för elektronisk identifiering och signering En elektronisk ID-handling är förutsättningen för säker och effektiv nätkommunikation. I takt med att tjänster blir

Läs mer

LRF Konsults Lönsamhetsbarometer

LRF Konsults Lönsamhetsbarometer LRF Konsults Lönsamhetsbarometer APRIL 1 Sjunkande lönsamhet bland landets småföretag 9 av Sveriges företag har färre än 1 anställda. Det gör dem till en grupp med en betydande roll för den svenska ekonomins

Läs mer

1000 miljarder SEK RYSSLAND NORGE FINLAND SVERIGE. = omslutningen av de industriprojekt som ska genomföras i området under perioden 2011-2020.

1000 miljarder SEK RYSSLAND NORGE FINLAND SVERIGE. = omslutningen av de industriprojekt som ska genomföras i området under perioden 2011-2020. 1000 miljarder SEK = omslutningen av de industriprojekt som ska genomföras i området under perioden 2011-2020 NORGE Tromsö Narvik Kiruna FINLAND Murmansk RYSSLAND Gällivare SVERIGE Pajala Luleå Kalix Kemi

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Reglering är en ödesfråga för finansmarknaden

Reglering är en ödesfråga för finansmarknaden eye Eye on executive matters no 2 2010 Eurotrubbel Är gemensam ekonomisk politik för hela Europa möjlig? Tänk efter före Väl förberedd kan en etablering i Östeuropa bli en fullträff. Dubbel skatt, nej

Läs mer

utveckling, och ett utmärkt tillfälle för (Det talade ordet gäller) nätverkande och utbyte av idéer mellan Inledningsanförande Sten Nordin

utveckling, och ett utmärkt tillfälle för (Det talade ordet gäller) nätverkande och utbyte av idéer mellan Inledningsanförande Sten Nordin (Det talade ordet gäller) Inledningsanförande Sten Nordin Stockholmsmötet 2010, 100531 utveckling, och ett utmärkt tillfälle för nätverkande och utbyte av idéer mellan regionens näringsliv och politiska

Läs mer

Tal till skånska riksdagsgruppen den 22 november 2011 Sveriges Riksdag, Stockholm. Per Tryding, Vice VD

Tal till skånska riksdagsgruppen den 22 november 2011 Sveriges Riksdag, Stockholm. Per Tryding, Vice VD Tal till skånska riksdagsgruppen den 22 november 2011 Sveriges Riksdag, Stockholm Per Tryding, Vice VD Jag har blivit ombedd att tala om Skåne specifikt och regionens utveckling med särskilt fokus på infrastruktur.

Läs mer

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 Det är 30 % fler som arbetar i Malmö/Lund än som bor där - effektiv pendling med kollektivtrafik är nödvändig! kåne är en region med 1,3 miljoner invånare,

Läs mer

Mer väg och järnväg för pengarna. Stabil och god lönsamhet för företagen.

Mer väg och järnväg för pengarna. Stabil och god lönsamhet för företagen. Mer väg och järnväg för pengarna. Stabil och god lönsamhet för företagen. Vi har bestämt oss! Förnyelse kräver förändring Skapa drivkrafter Ta fram hjälpmedel Skapa förutsättningar Program och verktyg

Läs mer

Förbifart Stockholm 2013 och framåt

Förbifart Stockholm 2013 och framåt Förbifart Stockholm 2013 och framåt Förstudie Vägutredning REGERINGENS TILLÅTLIGHETS-PRÖVNING MKB, 2009 ARBETSPLAN MKB ÖVRIGA PRÖVNINGAR (Natura 2000) (Natur- kulturreservat) KOMMUNALA DETALJPLANER MILJÖDOMAR

Läs mer

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS 23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS Den ekonomiska återhämtningen i Europa fortsätter. Makrosiffror från både USA och Kina har legat på den svaga sidan under en längre tid men böjar nu

Läs mer

Varför bildas Trafikverket?

Varför bildas Trafikverket? Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation Stödja innovation och produktivitetsförbättring i anläggningsbranschen

Läs mer

BVFF Bana Väg För Framtiden

BVFF Bana Väg För Framtiden BRANSCHPROGRAM FÖR HÅLLBAR VÄG- OCH JÄRNVÄGSTEKNIK BVFF Bana Väg För Framtiden Europas ledande forsknings- och innovationsplattform 1 Branschprogram för hållbar väg och järnvägsteknik Målsättning Skapa

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2013 (januari mars)

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2013 (januari mars) Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2013 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5

Läs mer

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2015 (januari mars)

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2015 (januari mars) Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2015 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Minerallag. Minerallagen

Minerallag. Minerallagen Minerallag Minerallagen Reglerar formerna och förutsättningarna för undersökning och utvinning av mineral oavsett vem som äger marken Mineraler som omfattas av lagen finns i 1 kap 1, ex guld, järn, diamant,

Läs mer

Analytiker: Eric Sävendahl Antonia Wijkström

Analytiker: Eric Sävendahl Antonia Wijkström Lundin Mining är ett diversifierat basmetallgruvföretag med produktion av koppar, nickel, bly och zink. Trots två tuffa år för gruvindustrin har företaget nyligen investerat i ytterligare en gruva. Ett

Läs mer

MinBaS Innovation - VINNOVA. MinBaS dagen 2015

MinBaS Innovation - VINNOVA. MinBaS dagen 2015 Innovation - VINNOVA MinBaS dagen 2015 18 mars 2015 MinBaS Innovation - Utlysningar 2014-2015 Jan Bida Programchef MinBaS Innovation Forskningsdirektör MinFo Programbudget ca 52 MSEK, varav VINNOVA 26

Läs mer

VARUMÄRKESPLATTFORM 2010

VARUMÄRKESPLATTFORM 2010 VARUMÄRKESPLATTFORM 2010 Introduktion 5 Bakgrund 6 Vision 7 Förflyttning 8 Löften 9 Positionering 10 Målgrupper 11 Känsla 12 Kärnvärden 14 INNEHÅLL INTRODUKTION Göteborgs hamn grundades år 1620 och är

Läs mer

Herr ordförande, ärade aktieägare, mina damer och herrar

Herr ordförande, ärade aktieägare, mina damer och herrar Herr ordförande, ärade aktieägare, mina damer och herrar Det är med stor tillfredställelse vi kan konstatera att 2005 blev det bästa året i SWECOs historia, vi slog de flesta av våra tidigare rekord. Jag

Läs mer

Presentation Drillcon AB (publ) November Mikael Berglund VD

Presentation Drillcon AB (publ) November Mikael Berglund VD Presentation Drillcon AB (publ) November 2007 Mikael Berglund VD Dagens agenda Presentation av Drillcon AB (publ) Verksamhet Företagsledning och ägarstruktur Marknad Finans Förvärvet av Suomen Malmi Oy

Läs mer

Nästa station: Framtiden!

Nästa station: Framtiden! Vi möter framtiden Nästa station: Framtiden! Hur föreställer du dig framtidens transporter? En vanlig bild är svävande fordon som rör sig med ljusets hastighet. Än är vi inte där men vi satsar stort för

Läs mer

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012 Fastighetsägarnas Sverigebarometer Juli 212 FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern

Läs mer

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Logistikforum i Jönköping 2008 Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2008-08-20 1 KTH Järnvägsgruppen - Systemsyn Intäkt

Läs mer

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER Jenni Nordborg och Rolf Nilsson 1 2 OM UNDERSÖKNINGEN Med syfte att öka kunskapen om hur lågkonjunkturen

Läs mer

Pressmeddelande Stockholm, 24 augusti 2011

Pressmeddelande Stockholm, 24 augusti 2011 Pressmeddelande Stockholm, 24 augusti 2011 Delårsrapport januari juni 2011 Nyckeltal Resultat efter finansiella poster: MSEK -3,8 (-4,2) Resultat per aktie: SEK -0,06 (-0,06) Aktiverade prospekteringskostnader:

Läs mer

Arbetsmiljöarbete på Trafikverket

Arbetsmiljöarbete på Trafikverket Arbetsmiljöarbete på Trafikverket Bergsprängardagarna 24 25 jan 2013 Åke Hansson Personal- och arbetsmiljöpolicy Alla har vi ett ansvar att påverka vårt eget, Trafikverkets och branschens resultat i en

Läs mer

Presentation Aktiespararna Falun 6 mars 2013. Mikael Berglund VD

Presentation Aktiespararna Falun 6 mars 2013. Mikael Berglund VD Presentation Aktiespararna Falun 6 mars 2013 Mikael Berglund VD DRILLCON - MISSION Drillcon skall erbjuda gruv- och anläggningsindustrin kostnadseffektiv: Kärnborrning och geoservice för pålitlig geologisk

Läs mer

Hearing inriktningsproposition 30 mars

Hearing inriktningsproposition 30 mars Underlag gemensam presentation Hearing inriktningsproposition 30 mars Representanter på scen: Elvy Söderström, Joakim Berglund (BK, agerar även samtalsledare) Lorents Burman (NBB) Eva Lindberg (OKB / Gävleborg)

Läs mer

Allmänheten och växthuseffekten 2006

Allmänheten och växthuseffekten 2006 Allmänheten och växthuseffekten Allmänhetens kunskap om och inställning till växthuseffekten, med fokus på egna åtgärder, statliga styrmedel och företagens ansvar Frågorna om allmänhetens kunskaper om

Läs mer

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt

Läs mer

Intervju Hägglunds Drives AB

Intervju Hägglunds Drives AB Hösten 2004 Intervju Hägglunds Drives AB En intervju inom IVA-projektet Produktion för Konkurrenskraft på uppdrag av panelen Framtida Produktionssystem. Intervju med: Production Manager Leif Eriksson INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Innovationsupphandling av blodpåsar

Innovationsupphandling av blodpåsar Institutet för tillämpad Grön kemi Jämtlands läns landsting Lena Stigh MScOrganiskkemi projektledare Innovationsupphandling av blodpåsar Jegrelius Teknikupphandling Innovationsupphandling Pilotprojekt

Läs mer

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro - Vänsterpartiets och socialdemokraternas förslag till budget

Läs mer