Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012

Transkript

1 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 Gruvnäring Prognos för arbetsmarknaden

2 Text Timo Mulk-Pesonen, Analysavdelningen samt personalen vid Arbetsförmedlingen Gruvnäring

3 Fler svenska gruvor och fler jobb För den som vill arbeta inom gruvnäringen i Sverige spås en ljus framtid under lång tid framöver. Tillgången på metaller och mineraler är inte bara god utan även unik i sin sammansättning. Här finns kvalitativ malm med hög järnhalt, men också sällsynta och eftertraktade mineraler. Svensk gruvnäring expanderar Sverige har en mer än tusen år lång historia av malmbrytning och metallframställning. Det är också tillgången på och kunskapen om hur man kan nyttja malm och mineral, som bidragit till det välstånd vi har idag. Sverige är en av EU:s ledande malm- och metallproducenter. Vi är den i särklass största järnmalmsproducenten inom EU och hör till de främsta inom basmetallerna koppar, zink och bly samt ädelmetallerna guld och silver. (Källa: SGU) Antalet personer som är direkt sysselsatta inom gruvnäring i landet bedöms i nuläget vara cirka personer. Utöver dessa är cirka personer indirekt sysselsatta som en kringeffekt till näringen. Branschens bedömning är att det kommer att öppnas fler nya gruvor inom de närmaste åren, vilket i så fall markant skulle öka sysselsättningen i branschen. Redan år 2010 bidrog svensk gruvnäring med cirka 26 miljarder till Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) och stod för ungefär 13 procent av den totala industriinvesteringen i landet under Inom EU är Sverige en av de ledande producenterna av malm och metaller. Svensk gruvnäring bidrar med ungefär 20, respektive 55 procent av EU:s självförsörjning av järn och koppar. Trots att malmpriserna har fluktuerat upp och ner under den senaste perioden är företagen fortsatt optimistiska till en ökad efterfrågan på sikt. Tidigare olönsamma brytfyndigheter ges en ny chans och gamla gruvor återupptar sin verksamhet. Antalet företag som ansöker och beviljas prospekteringstillstånd har ökat markant under de senaste åren. År 2011 satsades närmare 800 miljoner kronor på prospekteringar i landet och det är den högsta summan någonsin. Marknadsutveckling Under hösten 2012 intervjuade Arbetsförmedlingen Gruvnäring merparten av de företag i landet som bedriver gruvverksamhet. Undersökningen visar att efterfrågeutvecklingen under det senaste halvåret blev något lägre än den bedömning som företagen gjorde våren Då bedömde fyra av tio arbetsställen inom gruvnäringen att efterfrågan på deras produkter skulle öka under kommande sex månader. Utfallet för denna period visar att efterfrågan ökade för knappt två av tio företag. Det sannolika skälet till detta är att den globala ekonomin har fortsatt att tappa fart. För kommande sex månader finns i företagen en fortsatt viss försiktighet i bedömningarna av efterfrågan. Två av tio arbetsställen bedömer att efterfrågan ökar. Det kan jämföras med våren 2011, då närmare sex av tio arbetsställen trodde på en ökad efterfrågan.

4 I ett längre perspektiv ser företagen en gynnsam utveckling och fyra av tio bedömer att efterfrågan åter kommer att öka på ett års sikt. Kapacitetsutnyttjande I Arbetsförmedlingens undersökning ställs frågor om företagens kapacitetsutnyttjande med utgångspunkt från personalsituationen. Hur mycket kan produktionen öka med befintlig personal innan arbetsstället måste rekrytera? Undersökningen visar att fler än hälften av arbetsställena inte kan öka sin produktion med mer än fem procent innan rekrytering behöver ske. Ett yrke i förändring Sedan år 2005 har trenden med undantag för vissa perioder varit ett ökat antal anmälda lediga platser till Arbetsförmedlingen. Den nya tekniken har gjort att arbete i gruvmiljö skiljer sig markant idag från tidigare. Kraven på dem som skall ersätta avgående personal är därför höga. Att ersätta en person med livslång erfarenhet som byggts upp av omfattande intern utbildning ställer höga krav på ersättarens kunskaper. Det är ganska vanligt att anställda har arbetat i olika positioner i företaget och därigenom byggt upp en gedigen förståelse för produktionskedjan. För att inte få alltför stor rotation har vissa företag bestämt att man ska inneha en viss befattning under en viss tid innan man ges tillfälle att byta arbetsuppgifter. En metod bland företagen är att i rekryteringsprocessen pröva nya kandidater via sommarvikariat. Lokal rekrytering har fördelarna att personen ofta redan har sitt boende ordnat på en ort där det kanske råder bostadsbrist och man har även lokala referenser som kan vara vägledande i rekryteringen. Rekryteringsproblem Trots att intresset för gruvrelaterade arbeten är stort finns det yrken till vilka det är svårare att rekrytera. Dit hör elektriker med erfarenhet, mekaniker, civilingenjör och högskoleingenjör. Andra yrken där företagen inom gruvnäringen har upplevt rekryteringssvårigheter under det senaste halvåret är underhållsingenjör, bergarbetare, automationstekniker, geolog, arbetsledare och mekaniker. En del företag väljer att rekrytera från utlandet och det är inte heller ovanligt att personer med särskild kompetens flyttar runt mellan olika företag. I rekryteringen strävar företagen efter att få en jämn könsfördelning och man ser helst att de anställda bor eller bosätter sig på orten. Detta för att få fungerande samhällen runt gruvorna. Under det senaste halvåret har andelen arbetsställen som upplevt brist på arbetskraft ökat från 40 procent till 62 procent. Det har resulterat i att befintlig personal fått arbeta övertid. Framtida behov av kompetens Enligt merparten bedömare i branschen väntas gruvnäringen expandera i Sverige under många år framöver. En av de stora utmaningarna i nutid och framtid blir att finna den kompetens som efterfrågas.

5 I landet finns ett stort intresse för studier medan intresset för tekniska yrken inte är lika stort. Det är ett bekymmer för gruvnäringen. I många rapporter beskrivs att allt fler ungdomar söker sig till högskoleförberedande program och allt färre till yrkesprogram. Ett angeläget uppdrag blir därför att redan i ett tidigt skede, redan inför valet till gymnasiet, informera de unga om arbetsmarknadens behov av kompetens nu och i framtiden. Med ett genomfört gymnasieprogram i ryggen, där man läst en del teknik, förbättrar man sina möjligheterna till att ta sig in i gruvbranschen. Med någon form av teknisk grund så är det lättare för företagen att utrusta sina blivande anställda genom internutbildning. Möjligheterna till att gå vidare exempelvis genom att läsa till ingenjör ökar också. Vid några gymnasieskolor finns även speciella utbildningar med gruvinriktning. Sådana utbildningar bedrivs oftast i nära samverkan med gruvföretag och ger eleverna möjlighet att få adekvat praktik. Inom yrkeshögskolan finns utbildningar till bergarbetare. Luleå tekniska universitet har flera utbildningar som är direkt inriktade för arbete i gruvnäringen. Ett tidigare problem har varit att relativt få har sökt sig till dessa utbildningar. Nu verkar den negativa trenden ha vänt och vid senaste antagningen har fler sökt till utbildningar med gruvinriktning. Det finns även andra högskolor och universitet i landet som har utbildningar som passar in i gruvnäringens kompetensbehovsprofiler. Under kommande sex månader kommer det enligt Arbetsförmedlingens undersökning att finnas ett behov av att ersättningsrekrytera och nyanställa närmare 300 personer till gruvnäringen utöver de rekryteringar som redan skett. Ett urval av rekryteringsyrken inom gruvnäringen de kommande sex månaderna är bergarbetare, maskinförare, processoperatör, mekaniker, maskiningenjör, elektriker, fordonsmekaniker och lastare Sverige ger järnet Sverige satsar mycket på forskning och utveckling inom gruvområdet. Idag återvinns metaller och mineraler ur skrot som mobiltelefoner och annan elektronisk utrustning. I regeringens senaste höstbudget föreslås en satsning på forskning med inriktning mot gruvnäringen med cirka 50 miljoner kronor om året under de kommande fyra åren. Luleå universitet har i forskningssammanhang även utsetts som samordningsansvarigt för olika gruv- och mineralforskningsprojekt som sker i Norden. Otillräcklig infrastruktur inger oro och kan komma att bromsa utvecklingen. Regeringen har dock föreslagit pengar till upprustning av Malmbanan mellan Kiruna och Narvik och till vägen mellan Pajala och Svappavaara. Totalt har regeringen föreslagit en satsning på cirka 3,5 miljarder till gruvnäringen under de närmaste fyra åren. Intresset för att arbeta med gruvnäring är stort. De flesta arbetssökande är inte främmande för att flytta och bosätta sig på arbetsorterna, men en bromskloss är den akuta bristen på bostäder som råder på flera av gruvorterna. Arbetspendlingen är omfattande. Man räknar med att ungefär personer jobbar på gruvorter, men är skrivna i andra kommuner. Därigenom går berörda kommuner miste om stora skatteintäkter.

6 Källor Arbetsförmedlingens intervjuundersökning (kvantitativt och kvalitativt material) Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik (nyanmälda platser, inskrivna arbetslösa, deltagare i program med aktivitetsstöd) Branschorganisationer

7

8 Fakta om prognosen Arbetsmarknadsutsikterna för gruvnäringen är en del av Arbetsförmedlingens prognosarbete. På vår webbplats arbetsformedlingen.se/prognoser, hittar du arbetsmarknadsutsikter för samtliga län och landet som helhet. De slutsatser som presenteras är Arbetsförmedlingens egna. Prognosmaterialet är fritt att användas och citeras med källhänvisning. Ansvarig utredare är Timo Mulk-Pesonen, telefon Om du är intresserad av mer information om framtidsutsikterna för ett speciellt yrke rekommenderar vi vår webbapplikation Yrkeskompassen, som uppdateras två gånger per år. Se arbetsformedlingen.se/yrkeskompassen. Här beskriver vi jobbmöjligheterna det närmaste året för nära 200 yrken. Dessa täcker tillsammans upp 80 procent av arbetsmarknaden. För drygt hälften av yrkena bedömer vi även jobbmöjligheterna de närmaste fem och tio åren. I publikationen Var finns jobben? presenteras en sammanfattning av yrkesprognoserna per yrkesområde. Vår nästa arbetsmarknadsprognos presenteras i juni St o ck h o lm Telefon w w w. ar b e t s f ormedl ingen.se