Prognos våren Sammanfattning av. Arbetsmarknadsutsikterna. Norrbottens län

Transkript

1 Prognos våren 2011 Sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna för Norrbottens län 2012

2 Arbetsmarknadsutsikterna för Norrbottens län är en del av Arbetsförmedlingens prognosarbete. På vår webbplats finner du arbetsmarknadsutsikter för alla län och för landet som helhet. De slutsatser som presenteras är Arbetsförmedlingens egna. Prognosmaterialet är fritt att använda och citera med hänvisning till källan. Ansvarig utredare Timo Mulk-Pesonen Om du är intresserad av mer information om framtidsutsikterna för ett speciellt yrke rekommenderar vi vår webbapplikation Yrkeskompassen, som uppdateras två gånger per år, se Här beskriver vi jobbmöjligheterna det närmaste året för nära 200 yrken. Dessa täcker tillsammans upp 80 procent av arbetsmarknaden. För drygt hälften av yrkena bedömer vi även jobbmöjligheterna de närmaste fem och tio åren. I publikationen Var finns jobben? presenteras en sammanfattning av yrkesprognoserna per yrkesområde. Nästa arbetsmarknadsprognos presenteras den 7 december 2011.

3 PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN I NORRBOTTENS LÄN UNDER 2011 OCH 2012: Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst två anställda. I Norrbottens län har 527 arbetsställen intervjuats under våren Resultatet av den genomförda undersökningen utgör basen för prognosbedömningarna. Ökad efterfrågan skapar nya jobbmöjligheter POSITIV EFTERFRÅGEUTVECKLING Den ökande efterfrågan på varor och tjänster som inleddes hösten 2009 har förstärkts. Uppgången bedöms fortsätta under ch Nästan alla tillfrågade arbetsställen i privata näringslivet uppger att orderingången antingen ökar eller blir oförändrad under det närmaste året. Största optimismen råder inom IT, gruv- och tillverkningsindustri, bygg-och anläggningsverksamhet, privat vård och omsorg samt inom företagstjänster. Hushållens något mer positiva syn på sin egen och landets ekonomi väntas öka konsumtionen och efterfrågan på tjänster inom handel, hotell och restaurang. Inom offentliga tjänster bedöms efterfrågan bli oförändrad. Sedan våren 2010 har bristen på arbetskraft börjat öka och en växande skara arbetsgivare anger problem med att hitta kompetent arbetskraft. Läget kan jämföras med situationen under högkonjunkturen 2007 och 2008, då uttaget av övertid var stort och vissa företag tvingades tacka nej till order. En del expansionsplaner skjuts på framtiden och inhyrning av personal från bemanningsföretag ökar. De lediga jobben omfattar också allt längre anställningstider, vilket kännetecknar en konjunkturuppgång. Vart femte företag inom privat sektor kan inte öka sin produktion utan att nyanställa. IT-sektorn är den bransch som utnyttjar sin personalkapacitet högst. För att klara även en mindre produktionsökning behöver åtta av tio IT-företag rekrytera personal. Sammantaget har en stor del av näringslivet behov av att nyanställa personal även vid relativt små produktionsökningar. LÄGRE ARBETSLÖSHET I takt med att arbetsmarknaden förstärks under de kommande åren minskar den öppna arbetslösheten och antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program blir färre. Sammanlagt bedöms minskningen omfatta personer under Fram till slutet av 2012 bedöms grupperna minska med ytterligare personer. Ökad efterfrågan på arbetskraft blir större inom traditionellt manliga yrken och innebär att arbetslösheten minskar mer för män. Även ungdomsarbetslösheten bedöms gå ned, men inte i samma omfattning som för andra åldersgrupper. För personer med svag ställning på arbetsmarknaden som funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga, utrikesfödda, arbetssökande med bristfällig utbildning och personer i åldersgruppen år kvarstår svårigheter att komma in på arbetsmarknaden.

4 BEDÖMNING PÅ ETT ÅRS SIKT Antalet sysselsatta i Norrbotten ökar preliminärt med minst personer 2011 och med ytterligare personer under Merparten av ökningen sker inom den privata sektorn. Samtidigt minskar utbudet av arbetskraft. Tillsammans blir effekten att antalet personer i öppen arbetslöshet och deltagare i arbetsmarknadsprogram minskar kraftigt för att under kvartal fyra 2012 omfatta personer, vilket är färre än under kvartal fyra Rekrytering av ett stort antal yrkesmilitärer till Arvidsjaur och Boden skapar nya jobb under prognosperioden. Ersättningsrekryteringar sker i takt med att pensionsavgångarna ökar på arbetsmarknaden. Totalt sett blir sysselsättningen inom offentlig sektor relativt oförändrad. Antalet personer som har arbete med stöd beräknas öka något under OLIKHETER I LÄNET Regionalt fortsätter arbetslösheten att vara högst i östra Norrbotten, men minskar beroende på gruvsatsningen i Pajala, där anläggningsarbeten pågår under prognosperioden. Situationen i Malmfälten blir fortsatt gynnsam medan ökad biltestverksamhet samt turism förbättrar situationen i västra Norrbotten. Ökande rekryteringsproblem och brist på bostäder i delar av länet kan verka hämmande för en fortsatt expansion. Fyrkantens mera tjänsteinriktade och breda näringsliv gynnas av en allmän uppgång i ekonomin och av gruvnäringens utveckling BRANSCHUTVECKLING INDUSTRI Verkstadsindustrin i länet är till stora delar underleverantörer till basindustrin. En kraftig förbättring i orderingången har skett och förväntningarna om en god efterfrågan under 2012 kvarstår. Länets gruvverksamhet har en större efterfrågan på sina produkter än vad de i dagsläget har möjlighet att leverera. Ökad efterfrågan på järnmalm har medfört och medför fortsatt stora miljardinvesteringar inom länets gruvindustri. Produktionen av järnmalm inom befintliga och nya gruvverksamheter beräknas öka kraftigt för att möta världsmarknadens efterfrågan. Sju av tio arbetsställen inom verkstadsindustrin väntar sig en ökad efterfrågan. Mest optimistiska om efterfrågeutvecklingen det närmaste året är gruv-, stål- trävaru-, och livsmedelsindustrin. Verksamheter med tillverkning av produkter till energisektorn har också en fortsatt mycket god efterfrågan. Den starkare svenska kronan påverkar framförallt den exportberoende skogsindustrin. Särskilt sågverks- och trävaruindustrin känner av en hårdnande priskonkurrens inom Europa. Massa- och pappersindustrin har en positiv efterfrågeutvecklingen men oroas av valutautvecklingen.

5 Sammantaget bedöms antalet sysselsatta inom industrisektorn öka i länet under 2011 och Yrkesgrupper som särskilt efterfrågas är CNC-operatörer och svetsare med giltiga licenser. BYGGNADSVERKSAMHET Bygg- och anläggningsverksamheten i länet drabbades inte lika hårt av lågkonjunkturen under 2008 och 2009 som i övriga delar av landet. Främst berodde det på att anläggningsinvesteringarna var av stor omfattning dessa år. Investeringarna beräknas fortsätta under 2011 och Bostadsbyggandet har ökat och pågår eller planeras i Fyrkanten, Gällivare, Pajala och Arvidsjaur. ROT-avdraget har gett ett betydande tillskott av arbetstillfällen för bygghantverkare, särskilt i småföretag. Förhoppningarna om fortsatt god efterfrågan på tjänster är höga. Investeringar i anläggningar löper vidare på en hög nivå. Miljardsatsningar pågår och planeras inom länets gruv- och stålindustri. Upprustningar av vattenkraftverk sker kontinuerligt. Utbyggnad av vindkraftverk är i inledningsskedet och kommer, om alla tillstånd beviljas, att ge ett stort antal anläggningsjobb framöver. Antalet sysselsatta inom bygg- och anläggningsbranschen har ökat senaste halvåret och ytterligare fler sysselsatta förväntas under nästa år. Drygt 60 procent av tillfrågade företag ser en ökad efterfrågan under det närmaste året. Svårigheterna att få tag på kompetent arbetskraft väntas öka under prognosperioden. Brist på arbetskraft väntas bland annat beträffande arbetsledare, kranförare, grävmaskinister, betongarbetare och målare. PRIVATA TJÄNSTER Privat tjänstesektor omfattar många delsektorer och är den sektor som expanderat mest under de senaste åren, främst vad gäller antalet sysselsatta. En ökad användning av bemanningsföretag, privatisering av offentlig verksamhet och RUTavdrag är en stor bidragande orsak till sysselsättningsökningen de senaste åren. Mer än hälften av handeln ser en ökad efterfrågan under kommande år. För gränshandeln som tidigare gynnades av en svag kronkurs väntar den omvända situationen. Totalt sett bedöms antalet anställda inom handeln bli relativt oförändrat under 2011 och Transportsektorn gynnas av den allmänna uppgången i ekonomin och en ökad efterfrågan inom industri, bygg- och anläggningsverksamhet. Godstransporter utgör den dominerande delen av transportarbetet. Biltestverksamheten i västra länsdelen, som hade en nedgång under vintern , återhämtade sig under senaste säsongen och är fortsatt positiva inför kommande vinter. Besöksnäringen väntar sig högre beläggningar på hotell- och turistanläggningarna i länet och är förhoppningsfulla om utvecklingen, även om kronkursens utveckling påverkar utgången. IT-företagen i länet besitter en hög kompetens och ett högt internationellt anseende. Orderingången för datakonsultföretag har ökat avsevärt och en majoritet av

6 tillfrågade företag tror på en ökad efterfrågan av sina tjänster under det kommande året. Företagstjänster inrymmer ett brett spektrum av verksamheter som bygg-, tekniskoch ekonomisk konsultverksamhet, uthyrning, bemanning, callcenterverksamhet, juridisk rådgivning och lokalvård. Många av verksamheterna ser nu en kraftig orderinströmning i takt med att tillväxten i den svenska ekonomin förstärks. JORD- OCH SKOGSBRUK Höjda priser och ökat intresse bland konsumenterna för närproducerade produkter inom jordbruket gör att optimismen bland länets producenter ökar. Antal arbetsställen inom branschen med kompletterande verksamheter så som entreprenadarbeten, turismverksamheter, produktion av förnybar energi ökar successivt. Skogsbruket har gynnats av ökad orderingång inom skogs- och trävaruindustrin. Virkespriserna ligger fortsatt kvar på historiskt höga nivåer. Fram till hösten 2010 gynnades skogsbruket konkurrensmässigt av den svaga kronkursen. En osäkerhet om trävaruprisernas framtid råder på grund av de finansiella kriserna på flera håll i Europa och övriga världen. En utveckling sker också för att nyttja skogsråvara för energiproduktion. Efterfrågan finns säsongmässigt på manuellt skogsarbete men också på erfarna skogsmaskinförare som kan arbeta självständigt. OFFENTLIG SEKTOR Åren blir åldersavgångarna störst inom offentlig sektor. I ett flertal av länets mindre kommuner kommer antalet nytillträdande ungdomar på arbetsmarknaden totalt sett inte att täcka ens avgångarna inom enbart offentlig verksamhet. Utbildningssektorn i kommunal regi minskar till följd av minskande barnkullar och konkurrens från friskolor. Främst drabbas grundskolan men framöver minskar även antalet elever i gymnasieskolan och ger likartade effekter. Bristen på gymnasielärare i yrkesämnen samt grundskollärare i språk och estetiskt-praktiska ämnen kvarstår. Hälso- och sjukvård samt vård och omsorg har en stor volym sysselsatta i länet. Struktur- och organisationsförändringar sker inom hälso- och sjukvården på grund av länets negativa befolkningsutveckling och det fria vårdvalet som innebär etablering av privata vårdcentraler. Stor efterfrågan finns av distrikts- och specialistläkare och sjuksköterskor inom bland annat akutsjukvård. Offentlig förvaltning i statlig regi är lokaliserad främst till Fyrkanten. Omorganisation och flyttningar av statliga verksamheter genomförs kontinuerligt. Införandet av en yrkesarme ger ett betydande nytillskott av arbetstillfällen i Boden och Arvidsjaur. Sammantaget för hela offentliga sektorn bedöms antalet sysselsatta bli oförändrat under perioden fram till årsskiftet 2012/2013.

7 SYSSELSÄTTNINGSUTVECKLING I NORRBOTTENS LÄN (JÄMFÖRT MED KVARTAL 4 ÅRET INNAN) Bransch/näring Utveckling till kvartal Utveckling till kvartal Industri Byggnadsverksamhet Privata tjänster Jord- och skogsbruk Offentliga tjänster Summa Norrbottens län YRKESKOMPASSEN Yrkeskompassen baseras på intervjuer med länets arbetsgivare och Arbetsförmedlingens bedömning av efterfrågan och tillgång på lämpliga sökande. Den speglar hur arbetsmarknaden förväntas se ut på kort sikt under Den bör inte användas i samband med långsiktiga studie- eller yrkesval. Mer om framtidsutsikter i olika yrken: Ett urval yrken med brist på arbetskraft Anläggnings- och skogsmaskinförare Betong- och berg-arbetare (gruva) Ingenjör/tekniker bygg-, VVS, el, GIS Lastbils- och långtradarförare Läkare Målare, murare, plattläggare, golvläggare Specialkock Sjuksköterska inom akutsjukvård Systemerare/programmerare Universitets- och högskolelärare Ett urval yrken med överskott på arbetskraft Administratör/sekreterare Barnskötare Ekonomiassistent Försäljare, fack- och dagligvaruhandel Köks- och restaurangbiträde Montör, el- teleutrustning Receptionist Utredare offentlig förvaltning Vaktmästare Vårdbiträde

8 Fakta om prognosen Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst två anställda. Urvalet är stratifierat utifrån bransch, arbetsställenas storlek och län. Resultatet av intervjuundersökningen utgör basen i prognosbedömningarna. En analys och sannolikhetsbedömning av svaren görs dock på grundval av annan statistik och andra faktorer som påverkar utvecklingen på arbetsmarknaden. De prognossiffror som presenteras är således Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden. Eftertryck tillåten med angivande av källa