Arbetsmarknadsutsikterna 2012 och 2013 i Kronobergs län Arbetsmarknaden fortsätter dämpas under 2012 vänder sedan

Transkript

1 Arbetsmarknadsutsikterna 2012 och 2013 i Kronobergs län Arbetsmarknaden fortsätter dämpas under 2012 vänder sedan Den ekonomiska oron som slog till i världen under hösten 2011, med bland annat börsfall, bank- och skuldkriser, har till viss del fortsatt under den första delen av Även Sveriges ekonomi påverkades av detta och bromsade in något med bland annat en dämpad utrikeshandel och en minskad inhemsk konsumtion. Denna avmattning har också fått genomslag på konjunkturen i länet. I vårens undersökning ser man tydligt den inbromsning som skett under vinterhalvåret men man ser också en växande tilltro inför framtiden med förväntningar om en allt starkare efterfrågeutveckling på länets varor och tjänster. De i länet som ser ljusast på framtiden och bedömer den starkaste efterfrågeökningen är den privata tjänstesektorn och industrin. Undersökningen visar trots detta på att fl er företag än tidigare inte behöver nyrekrytera utan kan möta en uppgång i efterfrågan med att erbjuda befi ntlig personal mer arbetstid. Det har ändå varit en stark efterfrågan på arbetskraft under de fyra första månaderna Företagen upplever en viss arbetskraftsbrist inom vissa yrkeskompetenser. ANTALET SYSSELSATTA ÖKAR OCH ARBETSLÖSHETEN MINSKAR, MEN FÖRST UNDER 2013 Avmattningen i ekonomin under vinterhalvåret har påverkat Kronobergs arbetsmarknad och sysselsättningen bedöms ha minskat något under den första delen av Framtiden är oviss i och med omvärldsbilden och den svaga konjunkturen i Eurozonen. Även om läget på länets arbetsmarknad stabiliseras under 2012 och företagen förväntar sig en ökande efterfrågeutveckling så bedöms denna förbättring få genomslag först under Arbetsförmedlingen beräknar att antalet sysselsatta i länet minskar med 700 personer under 2012 för att sedan öka med 600 personer under Sysselsättningsökningen under 2013 antas beröra fl ertalet branscher med undantag för offentliga tjänster där sysselsättningen förväntas minska. I april 2012 uppgick det totala antalet inskrivna arbetslösa i länet till personer. Vårens prognos visar att arbetslösheten i Kronobergs län ökar till slutet av 2012, då personer beräknas vara arbetslösa som ett genomsnitt av det sista kvartalet. Under 2013 börjar arbetslösheten minska igen som en följd av den gradvisa förbättringen av konjunkturen. Till det fjärde kvartalet 2013 beräknas personer vara arbetslösa i länet. UTMANINGAR FÖR LÄNETS ARBETSMARKNAD Konkurrensen på arbetsmarknaden i länet förväntas vara fortsatt hård och arbetsgivarnas kompetenskrav på de arbetssökande ökar. Samtidigt upplever företagen i länet brist på arbetskraft inom vissa yrkeskategorier. Detta medför att de grupper som har det svårare att komma ut i arbete upplever en allt tuffare situation. 61 procent av de totalt som i april var inskrivna som arbetslösa utgjordes av utsatta grupper. I de utsatta grupperna ingår personer med högst förgymnasial utbildning, utomeuropeiskt födda, äldre år samt personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Många av de personer som tillhör någon av de utsatta

2 grupperna har också långa sammanlagda tider i arbetslöshet. Arbetsförmedlingen har, tillsammans med andra aktörer, en stor utmaning i att på olika sätt stötta dessa arbetssökande samt att agera på de signaler som finns om brist på arbetskraft. Detta för att skapa en varaktig utveckling som medför högre sysselsättning och en minskad arbetslöshet i länet. SYSSELSÄTTNINGSUTVECKLING I KRONOBERGS LÄN (JÄMFÖRT MED 4: E KVARTALET ÅRET INNAN) Bransch/näring Utveckling till kvartal Utveckling till Kvartal Jord- och skogsbruk Bygg- och anläggning Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Summa Kronobergs län BRANSCHUTVECKLING JORD OCH SKOG De areella näringarna i Kronoberg sysselsätter drygt 3 procent av samtliga sysselsatta i länet och omfattar utöver arbete med jord- och skogsbruk även uppfödning och skötsel av djur samt fiske med mera. Strukturomvandlingen inom jordbruket fortsätter vilket innebär att mindre enheter går ihop och bildar större enheter för att på så sätt öka lönsamheten. Man anger att investeringar i maskiner är önskvärt för att effektivisera och öka produktionen ytterligare. Det finns även signaler på att branschen utvecklar fler sidoverksamheter inom bland annat turism och entreprenadverksamhet. Lantbruksföretagen har också visat ett ökat intresse för energiproduktion och då inom vindkraft. Vårens undersökning visar på en oförändrad till svag optimism inför framtiden med en efterfrågan som stiger på sikt. Någon större förändring av sysselsättningen i branschen kommer dock sannolikt inte att ske. Djurskötare, maskinförare och skogsmaskinförare upplevs här som bristyrken. BYGGNADSVERKSAMHET Byggbranschen är en mansdominerad verksamhet som utgör 6 procent av den totala sysselsättningen i Kronobergs län. Byggbranschen har känt av en avmattning under vinterhalvåret Nedgången blev dock inte så djup som branschen befarade. Byggföretagens bedömningar om utvecklingen det kommande året har förändrats jämfört med hösten 2011 och en negativ framtidstro har förbytts till optimism. Företagen tror nu på en förbättrad marknadsutveckling och ökade orderingångar. Mest positiv är man inom anläggningssektorn där man rapporterar om ökad beläggning, högre anbudspriser och en eventuell utökning av personalstyrkan. Sveriges byggindustriers prognos bedömer dock att den försämrade tillväxttakten i ekonomin kommer att påverka bland annat efterfrågan på ROT-tjänster, något som till större del påverkar de mindre företagen. Bristen på arbetskraft bland länets byggföretag har minskat men är fortfarande relativt hög. Nu anger 30 procent av företagen brist på arbetskraft vilket är 6 procentenheter över riksgenomsnittet. Bristen på kvalifi cerad arbetskraft gäller för många

3 yrkeskategorier och då är det främst personer med erfarenhet som arbetsgivarna efterfrågar. På listan av bristyrken som uppges finns bland annat byggnadsplåtslagare, ventilationsmontörer, betongarbetare och erfarna golvläggare och grävmaskinister. Inom branschen är man positiv men med ett visst inslag av osäkerhet. Sammantaget förväntas sysselsättningen att vara oförändrad under 2012 för att sedan öka något till slutet av INDUSTRI 2010 uppgick antalet sysselsatta inom industrin i Kronoberg till personer. Det motsvarar 22 procent av den totala sysselsättningen i Kronobergs län och är en viktig del av länets arbetsmarknad. Industriföretagens betydelse för den totala sysselsättningen bedöms emellertid vara betydligt större då man köper mycket tjänster från andra branscher. Länets industri har under befunnit sig i en återhämtningsfas som avstannade under hösten Under början av 2012 sjönk sysselsättningen något. I vårens undersökning tror dock företagen på en något förbättrad konjunktur och en stigande efterfrågan på deras varor och tjänster det kommande året. Man är emellertid något mer försiktig i jämförelse med tidigare bedömningar under Många företag berättar också om förkortade ledtider och ryckighet i produktionen vilket gör det svårt att se in i framtiden. Undersökningen visar också på att den lediga kapaciteten bland länets industriföretag ökat, vilket innebär att företagen i större utsträckning än innan kan öka produktionen utan att ny personal behöver rekryteras. Jobböppningar finns ändå inom industrin då de företag som ingår i vår undersökning anger att man behöver rekrytera cirka 180 personer de kommande sex månaderna. Företagen anger dock att man upplevt brist på kompetent arbetskraft inom vissa yrkeskategorier. Platser som angetts vara svåra att rekrytera är bland annat verktygsmaskinoperatörer, licenssvetsare samt maskiningenjörer och maskintekniker. Arbetsförmedlingen bedömer att den spirande optimismen kommer få ett genomslag i form av en ökad sysselsättning först i slutet av 2012 och under PRIVATA TJÄNSTER Den privata tjänstesektorn är bred och omfattar många olika delbranscher som till exempel handel, transport, hotell och restaurang samt fi nansiell verksamhet och företagstjänster. Drygt 36 procent av samtliga förvärvsarbetande i länet arbetar inom den privata tjänstesektorn vilket gör den till en av de mer expansiva näringarna på länets arbetsmarknad. Vårens undersökning visar att efterfrågan på varor och tjänster dämpats det senaste halvåret men ger också en försiktigt positiv bild av marknadsutvecklingen för resterande delen av 2012 och De starkaste framtidsbedömningarna görs av hotell- och restaurangverksamheten samt handeln men även företag inom finansiell verksamhet och företagstjänster ser med tillförsikt på framtiden. Nyetableringar och tillbyggnader av olika handelsområden, köpcentra och gallerior har gjorts i länet och fler pågår bland annat i den västra regionen. Den upplevda bristen på arbetskraft bland branschens företag har legat nästan oförändrad de senaste mätningarna men det finns skillnader mellan de olika delbranscherna. Exempel på yrken som den privata tjänstenäringen angett vara svåra att rekrytera till är tekniska konsulter, erfarna programmerare, systemutvecklare och transportledare samt kvalificerade kockar och inköpare. Arbetsförmedlingens bedömning är att den totala sysselsättningen för den privata tjänstesektorn kommer att öka under prognosperioden ch 2013.

4 OFFENTLIG SEKTOR Offentliga tjänster omfattar utbildning och forskning, vård och omsorg samt offentlig förvaltning. Närmare personer är sysselsatta i den offentliga verksamheten vilket motsvarar 30 procent av samtliga sysselsatta i länet. Många av verksamheterna inom offentliga tjänster är behovsstyrda. Bakom oss ligger ett par goda år med relativt goda skatteprognoser samt överskott i resultaträkningarna vid slutet av åren. När konjunkturen mattades av under slutet av 2011 så påverkades dock skatteprognoserna för Enligt Sveriges Kommuner och Landstings beräkningar kommer kommunernas ekonomier att försvagas under de kommande åren. Inom många verksamheter har det lagts in årliga sparkrav för att först 2015 få en budget i balans. Arbetsförmedlingens undersökning visar att antalet anställda inom stat, kommun och landsting i länet varit i princip oförändrat det senaste året. Det redovisas dock nu en övertalighet på 124 personer i förhållande till budgetarna. Här är det framförallt grund- och gymnasieskolan som redovisar höga siffror men även inom den kommunala vården och omsorgen finns en tydlig övertalighet i förhållande till budget. Den upplevda arbetskraftsbristen i vårens undersökning är också mycket hög där nästan vartannat arbetsställe angett brist på arbetskraft. Yrken som arbetsgivarna upplever vara svåra att rekrytera till är bland annat professorer, förskollärare, specialistläkare och sjuksköterskor. YRKESKOMPASSEN Yrkeskompassen navigerar dig dit jobben f inns Mer om framtidsutsikterna för olika yrken hittar du på arbetsformedlingen.se/yrkeskompassen. Bedömning av arbetsmarknadsläget ett år framåt för ett urval yrken, Kronobergs län Brist Läkare VVS-ingenjörer Specialistsjuksköterskor Civilingenjörer - bygg och anläggning Förskollärare CNC-operatörer (programmering) Gymnasielärare i yrkesämnen Tandläkare/Tandhygienister Civilingenjörer - maskin IT-specialister Svetsare (licensierade)

5 Överskott Försäljare - dagligvaror Receptionister Truckförare Elevassistenter Barnskötare Lagerarbetare Köks- och restaurangbiträden Vaktmästare Montörer (metall, plast och gummi) Städare/lokalvårdare Parkarbetare Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst två anställda. I Kronobergs län har 352 arbetsställen intervjuats. Resultatet av den genomförda undersökningen utgör basen för prognosbedömningarna.