Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015

Transkript

1 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 GRUVNÄRINGEN Prognos för arbetsmarknaden

2

3 3 Oförändrad efterfrågan! Svensk gruvnäring Sverige, som är en betydande gruvnation i Europa, står för exempelvis cirka 90 respektive 10 procent av Europas järnmalms- och kopparproduktion. Även när det gäller andra mineraler såsom bly, zink och silver är Sverige en betydande producent i ett europeiskt perspektiv. Landets geologiska förutsättningar och kunskap om modern gruvbrytning är i detta perspektiv en viktig leverantör av råvaror till olika industrier och det moderna samhällets växande behov av viktiga metaller och mineraler till framställning av exempelvis olika elektroniks produkter. Den huvudsakliga brytningen av landets bergarter sker i norra Norrland och i Bergslagen. Under 2013 bidrog enligt ekonomisk expertis svensk gruvnäring inkluderat gruvbolag, prospektörer, maskinleverantörer och serviceföretag med 106 miljarder kronor till Sveriges BNP. Intäkter från export och skatter från den svenska gruvnäringen utgör utöver de nationella vinsterna en betydelsefull del av sysselsättnings- och samhällsutvecklingen i de områden där de verkar. Sammanfattning undersökning våren 2015 Trots att priserna för vissa mineraler (järnmalm) försämrats markant det senaste året bedömer majoriteten av de tillfrågade företagen en fortsatt oförändrad efterfrågan av sina varor och produkter för det närmaste halvåret. Diagram 1: Efterfrågan av varor/tjänster/produktion, gruvnäringen kommande sex månader (nettotal) våren 2013 våren 2015 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. Arbetsförmedlingens konjunkturindex beskriver stämningsläget i företagen. Indexet baseras på Arbetsförmedlingens intervjuundersökning och arbetsställenas förväntningar om efterfrågeutvecklingen för de kommande sex månaderna. Det beräknas som andelen arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på sina varor/tjänster minus andelen arbetsställen som bedömt minskning.(nettotal) Vid undersökningen ställs även frågan om företagens kapacitetsutnyttjande det vill säga andelen arbetsställen som utnyttjar personalresurserna nästan fullt ut. Av intervjuade företag inom gruvnäringen bedömde åtta av tio företag att de inte kan öka sin produktion med mer än maximalt fem procent innan eventuell nyrekrytering måste ske. Diagram 2: Andel arbetsställen som utnyttjar personalresurserna nästan fullt ut. Våren 2013 våren 2015 (heldragen linje=snitt)

4 4 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. Antalet sysselsatta totalt inom gruvnäringen har under det senaste halvåret minskat med cirka 250 personer. Minskningen har till största delen skett inom järnmalmsbrytningen. Inom övriga mineralerbrytning har det varit en marginell ökning. För det närmaste året bedömer tillfrågade företag i den här undersökningen att det totala antalet sysselsatta inom gruvnäringen kommer att bli relativt oförändrat. Under det senaste halvåret har 260 personer ersatt de drygt 450 personavgångar som skett inom näringen. Ersättningsrekryteringarna sker i större utsträckning inom övrig mineralbrytning. Man har fortsatt stor svårigheter att lösa rekryteringsbehoven inom framför allt yrken med krav på högre akademisk utbildning. Omkring sju av tio företag i den här undersökningen har upplevt brist på arbetskraft det senaste halvåret. Antalet tjänster som varit svårrekryterade uppgår till cirka 60. Det är omkring hälften så många som för ett år sedan och jämfört med våren 2013 så är det hela 170 färre. Diagram 3: Andel arbetsställen som har angett att de upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering under det senaste halvåret. Våren 2013 våren (heldragen linje=snitt) Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. Rekryteringsproblem Under det senaste halvåret har som nämnts i tidigare text cirka 70 procent av de tillfrågade företagen i den här undersökningen upplevt svårigheter att finna den kompetens som efterfrågas. Det rör sig om cirka 60 rekryteringar och merparten av dessa tjänster kräver någon form av högre akademisk utbildning.

5 5 Vanliga konsekvenser av arbetskraftsbristen var att rekryteringarna tog längre tid, sänkta krav på utbildning och erfarenhet samt att rekryteringen inte lyckades. Andra konsekvenser av arbetskraftsbristen var exempelvis internutbildning av befintlig personal, köp av tjänster (inkluderar produktion som läggs ut) samt att befintlig personal fick arbeta mer. Nedan presenteras ett urval av yrken och kompetenser som branschen under det senaste halvåret har haft svårigheter att anställa. Exempel på bristyrken Byggnads- och brandinspektörer Civilingenjörer m.fl., gruvteknik och metallurgi Civilingenjörer m.fl., kemi Civilingenjörer m.fl., maskin Finmekaniker Geologer, geofysiker m.fl. Ingenjörer och tekniker; elektronik, teleteknik IT-chefer Maskiningenjörer och maskintekniker Systemerare och programmerare Jobbmöjligheter Inom järnmalmsbrytningen har antalet anställda det senaste året minskat med omkring 250 personer. Inom brytning av övriga mineraler har en marginell ökning skett. Det närmaste halvåret kommer cirka 80 personer att ny- och ersättningsrekryteras, enligt tillfrågade företag i den här undersökningen. Nedan vissas exempel på yrken inom gruvnäringen som ska rekryteras det närmaste halvåret. Exempel på rekryteringsyrken det närmaste halvåret Civilingenjörer m.fl., gruvteknik och metallurgi Civilingenjörer m.fl., kemi Civilingenjörer m.fl., maskin Driftchefer; tillverkning, el-, vatten, energi Elmontörer och elreparatörer Geologer, geofysiker m.fl. Gruv- och bergarbetare Ingenjörer och tekniker; elektronik, teleteknik IT-chefer Maskinmekaniker, -montörer och -reparatörer Motorfordonsmekaniker, -reparatörer m. fl. Operatörer, stenkross och malmförädling Tele- och elektronikreparatörer m.fl. Övriga drift- och verksamhetschefer Övriga ingenjörer och tekniker

6 6 Bergarbetare Bergarbetare, som är den största yrkesgruppen inom gruvnäringen, kan ha olika roller som exempelvis borrare, sprängare, skrotare eller transportör av malmen från gruvan. I större gruvor är bergarbetare ofta specialiserade på någon arbetsuppgift medan det i mindre gruvor är vanligt att arbeta med flera moment. Några exempel på gymnasieutbildningar som kan var lämpliga för att arbeta som bergarbetare är el- och energiprogram, fordons- och transportprogram eller bygg- och anläggningsprogram. Någon av ovanstående utbildningar eller annan teknisk utbildning samt B-körkort utgör oftast det krav som gruvföretagens interna bergarbetarutbildning ställer. Andra önskvärda och gångbara kompetenser är sprängkort och C-körkort. En vanlig rekryteringsväg till ett fast arbete inom gruvföretagen går många gånger via de sommarjobb som utannonseras. Elektriker Erfarenhet inom el-området är en stor merit för anställning inom gruvnäringen. Svårigheten i att hitta lärlingsplatser för grundutbildade elektriker kvarstår. Mekaniker Maskinmekaniker analyserar, reparerar och servar tunga fordon. Inom gruvnäringen efterfrågas mekaniker som är något av allkonstnärer som klarar av att serva och reparera mekanik, pneumatik, hydraulik och elektronik. Civilingenjörer och högskoleingenjörer Fortsatt stor jobbmöjligheter inom gruvnäringen för civil- och högskoleingenjörer samt tekniker med de inriktningar som är efterfrågade inom näringen. Rekryteringsvägar Vid rekryteringar till olika jobb inom gruvnäringen använder företagen förutom sedvanlig utannonsering av lediga platser ett flertal samarbetsaktörer, som exempelvis Arbetsförmedling Gruvnäring, europeiska nätverket EURES (European Employment Services), universitet, högskolor och andra utbildningsanordnare. Genom samarbete med dessa aktörer anordnas och erbjuds exempelvis rekryterings- och utbildningsmässor, examensjobb, traineeplatser och praktikplatser. Andra vanliga sätt att få en ingång till jobb hos gruvföretagen är via företagens underentreprenörer eller genom de hundratals sommarvikariat som utannonseras. Utbildning En förutsättning för en konkurrenskraftig gruvnäring i landet är att fortsätta satsa på utbildning och forskning. Bristen på ingenjörer inom gruvnäring är fortsatt stor trots att behovet antalsmässigt minskat något det senaste året. Universitet och högskolor runt om i

7 7 landet har ett flertal utbildningar som passar in i gruvnäringens efterfrågade kompetensbehov. Utöver de gymnasieutbildningar som tidigare nämnts under yrket bergarbetare finns det ett antal andra gymnasieskolor med speciell teknisk- och industriellinriktning med inriktning gruvnäring. Gymnasieprogram med praktisk teknisk grund eller ett med teoretisk teknisk och matematisk inriktning som ger behörighet för vidarestudier till högre utbildning stärker möjligheterna till ett arbete inom gruvnäringen. Samverkande strategier mellan näringen och utbildningssektorn för att locka fler intresserade till utbildningar med gruvinriktning förebygger de rekryteringssvårigheter som näringen upplever. Framtiden inom gruvnäringen Hur utvecklingen i Kina och andra utvecklingsländer fortskrider kommer att ha en stor och avgörande betydelse för hur järnmalmspriserna utvecklas enligt mineralexpertis. Samma expertis bedömer även att järnmalmspriserna kommer att vara konjunkturkänsliga och variera upp och ner utifrån konsumerande länders konjunkturläge. Efterfrågan och prisnivå för andra mineraler, som koppar och zink, har legat relativt stabilt och mycket tyder på en ökad efterfrågan. Det finns idag ett underskott av zinkgruvor i världen samtidigt som zinksmältverken har högt kapacitetsutnyttjande vilket bidragit till bra marknadsvillkor. Bedömningen är att dagens tendens till överskott av kopparkoncentrat kommer att övergå till underskott inom några år (citat: Bolidens vd Lennart Evrell).

8 8 Källor: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning (kvantitativt och kvalitativt material) Branschorganisationer

9 9

10 Omslagsbild: LKAB Fakta om prognosen Arbetsmarknadsutsikterna för gruvnäringen är en del av Arbetsförmedlingens prognosarbete. På vår webbplats arbetsformedlingen.se/prognoser hittar du arbetsmarknadsutsikter för samtliga län och för landet som helhet. De slutsatser som presenteras är Arbetsförmedlingens egna. Prognosmaterialet är fritt att användas och citeras med källhänvisning. Ansvarig utredare för denna prognos är Timo Mulk-Pesonen, telefon Vill du få mer information om framtidsutsikterna för ett speciellt yrke, rekommenderar vi vår webbapplikation Yrkeskompassen. Den uppdateras två gånger per år. Se arbetsformedlingen.se/yrkeskompassen. I den beskriver vi jobbmöjligheterna det närmaste året för nära 200 yrken. Dessa yrken täcker tillsammans cirka 80 procent av arbetsmarknaden. För drygt hälften av yrkena bedömer vi även jobbmöjligheterna de närmaste fem och tio åren. I publikationen Var finns jobben? presenteras en sammanfattning av yrkesprognoserna per yrkesområde. Nästa arbetsmarknadsprognos presenterar vi i december Stockholm Telefon