SEKO Bring Citymail Tillsammans

Transkript

1 September 2012 Information från sektionerna SEKO Bring Citymail Tillsammans 30 mil gratisbuffé Så var det dags för den 4 och sista deltävlingen i En svensk klassiker. Jag har ju sedan tidigare klarat Vansbrosimningen, Lidingöloppen och Engelbrektsloppet (man kan välja mellan den och Vasaloppet/Öppet Spår). Med Vätternrundan kvar på programmet så var det bara att ta lite semester då starten skulle gå av stapeln 20:56 på fredagskvällen. Torsdag och fredag ägnade jag åt det man kan kalla förberedelser (om man nu räknar bort alla träningsmil man har gjort innan). Startade torsdagen med en skolavslutning för att sedan möta upp lillebror, svåger och syster som skulle med och göra samma utmaning på cykel. Att vända ett dygn så man blir kvällspigg är inte lätt. Jag gjorde ett försök genom att sova oerhört lite natten till fredag och att sova på fredag eftermiddag istället men husvagnen vi hade var lite väl varm så det blev inte mer än lite powernaps man fick. Var enklare att vila utomhus i skuggan som erbjöd lagom temperatur. I Motala så besökte man såklart tältet med all försäljning och man hämtade sin nummerlapp och fixade allt man skulle innan man försökte sova på eftermiddagen innan start. Så kom då tiden för start. Vid 20-tiden började man rulla de ca 4 km till startområdet. Där är allt väl organiserat och man hade bara att gå in i sin startfålla när det stod en startgrupp på de stora skärmarna som var ovanför dem. Jag, syrran och svågern startade 20:56 och 20 minuter efter stack lillebror iväg. Det visade sig snart att min syster och svåger inte höll det tempot jag hade tänkt mig utan lite lägre. De hade ju också färre träningstimmar i sig så det är ju förståeligt. Vi cyklade ändå gemensamt till Vadstena då vi fick en till vagn påkopplad på vårat tåg. Det var en tjej från Örebro med rötter kring loppets domäner. Vi pratade lite och hon hade ungefär samma målsättning som jag med loppet så när svågern och systern stannade till efter ca 2 mil för en drickapaus så valde jag att haka på denna tjej. Vi växelkörde och försökte så gott vi kunde hålla ett tempo på strax över 20 km/h. Det skulle ge en sluttid på ca 15 timmar exklusive depåstoppstider. Vi cyklade på i den härliga skymningen som erbjöds och lagom till första depåstoppet i Hästholmen så var det på gränsen till mörkt ute. Efter att man fyllt på flaskor och mage med lite energi så var det dags att dra vidare. Då mötte vi min syster, svåger och bror (som kommit ikapp dem). De på väg in när vi var på väg ut. Färden nu sattes mot Gränna som är nästa stopp längs vägen. Nu var det också den tiden på dygnet då det blev mörkt och det hade sin charm att ta sig igenom. Gränna kännetecknas av att det går uppför men det är inte förrän man kommer in i Gränna som det verkligen börjar stiga rejält. Det är dessutom ett annat problem i Gränna och det är att de har kullerstenar en del av sträckan. Här får man en omskakning av hela kroppen. Det går uppför i stort sätt hela vägen till depån som ligger lite efter Gränna. Även här fyller man på magasinen innan det bär av till Jönköping. Alla som åker E4an denna sträcka vet att den kantas av nedförslut. Så är inte riktigt fallet när vi pratar Vätternrundan. Det går mycket nerför men efter ett tag så kommer en rejäl uppförskörare i Kaxholmen. Den backen suger verkligen musten ur en och det gäller att ta det lugnt. Än är det mer än 20 mil kvar. Den backen följs av en skön nedförsbacke. Dock så blåser Vätternvindarna rätt mot en så man får kast på cykeln och det är inte så kul i 40 km/h eller vad man nu höll för fart. Det var fortfarande mörkt så det är svårt att veta. En backe till i Huskvarna väntar innan Jönköping med sina köttbullar med mos hägrar. Hit hade Fortsättning på sid 3 >>> 30 mil gratisbuffé 1 Ledare 2 Information från sektionerna 3 Julklapp 4 Att växa genom möten 4 Fackliga erfarenheter från Nederländerna 5 Facebook 6 Ska du gå ur facket? 6 SEKO s sänder a-kassan 6 Staten ger makt åt arbetstagarna 7 Har du tänkt på att ge blod? 7

2 Ledare Det är lätt att bli lite mörkrädd när man ser vilken politik som rättfärdigas i eurokrisens namn. I Grekland har löner, pensioner och bidrag sänkts radikalt. Arbetsrätten utarmats och skyddet för arbetstagarna minskar. Arbetstiden ska bli mer flexibel. Det pratas till och med om att återinföra sexdagars arbetsvecka. Det är skördetid för arbetsgivarna och det finns ingen brist på vilka uppoffringar som utkrävs av vanliga löntagare. Skuldbördan är så ensidigt förlagd på vanligt folk. Frågan som inte tycks ställas är vem ska bestämma. Är det de anonyma tjänstemännen i maktens korridorer eller valda politiska företrädare? Det verkar pågå en tyst konflikt inom EU mellan teknokrati och demokrati, mellan tjänstemannavälde och folkstyre. Demokrati reduceras till en lyx, någonting man kan unna sig när låneräntan är betald. Grekland utgör experimentverkstaden, men politiken tillämpas runt om i Europa, i Spanien, i Portugal och i Italien. Förhållningssättet sprider sig norrut. Nederländerna är ett bra exempel. Landet har gått från välmående till kris över natt. Diskussionen förändrades från att bygga ut välfärden, förbättra levnadsvillkoren till att vi har inte längre råd. Jag genomförde en studieresa till Nederländerna i våras och slogs av en uppgivenhet från politiska företrädare om vi inte gör det lite sämre nu, så blir det mycket sämre sen. Den enda lösningen blir att försämra. Problemet är att vi har haft det för bra. Det känns igen hemifrån också. Sådant som vi byggt upp tillsammans under årtionden rullas tillbaka. Allt vi ägt tillsammans säljs ut, privatiseras och konkurrensutsätts. Det känns som om vi håller på att Vi backar inte in i framtiden istället bygger vi ett bättre arbete. SEKO Bring Citymail Tillsammans Detta SEKO Bring Citymails Tillsammans skribenter var Fredrik Alzén, Mia Erliden- Durys, Peter Erikson, Fredrik Möller, Malin Dahlqvist, Emma Johansson, Fredrik Fjällström, Anna-Carin Lindberg, Thomas Gorin. Ansvarig utgivare Anna-Carin Lindberg. Deadline för inkommande av artiklar, insändare etc för nästa nummer är 30 september SEKO Bring Citymail c/o Bring Citymail Sweden AB Box STOCKHOLM E-post seko@bringcitymail.com Webb backa in i framtiden. Det känns inte särskilt bra. Vi har under många år levt med kniven på strupen här på Bring Citymail men vi har valt en annan väg. Istället för försämrade löner och villkor har vi sett till att arbetet har förbättrats. Vi backar inte in framtiden istället bygger vi ett bättre arbete. Vi tror framtiden blir bättre för oss som jobbar om företaget betalar högre löner, om våra villkor blir tryggare och säkrare. Vi är övertygade om att företaget också går bättre om man agerar på detta sätt. Vi har valt en annan väg. Det är val som vi har kunnat göra eftersom vi är organiserade. Thomas Gorin Ordförande SEKO Bring Citymail Sektioner Stockholm Norra /08 Stockholm Södra /08 Syd Väst Mälardalen SEKO Bring Citymail Tillsammans ges ut av SEKO Bring Citymail till fackligt anslutna arbetstagare inom Bring Citymail Sweden.

3 Information från sektionerna Väst Medlemsgodis Vi ska göra en liten "medlemsgodis" för att locka flera att gå med i facket. Tanken är att man ska skicka in vad man tycker är bra med facket, något som hänt, en historia, eller vad som helst, det du tycker är bra med facket helt enkel. Vi skriver ner det i ett fint häfte, delar ut det bland icke medlemmar och får (förhoppningsvis) fler medlemmar. Jag vill hemskt gärna få in så många historier och "godisbitar" som det bara går. Mejla historier eller andra "gottebitar" till mia.erlidendurys@bringcitymail.com /Mia =), Styrelseledamot Seko Bring Citymail Sektion Väst Stockholm Norra Ny areansvarig inom sektionen Jag heter Peter Erikson ledamot i klubbstyrelsen sektion Norra jag har precis blivigt vald som Areaansvarig för 1:an och kommer att arbeta för alla anställdas väll! men framför allt så vill jag presentera mig ute på cmc n och därför kommer jag nog snart att besöka ditt. Jag har jobbat inom företagen sen år 2001 och sett och hört det mesta under den tiden, så om ni har några frågor eller synpunkter på vad som helst så tveka inte att maila eller ringa mig. Jag jobbar vanligtvis på cmc 114 där jag också är skyddsombud. Syd Coachtillsättning Vi har förhandlat och kommit överens med företaget att tillsätta Therese Sivertsson som headcoach på 262 under perioden 1 september tom 31 december I samma förhandling kom vi även Fortsättning på sid 4>>> Fortsättning av 30 mil gratisbuffé resan gått mycket bra och inga tendenser till problem hade uppdagats. På väg ut ur depån i Jönköping så ser vi min lillebror igen. Men inte de andra. Men nu kom det som man brukar kalla prövningen. Det som kom nu kom att förändra loppet i sin helhet. Jag och Emelie som den tjej jag hade följe med heter startade klättringen uppför mot Bankeryd. Det började att regna lite lätt och ju längre upp man kom ju mer regnade det. Nu kan man verkligen säga att man cyklade i ösregn. Fram till Fagerhult var det inte uppehåll en enda gång och regnet avtog inte heller. Ett snabbt depåstopp i Fagerhult var ett måste då man inte ville tappa den lilla värme man hade kvar i kroppen. De kläder man hade på sig hade trots allt stått sig ganska bra mot vätan så här långt. Men nu var det en ren plåga. Den ca 2 timmar långa färden mot Hjo som nu väntade var i exakt samma väder som till Fagerhult. Ösregn och nu kunde inte ens regnkläder och regnskydd stå emot längre och man blev mer och mer nerkyld. Jag minns inte så mycket av sträckan mer än att man frös och att vi försökte peppa varandra framåt. Fötterna dyngsura och fingrar nästan utan känsel gjorde det svårt att växla och bromsa. Man blev med andra ord i det närmaste en trafikfara. I Hjo blev det Lasagne men Emelie var så frusen om både fingrar och fötter att hon tog valet att kliva av. Det var det rekordmånga som gjorde detta år. Över 2000 deltagare tog bussen tillbaka till Motala. Jag var nära att kliva av men klarade mig av vetskapen att solen skulle komma fram. En 3 timmar lång väntan i Hjo då man kom inomhus och kunde hänga upp kläderna och vrida ur den värsta vätan gjorde susen. Dessutom tinade man upp lagom så att man kunde fortsätta loppet mot nästa depå i Karlsborg. På den vägen sken solen nästan oavbrutet och man började att torka upp och blev torrare och torrare ju längre man cyklade. Men med tanke på den tid man stannade i Hjo så har man sedan länge slutat tänka på sluttiden utan nu var målet inställt på att just gå i mål. Jag skall klara klassikern och definitivt inte göra om Lidingöloppet. Det var de tankar som gick i huvudet. Att cykla själv är inte lika kul heller man några ryggar här och där samt att man själv drog något tåg då och då gjorde ändå att man kom framåt. Förra året när jag kom till Karlsborg så hade jag kramp i låren. I år var jag pigg i kroppen. Nyfyllda lager färdas man ut från Karlsborg mot Boviken. Ca halvvägs år det en rejäl uppförsbacke som jag valde att gå upp för. Det var enda backen jag faktiskt gav upp tanken på att cykla upp. Nära toppen av den så står det en präst (eller nåt) och skänker alla en välsignelse och gör High Five med de som vill. Jag tog tillfället i akt så klart. Jag hade ju High Five:at barn som velat det tidigt i rundan också så varför inte. Till Boviken gick det lätt därefter men om det berodde på guds välsignelse eller att det mera lättcyklat får andra avgöra. Tog en rejäl paus där i alla fall. Var ju på stället där jag gav upp förra året med kramp i fram och baksida lår. Färden efter Boviken kantas av lite små backar här och var och med ca 5 mil kvar så har ett par entusiastiska personer ett eget depåstopp där man bjuder alla deltagare på en chokladboll. Kul att loppet engagerar även de som inte vill cykla. Till Hammarsundet gick det bra men bron precis innan depån var lite hög så jag la mig lite mer vänster på körbanan än jag kanske borde. Men vad gör man inte för att inte få svindel. Efter Hammarsundet är det många korta och branta backar som man hade det jobbigt med och den sista innan Medevi var hemsk. Man cyklade verkligen på lättaste växeln men tungt gick det ändå. Men man har ju härifrån bara lite dryga 2 mil kvar. Dessa mil kändes helt olika. Den näst sista milen kändes som att den aldrig skulle ta slut även om den gick i riktigt mysig skogsmiljö. Sista milen bara försvann som en avlöning. Nästan så man kan tro att det var felskyltat, men det var det nog inte. En underbar känsla var det att gå i mål i alla fall efter att varit ute i 21 timmar och 10 minuter. Kan säga att det blev inte mycket mer än middag och sova när jag kom tillbaka till husvagnen där min syster, svåger och bror redan var då de brutit loppet. På väg hem så undrade jag länge var jag skulle sätta för rubrik på denna text. Det fölls sig ganska enkelt när jag kom på vad Emelie hade sagt om loppet som betalats av hennes chef. Hon kallade detta lopp för en 30 mil lång gratisbuffe. Det är väl en sanning med modifikation men ändå. Hoppas att alla som väljer att göra detta igen (vet redan tre som bröt som skall försöka igen) lyckas nästa gång. Alla jag följde med SMS-tjänst i år (svåger, syster, bror och en arbetskamrat) bröt loppet och de jag följde förra året (bror, svåger och mig själv) bröt också. Skall nog sluta med det då det verkar vila en förbannelse över det hela. Ni som cyklar nästa år kommer kanske se mig igen då jag redan ansökt om ledighet för nästa års lopp också. Jag blev taggad att fortsätta med denna utmaning. Men nu gäller det att putsa tiden rejält till nästa år. /Fredrik Alzén

4 Julklapp Att växa genom möten Visst, det är långt kvar till jul, men tiden rinner ändå iväg. Därför tänkte jag höra med dig om du har några önskemål på vad du vill ha för julklapp i år från SEKO Bring Citymail. Annars kanske du vill berätta vad du inte vill ha eller så vill du inte ha någon julklapp alls och har något annat förslag på vad pengarna ska läggas på. Alla förslag är välkomna! Jag håller på att läsa en riktigt bra bok, Att växa genom möten med Kay Pollak. Här kommer några sköna meningar: Du kan maila dina förslag till malin.dahlqvist@bringcitymail.com Varje människa jag möter är min lärare. Jag har funnit att detta är helt sant; Jag har något att lära av varje människa jag möter. Kan du peka ut en enda människa i din omgivning från vilken du inte ha något att lära dig? I mitt förhållande till andra människor är denna grundinställning befriande. Jag har något att lära av varje möte med en annan människa. Varje möte blir mer spännande, mer givande och roligt med denna attityd. För bägge parter. Pröva att stilla läsa denna tanke då och då: I varje möte med en annan människa har jag något att lära mig. /Mia =), Ledamot Seko Bring Citymail Sektion Väst Kollektivavtalsinfo Mälardalen 25 september kl Välkommen på information om kollektivavtalet i Uppsala (752) och Eskilstuna (633). Vi kommer att informera om och svara på frågor om kollektivavtalet. Vi bjuder på pizza (uppge gärna om du har någon allergi). Svara senast 24 september om du kan komma och till vilken stad till malin.dahlqvist@bringcitymail.com överens om att tillsätta Christian- Nilsson och Sara Bergström som coacher på 262 under perioden 2 juli tom 31 december Sara Karlsson tillsätts som Headcoach på 252 from Jonas Nilsson tillsätts som Headcoach på cmc Ida Bolin tillsätts som coach på 220 Pia Hallerby tillsätts som headcoach på 235 då Aaron under den period ska hantera 3 kontor Mellan och kommer Andreas Nystöm ta hand om cmc 253/244 Marcus Sandberg 261 Joanna Jonsson 263/265 Aaron Saxell 214/231/235. CAM-tillsättning Vi har även förhandlat en plan för framtiden, denna kan av naturliga skäl förändras om något oförutsett händer. From anställs två externt rekryterade Cam. De kommer fram till årskiftes succetivt ta över ansvar för sina cmc. Sara Skanby kommer ta hand om 220 och Marcus Hoff kommer ta hand om 233/245 From kommer Johan Anderson ta hand om 217/223 Mirza Popara 213/214 Vi önskar alla ovanstående lycka till på sina nya tjänster/uppgifter Bemanningförändring Vi har förhandlat kring bemanning på cmc i syd 2. Där menade företaget att man på vissa cmc hade mycket undertid och vid vissa tillfällen var för mycket personal. Samtliga förändringar görs naturligt i samband med att någon slutar eller går på längre ledighet. Vi påtalade att man måste vara uppmärksam på arbetsmiljön och säkerställa att personal inte tar genvägar för att bli klara med arbetet vilket kan leda till sämre arbetsmiljö och sämre kvalité i utdelningen. Är det någon som känner att ni har för liten bemanning så kontakta oss i sektionen! Cmc 233 man går ner i bemanning då cmc nu har stabiliserats efter starten. Vi diskuterade att man måste vara vaksam speciellt nu till höst/vinter att man klarat arbetsmiljö och kvalitetsmål.

5 Fackliga erfarenheter från Nederländerna Allt oftare brukar vi höra att facket och politiken inte hör ihop, som om det går vattentäta skott mellan de två. Jag kan förstå tankarna men ändå inte. För mig finns det inga vattentäta skott mellan facket och politiken, det hänger ihop. Arbetsmarknaden, relationen mellan arbetare och arbetsgivare, är inte frånkopplade från politiskt inflytande. Beslut som fattas påverkar oss i vårt fackliga arbete och får konsekvenser som vi måste hantera. Politiken kan vara mer eller mindre välvilligt inställd till löntagarna. Lagstiftningen utformas för att främja förändringar på arbetsmarknaden. Anställningsskyddet är ett typiskt exempel. Möjligheten till otrygga, flexibla anställningar är ett annat exempel. Det förstnämnda minskar och det sistnämnda ökar inte av slump, utan av politiska beslut. Jag har haft förmånen att få gå en facklig-politisk kvällsskola under de senaste tre år, tre och en halv timme varje torsdagskväll från september till maj i tre år. Lägg till ett par helger varje år också. Det har varit en fantastisk resa att få gå Göteborgs arbetares folkhögskola, som skolan heter. All tid har varit värt det även om det många gånger har varit motigt att gå direkt från jobbet till skolan. I slutet av tredje året reser avgångsklassen på en studieresa till ett europeiskt land för att knyta kontakter och lära sig mer om landet. Min klass valde att resa till Nederländerna. Som en del av resan skrev jag ihop en rapport tillsammans med några andra klasskamrater. Den blev ganska lång men intressant (det vill jag tro i alla fall). Under de kommande numren av Tillsammans kommer vi att publicera rapporten. Det som sker i Nederländerna säger en del om vad som kan hända om fackföreningarna försvagas och poltikens inflytande över arbetsmarknaden ökar. Nederländerna står som ett varnade exempel men också som erfarenhet för oss att lära oss av. Hoppas ni gillar rapporten. /Thomas Gorin Del 1 Ta kampen mot flexibiliteten och de otrygga jobben Reseberättelse från Göteborgs arbetares folkhögskolas studieresa till Amsterdam den 6-12 maj 2012 En resa till Amsterdam och tillbaka igen Det här är berättelsen om en resa. Berättelsen skulle kunna ta sin början med väckarklockan som signalerar i vargtimman söndagen den 6 maj att det är dags att masa sig ur sängen och bege sig till Landvetters flygplats. Eller kanske när gruppen med Amsterdams centralstation i ryggen och taxibilar och spårvagnar framför näsan kommer fram till att en promenad till hotellet, med bagaget som en bandhund i släptåg, är det bästa alternativet (en promenad som senare kom att gå under namnet Den långa marschen). Den skulle kunna innehålla anekdoter om det främmande, som den sötaktiga doften av en marijuanacigarett som förföljde oss en bit på denna långa marsch eller om vedermödorna i form av skoskav och överhettade väskhjul. Men det här är inte en sådan reseberättelse. För med oss på Den långa marschen hade de flesta av oss, förutom den egna bandhundsväskan, också ett gemensamt baggage av kunskaper och färdigheter vi byggt upp under tre års kvällsstudier på Göteborgs arbetares folkhögskola. Med oss i detta baggage hade vi också våra värderingar, fördomar och förutfattade meningar. Den här berättelsen handlar om vad vi ville lära oss på den här resan, vad vi lärde oss om den andre, men lika mycket om vad vi lärde oss om oss själva, om vår egen rörelse. För även om vi reste bort reste vi lika mycket hem igen, tillbaka till vår fackliga vardag och kamp som bättre företrädare än vi var när vi for iväg. Vi som planerade och genomförde studieresan och står bakom följande rapport är: Tomas Angervik (IF Metall), Peter Flood (Kommunal), Thomas Gorin (SEKO), Magnus Jonasson (IF Metall), Annika Lindberg (SEKO), Tommy Moodigan (Kommunal), Jack Rolka (Byggnads), Kemal Skobalj (IF Metall), Dragana Todorovic (Kommunal) och Juan Torres Amaya(HRF). Med på resan och delaktiga i såväl förberedelser som genomförande, dock inte ansvariga för innehållet i rapporten, var: Joakim Hagberg (handledare) och Joachim Hurtig (styrelserepresentant). Vi vill tacka Anna Thomander, föreståndare på Gaf, våra handledare Zaklina Roman, Fredrik Ståhle, Kicki Blennerhed och Joakim Hagberg, Gafs styrelse, deltagare och gäster på Gaf samt rikta ett särskilt tack till våra föreningar: Byggnads, HRF, IF Metall, Kommunal och Seko. Fortsättning på nästa sida >>>

6 Fortsättning på reseberättelsen Varför vi åkte till Amsterdam Ett utav huvudskälen till att vi valde att åka till Nederländerna och Amsterdam för att genomföra vår studieresa är Aron Etzlers bok Trondheimsmodellen. I sin bok utforskar författaren två modeller för politisk organisering som båda bygger på aktiv gräsrotsorganisering och delaktiggörande av medlemmarna och folket. Boken är självfallet centrerad runt det stilbildande norska exemplet från Trondheim, men Etzler lyfter även fram det nederländska Socialistiska partiet (SP) och deras folkrörelsebaserade politiska organisering. Boken tände ett intresse och när vi diskuterade både syfte och resmål så återvände vi mentalt till Nederländerna. Nederländerna skulle komma att visa sig vara relativt svårbesökt på grund av en utbredd decentralisering. Amsterdam var inte den självklara fackliga och politiska hubb som vi först föreställde oss. Den kanske viktigaste frågan vi ställde oss själva under resförberedelserna var lika enkel som nödvändig: Vad ville vi ha med oss hem? Minnen, upplevelser och berättelser självklart men framförallt ville vi ha med oss användbara erfarenheter tillbaka. Positiva exempel som kan lära oss, varningstecken att bli uppmärksamma på och misstag gjorda av den nederländska arbetarrörelsen som vi bör undvika att upprepa. Utifrån denna konkreta målbild formulerade vi ett ganska snävt problemområde att utforska under resan. Vi valde medvetet att snäva av och begränsa oss. Tidsutrymmet om fem arbetsdagar gav oss möjlighet att antingen nå bredd eller djup. Vi valde djup. Nederländerna är särskilt intressant att studera eftersom landet ofta framställs som ett föredöme, inte minst när det kommer till arbetslöshet och flexibilitet på arbetsmarknaden. Vad gömmer sig bakom bilden av ett land där få är arbetslösa och där ungdomar och unga vuxna inte tycks ha större problem att finna ett jobb? Vi hade på förhand hört talas om egenföretagandet (motsvarande f-skattesedel) slagit sönder vissa branscher och konkurrerat ut fasta jobb. Vad mer fanns det att lära om landet? I problemställningen och formulering av syftet återkom vi till tre huvudsakliga områden hur arbetar man med att organisera arbetande kvinnor och män fackligt och politiskt; hur fungerar jämställdheten i arbetslivet särskilt i relation till möjligheterna att kombinera föräldraskap och arbete; samt hur ser flexibiliteten ut på arbetsmarknaden? Även om vi hade snävat av ordentligt så fanns det gott om infallsvinklar och stora möjligheter till fördjupning under resans gång. Vår metod blev att ständigt gräva oss djupare ner, ett möte gav frågor som togs vidare till nästa möte och så vidare. Det möjliggjordes genom att vi hade relativt få besök inbokade men istället gott om tid för reflektion och daglig utvärdering. SEKOs a-kassa sänker avgiften SEKOs a-kassa sänker avgiften från 90 kronor till 45 kronor. Anledningen är att arbetslösheten inom SEKOs områden har minskat och bedöms ligga kvar på en låg nivå framöver. Den totala medlemsavgiften, tillsammans med grundavgiften på 118 kronor, blir efter sänkningen 163 kronor i månaden. Tidigare var avgiften 208 kronor. Reseberättelsen fortsätter i nästa nummer. Facebook Du kommer väl ihåg att vi finns på Facebook. Där har vi en grupp som heter "Fråga SEKO Bring Citymail". Där är det öppet för alla att ställa frågor. Någon av oss fackligt förtroendevalda kommer så snabbt det går att gå in och svara på frågan. Vill man inte skylta med sitt namn går det bra att mejla frågan till någon av oss som håller i gruppen, så lägger vi upp frågan i vårt namn istället, eller om det är ett känsligt ämne, så svarar vi på frågan utan att någon annan ser. Gruppen riktar sig till alla cityman och splitman i Sverige. Ta tillfället i akt och ta reda på det du undrar över! Ska du gå ur facket? Om du av någon anledning väljer att gå ur facket, är det viktigt att du själv tar kontakt med SEKO och ber att få ett papper för utträde hemskickat. Även om du börjar plugga ska du ringa SEKO för att få reducerad avgift. SEKOs telefonnummer: Det räcker med att ringa till SEKO för att gå ur både facket och a- kassan. Om du inte meddelar ditt utträde, finns risk för att du blir betalningsskyldig. Sänkningen har beslutats av styrelsen för SEKOs a-kassa. Den träder i kraft den 1 september 2012.

7 Har du tänkt på att ge blod? Blod är en färskvara som det finns stort behov av inom sjukvården vid exempelvis operationer. Man är beroende av att allmänheten frivilligt ger blod. Du som tjej kan ge blod högst tre gånger per år och som man fyra gånger per år. Det tar ca 30 minuter per gång. Vid blodgivning får man en presentkort eller annan gåva (i Skåne värde 50 kr) Vid blodgivning görs en kontroll av sjukdomar och järnvärde. Alla kan inte ge blod. Det finns bland annat regler kring vissa sjukdomar men även en karens om du precis har tatuerat dig. Är du osäker är det enklast att titta på hemsidan eller ringa och fråga. Vid varje besök fyller man i en hälsodeklaration. Jag har under flera år gett av mitt blod. Jag tycker det är ett enkelt sätt att bidra till en bättre sjukvård. Vem vet, kanske behöver jag själv eller någon jag känner blod någon gång. Då ska man vara tacksam för att andra gett blod. Är det någon av er som läser Tillsammans som ger blod eller haft nytta av blod så får ni gärna dela med er av era erfarenheter och berättelser här. /Fredrik Möller Telefonnummer eller scanna QR-koden nedan med din telefon. GE BLOD GE LIV! Staten ger makt till de anställda I alla samhällen finns en avvägning av makten mellan stat, arbete och kapital. I hårda diktaturer har staten nästan all makt. Med fria marknader för allt och alla rår kapitalet. Den svenska modellen handlar om denna avvägning. En vanlig beskrivning av den svenska modellen är att parterna på arbetsmarknaden står fria från staten. Det stämmer inte. I Sverige ger staten tydliga ramar för parterna på arbetsmarknaden att komma överens om löner och arbetsvillkor. I den svenska modellen är staten inte neutral mellan arbete och kapital, utan stöder löntagarna så att parterna på arbetsmarknaden blir mer jämbördiga. Detta är den grundläggande tanken. En förutsättning för arbetsfred och ekonomisk utveckling är att staten stödjer den svagare parten, arbetet. I en ekonomi med en svag stat eller en stat som enbart stöder kapitalet befinner sig löntagarna i ett kraftigt underläge i förhållande till kapitalet. Ett exempel på det är Sverige i början på 1900-talet. Då rådde en hög konfliktnivå mellan arbete och kapital och staten ställde sig på kapitalets sida i dessa konflikter på arbetsmarknaden. Polis och militär ingrep mot strejkande arbetare och till stöd för strejkbryteri. På 1920-talet var Sverige ett av länderna i Europa med flest konflikter på arbetsmarknaden. Historien tog en vändning med skotten i Ådalen och med Saltsjöbadsavtalet. Ett avtal som lade grunden för att staten drog tillbaka sitt hot om lagstiftning och accepterade att bidra till en mer jämbördig maktbalans mellan parterna. Resultatet blev arbetsfred och en blomstrande ekonomi under många årtionden. Maktbalansen mellan arbete och kapital gav arbetsfred och ansvar för ingångna avtal eftersom parterna hade fått en arena där de var fria att agera mer jämbördigt. Samförståndet gav också möjlighet till strukturomvandling där ekonomin kunde förnyas under trygg omställning för löntagarna. Maktbalansen i den svenska modellen bygger på en politik där staten stöder löntagarna i förhållande till arbetsgivare och marknad. Stödet från staten till löntagarna har tre delar: 1. Stöd i förhållande till marknaden. En politik för full sysselsättning stärker löntagarna i förhållande till kapitalet. Det går att tacka nej till dåliga jobb för det finns bättre jobb. Stöd i omställning. Förnyelse av ekonomin med effektivare företag och nya produkter är nödvändigt för ett fortsatt välstånd i landet. En förutsättning för att löntagarna ska medverka är i omvandlingen är att de får inkomsttrygghet och utbildning, det vill säga en bra a-kassa och träffsäker arbetsmarknadsutbildning. 2. Stöd genom kollektiva rättigheter i arbetsrätten. I medbestämmandelagen skrev riksdagen 1976 in den tidigare lagen om kollektivavtal. Här finns reglerna om förhandlingar och om när och hur parterna kan vidta stridsåtgärder. Med lagen om anställningsskydd reglerades det enskilda anställningsavtalet och staten gav ett skydd för löntagarna mot arbetsgivarnas ensidiga rätt att anställa och avskeda. Dispositiviteten i stora delar av arbetsrätten innebär att parterna har möjligheter att själva bestämma villkoren. Staten ger parterna makt, men bara om de kan bli överens. 3. Stöd genom generell välfärd. Den generella välfärden, med sjukförsäkring, sjukvård, utbildning och pensioner är bra för den enskilda individen. Men välfärden har också stor betydelse för maktbalansen på arbetsmarknaden. Den generella välfärden ger individen ett oberoende av arbetsgivaren. Bordet är rent när löner och villkor ska förhandlas. Den gamla borgerliga politiken i Sverige handlade om en modell där staten med lag gick in och stödde kapitalet. Den nya borgerliga politiken är nyliberal. Det innebär en modell där makten förskjuts till förmån för kapitalet. Staten skapar olika modeller för att stödja och berika marknadskrafterna, till exempel genom försäljning av offentliga tillgångar och privatiseringar i den offentliga sektorn, som elevpeng och upphandling av privata företag, som entreprenörer. Frågan är när den svenska modellen upphör att existera, när staten förskjutit maktbalansen så långt att Sverige inte längre kan betraktas som ett land med arbetsfred och ett samarbete på någorlunda jämlika villkor arbete och kapital. * Politik för full sysselsättning * Arbetsmarknadspolitik mot utslagning * A-kassan, ett löneskydd * LAS, skydd mot ondtycke * Kollektivavtalet mot lönekonkurrens * Generell välfärd för oberoende /Fredrik Fjällström Källa: arbetetsmarknad.se

8 I Film BRING CITYMAIL F.F Besvär Läran om luft i rörelse Fotboll som spelas vart 4:e år Kan något falla Den lilla sjöjungfrun Namn även på natten Naturliga logaritmen Jobbar gratis Lägga på minnet Före ABB 100 kvadratmeter Svåra Efter sår Öl eller fartyg Kan man till gud Skyndat Får kut Idiot Ses bra med projektor Vattendrag Små fiskar Gravera Vattendrag Otålig En mindre än två Inte flitiga Engelsk luft Mycket i Norge Träd Vinkelbokstav Gammalt för två Gjorde det när bomben exploderade 1. Motsatsen till 2 2. Motsatsen till 1 Asian institute of technology Dålig Kattdjur Kablar i bunt SEKO Bring Citymail c/o Bring Citymail Sweden AB Box Stockholm Ben Griffiths