Ojämn puls ETT NUMMER OM FÖRMAKSFLIMMER. Kan slippa stroke varje år? FORSKNING FÖR LIVET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ojämn puls ETT NUMMER OM FÖRMAKSFLIMMER. Kan 6 000 slippa stroke varje år? FORSKNING FÖR LIVET"

Transkript

1 ELDSJÄLEN Reser jorden runt för att bota flimmer SIDAN 8 SJUKHUSET De ser hela patienten SIDAN 16 PATIENTEN Lill-Babs fick flimmer på scen SIDAN 30 LANDSTINGEN Lär av världens bästa sjukhus SIDAN 38 FORSKNING FÖR LIVET Ojämn puls Horizont # En tidning från Bristol-Myers Squibb Kan slippa stroke varje år? ETT NUMMER OM FÖRMAKSFLIMMER

2 ELDSJÄLEN Reser jorden runt för att bota flimmer SIDAN 8 SJUKHUSET De ser hela patienten SIDAN 16 PATIENTEN Lill-Babs fick flimmer på scen SIDAN 30 LANDSTINGEN Lär av världens bästa sjukhus SIDAN 38 FORSKNING FÖR LIVET kan slippa stroke varje år ETT NUMMER OM FÖRMAKSFLIMMER SIDAN 8 SIDAN 16 SIDAN 26 SIDAN 30 Med immunterapi har hoppet väckts om att cancer kan bli en sjukdom vi slipper dö av. I Sverige och världen pågår tusentals studier. Nu börjar behandlingen nå ut till patienterna. På Karolinska institutet utvecklar professor Rolf Kiessling och hans kollegor framtidens behandlingar mot cancer. KENT PERSSON 4 HORIZONT 1/2014 HORIZONT 1/ Läs digitalt PÅ WEBBEN Ojämn puls DIREKT I MOBIL + SURFPLATTA ELDSJÄLEN Fantastisk final på 30 års forskning SJUKHUSET Söker upp utsatta patienter på stan PATIENTEN Hans Rosling blev botad i Japan LANDSTINGEN Nu ska hepatit C- vården bli jämlik FORSKNING FÖR LIVET Friskare blod Nya läkemedel dödar viruset ETT NUMMER OM HEPATIT C Horizont # En tidning från Bristol-Meyers Squibb ELDSJÄLEN Immunterapi kan ge längre liv SIDAN 8 SJUKHUSET Full koll på biverkningar SIDAN 16 Innehåll Under TEMA huden Immunterapi PATIENTEN Kent fick en ny chans SIDAN 24 LANDSTINGET Nya mediciner ska nå ut snabbare SIDAN 30 FORSKNING FÖR LIVET EN TIDNING OM IMMUNTERAPI Kroppens egna vapen mot cancer INNEHÅLL NUMMER ELDSJÄLEN Professorn och överläkaren Rolf Kiessling har forskat om immunologi hela sitt yrkesverksamma liv. Nu utvecklar han framtidens cancerbehandling. 16 HÄR FÅR PATIENTER IMMUNTERAPI Radiumhemmet på Karolinska sjukhuset är en av de första klinikerna i Sverige som behandlar hudcancern malignt melanom med immunterapi. 24 KENT FICK EN ANDRA CHANS När Kent Perssons cancer spred sig i kroppen fick han chansen att delta i en klinisk studie med nya läkemedel. 28 HOPP OM SKONSAM BEHANDLING Hoppet om ett längre liv och lindriga behandlingar förenar flera patientorganisationer när de tycker till om immunterapi. Väntan mellan läkarbesök, analyser och röntgen var det absolut jobbigaste. VAD ÄR IMMUNTERAPI? Vad händer i kroppen? Hur ser framtiden ut? Hur påverkas vården? På våra Snabba faktauppslag får du veta det viktigaste. 30 LÄKEMEDLETS VÄG TILL PATIENTEN Ojämlik vård och lång väntan på nya behandlingar. Det har blivit resultatet när nya läkemedel introduceras. Nu föreslår SKL en ny snabbare modell för införande. 32 PATIENTER DÖR I VÄNTAN PÅ VÅRD Ibland tar det så pass lång för nya klinikläkemedel att nå fram till patienterna att de hinner dö i väntan på vård. Nu riktar myndigheten Vårdanalys kritik mot systemet. 33 FRAMTIDEN MED IMMUNTERAPI Tre experter tycker till om morgondagens cancervård. Horizont finns alltid i din mobiltelefon, surfplatta eller dator. Använd QR-koden för att läsa tidningen digitalt, eller surfa direkt till bms.se/horizont 2 HORIZONT 2/2015

3 Varför får inte alla korrekt hjälp? S troke är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige. För de som överlever leder den ofta till funktionsnedsättningar. Varje år får svenskar stroke till följd av förmaksflimmer och förekomsten av flimmer ökar kraftigt med stigande ålder, vilket ökar risken för stroke. I dag lever över svenskar med förmaksflimmer och det är därmed den vanligaste störningen i hjärtrytmen hos vuxna. Kunskapen om kopplingen mellan förmaksflimmer och stroke är stor. Nationella och regionala riktlinjer finns sedan länge på plats. Politiskt har området prioriterats och adekvat behandling finns att tillgå. Vad är då anledningen till att över svenskar inte får korrekt hjälp? KÄRA LÄSARE, VÄLKOMMEN till ett rykande hett nummer av Horizont. Jag hoppas att det kommer att ge dig än djupare kunskap inom området förmaksflimmer. Jag hoppas också att det kan bli ett unikt verktyg för diskussion och handling i din vardag. Samhällsekonomiskt är förlusten av att inte implementera alla prioriterade åtgärder mycket hög. Underbehandlingen kostar miljarder. Eventuella undanträningseffekter, det vill säga att viktiga men kostsamma åtgärder genomförs på ett plan och då riskerar att begränsa möjligheterna på ett annat, diskuteras ofta inom det offentliga som begränsande faktorer vid införande av nya mediciner eller teknologiska hjälpmedel. HÅLL I HATTEN GOTT FOLK, jag har glädjen att meddela att just i detta fall kan risken för undanträngningseffekter inte bedömas som hög. Snarare tvärtom. Alla blir vinnare när strokevården utvecklas, och den största vinnaren blir patienten! Vilka åtgärder krävs då för att genomföra en beteendeförändring? Då Horizont primärt riktar sig till politiker, tjänstemän, beslutsfattare och andra intressenter inom svensk hälso- och sjukvård så är min förhoppning att du i detta nummer kommer att finna något initiativ att arbeta vidare med i din vardag. Glöm inte, varje enskild handling räknas och då Horizont har över läsare kan vi tillsammans göra skillnad. Låt oss bestämma att vi börjar redan i dag. Nicholas Backman Horizont är en tidning utgiven av Bristol-Myers Squibb. Syftet är att belysa viktiga ämnen inom läkemedelsområdet på ett nyanserat sätt. Med kunskap vill vi väcka tankar och stimulera till dialog. UTGIVARE Bristol-Myers Squibb AB, Nicholas Backman PROJEKTLEDARE Åsa Bolmstedt, Bolmstedt journalistik ART DIRECTOR/LAYOUT Lotta Lundin, A4 OMSLAG Lotta Lundin SKRIBENTER Åsa Bolmstedt, Sara Hörberg, Annika Larsson Sjöberg, Linda Svensson ILLUSTRATÖRER Björn Öberg, Erik Nylund FOTOGRAFER Pernilla Sjöholm, Erland Segerstedt, Annika af Klercker, Christopher Hunt, Pernille Tofte TRYCKERI Trydells Tryckeri KONTAKTA OSS Bristol-Myers Squibb Box 1172, Solna. Besöksadress: Hemvärnsgatan 9, Solna, , HORIZONT 2/2015 3

4 FOTO: PERNILLE TOFTE TEMA Förmaksflimmer Uppskattningsvis personer i Sverige har förmaksflimmer. När hjärtat inte slår i rätt takt kan blodproppar bildas. Varje år följer sådana proppar med blodflödet till hjärnan och orsakar stroke hos personer. Ändå får inte alla som behöver förebyggande behandling det. TOPPFORM Hjärtläkaren och professorn Lars Wallentin håller hjärtat i form med promenader. På arbetet har han hjälpt många sjuka hjärtan att hitta formen igen. 4 HORIZONT 2/2015

5 INNEHÅLL NUMMER VAD ÄR FÖRMAKSFLIMMER? Vad är förmaksflimmer? Hur kan det leda till stroke? Varför får inte alla behandling? På FOTO: ANNIKA AF KLERCKER FOTO: TTBILD 8 ELDSJÄLEN Professor Lars Wallentin har rest jorden runt för att forska fram effektiva läkemedel som hindrar att flimmerpatienter får stroke. våra Snabba faktauppslag får du veta det viktigaste. 16 PATIENTEN I FOKUS PÅ SJUKHUSET Danderyds sjukhus tar patienternas oro på allvar. Här får patienterna en sammanhållen vård. 22 NY BEHANDLING I PRIMÄRVÅRDEN Västra Götalandsregionen beslutade att sprida de nya medicinerna mot flimmer genom processen ordnat införande. Nu har de hittat en struktur som fungerar. 26 PATIENTERNAS RESA GENOM VÅRDEN Från startmöte till årskontroll. Patienterna vet vilket bemötande de vill ha i vården. 29 KAMPEN I VARDAGEN Att våga köra för fullt på scen, träna utan att pulsen rusar eller ta hand om fyra barn. Så får de drabbade livet att fungera. Där du, farbror doktorn, där ser du ett hjärta som slår som bara den. BARBRO LILL-BABS SVENSSON BERÄTTAR OM NÄR HON UPPTÄCKTE SITT FLIMMER. ILLUSTRATÖR: BJÖRN ÖBERG 37 STROKE MÅSTE FÖREBYGGAS Med rätt behandling skulle inte personer behöva få stroke varje år. Flimmerpatienter måste få förebyggande behandling, menar patientorganisationerna. 38 LÄR AV DE BÄSTA När nya mediciner lanseras påverkas hela vårdorganisationen. I USA finns sjukhuset som är bäst i världen på att leda vården så att den ligger i framkant. 38 FRAMTIDENS FLIMMERVÅRD Smarta kläder kan hålla koll på flimret. HORIZONT 2/2015 5

6 SNABBA FAKTA DETTA ÄR FÖRMAKSFLIMMER Falska signaler När de elektriska signaler som styr hjärtat störs börjar hjärtat slå snabbt och oregelbundet. Ungefär har diagnosen förmaksflimmer. I värsta fall kan flimret leda till stroke. Förmaken och kamrarna pulserar i ett visst mönster. Förmaken drar ihop sig i otakt med kamrarna. ELEKTRISKA SIGNALER STYR HJÄRTAT. Hjärtat styrs med elektriska signaler från sinusknutan. Vid flimmer har signalerna kommit i oordning. FÖRMAKS- FLIMMER BETER SIG OLIKA Kroniskt flimmer. Attackvis flimmer. Kan pågå i några minuter eller flera dagar. Kan komma tätt eller med flera års mellanrum. ORSAKER Mycket tobak, kaffe eller alkohol. Stress. Infektion. Läkemedel. Giftstruma. Diabetes. Andra hjärtkärlsjukdomar. Okänd orsak.

7 lurar hjärtat Förmaken drar ihop sig för snabbt. Ofta 300 gånger per minut. 1 Blodet som cirkulerat i kroppen kommer till höger förmak. 2 Sinusknutan skickar signalen om att pressa blodet till höger kammare. SÅ FLÖDAR BLODET I HJÄRTAT Från höger 3 kammare åker blodet ut i lungorna där det får friskt syre. 5 4 Det syresatta blodet kommer tillbaka till vänster förmak. Det flödar vidare till vänster kammare. EFFEKTER VID FLIMMER 6 Från vänster kammare pumpas det syresatta blodet ut i kroppen. Hjärtat slår oregelbundet och ofta mycket fort. Blodet pumpas inte runt i kroppen lika effektivt som vanligt. Blodproppar kan bildas och följa med ut i kroppen eller till hjärnan. Risk för stroke. UPPLEVELSEN Hjärtklappning. Oregelbunden puls. Orkar mindre. Andnöd. En del känner inte av flimret alls.

8 ELDSJÄLEN Lars Wallentin har uppfunnit den moderna vården vid hjärtinfarkt. Nu riktar han blicken mot förmaksflimmer och stroke. Hans forskning stoppar stroke HAN HAR UPPFUNNIT DEN moderna hjärtinfarktvården, tagit hjärttransplantationer till Sverige och byggt upp hjärtsjukvårdens kvalitetsregister. Sedan millennieskiftet har han rest jorden runt för att hitta nya metoder för att hindra stroke vid förmaksflimmer. Lars Wallentin hör rytmen i hjärtats slag. text ÅSA BOLMSTEDT foto PERNILLE TOFTE F ör fyra år sedan satt Lars Wallentin, seniorprofessor i kardiologi, på ett hotell i Philadelphia och grät glädjetårar. Fem glada smileys var orsaken. I sex år hade han lett en global studie med fokus på om nya blodproppsförebyggande läkemedel kan minska risken för stroke till följd av förmaksflimmer patienter på tusen sjukhus i 39 länder var involverade och Lars Wallentin hade rest kors och tvärs över världen först för att planera och sedan för att säkerställa kvaliteten i undersökningen. Nu var det dagen då han och kollegorna skulle få svaret på de forskningsfrågor de formulerat sju år tidigare. All information var insamlad. Datorerna programmerade och statistikern hade gjort analysen. Ingen annan visste ännu hur det hade gått. Statistikern funderade ett tag på hur hon skulle leverera svaren och bestämde sig för att besvara varje fråga med en glad eller ledsen smiley. En efter en visade hon de leende ansiktena. När alla smileys log mot Lars Wallentin och kollegorna kom tårarna. Vi förstod att vi hade åstadkommit något som skulle få stor betydelse för världens behandling vid förmaksflimmer. Det var magiskt! Alla var helt tagna. Vi fick avbryta mötet för att samla oss. Och dricka champagne, berättar Lars Wallentin. FORTFARANDE GÖR MINNET honom tårögd. Ändå är det inte första gången han är med och förändrar den proppförebyggande hjärtvården på ett sätt som påverkat patienter i hela världen. Hans forskning ligger bland annat bakom dagens moderna hjärtinfarktvård, som kraftigt minskat dödsfallen sedan 1980-talet. Under 2000-talet har han varit med och utvecklat och lett många världsomspännande studier om blodpropps- och koagulationshämmande behandlingar vid både förmaksflimmer och hjärtinfarkt. Jag drivs av att göra vården bättre och jag vill att de patienter som vi möter i dag ska få nytta av den forskning vi bedriver, säger han. När Lars Wallentin utbildade sig till läkare visste han först inte vilken inriktning han skulle välja. Han funderade på att specialisera sig på kroppens hormonsystem eller på att arbeta med infektioner i tredje världen, innan han fick sitt 8 HORIZONT 2/2015

9 Lars Wallentin forskar för att patienter ska få det bättre direkt. HORIZONT 2/2015 9

10 första vikariat på kardiologen i Uppsala. Där uppstod ljuv musik. Det var 1960-tal och hjärtvården handlade mycket om klaffel. Diagnostiken bedrevs med enkla metoder och baserades på att man lyssnade på hjärtat med stetoskop. Lars Wallentin som har ett stort intresse för sång och musik, och som uppträtt med kända körer som Orphei drängar, hade lätt att höra musiken i hjärtats rytm. Det var fascinerande att upptäcka. Jag var väldigt road av det manuella arbetet och diagnostiseringen. På 1970-talet flyttade han till Linköping, som han beskriver som ett Klondyke med nybyggaranda till skillnad från Uppsalas långa historia som universitetssjukhus. Där var han med och drev fram utvecklingen av ett hjärtcentrum och var en av pionjärerna vid införandet av hjärttransplantationer i Sverige. FÖRMAKSFLIMMER HAN FORSKADE OM BLODFETTER och åderförkalkning i hjärtats kranskärl, men styrde på 1980-talet om sin forskning till mekanismer för blodproppsbildning och hur de kan förhindras genom blodproppshämmande och blodproppsupplösande läkemedel. På den tiden var hjärtinfarkt det stora spöket i hjärtvården. Man trodde att stress var orsaken och att den blodpropp som återfanns i hjärtats kranskärl bildades efter döden, men några läkare och forskare hade börjat misstänka att det var tvärtom att proppen var orsaken till hjärtinfarkten. Lars Wallentin började forska på hur man skulle kunna lösa upp proppen i kranskärlen och skydda patienter mot att det bildades nya. Det visade sig vara en nyckel till framgång. Han blev först i världen med att ta fram de behandlingar som i dag är standard inom hjärtinfarktvården och som minskat dödsfallen betydligt, nämligen att hämma blodets förmåga att bilda proppar genom läkemedel samt snabba ingrepp i kranskärlen med ballong och stent eller operation. NÄR DE FÖRSTA RESULTATEN kom var det en stor överraskning att man kan bryta en liten del av en vanlig värktablett och påverka utvecklingen av en så allvarlig sjukdom som hjärtinfarkt, minns han. Medan hjärtinfarktvården utvecklades snabbt låg förmaksflimmervården i dvala. På och 1980-talen sågs förmaksflimmer inte som någon allvarlig sjukdom, utan mer som en krämpa. Man 1906 Den holländske läkaren Willem Einthoven, som uppfunnit EKG tre år tidigare, visar för första gången hur en EKG-kurva ser ut vid förmaksflimmer. Han får 1924 nobelpris för EKG-uppfinningen Den engelske botanisten och läkaren William Withering upptäcker att växten digitalis, fingerborgsblomma, kan sänka hjärtats hastighet vid förmaksflimmer. Fingerborgsblomma. HORIZONT 2/2015

11 kände ännu inte till att ungefär var femte stroke beror på förmaksflimmer. När hjärtat slår oregelbundet försämras blodflödet och proppar bildas, som sedan följer med blodet upp i hjärnan. Forskningen om hjärtinfarkt har länge legat 10 till 20 år före forskningen om förmaksflimmer och stroke. I dag vet vi att många av de principer När Lars Wallentin som ung läkare kom till hjärtkliniken uppstod ljuv musik. Rytmen i hjärtats slag lockade musikern i honom. som vi har forskat fram för att förhindra och lösa proppar i hjärtat fungerar även i hjärnan. Problemet har varit att blodproppslösande behandling ökar risken för blödningar och i hjärnan kan skadorna bli svåra. Det har man varit rädd för, men de senaste åren har det ändrats. Nu behandlas patienter med stroke genom att lösa upp blodproppar i hjärnans kärl inom fyra timmar efter LARS WALLENTIN ÅLDER: 72 år. YRKE: Seniorprofessor i kardiologi, Uppsala kliniska forskningscentrum. GÖR PÅ JOBBET: Forskar om orsaker till, riskfaktorer för och utveckling av individualiserad behandling vid hjärtoch kärlsjukdomar. GÖR PÅ FRITIDEN: Natur, sport, kultur, musik och umgås med hustru och barnbarn. GILLAR: Musik, sång och glada, optimistiska, entusiastiska och energiska människor. OGILLAR: Egoism och osolidaritet. DRIVS AV: Nyfikenhet, framåtanda och viljan att göra en insats för andra Den brittiske läkaren Sir Thomas Lewis gör flera experiment som utvecklar förståelsen för förmaksflimmer hos människor Den nederländske kardiologen Wenckebach upptäcker att kinidin, som utvinns ur barken på ett träd som växer i regnskog, minskar förmaksflimmer. FOTO: WIKIPEDIA/CC 11

12 Nya behandlingar möter alltid ett motstånd som leder till en variation mellan olika sjukhus och läkare. Radio P1 i örat. Lars Wallentin är en trogen lyssnare. insjuknandet. På universitetssjukhusen har man under det senaste året börjat suga ut proppar ur hjärnans kärl med hjälp av kateter på liknande sätt som vid hjärtinfarkt. Sedan 1990-talet har man också vetat att det går att förebygga stroke hos patienter med förmaksflimmer med hjälp av blodpropps- och koagulationshämmande läkemedel. PÅ 1990-TALET FLYTTADE Lars Wallentin tillbaka till Uppsala som universitetets första professor i kardiologi och chef för hjärtkliniken grundade han Uppsala kliniska forskningscentrum, ucr, och därifrån ledde han ett par av de världsomspännande studierna med nya blodproppsförebyggande läkemedel vid förmaksflimmer. När resultaten från dessa studier började trilla in bidrog de till att underbehandlingen med koagulationshämmande läkemedel vid förmaksflimmer kom i fokus. Under samma tidsperiod hade nämligen forskare i epidemiologi upptäckt att många lever med dolt förmaksflimmer och aldrig söker vård över huvud taget. Screeningstudier pekar på att cirka personer i Sverige har förmaksflimmer, ungefär dubbelt så många som man tidigare trodde. Socialstyrelsen har uppmärksammat denna underbehandling och rekommenderar i de nationella riktlinjerna behandling med blodproppsförebyggande läkemedel. Allt fler får nu behandling, men fortfarande inte alla. Förra sommaren skrev Lars Wallentin tillsammans med tre andra hjärtläkare i Svenska Dagbladet att bara 3 av 21 landsting hade anammat Socialstyrelsens riktlinjer fullt ut. Det har varit en ganska påtaglig strid vid införandet av den nya behandlingen. Men det är inget nytt för mig, så var det med hjärtinfarkt också. Nya behandlingar möter alltid ett motstånd som leder till en variation mellan olika sjukhus och läkare. Det brukar ta ungefär tio år att få acceptans överallt. DET VET LARS WALLENTIN genom uppgifterna i de kvalitetsregister som finns inom kranskärlssjukvården. Register som han själv uppfann och införde i Linköping i slutet på 1980-talet då han misstänkte att vissa behandlingar kanske gjorde mer skada än nytta. Lars Wallentin är tekniskt intresserad och programmerade själv det första registret i Linköping. På 1990-talet utvecklade han tillsammans med en doktorand registret för akut hjärtsjukvård som involverade fler sjukhus. Till en början fanns navet för all kommunikation med sjukhusen i källaren i doktorandens villa, men 1995 fick registret Socialstyrelsens uppdrag att utvecklas till ett nationellt kvalitetsregister som omfattade alla landets sjukhus. Även mot registren fanns i början ett motstånd. Det var få som trodde på register för forskningsändamål eller nationell styrning av vården, möjligtvis för lokal kvalitetsutveckling. En stor 1951 En soldat försöker begå självmord genom att äta råttgift. Men det enda som händer är att blodet tunnas ut. Baserat på denna observation utvecklas i mitten av 1950-talet ett läkemedel som förebygger blodproppar TALET Ed Varnauskas, senare Sveriges första professor i kardiologi, visar inför en hänförd publik i aulan på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg hur en patient återfår rätt hjärtrytm med en elektrisk stöt, elkonvertering TALET James Cox i USA utvecklar maze kirurgi mot förmaksflimmer. Genom ett antal snitt i hjärtats förmak styrs de elektriska signalerna så att hjärtat slår i rätt hastighet. 12

13 kontrast jämfört med i dag då de är guldklimpen i svensk sjukvård och jag reser världen runt för att berätta om registerbaserad forskning och sjukvårdsutveckling. NU FOKUSERAR LARS WALLENTIN sin forskning på att individualisera behandlingen med de nya läkemedlen vid förmaksflimmer och kranskärlssjukdom. Som en del av de globala studierna samlade forskarna in blodprover från cirka patienter som nu finns i biobanken på ucr i Uppsala. Genom att analysera en rad olika biomarkörer vill Lars Wallentin förstå vilka underliggande mekanismer som styr sjukdomen, hur stor risken är för komplikationer och hur olika patienter svarar på behandlingen. Målet är att inom fem år ta fram datorbaserade styrverktyg för att skräddarsy behandlingen vid både förmaksflimmer och kranskärlssjukdom. Nu har vi en bra basbehandling för flertalet patienter, men det finns fortfarande patientgrupper som har högre risk för komplikationer och dödlighet. Målet är att bli bättre på att identifiera och hjälpa dem. Som jag ser det har vi kommit till ett paradigmskifte i flimmervården. Orphei drängar är en av de kända körer som Lars Wallentin uppträtt med. Nu står han inte längre på scen utan nöjer sig med att spela och sjunga hemma TALET Forskare upptäcker att felaktiga elektriska signaler från lungvenerna ofta ligger bakom förmaksflimmer och att de sannolikt kan stoppas med kateterablation, då venen bränns av TALET Mazekirurgi införs i Sverige. Oftast är det unga patienter som inte har några andra sjukdomar som opereras Den första kateterablationen vid förmaksflimmer genomförs i Sverige. I dag genomförs cirka tusen ablationer per år Det första av de nya blodproppsförebyggande läkemedlen godkänns i Sverige. Källor: Hjärtarytmier från Hjärt-Lungfonden, Svensk kardiologi en historiebok från HORIZONT 2/2015 Svenska kardiologläkarföreningen, The history of atrial fibrillation, medscape.com 13

14 SNABBA FAKTA BEHANDLING Så behandlas Förmaksflimmer kan behandlas och stroke förhindras. De senaste åren har det kommit flera nya läkemedel. Ändå får bara hälften av patienterna medicin som förebygger blodpropp. BLOD- PROPPAR KAN HINDRAS När hjärtat slår oregelbundet kan blodproppar bildas. De kan följa med flödet till hjärnan och orsaka stroke Så många i Sverige får stroke till följd av förmaksflimmer varje år. Med mediciner som gör blodet mer lättflytande minskar risken för proppar. Man har känt till riskerna med propp och stroke i många år. Ändå får inte alla som behöver det behandling. Sådana läkemedel har funnits i 70 år. Nu kommer en ny generation.

15 flimmer HÄLFTEN BEHANDLAS Färre kvinnor än män behandlas med blodproppsförebyggande trots att kvinnor med flimmer löper större risk att få stroke. Knappt hälften som har känt förmaksflimmer får blodproppsförebyggande medicin som minskar risken för stroke. Bostadsorten avgör. I vissa landsting behandlas fler, i andra färre. Kvinnor över 80 år får minst sådana läkemedel. MEDICINER Kan bromsa hjärtats hastighet. ABLATION Med en kateter kan man värma eller frysa bort hjärtvävnad som ger extra, felaktiga signaler till hjärtat. BEHAND- LINGAR SOM ÅTERSTÄLLER RYTMEN MAZEKIRURGI Med kirurgi skapas en bestämd bana i hjärtat som de elektriska impulserna måste följa. ELKON- VERTERING En stöt genom bröstkorgen återställer hjärtats rytm. Källor: Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård, Hjärt-Lungfonden, SBU Statens beredning för medicinsk utveckling.

16 REPORTAGE UNIKT BEMÖ 16 HORIZONT 2/2015

17 TANDE Flimmermottagningen på Danderyds sjukhus ligger i framkant. Här tar personalen patienternas oro på allvar. HORIZONT 2/

18 REPORTAGE SPÅ DANDERYDS SJUKHUS slussas de flesta flimmerpatienter vidare till flimmersköterskemottagningen. Där får de kontinuitet och möter sjuksköterskor som har tid att se varje enskild patient. Det har gett mycket mer nöjda patienter. text ANNIKA LARSSON SJÖBERG Med rätt mediciner går det att leva normalt. Men läkaren Kristina Hagwall märker att många patienter som kommer till mottagningen inte har fått veta det tidigare. olen gassar in genom fönstren i ett kalt konferensrum på Danderyds sjukhus. Persiennerna dras ner och powerpoint-presentationen dras igång. I rummet har nio patienter och några anhöriga samlats för ett informationsmöte om förmaksflimmer. Läkaren Kristina Hagwall, sjuksköterskan Dawit Abate och kuratorn Klas Hejdenberg, som alla jobbar på sjukhusets flimmermottagning, berättar om hur hjärtat fungerar och vad som händer vid förmaksflimmer. De pratar också om symptom och behandlingsmöjligheter och om varför förmaksflimmer behöver behandlas, trots att själva flimret inte är farligt. Flera gånger betonar de att det är viktigt att inte lägga om sitt liv utan bara använda lite sunt förnuft. Kristina Hagwall pratar också om att vara uppmärksam på vad som utlöser flimret. Jag hade en patient som sa att varje gång han åt curry fick han flimmer så det kan vara väldigt olika, berättar hon. FRÅN BESÖKARNA KOMMER både allmänna frågor och funderingar kopplade till deras egen situation. En del frågar mycket, andra sitter mest och lyssnar. Framåt slutet på träffen räcker en av de tystare åhörarna upp handen. Har man anledning att vara rädd, frågar hon. Nej, inte om man behandlar flimret på ett bra sätt och om man mår bra, svarar Kristina Hagwall. INFORMATIONSMÖTET ÄR EN DEL av flimmermottagningen på Danderyds sjukhus och genomförs varannan vecka. Alla patienter som fått diagnosen förmaksflimmer och deras anhöriga är välkomna. Den sjuksköterskebaserade flimmermottagningen på Danderyds sjukhus har funnits sedan Innan dess var omhändertagandet av flimmerpatienterna inte lika omfattande. Mellan akutbesök och diagnos och fram till elkonverteringen skedde inget läkarbesök, vilket gjorde många patienter väldigt oroliga. Det fanns inte heller någon tydlig plan för hur patienterna skulle hanteras efter elkonverteringen och många kände sig vilsna. De visste inte vart de skulle ringa och tyckte inte att de fick tillräckligt med information. Andra avdelningar klagade på att flimmerpatienterna ringde runt överallt. Det fanns ett stort behov av att både lugna dem och följa upp hur deras hjärta fungerade efter elkonverteringen så vi började boka in återbesök inom 14 dagar, berättar sjuksköterskan Lena Sjölin-Horvath, som var med när mottagningen startade. TILLSAMMANS MED DAWIT ABATE jobbar hon fortfarande kvar på mottagningen och de konstaterar att de nu är en självklar del av vårdprocessen, även om det inte alltid varit så. I början var en del på sjukhuset rätt oförstående och tyckte att patienterna skulle ha läkarbesök, inte träffa sjuksköterskor, medan andra såg att det var en besparing. Men nu är det ingen som ifrågasätter oss utan alla ropar efter fler tider, berättar Lena Sjölin-Horvath. Sedan starten har mottagningen utvecklats. Danderyds sjukhus jobbar mycket med processer och alla hjärtpatienter delas in i fyra huvudprocesser där flimmerprocessen ligger under arytmiprocessen. Genom att slussa alla med förmaksflimmer eller fladder in i samma tratt kan man 18 HORIZONT 2/2015

19 se till att vården blir så likvärdig som möjligt. När patientunderlaget för mottagningen breddades utökades även tiderna från två halvdagar till två hela dagar i veckan. Ändå är det svårt att få tiderna att räcka till och man funderar på att utöka öppettiden ytterligare. Till mottagningen har man också knutit en kurator, Klas Hejdenberg, och läkaren Kristina Hagwall, som menar att det finns ett stort värde i att sjuksköterskorna kan hantera en del av återbesöken. Det sparar läkartider, vilket blir billigare, och vi har också olika kompetenser. Vissa läkare är bra på att se hela patienten men en del är väldigt inne på själva medicineringen. Flimmersköterskemottagningen kan ha ett annat helhetstänk kring personen, konstaterar hon. För många som drabbas av flimmer är oron ett nästan lika stort problem som själva flimret. De Flimmerpatienter har tidigare ofta blivit lite missförstådda. vågar inte motionera, vet inte om de vågar resa eller hur de ska äta. De gör sig i princip redo för att dö. INGEN HAR TALAT OM för dem att det med rätt mediciner går att leva i princip helt normalt med förmaksflimmer, säger Kristina Hagwall. En viktig uppgift för mottagningen är därför att dämpa oron, ge information och finnas tillgänglig för frågor. Två timmar i veckan har mottagningen telefontid. Utöver det kan patienterna lämna meddelanden på telefonsvararen som lyssnas av varje vardag. Märker de att en patient är särskilt orolig kan de också förmedla kontakt med mottagningens kurator. Flimmerpatienter har tidigare ofta blivit lite missförstådda. Man har tänkt att de inte har ont någonstans och missar att det kanske är ångesten som är det stora problemet, inte hjärtrytmen. Då Dawit Abate, Lena Sjölin- Horvath, Klas Hejdenberg och Kristina Hagwall ingår i teamet som sätter flimmerpatienternas välmående i fokus. HORIZONT 2/

20 REPORTAGE Sjuksköterskan Dawit Abate går igenom resultatet från patienten Pirkko Tuomelas återbesök. Innan hon går är Dawit Abate noga med att hon vet vad som kommer att hända i nästa steg i behandlingen. FLIMMER- MOTTAGNINGEN STARTADE: SYFTE: Att erbjuda en mer jämlik vård för flimmerpatienter. Patienter som gjort elkonvertering eller som behandlas med antiarytmika kommer på återbesök. Patienter från akuten eller andra avdelningar på sjukhuset erbjuds frekvens- eller rytmkontroll. ANTAL PATIENTER PER ÅR: Cirka 670 vårdkontakter under måste man hjälpa till med det också, säger Kristina Hagwall. För att ytterligare vässa helhetstänket kring patienten skulle hon gärna knyta fler kompetenser till mottagningen. De har redan börjat erbjuda yoga och det finns planer på att även knyta till sig en sjukgymnast. Det finns också intressanta försök med kbt för flimmerpatienter. Ju bredare vi kan tänka, desto lättare blir det att hitta en bra lösning för varje individ. Vi har kommit långt i vår flimmervård men kan bli ännu bättre, konstaterar Kristina Hagwall. FÖR PIRKKO TUOMELA ÄR DET dags för återbesök på flimmersköterskemottagningen. Det är nu ungefär ett år sedan hon fick svårt att andas och åkte in till vårdcentralen. Hon trodde att det berodde på hennes astma men på vårdcentralen gjorde läkaren ett ekg och skickade henne direkt till akuten på Danderyds sjukhus. Hon diagnosticerades med förmaksflimmer, fick blodproppsförebyggande läkemedel och hänvisades vidare till sjukhusets flimmersköterskemottagning. Pirkko Tuomela fick prova flera olika läkemedel och elkonverterades i slutet av Sedan någon månad tillbaka äter hon antiarytmiska läkemedel och det verkar som att hennes flimmer nu börjar bli under kontroll. Dawit Abate frågar om hon känner av halsbränna eller yrsel och om hon haft någon hjärtklappning. Jo visst, lite halsbränna har hon haft och visst har hon varit yr emellanåt men hon tycker ändå att hon mår bra. Jag brukar ta lite örtte mot halsbrännan, berättar hon. Men du vet att det finns tabletter? Ja, men jag har så många mediciner redan. Jag vill inte ta mer, säger hon. Dawit Abate kontrollerar Pirkko Tuomelas blodtryck och tar ett ekg som går direkt in i datorn. Om det behövs finns en läkare alltid tillgänglig per telefon och kan få upp bilden på vilken dator som helst i huset. Systemet kostade en del att installera men det sparar mycket tid. Personalen slipper springa med papper till läkarna och patienten behöver inte bli sittande och vänta under tiden. INNAN HON LÄMNAR MOTTAGNINGEN ser Dawit Abate till att Pirkko Tuomela har en tid för återbesök hos en läkare på arytmimottagningen. Han berättar att hon ska fortsätta gå på kontroller regelbundet men att proverna kan lämnas på vårdcentralen. De följs upp via flimmermottagningen. Tanken är att de mest sjuka och komplicerade fallen ska komma till mottagningen, och de som kräver mer noggranna kontroller av 20 HORIZONT 2/2015

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är

Läs mer

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART.

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. HJÄRTGUIDEN En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. Välkommen till Hjärtguiden Hjärtguiden vänder sig till dig som behandlats

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT

ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT Känn din puls förhindra en hjärninfarkt Vet du om ditt hjärta slår så som det borde? Slår ditt hjärta regelbundet, är pulsen

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Högt blodtryck Hypertoni

Högt blodtryck Hypertoni Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,

Läs mer

opereras för förträngning i halspulsådern

opereras för förträngning i halspulsådern Till dig som skall opereras för förträngning i halspulsådern Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER

OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER Fråga PERSONCENTRERAD VÅRD OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER Mahboubeh Goudarzi samtalar med Göte Nilsson. Relationsbyggandet är viktigt både för vårdpersonalens arbetsglädje och för patienternas tillfrisknande.

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen.

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen. Pressmaterial Ordlista Ablation en metod för behandling av förmaksflimmer som innebär att läkaren går in med en kateter från ljumsken till hjärtat och på elektrisk väg försöker häva störningen i hjärtats

Läs mer

Information om hjärtsvikt. QSvikt

Information om hjärtsvikt. QSvikt Information om hjärtsvikt QSvikt Q Svikt www.q-svikt.se Vid frågor angående hjärtsvikt är du välkommen att höra av dig till din vårdcentral, Hjärtmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad, telefon

Läs mer

Kärlkirurgi. En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC

Kärlkirurgi. En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC Kärlkirurgi En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC Denna folder är en sammanfattning av den vård som ingår i begreppet kärlkirurgi - de olika kärlsjukdomarna

Läs mer

Hur kan hjärtsjukvården i Stockholms läns landsting nå bättre resultat?

Hur kan hjärtsjukvården i Stockholms läns landsting nå bättre resultat? Hur kan hjärtsjukvården i Stockholms läns landsting nå bättre resultat? Sammanfattning av seminarium om Stockholms hjärtsjukvård, den 6 mars 2013, som arrangerades av AstraZeneca och Hjärt-Lungfonden 1

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots

Läs mer

Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation

Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation 1 Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto Patientinformation Innehållsförteckning Orsaker till förmaksflimmer 5 Symtom 7 Tre typer av förmaksflimmer 7 Behandling av förmaksflimmer 8 Förmaksflimmer

Läs mer

STÖD FORSKNING OM STROKE

STÖD FORSKNING OM STROKE STÖD FORSKNING OM STROKE Bestäm själv forskningsområde i samarbete mellan STROKE- SJUKDOMEN Stroke är en folksjukdom. Årligen drabbas 30 000 personer i Sverige och ca en halv miljon berörs (patienter,

Läs mer

Om förmaksflimmer INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG

Om förmaksflimmer INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Om förmaksflimmer INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Innehåll Till dig som vill veta mer om förmaksflimmer Hur fungerar hjärtat? 4 Vad är förmaksflimmer? 6 Hur upplevs förmaksflimmer?

Läs mer

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga Till dig som fått VELCADE Information till patienter och anhöriga Information om Velcade till patienter och anhöriga Din läkare har rekommenderat behandling med VELCADE (bortezomib). VELCADE är det första

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är beläget mitt i bröstkorgen. Det är uppbyggt av muskelvävnad och

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

Fakta om stroke. Pressmaterial

Fakta om stroke. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om stroke Stroke (hjärnblödning, slaganfall) är den främsta orsaken till svåra funktionshinder hos vuxna och den tredje största dödsorsaken efter hjärtsjukdom och cancer. Omkring 30

Läs mer

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.

Läs mer

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand Patienten i centrum Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning 2016-10-22 FUB Malin Nystrand Vad jag skall prata om Kroppen och hälsan är viktigt Varför kan det vara

Läs mer

Patientinformation om Pradaxa vid förmaksflimmer och stroke. Till dig som har fått Pradaxa

Patientinformation om Pradaxa vid förmaksflimmer och stroke. Till dig som har fått Pradaxa Patientinformation om Pradaxa vid förmaksflimmer och stroke Till dig som har fått Pradaxa Din behandlande läkare har ordinerat dig Pradaxa. Det är ett läkemedel som minskar risken för blodpropp. Vid förmaksflimmer

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Vad är förmaksflimmer?

Vad är förmaksflimmer? Vad är förmaksflimmer? Hjärtat rusar så snabbt att du knappt kan andas. Hela bröstkorgen fladdrar. Känner du igen dig? Hur fungerar hjärtat? Hjärtat är beläget mitt i bröstkorgen och är uppbyggt av muskelvävnad.

Läs mer

Fäst patientetikett här. Personlig information om ditt akutbesök på Kungälvs sjukhus

Fäst patientetikett här. Personlig information om ditt akutbesök på Kungälvs sjukhus Fäst patientetikett här Personlig information om ditt akutbesök på Kungälvs sjukhus 1 Inskrivning 1. När du kom fick du ta en nummerlapp. Detta är viktigt eftersom det är vårt sätt att följa din väntetid

Läs mer

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: 1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: Hur vill ert parti utforma vården för ME/CFS-patienter? Alliansen

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program

Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program 2015-2017 Idag finns det oacceptabelt stora skillnader i den vård och behandling som landets psoriasispatienter får

Läs mer

SATS. Swedish Alzheimer Treatment Study. Unik svensk studie

SATS. Swedish Alzheimer Treatment Study. Unik svensk studie SATS Swedish Alzheimer Treatment Study Unik svensk studie SATS-studien imponerar på världens forskare symtomatisk behandling vid Alzheimers sjukdom ger effekt. Den svenska SATS-studien är unik i världen.

Läs mer

Välkommen till avdelning 32 SIVA/NAVE!

Välkommen till avdelning 32 SIVA/NAVE! Välkommen till avdelning 32 SIVA/NAVE! Avdelning 32 SIVA/NAVE Vi är en medicinsk akutavdelning med både vårdplatser, behandlingsrum för trombolysbehandling samt en intermediäravdelning med fyra förstärkta

Läs mer

Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet:

Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet: Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet 2014-03-26

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

LEVA MED PARKINSON KONST ÄR MIN DRIVKRAFT VÅRDFOKUS. NUMMER ETT 2015

LEVA MED PARKINSON KONST ÄR MIN DRIVKRAFT VÅRDFOKUS. NUMMER ETT 2015 LEVA MED PARKINSON KONST ÄR MIN DRIVKRAFT 42 VÅRDFOKUS. NUMMER ETT 2015 Conny lever för skapandet. När han mår bra är han gärna aktiv tills han stupar, trots att parkinsonsjuksköterskan manar till balans

Läs mer

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Allmän palliativ vård Det här arbetsmaterialet riktar sig till dig som i ditt yrke möter personer i livets slutskede som har palliativa vårdbehov samt

Läs mer

Turbo tävlar VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS

Turbo tävlar VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ULF SINDT Sidan 1 Turbo tävlar Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om Turbo och hans bästa kompisar som är med i en cykelklubb. Turbo och hans kompisar träna på att bli bättre efter en tävling

Läs mer

BARA FÖR ATT DET FINNS MEDICINER BEHÖVER MAN INTE CHANSA. RFSL om hiv, behandlingar och smittsamhet

BARA FÖR ATT DET FINNS MEDICINER BEHÖVER MAN INTE CHANSA. RFSL om hiv, behandlingar och smittsamhet BARA FÖR ATT DET FINNS MEDICINER BEHÖVER MAN INTE CHANSA RFSL om hiv, behandlingar och smittsamhet HUR HAR HIVMEDICINERNA FÖRÄNDRAT VÅRA ATTITYDER TILL SÄKRARE SEX? När det ständigt kommer nya hoppfulla

Läs mer

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Den medicinska kunskapen och den medicinska teknologin (arbetsmetoder, utrustning

Läs mer

Behandlingsguide Sov gott!

Behandlingsguide Sov gott! Behandlingsguide Sov gott! V älkommen till Primärvårdens gruppbehandling för sömnproblem! Denna behandling utgår från KBT kognitiv beteendeterapi, som är en behandlingsform som visat sig vara en effektiv

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus.

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. SUT20140120PSE02 Njurcancer Bakgrund

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

att andas lite fel under en längre period kan framkalla likartade symptom som vid hyperventilering,

att andas lite fel under en längre period kan framkalla likartade symptom som vid hyperventilering, Naturlig hälsa Andas dig frisk och Andas rätt det ökar din energi och fettförbränning och håller dig friskare. Jag vill att folk ska bli medvetna om sin andning i vardagen, inte bara när de går på yoga,

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

Välkommen till Lärandeseminarium 1

Välkommen till Lärandeseminarium 1 Välkommen till Lärandeseminarium 1 Jämlik strokevård! Sammanhållen vård, rehabilitering, stöd och information Patient/brukare/närstående är en viktig resurs! JÄMLIK STROKEVÅRD Sammanhållen vård, stöd,

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation

Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation 1 Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto Patientinformation Innehållsförteckning Orsaker till förmaksflimmer 5 Symtom 7 Tre typer av förmaksflimmer 7 Behandling av förmaksflimmer 8 Förmaksflimmer

Läs mer

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen En skrift från Hjärtkliniken på Danderyds sjukhus, 2011 Hjärtat kroppens blodpump Hjärtat är en muskel som pumpar cirka 90 000 gånger per dygn för att få ut syresatt

Läs mer

FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING

FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING Sofia Ernestam Reumatolog, Karolinska universitetssjukhuset Registerhållare SRQ Projektledare 4D artriter Sofia Svanteson, Grundare

Läs mer

Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta

Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta 1(1) 2014-12-16 LJ2014/408 Landstingsfullmäktige Motion: Självtest vid behandling med blodförtunnande läkemedel I en till landstingsfullmäktige inlämnad motion föreslår Inga Jonasson, Vänsterpartiet landstingsfullmäktige

Läs mer

1.1 Vad är den mest sannolika förklaringen till patientens hjärtrusningar? (1p)

1.1 Vad är den mest sannolika förklaringen till patientens hjärtrusningar? (1p) Del 7_6 sidor_11 poäng 45-årig kvinna som är professor i fysik och ägnar sig åt djuphavsdykning på fritiden. Under sin tonårstid hade hon återkommande plötsligt debuterande hjärtklappningar. De sista åren

Läs mer

Att leva med. Huntingtons sjukdom

Att leva med. Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Jag fokuserar på att leva det liv vi har just nu Mattias Markström var 28 år och nyutbildad skogsvetare när han testade sig för Huntingtons

Läs mer

Resultat från Strokevården i Stockholms län

Resultat från Strokevården i Stockholms län Resultat från Strokevården i Stockholms län Faktafolder maj 2011 HSN-förvaltningen Box 69 09 102 39 Stockolm Tfn 08-123 132 00 Stroke är en av de stora folksjukdomarna och ca 3700 länsinvånare drabbas

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.

Läs mer

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum

Läs mer

Svensk hälso- och sjukvård

Svensk hälso- och sjukvård Svensk hälso- och sjukvård Värdsledande succé eller krisigt renoveringsobjekt? Anna-Lena Sörenson, vice ordf. Socialutskottet samt gruppledare (S) Mål för regeringens hälso- och sjukvårdspolitik Politiken

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

CENTRUM FÖR KARDIOVASKULÄR GENETIK

CENTRUM FÖR KARDIOVASKULÄR GENETIK I trygga händer. Familjemottagningen. Min släkts DNA! Agnes 47 år, patient på CKG. CENTRUM FÖR KARDIOVASKULÄR GENETIK VÅRT SJUKHUS. EN VÄRLD FÖR DIG. Varje steg räknas! Avancerad teknik PATIENTENS RESA

Läs mer

Välkommen till barnoperation

Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Före När något i kroppen inte fungerar som det ska så måste det lagas. Det kallas för operation och görs på ett sjukhus. Det är en doktor som opererar,

Läs mer

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR

ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR ett sätt att optimera hälso- och sjukvårdens insatser Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE. Några enkla regler för hur du mäter din puls. Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb

KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE. Några enkla regler för hur du mäter din puls. Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE Några enkla regler för hur du mäter din puls Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN STROKE Vet du om ditt hjärta slår så

Läs mer

Hjärtat rusar så snabbt att du knappt kan andas. Hela bröstkorgen fladdrar. Känner du igen dig?

Hjärtat rusar så snabbt att du knappt kan andas. Hela bröstkorgen fladdrar. Känner du igen dig? Hjärtat rusar så snabbt att du knappt kan andas. Stora kroppspulsådern Lungartärer Hela bröstkorgen fladdrar. Övre hålvenen Lungvener Känner du igen dig? Fickklaff Vänster förmak Höger förmak Nedre hålvenen

Läs mer

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

Svar på skrivelse samt nya frågor och kommentarer ang. HSNV

Svar på skrivelse samt nya frågor och kommentarer ang. HSNV 1 2016-05-19 Till ledamöterna i Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden Västra Götalandsregionen Svar på skrivelse samt nya frågor och kommentarer ang. HSNV 2016-00042 Tack för ert svar på vår skrivelse! Vår

Läs mer

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga

Läs mer

Vi måste tala med varandra!

Vi måste tala med varandra! Vi måste tala med varandra! En metod för att arbeta med bemötande- och kommunikationsfrågor gentemot patienter och varandra. Karin Olsson, Verksamhetsutvecklare Hud- och könssjukvård Sahlgrenska sjukhuset,

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation. Information för personal

Fri från tobak i samband med operation. Information för personal Fri från tobak i samband med operation Information för personal Tobak eller hälsa De som fimpar i tid förlänger livet med ca 10 år. En miljon människor röker dagligen i Sverige. Rökningen dödar cirka 6

Läs mer

Information. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta.

Information. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta. Information till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta www.schizofreni.se Innehåll Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4 Du är inte ensam...5 Psykisk sjukdom

Läs mer

PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar

PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar Diskussionsunderlag för patientorganisationer inför möten med vårdcentraler Mål Att skapa en modell för hur patientorganisationer

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Vägen till ett tobaksfritt liv...

Vägen till ett tobaksfritt liv... Vägen till ett tobaksfritt liv... Varför ska du sluta röka eller snusa? Tobak skadar din hälsa Allvarliga sjukdomar som lungcancer, sjukdomar i lungor och luftrör, exempelvis KOL samt hjärt-kärlsjukdomar

Läs mer

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan 1. Bordsmoderator stödjer att diskussionen följer de olika perspektiven 2. För en diskussion/ reflektion om vad hälsofrämjande insatser

Läs mer

Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt

Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt Klienternas utmärkande tankar om kliniken Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt En av kärnpunkterna till att kunderna tar hjälp av er klinik är att kiropraktik kort och gott har hjälpt dem. Som ni

Läs mer

Frekvenstabell 2014, Vårdbarometern

Frekvenstabell 2014, Vårdbarometern TILLGÅNG TILL SJUKVÅRD Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 27064 67 66 63 70 Nej 13473 33 33 37 30 Minns ej/vill ej svara 273 1 Q2 Har du någon gång under

Läs mer

Hur kan de som har LSS-stöd bestämma mer?

Hur kan de som har LSS-stöd bestämma mer? Hur kan de som har LSS-stöd bestämma mer? Författare: Kristina Bromark, utvecklingsledare Enheten för välfärd och FoU-stöd, funktionshinder Tfn: 0727-41 54 25 E-post: kristina.bromark@regionuppsala.se

Läs mer

Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp

Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp En liten saga om barns rättigheter i landstinget efter en förlaga från Stockholms läns landsting Det var en gång fyra kompisar

Läs mer

NU-sjukvården. Efter akut kranskärlssjukdom. Barium.ID: 15671 Rutin. Publicerat för enhet: Avdelning 43; Avdelning 44 Version: 4

NU-sjukvården. Efter akut kranskärlssjukdom. Barium.ID: 15671 Rutin. Publicerat för enhet: Avdelning 43; Avdelning 44 Version: 4 Publicerat för enhet: Avdelning 43; Avdelning 44 Version: 4 Innehållsansvarig: Marianne Lång, Sjuksköterska, Hjärtmottagning Norra Älvsborgs Länssjukhus (marla2) Giltig från: 2014-10-09 Godkänt av: Margareta

Läs mer

Motion: Självtest vid behandling av blodförtunnande läkemedel

Motion: Självtest vid behandling av blodförtunnande läkemedel 2015-01-20 Regionledningskontoret Motion: Självtest vid behandling av blodförtunnande läkemedel Regionstyrelsens skrivelse till Regionfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet 2014-11-10

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer