Ojämn puls ETT NUMMER OM FÖRMAKSFLIMMER. Kan slippa stroke varje år? FORSKNING FÖR LIVET
|
|
- Per-Erik Nyberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ELDSJÄLEN Reser jorden runt för att bota flimmer SIDAN 8 SJUKHUSET De ser hela patienten SIDAN 16 PATIENTEN Lill-Babs fick flimmer på scen SIDAN 30 LANDSTINGEN Lär av världens bästa sjukhus SIDAN 38 FORSKNING FÖR LIVET Ojämn puls Horizont # En tidning från Bristol-Myers Squibb Kan slippa stroke varje år? ETT NUMMER OM FÖRMAKSFLIMMER
2 ELDSJÄLEN Reser jorden runt för att bota flimmer SIDAN 8 SJUKHUSET De ser hela patienten SIDAN 16 PATIENTEN Lill-Babs fick flimmer på scen SIDAN 30 LANDSTINGEN Lär av världens bästa sjukhus SIDAN 38 FORSKNING FÖR LIVET kan slippa stroke varje år ETT NUMMER OM FÖRMAKSFLIMMER SIDAN 8 SIDAN 16 SIDAN 26 SIDAN 30 Med immunterapi har hoppet väckts om att cancer kan bli en sjukdom vi slipper dö av. I Sverige och världen pågår tusentals studier. Nu börjar behandlingen nå ut till patienterna. På Karolinska institutet utvecklar professor Rolf Kiessling och hans kollegor framtidens behandlingar mot cancer. KENT PERSSON 4 HORIZONT 1/2014 HORIZONT 1/ Läs digitalt PÅ WEBBEN Ojämn puls DIREKT I MOBIL + SURFPLATTA ELDSJÄLEN Fantastisk final på 30 års forskning SJUKHUSET Söker upp utsatta patienter på stan PATIENTEN Hans Rosling blev botad i Japan LANDSTINGEN Nu ska hepatit C- vården bli jämlik FORSKNING FÖR LIVET Friskare blod Nya läkemedel dödar viruset ETT NUMMER OM HEPATIT C Horizont # En tidning från Bristol-Meyers Squibb ELDSJÄLEN Immunterapi kan ge längre liv SIDAN 8 SJUKHUSET Full koll på biverkningar SIDAN 16 Innehåll Under TEMA huden Immunterapi PATIENTEN Kent fick en ny chans SIDAN 24 LANDSTINGET Nya mediciner ska nå ut snabbare SIDAN 30 FORSKNING FÖR LIVET EN TIDNING OM IMMUNTERAPI Kroppens egna vapen mot cancer INNEHÅLL NUMMER ELDSJÄLEN Professorn och överläkaren Rolf Kiessling har forskat om immunologi hela sitt yrkesverksamma liv. Nu utvecklar han framtidens cancerbehandling. 16 HÄR FÅR PATIENTER IMMUNTERAPI Radiumhemmet på Karolinska sjukhuset är en av de första klinikerna i Sverige som behandlar hudcancern malignt melanom med immunterapi. 24 KENT FICK EN ANDRA CHANS När Kent Perssons cancer spred sig i kroppen fick han chansen att delta i en klinisk studie med nya läkemedel. 28 HOPP OM SKONSAM BEHANDLING Hoppet om ett längre liv och lindriga behandlingar förenar flera patientorganisationer när de tycker till om immunterapi. Väntan mellan läkarbesök, analyser och röntgen var det absolut jobbigaste. VAD ÄR IMMUNTERAPI? Vad händer i kroppen? Hur ser framtiden ut? Hur påverkas vården? På våra Snabba faktauppslag får du veta det viktigaste. 30 LÄKEMEDLETS VÄG TILL PATIENTEN Ojämlik vård och lång väntan på nya behandlingar. Det har blivit resultatet när nya läkemedel introduceras. Nu föreslår SKL en ny snabbare modell för införande. 32 PATIENTER DÖR I VÄNTAN PÅ VÅRD Ibland tar det så pass lång för nya klinikläkemedel att nå fram till patienterna att de hinner dö i väntan på vård. Nu riktar myndigheten Vårdanalys kritik mot systemet. 33 FRAMTIDEN MED IMMUNTERAPI Tre experter tycker till om morgondagens cancervård. Horizont finns alltid i din mobiltelefon, surfplatta eller dator. Använd QR-koden för att läsa tidningen digitalt, eller surfa direkt till bms.se/horizont 2 HORIZONT 2/2015
3 Varför får inte alla korrekt hjälp? S troke är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige. För de som överlever leder den ofta till funktionsnedsättningar. Varje år får svenskar stroke till följd av förmaksflimmer och förekomsten av flimmer ökar kraftigt med stigande ålder, vilket ökar risken för stroke. I dag lever över svenskar med förmaksflimmer och det är därmed den vanligaste störningen i hjärtrytmen hos vuxna. Kunskapen om kopplingen mellan förmaksflimmer och stroke är stor. Nationella och regionala riktlinjer finns sedan länge på plats. Politiskt har området prioriterats och adekvat behandling finns att tillgå. Vad är då anledningen till att över svenskar inte får korrekt hjälp? KÄRA LÄSARE, VÄLKOMMEN till ett rykande hett nummer av Horizont. Jag hoppas att det kommer att ge dig än djupare kunskap inom området förmaksflimmer. Jag hoppas också att det kan bli ett unikt verktyg för diskussion och handling i din vardag. Samhällsekonomiskt är förlusten av att inte implementera alla prioriterade åtgärder mycket hög. Underbehandlingen kostar miljarder. Eventuella undanträningseffekter, det vill säga att viktiga men kostsamma åtgärder genomförs på ett plan och då riskerar att begränsa möjligheterna på ett annat, diskuteras ofta inom det offentliga som begränsande faktorer vid införande av nya mediciner eller teknologiska hjälpmedel. HÅLL I HATTEN GOTT FOLK, jag har glädjen att meddela att just i detta fall kan risken för undanträngningseffekter inte bedömas som hög. Snarare tvärtom. Alla blir vinnare när strokevården utvecklas, och den största vinnaren blir patienten! Vilka åtgärder krävs då för att genomföra en beteendeförändring? Då Horizont primärt riktar sig till politiker, tjänstemän, beslutsfattare och andra intressenter inom svensk hälso- och sjukvård så är min förhoppning att du i detta nummer kommer att finna något initiativ att arbeta vidare med i din vardag. Glöm inte, varje enskild handling räknas och då Horizont har över läsare kan vi tillsammans göra skillnad. Låt oss bestämma att vi börjar redan i dag. Nicholas Backman Horizont är en tidning utgiven av Bristol-Myers Squibb. Syftet är att belysa viktiga ämnen inom läkemedelsområdet på ett nyanserat sätt. Med kunskap vill vi väcka tankar och stimulera till dialog. UTGIVARE Bristol-Myers Squibb AB, Nicholas Backman PROJEKTLEDARE Åsa Bolmstedt, Bolmstedt journalistik ART DIRECTOR/LAYOUT Lotta Lundin, A4 OMSLAG Lotta Lundin SKRIBENTER Åsa Bolmstedt, Sara Hörberg, Annika Larsson Sjöberg, Linda Svensson ILLUSTRATÖRER Björn Öberg, Erik Nylund FOTOGRAFER Pernilla Sjöholm, Erland Segerstedt, Annika af Klercker, Christopher Hunt, Pernille Tofte TRYCKERI Trydells Tryckeri KONTAKTA OSS Bristol-Myers Squibb Box 1172, Solna. Besöksadress: Hemvärnsgatan 9, Solna, , horizont@bms.com, HORIZONT 2/2015 3
4 FOTO: PERNILLE TOFTE TEMA Förmaksflimmer Uppskattningsvis personer i Sverige har förmaksflimmer. När hjärtat inte slår i rätt takt kan blodproppar bildas. Varje år följer sådana proppar med blodflödet till hjärnan och orsakar stroke hos personer. Ändå får inte alla som behöver förebyggande behandling det. TOPPFORM Hjärtläkaren och professorn Lars Wallentin håller hjärtat i form med promenader. På arbetet har han hjälpt många sjuka hjärtan att hitta formen igen. 4 HORIZONT 2/2015
5 INNEHÅLL NUMMER VAD ÄR FÖRMAKSFLIMMER? Vad är förmaksflimmer? Hur kan det leda till stroke? Varför får inte alla behandling? På FOTO: ANNIKA AF KLERCKER FOTO: TTBILD 8 ELDSJÄLEN Professor Lars Wallentin har rest jorden runt för att forska fram effektiva läkemedel som hindrar att flimmerpatienter får stroke. våra Snabba faktauppslag får du veta det viktigaste. 16 PATIENTEN I FOKUS PÅ SJUKHUSET Danderyds sjukhus tar patienternas oro på allvar. Här får patienterna en sammanhållen vård. 22 NY BEHANDLING I PRIMÄRVÅRDEN Västra Götalandsregionen beslutade att sprida de nya medicinerna mot flimmer genom processen ordnat införande. Nu har de hittat en struktur som fungerar. 26 PATIENTERNAS RESA GENOM VÅRDEN Från startmöte till årskontroll. Patienterna vet vilket bemötande de vill ha i vården. 29 KAMPEN I VARDAGEN Att våga köra för fullt på scen, träna utan att pulsen rusar eller ta hand om fyra barn. Så får de drabbade livet att fungera. Där du, farbror doktorn, där ser du ett hjärta som slår som bara den. BARBRO LILL-BABS SVENSSON BERÄTTAR OM NÄR HON UPPTÄCKTE SITT FLIMMER. ILLUSTRATÖR: BJÖRN ÖBERG 37 STROKE MÅSTE FÖREBYGGAS Med rätt behandling skulle inte personer behöva få stroke varje år. Flimmerpatienter måste få förebyggande behandling, menar patientorganisationerna. 38 LÄR AV DE BÄSTA När nya mediciner lanseras påverkas hela vårdorganisationen. I USA finns sjukhuset som är bäst i världen på att leda vården så att den ligger i framkant. 38 FRAMTIDENS FLIMMERVÅRD Smarta kläder kan hålla koll på flimret. HORIZONT 2/2015 5
6 SNABBA FAKTA DETTA ÄR FÖRMAKSFLIMMER Falska signaler När de elektriska signaler som styr hjärtat störs börjar hjärtat slå snabbt och oregelbundet. Ungefär har diagnosen förmaksflimmer. I värsta fall kan flimret leda till stroke. Förmaken och kamrarna pulserar i ett visst mönster. Förmaken drar ihop sig i otakt med kamrarna. ELEKTRISKA SIGNALER STYR HJÄRTAT. Hjärtat styrs med elektriska signaler från sinusknutan. Vid flimmer har signalerna kommit i oordning. FÖRMAKS- FLIMMER BETER SIG OLIKA Kroniskt flimmer. Attackvis flimmer. Kan pågå i några minuter eller flera dagar. Kan komma tätt eller med flera års mellanrum. ORSAKER Mycket tobak, kaffe eller alkohol. Stress. Infektion. Läkemedel. Giftstruma. Diabetes. Andra hjärtkärlsjukdomar. Okänd orsak.
7 lurar hjärtat Förmaken drar ihop sig för snabbt. Ofta 300 gånger per minut. 1 Blodet som cirkulerat i kroppen kommer till höger förmak. 2 Sinusknutan skickar signalen om att pressa blodet till höger kammare. SÅ FLÖDAR BLODET I HJÄRTAT Från höger 3 kammare åker blodet ut i lungorna där det får friskt syre. 5 4 Det syresatta blodet kommer tillbaka till vänster förmak. Det flödar vidare till vänster kammare. EFFEKTER VID FLIMMER 6 Från vänster kammare pumpas det syresatta blodet ut i kroppen. Hjärtat slår oregelbundet och ofta mycket fort. Blodet pumpas inte runt i kroppen lika effektivt som vanligt. Blodproppar kan bildas och följa med ut i kroppen eller till hjärnan. Risk för stroke. UPPLEVELSEN Hjärtklappning. Oregelbunden puls. Orkar mindre. Andnöd. En del känner inte av flimret alls.
8 ELDSJÄLEN Lars Wallentin har uppfunnit den moderna vården vid hjärtinfarkt. Nu riktar han blicken mot förmaksflimmer och stroke. Hans forskning stoppar stroke HAN HAR UPPFUNNIT DEN moderna hjärtinfarktvården, tagit hjärttransplantationer till Sverige och byggt upp hjärtsjukvårdens kvalitetsregister. Sedan millennieskiftet har han rest jorden runt för att hitta nya metoder för att hindra stroke vid förmaksflimmer. Lars Wallentin hör rytmen i hjärtats slag. text ÅSA BOLMSTEDT foto PERNILLE TOFTE F ör fyra år sedan satt Lars Wallentin, seniorprofessor i kardiologi, på ett hotell i Philadelphia och grät glädjetårar. Fem glada smileys var orsaken. I sex år hade han lett en global studie med fokus på om nya blodproppsförebyggande läkemedel kan minska risken för stroke till följd av förmaksflimmer patienter på tusen sjukhus i 39 länder var involverade och Lars Wallentin hade rest kors och tvärs över världen först för att planera och sedan för att säkerställa kvaliteten i undersökningen. Nu var det dagen då han och kollegorna skulle få svaret på de forskningsfrågor de formulerat sju år tidigare. All information var insamlad. Datorerna programmerade och statistikern hade gjort analysen. Ingen annan visste ännu hur det hade gått. Statistikern funderade ett tag på hur hon skulle leverera svaren och bestämde sig för att besvara varje fråga med en glad eller ledsen smiley. En efter en visade hon de leende ansiktena. När alla smileys log mot Lars Wallentin och kollegorna kom tårarna. Vi förstod att vi hade åstadkommit något som skulle få stor betydelse för världens behandling vid förmaksflimmer. Det var magiskt! Alla var helt tagna. Vi fick avbryta mötet för att samla oss. Och dricka champagne, berättar Lars Wallentin. FORTFARANDE GÖR MINNET honom tårögd. Ändå är det inte första gången han är med och förändrar den proppförebyggande hjärtvården på ett sätt som påverkat patienter i hela världen. Hans forskning ligger bland annat bakom dagens moderna hjärtinfarktvård, som kraftigt minskat dödsfallen sedan 1980-talet. Under 2000-talet har han varit med och utvecklat och lett många världsomspännande studier om blodpropps- och koagulationshämmande behandlingar vid både förmaksflimmer och hjärtinfarkt. Jag drivs av att göra vården bättre och jag vill att de patienter som vi möter i dag ska få nytta av den forskning vi bedriver, säger han. När Lars Wallentin utbildade sig till läkare visste han först inte vilken inriktning han skulle välja. Han funderade på att specialisera sig på kroppens hormonsystem eller på att arbeta med infektioner i tredje världen, innan han fick sitt 8 HORIZONT 2/2015
9 Lars Wallentin forskar för att patienter ska få det bättre direkt. HORIZONT 2/2015 9
10 första vikariat på kardiologen i Uppsala. Där uppstod ljuv musik. Det var 1960-tal och hjärtvården handlade mycket om klaffel. Diagnostiken bedrevs med enkla metoder och baserades på att man lyssnade på hjärtat med stetoskop. Lars Wallentin som har ett stort intresse för sång och musik, och som uppträtt med kända körer som Orphei drängar, hade lätt att höra musiken i hjärtats rytm. Det var fascinerande att upptäcka. Jag var väldigt road av det manuella arbetet och diagnostiseringen. På 1970-talet flyttade han till Linköping, som han beskriver som ett Klondyke med nybyggaranda till skillnad från Uppsalas långa historia som universitetssjukhus. Där var han med och drev fram utvecklingen av ett hjärtcentrum och var en av pionjärerna vid införandet av hjärttransplantationer i Sverige. FÖRMAKSFLIMMER HAN FORSKADE OM BLODFETTER och åderförkalkning i hjärtats kranskärl, men styrde på 1980-talet om sin forskning till mekanismer för blodproppsbildning och hur de kan förhindras genom blodproppshämmande och blodproppsupplösande läkemedel. På den tiden var hjärtinfarkt det stora spöket i hjärtvården. Man trodde att stress var orsaken och att den blodpropp som återfanns i hjärtats kranskärl bildades efter döden, men några läkare och forskare hade börjat misstänka att det var tvärtom att proppen var orsaken till hjärtinfarkten. Lars Wallentin började forska på hur man skulle kunna lösa upp proppen i kranskärlen och skydda patienter mot att det bildades nya. Det visade sig vara en nyckel till framgång. Han blev först i världen med att ta fram de behandlingar som i dag är standard inom hjärtinfarktvården och som minskat dödsfallen betydligt, nämligen att hämma blodets förmåga att bilda proppar genom läkemedel samt snabba ingrepp i kranskärlen med ballong och stent eller operation. NÄR DE FÖRSTA RESULTATEN kom var det en stor överraskning att man kan bryta en liten del av en vanlig värktablett och påverka utvecklingen av en så allvarlig sjukdom som hjärtinfarkt, minns han. Medan hjärtinfarktvården utvecklades snabbt låg förmaksflimmervården i dvala. På och 1980-talen sågs förmaksflimmer inte som någon allvarlig sjukdom, utan mer som en krämpa. Man 1906 Den holländske läkaren Willem Einthoven, som uppfunnit EKG tre år tidigare, visar för första gången hur en EKG-kurva ser ut vid förmaksflimmer. Han får 1924 nobelpris för EKG-uppfinningen Den engelske botanisten och läkaren William Withering upptäcker att växten digitalis, fingerborgsblomma, kan sänka hjärtats hastighet vid förmaksflimmer. Fingerborgsblomma. HORIZONT 2/2015
11 kände ännu inte till att ungefär var femte stroke beror på förmaksflimmer. När hjärtat slår oregelbundet försämras blodflödet och proppar bildas, som sedan följer med blodet upp i hjärnan. Forskningen om hjärtinfarkt har länge legat 10 till 20 år före forskningen om förmaksflimmer och stroke. I dag vet vi att många av de principer När Lars Wallentin som ung läkare kom till hjärtkliniken uppstod ljuv musik. Rytmen i hjärtats slag lockade musikern i honom. som vi har forskat fram för att förhindra och lösa proppar i hjärtat fungerar även i hjärnan. Problemet har varit att blodproppslösande behandling ökar risken för blödningar och i hjärnan kan skadorna bli svåra. Det har man varit rädd för, men de senaste åren har det ändrats. Nu behandlas patienter med stroke genom att lösa upp blodproppar i hjärnans kärl inom fyra timmar efter LARS WALLENTIN ÅLDER: 72 år. YRKE: Seniorprofessor i kardiologi, Uppsala kliniska forskningscentrum. GÖR PÅ JOBBET: Forskar om orsaker till, riskfaktorer för och utveckling av individualiserad behandling vid hjärtoch kärlsjukdomar. GÖR PÅ FRITIDEN: Natur, sport, kultur, musik och umgås med hustru och barnbarn. GILLAR: Musik, sång och glada, optimistiska, entusiastiska och energiska människor. OGILLAR: Egoism och osolidaritet. DRIVS AV: Nyfikenhet, framåtanda och viljan att göra en insats för andra Den brittiske läkaren Sir Thomas Lewis gör flera experiment som utvecklar förståelsen för förmaksflimmer hos människor Den nederländske kardiologen Wenckebach upptäcker att kinidin, som utvinns ur barken på ett träd som växer i regnskog, minskar förmaksflimmer. FOTO: WIKIPEDIA/CC 11
12 Nya behandlingar möter alltid ett motstånd som leder till en variation mellan olika sjukhus och läkare. Radio P1 i örat. Lars Wallentin är en trogen lyssnare. insjuknandet. På universitetssjukhusen har man under det senaste året börjat suga ut proppar ur hjärnans kärl med hjälp av kateter på liknande sätt som vid hjärtinfarkt. Sedan 1990-talet har man också vetat att det går att förebygga stroke hos patienter med förmaksflimmer med hjälp av blodpropps- och koagulationshämmande läkemedel. PÅ 1990-TALET FLYTTADE Lars Wallentin tillbaka till Uppsala som universitetets första professor i kardiologi och chef för hjärtkliniken grundade han Uppsala kliniska forskningscentrum, ucr, och därifrån ledde han ett par av de världsomspännande studierna med nya blodproppsförebyggande läkemedel vid förmaksflimmer. När resultaten från dessa studier började trilla in bidrog de till att underbehandlingen med koagulationshämmande läkemedel vid förmaksflimmer kom i fokus. Under samma tidsperiod hade nämligen forskare i epidemiologi upptäckt att många lever med dolt förmaksflimmer och aldrig söker vård över huvud taget. Screeningstudier pekar på att cirka personer i Sverige har förmaksflimmer, ungefär dubbelt så många som man tidigare trodde. Socialstyrelsen har uppmärksammat denna underbehandling och rekommenderar i de nationella riktlinjerna behandling med blodproppsförebyggande läkemedel. Allt fler får nu behandling, men fortfarande inte alla. Förra sommaren skrev Lars Wallentin tillsammans med tre andra hjärtläkare i Svenska Dagbladet att bara 3 av 21 landsting hade anammat Socialstyrelsens riktlinjer fullt ut. Det har varit en ganska påtaglig strid vid införandet av den nya behandlingen. Men det är inget nytt för mig, så var det med hjärtinfarkt också. Nya behandlingar möter alltid ett motstånd som leder till en variation mellan olika sjukhus och läkare. Det brukar ta ungefär tio år att få acceptans överallt. DET VET LARS WALLENTIN genom uppgifterna i de kvalitetsregister som finns inom kranskärlssjukvården. Register som han själv uppfann och införde i Linköping i slutet på 1980-talet då han misstänkte att vissa behandlingar kanske gjorde mer skada än nytta. Lars Wallentin är tekniskt intresserad och programmerade själv det första registret i Linköping. På 1990-talet utvecklade han tillsammans med en doktorand registret för akut hjärtsjukvård som involverade fler sjukhus. Till en början fanns navet för all kommunikation med sjukhusen i källaren i doktorandens villa, men 1995 fick registret Socialstyrelsens uppdrag att utvecklas till ett nationellt kvalitetsregister som omfattade alla landets sjukhus. Även mot registren fanns i början ett motstånd. Det var få som trodde på register för forskningsändamål eller nationell styrning av vården, möjligtvis för lokal kvalitetsutveckling. En stor 1951 En soldat försöker begå självmord genom att äta råttgift. Men det enda som händer är att blodet tunnas ut. Baserat på denna observation utvecklas i mitten av 1950-talet ett läkemedel som förebygger blodproppar TALET Ed Varnauskas, senare Sveriges första professor i kardiologi, visar inför en hänförd publik i aulan på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg hur en patient återfår rätt hjärtrytm med en elektrisk stöt, elkonvertering TALET James Cox i USA utvecklar maze kirurgi mot förmaksflimmer. Genom ett antal snitt i hjärtats förmak styrs de elektriska signalerna så att hjärtat slår i rätt hastighet. 12
13 kontrast jämfört med i dag då de är guldklimpen i svensk sjukvård och jag reser världen runt för att berätta om registerbaserad forskning och sjukvårdsutveckling. NU FOKUSERAR LARS WALLENTIN sin forskning på att individualisera behandlingen med de nya läkemedlen vid förmaksflimmer och kranskärlssjukdom. Som en del av de globala studierna samlade forskarna in blodprover från cirka patienter som nu finns i biobanken på ucr i Uppsala. Genom att analysera en rad olika biomarkörer vill Lars Wallentin förstå vilka underliggande mekanismer som styr sjukdomen, hur stor risken är för komplikationer och hur olika patienter svarar på behandlingen. Målet är att inom fem år ta fram datorbaserade styrverktyg för att skräddarsy behandlingen vid både förmaksflimmer och kranskärlssjukdom. Nu har vi en bra basbehandling för flertalet patienter, men det finns fortfarande patientgrupper som har högre risk för komplikationer och dödlighet. Målet är att bli bättre på att identifiera och hjälpa dem. Som jag ser det har vi kommit till ett paradigmskifte i flimmervården. Orphei drängar är en av de kända körer som Lars Wallentin uppträtt med. Nu står han inte längre på scen utan nöjer sig med att spela och sjunga hemma TALET Forskare upptäcker att felaktiga elektriska signaler från lungvenerna ofta ligger bakom förmaksflimmer och att de sannolikt kan stoppas med kateterablation, då venen bränns av TALET Mazekirurgi införs i Sverige. Oftast är det unga patienter som inte har några andra sjukdomar som opereras Den första kateterablationen vid förmaksflimmer genomförs i Sverige. I dag genomförs cirka tusen ablationer per år Det första av de nya blodproppsförebyggande läkemedlen godkänns i Sverige. Källor: Hjärtarytmier från Hjärt-Lungfonden, Svensk kardiologi en historiebok från HORIZONT 2/2015 Svenska kardiologläkarföreningen, The history of atrial fibrillation, medscape.com 13
14 SNABBA FAKTA BEHANDLING Så behandlas Förmaksflimmer kan behandlas och stroke förhindras. De senaste åren har det kommit flera nya läkemedel. Ändå får bara hälften av patienterna medicin som förebygger blodpropp. BLOD- PROPPAR KAN HINDRAS När hjärtat slår oregelbundet kan blodproppar bildas. De kan följa med flödet till hjärnan och orsaka stroke Så många i Sverige får stroke till följd av förmaksflimmer varje år. Med mediciner som gör blodet mer lättflytande minskar risken för proppar. Man har känt till riskerna med propp och stroke i många år. Ändå får inte alla som behöver det behandling. Sådana läkemedel har funnits i 70 år. Nu kommer en ny generation.
15 flimmer HÄLFTEN BEHANDLAS Färre kvinnor än män behandlas med blodproppsförebyggande trots att kvinnor med flimmer löper större risk att få stroke. Knappt hälften som har känt förmaksflimmer får blodproppsförebyggande medicin som minskar risken för stroke. Bostadsorten avgör. I vissa landsting behandlas fler, i andra färre. Kvinnor över 80 år får minst sådana läkemedel. MEDICINER Kan bromsa hjärtats hastighet. ABLATION Med en kateter kan man värma eller frysa bort hjärtvävnad som ger extra, felaktiga signaler till hjärtat. BEHAND- LINGAR SOM ÅTERSTÄLLER RYTMEN MAZEKIRURGI Med kirurgi skapas en bestämd bana i hjärtat som de elektriska impulserna måste följa. ELKON- VERTERING En stöt genom bröstkorgen återställer hjärtats rytm. Källor: Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård, Hjärt-Lungfonden, SBU Statens beredning för medicinsk utveckling.
16 REPORTAGE UNIKT BEMÖ 16 HORIZONT 2/2015
17 TANDE Flimmermottagningen på Danderyds sjukhus ligger i framkant. Här tar personalen patienternas oro på allvar. HORIZONT 2/
18 REPORTAGE SPÅ DANDERYDS SJUKHUS slussas de flesta flimmerpatienter vidare till flimmersköterskemottagningen. Där får de kontinuitet och möter sjuksköterskor som har tid att se varje enskild patient. Det har gett mycket mer nöjda patienter. text ANNIKA LARSSON SJÖBERG Med rätt mediciner går det att leva normalt. Men läkaren Kristina Hagwall märker att många patienter som kommer till mottagningen inte har fått veta det tidigare. olen gassar in genom fönstren i ett kalt konferensrum på Danderyds sjukhus. Persiennerna dras ner och powerpoint-presentationen dras igång. I rummet har nio patienter och några anhöriga samlats för ett informationsmöte om förmaksflimmer. Läkaren Kristina Hagwall, sjuksköterskan Dawit Abate och kuratorn Klas Hejdenberg, som alla jobbar på sjukhusets flimmermottagning, berättar om hur hjärtat fungerar och vad som händer vid förmaksflimmer. De pratar också om symptom och behandlingsmöjligheter och om varför förmaksflimmer behöver behandlas, trots att själva flimret inte är farligt. Flera gånger betonar de att det är viktigt att inte lägga om sitt liv utan bara använda lite sunt förnuft. Kristina Hagwall pratar också om att vara uppmärksam på vad som utlöser flimret. Jag hade en patient som sa att varje gång han åt curry fick han flimmer så det kan vara väldigt olika, berättar hon. FRÅN BESÖKARNA KOMMER både allmänna frågor och funderingar kopplade till deras egen situation. En del frågar mycket, andra sitter mest och lyssnar. Framåt slutet på träffen räcker en av de tystare åhörarna upp handen. Har man anledning att vara rädd, frågar hon. Nej, inte om man behandlar flimret på ett bra sätt och om man mår bra, svarar Kristina Hagwall. INFORMATIONSMÖTET ÄR EN DEL av flimmermottagningen på Danderyds sjukhus och genomförs varannan vecka. Alla patienter som fått diagnosen förmaksflimmer och deras anhöriga är välkomna. Den sjuksköterskebaserade flimmermottagningen på Danderyds sjukhus har funnits sedan Innan dess var omhändertagandet av flimmerpatienterna inte lika omfattande. Mellan akutbesök och diagnos och fram till elkonverteringen skedde inget läkarbesök, vilket gjorde många patienter väldigt oroliga. Det fanns inte heller någon tydlig plan för hur patienterna skulle hanteras efter elkonverteringen och många kände sig vilsna. De visste inte vart de skulle ringa och tyckte inte att de fick tillräckligt med information. Andra avdelningar klagade på att flimmerpatienterna ringde runt överallt. Det fanns ett stort behov av att både lugna dem och följa upp hur deras hjärta fungerade efter elkonverteringen så vi började boka in återbesök inom 14 dagar, berättar sjuksköterskan Lena Sjölin-Horvath, som var med när mottagningen startade. TILLSAMMANS MED DAWIT ABATE jobbar hon fortfarande kvar på mottagningen och de konstaterar att de nu är en självklar del av vårdprocessen, även om det inte alltid varit så. I början var en del på sjukhuset rätt oförstående och tyckte att patienterna skulle ha läkarbesök, inte träffa sjuksköterskor, medan andra såg att det var en besparing. Men nu är det ingen som ifrågasätter oss utan alla ropar efter fler tider, berättar Lena Sjölin-Horvath. Sedan starten har mottagningen utvecklats. Danderyds sjukhus jobbar mycket med processer och alla hjärtpatienter delas in i fyra huvudprocesser där flimmerprocessen ligger under arytmiprocessen. Genom att slussa alla med förmaksflimmer eller fladder in i samma tratt kan man 18 HORIZONT 2/2015
19 se till att vården blir så likvärdig som möjligt. När patientunderlaget för mottagningen breddades utökades även tiderna från två halvdagar till två hela dagar i veckan. Ändå är det svårt att få tiderna att räcka till och man funderar på att utöka öppettiden ytterligare. Till mottagningen har man också knutit en kurator, Klas Hejdenberg, och läkaren Kristina Hagwall, som menar att det finns ett stort värde i att sjuksköterskorna kan hantera en del av återbesöken. Det sparar läkartider, vilket blir billigare, och vi har också olika kompetenser. Vissa läkare är bra på att se hela patienten men en del är väldigt inne på själva medicineringen. Flimmersköterskemottagningen kan ha ett annat helhetstänk kring personen, konstaterar hon. För många som drabbas av flimmer är oron ett nästan lika stort problem som själva flimret. De Flimmerpatienter har tidigare ofta blivit lite missförstådda. vågar inte motionera, vet inte om de vågar resa eller hur de ska äta. De gör sig i princip redo för att dö. INGEN HAR TALAT OM för dem att det med rätt mediciner går att leva i princip helt normalt med förmaksflimmer, säger Kristina Hagwall. En viktig uppgift för mottagningen är därför att dämpa oron, ge information och finnas tillgänglig för frågor. Två timmar i veckan har mottagningen telefontid. Utöver det kan patienterna lämna meddelanden på telefonsvararen som lyssnas av varje vardag. Märker de att en patient är särskilt orolig kan de också förmedla kontakt med mottagningens kurator. Flimmerpatienter har tidigare ofta blivit lite missförstådda. Man har tänkt att de inte har ont någonstans och missar att det kanske är ångesten som är det stora problemet, inte hjärtrytmen. Då Dawit Abate, Lena Sjölin- Horvath, Klas Hejdenberg och Kristina Hagwall ingår i teamet som sätter flimmerpatienternas välmående i fokus. HORIZONT 2/
20 REPORTAGE Sjuksköterskan Dawit Abate går igenom resultatet från patienten Pirkko Tuomelas återbesök. Innan hon går är Dawit Abate noga med att hon vet vad som kommer att hända i nästa steg i behandlingen. FLIMMER- MOTTAGNINGEN STARTADE: SYFTE: Att erbjuda en mer jämlik vård för flimmerpatienter. Patienter som gjort elkonvertering eller som behandlas med antiarytmika kommer på återbesök. Patienter från akuten eller andra avdelningar på sjukhuset erbjuds frekvens- eller rytmkontroll. ANTAL PATIENTER PER ÅR: Cirka 670 vårdkontakter under måste man hjälpa till med det också, säger Kristina Hagwall. För att ytterligare vässa helhetstänket kring patienten skulle hon gärna knyta fler kompetenser till mottagningen. De har redan börjat erbjuda yoga och det finns planer på att även knyta till sig en sjukgymnast. Det finns också intressanta försök med kbt för flimmerpatienter. Ju bredare vi kan tänka, desto lättare blir det att hitta en bra lösning för varje individ. Vi har kommit långt i vår flimmervård men kan bli ännu bättre, konstaterar Kristina Hagwall. FÖR PIRKKO TUOMELA ÄR DET dags för återbesök på flimmersköterskemottagningen. Det är nu ungefär ett år sedan hon fick svårt att andas och åkte in till vårdcentralen. Hon trodde att det berodde på hennes astma men på vårdcentralen gjorde läkaren ett ekg och skickade henne direkt till akuten på Danderyds sjukhus. Hon diagnosticerades med förmaksflimmer, fick blodproppsförebyggande läkemedel och hänvisades vidare till sjukhusets flimmersköterskemottagning. Pirkko Tuomela fick prova flera olika läkemedel och elkonverterades i slutet av Sedan någon månad tillbaka äter hon antiarytmiska läkemedel och det verkar som att hennes flimmer nu börjar bli under kontroll. Dawit Abate frågar om hon känner av halsbränna eller yrsel och om hon haft någon hjärtklappning. Jo visst, lite halsbränna har hon haft och visst har hon varit yr emellanåt men hon tycker ändå att hon mår bra. Jag brukar ta lite örtte mot halsbrännan, berättar hon. Men du vet att det finns tabletter? Ja, men jag har så många mediciner redan. Jag vill inte ta mer, säger hon. Dawit Abate kontrollerar Pirkko Tuomelas blodtryck och tar ett ekg som går direkt in i datorn. Om det behövs finns en läkare alltid tillgänglig per telefon och kan få upp bilden på vilken dator som helst i huset. Systemet kostade en del att installera men det sparar mycket tid. Personalen slipper springa med papper till läkarna och patienten behöver inte bli sittande och vänta under tiden. INNAN HON LÄMNAR MOTTAGNINGEN ser Dawit Abate till att Pirkko Tuomela har en tid för återbesök hos en läkare på arytmimottagningen. Han berättar att hon ska fortsätta gå på kontroller regelbundet men att proverna kan lämnas på vårdcentralen. De följs upp via flimmermottagningen. Tanken är att de mest sjuka och komplicerade fallen ska komma till mottagningen, och de som kräver mer noggranna kontroller av 20 HORIZONT 2/2015
Förmaksflimmer 1 (10) Hjärtrytmrubbningar SÄS Utgåva 3. Fastställandedatum Dokument-id 27416
Medicinsk Patientinformation patientinformation Förmaksflimmer Hjärtrytmrubbningar SÄS Utgåva 3. Fastställandedatum 2017-12-20. Dokument-id 27416 1 (10) Om förmaksflimmer i korthet Förmaksflimmer är den
Läs merFrågor och svar om Pradaxa & RE LY
Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,
Läs merLjuset På! Riksförbundet HjärtLungs kampanj om tre dolda folksjukdomar. Drygt svenskar har hjärtsvikt. Ungefär svenskar har KOL
Riksförbundet HjärtLungs kampanj om tre dolda folksjukdomar Drygt 400 000 svenskar har hjärtsvikt 200 000 vet inte om det Mer än 300 000 svenskar har förmaksflimmer 100 000 vet inte om det Ungefär 500
Läs merTILL DIG SOM VILL VETA MER OM FÖRMAKSFLIMMER FÖRMAKSFLIMMER
TILL DIG SOM VILL VETA MER OM FÖRMAKSFLIMMER FÖRMAKSFLIMMER INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Vad är förmaksflimmer? 3 3 Sambandet mellan förmaksflimmer och stroke 6 4 Hur behandlas förmaksflimmer? 8 5 Blodförtunnande
Läs merFörmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION
Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är
Läs merOCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER
Fråga PERSONCENTRERAD VÅRD OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER Mahboubeh Goudarzi samtalar med Göte Nilsson. Relationsbyggandet är viktigt både för vårdpersonalens arbetsglädje och för patienternas tillfrisknande.
Läs merProv: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.
Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,
Läs merSamordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga
Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett
Läs merHJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART.
HJÄRTGUIDEN En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. Välkommen till Hjärtguiden Hjärtguiden vänder sig till dig som behandlats
Läs merFramtidens hälsoundersökning redan idag
Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.
Läs merKOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.
KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är
Läs merENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT
ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT Känn din puls förhindra en hjärninfarkt Vet du om ditt hjärta slår så som det borde? Slår ditt hjärta regelbundet, är pulsen
Läs merÄtstörningar. Att vilja bli nöjd
Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar
Läs merFörmaksflimmer vanligare än vi trott Av Ola Hanson
4 FOLKHALSASVERIGE.SE Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet MEDIAPLANET NYHETER Mårten Rosenqvist Senior professor vid institutionen för kliniska vetenskaper på Karolinska Institutet Danderyds
Läs merAtt leva med schizofreni - möt Marcus
Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk
Läs meropereras för förträngning i halspulsådern
Till dig som skall opereras för förträngning i halspulsådern Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på
Läs merStudie av internetförmedlad kognitiv beteendeterapi vid intermittent (paroxysmalt) förmaksflimmer
Sidan 1 av 5 Studie av internetförmedlad kognitiv beteendeterapi vid intermittent (paroxysmalt) förmaksflimmer Bakgrund och syfte Förmaksflimmer är en vanlig hjärtsjukdom som beror på en störd elektrisk
Läs merKLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN
KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.
Läs merPAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA
PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt
Läs merEn hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck
En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots
Läs merMät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa.
Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa. Många som har högt blodtryck märker ingenting. Just därför är det så viktigt att mäta det. Här på Apotek Hjärtat kan vi hjälpa
Läs merHögt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.
Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför
Läs merRecept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.
Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk
Läs merHUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den
VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt
Läs merEn Sifo-undersökning om läkemedelsanvändning bland äldre
En Sifo-undersökning om läkemedelsanvändning bland äldre Förord Läkemedel hjälper många äldre att behålla ett hälsosamt liv men läkemedelsanvändningen har även en mörk baksida. Sverige är ett rikt land,
Läs merFÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING
FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING Sofia Ernestam Reumatolog, Karolinska universitetssjukhuset Registerhållare SRQ Projektledare 4D artriter Sofia Svanteson, Grundare
Läs merFör bättre läkemedelsanvändning och bättre hälsa
Handla klokt! För bättre läkemedelsanvändning och bättre hälsa Läkemedelskommittén ska verka för en rationell, säker och kostnadseffektiv hantering av läkemedel. Kommittén utses av landstingsstyrelsen
Läs merTÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista
ÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning Ordlista arbetsskada operationsbord såg (subst.) ta sig samman arbetsledning anmäla skadan överhängande nerv sena sönderskuren samordningstiden olyckshändelse
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA
Läs merPrehospitalt omhändertagande
Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling
Läs merUtvärdering av vården vid stroke
Utvärdering av vården vid stroke 2018 UTVÄRDERING AV VÅRDEN VID ASTMA OCH KOL SOCIALSTYRELSEN 1 Utvärdering av vården vid stroke Allt färre insjuknar och avlider i stroke och det är framförallt den kraftiga
Läs merLyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ.
Höra 1 Varför kommer de för sent? Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. A Ursäkta mig, jag skyndade mig så mycket jag
Läs merFäst patientetikett här. Personlig information om ditt akutbesök på Kungälvs sjukhus
Fäst patientetikett här Personlig information om ditt akutbesök på Kungälvs sjukhus 1 Inskrivning 1. När du kom fick du ta en nummerlapp. Detta är viktigt eftersom det är vårt sätt att följa din väntetid
Läs merStroke många drabbas men allt fler överlever
Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är
Läs merHögt blodtryck Hypertoni
Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,
Läs merNja, man vet inte riktigt hur lång tid det tar men om en stund är det nog din tur! Hur mår du? Vill du ha en tablett eller nåt?!
$.87(1 AKUTEN Introduktion: Det här dramat handlar om mannen som låg vid Betesdadammen och väntade på att få hjälp ned i en bassäng. Det var nämligen så att när vattnet kom i rörelse så hade vattnet en
Läs merKonsten att hitta balans i tillvaron
Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om
Läs merVälkommen till Lärandeseminarium 1
Välkommen till Lärandeseminarium 1 Jämlik strokevård! Sammanhållen vård, rehabilitering, stöd och information Patient/brukare/närstående är en viktig resurs! JÄMLIK STROKEVÅRD Sammanhållen vård, stöd,
Läs merTidig understödd utskrivning från strokeenhet
Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom
Läs merMest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga
Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...
Läs merTid: Tisdag 8 maj 2018 kl. 9:30-12:00 Plats: Ängsklockan, plan 6, Ludvika lasarett
Hälso- och sjukvården Datum 2018-05-08 Sida 1 (6) Västerbergslagen Dnr Minnesanteckningar patientrådet Ludvika Tid: Tisdag 8 maj 2018 kl. 9:30-12:00 Plats: Ängsklockan, plan 6, Ludvika lasarett 1. Mötets
Läs merLEVA MED PARKINSON KONST ÄR MIN DRIVKRAFT VÅRDFOKUS. NUMMER ETT 2015
LEVA MED PARKINSON KONST ÄR MIN DRIVKRAFT 42 VÅRDFOKUS. NUMMER ETT 2015 Conny lever för skapandet. När han mår bra är han gärna aktiv tills han stupar, trots att parkinsonsjuksköterskan manar till balans
Läs merOpereras För Aortaaneurysm Aortaocklusion
Till dig som skall Opereras För Aortaaneurysm Aortaocklusion Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen
Läs merkliniken i fokus Ny mottagning för sena Här får unga 62 onkologi i sverige nr 6 17
kliniken i fokus Ny mottagning för sena Här får unga 62 onkologi i sverige nr 6 17 Det behövs mycket mer kunskap om seneffekter hos personer som överlevt barncancer. Och kunskapen behöver också spridas
Läs merTILL DIG SOM VÅRDAS AKUT
TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering
Läs merMÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50
Läs merFrekvenstabell 2014, Vårdbarometern
TILLGÅNG TILL SJUKVÅRD Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 27064 67 66 63 70 Nej 13473 33 33 37 30 Minns ej/vill ej svara 273 1 Q2 Har du någon gång under
Läs merFörst vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att
Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så
Läs merEN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT
1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till
Läs mer5 tips för en mer harmonisk arbetsdag
5 tips för en mer harmonisk arbetsdag Innehållsförteckning Förord...4 Steg 1...6 Börja varje vecka med en tydlig plan...6 Steg 2...8 Skriv upp allt du ska göra på ett ställe...8 Steg 3...10 Lär dig att
Läs merHälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan
Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan 1. Bordsmoderator stödjer att diskussionen följer de olika perspektiven 2. För en diskussion/ reflektion om vad hälsofrämjande insatser
Läs merNär mamma eller pappa dör
När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal
Läs merLättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig
Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.
Läs meratt andas lite fel under en längre period kan framkalla likartade symptom som vid hyperventilering,
Naturlig hälsa Andas dig frisk och Andas rätt det ökar din energi och fettförbränning och håller dig friskare. Jag vill att folk ska bli medvetna om sin andning i vardagen, inte bara när de går på yoga,
Läs merKurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren
qvo vadis? 2007-01-11 Av Ellenor Lindgren SCEN 1 HEMMA Publikinsläpp. tar emot publiken och förklarar att slagit huvudet. har bandage runt huvudet och ligger och ojar sig på scenen. leker och gör skuggspel.
Läs merHur kan de som har LSS-stöd bestämma mer?
Hur kan de som har LSS-stöd bestämma mer? Författare: Kristina Bromark, utvecklingsledare Enheten för välfärd och FoU-stöd, funktionshinder Tfn: 0727-41 54 25 E-post: kristina.bromark@regionuppsala.se
Läs merTill dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM
Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller
Läs merNjurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus.
Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. SUT20140120PSE02 Njurcancer Bakgrund
Läs merRiksförbundet Sällsynta diagnoser - Fokus på vården. Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum:
Riksförbundet Sällsynta diagnoser - Fokus på vården Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum: 2017-01-18 1 Kort om genomförandet Webbenkät Medlemmar med en sällsynt diagnos eller som har barn/anhörig med en
Läs merNu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor
sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan
Läs merTar du hand om någon som är sjuk? Låt oss få ta hand om dig
Tar du hand om någon som är sjuk? Låt oss få ta hand om dig Givande och självklart Men oj, så slitsamt ibland De allra flesta ställer upp när någon behöver hjälp. Ofta är det helt självklart att hjälpa
Läs merefter knä- eller höftledsoperation
PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar
Läs merTrasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp
Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp En liten saga om barns rättigheter i landstinget efter en förlaga från Stockholms läns landsting Det var en gång fyra kompisar
Läs merBARA FÖR ATT DET FINNS MEDICINER BEHÖVER MAN INTE CHANSA. RFSL om hiv, behandlingar och smittsamhet
BARA FÖR ATT DET FINNS MEDICINER BEHÖVER MAN INTE CHANSA RFSL om hiv, behandlingar och smittsamhet HUR HAR HIVMEDICINERNA FÖRÄNDRAT VÅRA ATTITYDER TILL SÄKRARE SEX? När det ständigt kommer nya hoppfulla
Läs merSTÖD FORSKNING OM STROKE
STÖD FORSKNING OM STROKE Bestäm själv forskningsområde i samarbete mellan STROKE- SJUKDOMEN Stroke är en folksjukdom. Årligen drabbas 30 000 personer i Sverige och ca en halv miljon berörs (patienter,
Läs merMängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.
HJÄRTAT Mängden utslag kan avgöra risken Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. Det är känt att hälsosamma levnadsvanor minskar risken. Men mycket tyder på att även valet av behandling
Läs merHur kan hjärtsjukvården i Stockholms läns landsting nå bättre resultat?
Hur kan hjärtsjukvården i Stockholms läns landsting nå bättre resultat? Sammanfattning av seminarium om Stockholms hjärtsjukvård, den 6 mars 2013, som arrangerades av AstraZeneca och Hjärt-Lungfonden 1
Läs merHubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert
Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är
Läs merDu är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB
Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,
Läs merEn av tio kvinnor har det men många vet inte ens om att diagnosen finns.
15 år av smärta I 15 år gick Ella Granbom med fruktansvärd menssvärk. För ett år sedan kom diagnosen Ella har endometrios. Tillsammans med AnnaCarin Sandberg håller hon nu på att starta en lokal stödgrupp
Läs merArtärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen.
Pressmaterial Ordlista Ablation en metod för behandling av förmaksflimmer som innebär att läkaren går in med en kateter från ljumsken till hjärtat och på elektrisk väg försöker häva störningen i hjärtats
Läs merFakta om stroke. Pressmaterial
Pressmaterial Fakta om stroke Stroke (hjärnblödning, slaganfall) är den främsta orsaken till svåra funktionshinder hos vuxna och den tredje största dödsorsaken efter hjärtsjukdom och cancer. Omkring 30
Läs merTill dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm
Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen
Läs merLkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1
Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus
Läs merDet är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.
Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.
Läs merDet är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.
Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.
Läs merHälsoångestmodellen. 1. Kontrollbeteenden 2. Försäkrande beteenden 3. Förebyggande beteenden 4. Undvikanden
Hälsoångestmodellen Oavsett vad din hälsoångest beror på så har vi idag goda kunskaper om vad som långsiktigt minskar oro för hälsan. Första steget i att börja minska din hälsoångest är att förstå vad
Läs merdoing stuff that nobody
Sjukvård I guess I think about doing stuff that nobody else has done. Lena Dunham Sjukvård 59 Titti Lundgren Sjukvården utvecklas hela tiden med hjälp av teknik. Idag kan människor opereras av robotar
Läs merFörmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION
Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är beläget mitt i bröstkorgen. Det är uppbyggt av muskelvävnad och
Läs merKÄNNER DU DIG OROLIG? Verktyg för att övervinna oro
KÄNNER DU DIG OROLIG? Verktyg för att övervinna oro Bild: Hannele Salonen-Kvarnström Är du orolig? Har du ett inbokat läkarbesök, provtagning eller undersökning? Får det dig att känna dig illa till mods?
Läs merVägen till ett tobaksfritt liv...
Vägen till ett tobaksfritt liv... Varför ska du sluta röka eller snusa? Tobak skadar din hälsa Allvarliga sjukdomar som lungcancer, sjukdomar i lungor och luftrör, exempelvis KOL samt hjärt-kärlsjukdomar
Läs merSAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning
KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och
Läs merDe hade såklart aldrig genomfört operationen om de vetat att jag var gravid!
De hade såklart aldrig genomfört operationen om de vetat att jag var gravid! Månadens inspirationsprofil heter Rebecka och är en stark och livsglad ung mamma som i många år kämpat med en svårhanterlig
Läs merTill dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga
Till dig som fått VELCADE Information till patienter och anhöriga Information om Velcade till patienter och anhöriga Din läkare har rekommenderat behandling med VELCADE (bortezomib). VELCADE är det första
Läs merSvåra närståendemöten i palliativ vård
Svåra närståendemöten i palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet, Stockholm Överläkare vid Stockholms Sjukhems palliativa sekt. Hur påverkas närstående? psykisk stress fysisk utmattning
Läs merTrend Vårdbarometern 2010-2014
Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 63% 64% 64% 66% 67% Nej 37% 36% 36% 34% 33% Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som medföljande
Läs merHälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling
Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Den medicinska kunskapen och den medicinska teknologin (arbetsmetoder, utrustning
Läs merSå här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips
Så här gör du för att vuxna ska lyssna på dig Läs våra tips Vuxna kan lära sig mycket av oss. Vi tänker på ett annat sätt och vet grejer som de inte tänkt på. Det här är en tipsbok Du träffar många vuxna
Läs merG-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv!
G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv! Vad erbjuder Gunilla och G-kraft Akupressur? Jag gör behandlingar utifrån traditionell kinesisk medicin. Akupressur Öronakupunktur Koppning/koppningsmassage
Läs merTill dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation
1 Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto Patientinformation Innehållsförteckning Orsaker till förmaksflimmer 5 Symtom 7 Tre typer av förmaksflimmer 7 Behandling av förmaksflimmer 8 Förmaksflimmer
Läs merPatienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning
Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!
Läs merVälkommen till barnoperation
Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Före När något i kroppen inte fungerar som det ska så måste det lagas. Det kallas för operation och görs på ett sjukhus. Det är en doktor som opererar,
Läs merKärlkirurgi. En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC
Kärlkirurgi En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC Denna folder är en sammanfattning av den vård som ingår i begreppet kärlkirurgi - de olika kärlsjukdomarna
Läs merSTRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap }
{ ledarskap } STRESS ÄR ETT VAL! SLUTA SÄTTA PLÅSTER PÅ DINA SYMPTOM NÄR DU ÄR STRESSAD. LÖS PROBLEMEN VID KÄLLAN ISTÄLLET OCH FUNDERA ÖVER VILKA VAL DU GÖR SOM CHEF. E n undersökning visar att 70 procent
Läs merStress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.
Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i
Läs merPatienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand
Patienten i centrum Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning 2016-10-22 FUB Malin Nystrand Vad jag skall prata om Kroppen och hälsan är viktigt Varför kan det vara
Läs merTill dig som ska genomgå kranskärlsröntgen
Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen En skrift från Hjärtkliniken på Danderyds sjukhus, 2011 Hjärtat kroppens blodpump Hjärtat är en muskel som pumpar cirka 90 000 gånger per dygn för att få ut syresatt
Läs merVälkommen till avdelning 32 SIVA/NAVE!
Välkommen till avdelning 32 SIVA/NAVE! Avdelning 32 SIVA/NAVE Vi är en medicinsk akutavdelning med både vårdplatser, behandlingsrum för trombolysbehandling samt en intermediäravdelning med fyra förstärkta
Läs merAtt äntligen känna sig förstådd och hjälpt
Klienternas utmärkande tankar om kliniken Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt En av kärnpunkterna till att kunderna tar hjälp av er klinik är att kiropraktik kort och gott har hjälpt dem. Som ni
Läs mer