ELTEKNIK ÅRSMÖTET 2000

Transkript

1 ELTEKNIK NR 3 JUNI 2000 NYHETSBREV FÖR SER:S MEDLEMMAR Innehåll sid Årsmötet 1 Bluetooth 1-2 Anders Kjellbergny i styrelsen 2 Människan-maskinen 2-3 Young Engineer Seminar 3-5 Det intelligenta huset 5 Ledarskapet och ingenjören 6 ÅRSMÖTET 2000 SERs årsmöte hölls den 26 april på Ericsson Microelectronics i Kista. Valnämndens ledamöter Gustav Gottberg Stockholm (omval) Per G Forsgren Täby (omval) Hans Heilborn Huddinge (omval) Jan Martinsson Västerås (omval) Verksamhetsberättelsen för 1999 finns att läsa på Komplett årsredovisning kan beställas från kansliet. Se baksidan. Styrelseledamoten Magnus Nilsson hade avböjt omval och styrelsen tackar för det Magnus bidragit med och önskar honom lycka till i den egna verksamheten. Sven Dagberg hade avböjt omval som ordinarie revisor och ett varmt tack framföres på SERs vägnar för hans insatser för föreningen. Till styrelseledamöter för tiden fram till årsmötet 2001 valdes: Ordförande Margaretha Eriksson Stockholm (omval) Övriga ledamöter Jan Blix Vällingby (omval) Jana Kjebon Farsta (omval) Anders Kjellberg Hörby (nyval) Karsten Larsen Danderyd (omval) Aleksander Marlevi Spånga (omval) Karl Erik Olofsson Västra Frölunda (omval) Lars Olsson Lund (omval) Niklas Smedberg Hägersten (omval) Yngve Sundblad Huddinge (omval) Arne Svensson Henån (omval) Anders Åberg Staffanstorp (omval) Revisorer, ordinarie William Persäter* Enebyberg (nyval) Hans Zahlander Norrtälje (omval) Ersättare Ove Hallberg Linköping (omval) Nils Wästerlid Stockholm (omval) *William Persäter har tidigare varit revisorersättare. Bluetooth - information och demonstration Efter stadgeenliga ärenden presenterades Blåtand - den trådlösa överföringen av både ljud och bild. Sätt 25 civilingenjörer i ett rum, ta en dator och anslut en Blåtandsmodul, ta en dator till och gör likadant, visa att datorerna inte sitter ihop fysiskt. Anslut sedan en vanlig webbkamera till dator 1, rikta kameran mot publiken och applikationsingenjören Jonas Holmqvist från Ericsson Microelectronics kan visa oss en grupp imponerande långa ansikten på den andra datorns bildskärm! Det var de imponerade SER-medlemmarna som tappade hakan! Blåtand är slutet på sladdhärvor, glappkontakt eller kontakter som inte passar. Överföring av ljud och bild går lika bra. Mindre än ett frimärke Själva Blåtandskretsen är mindre än ett halvt frimärke och ändå en komplett radiosändare! Sändningsfrekvens ligger inom mikrovågsområdet, 2,4-2,5 gigahertz, samma som för mikrovågsugnar. Blåtandsanslutna elektronikprylar tar dock inte kommandot över mikrovågsugnen därhemma, Ericsson lugnar oss på den punkten. Blåtandstekniken bygger på frekvensmodulering med 1600 frekvenshopp per sekund och en maximal överföringshastighet på 1 megabit per sekund. Mikrovågsugnen hänger inte med i den takten och reagerar inte på signalerna. Vem vet vad som händer när även mikron har en inbyggd Blåtandsmodul? Räckvidden är 100 meter för en sändare på 100 milliwatt. SVENSKA ELEKTRO- OCH DATAINGENJÖRERS RIKSFÖRENING Brev: Stockholm, Besök: Klara Södra Kyrkogata 1, 4tr Kansli: Tel , Fax , E-post ser@ser.se AMAB Grafiska, Stockholm,

2 ELTEKNIK NR 3 JUNI 2000 Inga patentskydd Blåtandstekniken är inte patentskyddad, alla får använda den. Tanken med blåtandstekniken är att den ska vara fri, så att den får maximal spridning. Ericsson, Intel, IBM, Nokia och Toshiba skapade standarden, sedan har mer än 200 företag anslutit sig till den. Intressant att notera att det är IT- och mobiltelefonföretag som har skapat standarden, inte traditionella telekomföretag! Lucent, tidigare Bell i USA, har anslutit senare. Ju mindre krets, desto större fabrik Ericssons styrka i blåtandssammanhang ligger i att de både designar och tillverkar kretsarna. Produktionen ligger dessutom vägg i vägg med utvecklingslabben i Kista. Ju mindre kretsarna är, desto större anläggningar krävs det för att tillverka dem. Idag tillverkar Ericsson Microelectronics kretsar med en linjebredd på 0,35 mikrometer. Detta ställer enorma krav på stabilitet hos all produktionsutrustning, från själva huset till alla rör och pumpar för processvätskor. Inga vibrationer från tunnelbanan till Akalla eller tung trafik genom Kista centrum får fortplanta sig in i fabriken, de stör exponeringen av kiselplattorna. Tursamt nog är huset byggt på en naturlig dämpare, ett stort stenblock som vilar på lera. Komponentförsäljning Ericsson Microelectronics säljer även blåtandskomponenter och andra mikrovågskomponenter till konkurrerande företag. Det möter inga hinder att sälja generiska komponenter, och de hetaste konstruktionerna används för eget bruk. SER tackar Ericsson Microelectronics för en imponerande demonstration av blåtandstekniken och för att vi fick använda deras lokaler under vårt årsmöte! Margaretha Eriksson, Ordförande VÅR NYVALDE STYRELSELEDA- MOT ANDERS KJELLBERG PRESENTERAR SIG Jag är en 40-årig civilingenjör datateknik (LTH), som ursprungligen kommer från Kolbäck, ett litet samhälle utanför Västerås, varför min yrkeskarriär NYHETSBREV FÖR SER:S MEDLEMMAR naturligt började på ASEA och senare ABB. I nästan 6 år har jag rest världen runt och kört igång ASEA (ABB) utrustningar. Främst styr- och reglersystem inom metallurgisk processindustri (valsverk, stålverk, etc.). Efter igångkörningsjobbet flyttade jag till Lund och läste till civilingenjör. I och med examen lämnade jag ABB och arbetade två år på SattControls utvecklingsavdelning med framtagning av program till ett nytt styrsystem (SattLine). Som en parentes kan nämnas att ABB har köpt detta företag och produkten tillhör nu ABB. Efter dessa två år på SattControl återvände jag till ABB, men nu till ABB Corporate i Lund. Under drygt fem år byggde jag där upp en liten grupp som sysslade med IT-stöd för konstruktion, d v s framtidens ITstöd exempelvis inom dokument- och produkthantering. (Här arbetade jag tillsammans med SERs styrelseledamot Anders Åberg) bestämde sig ABB för att flytta gruppen i Lund till Västerås. Jag och en arbetskollega startade då istället egen verksamhet. Vi arbetar idag med dokument- och ärendehantering både med konsulting och egen produkt. Företaget, Convertum AB, sitter i forskningsbyn IDEON och har idag sex anställda. Jag är VD. Anders Kjellberg MÄNNISKAN OCH MASKINEN - ETT BRA PARTNERSKAP? Ett miniseminarium med ovanstående rubrik ägde rum den 13/4 på KTH med SwedPower (konsultbolag till Vattenfall) som värd. Ökad kärnkraftssäkerhet med rätt utformade kontrollrum. Enligt Human Factors-specialisterna Anna Borg och Kent Bladh från SwedPower finns det mängder av inbyggda fel i kontrollrum - upp till 60 % om man inte ser upp! Det beror bland annat på att de som skriver specifikationen för kontrollrummet och de som sedan bygger det inte talar med varandra. Kraven kan dessutom vara mer eller mindre entydiga, så det finns utrymme för tolkningar. 2

3 ELTEKNIK NR 3 JUNI 2000 ISO-standard under utveckling Tolkningsutrymmet minskas genom att både de som specificerar och bygger kontrollrum använder en gemensam standard. En sådan internationell standard är under utveckling, ISO Den vänder sig till processindustri (till exempel kraftverk, raffinaderier och kemisk industri), trafikledningscentraler och mobila kontrollrum som förarhytter, cockpitar och kommandobryggor. Kent Bladh representerar Sverige i gruppen. ISO-standarden omfattar riktlinjer för utformning av kontrollrum arbetsplatser presentation och styrning av processen arbetsmiljökrav ergonomiska krav utvärdering av kontrollrummets utformning Validering gör det säkrare Innan kontrollrummet tas i drift ska det ha verifierats mot specifikationen, så att det innehåller alla föreskrivna delar. Resultatet säger dock inget om delar som saknas i specifikationen. Dessa upptäcker man genom att jämföra systemet med de faktiska behoven, så kallad validering. Det går att förbättra kontrollrumsutformningen avsevärt genom att stämma av funktionen mot verkligheten. Kärnkrafts- och flygindustrin ledande Kärnkrafts- och flygindustrin är ledande på det här området, där får det helt enkelt inte bli fel. Filosofin kring kontrollrum och operatörsgränssnitt inom kärnkraften går att tillämpa på andra områden som användargränssnitt till programvara. Enkla riktlinjer för människa-maskinkommunikation är till exempel att använda en enkel och naturlig dialog tala användarens språk (inte datorns) minimera minnesbelastningen (användarens!) skapa en intuitiv visuell layout vara konsekvent visa vad som händer med återkoppling ha tydliga avslutningar på dialoger (Esc-knappen!) tillåta anpassning till användaren För den som vill fördjupa sig i utformningen av kontrollrum ger Swedpower 2-dagarskursen Utveckling NYHETSBREV FÖR SER:S MEDLEMMAR av kontrollrum och operatörsgränssnitt i höst. Ta kontakt med Anna eller Kent! Kent.bladh@swedpower.vattenfall.se Anna.borg@swedpower.vattenfall.se Margaretha Eriksson, Ordförande EUREL YOUNG ENGINEERS SEMINAR, OKT 2000 Missa inte chansen, anmäl dig nu! Den oktober är det dags igen för ingenjörer från hela Europa att träffas i Bryssel och fördjupa sina kunskaper om EU. Under ett tvådagarsseminarium arrangerat av EUREL berättar representanter för de olika institutionerna om hur EU fungerar, vilka möjligheter det ger oss ingenjörer och hur EU påverkar vår vardag. SER har en tradition att varje år delta i seminariet och i detta nyhetsbrev publicerar vi en reseberättelse från förra årets deltagare. Även i år kommer vi att utse en eller två representanter bland våra medlemmar. Om du är intresserad, ring eller e-posta din anmälan till SER kansliet. Där kan du också rekvirera en broschyr med ytterligare information. Följ även med på EURELs hemsida Seminariet 1999, oktober. EUREL anordnar varje år ett seminarium för unga ingenjörer för att ge oss en inblick i hur de arbetar inom kommissionerna och till vilken nytta de kan vara för oss. EUREL är en sammanslutning av 14 olika länders organisationer för elektro- och dataingenjörer. I oktober i fjol hade jag turen att bli utsedd som SERs representant till detta seminarium. Totalt var vi 20 deltagare i seminariet. Från Tyskland kom 7 deltagare, Polen 6, Italien 4, Ungern 1, England 1 och så jag från Sverige. Första dagen började med att EURELs generalsekreterare J A Renard hälsade oss alla välkomna och informerade om EUREL. Efter lunch var det dags för information om EU. Mr Jo Vandercapellen för Education and Culture DG berättade om de europeiska institutionerna, deras roll och funktion samt beslutsprocessen. 3

4 NYHETSBREV FÖR SER:S MEDLEMMAR ELTEKNIK NR 3 JUNI 2000 Varje kommissionär är chef över en kommissionärsgrupp, ett DG, Directorate General. Det finns 19 DG och varje DG måste innehålla medlemmar ur minst tre medlemsländer. Inom EU finns följande institutioner: Ministerrådet, Kommissionen, Europaparlamentet, Europadomstolen, Revisionsrätten samt Centralbanken. Sedan följde information om forsknings- och utvecklingsprogram, det 5:e Forskningsprogrammet (The Fifth Framework Programme) som hölls av Mr Christos Angelopoulos från Research DG. Det 5:e Forskningsprogrammet är ett program för att stärka den vetenskapliga och teknologiska basen inom industrin i Europa och sträcker sig över fem år Han informerade bl a om vad som gäller om man vill söka bidrag för ett projekt samt vad som hittills har gjorts inom ramarna för projektet. Eftermiddagen avslutades med ett föredrag av Mr Michael Cwik från Economic and Financial Affairs DG om den ekonomiska och monetära unionen. Han berättade om bakgrunden till EURO, de erfarenheter man hittills samlat på sig samt de problem som medlemmarna i EURO-land har framför sig innan man har nått målet. Det som diskuteras inom EU nu vad gäller EURO är hur länge man ska tillåta att länderna använder sina egna valutor parallellt med EURO efter när EUROn ska bli betalmedel. Förslagen just nu var allt från 2-3 veckor till 2-3 månader. Man förväntar sig en hel del logistikproblem vid övergången. Andra dagen började med att Mr Tomas Grönberg från Environment DG, den DG där Margot Wallström är kommissionär, berättade om hur man jobbar med miljöfrågorna inom EU. Det stora problemet är att få med miljöfrågorna i allt annat beslutsfattande samt att stärka miljömedvetandet samt att ändå ha en hållbar tillväxt. Detta har man jobbat med i det som kallas The Fifth Environment Action Programme. Detta program slutar under år 2000, men man kommer då att starta det sjätte programmet. Mr Grönberg berättade också om Agenda 2000 och Amsterdamfördraget. Sedan fortsatte Mr Richard Greenwood från Energy DG med att tala om energipolitiken inom den Europeiska unionen. I dag importeras 80 % av all olja och 93 % av all gas från länder utanför EU. Man beräknar att 70 % av all energi vi förbrukar behöver importeras år Han berättade om de program som finns och vad man gör för att minska beroendet av länder utanför EU. Enligt Kyoto-avtalet ska EU minska sitt energibehov med 8 % jämfört med vad som förbrukades Efter detta var det dags för ett besök i parlamentet. Det var tyvärr inget som pågick i parlamentet under vårt besök men vi fick ändå en inblick i hur det fungerar. Efter besöket i parlamentet bjöd EUREL på gemensam lunch. Under lunchen berättade Mrs Niovi Ringou från Internal Market DG lite om hur man får information om vad som gäller om man vill studera eller jobba i ett annat EU land. Senare under dagen berättade Mr Jeffrey Baumgartner från Information Society DG om elektronisk handel. Över 46 miljoner människor i Europa har i dag tillgång till Internet så kravet på fungerande elektronisk handel ökar hela tiden. IST, Information Society Technology Programme, är det program där man jobbar med dessa frågor. Vill man ha pengar av IST för att förverkliga någon idé man har, måste man gå ihop med ett annat företag eller organisation från ett annat land innan man söker. Dagen och hela besöket i Bryssel avslutades för min del med att Ms Eunike Elkettani från Information Society DG talade om avregleringen av telefonimarknaden inom EU. Förval av teleoperatör ska ha varit klart inom hela EU I Sverige gjorde man detta som bekant I den avreglerade telemarknaden är det företaget som har flest kunder som står för telefonkioskerna. Beslutet om avreglering av privattelemarknaden kom För mobiltelemarknaden togs beslutet redan Dagen avslutades med ett föredrag av Mr David Eardley från Enterprise DG men det kunde jag inte stanna kvar och lyssna på för då hade jag missat mitt 4

5 NYHETSBREV FÖR SER:S MEDLEMMAR ELTEKNIK NR 3 JUNI 2000 flyg hem. Sammanfattningsvis kan jag säga att det var mycket intressant och lärorikt att få åka på seminariet. Jag rekommenderar verkligen dem som kan att försöka få åka i år. Mera information kan fås på följande adresser: Jaana Lehtonen DET INTELLIGENTA HUSET Till Vattenfallbolaget Sensels lokaler i närheten av Globen kom den 7:e mars 35 SER-medlemmar, som var intresserade av det intelligenta huset. Presentationen sköttes av bl. a. Olof Christensson (olof.christensson@sensel.se) och Tord Ingvarsson (tord.ingvarsson@sensel.se) från Sensel. Forskning beträffande intelligent styrning av funktioner i hemmet har inom Vattenfall pågått sedan På Gotland (Gotlands Energi AB är ett dotterbolag till Vattenfall) har 7000 abonnenter ingått i ett pilotprojekt kallat Got.com. Grundtanken har från början varit att man skall ha en tvåvägskommunikation. När man nu är redo för en större lansering, så sker det med hjälp av ett nystartat bolag, Sensel AB. Företagsnamnet har skapats som en kombination av det engelska ordet sense (känsla, förnuft) och det svenska ordet el. För att det intelligenta huset skall bli verklighet krävs tre aktörer: Kunder, Tjänsteleverantörer (Service Providers) och Operatörer (Access Providers). Kund är den som använder sig av en tjänst eller produkt, Service Provider är den som erbjuder kunden sina tjänster eller produkter, Access Provider gör det möjligt för parterna att kommunicera med varandra. Sensel AB är en Access Provider. Det innebär att Sensel har en central serverdator, som kunden kan komma åt via telefon eller Internet. Servern i sin tur kommunicerar med en central styrenhet i huset (Home Gateway). Denna kopplas ihop med husets elnät, som används för den interna kommunikationen med olika apparater i hemmet. Vattenfall har utvecklat en serie tjänster, som är anpassade för att fungera tillsammans med styrenheten och elnätet och är alltså en Service Provider. Det gäller t.ex. kyl- & frysvakt, värmestyrning, inbrottsvakt Rent konkret tillhandahåller man kommunikationsdosor, noder, som är inbyggda i eller sitter i direkt anslutning till en viss apparat. Men även andra Tjänsteleverantörer än Vattenfall kommer att kunna erbjuda tjänster via Sensel. Man skulle t.ex. kunna tänka sig ett oljebolag, som den här vägen övervakar när oljepannan behöver service och när tanken behöver fyllas på. En viktig aspekt är säkerheten vid användning av systemet, att den personliga integriteten kan garanteras. Därför finns en särskild Sensel-nyckel. Man loggar in med hjälp av ett unikt lösenord och en personlig kod. I Sensels tekniska plattform är det vattentäta skott mellan olika Service Providers och mellan kunderna. Det innebär att varje Service Provider bara kan identifiera sina egna kunder i nätverket. De kan aldrig se om kunden har en produkt från en konkurrent. I Sverige finns endast en Sensel-server och den beräknas räcka ett bra slag. Den kan nämligen hantera ungefär en miljon kunder. Sensel samarbetar med väletablerade företag på områdena datanätverk, serverteknik och datakommunikation. Därigenom räknar man med att alltid kunna utvecklas i nära kontakt med teknikens framkant. Sensels system skall vara lätt att anpassa till nya standarder, till exempel bredband eller trådlös kommunikation. Sensel håller alltid dörren öppen mot framtiden. Jan Blix Styrelseledamot 5

6 Returadress: SER, STOCKHOLM LEDARSKAPET OCH INGENJÖREN Vad gör en ingenjör egentligen? Är det konstruktions- eller utvecklingsarbete vid en dator, komplicerade beräkningar eller något annat "tekniskt"? Eller är det att hålla reda på projekt, leda medarbetare och räkna huvuden och pengar? Är det mindre tekniskt arbete? Alla ingenjörer har lärt sig kvalificerad problemlösning, att alla problem kan lösas. Frågan är mest när och till vilket pris. Karriären Snabbt blir ingenjören projektledare, ska förutom att lösa tekniska problem hålla reda på folk och rapportera uppåt i organisationen. Det ingår inte i utbildningen, men är en naturlig del av karriären. En del ingenjörer klarar det vidgade ansvaret bra, andra har svårt för att delegera, leder genom att detaljstyra och kontrollera och pinkar revir. Medarbetarna klagar, trivseln minskar och de slutar. Så ska det ju inte behöva gå. Engineering Management Ingenjörsarbete som systemarbete, produktutveckling och projektledning har idag fått samlingsnamnet Engineering Management och är till och med en akademisk disciplin. Engineering Management skär på tvären genom alla ingenjörsuppgifter. Inom området finns professorer, institutioner, böcker och konferenser. För den yrkesverksamme ingenjören finns IEEE Engineering Management Society (EMS). POSTTIDNING B Medlemmar är ingenjörer, professorer och andra akademiker. EMS ger ingenjörer och akademiker tillfälle att träffas, lära av varandra och vidareutveckla sunt förnuft. Diskussioner som leder till namn på olika slags sunt förnuft, bättre ledarskap för praktikerna och verklighetstestade teoretiska modeller för professorerna. Sunt förnuft i ny förpackning De metoder som kallas Kaizen, "lean production" och "just-in-time" och kommer från Japan är vanligt sunt förnuft, enligt japanerna. De är positivt överraskade över att västerlänningarna kommer på studiebesök och skriver så många böcker om hur de alltid har gjort. Men sunt förnuft får sällan den uppmärksamhet det förtjänar, det är ju så vi alltid har gjort. När en vetenskaplig undersökning definierar just detta sätt och sätter ett namn på det - då blir det Engineering Management av det. Vill du veta mer om Engineering Management? Ta kontakt med Jan Österlund som är ordförande för IEEE Engineering Management Society (EMS) i Sverige. Jan nås på tel e-post: m.j.osterlund-competence.mgmt@telia.com hemsida: ter.asp Margaretha Eriksson, Ordförande Och härmed önskar styrelsen och kansliet alla SER-medlemmar sköna sommarmånader, men vi återkommer igen i september med en ny innehållsrik utgåva av Elteknik. POSTADRESS: SER, Stockholm FAX: Tel: E-post: ser@ser.se (avseende föreningen, studiebesök, EUREL) medlemsservice@ser.se (avseende adressändring, betalningsfrågor) 6