VINDFORSK. Slutrapport för perioden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VINDFORSK. Slutrapport för perioden 2009 2012"

Transkript

1 VINDFORSK Slutrapport för perioden

2 Vindforsk III är till hälften finansierat av Energimyndigheten och till hälften av 28 kunder till programmet. Kunderna är 26 företag med intresse inom vindkraftsområdet, den svenska stamnätsoperatören Svenska Kraftnät samt den norska branschföreningen Energi Norge. De 28 kunderna till Vindforsk III är: ABB, Arise Windpower, AQ System, E.ON Elnät, E.ON Vind Sverige, Energi Norge, Falkenberg Energi, Fortum, Fred. Olsen Renewables, Gothia Vind, Göteborg Energi, Jämtkraft, Karlstads Energi, Luleå Energi, Mälarenergi, O2 Vindkompaniet, Rabbalshede Kraft, Skellefteå Kraft, Statkraft, Stena Renewable, Svenska kraftnät, Tekniska Verken i Linköping, Triventus, Wallenstam Naturenergi, Varberg Energi, Vattenfall Vindkraft, Vestas Northern Europe, Öresundskraft. Elforsk har utgjort kansli för programmet. Produktion: Kreativ Media AB, Grafisk form: Gabriella Lindgren Tryck: Planograf 2

3 Vindforsk forskning som kommer till nytta Utbyggnaden av vindkraft i Sverige har varit framgångsrik. Mycket tack vare den kunskap och kompetens som mångårig vindkraftsforskning bidragit med. Vi utnyttjar hela tiden forskningsresultaten. Denna rapport beskriver verksamheten för Vindforsk III under perioden 2009 till och med Rapportens syfte är att på ett översiktligt sätt beskriva programmets projekt och resultat. Informationen bygger på rapporter och andra underlag som projektledarna bidragit med i samband med utgivningen av programmets nyhetsbrev. Detta material har sedan bearbetats journalistiskt av Lars Magnell, Kreativ Media AB. Utförare av projekten är universitet och forskningsinstitut, konsulter och även vindkraftsaktörer som projektörer, tillverkare och kraftföretag. En viktig uppgift för Vindforskprogrammet, utöver att öka kunskapen inom vindkraften som teknikområde, är att bidra med kompetens. Det sker dels genom att ovan nämnda konsulter och vindkraftsaktörer deltar i forskningsprojekten, dels genom den kompetensuppbyggnad som sker i doktorandprojekt. Inom Vindforsk III har tio doktorander arbetat. Av dessa har tre avlagt doktorsexamen och fyra sin licentiatexamen inom programmet. De som avlagt sin doktorsexamen arbetar nu med sin kunskap på högskolan, Svenska Kraftnät och på ett kraftföretag. Totalt under programetappen har 47 forskningsprojekt genomförts. Därtill har sex stycken syntesrapporter som beskriver forskningsresultaten samt trender och framtida forskningsbehov för delområden inom programmet tagits fram. Forskningsprojekten har delats upp i fyra huvudområden: Vindresursen, etablering och projektering Drift och underhåll Vindkraft i kraftsystemet Standardisering och omvärldsbevakning Under programperioden har nyhetsbrev getts ut. Vindforsk har tillsammans med de andra svenska forskningsprogrammen tre gånger arrangerat forskningskonferensen Vindkraftsforskning i Fokus den senaste 2012 med 370 deltagare samt arrangerat mindre seminarier. Nyhetsbreven, dokumentation från konferenser samt rapporter från programmets projekt finns tillgängliga via programmets hemsida Elforsk AB har utgjort kansli för programmet. Jag vill här passa på att tacka Energimyndigheten, kunderna till programmet och alla utförare som har gjort det möjligt att ta fram alla spännande forskningsresultat. Det är min förhoppning att resultaten ska göra nytta i företagens arbete med projektering och drift och att programmets kunskap och kompetens underlättar integrationen av en ökande andel vindkraft i kraftsystemet Trevlig läsning! Anders Björck, Elforsk AB, programledare för Vindforsk Foto: Lars Magnell 3

4 4

5 INNEHÅLL VINDRESURSEN, ETABLERING OCH PROJEKTERING 6 Att projektera bygga och styra verken för bra lönsamhet 7 Turbulenta vindar över skogen 8 Fjärrmätning av vind 10 Normalårskorrigering av vindmätningar 11 Effektiva vindkraftsparker 12 Snabbare CFD-metoder för optimering av vindraftsparker 14 Svårt att beräkna nedisning 15 Mätmaster borde inte haverera 17 Högre torn kräver ny teknik 18 Inga sprickproblem med rätt konstruktion 20 Prefabricerade fundament kan korta byggprocessen 21 DRIFT OCH UNDERHÅLL 22 Rätt underhåll sänker kostnaderna 23 Stor besparingspotential med underhållsplanering 24 Jakten på låg vikt = klena växellådor 25 Termisk övervakning 26 Att undvika skador genom tillgång till tillförlitliga data 27 Vindkraftverken klarar inte besiktningen 28 Oljans renhet avgörande för livslängden 29 Lovande ny övervakningsmetod 30 Felorsaker i omriktare till vindkraftverksgeneratorer 31 VINDKRAFT I KRAFTSYSTEMET 32 Vindkraften som del i kraftsystemet 33 Generatorer och elsystem 34 Ny generator kan ge lägre kostnader och bättre tillförlitlighet 35 Så upptäcks fel i det interna elnätet 36 Smarta lösningar för likströmsnät 37 Att skydda eller dimensionera för störningar 38 Vindkraft och felbortkoppling 40 Elkvalitet och kraftsystemstabilitet 41 Så mycket toner tål näten 42 Lillgrund håller elkvalitetsmåttet 43 Risken för subsynkron resonans 44 Vindkraft avvärjer kraftsystemsvängningar 45 Anslutning relativt problemfritt 45 Vindkraft till havs banar väg för supernät 46 Vindkraft kan bidra till kraftsystemets stabilitet 48 Reglerkraft 50 Ny metod för val av reglerkraft 51 Vad kostar vindkraftens prognosfel? 52 Frekvensreglerande vindkraft klarar ö-drift 54 Saknas standardiserade modeller 55 STANDARDISERING OCH OMVÄRLDSBEVAKNING 56 Nytt och trendigt inom vindkraften 58 Standarder stimulerar tillväxten 59 Lista på slutrapporter från projekten 60 5

6 Vindresursen etablering & Projektering 6

7 Att projektera bygga och styra verken för bra lönsamhet Inom området Vindresursen, etablering och projektering har sammanlagt 16 projekt bedrivits och fyra forskare påbörjat sina forskarstudier. Projekten, som beskrivs i det här kapitlet, har till syfte att öka förutsättningarna för att sänka kostnaderna för vindkraftsel. Med bättre kunskap om byiga, turbulenta vindar över skogen, nedisningsförhållanden och hur vindkraftverkens vakar i parker påverkar varandra, kan man bättre förutse energiproduktion hos ett visst vindkraftverk och de laster som det kommer att utsättas för. Därmed ökar förutsättningarna för val av rätt plats och rätt vindkraftverk. På så sätt kan kostnaderna för vindkraftselen sänkas. Kunskapen från projekten syftar även till att öka säkerheten i bedömningar av energiproduktionen och om vindkraftveken kommer att hålla sin förväntade livslängd. Det gör att lönsamheten ökar genom att den finansiella kostnaden för osäkerhet minskar. Att styra vindkraften smart i en vindkraftspark för att sänka laster och kanske även öka den totala energiproduktionen är också ett sätt som studeras för att öka lönsamheten. Forsknings- och utvecklingsläget samt framtida forskningsbehov Inom området har två underlagsrapporter tagits fram. En för delområdet Vindkraft i kallt klimat och en för Vindresursen och vakar. Båda rapporterna beskriver vindforskprojekten inom sina respektive områden. Rapporterna har även varsitt kapitel som redovisar status inom området och vad som pågår forskningsmässigt i vår omvärld samt ett kapitel där framtida forskningsbehov och lämplig forskningsinriktning diskuteras. För båda rapporterna är slutsatsen att den forskningsinriktning som bedrivits inom Vindforsk är relevant även för en fortsättning. När det gäller området Vindkraft i kallt klimat behöver forsknings- och utvecklingsinsatser ökas på i stort sett alla områden som har med is att göra, till exempel kunskap om när is uppstår, isens påverkan på vindkraftverken, metoder för att förhindra is på bladen samt metoder för att kunna mäta isen För området Vindresursen och vakar är slutsatsen att forskning kring vindarna i skog är ett område där mer forskning behövs. Med hänsyn till Sveriges speciella förutsättningar med just skog, beskrivs det särskilt motiverat med fortsatt forskning på just det området i Sverige. Rapporterna nedan beskriver forsknings- och utvecklingsläget samt framtida forskningsbehov. Elforsk report 12:13, Icing of Wind turbines, Vindforsk projects, a survey of the development and research needs Elforsk report 12:38, Wind Resources and wakes. Vindforsk projects, a survey of the development and research needs Rapporterna kan laddas ned från eller Foto: Masis Usenmez/GWEC 7

8 VINDRESURSEN, ETABLERING OCH PROJEKTERING Turbulenta vindar över skogen Projektet Vindkraft i skogen har som mål att öka kunskapen om vilken elproduktion vindkraftverk kan uppnå i skogsmiljö samt vilka laster de utsätts för. Över skogen tilltar vinden snabbare med höjden än över öppen mark. Det innebär möjligheter till god elproduktion, förutsatt att verken är tillräckligt höga. Vinden över skog är generellt ojämnare, turbulentare, än över öppen mark. Detta genererar ytterligare lastvariationer för vindkraftverken. Det betyder ökad utmattning, vilket principiellt innebär att konstruktionerna måste anpassas för att klara den avsedda livslängden. De turbulenta vindarna är särskilt tydliga på måttlig höjd över trädtopparna och minskar sedan med höjden, vilket är ett starkt argument för att använda höga torn. Både hög och låg turbulens I projektet Vindkraft i skogen har modeller för den turbulenta vindens egenskaper tagits fram. Mätningar med ultraljudsanemometrar från sammanlagt sex höjder mellan 40 meter och 140 meter ovan mark ligger till grund för modellerna. Den omfattande databasen, med observationer under mer än 1,5 år, har analyserats för att ge en beskrivning av de turbulenta vindarna över skog för ett höjdintervall som sträcker sig över hela rotordisken för vindturbiner av en storlek som typiskt används idag. Även om modellutvecklingen framförallt utnyttjat nya mätningar i projektet har också data från andra platser där vindenergiprojekt pågår eller har pågått utnyttjats. Dessa mätningar har framförallt använts för att ge en bild av variationerna hos de turbulenta vindprofilerna över skog beroende främst på olikheter i vegetation och topografi. Förutom instrument som placerats i master har data från fjärranalystekniker med sodar och lidar utnyttjats. Det är tekniker som bygger på att ljud- respektive laserpulser reflekteras mot partiklar och strukturer i luften. z=138m z=121m Virvlarna ger upphov till större turbulenta strukturer z=96m z=80m Generering av virvlar bland trädtopparna z=61m z=40m z=26m Mätningarna bekräftar bilden av en turbulentare vindmiljö ovan skogen. Men redan på meters höjd kan vinden vara mycket jämn, närmast liknande förhållandena över ett hav. 8

9 VINDRESURSEN, ETABLERING OCH PROJEKTERING Foto: Hans Blomberg Lasterna kan bli höga Kunskapen om vindarna över skogen har använts för att ta fram den typ av tidsvarierande vindfält som används när man beräknar lasterna på vindkraftverk. I projektet har man tagit fram modeller över turbulens och vindgradient över en typskog. Dessa vindfält har använts för att beräkna lasterna för ett 2,5 MW vindkraftverk. Motsvarande beräkningar är också gjorda med de vindfält som används i IEC:s standardklasser. Studien visar att utmattningslasterna för blad och torn typiskt blir 35 procent högre vid lika medelvind. Projektet har haft tillgång till lastmätningar på ett skogsplacerat vindkraftverk med samtidig detaljerad information om den turbulenta vinden. Därigenom har man kunnat studera sambandet mellan vindens egenskaper och lasterna. I mätningarna ingår även simuleringar för att undersöka om det går att minska påfrestningarna på vindkraftverket genom att ändra programvaran i kontrollsystemet. Mätningarna bekräftar bilden av en turbulentare vindmiljö ovan skogen. Men redan på meters höjd kan vinden vara mycket jämn, närmast liknande förhållandena över ett hav. Ökad turbulens närmast träden I projektet har man funnit att det av skogen påverkade gränsskiktet i form av ökad turbulens och större gradient begränsas i höjd och kan vara ganska tunt. Över skogen avtar turbulensen ofta snabbare med höjden än över slät mark. En slutsats från projektet är att det är viktigt med platsspecifika studier för att kunna bedöma vindkraftverkens laster. Kunskapen om att den värsta skogsturbulensen ofta är begränsad till skiktet upp till 4 5 trädhöjder, och avtar snabbt med höjden, talar för att en höjning av navhöjden, förutom att ge en högre vind och mer effekt, är ett effektivt sätt att minska på de turbulensinitierade utmattningslasterna. Projektets resultat redovisas i Elforsk rapport 13:09, Vindkraft i skogen, som kan laddas ned från eller Även mätningar i vindtunnel har genomförts. Syftet med mätningarna, som gjorts vid KTH i Stockholm, är att studera ideala skogsförhållanden med hyggen av olika storlek och effekter av skogskanter. Lägg märke till den simulerade skogen i nederdelen av vindtunneln. 9

10 VINDRESURSEN, ETABLERING OCH PROJEKTERING Fjärrmätning av vind Fjärrmätning har stor potential att bidra till en högre projektkvalitet om metoden används på rätt sätt. Fjärrmätinstrument i kombination med vanliga mätmaster ger säkrare skattning av vindresursen, vilket ger bättre lönsamhet och lägre risk än vindmodellering. Det konstateras i rapporten State of the art of wind remote sensing där kunskapsläget kring fjärrmätning av vind redovisas. I Vindforskprojektet inom vilket rapporten skrivits ordnades också ett seminarium där användare av fjärrmätningsutrustning diskuterade sina erfarenheter. Föredragen och slutsatser från seminariet redovisas i rapporten. Två tekniker I rapporten redovisas kunskapsläget för mätning av vinden med SODAR och LIDAR. Med SO- DAR-teknik (SOnic Detection And Ranging) mäter man vindhastigheten genom att sända ut ljudpulser och från dess eko få fram vindhastigheten inom en mätvolym. Med LIDAR-teknik (LIght Detection And Ranging) mäter man vindhastigheten genom att sända ut laserljus och från dess eko få fram vindhastigheten. Med konventionella skålkorsanemometrar mäts vinden i en liten volym, i stort sett i en punkt. Med fjärrmätning mäts vinden i stället inom en volym som beroende på teknik och avstånd till mätpunkten kan vara olika stor. Inom en sådan volym är ju vinden sällan konstant. Vindhastigheten varierar och vindfältet kan vara krökt på grund av terrängens inverkan. Dessa faktorer gör det svårt att få fram rätt medelvärde för vinden i mätvolymen, det uppstår så kallade orografifel. Genom att vinden mäts i en volym så är det heller inte samma sak som när man mäter med skålkorsanemometrar. I rapporten beskrivs skillnader mellan mätresultat som fås med fjärrmätning och sådana som fås med skålkorsanemometrar. Snabb utveckling En slutsats i rapporten är att fjärrmätning har stor potential att bidra till en högre projektkvalitet om metoden används på rätt sätt. De numeriska modeller för vindberäkningar som finns ger ofta fel- skattningar av vindresursen. Fjärrmätinstrument, i kombination med vanliga mätmaster, ger säkrare skattning av vindresursen, vilket ger bättre lönsamhet och lägre risk än vindmodellering. Det gäller att använda rätt instrument för rätt ändamål. Vid seminariet beskrev Vestas representant hur de till exempel använder LIDAR för att kartlägga extrema skjuvningar och vindprofiler vid utvärderingar av specifika sajter där det redan byggts vindkraftverk och man behöver studera effekt och laster och förstå hur de beror av vinden. Att göra detta med master och anemometrar hade krävt många master och blivit väldigt kostsamt. I rapporten beskrivs hur utvecklingen på området är snabb. LIDAR är en teknik som har relativt få år av teknikutveckling bakom sig. Även SODAR är under fortsatt utveckling. I rapporten framgår det att tillförlitlighet och enkel användning är något som behöver utvecklas för fjärrmätningsutrustningar. Projektets resultat redovisas i Elforsk rapport 11:20, State of the art of wind remote sensing, som kan laddas ned från eller Foto: DNV 10

11 VINDRESURSEN, ETABLERING OCH PROJEKTERING Foto: AWS Skytech Normalårskorrigering av vindmätningar Lönsamheten för en vindkraftspark är direkt relaterad till de vindförhållanden som råder där parken ska anläggas. Det är därför viktigt att kunna uppskatta parkens medelvind med god noggrannhet. Utmaningen när det gäller vindmätningar är att vindförhållandena på en plats växlar år från år, vissa är bra vindår medan andra är normala eller dåliga. Medelvindhastigheten under ett bra vindår kan vara upp till cirka 6 procent högre än normalt för platsen och tvärtom under ett sämre år. En sex procents avvikelse i vindhastigheten motsvarar cirka 15 procent i avvikelse i energiproduktion. Att ta hänsyn till vindens naturliga tidsvariationer är därför nödvändigt för en korrekt prospektering av vindförhållandena. Denna process kallas för långtidskorrigering eller normalårskorrigering. För att långtidskorrigera vindmätningarna behövs en lång tidsserie av vindhastighet och vindriktning som täcker en vald referensperiod Riktlinjer I projektet har problematiken kring de olika val som en analytiker konfronteras med under långtidskorrigeringsprocessen studerats. I projektrapporten redogörs för olika långtidsdataset som analyserats ur ett tidskonsistensperspektiv. Olika sensitivitetstester har utförs för att kunna uppskatta osäkerheten förknippad med valet av långtidsdata, referensperiod och korrigeringsmetod. I rapporten föreslås även riktlinjer för uppskattning av osäkerheten i långtidskorrigering. Projektets resultat redovisas i Elforsk rapport 13:18, Long-term correction of wind Measurements State-ofthe-art, guide lines and future work. Rapporten kan laddas ned från eller 11

12 VINDRESURSEN, ETABLERING OCH PROJEKTERING Effektiva vindkraftsparker Vid projektering av vindkraftsparker är det av stor vikt att bedöma hur avstånden mellan vindkraftverken påverkar energiproduktion, laster och ekonomi. En typisk frågeställning är hur långt ifrån varandra man behöver ställa vindkraftverken i en vindkraftspark. Ju längre ifrån varandra de står, desto mindre stör de varandra. Samtidigt vill man av ekonomiska skäl få in så många som möjligt på ett givet område. Forskning om vindförhållanden bakom en vindturbin har behandlats inom Nordiskt konsortium: Optimering och styrning av vindkraftsparker med deltagare från Sverige, Norge och Danmark. I projektet har två doktorander samt seniora forskare varit finansierade av Vindforsk. Totalt har sex doktorander arbetat i projektet. Konsortiets mål är att utveckla och förbättra kunskapen om vakarna i vindkraftsparker. Speciellt kunskap och rutiner för hur stora vindkraftsparker kan styras, både för att få en högre produktion men även så att förslitningslaster minskas så att underhållskostnader minimeras och livslängden på turbinerna förlängs. För att kunna utveckla denna typ av styr- och kontrollsystem krävs en förbättrad grundläggande förståelse om hur turbiner påverkar varandra, det vill säga hur vakar interagerar med varandra. Vaken definieras som det område bakom en turbin inom vilket vindhastigheten är lägre jämfört med hastigheten framför turbinen. CFD-beräkningar För att få en grundläggande förståelse för hur en vak ser ut genomförs studier med hjälp av Computational Fluid Dynamic (CFD) simuleringar. Med hjälp av dessa studeras hur olika parametrar påverkar vakens struktur och utbredning. Viktiga parametrar är den specifika layouten, d v s hur landskapet ser ut med höjdskillnader, våghöjder råhet (skog, öppna fält etc.). Med grundläggande förståelse av individuella vakar kan sedan flera turbiner sättas samman till parker. Med hjälp av CFD simuleras strömningen i parkerna där hela vindfält tas fram och kan utvärderas. Även turbinernas produktion och hur den varierar beroende på vindriktning, turbulens och parkens styrning beräknas. Figur ovan till höger visar ett exempel på en simulering av Lillgrund. Den här typen av simuleringar kräver mycket stor datorkapacitet då en körning tar flera dagar på hundratalet datorer. Resultaten ger en bild av flödet från till exempel olika vindriktningar och olika turbulensnivåer. God överensstämmelse Jämförelse av turbinernas effekt enligt mätningar i vindkraftsparken Lillgrund och beräkningar med CFD-metoderna i projektet visar mycket god överensstämmelse. I beräkningarna har aerodynamiska data för en ostörd vindturbin i parken som input till CFD-beräkningarna tagits fram så att dess effektkurva stämmer väl överens med mätningar. När dessa data används för turbinerna i hela parken där de bakre turbinerna i parken blir skuggade av de främre visar CFD-beräkningarna mycket god Illustration av vakens utseende bakom en vindturbin skapad med CFD. CFD simulering av vindkraftspark. 12

13 VINDRESURSEN, ETABLERING OCH PROJEKTERING Om ordet vak Foto: Vattenfall När ett vindkraftverk tar ut energin ur vinden uppstår ett vindhål bakom vindkraftverket. Man tar ju energi ur vinden och det innebär att luften bromsas upp. På engelska kallas detta vindhål för wake vilket borde översättas med ordet kölvatten (som till exempel det uppbromsade vatten som uppstår bakom stenar i strömmande vatten). Den vanligt använda termen på svenska för kölvattnet bakom ett vindkraftverk är emellertid ordet vak. Förutom att vinden bromsas upp så uppstår det turbulens i luften i vaken. Ju längre bak efter vindkraftverket ju mer utslätad blir vaken för att väldigt långt bak helt mixas med den omgivande luften så att man inte längre kan uppleva någon uppbromsning. överensstämmelse med motsvarande mätningar. För en given placering av turbinerna i parken, där turbinerna för vissa vindriktningar skuggar varandra, är frågan om man kan öka produktionen totalt i parken genom intelligent styrning relevant. Om man låter den främre raden ta ut mindre energi ur vinden genom att bladen flöjlas för att släppa mer vind till bakomliggande turbiner skulle man kanske totalt kunna får mer effekt ur hela parken. Detta har undersökts genom beräkningar med CFD-modellerna. Inledande studier i projektet visar dock att det endast har en marginell påverkan på den samlade parkeffekten; ökningen i effekt för de bakre turbinerna blev inte högre än den man tappat i den främre raden. En vinst kan dock vara att summan av utmattningslaster skulle kunna bli mindre. Genom att styra parkerna rätt kan man alltså ändå uppnå vinster i livslängd. Kräver anpassade och snabba metoder Vid optimering av vindkraftsparker krävs ett mycket stort antal simuleringar för att studera flera parametrar samtidigt. Då behövs förenklade modeller för vaktransport och storskaliga vindfluktuationer i parken. I projektet har man därför även arbetat med traditionella meteorologiska beskrivningar av de storskaliga turbulenta variationerna i parken, i kombination med semi-empiriska modeller för vakarnas utbredning, transport och samverkan. Tidigare har de turbulensmodeller man använder för analyser av enskilda vindkraftverk inte använts för hela vindkraftsparker. Simuleringarna har blivit så datorkrävande beräkningstider i timmar att fördelarna jämfört med CFD inte varit tillräckligt stora. Därför har man i projektet arbetat med nya algoritmer. Med dessa kan motsvarande flödesberäkningar utföras betydligt snabbare beräkningstider i minuter med ett kraftigt reducerat behov av mellanlagring av data. Dessa metoder bygger också på mer fysikaliskt riktiga förenklingar av vindens variationer i tid och rum. Banar väg för parkoptimering En viktig del i det nordiska konsortiet är deltagande i arbetsgrupper inom IEA. I sådana arbetsgrupper har man i projektet tillsammans med andra internationella forskargrupper analyserat vindtunnelmätningar och man jämför resultat av olika sätt att modellera vakar och strömningen i parker. Genom nya delmodeller och ny kunskap som tas fram i det nordiska konsortiet så kan vindkraftstillverkare, konsulter och institut samt även certifieringsföretag utveckla sina verktyg för att beräkna effekt och laster i parker. På så sätt bidrar projektet till att dimensionering och konstruktion av turbiner och parker inklusive olika parkstyrningsmetodiker görs på ett sätt så att verkligt beteende och verkliga laster motsvarar det man beräknar. Som en skog En stor vindkraftspark blir som en skog och i lä om parken blir vinden uppbromsad och turbulent en lång sträcka. När man ska bygga större etableringar som flera grupper av parker gäller det därför att förstå hur parkerna påverkar varandra. En del i det nordiska konsortiet är därför tillägnat att förstå hur vindstörningarna ser ut från en hel park. Projektets resultat redovisas i rapporten Elforsk rapport 13:12 The Nordic Consortium, Optimization of Large Wind Farms, Activity report , som kan laddas ned från eller 13

14 VINDRESURSEN, ETABLERING OCH PROJEKTERING Snabbare CFD-metoder för optimering av vindraftsparker Att kunna räkna på hur vindkraftverken i en park påverkar varandra är, som beskrivits i föregående artikel (Nordiskt konsortium: Optimering och styrning av vindkraftsparker), viktigt. I projektet Instant Wind har man utvecklat metoder för snabba beräkningar av vakarna i en park med utgångspunkt från CFD-beräkningar. Förenklad metod När man bygger en vinkraftspark vill man att vindkraftverkens vakar ska störa de andra vindkraftverken i parken så lite som möjligt. Man vill ha hög total effekt och låga laster. Samtidigt vill man att de ska stå nära varandra för att minska behov av elledningar i parken. För att hitta ett optimum måste man kunna räkna på många olika placeringskombinationer. Den bästa prediktionen av vakarna och de olika verkens effekt får man genom att använda olika typer av CFD-metoder som Large Eddy Simulation eller Reynolds Averaged Navier Stokes. Att genomföra sådana beräkningar kräver dock alltför stora beräkningsresurser för att kunna användas i optimeringar och interaktiva beräkningar för parkdesign. Då måste förenklade modeller användas. I projektet Instant Wind har man studerat en förenklad modell som kombinerar snabbhet med att strömningen runt turbinerna och vindhastigheten i vakarna genereras med CFD-beräkningar. ken skiljer sig dock endast någon till några få procent från resultat med CFD-beräkningarna. Snabbheten i modellen gör att den är möjlig att använda för optimeringsberäkningar av vindkraftsparker. På webbsidan visas exempel på hur metoden kan användas. Via denna sida kan man även ladda ned programkod som använts så att den kan användas vid utveckling i olika fortsättningsprojekt. Projektets resultat redovisas i rapporten Elforsk rapport 12:72, Instant Wind, Model reduction for fast CFD computations, som kan laddas ned från eller Metoden går ut på att: 1) Göra beräkningar med CFD för olika typfall av placering av vindkraftverken. 2) Ta dessa CFD-beräkningar och göra en så kallad modellreduktion där man matematiskt behåller den viktigaste informationen för flödet i vaken efter vindkraftverken för ett ental bas-fall. 3) Matematiskt koppla ihop dessa bas-fall för godtyckliga placeringar av vindkraftverken. I projektet har man visat att denna teknik reducerar modellens matematiska storlek tiotusentals gånger. Skillnad i beräknad effekt för de olika vindkraftver- Strömningen enligt den reducerade modellen i tre beräkningsdomäner kombinerade till ett strömningsfält. Modellreduktionen går ut på att skapa basvektorer från CFD-beräkningar med hjälp av Proper Ortogonal Decomposition, så kallad POD-teknik. Det görs för strömningen i utskurna domäner av hela parken där en domän täcker en kub runt ett vindkraftverk. Sådana strömningsbilder beskrivna av den reducerade modellen kopplas sedan ihop på ett sätt så att randvillkoren, det vill säga strömningen i kopplingen mellan de olika domänlösningarna, blir så bra som möjligt. 14

15 VINDRESURSEN, ETABLERING OCH PROJEKTERING Svårt att beräkna nedisning Nedisning av vindkraftverk leder till produktionsbortfall. Att finna metoder för att avgöra när och var nedisningsförhållanden uppstår är därför av stor vikt. Det gäller att förstå hur svår nedisningen kommer att bli på olika platser. Beräkningsmetoder för nedisning ger underlag för intäktskalkyler, val av vindkraftverk och vilka system för avisning som är ekonomiska. I det övergipande projektet Vindkraft i kallt klimat (V-313) har forskarna fokuserat på att förbättra beräkningsmetodiken för nedisning. Projektet har skett i samarbete mellan Uppsala universitet, SMHI och WeatherTech Scandinavia. Mycket av arbetet har kretsat kring mätningar. Värden på meteorologiska data behövs för att utveckla modeller och för att kunna visa att modellerna ger relevanta svar. I projektet har data från ett antal master samlats in. Det vill säga uppgifter om observerad isbildning tillsammans med meteorologiska data som vind, temperatur, fuktighet, lufttryck, sikt och molnbas. Även data om isbildning från vindkraftverk som ingår i Energimyndighetens Vindpilotprojekt har använts. Mätdata har sedan jämförts med hur ett antal meteorologiska prognosmodeller beräknar isbildningen. Alternativa metoder Ett syfte med projektet är att utveckla tekniker att bestämma isklimatet. Men steget från att modellera nedisning under en tidsperiod, som en vintersäsong, till att ta fram en klimatologi är långt ifrån självklart. Med klimatologi menas medelvädret under en lång period som är representativ för många vintrar. Vanligt inom meteorologin är att grunda denna på en 30-års period. Att med hög upplösning i beräkningarna till exempel i ett rutnät på kilometerskala modellera 30 år skulle vara mycket kostsamt när det gäller datortid. Därför har flera alternativa metoder analyserats i projektet. Dels en metod som bygger på att välja ut vissa perioder som representativa för klimatet. Man kan med den metoden ta fram klimatologin grundat enbart på resultat för cirka 5 år i stället för 30 år. Dels metoder som bygger på nedskalning från en grov upplösning med vilken 30 år kan modelleras till en hög upplösning där de småskaliga terrängvariationerna får driva nedskalningen. Båda metoderna ger realistiska resultat, men som naturligtvis i viss mån kommer att avvika från en sann 30-års klimatologi. Iskartor för de tre vin- tersäsonger och de delar av Sverige för vilka resultat finns redovisas i projektet. Isbildningen mäts normalt med en isdetektor, som jämfört med ett vindkraftverk har en obetydlig utsträckning. Därför är det ett stort steg att överföra data om isens tillväxt och smältning på en isdetektor till förhållandena på ett helt vindkraftverk. Emellertid visar jämförelserna i projektet att det går att modellera dynamiken i hur isen faktiskt växer och smälter även i den stora skalan. En slutsats är att modellerna i allmänhet klarar att korrekt påvisa förekomst av isbildning, men att det är svårare att avgöra hur omfattande den är. Men man måste ju veta att beräkningar ger rimliga resultat. Att finna robusta och bra metoder för att mäta nedisningen har visat sig vara svårt. Därför genomfördes tre parallella delprojekt kring just ismätning Test av flera isgivare I delprojektet V-363 testades fyra kommersiellt tillgängliga givare under samma förhållanden. Projektet har även testat en ny typ av givarprincip under utveckling. Genom att alla givarna testats under Foto: Vattenfall 15

16 VINDRESURSEN, ETABLERING OCH PROJEKTERING Bilderna visar hur instrumenten kan te sig i olika vädersituationer. Den högra bilden visar NRG-anemometrarna före montage i masten. samma förhållanden i samma mast har mycket erfarenhet samlats som kan användas för utveckling av metodik för att erhålla bästa resultat genom att kombinera mätresultat från olika typer av givare. Den nya metoden som utvecklats bygger på en princip som utnyttjar tre uppvärmda skålkorsanemometrar. När en skålkorsanemometer blir nedisad visar den inte rätt vindhastighet. Genom att hela tiden ha en av anemometrarna uppvärmd, en som aldrig värms och för den tredje värma den när dess mätta vindhastighet skiljer från den uppvärmda så kan man bestämma perioder av aktiv nedisning. Vindhastigheten störst betydelse De modeller som används för att beräkna nedisning utgår från en empirisk modell, den så kallade Makkonens formel. Genom den beräknas intensiteten i påfrysning som funktion av vindhastigheten och luftens vatteninnehåll. Mätningar i det större projektet vindkraft i kallt klimat bygger till stor del på mätningar av påfrysning. De meteorologiska modellerna ger parametrar som vindhastighet och luftens vatteninnehåll. För att jämföra beräkningsresultat och mätningar är man därför beroende av att Makkonens formel verkligen stämmer. Bättre vore om man direkt kunde mäta luftens vatteninnehåll och även droppstorlek som har betydelse enligt formeln. Målsättningen i projekt V-359 var att finna intressanta metoder för att mer direkt mäta vatteninnehåll och droppstorlek. Undersökningen visade emellertid att den typen av mätningar är tämligen dyra och komplicerade och något förslag på lämplig utrustning i meningen billig och tillförlitlig kunde man inte finna. I projektet har även en känslighetsanalys över vilka faktorer som har störst betydelse för beräknad påfrysning genomförts. Studien visar att det är vindhastigheten som har störst betydelse. Is ändrar optiska egenskaper Företaget Holoptics har i tidigare vindkraftsprojekt utvecklat en givare, som utgår från det faktum att en ytas optiska egenskaper ändras då den täcks av is. Om givaren värms när nedisning uppstått och indikeras så smälter isen och indikeringen upphör. Om man då avslutar uppvärmningen nedisas den på nytt. Hur snabbt den åter nedisas är ett mått på hur kraftig nedisningen är. I projektet V-303 har denna metod studerats i en isvindtunnel under olika simulerade nedisningsförhållanden. Proven visar att principen fungerar och att givaren har en hög känslighet vid lätt istillväxt men att den vid kraftig istillväxt blir mättad och indikerar konstant. Projektens resultat redovisas i följande Elforskrapporter: 10:05, Kalibrering av Givare som mäter istillväxt 13:10, Wind power in cold climates, Ice mapping methods 13:14, Sensitivity study of important parameters for icing modeling and measurements 13:15, Experiences of different ice measuerments metods Samtliga kan laddas ned från eller IEA-arbeten kring nedisning Inom IEA pågår arbeten i Wind Task 19, Vindkraft i kallt klimat. I denna arbetsgrupp ingår Sverige, med delfinansiering från Vindforsk. Det finns mycket att göra på området och det nätverk som arbetsgruppen erbjuder är viktigt för att föra utvecklingen framåt. Vad är då kallt klimat? Ja, faktiskt inte enbart kyla. En definition som gruppen använder gör gällande att det är platser med signifikanta nedisningsperioder eller perioder med temperaturer lägre än driftsgränserna för standardturbiner (fritt översatt från engelska). Rekommendationer I maj 2012 gavs rapporten Expert group study on Recommended Practices for wind energy projects in cold climate ut. Denna innehåller som namnet antyder rekommendationer för att minska risker och problem vid projektering och drift av Vindkraft I kallt klimat. Bland annat har gruppen tagit fram ett klassificeringssystem för hur allvarlig nedisning en sajt har. Klassificeringen ska användas för att välja rätt instrument och rätt turbiner. I en arbetsgrupp inom standardiseringsorganet IEC arbetar man på att få in kriterier för kallt klimat. Detta genom att uppdatera standarden för konstruktionskrav, IEC design requirements. 16

17 VINDRESURSEN, ETABLERING OCH PROJEKTERING Mätmaster borde inte haverera Inom Vindforsk genomfördes under 2011 ett projekt för att kartlägga hur vanliga mätmasthaverier är och för att se om det fanns några gemensamma orsaker till haverierna. En undersökning i projektet visar att det bör finnas ungefär 400 till 500 stagade fackverksmaster för vindmätning i Sverige. Projektet fann underlag kring två haverier. I båda fallen har nedisning bidragit till haverierna. Man kunde dock inte få fram den direkta orsaken till haverierna. Färre framtida haverier Statistiskt är underlaget litet och det är svårt att dra generella slutsatser. I projektet görs via enkätsvar och intervjuer en uppskattning att fyra stagade master havererat de senaste 5 till 10 åren. Med antagandet att det sker ett masthaveri vart annat år och 450 master så ger det, med tillämpning av gällande standarder, en haveririsk som är tio gånger högre än vad den borde vara. Med rätt vind- och isunderlag, rätt konstruktion och rätt utförande borde vi se färre masthaverier de närmaste åren. I de enkäter som genomfördes i projektet framfördes önskningar om bättre underlag kring dimensionerande islaster. Projektets rapport innehåller förutom resultat av undersökningen en diskussion kring sådant man bör tänka på när man köper eller bygger master. Projektets resultat redovisas i Elforsk rapport 11:57, Masts for wind measurements, Experience feedback from failures and collapses, som kan laddas ned från eller Foto: Windenergynetwork 17

18 VINDRESURSEN, ETABLERING OCH PROJEKTERING Foto: Terex Högre torn kräver ny teknik Hittills har svetsade stålrörstorn använts på de flesta vindkraftverk. Tekniken är ekonomisk upp till meters höjd. Om man vill bygga högre torn bör man pröva andra konstruktioner. Det framhålls i rapporten Höga torn för vindkraftverk (V-342). Problemet med svetsade stålrörstorn vid högre höjder är att bottensektionens diameter blir så stor, omkring 4,5 meter, att den inte kan transporteras på vanliga vägar. Ett sätt att komma runt problemet är att sätta samman tornet av plåtar som enbart förenas med skruvförband. Då tillkommer kostnaden för dessa, men flänsarna bortfaller. De utmattningsbegränsande svetsarna försvinner också, och man kan använda bättre plåtkvaliteter, säger projektledare Staffan Engström och tillägger att sådana hopskruvade torn nu erbjuds av bland andra tur- bintillverkaren Siemens för höjder upp till 140 meter. Man kan också använda sig av hybridtorn för att lösa transportproblemen. I ett sådant torn består nedre delen av betong och överdelen av stålrör. Betongtorn Förspända betongtorn har länge varit en annan alternativ teknik. Till en början alltid glidformsgjutna, på senare år oftare sammansatta av betongelement tillverkade i fabrik, vilket gör det lättare att få kontrollerade förhållanden. 18

19 VINDRESURSEN, ETABLERING OCH PROJEKTERING Foto: Timber Tower Foto: Timber Tower Tekniskt fungerar bägge alternativen på samma sätt, eftersom det är förspänningen med stålkablar som ger dragstyrkan, säger Staffan Engström. Mycket höga torn, upp till 150 meters höjd, tillverkas idag i Tyskland. Ofta som fackverkstorn, vilka till utseendet liknar kraftledningsstolpar. En svårighet med sådana torn i vårt klimat är dock risken för nedisning, som tidvis kan förhindra tillträde till maskinhuset, upplyser Staffan Engström. Staffan Engström Trätorn På senare tid har torn även byggts i trä, vilket i relation till styrkan är ett ekonomiskt konstruktionsmaterial. I Sverige finns lång erfarenhet av limträ och av de korslimmade träpaneler som används i trätorn. Under 2012 har ett 100 meters trätorn byggts i Tyskland och serietillverkning planeras av 140 meter höga torn, säger Staffan Engström som menar att alla de ovan nämnda torntyperna är konkurrenskraftiga mot svetsade stålrörstorn vid högre navhöjder. Det går dock inte att nu dra någon slutsats om att en viss torntyp blir ledande i framtiden. Höga torn är särskilt intressanta i skog, därför att vinden där tilltar snabbare med höjden än i öppen terräng och att man för att begränsa utmattningslasterna bör komma upp över den turbulenta vinden på lägre höjd. Rapporten visar att ett 3 MW verk i skog bör ha en navhöjd på upp till 150 meter. Efter rapportens tillkomst har det tillkommit nya krantyper, som kan klara höga lyft med en lättare och billigare kran. Dessutom krävs inte så stora uthuggningar i skogen. Projektets resultat redovisas i Elforsk rapport 10:48, Tall towers for large wind turbines, som kan laddas ned från eller Foto: Lars Magnell 19

20 VINDRESURSEN, ETABLERING OCH PROJEKTERING Foto: Svevind Armeringen till ett fundament där tornet spänns in via förspända bultar i en korg. En konstruktion som inte leder till de problem som en ingjuten stålring kan ge. Inga sprickproblem med rätt konstruktion Nyhetsartiklar från Tyskland har pekat på problem med skadlig sprickbildning i betongfundament för vindkraftverk. För att undersöka hur vanlig denna typ av problem är och för att finna orsaker till att de uppstår utfördes en förstudie inom Vindforsk. Studien visar att anslutningen mellan torn och fundament med en ingjuten stålring kan ge upphov till sprickbildning i betongen och bilda ett mellanrum mellan betong och stålringen. Trots att skadorna inte medför några omedelbara konsekvenser vad gäller bärförmåga kan de på lång sikt äventyra konstruktionens egenskaper och funktionsduglighet. Men med rätt utförande av undergjutningar och med bättre lämpade konstruktioner kommer fundamenten att uppfylla krav på stabilitet och livslängd, lyder slutsatsen i projektet. I studien har olika fundament, i huvudsak sådana som används i Sverige, gåtts igenom. Projektets resultat redovisas i Elforsk rapport 11:56, Cracks in onshore wind power foundations, Causes and consequences, som kan laddas ned från eller 20

PILOTPROJEKT HAVSNÄS FÖRST AV DE STORA

PILOTPROJEKT HAVSNÄS FÖRST AV DE STORA PILOTPROJEKT HAVSNÄS FÖRST AV DE STORA ROLAND LORD PROJEKTCHEF 2010-02-04 1 VINDKRAFT I KALLT KLIMAT FÖRETAGET Helägt dotterbolag till RES Bildades 2002 Säte i Göteborg, lokalkontor i Östersund Cirka 30

Läs mer

Svenskt VindkraftsTekniskt Centrum

Svenskt VindkraftsTekniskt Centrum VÄRLDENS SKILLNAD Svenskt VindkraftsTekniskt Centrum Svensk VindkraftsTekniskt Centrum har bildats för att stödja svensk industri med kunskap inom vindkraftens konstruktionsfrågor och för att utbilda ingenjörer

Läs mer

Program Vindkraft i kallt klimat

Program Vindkraft i kallt klimat Program Vindkraft i kallt klimat Om Vindkraft i kallt klimat Inom vindkraft i kallt klimat bedrivs forskning och utveckling om bl.a. metoder och instrument för att förutsäga nedisning och dess påverkan

Läs mer

Vertical Wind. Vertical Wind kan idag offerera nyckelfärdiga 200kW system i parker om 1-5 vindkraftverk per ställverk.

Vertical Wind. Vertical Wind kan idag offerera nyckelfärdiga 200kW system i parker om 1-5 vindkraftverk per ställverk. Vertical Wind Vertical Wind kan idag offerera nyckelfärdiga 200kW system i parker om 1-5 vindkraftverk per ställverk. Det första 12kW kraftverket startades i December 2006 vilket var startskottet för kommersialiseringen

Läs mer

Regional satsning på småskalig vindkraft i sydöstra Sverige inom Nätverk för vindbruk

Regional satsning på småskalig vindkraft i sydöstra Sverige inom Nätverk för vindbruk Regional satsning på småskalig vindkraft i sydöstra Sverige inom Nätverk för vindbruk Energimyndigheten Intelligent Energy Europe start 2008-12, avslut 2011-03 Småskalig vindkraft Genomförande - Kalmar

Läs mer

Utförd av IUC Sverige AB Juni 2012

Utförd av IUC Sverige AB Juni 2012 Utförd av IUC Sverige AB Juni 2012 SEK - Samhällsekonomisk kalkyl Beräkningen omfattas av verklig sysselsättning och dess ekonomiska effekter vid investering i Havsbaserad vindkraft Modell som använts:

Läs mer

CHALMERS Vindkraftsforskning. Ola Carlson. 20110413 Institutionen för energi och miljö Avdelningen för elteknik

CHALMERS Vindkraftsforskning. Ola Carlson. 20110413 Institutionen för energi och miljö Avdelningen för elteknik CHALMERS Vindkraftsforskning Ola Carlson 20110413 Institutionen för energi och miljö Avdelningen för elteknik Elteknik - forskning Tillämpade områden: 1. vindkraft 2. transmission, distribution 3. el-

Läs mer

Vindkraftsforskning i fokus 2012. 18-19 januari

Vindkraftsforskning i fokus 2012. 18-19 januari Vindkraftsforskning i fokus 2012 18-19 januari Onsdagen den 18 januari Gemensam session i lokal Runan 9:00 Registrering och kaffe 10:00-10:20 Välkommen Chalmers hälsar välkommen Inledning Camilla Rosenberg,

Läs mer

Isens inverkan på vindkraftsvingar

Isens inverkan på vindkraftsvingar Datum (2012-03-16) Isens inverkan på vindkraftsvingar Elev: Fredrik Sjölund Handledare: Anna Josefsson Sammanfattning Detta arbete är gjort för att skapa en uppfattning om vilken betydelse is har på vindkraft

Läs mer

Storflohöjden Bräcke kommun. Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk. Bygglovshandlingar

Storflohöjden Bräcke kommun. Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk. Bygglovshandlingar Storflohöjden Bräcke kommun Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk Bygglovshandlingar Mars 2011 www.jamtvind.se 1 Innehållsförteckning Innehåll Inledning 3 Lokalisering 3 Vägar 4 Vindförutsättningar

Läs mer

BEETLE BASIC EKONOMISK LÖSNING STABIL PRESTANDA

BEETLE BASIC EKONOMISK LÖSNING STABIL PRESTANDA BEETLE BASIC EKONOMISK LÖSNING STABIL PRESTANDA Översikt DEN MEST EKONOMISKA LÖSNINGEN FÖR BÅDE ON- OCH OFF-GRID Den perfekta lösningen för sommarhusägaren som vill ha varmvatten och/eller el året runt:

Läs mer

Bilaga 5 Fördelar med tillstånd utan fasta positioner

Bilaga 5 Fördelar med tillstånd utan fasta positioner Bilaga 5 Fördelar med tillstånd utan fasta positioner Sammanfattning fördelar med att inte koordinatsätta Energiutbytet blir så högt som möjligt i förhållande till omgivningspåverkan - Rätt vindkraftverk

Läs mer

Hjuleberg Vindkraftpark

Hjuleberg Vindkraftpark Hjuleberg Vindkraftpark Hjuleberg vindkraftpark Hjuleberg vindkraftpark byggdes under 2013-2014 och ligger i Falkenbergs kommun i Hallands län. Vindkraftparken består av tolv Siemens turbiner med en effekt

Läs mer

Nedisningsprognoser för vindkraft. Vintervind 2008 17-18 mars 2008 i Åsele

Nedisningsprognoser för vindkraft. Vintervind 2008 17-18 mars 2008 i Åsele presenterat på Vintervind 2008 17-18 mars 2008 i Åsele Esbjörn Olsson SMHI/Sundsvall Innehåll: Bakgrund Nuvarande produktion av isbildningsprognoser Prognosmetoder Prognosmodeller och deras begränsningar

Läs mer

Solenergi och vindkraft i energisystemet

Solenergi och vindkraft i energisystemet Solenergi och vindkraft i energisystemet Skånes Vindkraftsakademi Malmö 18 Mars 2015 Martin Lindholm New Technology & Innovation Manager E.ON Climate & Renewables Agenda Introduktion Technology & Innovation

Läs mer

Svenskt VindkraftsTekniskt Centrum

Svenskt VindkraftsTekniskt Centrum VÄRLDENS SKILLNAD Svenskt VindkraftsTekniskt Centrum Svensk VindkraftsTekniskt Centrum har bildats för att stödja svensk industri med kunskap inom vindkraftens konstruktionsfrågor och för att utbilda ingenjörer

Läs mer

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Karin Widegren, kanslichef, Samordningsrådet för smarta elnät Power Circle Summit 2014, Göteborg 6 november 2014 Samordningsrådet NÄRINGSLIV ORGANISATIONER

Läs mer

Vindkraft, innehåll presentation

Vindkraft, innehåll presentation Vindkraft. Vindkraft, innehåll presentation Vad är vindkraft? Vad är el? Energiläget i Sverige och mål Typer av verk Projektering Byggnation Äga Planerade etableringar i Sverige Projektgarantis erbjudande

Läs mer

Slutrapport av projektet moment och varvtalsstyrning av vindkraftverk

Slutrapport av projektet moment och varvtalsstyrning av vindkraftverk Slutrapport av projektet moment och varvtalsstyrning av vindkraftverk Torbjörn Thiringer Juli 2005 STEM projektnummer: 21450-1 STEM diarienummer: 5210-2003-03864 Institutionen för Energi och Miljö, Chalmers

Läs mer

Storrun. Trondheim. Östersund. Oslo. Stockholm. Faktaruta. Antal vindkraftverk 12. Total installerad effekt Förväntad årlig elproduktion

Storrun. Trondheim. Östersund. Oslo. Stockholm. Faktaruta. Antal vindkraftverk 12. Total installerad effekt Förväntad årlig elproduktion storrun vindkraft Storrun Trondheim Östersund Oslo Stockholm Faktaruta Antal vindkraftverk 12 Typ nordex N90 2,5 MW Rotordiameter 90 m Totalhöjd 125 m Total installerad effekt 30 MW Förväntad årlig elproduktion

Läs mer

Svenskt VindkraftsTekniskt Centrum. Chalmers 2010-01-21

Svenskt VindkraftsTekniskt Centrum. Chalmers 2010-01-21 Svenskt VindkraftsTekniskt Centrum Chalmers 2010-01-21 Innehåll Varför ett Vindkraftstekniskt Centrum Mål Deltagare Organisation Forskningsområden Samverkan med Västra Götalandsregionen Internationell

Läs mer

Miljöfysik vt2009. Mikael Syväjärvi, IFM

Miljöfysik vt2009. Mikael Syväjärvi, IFM Miljöfysik vt2009 Mikael Syväjärvi, IFM Vind uppstår från solen Solen Värmer upp luft Jorden är rund och roterar Moln ger skillnader i uppvärmning Områden med olika temperaturer Högtryck och lågtryck Luft

Läs mer

FÖRNYBAR ENERGI FÖR IDAG OCH IMORGON

FÖRNYBAR ENERGI FÖR IDAG OCH IMORGON FÖRNYBAR ENERGI FÖR IDAG OCH IMORGON VINDKRAFT I SVERIGE Både EU och Sverige har formulerat ambitiösa mål som anger en kraftigt ökad utbyggnad av förnybar energi. EU har som mål att 20 procent av energin

Läs mer

Vindkraft. Sara Fogelström 2013-10-25

Vindkraft. Sara Fogelström 2013-10-25 Vindkraft Sara Fogelström 2013-10-25 Historik Vindkraft i världen (MW) I slutet på 2012 var totalt cirka 280 000 MW installerat världen över. Källa: EWEA och GWEC Vindkraft i världen Totalt installerad

Läs mer

Småskalig vindkraft en studie av förutsättningarna för etablering vid Hörby, Sölvesborg i Blekinge län

Småskalig vindkraft en studie av förutsättningarna för etablering vid Hörby, Sölvesborg i Blekinge län Småskalig vindkraft en studie av förutsättningarna för etablering vid Hörby, Sölvesborg i Blekinge län Som en del av projektet Rural Res skall ett antal platsers lämplighet för etablering av småskalig

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

Modernt Underhåll för ledare

Modernt Underhåll för ledare Modernt Underhåll för ledare Mot målet EFNMS Certifierad Underhållsexpert: European Expert in Maintenance Management Modernt Underhåll för ledare Åtta lärarledda utbildningsdagar med tillhörande webbaserade

Läs mer

CFD Vindstudie RegionCity

CFD Vindstudie RegionCity CFD Vindstudie RegionCity För: Jernhusen AB Upprättad av: Ting Liu Affärsområde Stadsprojekt Granskad av: Will Sibia Uppdragsnummer: 4028766000 2014-09-12 Sammanfattning Vindberäkningar har utförts med

Läs mer

Det innebär exempelvis att krav ställts på utsläppsnivåer för maskinparken, energiförbrukningen, kemikalieanvändningen och sophanteringen.

Det innebär exempelvis att krav ställts på utsläppsnivåer för maskinparken, energiförbrukningen, kemikalieanvändningen och sophanteringen. Förnybar energi till 50 000 hushåll Vinden är en oändlig resurs att ta vara på. Den energin som får håret på ditt huvud att svalla, löven att rassla och trädkronor att vaja omvandlar vi till el. El som

Läs mer

Småskalig vindkraft en studie av förutsättningarna för etablering vid Sandvik, Ljungbyholm, Kalmar län

Småskalig vindkraft en studie av förutsättningarna för etablering vid Sandvik, Ljungbyholm, Kalmar län 1 Småskalig vindkraft en studie av förutsättningarna för etablering vid Sandvik, Ljungbyholm, Kalmar län Som en del av projektet Rural Res skall ett antal platsers lämplighet för etablering av småskalig

Läs mer

Strategi för forskning och innovation om vindkraft

Strategi för forskning och innovation om vindkraft Strategi för forskning och innovation om vindkraft Om strategin En strategi för Energimyndighetens samlade vindkraftsarbete Gemensam målbild och strategi för forskning, stöd och utredningar Vägledning

Läs mer

Samrådsunderlag. Fortsatt drift av vindkraftverk pa fastigheterna Nedra Vannborga 1:1 och Ö vra Vannborga 13:1, Borgholms kommun

Samrådsunderlag. Fortsatt drift av vindkraftverk pa fastigheterna Nedra Vannborga 1:1 och Ö vra Vannborga 13:1, Borgholms kommun Samrådsunderlag Fortsatt drift av vindkraftverk pa fastigheterna Nedra Vannborga 1:1 och Ö vra Vannborga 13:1, Borgholms kommun Ärende Kalmarsund Vind driver två vindkraftverk på fastigheterna Nedra Vannborga

Läs mer

Vind. Från projektering till elproduktion vindkraft med wpd.

Vind. Från projektering till elproduktion vindkraft med wpd. Vind Från projektering till elproduktion vindkraft med wpd. Vi ser till att tankarna byter riktning Världens energibehov bara ökar. Samtidigt har miljön sagt ifrån på allvar. Vi står inför en av vår tids

Läs mer

Årsrapport 2013. Brahehus 4. Mörbylånga Kommun

Årsrapport 2013. Brahehus 4. Mörbylånga Kommun Årsrapport 213 Brahehus 4 Mörbylånga Kommun SAMMANFATTNING Denna rapport innehåller produktionsstatistik och analyser för teknisk och kommersiell förvaltning av Brahehus 4 under perioden 213-1-1 213-12-31.

Läs mer

V112-3.0 MW. En vindturbin som passar hela världen. vestas.com

V112-3.0 MW. En vindturbin som passar hela världen. vestas.com V112-3.0 MW En vindturbin som passar hela världen vestas.com VI LEVERERAR TILLFÖRLITLIG VINDKRAFT EN EFFEKTIV, PÅLITLIG VINDTURBIN SOM PASSAR I HELA VÄRLDEN Effektiv och pålitlig V112-3.0 MW är en effektiv,

Läs mer

Vision för en svensk vindkraftsindustri

Vision för en svensk vindkraftsindustri Vision för en svensk vindkraftsindustri Presenterad på Chalmers seminarium för Gröna jobb Stefan Karlsson Global Segment Manager Renewable Energy 2012-02-24 Tillväxten i vindkraftsindustrin har just börjat..

Läs mer

Erfarenheter med avisning Sjisjka och Kyrkberget vindpark. Stefan Stambej Power Väst 2013

Erfarenheter med avisning Sjisjka och Kyrkberget vindpark. Stefan Stambej Power Väst 2013 Erfarenheter med avisning Sjisjka och Kyrkberget vindpark Stefan Stambej Power Väst 2013 Agenda Ø Jämtkrafts målsättning Ø Teknisk lösning på Kyrkberget Ø Erfarenheter efter drift med avisning Ø Teknisk

Läs mer

Vinden. En framtidskraft.

Vinden. En framtidskraft. Vinden. En framtidskraft. Skellefteå Kraft tar tillvara en oändlig naturresurs Skellefteå Kraft ser vindkraft som ett betydelsefullt energislag i företagets elproduktion. Vinden är en oändlig naturresurs

Läs mer

byter Vi ser till riktning att tankarna

byter Vi ser till riktning att tankarna Sverige Vi ser till att tankarna byter riktning Världens energibehov bara ökar. Samtidigt har miljön sagt ifrån på allvar. Vi står inför en av vår tids största globala utmaningar. Sida 2 Till stor del

Läs mer

TJÄNSTEANTECKNING 1 (5)

TJÄNSTEANTECKNING 1 (5) TJÄNSTEANTECKNING 1 (5) Användning av vindkraft i vägbelysning För att minska vägbelysningens miljöpåverkan gäller det att reducera energiförbrukningen. Bästa sättet är genom att använda effektiva ljuskällor,

Läs mer

Erfarenheter från ljuddämpning av ett vindkraftverk i Kåphult

Erfarenheter från ljuddämpning av ett vindkraftverk i Kåphult Erfarenheter från ljuddämpning av ett vindkraftverk i Kåphult Jennie Mantefors Arise Windpower AB Halmstad 1 december Arise Windpower AB Ett energibolag som producerar och säljer el från egna landbaserade

Läs mer

The Top of Rail Research Project

The Top of Rail Research Project Projektförslag till HLRC The Top of Rail Research Project Projekttid 4 år Sökt belopp från HLRC: 9,25 MSEK Beviljat från JVTC: 2,25 M SEK Avdelningen för Drift & Underhåll och avdelningen för Experimentell

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom

Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom Val av modell Användning av modeller Kvalitetssäkring av beräkningar och resultat Lagstiftning Rapportering i samarbete med NV och IVL Hur erbjuder

Läs mer

Horisontella vindkraftverk 1,25-3,6 MW

Horisontella vindkraftverk 1,25-3,6 MW Horisontella vindkraftverk 1,25-3,6 MW INSTALLATION OCH BRUKSANVISNING MW VÄLKOMMEN! Tack för att du köpt ett horisontellt vindkraftverk från Eco Production, en förnybar energikälla, en generator som använder

Läs mer

Småskalig vindkraft en studie av förutsättningarna för etablering vid gården Åsen, Åseda

Småskalig vindkraft en studie av förutsättningarna för etablering vid gården Åsen, Åseda Småskalig vindkraft en studie av förutsättningarna för etablering vid gården Åsen, Åseda Som en del av projektet Rural Res skall ett antal platsers lämplighet för etablering av småskalig vindkraft studeras.

Läs mer

Bilaga 3. Teknisk beskrivning

Bilaga 3. Teknisk beskrivning Bilaga 3 Teknisk beskrivning Teknisk Beskrivning Teknisk Data Den planerade vindparken kommer att bestå av maximalt 6 stycken vindkraftverk med en enskild effekt om cirka 2,0 3,5 MW. Vindkraftverkens navhöjd

Läs mer

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hästar, buller och vindkraft My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hur hästen påverkas av ljud? Hästen är ett väldigt känsligt djur när det gäller ljud och

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

Bilaga 19 Dok.nr. 331017400_00

Bilaga 19 Dok.nr. 331017400_00 Bilaga 19 Dok.nr. 331017400_00 TEKNISK BESKRIVNING 1 VINDKRAFTVERK Ett vindkraftverk består av huvuddelarna turbin, maskinhus och torn. Turbinen har tre blad av armerad plast fästa vid ett nav som i sin

Läs mer

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft...1 Inledning...3 Bakgrund...4 Frågeställning...5 Metod...5 Slutsats...7 Felkällor...8 Avslutning...8 2 Inledning Fördjupningsveckan i skolan har som tema,

Läs mer

SKELLEFTEÅ KRAFT FÖRETAGSPRESENTATIONina Bergström, Skellefteå Kraft

SKELLEFTEÅ KRAFT FÖRETAGSPRESENTATIONina Bergström, Skellefteå Kraft Vindkraft SKELLEFTEÅ KRAFT FÖRETAGSPRESENTATIONina Bergström, Skellefteå Kraft Min bakgrund Teknik & Utveckling 10 personer 2 civilingenjörer Teknisk Fysik 2 civilingenjörer Elektro 2 civilingenjörer Maskinteknik

Läs mer

Hur blåser vindarna. Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter. Power Väst - Chalmers, 5 september 2014

Hur blåser vindarna. Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter. Power Väst - Chalmers, 5 september 2014 Hur blåser vindarna Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter Power Väst - Chalmers, 5 september 2014 Lennart Söder Professor i Elektriska Energisystem, KTH Vindkraft

Läs mer

Jobba i medvind satsa på vindkraftsbranschen

Jobba i medvind satsa på vindkraftsbranschen Jobba i medvind satsa på vindkraftsbranschen 100 000 nya jobb I takt med vindkraftens snabba expansion växer också en helt ny arbetsmarknad fram i Sverige. Enligt siffror från 2012 byggs det ungefär ett

Läs mer

Allmänna anvisningar: Del A och B: För att påskynda rättningen skall nytt blad användas till varje ny del.

Allmänna anvisningar: Del A och B: För att påskynda rättningen skall nytt blad användas till varje ny del. Vindkraftteknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen 41No1B En2, En3 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 2012-03-14 Tid: 9-13 Hjälpmedel:

Läs mer

SMÅSKALIG VINDKRAFT FÖR FASTIGHETER. Nov 20 th 2013 Morgan Widung, InnoVentum

SMÅSKALIG VINDKRAFT FÖR FASTIGHETER. Nov 20 th 2013 Morgan Widung, InnoVentum SMÅSKALIG VINDKRAFT FÖR FASTIGHETER Nov 20 th 2013 Morgan Widung, InnoVentum Agenda Definition av Småskalig vindkraft (SWT) Varför är SWT intressant för Fastigheter? Utvecklingen senaste åren : Problem

Läs mer

NODA Smart Heat Building. Hur funkar det? - En teknisk översikt

NODA Smart Heat Building. Hur funkar det? - En teknisk översikt NODA Smart Heat Building Hur funkar det? - En teknisk översikt Vad är NODA? NODA grundades 2005 baserat på forskning på Blekinge Tekniska Högskola Bygger på en stark vetenskaplig grund inom datavetenskap,

Läs mer

Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider. Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda

Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider. Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda Göteborg Energi 2007 Ägare Antal kunder Antal anställda Rörelsens intäkter Investeringar Göteborg Stad Ca 300 000

Läs mer

Vindkraftverk. Principen bakom vårt vindkraftverk

Vindkraftverk. Principen bakom vårt vindkraftverk Vindkraftverk Min grupp har gjort ett speciellt vindkraftverk som är inspirerat av det flygande vindkraftverket Buoyant airborne turbine. Det som gör vårt vindkraftverk annorlunda jämfört med andra är

Läs mer

Nyheter inom planering för vindkraft

Nyheter inom planering för vindkraft Nyheter inom planering för vindkraft Planering Vindkraftverkens storlekar, behov av större markområden Stora investeringar Vilka behöver aktuell kompetens om vindkraft? Presentation av Nätverket för vindbruk

Läs mer

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka

Läs mer

Drift och Underhåll av Vindkraftverk

Drift och Underhåll av Vindkraftverk Affärsmässig drift och underhåll från prospektering till skrotning Drift och Underhåll av Vindkraftverk Strategi, planering och logistik för drift, service och underhåll av vindkraftverk Charlotta Norén,

Läs mer

Tuulivoima työllistää - vindkra4 ger arbete

Tuulivoima työllistää - vindkra4 ger arbete Tuulivoima työllistää - vindkra4 ger arbete Kimitoön 12.01.2012 Dipl. Ing. Ansgar Hahn 1 Innehåll Vad händer idag i Finland gällande vindkra4? Våra projekt på Kimitoön Vik@gaste komponenterna i en modern

Läs mer

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Klimatsimuleringar Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Hav- och havsis processer Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser?

Läs mer

Vindkraft, en ren energikälla som skapar arbetstillfällen och exportintäkter

Vindkraft, en ren energikälla som skapar arbetstillfällen och exportintäkter Vindkraft, en ren energikälla som skapar arbetstillfällen och exportintäkter Stefan Karlsson Marknadschef, Renewable Energy, AB SKF Stockholm, 2014-01-23 Aktuell status, Vindkraft i Sverige Vindkraft svarar

Läs mer

VINDKRAFT. Alternativ Användning

VINDKRAFT. Alternativ Användning Datum (2012-03-14) VINDKRAFT Alternativ Användning Elev: Andreas Krants Handledare: Anna Josefsson Sammanfattning Alternativa användningssätt för vindkraft är vad denna rapport handlar om, och med alternativ

Läs mer

Nyheter inom vindkraftsområdet. Liselotte.Alden@hgo.se

Nyheter inom vindkraftsområdet. Liselotte.Alden@hgo.se Nyheter inom vindkraftsområdet Liselotte.Alden@hgo.se Planering Nyheter inom planering för vindkraft Vindkraftverkens storlekar Stora investeringar Vilka behöver aktuell kompetens om vindkraft? Aktuellt

Läs mer

Kartläggning av underhållsledning i processindustrier

Kartläggning av underhållsledning i processindustrier Kartläggning av underhållsledning i processindustrier (johan.johansson@liu.se) Doktorand Avdelningen för produktionsekonomi Linköping Universitet +46 (0)13 28 2378 Martin Rudberg (martin.rudberg@liu.se)

Läs mer

VINDENERGI Dan Inborr Mathias Björk Högskolen I Östfold, Elektro Energiteknikk, 11.3.2010

VINDENERGI Dan Inborr Mathias Björk Högskolen I Östfold, Elektro Energiteknikk, 11.3.2010 VINDENERGI Dan Inborr Mathias Björk Högskolen I Östfold, Elektro Energiteknikk, 11.3.2010 SAMMANFATTNING Vinden är en förnybar energikälla, så den tar aldrig slut. För att få ett lönsamt (ekonomiskt) vindkraftverk

Läs mer

12) Terminologi. Brandflöde. Medelbrandflöde. Brandskapat flöde avses den termiska expansionen av rumsvolymen per tidsenhet i rum där brand uppstått.

12) Terminologi. Brandflöde. Medelbrandflöde. Brandskapat flöde avses den termiska expansionen av rumsvolymen per tidsenhet i rum där brand uppstått. 12) Terminologi Brandflöde Brandskapat flöde avses den termiska expansionen av rumsvolymen per tidsenhet i rum där brand uppstått. Medelbrandflöde Ökningen av luftvolymen som skapas i brandrummet när rummet

Läs mer

Så avancerad att vi blev tvungna att skapa en ny kategori

Så avancerad att vi blev tvungna att skapa en ny kategori Vi presenterar Fluke VT02 Visual IR Thermometer Så avancerad att vi blev tvungna att skapa en ny kategori Visuell inspektion Inga fel kan identifieras med blotta ögat Traditionell IR-termometer Optimerad

Läs mer

KONSTRUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

KONSTRUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet KONSTRUKTION Ämnet konstruktion behandlar konstruktionsprocesser från idé till färdig produkt, där syftet är att utforma och dimensionera produkter med sikte på ändamålsenlig formgivning, funktion och

Läs mer

Bygglovsansökan för vindkraftanläggning Jonsbo

Bygglovsansökan för vindkraftanläggning Jonsbo Hylte kommun Samhällsbyggnadskontoret Storgatan 8 314 80 Hyltebruk Bygglovsansökan för vindkraftanläggning Jonsbo 1 Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckningar: Sökande och byggherre: Kontaktperson:

Läs mer

Möte Torsås Ljudmätning vindpark Kvilla. Paul Appelqvist, Senior Specialist Akustik, ÅF 2015-04-08

Möte Torsås Ljudmätning vindpark Kvilla. Paul Appelqvist, Senior Specialist Akustik, ÅF 2015-04-08 Möte Torsås Ljudmätning vindpark Kvilla Paul Appelqvist, Senior Specialist Akustik, ÅF 2015-04-08 ÅF - Division Infrastructure Skandinaviens ledande aktörer inom samhällsbyggnad AO Ljud och Vibrationer

Läs mer

Isolationsprovning (så kallad megger)

Isolationsprovning (så kallad megger) Isolationsprovning (så kallad megger) Varför bör man testa isolationen? Att testa isolationsresistansen rekommenderas starkt för att förebygga och förhindra elektriska stötar. Det ger ökad säkerhet för

Läs mer

Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08

Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08 Vindkraftens rolle i energisystemet nya krav på vindkraft och på elmarknaden Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08 Vindenheten Hållbart nyttjande av vindresursen Med ett hållbart nyttjande av vindresursen

Läs mer

Vindpark Marvikens öar

Vindpark Marvikens öar Vindpark Marvikens öar Samrådsunderlag Figur 1. Vindpark Marvikens öar består av 8-12 stora vindkraftverk placerade på stränder, öar och skär i Marviken. 652 21 Karlstad Sida 1 Vindpark Marviken Konsortiet

Läs mer

VINDAR, VINDENERGI OCH VINDKRAFTVERK LATORP 2008-02-12

VINDAR, VINDENERGI OCH VINDKRAFTVERK LATORP 2008-02-12 VINDAR, VINDENERGI OCH VINDKRAFTVERK LATORP 2008-02-12 VINDAR OCH VINDENERGI VINDKRAFTVERK JBA VIND VINDKRAFTEN I VÄRLDEN VINDAR OCH VINDENERGI VAR KOMMER VINDEN FRÅN? HUR MYCKET BLÅSER DET? VINDEN VARIERAR

Läs mer

Sammanställt av Göte Niklasson juli 2013. Vindkraft/El från vinden

Sammanställt av Göte Niklasson juli 2013. Vindkraft/El från vinden Sammanställt av Göte Niklasson juli 2013 Vindkraft/El från vinden Vad är vind? Solen värmer land och hav. Varm luft är lättare än kall. Det blir tryckskillnader- låg- och högtryck. För att utjämna mellan

Läs mer

V90-3,0 MW Banar vägen till högre effekt

V90-3,0 MW Banar vägen till högre effekt V90-3,0 MW Banar vägen till högre effekt Nyskapande rotorbladsteknik 3 44 meter nyskapande rotorbladsteknik I vår strävan att lyfta effektiviteten hos V90 har vi satsat på genomgripande förändringar av

Läs mer

Torrisolerade transformatorer. RESIBLOC Transformatorteknik med mindre miljöpåverkan

Torrisolerade transformatorer. RESIBLOC Transformatorteknik med mindre miljöpåverkan Torrisolerade transformatorer RESIBLOC Transformatorteknik med mindre miljöpåverkan Miljövänlig, tillförlitlig och med förbättrad säkerhet Utmaningen Torrisolerade transformatorer används ofta i tillämpningar

Läs mer

Grundfos om livscykelkostnader för spillvattenpumpar

Grundfos om livscykelkostnader för spillvattenpumpar TEKNISK ARTIKEL FRÅN GRUNDFOS Grundfos om livscykelkostnader för spillvattenpumpar Av Lars Bo Andersen, Global Product Manager, Grundfos Wastewater Pumpsystemet kanske inte är den största enskilda investeringen

Läs mer

Mål en del av vision NS-1 (NRA) Bygga och leva med trä

Mål en del av vision NS-1 (NRA) Bygga och leva med trä Konkurrenskraftiga träbroar för framtiden Evenstad bro, Norge och Kristoffer Karlsson Mål en del av vision NS-1 (NRA) Bygga och leva med trä Målet omfattar utveckling av byggnadsteknik med avseende på:

Läs mer

Havsbaserad vindkraft i Östersjön

Havsbaserad vindkraft i Östersjön Havsbaserad vindkraft i Östersjön Inventering av frågeställningar och analys av förutsättningar för lönsamhet Henrik Malmberg 2012-12-10 Innehåll INLEDNING... 2 SYFTE... 2 OM FÖRFATTAREN... 2 INVENTERING

Läs mer

WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING

WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING Energin i vinden som blåser, vattnet som strömmar, eller i solens strålar, måste omvandlas till en mera användbar form innan vi kan använda den. Tyvärr finns

Läs mer

Bröcklingbergets Vindkraftpark. Samråd med myndigheter 2009-12-16

Bröcklingbergets Vindkraftpark. Samråd med myndigheter 2009-12-16 Bröcklingbergets Vindkraftpark Samråd med myndigheter 2009-12-16 Ownpower Projects Projekteringsbolag för vindkraft Utvecklar projekt för egen portfölj, för andra och tillsammans med partner Konsultuppdrag

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

Näringslivstillväxt inom vindenergin. Matthias Rapp Svensk Vindenergi

Näringslivstillväxt inom vindenergin. Matthias Rapp Svensk Vindenergi Näringslivstillväxt inom vindenergin Matthias Rapp Svensk Vindenergi Power Väst CHALMERS 21 JANUARI 2010 Svensk Vindenergi 124 medlemsföretag Internationella kraftbolag Kommunala kraftbolag Projekteringsföretag

Läs mer

Korttidsplanering av. mängder vindkraft

Korttidsplanering av. mängder vindkraft HUVA-dagen 18 mars, 2010 Korttidsplanering av vatten-värmekraftsystem vid stora mängder vindkraft Lennart Söder Professor, KTH 1 Disposition Om förnybara energislag Generellt om vattenkraftsplanering Transmissionsläget

Läs mer

Smarta elnät För ett hållbart samhälle

Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Dagens kraftnät baserar sig på att elen produceras i stora kraftanläggningar och att flödet i transmissionsoch distributionsnäten

Läs mer

Markägare och vindkraft. En möjlighet för dig som vill satsa på framtiden.

Markägare och vindkraft. En möjlighet för dig som vill satsa på framtiden. Markägare och vindkraft. En möjlighet för dig som vill satsa på framtiden. INTRODUKTION 3 Markägare och vindkraft. Med ett fördelaktigt vindläge kan din mark generera förnybar energi för tusentals hushåll.

Läs mer

Statkraft är ledande producent av förnybar energi i europa. Vindkraft är en av de mest miljövänliga metod erna för att producera energi i stor skala

Statkraft är ledande producent av förnybar energi i europa. Vindkraft är en av de mest miljövänliga metod erna för att producera energi i stor skala Statkraft är ledande producent av förnybar energi i europa. Vindkraft är en av de mest miljövänliga metod erna för att producera energi i stor skala och därför är vindkraftspro duktion en naturlig och

Läs mer

InnoVentums idé. Vårt Solar Power Set består av. 8 fotovoltaiska (PV) paneler. 8 mikroinverter. Monteringssystem för PV panelerna. Konstruktion i trä

InnoVentums idé. Vårt Solar Power Set består av. 8 fotovoltaiska (PV) paneler. 8 mikroinverter. Monteringssystem för PV panelerna. Konstruktion i trä SOLAR POWER SET GRÖN OCH HÅLLBAR ELPRODUKTION InnoVentums idé InnoVentums Solar Power Set är en solpanelsmodul med en kapacitet på 2kWp. Den är perfekt anpassad för både privat och industriellt bruk. PV

Läs mer

Vindkraft i Halland - möjligheter och problem

Vindkraft i Halland - möjligheter och problem Halmstad 2011-02-17 Vindkraft i Halland - möjligheter och problem Göran Sidén Lektor i elkraftteknik Högskolan i Halmstad Bild: www.svif25ar.se Halländsk pionjär Roland Bengtsson i Tågarp, Falkenberg,

Läs mer

Vindens kraft. 15 frågor och svar om vindkraft

Vindens kraft. 15 frågor och svar om vindkraft Vindens kraft 15 frågor och svar om vindkraft Vinden är oändlig, den kostar inget och den skapar inga föroreningar. Det finns vind överallt. Människan har använt vinden i tusentals år. Vinden har fungerat

Läs mer

Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11

Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens

Läs mer

Vindkraften i Sverige. Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften i Sverige. Vindkraften en folkrörelse Vindkraften i Sverige Energiting Sydost 2011-05-05 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (V) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot Växjö

Läs mer

Handläggare Datum Diarienummer Thomas Hall 2013-05-07 KSN-2012-0584

Handläggare Datum Diarienummer Thomas Hall 2013-05-07 KSN-2012-0584 KS 6 22 MAJ 2013 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Thomas Hall 2013-05-07 KSN-2012-0584 Kommunstyrelsen Gasturbin för reservkraft Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta

Läs mer

Mätprogram ljud under byggtiden Ögonfägnaden och Björkhöjden vindparker, Sollefteå, Strömsunds och Ragunda kommuner

Mätprogram ljud under byggtiden Ögonfägnaden och Björkhöjden vindparker, Sollefteå, Strömsunds och Ragunda kommuner Author Paul Appelqvist Phone +46 10 505 60 24 Mobile +46701845724 Paul.Appelqvist@afconsult.com Date 2014-11-20 Project ID 593868 Recipient Statkraft SCA Vind II AB Urban Blom Mätprogram ljud under byggtiden

Läs mer