KvalitetsPLAN. Kvalitetsplan Från ord till handling

Transkript

1 KvalitetsPLAN Kvalitetsplan Från ord till handling 1

2 Kvalitetsarbetet vid Malmö högskola är tänkt att bedrivas inom ramen för den modell för verksamhetsutveckling som utarbetats vid högskolan under beteckningen Verksamhetsutveckling och uppföljning. Modellen innebär att högskolegemensamma strategiplaner utformas för löpande femårsperioder. Till dessa kopplas ettåriga områdesövergripande verksamhetsplaner och verksamhetsrapporter. På områdesnivå utformas strategiska planer för samma planperiod som kompletteras med lokala verksamhetsplaner och verksamhetsrapporter. På nästa organisatoriska nivå - enheter eller institutioner utformas verksamhetsplaner och verksamhetsrapporter med samma periodicitet. Kvalitetsplanen anger de kvalitetsaspekter som särskilt ska prioriteras under den närmaste femårsperioden och ska ses som ett komplement till det löpande kvalitetsarbete som bedrivs inom ramen för Verksamhetsutveckling och uppföljning. De verksamhetsplaner som utformas på varje organisatorisk nivå ska, utöver visions- och strategiplanerna, inkorporera kvalitetsplanens utvecklingsområden. Den kvalitetsplan för Malmö högskola som Högskolestyrelsen antog den 24/9 (bilaga 1) anger de högskolegemensamma målen och utvecklingsinsatserna. Dessa ska konkretiseras i de lokala verksamhetsplanerna med beaktande av både högskoleövergripande och områdesspecifika strategiplaner. Verksamhetsplanerna anger utvecklingsinsatser för de utvecklingsområden som identifieras i kvalitetsplanen samt hur insatserna ska följas upp. Den 23/10 beslutade Fakultetsstyrelsen anta en reviderad version av Strategisk plan för området Hälsa och samhälle (bilaga 2). Fakultetens kvalitetsplan grundas huvudsakligen på dessa två dokument. 2

3 I Malmö högskolas kvalitetsplan identifieras sju prioriterade utvecklingsområden Systematisk granskning och revidering av utbildningar 2 Bedömning och examination av studerande 4 3 Forskningsanknuten undervisning Forskning Samverkan, kunskapsdelning och partnerskap 6 Medarbetarnas kompetens och möjligheter till kompetensutveckling Lärandemiljö och arbetsmiljö För varje utvecklingsområde anges mål, utvecklingsinsatser, dokumentation och uppföljning samt vilken eller vilka funktioner som ansvarar för kvalitetsarbetet. Vid Fakulteten för Hälsa och samhälle kommer åtgärder att vidtas för att uppfylla målen för samtliga ovan angivna utvecklingsområden under planperioden. Särskild tonvikt kommer emellertid att läggas på de fyra första. 3

4 Systematisk granskning och revidering av utbildningar Vid Fakulteten för Hälsa och samhälle bedrivs utbildningar i form av professionsinriktade program samt fort- och vidareutbildningar för yrkesverksamma inom verksamhetsområdena medicin, vård, omsorg och socialt arbete på såväl grundnivå som avancerad nivå. Därutöver anordnas forskarutbildning inom fyra ämnesområden. För att ytterligare höja kvaliteten i dessa utbildningar behöver löpande översyner och revisioner av samtliga utbildningar genomföras med utgångspunkt i lärares erfarenheter, studenternas synpunkter och avnämarnas önskemål. För programutbildningarna behöver garantier skapas för att utbildningarna uppfyller målen i högskolelag och högskoleförordning samt för att programmens progression och kompetensförsörjning utvecklas på ett ändamålsenligt sätt. Fakultetens utbildningsnämnd har beslutat att en översyn av samtliga utbildningsprogram skall genomföras. På Dekanus initiativ har översynsarbetet startat med en genomlysning av sjuksköterskeprogrammet. Utbildningsnämnden beslutar om tågordningen för det fortsatta arbetet med målet att samtliga utbildningsprogram skall ha överarbetats senast år Kursplanerna både för programkurserna och de enstaka kurserna revideras löpande och anpassas till den s.k. bolognaprocessen. Ett viktigt underlag för revidering av kurser och program är studenternas synpunkter i form av kurs- och programvärderingar samt de uppfattningar som framförs vid inriktnings- och programråden. Den information som inhämtas skall sytematiskt sammanställas och analyseras som underlag för utvecklingsarbetet samt återkopplas till studenterna. Andra informationskällor som skall utvecklas under planperioden är startenkäter, alumniundersökningar samt lokala uppföljningar av Studentspegeln och SCB:s undersökningar om studenters s.k. arbetsmarknadsinträde. Högskoleverket genomför ämnes- och programutvärderingar enligt ett rullande sexårsschema. Resultatet av dessa utvärderingar skall, tillsammans med annan information, utgöra grund för kvalitetsinsatser under planperioden. Enligt Malmö högskolas kvalitetsplan skall ett särskilt organ inrättas, primärt för handläggning av ansökningar om examensrättigheter, som ersätter den nuvarande Läsgruppen. Fakulteten beslutar självständigt om examensrätter inom det medicinska vetenskapsområdet men kommer i fortsättningen, som ett led i kvalitetsarbetet, att regelmässigt utnyttja det särskilda organet för granskningar av ansökningar om examensrättigheter för samtliga fakultetens utbildningar. En utvecklingsfråga av särskild vikt när det gäller revidering av kurser och program är kursernas arbetsformer. Kvaliteten i utbildningarna är ett resultat av kursernas utformning, innehåll och examinationsformer men framför allt av lärarnas pedagogiska kompetens och de arbetsformer som med stöd av denna kompetens utvecklas i varje kurs. Som ett led i att öka utbildningarnas tillgänglighet och variation i arbetsformer bör andelen distansundervisning i såväl enstaka kurser som i programkurser utökas. Det är också av vikt att undervisningen genomsyras av ett internationellt perspektiv. För detta ändamål bör andelen kurslitteratur som åskådliggör kursrelaterade förhållanden i andra länder, företrädesvis skrivna på engelska, öka. För att stimulera det internationella utbytet bör dessutom ytterligare engelskspråkiga kurser utvecklas. 4

5 Mål Genom utbildning främja människors hälsa och goda liv Utveckla nationellt ledande professionsutbildningar Utveckla samtliga utbildningars kvalitet med utgångspunkt från mål och anvisningar i externa och interna styrdokument samt från genomförda uppföljningar Öka integreringen av fakultetens utbildningar Öka utbudet av distansutbildningar Utveckla kvaliteten i det pedagogiska arbetet Stimulera internationalisering och internationellt utbyte Utvecklingsinsatser 1. Översyn av samtliga utbildningsprogram skall ha genomförts senast Samtliga kursplaner skall vara anpassade till det nya utbildningssystemet senast Alumniuppföljningar skall genomföras årligen med start De nationella kartläggningarna (Studentspegel, Doktorandspegeln och SCB:s uppföljning samt HSV:s utvärderingar) analyseras och användas som underlag för den strategiska planeringen 5. De lokala utvärderingarna (Startenkäten, kurs- och programvärderingar) skall sammanställas och analyseras en gång per år 6. Handlingsplaner med konkreta förändringsåtgärder upprättas och revideras årligen 7. En översyn av enkäter och rutiner för kurs- och programvärderingar genomförs senast Utveckla nya utbildningar som svarar mot samhällets behov 9. Implementera vetenskapligt förankrade pedagogiska metoder i undervisningen 10. Öka andelen engelskspråkig litteratur 11. Öka utbudet av antalet engelskspråkiga kurser 12. Öka antalet distanskurser och inslaget av distansundervisning i programkurserna Ansvar Utbildningsnämnden har det övergripande ansvaret för genomförande och uppföljning av samtliga utvecklingsinsatser och ett särskilt ansvar för punkterna 1 och 10. För punkterna 2, 6, 8 och 9 samt 11 och 12 har enhetscheferna det operativa ansvaret. Kvalitetskoordinatorn ansvarar för punkt 3 och 7 samt att utfallet av de lokala utvärderingarna sammanställs och/eller presenteras (punkt 4 och 5) som underlag för analys och förbättringar. varet. Kvalitetskoordinatorn ansvarar för punkt 3 och 7 samt att utfallet av de lokala utvärderingarna sammanställs och/eller presenteras som underlag för analys och förbättringar. 5

6 Bedömning och examination av studerande En av bolognaprocessens viktigaste konsekvenser för utveckling av kurser, och för det pedagogiska arbetet generellt, är den starka betoningen på utveckling av examinationsformer som gör det möjligt att bedöma uppfyllelsen av kursernas lärandemål. Detta gäller inte minst bedömningen av de s.k. generiska färdigheter som förutsätts ingå som mål, om inte i varje enskild kurs så åtminstone, i varje utbildningsprogram. Examinationsformerna skall vara anpassade till det kunskapsstoff som skall bedömas och varieras både inom och mellan kurser. Examinationen skall utformas så att den utöver bedömning av studenternas kunskaper och färdigheter också erbjuder en möjlighet till kunskapsutveckling. Kopplat till examinationsformer är också frågan om utformning och kommunikation av bedömningskriterier. Dessa skall vara tydliga och transparenta och göra det möjligt för studenter att förstå på vilka grunder en enskild bedömning gjorts. Undervisningen skall utformas så att det stöder studenternas möjlighet att uppfylla lärandemålen. Det innebär att kursernas lärandemål, examination och undervisningsform behöver harmonieras bättre och att det pedagogiska arbetet ges en högre prioritet. Av särskild vikt är att säkra kvaliteten i examensarbetena. Dessa utgör i regel utbildningarnas slutprodukt och uppfattas som resultatet av den samlade insats som gjorts för att uppfylla respektive utbildnings mål. För att utveckla kvaliteten i examensarbetena är det viktigt att ha tillgång till kvalificerade handledare. Det är också viktigt att utforma bedömningskriterier som utgår från vedertagna definitioner av vad som är god kvalitet i detta sammanhang och som kan kommuniceras med studenter och kollegor både vid den egna enheten och också andra enheter, inom eller utanför fakulteten. En strävan mot att utveckla fakultetsgemensamma bedömningskriterier bör vara vägledande för arbetet. Det är också en kvalitetsindikator att utsätta bedömningarna för extern granskning genom att anlita censorer eller genom att införa olika modeller för examinationsutbyte. Nämnden för forskning och forskarutbildning (FUN) har beslutat att ett antal konkreta åtgärder skall vidtas för att säkra och förbättra kvaliteten i handledning och examination av examensarbeten vid Hälsa och samhälle (bilaga 3). Examinationsformerna skall vara anpassade till det kunskapsstoff som skall bedömas och varieras både inom och mellan kurser. 6

7 Mål Öka överensstämmelsen mellan lärandemål, examinationsformer och undervisningsformer i samtliga kurser Öka kvaliteten på examensarbetena Utvecklingsinsatser 1. Göra en översyn av samtliga kurser avseende relationen mellan lärandemål, examinationsformer och undervisningsformer 2. Utveckla och kommunicera tydliga bedömningskriterier för samtliga examinationer 3. Utveckla internt och externt samarbete om examination av examensarbeten 4. Utarbeta en handlingsplan med målet att genomföra de av FUN beslutade åtgärderna om handledning och examination av examensarbeten Ansvar Utbildningsnämnden har det övergripande ansvaret för utvecklingsinsatsernas genomförande och uppföljning och ett särskilt ansvar för punkt 1. Enhetscheferna för utbildning respektive forskning har ansvar för punkterna 2 och 3 samt för genomförande av Nämnden för forskning och forskarutbildning (FUN) (punkt 4). 7

8 Forskningsanknuten undervisning Inom Malmö högskola är ett antal forskningsprofiler under utveckling med utgångspunkt från tre övergripande kunskapsfält; Samtidsstudier, Lärande i framtidens skola samt Hälsa och välfärd. Vid Fakulteten för Hälsa och samhälle utvecklas den prioriterade forskningen inom ramen för två profiler; Biologiska gränsytor och Hälsa och sociala villkor i ett livsloppsperspektiv. Syftet med forskningsprofilerna är att utveckla konkurrenskraftig forskning inom för omvärlden prioriterade forskningsområden och där högskolan har goda möjligheter att utveckla forskningsmiljöer av hög såväl nationell som internationell kvalitet. Syftet är också att forskningens totala volym skall öka, liksom den externt finansierade forskningens andel. Forskningen vid fakulteten skall utvecklas i nära samband med fakultetens utbildningar på samtliga nivåer och bidra till den lokala och regionala kunskapsutvecklingen i enlighet med Malmö högskolas särskilda uppdrag och ambitionen att utveckla ett nära samarbete med högskolans omvärld. Fakulteten strävar efter att utveckla flervetenskaplig forskning i samverkan med forskare från andra discipliner, fakulteter och lärosäten samt med företrädare för de verksamhetsområden för vilka fakulteten utbildar personal. Ett särskilt forskningsområde utgörs av den s.k. praxisnära forskning som syftar till att ta yrkesverksamheternas frågor och problemformuleringar som utgångspunkt för forskningsarbetet. I samverkan med verksamhetsföreträdarna behöver strategier utvecklas för att identifiera dessa frågeställningar och för implementering av forskningsresultat. Antalet publikationer och citeringar i, framför allt, internationella skrifter kommer att få en allt större betydelse som kvalitetsindikatorer med tanke på att de utgör bedömningskriterier i det framtida systemet för fördelning av resurser till forskning. En ytterligare utvecklingsfråga är rekryteringen till fakultetens forskarutbildningar. Fakulteten eftersträvar att upprätta balans mellan extern och intern konkurrensutsatt rekrytering. För att underlätta rekryteringen bör ett nära samarbete mellan utbildningar på avancerad nivå, forskarutbildningarna och forskningsmiljöerna utvecklas. Syftet med forskningsprofilerna är att utveckla konkurrenskraftig forskning inom för omvärlden prioriterade forskningsområden... 8

9 Mål Genom forskning främja människors hälsa och goda liv Öka den externfinansierade forskningens andel av den totala forskningsvolymen Öka fakultetsanslaget för forskning Erhålla strategiska medel för forskning Öka andelen publikationer och citeringar i nationella och internationella skrifter Öka forskarutbildningens volym och kvalitet Utvecklingsinsatser 1. Utveckla forskning med fokus på hälsa, sjukdom och sociala livsvillkor 2. Utveckla fakultetens forskningsprofiler 3. Genomföra återkommande externa granskningar av forskningens kvalitet 4. Rekrytera nationellt och internationellt erkända forskare 5. Ytterligare utveckla och stärka den flervetenskapliga forskningen 6. Utforma strategier för utveckling av praxisnära forskning och implementering av forskningsresultat i samverkan med det omgivande samhället 7. Utveckla ett nära samarbete mellan utbildning på avancerad nivå, forskarutbildning och fakultetens forskarmiljöer Ansvar Nämnden för forskning och forskarutbildning (FUN) har det övergripande ansvaret för att utvecklingsinsatserna genomförs och följs upp. Enhetscheferna för forskning har det operativa ansvaret för insatserna. E. Övriga utvecklingsområden Fakulteten kommer även att genomföra de utvecklingsinsatser som anges under utvecklingsområdena 5-7 i den högskolegemensamma kvalitetsplanen, men som angetts tidigare tillhör dessa inte de områden fakulteten prioriterar under planperiodens första år. Vi återkommer till de berörda utvecklingsområdena i samband med den löpande revisionen av fakultetens kvalitetsplan. Bilagor 1. Malmö högskolas kvalitetsplan 2. Strategisk plan för området Hälsa och samhälle 3. Handledning och examination av examensarbeten vid Hälsa och samhälle 9

10 10 Hälsa och samhälle, ingång 49, Universitetssjukhuset MAS, Malmö. Tel: