Kvalitetsplan för Malmö högskola

Transkript

1 Kvalitetsplan för Malmö högskola beslutad på högskolestyrelsen 24 september 2008

2

3 kvalitetsplan för malmö högskola 3 Syfte Högskolornas verksamhet kännetecknas av en ökad nationell och internationell konkurrens. Kvalitetsarbetet är ett sätt att förbättra högskolornas verksamhet och konkurrenssituation genom systematiska insatser inom prioriterade utvecklingsområden. Kvalitetsarbetet är i sig en av statsmakterna prioriterad verksamhet. Högskolelagen 1 kap, 4 föreskriver att: Verksamheten skall avpassas så att en hög kvalitet nås, såväl i utbildningen som i forskningen och det konstnärliga utvecklingsarbetet. Att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete är nödvändigt av huvudsakligen tre skäl: det skapar gynnsamma förutsättningar för fortsatt utveckling genom framgångsrik konkurrens om resurser för utbildning och forskning, det underlättar uppfyllande av högskolans mål och visioner, såväl egna som av statsmakterna beslutade och av omvärlden förväntade, och det garanterar att högskolan uppfyller sina skyldigheter som myndighet och tillgodoser studenters och anställdas krav rättsäkerhet. Kvalitetsarbetet vid Malmö högskola syftar till att säkra och utveckla högskolans samtliga verksamheter för att därigenom bättre tillgodose de krav och förväntningar som ställs från studenter, avnämare, intressenter och myndigheter. Målet är att Malmö högskola inom samtliga verksamhetsområden blir framgångsrik i både nationell och internationell jämförelse. Kvalitetsarbetet ska inte vara en från övrigt arbete skild verksamhet även om vissa frågor av kvalitetsutvecklande eller kvalitetssäkrande natur av olika skäl behöver ges särskild uppmärksamhet under en given tidsperiod. Syftet är att kvalitetsarbetet ska vara en integrerad del av all verksamhet. Syftet är också att de frågor för vilka särskilda handlingsplaner upprättats (t.ex. jämställdhets- och mångfaldsplan, studenternas rättigheter och skyldigheter, plan för internationalisering), integreras i kvalitetsarbetet. För att underlätta utveckling av en gemensam och effektiv kvalitetskultur vid högskolan behöver verksamhetsplaner på central och lokal nivå ange vilka kvalitetsfrågor som ska prioriteras och hur systematik i kvalitetsarbetet garanteras. Ett fungerande kvalitetssystem är en förutsättning för att visioner och mål ska kunna uppnås. Systemet ska så långt som möjligt vara integrerat i Malmö högskolas organisation, ledningssystem och budgetprocess. Kvalitetsarbetet ska karaktäriseras av samverkan, återkoppling, uppföljning och kvalificerad kunskapsutveckling. Arbetet ska utgå från ett helhetsperspektiv på högskolans verksamhet vilket innebär att det omfattar både ett dagligt kvalitetsarbete och särskilda insatser för kvalitetsutveckling samt kontrollerande och uppföljande aspekter av kvalitetssäkring. Samtliga anställda vid Malmö högskola har ett ansvar för att utveckla kvaliteten i verksamheten inom ramen för sina arbetsuppgifter. Ledningen på respektive organisatorisk nivå har ett särskilt ansvar för att stödja denna ambition.

4 4 kvalitetsplan för malmö högskola Vision, kvalitetsarbete och verksamhetsutveckling Utgångspunkten för kvalitetsarbetet är Malmö högskolas visionsdokument Där mångfald gör skillnad och högskolans plan Utbildnings- och forskningsstrategier. Malmö högskola Som övergripande styrdokument för de kvalitetssäkrande och kvalitetsutvecklande insatserna har Högskolestyrelsen nyligen antagit en plan med titeln Verksamhetsutveckling och uppföljning. Dessa dokument utgör tillsammans med föreliggande kvalitetsplan och övriga dokument av särskild betydelse för kvalitetsutvecklingen (se förteckningen s 8 och bilagor s 12 13) den grund på vilken kvalitetsarbetet vilar. Verksamhetsutveckling och uppföljning utgår från Malmö högskolas visionsdokument och formulerar en långsiktig och övergripande modell för kvalitets- och verksamhetsutveckling. Modellen innebär att högskolegemensamma strategiplaner utformas för löpande femårsperioder. Till dessa kopplas ettåriga områdesövergripande verksamhetsplaner och verksamhetsrapporter. På områdesnivå utformas strategiska planer för samma planperiod som kompletteras med lokala verksamhetsplaner och verksamhetsrapporter. På nästa organisatoriska nivå enheter eller institutioner utformas verksamhetsplaner och verksamhetsrapporter med samma periodicitet. Kvalitetsplanen anger de kvalitetsaspekter som särskilt ska prioriteras under den närmaste femårsperioden och ska ses som ett komplement till det löpande kvalitetsarbete som beskrivs i dokumentet Verksamhetsutveckling och uppföljning. De verksamhetsplaner som utformas på varje organisatorisk nivå ska, utöver visions- och strategiplanerna, inkorporera kvalitetsplanens utvecklingsområden. Den kvalitetsplan som presenteras nedan formulerar mål och utvecklingsinsatser på högskolegemensam nivå inom sju prioriterade utvecklingsområden. Dessa ska konkretiseras i de lokala verksamhetsplanerna med beaktande av både högskoleövergripande och områdesspecifika strategiplaner. Verksamhetsplanerna anger utvecklingsinsatser för de utvecklingsområden som identifieras i kvalitetsplanen samt hur insatserna ska följas upp. I processen med att utforma och följa upp verksamhetsplanerna ska operationaliserbara utvecklingskriterier utarbetas. Inom ramen för kvalitetsarbetet kommer årliga uppföljningar att genomföras. Underlaget kommer att utgöras av verksamhetsrapporterna. Prorektor ansvarar för genomförandet av fakultetsaudit och dekanerna för genomförandet av enhetsaudit. Studenter ska medverka vid samtliga uppföljningar. Resultatet av dialogerna redovisas till Rektor. I dokumentet Där mångfald gör skillnad formuleras inledningsvis Malmö högskolas vision inför år 2015: Malmö högskola har etablerat sig som Europas främsta professionsuniversitet känt som Malmömodellen där gränsöverskridande handlingskompetens inom såväl forskningsområde, som undervisningsområde och yrkesområde har utvecklats i symbios utifrån en aktivitetsbaserad pedagogik. Vi har utvecklat en organisation för flervetenskaplig forskning och utbildning i enlighet med Bolognamodellen och har fördjupat samspelet mellan utbildning och forskning. Malmö högskola har etablerat fem till tio internationellt lyskraftiga utbildnings- och forskningsprofiler. Malmö högskola intar en framträdande roll när det gäller kunskapsdelning i Malmö, regionen och internationellt.

5 kvalitetsplan för malmö högskola 5 Arbetet med att uppnå högskolans vision och strategiska mål utgår från fyra grundläggande begrepp: Gränsöverskridande handlingskompetens Partnerskap Internationalisering för alla Medborgerlig bildning Visionen och de grundläggande begreppen utgör kvalitetsarbetets bas och ska genomsyra detta arbete. Planen för verksamhetsutveckling och kvalitetsplanen (se nedan) formulerar såväl kortsiktiga som långssiktiga mål och utvecklingsinsatser för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling med denna utgångspunkt. Kvalitetsplanen är tänkt att fungera som en länk mellan högskolans vision och verksamhetsplanerna genom att ange de kvalitetsdrivande mål och aktiviteter som ska prioriteras under de närmaste åren. Aktiviteterna konkretiseras och utvecklas i verksamhetsplanerna på varje organisatorisk nivå och för varje verksamhet. Kvalitetsplan En verksamhets kvalitet uttrycker den nivå som verksamheten uppnått i förhållande till mål, regler, andra jämförbara verksamheter samt till den uppfattning som verksamhetens avnämare och intressenter har om verksamhetens funktion, effektivitet och resultat. Malmö högskolas kvalitetsplan omfattar hela högskolans verksamhet; utbildning, forskning och samverkan. Målet är att högskolans samtliga anställda och studenter ska medverka i kvalitetsarbetet. Kvalitetsplanen syftar inte till att täcka samtliga frågor av kvalitetsdrivande karaktär utan avser att, som ett komplement till annan verksamhet med kvalitetsutvecklande syfte, identifiera ett antal prioriterade utvecklingsområden: 1. Systematisk granskning och revidering av utbildningar 2. Bedömning och examination av studerande 3. Forskningsanknuten utbildning 4. Forskning 5. Samverkan, kunskapsdelning och partnerskap 6. Medarbetarnas kompetens och möjligheter till kompetensutveckling 7. Lärandemiljö och arbetsmiljö Kvalitetsplanen baseras på övertygelsen att det inte är tillräckligt att kontrollera kvaliteten i olika verksamheter för att de ska utvecklas i önskad riktning. Kvalitetskontrollen ska utformas så att stödet för utvecklingen lyfts fram. Planen innehåller därför såväl utvecklingssom uppföljningsinsatser inom varje utvecklingsområde. En ambition med kvalitetsplanen är att den ska spegla aktuella utvecklingsområden och utvecklingsinsatser. Den kommer därför att årligen följas upp, analyseras och revideras under planperioden. De insatser för dokumentation och uppföljning som anges i kvalitetsplanen är de högskolegemensamma insatserna. Därutöver ska områdena identifiera sina motsvarande insatser med utgångspunkt från områdesspecifika förutsättningar.

6 6 kvalitetsplan för malmö högskola Utvecklingsområden 1. Systematisk granskning och revidering av utbildningar Detta utvecklingsområde är centralt för högskolans kvalitetsarbete och har beröring även med frågor som behandlas under följande utvecklingsområden: 2 (Bedömning och examination av studerande), 3 (Forskninganknuten utbildning), 5 (Samverkan, kunskapsdelning och partnerskap) samt 7 (Lärandemiljö och arbetsmiljö). För att utveckla kvaliteten i våra utbildningar med fokus på studentens lärande på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå behöver vi regelbundet granska våra utbildningar. Ett system för kontinuerlig översyn ska utformas för att garantera kvalitetsutvecklingen inom både nya och gamla utbildningar. En årlig analys ska genomföras av högskolans programutbud som grund för beslut om inrättande eller avveckling av utbildningar. Därutöver ska en kvalitetsvärdering genomföras av samtliga utbildningar enligt ett rullande schema. Utveckling av utbildningarna ska utgå från dokumentet Examensordning för Malmö högskola och kvaliteten ska minst motsvara de krav som formuleras i Inrättande av nya program och examensrättigheter. I dokumenten Anvisningar för kursplaner vid Malmö högskola respektive Anvisningar för utbildningsplaner anges de krav och rekommendationer som skall beaktas vid upprättande av nya respektive revidering av gamla kurs- och utbildningsplaner. Som ytterligare underlag kommer hsv:s utbildningsutvärderingar och examensrättsprövningar att användas. Ett särskilt organ för intern granskning av ansökningar om examensrätt på Rektors uppdrag kommer att inrättas vid högskolan. Detta organ ersätter den nuvarande Läsgruppen. Studenternas medverkan i utvecklingen av utbildningarna har en tydlig kvalitetsdrivande effekt och ska därför uppmuntras. I ansvaret för kurser ligger också ett ansvar för att det finns utarbetade modeller för kursvärderingar som tillämpas systematiskt och vars resultat utgör grund för kursutveckling. Kursvärderingarna ska följas upp och bidra till utvecklingen av nya kurser samt återkopplas till studenterna. Se vidare Studenters rättigheter och skyldigheter. Ansvar för utbildningsprogrammen innebär på motsvarande sätt att det ska utvecklas ett system för uppföljning och översyn av program. Program som inte uppfyller gällande krav ska förändras eller avvecklas. Därutöver finns det behov av uppföljningar av nybörjare ( startenkäter ) och examinerade studenter och lokala uppföljningar av Studentspegeln och Doktorandspegeln samt regelbundna undersökningar av studenternas uppfattning om deras utbildning genom Studentbarometern. 2. Bedömning och examination av studerande Överensstämmelsen mellan lärandemål, examinationsformer och undervisningsformer behöver utvecklas i många av högskolans kurser. Alla angivna lärandemål ska examineras med stöd av de bedömningsformer som anges i kursplanen. För att möjliggöra bedömning av samtliga de aspekter på lärande som en utbildning innehåller behöver examinationsformerna både mellan och inom kurser varieras. Examinationen ska vara utformad på sådant sätt att en individuell bedömning av studentens prestationer kan göras. (Se vidare Studenters rättigheter och skyldigheter, s 4 9).

7 kvalitetsplan för malmö högskola 7 Av enqa:s riktlinjer framgår att Students should be assessed using published criteria, regulations and procedures which are applied consistently. Högskoleverket tar i sin rapport Anvisningar för granskning av lärosätenas kvalitetsarbete för perioden upp vikten av att bestämmelser, tillvägagångssätt och kriterier för bedömning och examination ska vara tydligt formulerade och tillgängliga för de studerande. För att uppnå detta har Malmö högskola initierat ett antal pedagogiska utvecklingsprojekt. Framöver ska dessa ingå som en del av den reguljära verksamheten. Kvaliteten på studenternas examensarbeten behöver särskilt uppmärksammas. Examensarbetena utgör genom sin placering regelmässigt utbildningens slutprodukt och är både ett resultat av utbildningens samlade effekter på studenternas kunskapsoch kompetensutveckling och en kvalitetsmarkör för utbildningarna. Om studenternas examensarbeten överlag håller en hög kvalitet kan också övriga delar av utbildningen antas fungera väl. Men examensarbetenas kvalitet förtjänar en ökad uppmärksamhet också med tanke på att de utgör länken till framtida yrkesverksamhet, vidare utbildning och forskning. 3. Forskningsanknuten utbildning Enligt Högskolelagen ska utbildningen vila på vetenskaplig grund och verksamheten bedrivas så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning (Högskolelagen kap 1, 2, 3). Av 8 framgår att utbildning på grundnivå bl.a. skall utveckla studenternas förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar och förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem samt att inom det område som utbildningen avser skall studenterna utveckla förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå och följa kunskapsutvecklingen Utbildning på avancerad nivå ska innebära ytterligare fördjupning och utveckling. Att utbildningarna är forskningsanknutna innebär bland annat att högskolan erbjuder studenterna undervisning och handledning som genomförs av disputerade och forskningsaktiva lärare. Men det innebär också att undervisningsformerna för varje kurs utvecklas med syftet att tydligare koppla undervisningen till aktuell forskning. Malmö högskolas fokus på studenters lärande bör innebära att kurserna organiseras så att studenterna utvecklar en forskningsstrategi för lärande kontinuerligt under hela utbildningen. Varje enhet har ett ansvar för att synliggöra både egen och andras forskning och dess koppling till utbildningen. Kursernas litteraturlistor kan behöva ses över för detta ändamål och även för att garantera att internationell litteratur i tillräcklig omfattning används i kurserna. I syftet att i ökad utsträckning erbjuda en forskningsanknuten utbildning kan arbetsoch examinationsformer som prövar studenternas förmåga till självständigt och kritiskt tänkande och förmåga att skriftligt dokumentera sina kunskaper i form av artiklar och uppsatser behöva utvecklas. En ytterligare strategi för att öka utbildningarnas forskningsanknytning är att i större utsträckning koppla studenternas examensarbeten till högskolans forskningsmiljöer och att rekrytera handledare till examensarbeten på både grundnivå och avancerad nivå från dessa miljöer.

8 8 kvalitetsplan för malmö högskola 4. Forskning Malmö högskolas forskning sträcker sig över flera vetenskapsområden och utförs i nära samverkan med offentlig sektor, närings- och föreningsliv. Forskningen syftar till att uppfylla kravet på både nationell och internationell standard samt hög samhällsrelevans. Det nära sambandet mellan forskning och utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå ska fortsatt betonas. Det finns en uttalad ambition att inom den närmaste femårsperioden utveckla såväl forskningens volym som den flervetenskapliga forskningsprofileringen. Förutsättningen för att öka forskningens volym är att både den interna och externa forskningsfinansieringen ökar. För att framgångsrikt kunna konkurrera om forskningsanslag krävs en ökad profilering av forskningen. Vid Malmö högskola koncentreras forskningen till tre kunskapsfält; Samtidsstudier, Lärande i framtidens skola och Hälsa och välfärd. Målsättningen är att senast år 2012 ha etablerat åtta nya forskningsprofiler inom dessa kunskapsfält. Ambitionen att utveckla den flervetenskapliga forskningen innebär att forskare vid högskolan ska uppmuntras att utöka samarbetet med forskare från andra forskningsdiscipliner och forskningsmiljöer såväl lokalt, nationellt som internationellt och att incitament för detta arbete ska tillskapas, både centralt och på områdena. För att underlätta övergången till utbildning på forskarnivå bör ett utökat samarbete utvecklas mellan masterprogrammen, forskarutbildningarna och forskningsmiljöerna. 5. Samverkan, kunskapsdelning och partnerskap Samverkansuppgiften är en del av högskolans bidrag till samhällsutvecklingen. Uppdraget är vidsträckt och innefattar t.ex. fortbildning av yrkesverksamma, forskningssamverkan med näringsliv och offentliga organ, utrednings- och utvärderingsarbeten, alumni samt medverkan i olika samhällsprojekt. I arbetet ingår även att stödja forskares och studenters affärsidéer samt att uppmuntra entreprenörskap. Sådana samarbeten utgör ett stöd för det omgivande samhället samtidigt som de tillför kunskap till högskolans forskare och dess studenter. Att få återföring från samarbetspartners på våra utbildningar och vår forskning är ett viktigt led i kvalitetsutvecklingen av dessa verksamheter. Samtliga utbildningsplaner ska innehålla en strategi för samverkan med det omgivande samhället. Utbildningsplaner för de nya utbildningar som områdena vill inrätta ska som underlag för beslut dessutom innehålla en väl genomarbetad omvärlds- och behovsanalys. Högskolan har både en skyldighet att informera presumtiva studenter om sitt utbildningsutbud och ett intresse av att marknadsföra sina utbildningar. Det är också av vital betydelse att resultatet av högskolans forskningsverksamhet når ut till såväl studenter och yrkesverksamma som till en bredare allmänhet. Men det är också viktigt för utveckling av det interna samarbetet att högskolans verksamhet är känd för de egna medarbetarna. För dessa ändamål behöver mötesplatser för erfarenhetsutbyte för såväl den externa som interna verksamheten utvecklas.

9 kvalitetsplan för malmö högskola 9 För att utveckla kvalitet i utbildning, forskning och övrig verksamhet samt för att underlätta internationaliseringsarbetet ska partnerskap utvecklas. 6. Medarbetarnas kompetens och möjligheter till kompetensutveckling Medarbetarnas kompetens är den enskilt viktigaste faktorn för utveckling av kvalitet i högskolans arbete. Ett professionellt förhållningssätt ska vara utmärkande för Malmö högskolas samtliga medarbetare. Pedagogisk och vetenskaplig skicklighet ska vara ett kännetecken för högskolans lärare och forskare. Kontinuerlig kunskaps- och kompetensutveckling är en viktig förutsättning för att nå Malmö högskolas vision. Alla medarbetare ska därför ges möjlighet till kontinuerlig kompetensutveckling. Att en tillräckligt stor andel av lärarna är disputerade är en grundläggande förutsättning för att kunna erbjuda studenterna en forskningsbaserad utbildning av hög kvalitet. Förhållandena skiljer sig i nuläget ganska mycket både mellan och inom områdena. Målet för Malmö högskola är att de disputerade lärarnas andel ska öka från nuvarande 42 % till 60 %. Ytterligare mål är att andelen professorer och docenter ökar samt att samtliga professorer och disputerade lärare avsätter minst 20 % av sin arbetstid till undervisning på grundnivå och avancerad nivå. Den tillgängliga tiden för kompetensutveckling ska kunna koncentreras till samlade och väl avgränsade tidsperioder. Målet är att minst 50 % av lektorerna ska kunna utnyttja denna möjlighet under en treårsperiod. Förutom att garantera att studenter möter lärare med hög vetenskaplig skicklighet behöver högskolan också verka för att lärare utvecklar en hög pedagogisk skicklighet. Målet är att samtliga lärare, utöver de grundläggande tio veckornas högskolepedagogisk utbildning, ska vidareutveckla sin kompetens genom deltagande i de tematiska kurser som högskolan erbjuder. Med tanke på att Malmö högskola i stor utsträckning anordnar professionsutbildningar är det också viktigt att de undervisande lärarna håller sig à jour med utvecklingen inom respektive utbildnings professionsområde. Internationellt arbete är ett område för kompetensutveckling av alla medarbetare. Målet är att en betydligt större andel av Malmö högskolas anställda än för närvarande utnyttjar möjligheten till internationell meritering. För att kunna utveckla kvaliteten i högskolans samtliga verksamheter måste alla anställda medverka i utvecklingsarbetet. En förutsättning för medverkan är att medarbetarna har god kunskap om Malmö högskolas visioner och strategier. 7. Lärandemiljö och arbetsmiljö Studenternas lärandemiljö är i flera avseenden knuten till medarbetarnas särskilt lärarnas arbetsmiljö. Detta utvecklingsområde innefattar därför även frågor om medarbetarnas arbetsmiljö och arbetsvillkor. Malmö högskolas vision fokuserar på gränsöverskridande handlingskompetens, internationalisering, partnerskap och medborgerlig bildning. Visionen ska förverkligas genom bland annat utveckling av en god lärande- och arbetsmiljö.

10 10 kvalitetsplan för malmö högskola En god lärandemiljö för studenterna är främst ett resultat av ett framgångsrikt pedagogiskt arbete. Pedagogiskt skickliga lärare som utvecklar undervisningsformer vilka garanterar studenterna både kunskapsmässig och personlig utveckling utgör grunden för denna ambition. Därutöver kan studenter behöva både generella och enskilda insatser i form av information, vägledning och särskilda stödåtgärder. Syftet med dessa är att så långt möjligt anpassa studiesituationen till studenternas förutsättningar. En god lärandemiljö innefattar även studenternas möjlighet att utöva ett reellt inflytande över sin studiesituation. Ett väl fungerande studentinflytande är en demokratifråga men också i stor utsträckning en faktor som påverkar utbildningarnas kvalitet. Studenternas studiemiljö påverkas även av lärarnas och andra medarbetares arbetsmiljö. Engod arbetsmiljö underlättar utveckling av det pedagogiska och vetenskapliga arbetet samt ett gott bemötande av studenterna. Att förbättra lärarnas arbetsmiljö är således också ett sätt att underlätta utveckling av studenternas studiemiljö. Skapande av en god arbets- och studiemiljön förutsätter att resurser och stödfunktioner finns i tillräcklig omfattning. En väl fungerande studie- och karriärvägledning och studenthälsovård, ändamålsenliga undervisnings- och arbetslokaler, ett väl fungerande bibliotek och en hög kvalitet inom det informationsteknologiska området är faktorer som bidrar till att utveckla en god studie- och arbetsmiljö. För att garantera och utveckla kvaliteten i de olika stödfunktionerna finns särskilda handlingsplaner och policydokument utarbetade (se Bilagor): Arbetsmiljöpolicy Jämställdhets- och mångfaldsplan Riktlinjer för hantering av alkohol- och drogmissbruk Förebyggande av hot och våld Handlingsplaner mot kränkande särbehandling Handlingsplan mot sexuella trakasserier Likabehandling av studenter Vision och mål för bit:s verksamhet it-plan Sammanfattning Tabellen på nästa uppslag sammanfattar de utvecklingsområden, mål och utvecklingsinsatser som ska prioriteras i Malmö högskolas verksamheter under planperioden. Arbetet ska integreras i högskolans strategi- och verksamhetsplaner samt dokumenteras och redovisas i de årliga verksamhetsrapporterna. För att kvalitetsarbetet ska ge önskade effekter måste samtliga anställda och studenter engagera sig. Det formella yttersta ansvaret för beslut inom respektive utvecklingsområde åvilar rektor. Ansvar för arbetets beredning, genomförande och resultat vilar på de angivna funktionerna.

11 kvalitetsplan för malmö högskola 11

12 12 kvalitetsplan för malmö högskola utvecklingsområde mål 1. Systematisk granskning och revidering av utbildningar Utveckla samtliga utbildningars kvalitet med utgångspunkt från mål och anvisningar i externa och interna styrdokument samt från genomförda uppföljningar och med särskilt beaktande av utvecklingsområdena 2,3,5 och 7 i denna plan 2. Bedömning och examination av studerande Öka överensstämmelsen mellan lärandemål, examinationsformer ochundervisningsformer i samtliga kurser Öka kvaliteten på examensarbetena 3. Forskningsanknuten undervisning Utveckla utbildningarna så att de tydligare vilar på vetenskaplig grund och uttrycker ett nära och synligt samband mellan forskning och undervisning 4. Forskning Öka den totala forskningsvolymen Öka andelen externfinansierad forskning Öka andelen publikationer 5. Samverkan, kunskapsdelning och partnerskap Öka andelen externt samfinansierade forsknings-, utbildningsoch utvecklingsprojekt Öka samproduktionen av utbildning och forskning med externa intressenter 6. Medarbetarnas kompetens och möjligheter till kompetensutveckling 7. Lärandemiljö och arbetsmiljö Samtliga medarbetare ska ha god kännedom om Malmö högskolas vision och strategier Minst 60 % av de tillsvidareanställda lärarna ska vara disputerade Andelen professorer och docenter ska öka Professorer och disputerade lärare avsätter minst 20 % av sin arbetstid till undervisning på grundnivå och avancerad nivå. Lektorerna ska kunna utnyttja tid för kompetensutveckling som sammanhängande tid under en treårsperiod 50 % av lärarna på enhet/institution ska ha genomgått högskolepedagogisk kurs omfattande minst fem hp varje år. Förbättra studenternas lärandemiljö och möjlighet till formellt och informellt inflytande Förbättra medarbetarnas arbetsmiljö och möjlighet till formellt och informellt inflytande

13 kvalitetsplan för malmö högskola 13 utvecklingsinsatser dokumentation och uppföljning ansvar Genomföra formativa ( i kurser omfattande minst 10 hp) och summativa kursvärderingar i samtliga kurser Översyn av samtliga utbildningar enligt ett rullande schema Årlig analys av högskolans programutbud som underlag för beslut om inrättande och avveckling av utbildningar Sammanställning och analys av Studentspegeln (2007, 2012), Doktorandspegeln (2008, 2013), Startenkäten (2007, 2010, 2013) och SCB:s uppföljning av examinerade studenter (2008, 2010, 2012) Löpande analyser av HSV:s program- och ämnesutvärderingar Inrättande av ett högskolegemensamt organ för prövning av examensrättsansökningar inom samtliga vetenskapsområden Årlig sammanställning och analys av kursoch programvärderingar Skriftlig dokumentation av resultat, analys och åtgärder i verksamhetsplaner och verksamhetsrapporter Revidering av samtliga utbildningsplaner samt uppföljning och beslut i respektive områdes utbildningsnämnd Prorektor Dekanus Enhetschef Utveckla och kommunicera tydliga bedömningsgrunder och betygskriterier för samtliga kurser Utveckla varierade examinationsformer i såväl programkurser som fristående kurser Utarbeta en modell för extern examination av examensarbeten enligt ett rullande schema Högskolegemensam dokumentation och uppföljning av medarbetarnas kompetens Uppföljning och beslut i respektive områdes utbildningsnämnd Prorektor Dekanus Enhetschef Översyn av samtliga kursplaner med särskilt beaktande av arbets- och examinationsformer samt litteraturlistor Öka andelen undervisning som genomförs av disputerade lärare Öka kopplingen mellan studenternas examensarbeten och områdets forskningsmiljöer Utöka andelen vetenskapliga texter samt litteratur författad på andra språk än svenska Utveckla strategier för ökad publicering av studenters examensarbeten i MUEP Utveckla konkurrenskraftiga forskningsmiljöer genom koncentration av resurser Utveckla forskningsprofiler i enlighet med strategiplanen Genomföra externa granskningar av forskningens kvalitet enligt ett rullande schema Utveckla ett utökat samarbete mellan masterkurserna, utbildning på forskarnivå och forskningsmiljöerna Utveckla nya former för rapportering av publiceringar Högskolegemensam dokumentation och uppföljning Revidering av samtliga kursplaner Upprätta bemanningsplaner för respektive kurs Utarbeta en strategi för koppling mellan examensarbeten och forskningsmiljöer Högskolegemensam dokumentation och uppföljning Revidera planen för utbildnings- och forskningsstrategier Prorektor Dekanus Enhetschef Forskningskoordinator Dekanus Enhetschef Upprätta samarbetsavtal med offentliga och privata verksamheter Utveckla strategiska partnerskap och allianser med utländska universitet Förbättra informationsinsatserna rörande utbildning och forskning såväl internt som externt Utveckla verksamheternas omvärldsanalyser Utveckla karriär- och alumniverksamheten Högskolegemensam dokumentation och uppföljning Sammanställning och analys av varumärkesmätningar (2005, 2009) Vicerektor Berörda avd chefer vid GF Dekanus Öka rekryteringen av disputerade lärare Öka satsningen på docent och professorsmeritering Öka samarbetet mellan områdena och mellan områdena och Gemensam förvaltning Utveckla formerna för pedagogisk utveckling och stöd Högskolegemensam dokumentation och uppföljning Individuella skriftliga bemanningsplaner upprättas för samtliga lärare inför respektive läsår Prorektor Dekanus Berörda personalchefer Enhetschef Utveckla verksamheter för ökat studentinflytande vid samtliga områden Högskolegemensamma arbetsmiljöundersökningar genomförs kontinuerligt med treårsintervall Periodiserad sammanställning och analys av samtliga enkäter som rör lärande- och arbetsmiljö Årlig analys och revidering av aktuella verksamhetsplaner Prorektor Förv chef Berörda avd chefer Dekanus

14 14 kvalitetsplan för malmö högskola

15 kvalitetsplan för malmö högskola 15 Bilagor A. Visions- och strategidokument Där mångfald gör skillnad Utbildnings- och forskningsstrategier Malmö högskola Verksamhetsutveckling och uppföljning Studenters rättigheter och skyldigheter B. Handlingsplaner Arbetsmiljöpolicy Jämställdhets- och mångfaldsplan för Malmö högskola Riktlinjer för hantering av alkohol- och drogmissbruk Riktlinjer för förebyggande av hot och våld Handlingsplan mot kränkande särbehandling Likabehandling av studenter Handlingsplan för Malmö högskolas internationaliseringsarbete IT-plan för Malmö högskola Vision och mål för BIT:s verksamhet aspx C. Anvisningar Examensordning för Malmö högskola Inrättande av nya program och examensrättigheter Anvisningar för kursplaner Anvisningar för utbildningsplaner D. Enkäter Studentspegeln 2007 (HSV) Doktorandspegeln 2008 (HSV) Inträdet på arbetsmarknaden (SCB) asp Malmö högskolas startenkät aspx

16