Vad skall vi prata om? Skillnader ANF/barn vuxna

Transkript

1 Bild 1 Bild 2 Vad skall vi prata om? Skillnader ANF/barn vuxna A-E Symtom/tecken resp.svikt cirk. Svikt Medicinsk behandling/omvårdnad Föräldrar m.m. Bild 3

2 Bild 4 Definition barn/ungdom Ålder 0-18 år därefter räknas man som vuxen. Under 1 år spädbarn 1-8 år litet barn 9-12 år stort barn år tonåring Vikten, ytan Bild 5 Personcentrerad vård Bild 6 Barn skall vårdas tillsammans med andra barn och inte på en vuxenavdelning. Barn behöver träffa jämnåriga för lek och aktiviteter under trygga förhållanden. Det får inte finnas ålders begränsningar för besökare till barnen.

3 Bild 7 Barn på sjukhus har rätt att ha föräldrar eller annan närstående hos sig under hela sjukhusvistelsen Föräldrar skall få hjälp och uppmuntran att stanna hos sitt barn dygnet runt. Bild 8 PREHOSPITALT HJÄRTSTOPP SIDS 37 % Hjärta 12 % Drunkning 10 % Trauma 9 % Lungsjukdom 5 % Kvävning 6 % Annat 23 % J Herlitz; Am J Emerg Med 2007 Bild 9 Barntrauma Åren sökte i genom snitt ca barn svenska akutmottagningar på grund av skada, vilket genererade drygt slutenvårdstillfällen 48 % skadades genom fall, 13 % i samband med transportolyckor, ca 1 % genom barnmisshandel.

4 Bild 10 Bedömning och handläggning enl. A-E A. Vokalisering skrik, prat B. Andning C. Cirkulation D. Disability medvetandegrad E. Expose Bild 11 Fria luftvägar Fysiologi Prioritera alltid respirationen Barn/vuxna Bild 12 Anatomi och fysiologi respiration Större oxygenkonsumtion Klenare strukturer i luftvägarna, mindre diameter på centrala luftvägar Näsandning fram till ca 4 månader CNS kontroll mer omogen Snabbare andningsfrekvens Lägre lungcompliance Diafragma muskeln ej så uthållig

5 Bild 13 Lungans utveckling V.4 primitiva lungblåsor, 16 v. bronkialträdet utvecklat V. 24 primitiva alveoler V kapillärträd V milj. Omogna alveoler Födelse omställning till extrauterint liv po2 ökar, Pulmonalistrycket sjunker, 6 år snabb ökning av alveoler till 350 milj. Bild 14 Ålder AF/min HF/min SBP (mmhg) <3 mån mån år år år >12 år Bild 15 Orsaker till respiratoriska problem hos barn Infektioner Infektioner i luftvägarna absolut vanligast RS-virus (Respiratorisk syncytievirus) Pneumoni Allergiska besvär CNS-depression mindre marginaler mer påverkat Anestesi Hypoglykemi Intoxikation Hypotermi. Temp < 36 hos spädbarn utgör som regel resp.indikation

6 Bild 16 Orsaker till respirationsproblem fortsättning : Inskränkta andningsmöjligheter Efter stora bukingrepp Efter thoraxingrepp Muskelsvaghet.Trauma Skallskada Thoraxskada Lungsjukdom/skada Diafragmabråck Pneumothorax Bild 17 Luftvägsstopp Vid medvetande Tecken på att barnet satt i halsen Plötslig hosta Hes skrik Större barn tar sig om halsen Bild 18 Ej medveten Totalstopp inga andningsljud Panik Kraftig bröst och bukkorgsrörelser Läppar snabbt blåaktiga Förlorar medvetande snabbt

7 Bild 19 Observationer över andningen Andningsfrekvens Djup/ytlig Andningsmönster Indragningar Apnee Näsvingespel Oregelbunden Grunting Film på bebis med indragningar och snabbandning Film på barn med indragningar, krupphosta och ljudlig andning Film på barn med astma Bild 20 Andningsljud Obstruktiv Slemmig Stridor Hosta Allmän påverkan: färg, svettig kladdig Bild 21 Behandling av respirationsinsufficiens Övervakning Öka oxygenhalten Minska luftvägsmotståndet Minska andningsarbetet Optimera andra organfunktioner Farmakologisk behandling

8 Bild 22 Behandling vid respirationsproblem Lugn miljö Sitta upp I knä på anhöriga Syrgasbehandling Inhalationer: Na Cl. Ventoline: bronkdilaterande snabb effekt, Adrenalin: Relaxerar bronchial muskulaturen avsvällande Bild 23 Optiflow högflödes grimma Optiflow erbjuder möjligheten att bekvämt leverera ett komplett sortiment av syrekoncentrationer och flöden att utvidga de traditionella gränserna för syrgasbehandling. Detta uppnås genom att integrera uppvärmd befuktning och en exakt blandning av luft och syre levereras via en innovativ nasal kanyl. Bild 24

9 Bild 25 Normal saturation Gestational vecka % Gestational vecka % Gestational vecka >93% Olika hjärtfel 65-99% INVOS Bild 26 Skapa öppen luftväg Haklyft Underkäkslyft Stabilt sidoläge Barn upptill 4-6 månader andas genom näsan inblåsning över näsa mun upp till 1 år. Bild 27

10 Bild 28 Cirkulation-Kardiovaskulära systemet Myocardiet omoget Fetal cirkulation ductus sluts timmar Autonoma nervsystemet omoget parasympatiska nervsystemet färdigt vid födseln medan sympatiska nervsystemet är omoget medför risk för vagal reflex. Färre och sämre kontraktilitet stelare hjärta Färre mitokondrier Bild 29 Bild 30 Hjärtfrekvens 0-1 V månader månader Förskoleåldern

11 Bild 31 Blodtrycket 0-1 V. 75/45 3 månader 80/ månader 85/60 Förskoleåldern 90/60 Bild 32 blodvolym Fullgångna nyfödda 85 ml/kg ca. 300ml. 1 år ml. 3 år ca ml 10 år 2000 ml. Bild 33 Cirkulation En liten blödningsmängd kan innebära en stor blodförlust hos ett litet barn. Normal blodvolym för ett barn beräknas vara ml/kg. Barn har en stor förmåga att kompensera blödningen. På detta sätt kan de upprätthålla ett normalt systoliskt blodtryck trots stor blödning och låg hjärtminutvolym, och ett lågt blodtryck är således ett sent och allvarligt tecken på chock.

12 Bild 34 CIRKULATION Orsak till hjärt- cirkulationssvikt: Hypoxi/afyxi Trauma-Hypovolemi Septiskt chock nästan alla sepsispatienter utvecklar myocardpåverkan Arytmier Medfött hjärtfel Myocardit/cardiomyopati Bild 35 Tidiga tecken på chock är Takykardi Blekhet Dålig kapillär återfyllnad (> 2 sek efter 5 sek kompression) Tilltagande konfusion Försämrad diures (spädbarn < 2 ml/kg/h, < 1 ml/kg/h) Bild 36 CIRKULATION Observationer/symtom - Hjärt- cirkulationssvikt : Andning - se föregående avsnitt. Obs syresättning! Hjärtrytm och hjärtfrekvens Blodtryck Perifer kapillär återfyllnad Diures Temperatur Hudkostym Oro? Otröstlig? Kallsvettig/påverkad vid matning Laktat speglar graden av hypoxi i vävnaderna P- Glucos UCG Rtg cor/pulm

13 Bild 37 ORSAKER TILL HJÄRTSTOPP HOS BARN Barn Vuxna Nästan alltid sekundärt till hypoxi/hypovolemi Oftare ett primärt hjärtproblem Bild 38 RYTMER Bild 39 Pulslös elektrisk aktivitet

14 Bild 40 Ventrikelflimmer / Pulslös VT Bild 41 Vätske och elektrolytbalans Anatomiska och fysiologiska särdrag Barnets vattenbehov är större än vuxnas Större kroppsyta i förhållande till kroppsvikten Vattenhalten större ECV i förhållande till ICV. Mindre s.c fett och tunnare hud Omogna njurar Bild 42 D. Neurologi Barnets huvud är förhållandevis större och tyngre, vilket gör att barn är mer benägna att drabbas av skallskador. Bland de barn som vårdats inskrivna på sjukhus svarade trauma mot huvudet för över 30 % av skadorna 1 och utgör en betydande orsak till död och senare handikapp.

15 Bild 43 E. Avklädning med temperaturkontroll Barn förlorar lätt värme! Täck med varma filtar, använd varma vätskor. Bild 44 Spädbarn Vätskebehov 150ml/kg och dygn Diures spädbarn 2ml/kg och timme Bild 45 Dehydrering Fysiologi Symptom vid dehydrering 5% Dålig hudturgor, torr mun 10% Insjunken fontanell, sämre diures, snabb puls, kall, blek 15% Insjunkna ögon, lågt blodtryck, stigande laktat >20% Slö => Coma => Död

16 Bild 46 Fysiologi Orsaker till vätskebalansrubbning Diarre Kräkningar Feber Dålig vätskeintag Större blödning Ileus Bild 47 ORGANISATION OCH ARBETSSÄTT VID AKUTA SITUATIONER Bild 48 Parenterala ingångar PVK storlek var? Navelvenskateter CVK V. jugularis, V. Femoralis Friläggning av V. Basilica, v. Cephalica percutan teknik silastic I.V filter

17 Bild 49 Läkemedelshantering Alltid efter vikten och mcg/kg/timme använd alltid sprutpump parenteral inf. Vid parenteral infusion via PVK hos barn noggrann kontroll av infusionen. Bild 50 KOMMUNIKATION UNDER STRESS ATT TÄNKA PÅ: Var tydlig och lugn Vänd dig direkt till den du vill ha hjälp av Kvittera det uppdraget du har fått Bild 51 METODER ABCDE-modellen Barn HLR Handlingsplanen A-HLR till barn

18 Bild 52 Sepsis hos barn Mer komplext hos barn än hos vuxna gramnegativa tarmbakterier vanligt. Finns ej så tydliga kriterier vad det gäller barn Lactat hos vuxna svårare hos barn Sepsis har blivit vanligare bland barn Ökat 4,5 till 9,7 per 1000 födda USA näst vanligaste dödsorsaken Bild 53 Sepsis hos barn Barn beter sig inte som generellt problem utan bunden till olika ålders grupper Temp Hjärtfrekvens Respiration Leukocyter Bild 54 Behov av sammanfattande definitioner för barn angående sepsis. Heparin binding protein =HBP test stor studie Lund i internationellt samarbete markör för vuxna sepsis. CRP Procalciotonin en hygglig markör