KARIN CREUTZ CEREN / HELSINGFORS UNIVERSITET 1

Transkript

1 KARIN CREUTZ CEREN / HELSINGFORS UNIVERSITET 1

2 Samhällsklimatet och hatprat Social kohesion och integration Hur kan skolan stödja mångfalden? KARIN CREUTZ CEREN / HELSINGFORS UNIVERSITET 2

3 Samhällsdiskussionen har redan gått över tröskeln, inte bara för vad som är samhälleligt skadligt, utan vad som är farligt Exempel: Timo Hännikäinens tal för Suomen Sisu på Kalevaladagen Att hejda flyttningsströmmen är med tiden ett otillräckligt mål för den som vill leva i ett relativt tryggt och fungerande samhälle. Vid sidan av detta måste det strävas till en omfattande utflyttning av ointegrerade migranter, d.v.s. tvångsdeportering. Medel för detta finns det nog, från socialpolitiska lösningar och ekonomiska utflyttningssporrar ända till folkmord. Men effektiva åtgärder skulle vara så dyra, smärtsamma eller moraliskt olämpliga, att få partier skulle våga börja köra sådana. En av vår politiska kulturs paradoxer är att de partier som pressen kallar extrema partier eller extremhöger i verkligheten inte är tillräckligt extrema. 3

4 Fram till 2001 allmänna stereotyper, exotisering Polarisering & hatprat sällsynt Negativ utveckling från 2006 framåt Allmäneuropeisk trend, samma retorik och argument trots olika minoritetssituation Extremhögergruppers frammarsch genom populistiska kopplingar Nya rörelser som bygger på talets franska extremhögers argument Social media slår igenom Traditionella mediers klickjakt Recession KARIN CREUTZ CEREN / HELSINGFORS UNIVERSITET 4

5 Mångfald diskuteras i offentligheten genom specifika ramar Kulturessentialism, islamofobi Förenklande föreställningar om homogen finländskhet & europeiskhet, romantiserande nationalism med etniska förtecken Missvisande terminologi, såsom välfärdsshoppande asylturism Hotbilder (kriminalitet, terrorism) Ankomsten till Finland har för många asylsökanden varit en obehaglig upplevelse Demonstrationer och attacker mot flyktingförläggningar Gatupatruller KARIN CREUTZ CEREN / HELSINGFORS UNIVERSITET 5

6 Rasistiska rörelser och högerextremism har riktat sin verksamhet speciellt mot vissa minoriteter Suomen vastarintaliike, Suomen Sisu & Pegida, Finnish Defence League, Rajat kiinni Också traditionella minoriteter påverkas av det negativa samhällsklimatet Ungdomar vars föräldrar kommit från Somalia, Mellanöstern, Afrika och Kosovo blir utsatta för samma aggressioner som de nyanländna Skapar upplevelser av utanförskap, de-integrering KARIN CREUTZ CEREN / HELSINGFORS UNIVERSITET 6

7 Jag har spottats på, blivit ombedd att placera en säck på mitt huvud, jag har kallats terrorist / spöke / monster. Det har sagts till mig att jag är skrämmande (jag använder niqab) [ ] Mänskor vill inte åka i samma hiss med mig. Det har sagts till mig att jag skulle vilja dra av den där saken från ditt huvud. Det har frågats var nästa terrorattack är, och skämtats om att mitt spädbarn i vagnen är en bomb. Det kommenteras att jag är förtryckt så att jag hör. Då jag extraknäckte i en liten butik gick flera kunder ut direkt då de såg mig bakom kassan. Mänskor fotograferar mig i smyg, ibland rakt framför näsan på mig. Man stirrar på mig, antingen med rädsla eller förakt. En gång vägrade en man att köa bakom mig. 7

8 Skolan har en central roll i socialiseringsprocessen i skolan spenderar barn och ungdomar en stor del av sin vardag Inte bara en pedagogisk roll, utan som förmedlare av samhällets djupstrukturer Kulturella repertoarer reproduceras överallt i samhället, i skolan kan diskriminerande tankemönster motarbetas Kan emancipera barn från utsatta minoriteter Kan erbjuda positiva självrepresentationer Ger alla barn en grundläggande uppfattning om allas lika värde 8

9 Attitydklimatet har en inverkan på integrationsmöjligheter Integration delaktighet i ett samhälle Integrationen delas ofta in i social, kulturell, politisk och ekonomisk integration Utgås från objektiva förhållanden, dvs. aspekter som huvudsakligen står utanför individens eget tänkande och egna känslor Sysselsättning, boende, rätt att rösta och deltagande i föreningsliv och politisk verksamhet, sociala nätverk, delaktighet i välfärdsstatens tjänsteutbud, kunskaper om samhällets värderingar och verksamhetssätt En central aspekt av integrationen är också upplevelsen av delaktighet Ett inkluderande samhälle skapar delaktighet 9

10 Santa Lucia var ett exempel, vi blev inbjudna till ett Luciaevenemang. [ ]. [Min dotter] blev förstås upprörd, eftersom hon inte passar, förstår du? Så ser hon de andra barnen med ljus i sina kronor och tänker, varför är inte jag där uppe?. Det är ett långt steg att förklara till en sexåring att du har mörk hy, och det finns inte en mörkhyad Lucia i mänskornas fantasi än så länge. Santa Lucia representeras av en blond flicka. Så alla andra togs med i detta, alla flickor hade dessa ljus på, och hon stod vid sidan med pojkarna och sjöng. (Creutz & Helander 2012, Via Svenska) 10

11 Debatter om flyktingförläggningar på svenskspråkiga orter har synliggjort NIMBY-fenomenet Tolerans i offentligheten, implementeras inte alltid i det konkreta, egna dagliga livet Integrationen en krävande process som sådan, upplevelser av utanförskap ett ytterligare hinder 11

12 Rasism & fördomar har negativ inverkan på flera plan Strukturell rasism påverkar integrationsmöjligheter och framtidsutsikter T.ex. flickor med annan etnisk bakgrund har lyft fram att de ofta uppmanas till vårdyrken trots goda betyg Samtidigt påverkar attitydklimatet självbilden Negativa representationer kan internaliseras och bli självförverkligande Utanförskap kan få allvarliga följdeffekter marginalisering, radikalisering 12

13 Lära barnen kritiskt tänkande och reflexivitet Ge redskap att känna igen och motarbeta rasism och diskriminering Skapa samhörighet över kulturella, etniska och religiösa gränser Lära barnen hur de ska agera då de upplever / ser diskriminering Utforska världen med eleverna med ett öppet sinne 13

14 New York Star, c KARIN CREUTZ CEREN / HELSINGFORS UNIVERSITET 14

15 KARIN CREUTZ CEREN / HELSINGFORS UNIVERSITET 15