Ansökan planeringsprojekt: Visualisera och värdera ekosystemtjänster i kommunal samhällsplanering komplettering

Transkript

1 (8) Er beteckning: P36 Delegationen för hållbara städer Fk: Boverket Ansökan planeringsprojekt: Visualisera och värdera ekosystemtjänster i kommunal samhällsplanering komplettering Läsanvisning: Tidigare text från ansökan i kursiv, kompletteringstext under respektive berörda stycken. Punkt 2. Projektbeskrivning Bakgrund: Nacka kommun är en av Sveriges mest snabbväxande kommuner. Det är därför en stor utmaning att kunna ta emot den ökande befolkningen och dess behov av fler bostäder och övrig infrastruktur. Detta samtidigt som att kunna behålla den omgivande grönstrukturens ekosystemtjänster och klimatriskreducering - här finns stora ekonomiska värden att spara. För att det ska lyckas behövs kvalificerade analysverktyg och planeringsunderlag. Under 2011 har kommunen tagit fram tre sektorsprogram över grönstruktur, kust- respektive kulturmiljö. Dessa program utgör strategiska underlag till Nackas kommande översiktsplan och ger vägledning för kommunens arbete med fysisk planering, klimatanpassning samt natur- och kulturvård. Under senare år har insikten ökat om att naturens ekosystem inte enbart har ett diffust värde i sig utan i högsta grad har stora rent miljötekniska värden eftersom systemen i det tysta producerar en mängd s.k. ekosystemtjänster åt människan och samhället. Ekosystemtjänster är ett begrepp som inrymmer de nyttigheter vi får alldeles gratis av naturen. Exempel på sådana kan dels vara av mer livskvalitetshöjande karaktär, som t ex parkers stimulans till rekreation och skapande av kulturella upplevelser - dels mer tekniska reglerande tjänster: T ex pollinering av grödor, luft- och vattenrening, dagvattenhantering, klimatstabilisering, erosionshinder och bullerdämpning. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

2 2 (8) Projektets mål: För att hjälpa lokala beslutsfattare att synliggöra och inkludera ekosystemtjänsterna i samhällsplaneringen, har det internationella forskningsprojektet TEEB (The Economics of Ecosystem and Biodiversity, understött bl. a. av FN och Sida) tagit fram en generell arbetsgång. Utifrån denna och med stöd av Nackas sektorsprogram, planerar vi nu att ta fram en egen, kommunalt anpassad metodik genom att integrera de lokala ekosystemtjänsternas värden i den kommunala beslutsprocessen samt att modellera och visualisera resultaten i GIS (geografiska informationssystem). På så sätt möjliggörs också en strategiskt planerad grön- och blåstruktur. Metodiken har också den fördelen att den är iterativ och kan fånga upp även motstridiga samhällsintressen genom att man i sådana fall gör flera, alternativa viktningsscheman som input till multikriterieanalyser i GIS. Man kan alltså vikta ekosystemtjänsterna lite olika, samt på skilda geografiska nivåer beroende på den fallstudie man undersöker. Projektet delas in i följande huvudaktiviteter: Specificera tillsammans med berörda aktörer vilka samhällsvärden och ekosystemtjänster som är betydelsefulla, enas om problembeskrivning med hjälp av fokusgruppmetod eller liknande. Identifiera vilka ekosystemtjänster som är mest relevanta för Nackas del. I kommunens sektorsprogram har vi genomfört ett stort antal inventeringar av skilda naturtyper, rekreations- och kulturvärden, dessa inventeringar ligger till grund för identifieringen av ekosystemen. Inventera, uppskatta och värdera tillstånd och förväntade förändringar i ekosystemtjänsterna med en kombination av kvalitativa och kvantitativa verktyg. Dessa kopplas till GIS som också kan hantera och visualisera flera alternativa analyser som därmed genererar ett antal skilda geografiska scenarier. (Skapar samtidigt en bas för ev. framtida monetära analyser.) Detta görs lämpligen med hjälp av en fallstudie över en kommundel med stort exploateringstryck. Identifiera och bedöm alternativa planeringsinriktningar, t. ex. genom rapportkortsystem, SWOTanalys, risk- och känslighetsanalys mm. Slutligen, uppskatta effekterna för berörda aktörer utifrån de planeringsåtgärder som övervägs. Genom det här sättet att inkludera ekosystemtjänsterna i lokal samhällsplanering stöds kommunens återhämtningsförmåga vid ökad klimatpåverkan samtidigt som man främjar en socioekonomiskt hållbar samhällsutveckling!

3 3 (8) Kompletteringstext: Nuvarande PBL föreskriver inte uttryckligen kommunerna att använda sig av värdering av ekosystemtjänster. Därmed skulle detta projekt knappast komma att genomföras inom ramen för den normala verksamheten inom Nacka kommuns samhällsplanering. Med detta strukturerade metodsätt tar vi ett steg längre, dvs. vi prövar ett integrerat värderingssätt som i den kommunala världen är tämligen nytt, men ändå med en metodik som är både praktiskt användbar och uppbackad av forskningen. Många kommuner uttrycker nyfikenhet och intresse kring ekosystemtjänster men få har tagit sig an det praktiskt och än färre har kommit vidare från "workshop-stadiet". Ett visst statligt stöd kan ge den politiska processen i Nacka en startknuff i rätt riktning och trygghet att våga testa dessa nya angreppssätt! Angående de konkreta hållbarhetsaspekterna så kan vi genom att ta in alla ekosystemens tjänster i TEEB-analysen, dvs både ur socialt, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv, göra avvägningen och viktningen av vilka grönområden som i första hand bör bevaras/utvecklas mer precis. Med korrekta viktingsmatriser leder detta också till att man kan få en maximal avkastning av de allra mest klimatstödjande ekosystemtjänsterna. Exempel på områden i Nacka med särskilt höga naturvärden (områden med trolig rik förekomst av reglerande, producerande ekosystemtjänster). Källa: Nackas Grönstrukturprogram, 2012.

4 4 (8) Exempel på områden i Nacka med särskilt höga rekreationsvärden (områden med trolig rik förekomst av stödjande ekosystemtjänster). Källa: Nackas Grönstrukturprogram, Vi såg med glädje att miljöminister Lena Ek i sin debattartikel nyligen i Dagens Nyheter särskilt betonade just ekosystemtjänsternas betydelse när det gäller regeringens krav på statligt stöd till forsknings- och utvecklingsprojekt. I sitt tal till SKL från den 23:e maj i år återfinns samma tankegångar hos ministern: Miljömålsystemet har tillförts tre nya perspektiv som ska beaktas för alla miljökvalitetsmål: det internationella miljöarbetet, konsumtionens betydelse och ekosystemtjänster. Detta synsätt är också i samklang med de nya etappmålen och preciseringarna i miljömålssystemet som regeringen beslöt om i april: Ett särskilt etappmål är att till 2018 integrera värdet av ekosystemtjänster i ekonomiska ställningstaganden och politiska avväganden.

5 5 (8) Exempel på olika ekosystemtjänster beroende på skilda geografiska förhållanden. Källa: TEEB Manual for Cities: Ecosystem Services in Urban Management 10. Deltagande och inflytande Projektet kommer att bjuda in representanter från lokala intresseorganisationer, allmänhet och föreningar för att forma en referensgrupp till projektet. Utgående från offentlighetsprincipen bygger kommunens beslutsmodell på att allmänheten kan ta del av planeringsprocessen genom skriftliga eller visuella material. Eftersom projektets metodik har som delaktivitet att inkludera olika berörda parter från samhället ökar möjligheten till dialog, deltagande och inflytande i planeringen detta gäller särskilt i början och i slutfaserna av projektet. Kompletteringstext: I TEEB-modellen ingår att tidigt inkludera näringsliv, medborgare och andra samhällsaktörer - dvs metodiken innebär inte bara ett kvantitativt beräkningssätt utan också en samverkansmodell för flera aktörer - och tidigt i processen. (Detta i motsats till det mer formella/vanliga samrådsförfarandet enligt PBL.) Redan nu under projektets ansökansfas har vi tillfrågat två av kommunens större, lokala miljöföreningar att delta, Naturskyddsföreningen i Nacka samt Nacka miljövårdsråd.

6 6 (8) 13. Uppföljning av projektet Uppföljningen av projektet genomförs i samband med implementeringen av kommunens tre sektorsprogram. (Grönstrukturprogrammet, Kustprogrammet och Kulturmiljöprogrammet). Vår intention är att projektet har kontinuerlig kontakt med forskning och utveckling nationellt och i vissa fall internationellt, exempelvis Sveriges Lantbruksuniversitet, Landskap och planering, Centrum för biologisk mångfald, Stockholms resilience centre, Kungliga tekniska högskolan med flera. Ett viktigt internationell kontakt är projekt SUPER (Sustainable Urban Planning for Ecosystems Services and Resilience). Kompletteringstext: I och med vår tänkta användning av ett antal geografiska testområden för modellen blir det lättare att följa upp resultaten och validera dessa tillsammans med de olika samverkansaktörerna inom FoU, men också regionalt: Företrädare för TMR (Stockholms läns landsting - Tillväxt, Miljö & Regionplanering) och Länsstyrelsen i Stockholm har nyligen uttryckt stort intresse för att följa vårt projekt. Exempel på flera integrerade ekosystemtjänster på samma yta. Källa: Q-book en vision för Albano, Stockholm

7 7 (8) Punkt 14: Tidplan och sökt stöd Kompletteringstext: Projektstart sker och avslutas Totalbudgeten för projektet är kr, varav det sökta stödet är kr (30 %) och Nacka kommun står för återstoden, kr (70 %), uppdelat som en årlig kostnad för Tekniska nämnden à kr. Specificerad budget (i tusental kronor), beräknad på en timpenning om 800 kr/h: Projektets huvudaktiviteter Projektgrupp Konsultkostnader och analysprogramvara GISsupport Totalt per huvudaktivitet Projektstart: Specificera betydelsefulla samhällsvärden och ekosystemtjänster 100 tillsammans med berörda aktörer. 100 Identifiera relevanta ekosystemtjänster tillsammans med berörda aktörer. 140 Inventering och värderingsanalys, geografiska scenarier samt fallstudieanalys 250 Identifiera och bedöma alternativa planeringsinriktningar. 120 Uppskatta fallstudiens effekter för de berörda aktörerna utifrån 30 planeringsåtgärder. 30 Implementering av 30 projektet. 30 Totalt per insatspost: Projektansökan har presenterats och godkänts att komma på dagordningen av såväl tjänstemannaberedning som den politiska beredningen och kommer därmed att ytterligare behandlas på Tekniska nämndens sammanträde samt på nästa nämndsammanträde efter sommaren.

8 8 (8) Kontaktpersoner: Magnus Rothman Miljöutredare Liselott Eriksson Kommunekolog