God hälsa ur ett rikt odlingslandskap?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "God hälsa ur ett rikt odlingslandskap?"

Transkript

1 God hälsa ur ett rikt odlingslandskap? Förstudie Hanna Arvidsson och Eva Engström Februari 2007 Foto:Gunno Rask

2 Sammanfattning Om alla som idag äter smör, Bregott, mjölk och ost från Jämtlands län börjar följa Livsmedelsverkets näringsrekommendation SNÖ a för dessa produkter kommer produktionen att upphöra på knappt 70 % av mjölkböndernas areal, eller drygt 25 % av den totala jordbruksarealen i länet. Om alla som idag äter nöt- och lammkött från Jämtlands län blir vegetarianer skulle drygt 25 % av Jämtlands läns jordbruksareal inte längre brukas. Detta är effekterna på odlingslandskapet, enligt denna förundersökning. Förundersökningen består av en litteratursökning och beräkningar av konsumtion och produktion. Syftet är att ge underlag för fortsatt diskussion och efterforskning inom området genom att försöka ge svar på frågorna: - Kan man äta näringsriktigt med Jämtländska råvaror? - Vilka konsekvenser för ett öppet odlingslandskap i Jämtlands län får konsumtion som följer svenska näringsrekommendationer? - Hur påverkas Jämtlands odlingslandskap om fler svenskar väljer att äta vegetarisk kost av miljöskäl? - Går det att förena konsumtion i Jämtland av närproducerad mat och samtidigt följa näringsrekommendationerna? Förundersökningen har fokus på fett, eftersom det idag inte finns utrymme för smör i näringsrekommendationerna och en stor del av den produktion som sker från odlingslandskapet i länet förädlas till smör. Litteraturstudien visar att det inte finns några entydiga negativa hälsoeffekter av konsumtion av mjölkfett. Det finns inte heller några entydiga positiva effekter av vegetabiliskt fett. Därför finns ett behov av en mer nyanserad debatt kring fettets hälsoeffekter. Ett rikt odlingslandskap är ett av Sveriges 16 miljömål. Odlingslandskapet har många naturoch kulturvärden, tack vare att människan har brukat jorden väldigt länge. I dag hotas dessa värden av den ökade specialiseringen och nedläggningen av jordbruk. Betande djur en förutsättning för att bevara våra betesmarker. Samtidigt måste jordbruk bedrivas på ett rationellt och konkurrenskraftigt sätt. Ett av de regionala miljömålen i länet under miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap är att åker-, ängs- och betesmarker ska fortsätta brukas/hävdas eller betas i samma omfattning som idag. De olika politiska målen för folkhälsa, i form av näringsrekommendationen SNÖ, och miljö, i form av regionala miljömål, motverkar tydligt varandra i Jämtlands län. För att nå såväl god folkhälsa som miljömålet ett rikt odlingslandskap behöver vi ett nytt integrerat och horisontellt synsätt på näringsrekommendationerna. Förundersökningen är delfinansierad med projektmedel inom den regionala utvecklingspolitiken och prioriterad utifrån Regionala miljömål för Jämtlands län. Undersökningen ska följas upp genom kontakter och synpunkter. Kontakta oss gärna! Vi nås via e-post på adresserna: a Livsmedelsverkets Svensk Näringsrekommendation Översatt, SNÖ 2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Innehållsförteckning... 3 Syfte och avgränsning... 4 Bakgrund... 5 Litterturöversikt... 6 Hälsoaspekter av hel kosthållning... 6 Fett förekommer i olika former... 6 Är mättat fett farligt?... 6 Transfettsyror... 7 Flytande fleromättade fettsyror... 7 Skillnad mellan omega-6- och omega-3-fettsyror... 8 Allergi på grund av fetter... 8 Fodret påverkar fettsyrasammansättningen i kött... 8 Betydelsen av ett rikt odlingslandskap... 9 Datainsamling Påverkan på det öppna odlingslandskapet i Jämtlands län vid beteendeförändringar i konsumtion av några jämtländska produkter Diskussion Kan man äta näringsriktigt med Jämtländska råvaror? Vilka konsekvenser för ett öppet odlingslandskap i Jämtlands län får konsumtion som följer svenska näringsrekommendationer? Hur påverkas Jämtlands odlingslandskap om fler svenskar väljer att äta vegetarisk kost av miljöskäl? Går det att förena konsumtion i Jämtland av närproducerad mat och samtidigt följa näringsrekommendationerna? Referenser

4 Syfte och avgränsning Syftet med den här förundersökningen är att visa på miljöeffekter vid konsumtionsförändringar för att uppnå bättre folkhälsa enligt Livsmedelsverkets näringsrekommendationer SNÖ b. Arbetet har ingen ambition att vara heltäckande, utan syftet är att undersökningen ska skapa diskussioner kring miljömål och folkhälsa i Jämtlands län och uppmuntra till vidare efterforskning i ämnet. Odlingslandskapet är hotat av olika orsaker, bl a konsumtionsmönster, trender och ställningstaganden. Denna undersökning vill visa på konsekvenserna för odlingslandskapet i Jämtlands län av förändrade konsumtionsmönster. Undersökningen kommer att publiceras på Länsstyrelsens hemsida. Uppföljning kommer att ske genom insamling av synpunkter från tillfrågade läsare och allmänhet. Vi nås via e-post på adresserna: Tanken var att utredningen skulle ta hänsyn till näringsbehoven hos både män och kvinnor och utgå från detta i analysen. Eftersom statistiken bara delvis är uppdelad i kvinnor och män har detta inte varit möjligt. Undersökningen avgränsar sig till att behandla produkterna smör, bordssmör med rapsolja (Bregott), ost, mjölk och kött från nöt och lamm producerat i Jämtlands län. Ytterligare en begränsning är att alla mjölkprodukterna har producerats av mjölk från Jämtlands län och förädlats i mejeriet i Östersund. Utredningen tar alltså inte hänsyn till den mängd ost som produceras i länets alla gårdsmejerier. Siffermaterialet är från 2004 då Milkos mejeri i Östersund producerade även konsumtionsmjölk. b Livsmedelsverkets Svensk Näringsrekommendation Översatt, SNÖ 4

5 Bakgrund I Jämtlands län har vi goda förutsättningar att producera mat. Vår styrka är klimatförhållandena som ger goda möjligheter till produktion med lite användning av bekämpningsmedel och handelsgödsel. I detta klimat passar vallodling mycket bra, vilket är förklaringen till att vår huvudproduktion är mjölk och kött. Vi har också goda förutsättningar för ekologisk produktion i länet. Det relativt kalla klimatet underlättar odling utan kemiska bekämpningsmedel. Naturlig växtnäringsförsörjning underlättas av inriktningen med mycket vall, som till viss del förser sig själv med växtnäring och som ger foder till djuren. Djuren i sin tur ger värdefull stallgödsel tillbaka till vallarna. Stor del av mjölken förädlas idag till bl.a. smör, Bregott och ost i mejeriet i Östersund. Fram till 2005 producerades även konsumtionsmjölk i Östersunds mejeri. Stor del av vår produktion av dessa kvalitetsprodukter och större delen av köttet säljs ut ur länet, då vår befolkning inte på långt när kan konsumera de mängder vi producerar. Utöver mat till länets och andra läns befolkning genererar vårt jordbruk ett rikt odlingslandskap som har stor betydelse för befolkningen, både för rekreation, folkhälsa och turism. Livsmedelsverket utformar näringsrekommendationer för befolkningen. En central punkt i rekommendationerna är mängden och typen av matfett. I rekommendationerna skriver man att Lika viktigt som att minska den totala fettkonsumtionen är att fettkvaliteten förbättras. Med fettkvalitet menar man att man bör gå från mättat till fleromättat fett och att man bör få i sig mer omega 3-fettsyror. En konsekvens av detta är att man rekommenderar vegetabiliskt fett före animaliskt fett. I de svenska näringsrekommendationerna som är översatta till livsmedel (SNÖ) framgår att det är svårt att få plats med smör i rekommendationerna p.g.a. halten mättat fett 1. Vilka konsekvenser skulle vi få på Jämtlands odlingslandskap om länets invånare och andra som idag äter våra mjölkprodukter skulle minska/förändra sin konsumtion enligt rekommendationerna? Vi upplever att det finns en konflikt mellan folkhälsomål och miljömål i det här fallet. Kan vi behålla vårt odlingslandskap, med vallodling som bas om vi följer de rekommendationer som Livsmedelsverket ger oss? Ett annat exempel på konflikt är vegetarisk kost kontra miljökvalitetsmålet ett rikt odlingslandskap 2. Vegetarisk kost framhålls ofta som hälsosam och miljövänlig. Hur skulle odlingslandskapet i Jämtlands län se ut om fler vore vegetarianer av miljöskäl? För att vi inte fortsättningsvis ska arbeta med miljömål och folkhälsa skilt från varandra vill vi ta reda på om jämtländska råvaror kan ingå i hälsosam mat, så att Jämtlands jordbruk även fortsättningsvis kan bidra till ett rikt odlingslandskap. Den här förstudien har gjorts som en litteratursökning för att ge en bild av den pågående forskningen och debatten kring fett i våra livsmedel. Vidare har vi gjort en beräkning över hur stor förändringen av arealen jämtländsk jordbruksmark skulle bli om samma människor som idag äter jämtländska mjölk- och köttprodukter lade om sin kost enligt Livsmedelsverkets näringsrekommendation SNÖ, eller slutade äta kött av miljöskäl. Förundersökningen är delfinansierad med projektmedel inom den regionala utvecklingspolitiken och prioriterad utifrån Regionala miljömål för Jämtlands län. 5

6 Litterturöversikt Hälsoaspekter av hel kosthållning Man vet egentligen väldigt lite om hälsoeffekter av hel kosthållning. Ett undantag är medelhavskosten, som faktiskt har undersökts. Tidigare sa man att medelhavskost generellt är nyttig, men en ny holländsk studie visar att det inte är fullt så enkelt. Ett hälsosamt val av nordeuropeisk husmanskost ger bättre hälsa än medelhavsdieten 3. Husmanskost baseras på lokal produktion och har provats ut under många generationer. Eftersom husmanskosten baseras på lokala resurser krävs inte långa transporter eller teknik som kan skada näringsinnehållet 4. Tidiga näringsforskare som har kartlagt vilken föda olika isolerade ursprungsbefolkningar livnärde sig på konstaterade att människor i vitt skilda miljöer tycktes klara sig utmärkt på väldigt olika sorters föda 5. Eftersom man inte har tittat på hela koststudier tvingas vi fokusera på enskilda livsmedel. Det är även så som Livsmedelsverkets näringsrekommendationer är uppbyggda. Fett förekommer i olika former Fett finns bland annat i smör, olja och kött och sammansättningen av fettsyror varierar i olika produkter. De vanligaste mättade fettsyrorna är stearinsyra och palmitinsyra (ingår i palmolja). Mättade fettsyror saknar kemiska dubbelbindningar. Den vanligaste enkelomättade fettsyran är oljesyra, som har en dubbelbindning. Fleromättade fettsyror har två eller flera dubbelbindningar. Bland dessa finns de som kallas omega-6-fettsyror och omega-3-fettsyror. Smör består till stor del av mättade fettsyror. Är mättat fett farligt? Livsmedelsverket vill att intaget av mättade fettsyror och kolesterol ska minskas, då de anses öka risken för kranskärlsjukdomar. Ett minskat intag av mättade fettsyror skulle, i de flesta fall, samtidigt leda till att även intaget av kolesterol minskar. För att minska risken för fetma räcker det inte att byta till andra fettsyror, utan då behöver även det totala fettintaget begränsas 6. Livsmedelsverkets rekommendation är tydlig, men forskarvärlden är inte helt enig. En studie i Västerbotten och Norrbotten visar att från har intaget av mättat fett, kokkaffe och potatis minskat och intaget av alkohol, ris och pasta ökat. Man använde mindre smör på brödet och hade övergått till lättmargariner och även övergått från 3 % mjölk till lättare mjölkprodukter. Den fysiska aktiviteten var oförändrad 7. Trots att man åt mindre fett totalt och mindre andel mättat fett hade både kvinnor och män blivit mer överviktiga 8. En annan större internationell undersökning visar att förekomsten av hjärt- och kärlsjukdomar inte ökar med intaget av mjölkfett, som man tidigare hävdat 9. Hälsoprofilen Robert Atkins ifrågasatte synen på mättat fett starkt. Rekommendationen att undvika mättat fett är helt ogrundad och baseras praktiskt taget inte på några som helst bevis. 6

7 Vad som gör mig bestört är hur det medicinska etablissemanget struntar i de tydliga bevis som pekar i helt motsatt riktning 10. Fler och fler hävdar till och med att mättat fett är nyttigare än omättat fett. Detta eftersom mättat fett ur biokemisk synvinkel är motståndskraftigare mot skador av syreradikaler och peroxidation än vad omättat fett är 11. Transfettsyror Livsmedelsverket vill också att intaget av transfettsyror minskar, eftersom studier visat att även transfettsyror har negativ effekt på blodfetter och att de ökar risken för bland annat hjärtkärlsjukdomar och diabetes. Man misstänker också att transfettsyror kan öka risken för allergier 12. Margarin är ett vegetabiliskt fett som har omvandlats för att bli mer smörlikt än oljorna. Förr skedde detta genom härdning. Härdning är en process som gör fett mindre lättflytande. Vid härdning av vegetabiliska eller animaliska fetter och oljor (t.ex. fiskoljor) omvandlas cisomättade fettsyror delvis till mättade och till transfettsyror. Fettet får då en hårdare konsistens 13. Härdade fetter har debatterats flitigt sedan 90-talet 14. Diskussionerna har även nått riksdagen, där miljöpartiet lagt en motion om att Sverige bör förbjuda användningen av härdat fett i livsmedel, för att istället använda nyttigare fetter som smör och naturliga oljor 15. Riksdagen har dock valt att inte lagstifta mot transfetter, till skillnad från flera andra länder. Transfettsyror bildas även naturligt i våmmen hos idisslare, och små mängder finns även i mjölkfett och kroppsfett hos ko, får och get 16. Konsumenter i samverkan vill uppmärksamma att det är skillnad mellan industriellt transfett och naturligt 17. Idag finns inga vetenskapliga belägg för att naturligt transfett är lika hälsofarligt som industriellt framställt transfett 18. På grund av debatten om transfetter och härdning, till exempel på Konsumenter i Samverkans hemsida c, har industrin mer och mer övergått till en annan metod för att göra margarin, nämligen omestring. I processen för man in mättade fettsyror, från kokosfett eller palmolja i fettmolekylen. Även denna hantering har kopplats till hälsorisker 19. Dessutom visar nya rön att även palmoljan ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar 20. Produktionen av palmolja är även starkt ifrågasatt ur miljösynpunkt, då palmen odlas i stora plantager på skövlad regnskogsmark 21. Flytande fleromättade fettsyror Livsmedelsverket vill att vi generellt ska ersätta delar av de mättade fettsyrorna och transfettsyrorna med fleromättade fettsyror, för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar 22. De fleromättade fettsyrorna är essentiella för människor och däggdjur, vilket betyder att de är livsnödvändiga. Varken människor eller däggdjur kan bilda dessa själva utan måste få i sig dom i den föda vi äter 23. De fleromättade fettsyrorna kan vara av olika typer, omega-6- fettsyror eller omega-3-fettsyror. Det är viktigt att intaget av omega-3-fettsyror inte är för litet i förhållande till omega-6-fettsyrorna. Ett förhållandevis stort intag av fleromättade fettsyror c Se till exempel Konsumenter i Samverkans hemsida 7

8 är dock inte heller bra, eftersom det kan öka risken för peroxidation, härskning, som ger upphov till ohälsosamma fria radikaler 24. Om det är rätt väg att gå att ersätta mättade fettsyror med fleromättade fettsyror för att få bukt med hälsoproblem ifrågasätts på flera håll. I Göran Peterssons Antioxidanter och fetter står att Alltfler studier pekar på att ett starkt antioxidantskydd för blodfetter är viktigare än kolesterolhalterna för att förebygga åderförfettning och hjärtinfarkter 25. Man menar att det inte räcker att äta en större andel fleromättade fettsyror, utan minst lika viktigt är att få i sig tillräckligt med antioxidanter. Samma källa trycker på behovet av att minska intaget av omega-6-fettsyror, som man menar att vi har ett stort överintag av idag. Skillnad mellan omega-6- och omega-3-fettsyror Flera av bordsmargarinerna marknadsförs som nyttiga för hjärta och kärl. Hur bra dessa är ur hälso- och miljösynpunkt går att ifrågasätta. Till exempel Becel innehåller fortfarande mättat fett 26 och en stor andel omega-6-fettsyror, vilket är onyttigt. Andra margariner innehåller mindre omega-6-fettsyror och mer av de nyttigare omega-3-fettsyrorna istället 27, men dessa innehåller istället den ur hälsosynpunkt 28 och miljösynpunkt 29 tvivelaktiva palmoljan. Smör har ett lågt innehåll av omega 6-fettsyror och rapsolja innehåller hela 10 % omega-3-fettsyror. Bregott består av 70 % smör och 30 % rapsolja och har därför en fördelaktig fördelning av de fleromättade fettsyrorna. För att skydda de instabila fleromättade fettsyrorna från fria syreradikaler är det bra att äta antioxidantrika livsmedel, t ex morötter och bär, som komplement 30. Allergi på grund av fetter Flera forskningsprojekt har jämfört effekterna av margarin och smör. Mer allergier förekommer bland niondeklassare i Västra Götaland som åt margarin än de som åt smör. 31 Barn (5-14 år) som åt margarin var mer allergiska än barn som åt smör. 32 Små barn (2-3 år) som äter smör på smörgåsen och dricker mjölk drabbas i mindre utsträckning av astma, än de som inte gör det 33. Samma slutsats drogs i en finsk studie, där man även funderar kring orsakerna. Vissa av forskarna tror allergier förekommer mer om man äter margarin på grund av att vissa fleromättade fettsyror stimulerar ökad antikroppbildning. Andra anser att industritillverkade matoljor kommer i kontakt med mycket kemikalier under transport och tillverkning 34. Fodret påverkar fettsyrasammansättningen i kött Även fettsyraammansättningen i kött uppmärksammas mer och mer idag. Forskning visar att utfodringen av djuren påverkar fettsyrasammansättningen. Ju större andel av fodret som djuret får i form av ensilage, hö eller bete, desto mer omega-3-fettsyror återfinns i köttet. Gräs innehåller nämligen 60 % omega-3-fettsyror. Om djuret får mycket spannmål blir köttet istället rikt på de mindre nyttiga omega-6-fettsyrorna. Nötkött, eller fårkött från naturbete, eller som fått mycket hö/ensilage innehåller därför mycket omega 3- fettsyror 35. En annan studie visar att fettets sammansättning i köttet blir bättre, dvs innehåller förhållandevis mer omega 3-fettsyror, då djuren slaktas direkt efter bete, eller efter slutgödning på ensilage, jämfört med djur som slaktas efter slutgödning med korn och helsäd 36. 8

9 Betydelsen av ett rikt odlingslandskap Ett av Sveriges 16 miljömål är Ett rikt odlingslandskap. Det beskrivs på Miljömålsportalen: Natur- och kulturvärdena i dagens odlingslandskap är resultatet av att människan har brukat jorden under flera tusen år. I dag hotas dessa värden av den ökade specialiseringen och nedläggningen av jordbruk. Därför behöver odlingslandskapet värnas. Den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena är beroende av att jordbruk fortsätter att bedrivas, men också av vilka metoder som används i jordbruket. Bland annat är betande djur en förutsättning för att bevara våra betesmarker. Samtidigt måste jordbruk bedrivas på ett rationellt och konkurrenskraftigt sätt, eftersom företagande och produktion är drivkrafterna för jordbruket. Odlingslandskapet innehåller en stor del av vår flora och fauna. Främst finns arterna i slåtteroch betesmarker men även i åker- och vägrenar, åkerholmar och våtmarker och andra småbiotoper. Många av dessa livsmiljöer har också ett kulturhistoriskt värde som hjälper oss att återskapa bilden av våra förfäders brukningsmetoder i odlingslandskapet. Även äldre byggnader visar på hur jordbruksdriften förändrats under tidernas lopp. Den odlade mångfalden och utformningen av trädgårdar och parker är också en del av helheten i en kulturmiljö. Att bevara den odlade mångfalden kan även ha betydelse för den framtida livsmedelsförsörjningen 37. Jämtlands län har regionaliserat miljömålen. Under Ett rikt odlingslandskap är ett mål att åker-, ängs- och betesmarker ska fortsätta hävdas eller betas 38 i samma omfattning som idag. I propositionen Mål för folkhälsa framgår det att vi ska utgå från våra miljökvalitetsmål även i frågor kring folkhälsa 39. Bidrar ett rikt odlingslandskap till folkhälsa? I det varierade landskapet som vi lever i har odlingslandskapet en viktig roll. Vi har såväl estetiska, historiska och emotionella relationer till odlingslandskapet oavsett om vi idag bor i staden eller på landet 40. I stadsplanering ingår att skapa gröna rum, parker för rekreation, avkoppling och som lunga för stadsbor och miljön i staden. Man kan ofta se att dessa rum har landsbygdens varierande landskap som förebild. Studier visar att människors vardagsmiljöer har stor betydelse för stressnivåer och hälsa. Det har särskilt visat sig att möjlighet till rekreation och återhämtning i t.ex. natur- och grönområden, genom kulturupplevelser eller skapande verksamhet påverkar människors förmåga att återhämta sig från stress 41. Friluftslivets betydelse för folkhälsa och livskvalitet uppmärksammas mer och mer och det finns en medvetenheten om att naturupplevelser och promenader har god effekt mot trötthet och stress 42. Under lång tid har dock samhället lågprioriterat rekreation och fritidsaktiviteter i naturen 43. Detta kan vara en orsak till att det ännu inte finns några studier kring rekreation i jordbrukets odlingslandskap. Studier har dock visat att bara genom att se parker och grönområden tycks patienter påverkas positivt i läkningsprocessen på ett omedvetet plan 44. Vi påverkas alltså till och med av att bara se landskapet, även genom fönstret från ett kök eller en bil. Redan under tidig urbanisering insåg man betydelsen av landskapets påverkan för hälsa och rehabilitering. Därför var det till exempel vanligt med trädgårdar runt sjukhusen. Under senare delen av 1900-talet har forskning visat på just betydelsen av närmiljön för hälsan. Man kan alltså konstatera att vi omedvetet påverkas olika av olika landskap 45. Ur detta har en helt ny behandlingsmetod vuxit fram, så kallad Grön rehabilitering 46. Eftersom ett vackert landskap är positivt vid rehabilitering är det även troligt att den har förebyggande effekt för människors välbefinnande och hälsa. 9

10 Datainsamling Påverkan på det öppna odlingslandskapet i Jämtlands län vid beteendeförändringar i konsumtion av några jämtländska produkter Tabell 1 Produktion och arealbehov d för vissa produkter producerade i Jämtlands län 2004 Produktion i länet Mängd i Areal som åtgår för kg produktionen i ha Smör och Bregott Ost Konsumtionsmjölk Summa Nöt- och lammkött Tabell 2 Antaganden som utgångspunkt för arealberäkningar För 1 liter mjölk åtgår 1,8 m 2 mark Det åtgår 20 liter mjölk/kg smör Det åtgår 10 liter mjölk/kg ost För att producera 1 kg kött åtgår 35 m 2 jordbruksmark 2004 brukades ha e av länets jordbruksareal för produktion av konsumtionsmjölk, ost, smör och Bregott beräknat utifrån Milkos produktionsuppgifter. Den totala arealen var ha 51. Av tabell 1 framgår att för produktionen av smör, Bregott och ost åtgår större delen, eller drygt 80 % av mjölkproducenternas areal, eller knappt 40 % av länets jordbruksareal. På ha producerades foder till vår nöt- och lammproduktion i länet. Det motsvarar drygt 25 % av länets jordbruksareal. Tabell 3 Förändring av produktionsytor vid nya konsumtionsbeteenden Produktion i länet 2004 Areal som åtgår för produktion i ha Arealbehov vid konsumtion enligt SNÖ Arealbehov vid övergång till vegetarisk kost Minskad areal för produktion av mjölkprodukter och nöt- och lammkött Smör och Bregott Ost Konsumtionsmjölk Summa mjölkprodukter Nöt- och lammkött Summa totalt Om de konsumenter som idag äter våra mjölkprodukter i form av smör och Bregott skulle övergå till att äta enligt SNÖs rekommendationer, dvs sluta äta smör, innebär det att produktionsytan minskar med ha i Jämtlands län. Det motsvarar mer än 40 % av mjölkböndernas jordbruksarealer. Om samma personer dessutom följer SNÖs rekommendationer för ostkonsumtion och därför äter mindre ost innebär detta att produktionsytan minskar med ha i länet, vilket motsvarar mer än 25 % av mjölkböndernas jordbruksareal. Följer man SNÖs rekommendationer för valet av konsumtionsmjölk med olika fetthalter så påverkar det arealen marginellt. Vi har beräknat den till ca 300 ha. d Beräkningar utifrån antaganden i tabell 2 e Jämför beräkningarna av arealen 2004 utifrån våra antaganden, som blev ha, med stödsystemets statistik över mjölkböndernas brukade areal 2005 som var ha. 10

11 Sammanfattningsvis betyder det att om alla som idag äter smör, Bregott, mjölk och ost från länet börjar följa SNÖs rekommendationer för dessa produkter kommer produktion upphöra på ha av mjölböndernas jordbruksareal, vilket motsvarar knappt 70 % av mjölkböndernas areal 2004, eller drygt 25 % av totala jordbruksarealen i Jämtlands län. Utöver Livsmedelsverkets rekommendationer finns andra övertygelser. Det finns personer som är eller vill vara vegetarianer av miljöskäl. Man syftar då oftast på en ineffektivitet vid förädling av vegetabilier (odlat foder) till kött, istället för att direkt odla vegetabilier som människor kan äta. Om alla, som idag äter nöt och lammkött producerat i Jämtlands län, blir vegetarianer motsvarar detta att produktionsytan minskar med ha. Denna areal motsvarar drygt 25 % av Jämtlands läns jordbruksareal. Bild 1 Jordbruksföretag finns i hela länet. Därför bidrar odlingslandskapet till varierande naturtyper i hela länet. Varje punkt motsvarar ett jordbruksföretag. Kartan är baserad på Jordbruksverkets uppgifter från

12 Diskussion Vi diskuterar här de fyra frågeställningar som utredningen ska ge svar på. Kan man äta näringsriktigt med Jämtländska råvaror? Frågan om man kan äta näringsriktigt med Jämtländska råvaror är mycket stor. Därför kan vi inte ge något uttömmande svar på frågan i denna förundersökning. Vi kan dock konstatera att fettet är mycket centralt i sammanhanget och att det har stor betydelse hur sammansättningen av hela kosten ser ut. I den produktion vi har i länet, med stor vallareal och betydelsefull mjölkproduktion blir också fettet centralt. Intag av antioxidanter, för att stabilisera omättade fettsyror, har också visat sig vara viktigt. I Jämtland finns goda förutsättningar för att odla bär, morötter och andra rotfrukter, som är mycket rika på antioxidanter. Att minska på sockerintaget och att motionera mera har förmodligen avgörande betydelse ur hälsosynpunkt, men berörs inte här. Snävt synfält Husmanskost är en benämning på helkost som bygger på mat som går att producera lokalt. Mat som är producerad i Jämtlands län utgör därför grunden för jämtländsk husmanskost. Helt nyligen kom en rapport om nordeuropeisk husmanskost, som innebar nya rön, eftersom maten visade sig vara bättre ur hälsosynpunkt än medelhavskosten. Tidigare hade bara medelhavskosten studerats. Vi anser att man på samma sätt borde studera svensk husmanskost och gärna även jämtländsk. Det angreppssätt som Livsmedelsverket har i sina livsmedelsrekommendationer riskerar att bidra till likriktning och enkelspårighet. Man utgår nämligen från enskilda livsmedels näringsinnehåll och skapar dieter utifrån dessa, istället för att bygga på produkter som vi producerar lokalt och som traditionellt har konsumerats. En konsekvens av detta angreppssätt blir att vårt odlingslandskap hotas. Förmodligen är människan anpassningsbar till att äta den mat som finns i omgivningen och bidrar samtidigt till god miljö och andra viktiga lokala aspekter, som arbetstillfällen. Dessutom hävdar vi att även om husmanskosten innehåller mycket mättat animaliskt fett bör man akta sig för att avfärda den rakt av, eftersom den även har många andra värden. Vår önskan är att man istället utgår från vår husmanskost och reviderar den där det behövs ur hälsosynpunkt. På det sättet tar man hänsyn till både miljö och hälsa. I litteratursökningen har det dessutom visat sig att det inte finns något entydigt samband mellan folkhälsa, t ex övervikt, och mättat fett. Inte heller sambandet mellan intag av mjölkfett och förekomsten av hjärt- och kärlsjukdomar är solklar. Fler och fler ifrågasätter alltså den gamla sanningen att smör och andra mjölkprodukter orsakar fetma och hjärt- och kärlsjukdomar och går alltså emot Livsmedelsverkets antaganden. Några går till och med så långt att de hävdar att mättat fett är nyttigare än omättat fett. Livsstilen och andra delar av kosten har väl så stor betydelse. Det finns alltså skilda uppfattningar om smör och feta mjölkprodukters hälsorisker, där Livsmedelsverket har valt en sida. Det är tydligt att man behöver ett mer nyanserat synsätt på mjölkfett och folkhälsa, eftersom biologiska system är så komplexa. 12

13 Naturligt eller konstgjort Det verkar även som att forskarna bara har belägg för att industriellt framställt transfett är farligt. Ändå drar man i den allmänna diskussionen allt transfett över en kam, alltså även naturligt transfett. Vi efterlyser mer studier av naturligt förekommande transfettsyrors hälsoeffekter och parallellt en mer nyanserad debatt kring detta. Okunskap bland konsumenter gör att man kan marknadsföra onyttigheter. Okunskap skapar också konkurrensnackdelar för smöret. Vi har ställt oss frågan varför vi egentligen producerar margarin. Det är uppenbart att det är smöret som är normen och att svenskar tycker om både smörsmaken och konsistensen. Är det därför man har skapat den smörlika produkten margarin, som ju faktiskt har en kort historia? Smöret däremot har ingått i traditionell husmanskost som vuxit fram under lång tid. Bregott är ett bra exempel på en anpassning av ett traditionellt livsmedel från naturliga råvaror, till ett förändrat levnadssätt. Resultatet är en både hälsosam och god produkt, som dessutom passar väldigt bra att producera i länet. Man kan också ifrågasätta de kemiska tillsatserna i margarinet, den stora kemiska förändringen av en från början naturlig produkt och användningen av t ex palmolja som produceras på ett miljöförstörande sätt. Känner vi till alla dess effekter på hälsa och miljö? Vad gör vi med den kunskap vi redan har om margarin som en orsak till allergier? Vad gör vi med kunskapen om palmoljans miljö- och hälsoeffekter? Nyttiga fettsyror i köttet Både i denna förstudie och i debatten diskuteras mest matfett, men bra och mindre bra fettsyror finns även i kött. Vårt produktionssystem med grovfoderbaserad köttuppfödning som är relativt extensivt ger det Jämtländska köttet en fördel både ur miljö och hälsosynpunkt, eftersom det bland annat innehåller en större andel omega-3-fettsyror. Länet har mycket goda förutsättningar för köttproduktion, med djur som betar och äter hö/ensilage så att de nyttiga fettsyrorna maximeras. Detta ska vi ta vara på. Vilka konsekvenser för ett öppet odlingslandskap i Jämtlands län får konsumtion som följer svenska näringsrekommendationer? En förutsättning för att Jämtlands läns odlingslandskap ska bevaras är att även andra utanför länet fortsätter att konsumera våra produkter. Om de som 2004 åt Bregott, mjölk och ost från länet istället följde livsmedelsverkets näringsrekommendationer skulle detta innebära en minskning av mjölkböndernas areal med knappt 70 % eller drygt 25 % av den totala arealen. Effekten av att följa SNÖs rekommendationer skulle förmodligen bli ännu större idag när mejeriet i Östersund inte längre producerar konsumtionsmjölk, utan i huvudsak bara ost och Bregott. Eftersom mjölkproduktionen och förädlingen av denna står för 55 % av jordbrukets omsättning i länet förstår man att denna är av högsta vikt för odlingslandskapet. Utöver den ekonomiska betydelsen utgör denna företagsgrupp en viktig grund för övrigt jordbruk, i form av till exempel kunskap, maskinpark och arbetstillfällen. Dessa platsbundna företag skapar också förutsättningar för utveckling av landsbygden. Odlingslandskapet är också en viktig förutsättning för andra näringar som turism. Ett rikt odlingslandskap med djur i landskapet och en levande bygd har också stor betydelse för den mentala folkhälsan. I propositionen Mål för folkhälsa lyfts miljökvalitetsmålen fram som utgångspunkter. Vi kan dock konstatera att man då inte syftar på Ett rikt 13

14 odlingslandskap. Den forskning som finns om landskapets betydelse för folkhälsan berör så gott som uteslutande rehabilitering. Det skulle vara intressant med forskningsresultat kring odlingslandskapets betydelse för välmående och för att förebygga ohälsa. Hur påverkas Jämtlands odlingslandskap om fler svenskar väljer att äta vegetarisk kost av miljöskäl? Om de som 2004 åt jämtländskt nöt och fårkött slutade äta kött av miljöskäl skulle det resultera i att 25 % av jordbruksarealen i länet inte skulle betas eller aktivt brukas. Klimatet i Jämtlands län gör det svårt att odla grödor för direkt humankonsumtion, men passar utmärkt för produktion av grovfoder, gräs, till idisslare. Det kan därför vara svårt att kombinera att äta vegetariskt och lokalproducerat fullt ut i Jämtlands län. Om man slutar äta kött av miljöskäl tycker vi att man bör definiera vilken miljöaspekt man vill gynna. Miljöfrågor är komplexa och att sluta äta kött kan t ex få olika konsekvenser på det lokala planet jämfört med det globala planet. Det är svårt för konsumenter att överblicka alla följder av vägval i kosthållningen. Går det att förena konsumtion i Jämtland av närproducerad mat och samtidigt följa näringsrekommendationerna? Så som näringsrekommendationerna är utformade idag kan man inte uppfylla näringsrekommendationerna genom konsumtion av jämtländsk mat. Vi producerar ju även mat som inte ingår i näringsrekommendationerna idag. Vi tror dock att det redan idag är möjligt att äta näringsriktigt med jämtländska råvaror som bas, genom att komplettera med andra produkter. Ännu större möjligheter finns det genom fortsatt produktutveckling och viss anpassning av produktionen. Genom att utfärda näringsrekommendationer utan att samtidigt ta hänsyn till dess miljökonsekvenser värderar man folkhälsan högre än miljön. Med ett mer integrerat och horisontellt synsätt, skulle en näringsrekommendation automatiskt gynna miljön. Det är mycket viktigt att se även miljön som en del i folkhälsan. Det är också viktigt att olika myndigheters mål inte motarbetar varandra. Efter denna förundersökning upplever vi att de politiska målen kring folkhälsa och miljömål motverkar varandra på ett olyckligt sätt. Det finns redan idag exempel på andra sätt att bygga tillämpade rekommendationer, än SNÖ, som tar hänsyn till fler aspekter. Ett exempel är SMART-mat, framtaget av Centrum för tillämpad näringslära. Kanske skulle en liknande modell som är anpassad till vår produktion och våra möjligheter i länet tas fram? Vi tror att miljö och folkhälsa går att förena och vi vet att konsumtion av livsmedel även påverkar miljön. Att röra sig i en vacker miljö, i till exempel ett rikt odlingslandskap, bidrar dessutom till god hälsa. Ett vidare synsätt där näringsrekommendationer bygger på miljömål och på hälsa i vidare bemärkelse kan bidra till detta. Se helheten! Drick gärna mjölk och ät gärna kött, särskilt kött från extensiva beten och hö/ensilage. Ät gärna smör och Bregott, men gör det med måtta, så påverkar du odlingslandskapet i Jämtlands län. Njut och rör dig i den miljö du skapar av din konsumtion! 14

15 Referenser 1 De svenska näringsrekommendationerna översatta till livsmedel, Rapport 1, 2003 Livsmedelsverket 2 Miljömålsportalen Dietary patterns and survival in older Dutch women (American Journal of Clinical Nutrition, Vol. 83, No. 5, , May 2006) Patricia MCM Waijers, Marga C Ocké, Caroline TM van Rossum, Petra HM Peeters, Christina Bamia, Yiannis Chloptsios, Yvonne T van der Schouw, Nadia Slimani and H Bas Bueno-de-Mesquita 4 Husmanskost nyttigare än medelhavsdiet, Henrik Ennart, Svenska Dagbladet 9 september Husmanskost nyttigare än medelhavsdiet, Henrik Ennart, Svenska Dagbladet 9 september Livsmedelsverkets hemsida Trends in lifestyle in a 25- to 64-year-old population of the Northern Sweden MONICA project. Scand J Public Health Suppl. 2003; 61:31-7 Lindahl. B, Stegmayr B, Johansson I, Weinehall L, Hallmans G. 8 Public. Health Nutrition 2005 Sep;8(6): Trends in food intakes in Swedish adults : Findings from the Northern Sweden MONICA (Monitoring of Trends and Determinants in Cardiovascular Disease) study. Krachler B, Eliasson MC, Johansson I, Hallmans G, Lindahl B. 9 Estimated intake of milk fat is negatively associated with cardiovascular risk factors..., Warensjö m.fl, Brittish journal of Nutrition 91, , Citat Robert Atkins, ur boken Antioxidanter och fetter, Göran Petersson, Professor i kemisk miljövetenskap, Chalmers Antioxidanter och fetter, Göran Petersson, Professor i kemisk miljövetenskap, Chalmers Livsmedelsverkets hemsida Livsmedelsverkets hemsida Erfarenheter av egen sökning 15 Miljöpartiet Motion 2005/06:MJ588 Härdade fetter i livsmedel. 16 Livsmedelsverkets hemsida Konsumenter i samverkans hemsida Verkets självgodhet har fått ge vika, Karin Boijs 19 maj 2006, DN 19 Antioxidanter och fetter, Göran Petersson, Professor i kemisk miljövetenskap, Chalmers Transfatty acids in the Nordic countries, Antti Aro, Wulf Becher, Jan Pedersen, Scandinavian Journal of Food and Nutrition, volume 50, nr 1, Svenska naturskyddsföreningens hemsida 22 Livsmedelsverkets hemsida Antioxidanter och fetter, Göran Petersson, Professor i kemisk miljövetenskap, Chalmers Livsmedelsverkets hemsida Antioxidanter och fetter, Göran Petersson, Professor i kemisk miljövetenskap, Chalmers Konsumenter i samverkans hemsida Välj Bregott framför Becel för kärl och hjärta, debattartikel av Göran Petersson, professor i Kemisk miljövetenskap, Kemi- och bioteknik, Chalmers Transfatty acids in the Nordic countries, Antti Aro, Wulf Becher, Jan Pedersen, Scandinavian Journal of Food and Nutrition, volume 50, nr 1, Svenska naturskyddsföreningens hemsida 30 Välj Bregott framför Becel för kärl och hjärta, debattartikel av Göran Petersson, professor i Kemisk miljövetenskap, Kemi- och bioteknik, Chalmers Rapport Allooo-studien, Folkhälsokommittén Västra Götaland Bolte G, Freye C, Hoelscher B et.al. Margarine consumption and allergy in children, Am J Respir Crit Care Med Jan; 163 (1): Wijga AH, Smit HA, Kerkhof M et. Al. Association of consumption of products containing milk fat with reduced asthma risk in pre-school children: the PIAMA birth cohort study Thorax Jul;85 (7): Dunder T, Kuikka L, Turinen J, et al. Diet, serum fatty acids and atopic disease in childhood allergy May; 56(5): Fakta Jordbruk nr 11, 2002, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Anders Högberg, Jana Pickova 36 Bete och vallfoder ger nyttigare kött, Lotta Enfält, Anna Hessle, Jana Pickova, Sabine Sampels, Jenny Karlsson, Kerstin Lundström Fakta jordbruk nr 2, 2006, Sveriges lantbruksuniversitet under Verksamhet, Miljömål 39 Regeringens proposition 2002/03:35 s 60 15

16 40 Naturbetesmarker i landskapsperspektiv. En analys av kvaliteter på landskapsnivå. Hagmarksmistra, CBM:s skriftserie nr 12, Sveriges Lantbruksuniversitet 41 Regeringens proposition 2002/03:35 s Grön rehabilitering: behov, förutsättningar och möjligheter för en grön rehabiliteringsmodell, Förstudie Grön rehabilitering, H. Abrahamsson och Tenngart Hur förverkliga 2000-talets friluftspolitik? Dokumentation av tankesmedjan. Rapport 5388, Friluftsrådet 2004, Naturvårdsverket 44 View through a window may influence recovery from surgery, Ulrich, R.S. 1984, Science volume 224, sid Naturens betydelse i en livskris, Johan Ottosson. Stad & Land nr 148: Grön rehabilitering: behov, förutsättningar och möjligheter för en grön rehabiliteringsmodell, Förstudie Grön rehabilitering, H. Abrahamsson och Tenngart Produktionssiffor för 2004 från Milkos platschef i Östersund. 48 Produktionssiffor för 2004 från Milkos platschef i Östersund. 49 Produktionssiffor för 2004 från Milkos platschef i Östersund. 50 Sektorsbeskrivning av jordbruket i Jämtlands län, , Lantbruksavdelningen, Länsstyrelsen i Jämtlands län 51 Dawarapport för 2004 från SJV 16

Välj Bregott framför Becel för kärl och hjärta

Välj Bregott framför Becel för kärl och hjärta Göran Petersson Hälsodebatt Professor i Kemisk Miljövetenskap Januari 2006 Kemi- och Bioteknik, Chalmers 41296 Göteborg goranp@chalmers.se Välj Bregott framför Becel för kärl och hjärta - Myten att hjärt-kärlsjukdomar

Läs mer

Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen.

Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen. Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen. Bättre fettbalans i skolmaten. Bra fettbalans i skolmaten. Klara och tydliga rekommendationer. Nordiska Näringsrekommendationer i korthet

Läs mer

Yttrande över motion av Raymond Wigg m.fl. (mp) om ohälsosamma transfetter

Yttrande över motion av Raymond Wigg m.fl. (mp) om ohälsosamma transfetter HSN 2008-10-21 p 15 1 (4) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Carin Bokedal Yttrande över motion av Raymond Wigg m.fl. (mp) om ohälsosamma transfetter Ärendet Landstingsstyrelsen har

Läs mer

MOTION (2009:28) AV STEFAN NILSSON (MP) OM ATT DE LIVSMEDEL SOM KÖPS IN TILL STADENS VERKSAMHETER INTE SKA INNEHÅLLA TRANSFETTER

MOTION (2009:28) AV STEFAN NILSSON (MP) OM ATT DE LIVSMEDEL SOM KÖPS IN TILL STADENS VERKSAMHETER INTE SKA INNEHÅLLA TRANSFETTER SHMF101 v 1.0 2007-03-19, \\web02\inetpub\insyn.stockholm.se\work\miljo\2009-11-19\dagordning\tjänsteutlåtande\14.doc MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2009-11-03 Margareta Widell Avdelningschef/Stadsveterinär

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Christel Cederberg, Institutionen Energi & Miljö, Chalmers Birgit Landquist, Miljö & Uthållig Produktion, SIK

Läs mer

Christl Kampa-Ohlsson

Christl Kampa-Ohlsson Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder

Läs mer

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö.

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät -modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala Klimatutmaningen Konsumtionens klimatpåverkan Klimatpåverkan

Läs mer

Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2004

Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2004 Bibliografiska uppgifter för Vallfoder fyller mjölken med nyttigheter Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2004 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Husdjur Nr/avsnitt

Läs mer

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket

Läs mer

En svala gör ingen sommar

En svala gör ingen sommar Inbjudan med program En svala gör ingen sommar Jordbruksverkets miljömålseminarium om Ett rikt odlingslandskap 2014 Foto: Johan Wallander När: 10 och 11 november 2014 Var: Scandic Klara, Slöjdgatan 7,

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat.

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät - modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Livsviktiga och livsfarliga fettsyror!

Livsviktiga och livsfarliga fettsyror! TREE Livsstilsdesign Tree Livsstilsdesign 23 oktober 2014 Livsviktiga och livsfarliga fettsyror En guide till att välja bra fetter och omega3 tillskott Omega3 och omega6 är olika fleromättade fettsyror

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra S M A R T STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Handlar om vad vi väljer att stoppa i kundvagnen. MINDRE TOMMA KALORIER ANDELEN EKOLOGISKT ÖKAS Handlar om hur

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Eko-målet. På lördag är det dags igen!!! med siktet på en hållbar utveckling. GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014

Eko-målet. På lördag är det dags igen!!! med siktet på en hållbar utveckling. GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014 Eko-målet med siktet på en hållbar utveckling GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014 På lördag är det dags igen!!! Ekomatsligan 2013 Ludvika nu på plats 38 Våra ekologiska varor: Vetemjöl Havregryn Mjölk Filmjölk

Läs mer

Korvsoppa 0,5 kg lök 1 kg potatis 2 kg sopprötter 5 l vatten 40g lättsaltat buljongpulver kryddpeppar, svartpeppar, persilja 1 kg länkkorv

Korvsoppa 0,5 kg lök 1 kg potatis 2 kg sopprötter 5 l vatten 40g lättsaltat buljongpulver kryddpeppar, svartpeppar, persilja 1 kg länkkorv FÖLJANDE PÅSTÅENDEN/FRÅGOR BASERAR SIG PÅ FRÅGORNA I HJÄRTFÖRBUNDETS RAVITSEMUSPASSI (SVE: NÄRINGSPASSET). Uppgifterna kan ha flera rätta svar. 1 Granska och värdera följande matrecept med tanke på hälsosamhet.

Läs mer

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt

Läs mer

Låt oss presentera ZiwiPeak Beef. Ännu ett helt naturligt, näringsrikt val för husdjuret du älskar!

Låt oss presentera ZiwiPeak Beef. Ännu ett helt naturligt, näringsrikt val för husdjuret du älskar! Låt oss presentera ZiwiPeak Beef Ännu ett helt naturligt, näringsrikt val för husdjuret du älskar! Vårt Nötkött. Märkbart mycket bättre Nötköttet vi använder kommer från djur som är gräsuppfödda på Nya

Läs mer

Fetter. Fetter. Fettkonsumtionen och dess verkningar

Fetter. Fetter. Fettkonsumtionen och dess verkningar Fetter Fetter Fettkonsumtionen och dess verkningar Matindustrin har fått fett att framstå som ett negativt ord. Reklam, TV-program och uttalanden från kändisar har fått människor att minimera sitt riktiga

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor. Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde

Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor. Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde NNR -ett viktigt kunskapsunderlag Ta fram kostråd Planera mat

Läs mer

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset Kost vid diabetes Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-26

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-26 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling 2007/2285(INI) 4.3.2008 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-26 Czesław Adam Siekierski (PE400.688v01-00) Vitboken om en EU-strategi för hälsofrågor

Läs mer

Är eko reko? Boken behandlar för- och nackdelar med ekologiskt och konventionellt lantbruk, i huvudsak i ett svenskt perspektiv.

Är eko reko? Boken behandlar för- och nackdelar med ekologiskt och konventionellt lantbruk, i huvudsak i ett svenskt perspektiv. Är eko reko? Forskarna är inte överens om vilken odlingsform som är bäst för hälsa och miljö konventionell eller ekologisk odling. Vad vet de egentligen om skillnaderna? Den frågan vill den här boken ge

Läs mer

Nu är det dags att vi tillsammans tar strid

Nu är det dags att vi tillsammans tar strid Nyhetsbrev 5 2013 Nu är det dags att vi tillsammans tar strid Livsmedelsverket har på senare tid ökat sin press på kommuner och på kommunernas inköpare och kostchefer, att barnen ska äta kemiska margariner

Läs mer

Fakta om omega-3 och barn

Fakta om omega-3 och barn Pressinformation Fakta om omega-3 och barn intag, behov och effekter Omega-3-fettsyror Både läkare och forskare är eniga om att omega-3 är bra för hälsan. För att tillfredsställa kroppens behov av omega-3

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert

Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert Vad vi äter och hur det är producerat: Vem äter nyttigast? Vilken familj orsakar mest belastning på miljön?

Läs mer

HETA HÄLSORÖN. * Mättade fetter är vår viktiga uthålliga energikälla. * Kolesterol är ett kroppseget och livsnödvändigt ämne

HETA HÄLSORÖN. * Mättade fetter är vår viktiga uthålliga energikälla. * Kolesterol är ett kroppseget och livsnödvändigt ämne HETA HÄLSORÖN * Mättade fetter är vår viktiga uthålliga energikälla * Kolesterol är ett kroppseget och livsnödvändigt ämne * För mycket fleromättat fett i kosten är hälsofarligt * Karotenoider är viktiga

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Vad räknas till frukt och grönt?

Vad räknas till frukt och grönt? Ät hälsosamt! Norrbottens läns landsting 2013-10-15 Frukt & grönt Vad räknas till frukt och grönt? 1 Frukt & grönt Vilka näringsämnen finns i frukt och grönt? Vitaminer Mineralämnen Kolhydrater Protein

Läs mer

2. Myten om det farliga fettet

2. Myten om det farliga fettet 2. Myten om det farliga fettet Det falska ryktet om fettets farlighet Under mänsklighetens tidigare utveckling levde man på jakt och fiske och samlade ätliga blad, rötter, bär och frukter. Ingen människa

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Världen har blivit varmare

Världen har blivit varmare Klimatsmart mat Hur vi genom vårt matval kan bidra till att minska effekterna av klimatförändringarna - Samtidigt som vi äter bra för oss Världen har blivit varmare Vad har hänt? Människans utsläpp av

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2009:31 1 (12) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2008:21 av Raymond Wigg m fl (MP) om ohälsosamma transfetter Föredragande landstingsråd: Birgitta Rydberg Ärendet Motionärerna föreslår

Läs mer

"Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun

Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun "Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun 1.1 De gröna näringarna i Karlsborg 2012 Jordbruket sysselsätter 50 personer och omsätter 60 miljoner kronor Skogsbruket sysselsätter

Läs mer

Mat, miljö och myterna

Mat, miljö och myterna Mat, miljö och myterna Kansliet 2007-03-08 1 Naturskyddsföreningen en grön konsumentrörelse! Handla Miljövänligt-nätverket - 88 Egen miljömärkning BRA MILJÖVAL 89 Miljövänliga veckan - 90 Butiksundersökningar

Läs mer

Det är något speciellt med margarin

Det är något speciellt med margarin Det är något speciellt med margarin 1 Du som arbetar som kostchef eller är verksam inom den offentliga sektorn har säkert märkt hur debatten kring matfett blivit alltmer onyanserad. Och att margarin som

Läs mer

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet

Läs mer

Professor Göran Petersson augusti 2013 Kemi- och Bioteknik, Chalmers Publikationslista. MJÖLKFETT CHARKFETT Fiskfetter rätt omega-3

Professor Göran Petersson augusti 2013 Kemi- och Bioteknik, Chalmers Publikationslista. MJÖLKFETT CHARKFETT Fiskfetter rätt omega-3 Professor Göran Petersson augusti 2013 Kemi- och Bioteknik, Chalmers Publikationslista MJÖLKFETT CHARKFETT Fiskfetter rätt omega-3 Olivolja Kokosolja Rapsolja Palmolja Fleromättade Fröfetter farligt omega-6

Läs mer

Hälsan betyder allt! Trevlig läsning!

Hälsan betyder allt! Trevlig läsning! Bra att veta om 1 Hälsan betyder allt! Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst inne. Men trots den vetskapen kan det ändå vara svårt att göra de där kloka

Läs mer

Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen. Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion

Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen. Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen Maten och miljön, Strängnäs 24 november 2016 Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion EPOK vid SLU ett tvärvetenskapligt kunskapscentrum

Läs mer

Årets största mathelg

Årets största mathelg Årets julbord Årets största mathelg Svenska livsmedelsproducenter säljer för 21 miljarder. 12% av årsomsättningen. En hel del köps färdigt till julbordet Köps färdigt 92% 86% 74% 69% 56% 30% 17% Hemlagat

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Forskningsprojekt finanserat av Stiftelsen Lantbruksforskning och Jordbruksverket Christel Cederberg, Greppa Näringen, 24

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling 165 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

Om rätt och fel OMEGA-3 och OMEGA-6

Om rätt och fel OMEGA-3 och OMEGA-6 Senior Professor Göran Petersson september 2013 Kemi- och Bioteknik, Chalmers Publikationslista Minimera Fleromättade Fröfetter Linolsyra, farligt omega-6 Linolensyra, fel omega-3 Optimera Fleromättade

Läs mer

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind NÄRINGSLÄRA www.almirall.com Solutions with you in mind ALLMÄNNA RÅD Det har inte vetenskapligt visats att en särskild diet hjälper vid MS, inte heller att några dieter är effektiva på lång sikt. Nuvarande

Läs mer

Nytt i Nya Nordiska Näringsrekommendationerna

Nytt i Nya Nordiska Näringsrekommendationerna Nytt i Nya Nordiska Näringsrekommendationerna Mikael Fogelholm, professor i näringslära Helsingfors universitet Institutionen för livsmedel- och miljövetenskaper Faculty of Agriculture and Forestry Department

Läs mer

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Sju Gårdar Mars 2009 Oscar Franzén Ekologiska Lantbrukarna Oscar Franzén Uppsala 16 april 2009 Jordbrukets energianvändning Energianvändning

Läs mer

Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521

Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521 Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521 1 Innehållsförteckning Inledning...S.2 Bakgrund...S.2 Syfte/frågeställning...S.3 Metod...S.3 Resultat...S3,4 Slutsats...S.4 Felkällor...S. 4 Avslutning...S.4

Läs mer

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2016/2637(RSP) 16.6.2016 UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av frågorna för muntligt besvarande B8-xxxxxx och

Läs mer

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Metabola Syndromet Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Definition av MetS 3 av 5. 1. Midjemått (beroende av etnicitet) >90cm för män

Läs mer

Äggkonsumtionen i USA har ökat med 2% och den organiska ägg konsumtionen med 21% under de senaste tolv månaderna.

Äggkonsumtionen i USA har ökat med 2% och den organiska ägg konsumtionen med 21% under de senaste tolv månaderna. Introduktion Hälsosam livsstil och förändrad livsstil har visat sig vara kraftfulla investeringsincitament under de senaste åren och spänner över ett brett utbud av både företag och branscher. Forskning

Läs mer

Ett rikt odlingslandskap

Ett rikt odlingslandskap Miljömålet Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena

Läs mer

På Bjällansås är all spannmål bannlyst Sensationella resultat vad gäller köttets nyttighet

På Bjällansås är all spannmål bannlyst Sensationella resultat vad gäller köttets nyttighet FOTO: CHRISTINA FORLIN På Bjällansås är all spannmål bannlyst Sensationella resultat vad gäller köttets nyttighet Idisslare är skapta för att äta grovfoder. Sedan fem år sker slutuppfödningen med enbart

Läs mer

Måltidspolicy. Östra Göinge kommun. Upprättad av KF tillfällig beredning. Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef

Måltidspolicy. Östra Göinge kommun. Upprättad av KF tillfällig beredning. Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef Upprättad av KF tillfällig beredning Berörda verksamheter Bildning, Vård och Omsorg Fastställd datum KF 2011-11-22 99 Dokumentnamn Måltidspolicy Reviderad Diarienummer

Läs mer

Handla ekologiskt? Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg

Handla ekologiskt? Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg Om alla 130 000 invånare i Örebro under ett år äter 20 000 000 st ekologiska ägg istället för konventionella skulle det bidra till: Minskad användning

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel 2015-05-07 Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans

Läs mer

Fett fett. bränner. men välj rätt

Fett fett. bränner. men välj rätt Rätt sorts fett kan bidra till att hålla dig slank och ge en snygg och proportionerlig kropp! Fettet ger nämligen bränsle åt musklerna och hjälper till med förbränning. Men experterna råder oss att äta

Läs mer

i Kalmar kommun ska byta till Bregott, svenskt smör och svensk rapsolja,

i Kalmar kommun ska byta till Bregott, svenskt smör och svensk rapsolja, TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Eriksson 2016-10-10 SFN 2016/0822 0480-453029 Servicenämnden Medborgarförslag - Alla förskolor och skolor i Kalmar kommun ska byta till Bregott,

Läs mer

ATT INTE KUNNA VÄLJA ATT KUNNA VÄLJA FAT TTIGA LÄNDER RIKA LÄNDER Varför har köttet hamnat på på tapeten? Köttexplosionen i Sverige och världen orsak och verkan Mats Lannerstad International Livestock

Läs mer

Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser

Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 199 och 25 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser Forskningsprojekt finanserat av Stiftelsen Lantbruksforskning och Jordbruksverket

Läs mer

Du kan göra skillnad - bli en av oss.

Du kan göra skillnad - bli en av oss. Du kan göra skillnad - bli en av oss. Vi värnar om den svenska ängen Naturbeteskött i Sverige är en ideell förening som arbetar för att fler bönder ska producera och fler konsumenter ska köpa, certifierat

Läs mer

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012 Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 12 Niklas Gustafsson och Yulia Rokotova Innehåll Sammanfattning av resultat 3 Undersökningens syfte och genomförande 4 Vad spelar störst roll när

Läs mer

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset Kost vid diabetes Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella riktlinjer

Läs mer

Medelhavskost i Norden?

Medelhavskost i Norden? Medelhavskost i Norden? Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna vad är medelhavsmat? vetenskaplig evidens?

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling 157 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7 Mat, måltider & hälsa Årskurs 7 Med alla näringsämnen Det finns 6 stycken näringsämnen: - Kolhydrater - Protein Engerigivande. Vi behöver - Fett ganska mycket av dessa. - Vitaminer - Mineraler Ej engerigivande.

Läs mer

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2

Läs mer

Nya kostråd för barn. Vårstart för barnhälsovården i Västra Götalandsregionen. 17 januari 2012. Nutritionist Lena Björck Livsmedelsverket

Nya kostråd för barn. Vårstart för barnhälsovården i Västra Götalandsregionen. 17 januari 2012. Nutritionist Lena Björck Livsmedelsverket Nya kostråd för barn Vårstart för barnhälsovården i Västra Götalandsregionen 17 januari 2012 Nutritionist Lena Björck Livsmedelsverket Det är skillnad på näringsrekommendationer och kostråd Näringsrekommendationer

Läs mer

Svar på motion från Thomas Andersson (C) om att landstinget ska servera smör (LS/186/2014)

Svar på motion från Thomas Andersson (C) om att landstinget ska servera smör (LS/186/2014) Förslag till beslut 1(3) Landstingsstyrelsen Samordningskansliet 2014-09-17 Sandra Hedman Tfn: 063-147509 E-post: sandra.hedman@jll.se Svar på motion från Thomas Andersson (C) om att landstinget ska servera

Läs mer

Behov och möjligheter att kommunicera åtgärder på gården till handel och konsument

Behov och möjligheter att kommunicera åtgärder på gården till handel och konsument Behov och möjligheter att kommunicera åtgärder på gården till handel och konsument Ingmar Börjesson, Lantmännen R&D Svåra frågor och möjligheter Kadmium, slam och växtnäring Forskningsprojekt som tar grepp

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

Hur äter vi hållbart?

Hur äter vi hållbart? Hur äter vi hållbart? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Framtidens lantbruk SLU, Uppsala Radikala minskningar av utsläppen måste till

Läs mer

Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2009

Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2009 Bibliografiska uppgifter för Ensilering påverkar inte grödans fettsyrasammansättning Författare Arvidsson K. Utgivningsår 9 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Husdjur

Läs mer

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Hägersten 2009-11-17 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Inledning Utredningens förslag ger miljömålssystemet ett tydligare internationellt perspektiv.

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Klimatpåverkan av livsmedel

Klimatpåverkan av livsmedel Klimatpåverkan av livsmedel Olof Blomqvist MSc miljö och hållbar utveckling 2010.04.12 - Malmö - HUT - Matgruppen Hur mycket växthusgaser släpper vi i Sverige ut? Utsläpp av växthusgaser i ton per person

Läs mer

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där

Läs mer

Ämnesutbildning: Mat

Ämnesutbildning: Mat 1 Ämnesutbildning: Mat Carina Svärd leg.dietist Innehåll: - Ohälsosamma matvanor/kostindex - Näringsrekommendationer/kostråd - NNR nyheter - Vitaminer/mineraler - Protein - Kolhydrater - Fett - Måltidsordning

Läs mer

Policy för hållbar utveckling och mat

Policy för hållbar utveckling och mat Policy för hållbar utveckling och mat Bakgrund och syfte Bakgrund - Matens betydelse - mer än ett mål mat i Malmö I Malmö stad är maten alltid viktig. Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla,

Läs mer

Korta fakta om svensk nötköttsproduktion. Så skapas en hållbar och konkurrenskraftig svensk nötköttsproduktion

Korta fakta om svensk nötköttsproduktion. Så skapas en hållbar och konkurrenskraftig svensk nötköttsproduktion Så skapas en hållbar och konkurrenskraftig svensk nötköttsproduktion Gör en översyn av svensk djurskyddslagstiftning för en bättre balans mellan djuromsorg och konkurrenskraft. Utforma ersättningar som

Läs mer