God hälsa ur ett rikt odlingslandskap?

Transkript

1 God hälsa ur ett rikt odlingslandskap? Förstudie Hanna Arvidsson och Eva Engström Februari 2007 Foto:Gunno Rask

2 Sammanfattning Om alla som idag äter smör, Bregott, mjölk och ost från Jämtlands län börjar följa Livsmedelsverkets näringsrekommendation SNÖ a för dessa produkter kommer produktionen att upphöra på knappt 70 % av mjölkböndernas areal, eller drygt 25 % av den totala jordbruksarealen i länet. Om alla som idag äter nöt- och lammkött från Jämtlands län blir vegetarianer skulle drygt 25 % av Jämtlands läns jordbruksareal inte längre brukas. Detta är effekterna på odlingslandskapet, enligt denna förundersökning. Förundersökningen består av en litteratursökning och beräkningar av konsumtion och produktion. Syftet är att ge underlag för fortsatt diskussion och efterforskning inom området genom att försöka ge svar på frågorna: - Kan man äta näringsriktigt med Jämtländska råvaror? - Vilka konsekvenser för ett öppet odlingslandskap i Jämtlands län får konsumtion som följer svenska näringsrekommendationer? - Hur påverkas Jämtlands odlingslandskap om fler svenskar väljer att äta vegetarisk kost av miljöskäl? - Går det att förena konsumtion i Jämtland av närproducerad mat och samtidigt följa näringsrekommendationerna? Förundersökningen har fokus på fett, eftersom det idag inte finns utrymme för smör i näringsrekommendationerna och en stor del av den produktion som sker från odlingslandskapet i länet förädlas till smör. Litteraturstudien visar att det inte finns några entydiga negativa hälsoeffekter av konsumtion av mjölkfett. Det finns inte heller några entydiga positiva effekter av vegetabiliskt fett. Därför finns ett behov av en mer nyanserad debatt kring fettets hälsoeffekter. Ett rikt odlingslandskap är ett av Sveriges 16 miljömål. Odlingslandskapet har många naturoch kulturvärden, tack vare att människan har brukat jorden väldigt länge. I dag hotas dessa värden av den ökade specialiseringen och nedläggningen av jordbruk. Betande djur en förutsättning för att bevara våra betesmarker. Samtidigt måste jordbruk bedrivas på ett rationellt och konkurrenskraftigt sätt. Ett av de regionala miljömålen i länet under miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap är att åker-, ängs- och betesmarker ska fortsätta brukas/hävdas eller betas i samma omfattning som idag. De olika politiska målen för folkhälsa, i form av näringsrekommendationen SNÖ, och miljö, i form av regionala miljömål, motverkar tydligt varandra i Jämtlands län. För att nå såväl god folkhälsa som miljömålet ett rikt odlingslandskap behöver vi ett nytt integrerat och horisontellt synsätt på näringsrekommendationerna. Förundersökningen är delfinansierad med projektmedel inom den regionala utvecklingspolitiken och prioriterad utifrån Regionala miljömål för Jämtlands län. Undersökningen ska följas upp genom kontakter och synpunkter. Kontakta oss gärna! Vi nås via e-post på adresserna: hanna.arvidsson@z.lst.se, eva.engstrom@z.lst.se a Livsmedelsverkets Svensk Näringsrekommendation Översatt, SNÖ 2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Innehållsförteckning... 3 Syfte och avgränsning... 4 Bakgrund... 5 Litterturöversikt... 6 Hälsoaspekter av hel kosthållning... 6 Fett förekommer i olika former... 6 Är mättat fett farligt?... 6 Transfettsyror... 7 Flytande fleromättade fettsyror... 7 Skillnad mellan omega-6- och omega-3-fettsyror... 8 Allergi på grund av fetter... 8 Fodret påverkar fettsyrasammansättningen i kött... 8 Betydelsen av ett rikt odlingslandskap... 9 Datainsamling Påverkan på det öppna odlingslandskapet i Jämtlands län vid beteendeförändringar i konsumtion av några jämtländska produkter Diskussion Kan man äta näringsriktigt med Jämtländska råvaror? Vilka konsekvenser för ett öppet odlingslandskap i Jämtlands län får konsumtion som följer svenska näringsrekommendationer? Hur påverkas Jämtlands odlingslandskap om fler svenskar väljer att äta vegetarisk kost av miljöskäl? Går det att förena konsumtion i Jämtland av närproducerad mat och samtidigt följa näringsrekommendationerna? Referenser

4 Syfte och avgränsning Syftet med den här förundersökningen är att visa på miljöeffekter vid konsumtionsförändringar för att uppnå bättre folkhälsa enligt Livsmedelsverkets näringsrekommendationer SNÖ b. Arbetet har ingen ambition att vara heltäckande, utan syftet är att undersökningen ska skapa diskussioner kring miljömål och folkhälsa i Jämtlands län och uppmuntra till vidare efterforskning i ämnet. Odlingslandskapet är hotat av olika orsaker, bl a konsumtionsmönster, trender och ställningstaganden. Denna undersökning vill visa på konsekvenserna för odlingslandskapet i Jämtlands län av förändrade konsumtionsmönster. Undersökningen kommer att publiceras på Länsstyrelsens hemsida. Uppföljning kommer att ske genom insamling av synpunkter från tillfrågade läsare och allmänhet. Vi nås via e-post på adresserna: hanna.arvidsson@z.lst.se, eva.engstrom@z.lst.se Tanken var att utredningen skulle ta hänsyn till näringsbehoven hos både män och kvinnor och utgå från detta i analysen. Eftersom statistiken bara delvis är uppdelad i kvinnor och män har detta inte varit möjligt. Undersökningen avgränsar sig till att behandla produkterna smör, bordssmör med rapsolja (Bregott), ost, mjölk och kött från nöt och lamm producerat i Jämtlands län. Ytterligare en begränsning är att alla mjölkprodukterna har producerats av mjölk från Jämtlands län och förädlats i mejeriet i Östersund. Utredningen tar alltså inte hänsyn till den mängd ost som produceras i länets alla gårdsmejerier. Siffermaterialet är från 2004 då Milkos mejeri i Östersund producerade även konsumtionsmjölk. b Livsmedelsverkets Svensk Näringsrekommendation Översatt, SNÖ 4

5 Bakgrund I Jämtlands län har vi goda förutsättningar att producera mat. Vår styrka är klimatförhållandena som ger goda möjligheter till produktion med lite användning av bekämpningsmedel och handelsgödsel. I detta klimat passar vallodling mycket bra, vilket är förklaringen till att vår huvudproduktion är mjölk och kött. Vi har också goda förutsättningar för ekologisk produktion i länet. Det relativt kalla klimatet underlättar odling utan kemiska bekämpningsmedel. Naturlig växtnäringsförsörjning underlättas av inriktningen med mycket vall, som till viss del förser sig själv med växtnäring och som ger foder till djuren. Djuren i sin tur ger värdefull stallgödsel tillbaka till vallarna. Stor del av mjölken förädlas idag till bl.a. smör, Bregott och ost i mejeriet i Östersund. Fram till 2005 producerades även konsumtionsmjölk i Östersunds mejeri. Stor del av vår produktion av dessa kvalitetsprodukter och större delen av köttet säljs ut ur länet, då vår befolkning inte på långt när kan konsumera de mängder vi producerar. Utöver mat till länets och andra läns befolkning genererar vårt jordbruk ett rikt odlingslandskap som har stor betydelse för befolkningen, både för rekreation, folkhälsa och turism. Livsmedelsverket utformar näringsrekommendationer för befolkningen. En central punkt i rekommendationerna är mängden och typen av matfett. I rekommendationerna skriver man att Lika viktigt som att minska den totala fettkonsumtionen är att fettkvaliteten förbättras. Med fettkvalitet menar man att man bör gå från mättat till fleromättat fett och att man bör få i sig mer omega 3-fettsyror. En konsekvens av detta är att man rekommenderar vegetabiliskt fett före animaliskt fett. I de svenska näringsrekommendationerna som är översatta till livsmedel (SNÖ) framgår att det är svårt att få plats med smör i rekommendationerna p.g.a. halten mättat fett 1. Vilka konsekvenser skulle vi få på Jämtlands odlingslandskap om länets invånare och andra som idag äter våra mjölkprodukter skulle minska/förändra sin konsumtion enligt rekommendationerna? Vi upplever att det finns en konflikt mellan folkhälsomål och miljömål i det här fallet. Kan vi behålla vårt odlingslandskap, med vallodling som bas om vi följer de rekommendationer som Livsmedelsverket ger oss? Ett annat exempel på konflikt är vegetarisk kost kontra miljökvalitetsmålet ett rikt odlingslandskap 2. Vegetarisk kost framhålls ofta som hälsosam och miljövänlig. Hur skulle odlingslandskapet i Jämtlands län se ut om fler vore vegetarianer av miljöskäl? För att vi inte fortsättningsvis ska arbeta med miljömål och folkhälsa skilt från varandra vill vi ta reda på om jämtländska råvaror kan ingå i hälsosam mat, så att Jämtlands jordbruk även fortsättningsvis kan bidra till ett rikt odlingslandskap. Den här förstudien har gjorts som en litteratursökning för att ge en bild av den pågående forskningen och debatten kring fett i våra livsmedel. Vidare har vi gjort en beräkning över hur stor förändringen av arealen jämtländsk jordbruksmark skulle bli om samma människor som idag äter jämtländska mjölk- och köttprodukter lade om sin kost enligt Livsmedelsverkets näringsrekommendation SNÖ, eller slutade äta kött av miljöskäl. Förundersökningen är delfinansierad med projektmedel inom den regionala utvecklingspolitiken och prioriterad utifrån Regionala miljömål för Jämtlands län. 5

6 Litterturöversikt Hälsoaspekter av hel kosthållning Man vet egentligen väldigt lite om hälsoeffekter av hel kosthållning. Ett undantag är medelhavskosten, som faktiskt har undersökts. Tidigare sa man att medelhavskost generellt är nyttig, men en ny holländsk studie visar att det inte är fullt så enkelt. Ett hälsosamt val av nordeuropeisk husmanskost ger bättre hälsa än medelhavsdieten 3. Husmanskost baseras på lokal produktion och har provats ut under många generationer. Eftersom husmanskosten baseras på lokala resurser krävs inte långa transporter eller teknik som kan skada näringsinnehållet 4. Tidiga näringsforskare som har kartlagt vilken föda olika isolerade ursprungsbefolkningar livnärde sig på konstaterade att människor i vitt skilda miljöer tycktes klara sig utmärkt på väldigt olika sorters föda 5. Eftersom man inte har tittat på hela koststudier tvingas vi fokusera på enskilda livsmedel. Det är även så som Livsmedelsverkets näringsrekommendationer är uppbyggda. Fett förekommer i olika former Fett finns bland annat i smör, olja och kött och sammansättningen av fettsyror varierar i olika produkter. De vanligaste mättade fettsyrorna är stearinsyra och palmitinsyra (ingår i palmolja). Mättade fettsyror saknar kemiska dubbelbindningar. Den vanligaste enkelomättade fettsyran är oljesyra, som har en dubbelbindning. Fleromättade fettsyror har två eller flera dubbelbindningar. Bland dessa finns de som kallas omega-6-fettsyror och omega-3-fettsyror. Smör består till stor del av mättade fettsyror. Är mättat fett farligt? Livsmedelsverket vill att intaget av mättade fettsyror och kolesterol ska minskas, då de anses öka risken för kranskärlsjukdomar. Ett minskat intag av mättade fettsyror skulle, i de flesta fall, samtidigt leda till att även intaget av kolesterol minskar. För att minska risken för fetma räcker det inte att byta till andra fettsyror, utan då behöver även det totala fettintaget begränsas 6. Livsmedelsverkets rekommendation är tydlig, men forskarvärlden är inte helt enig. En studie i Västerbotten och Norrbotten visar att från har intaget av mättat fett, kokkaffe och potatis minskat och intaget av alkohol, ris och pasta ökat. Man använde mindre smör på brödet och hade övergått till lättmargariner och även övergått från 3 % mjölk till lättare mjölkprodukter. Den fysiska aktiviteten var oförändrad 7. Trots att man åt mindre fett totalt och mindre andel mättat fett hade både kvinnor och män blivit mer överviktiga 8. En annan större internationell undersökning visar att förekomsten av hjärt- och kärlsjukdomar inte ökar med intaget av mjölkfett, som man tidigare hävdat 9. Hälsoprofilen Robert Atkins ifrågasatte synen på mättat fett starkt. Rekommendationen att undvika mättat fett är helt ogrundad och baseras praktiskt taget inte på några som helst bevis. 6

7 Vad som gör mig bestört är hur det medicinska etablissemanget struntar i de tydliga bevis som pekar i helt motsatt riktning 10. Fler och fler hävdar till och med att mättat fett är nyttigare än omättat fett. Detta eftersom mättat fett ur biokemisk synvinkel är motståndskraftigare mot skador av syreradikaler och peroxidation än vad omättat fett är 11. Transfettsyror Livsmedelsverket vill också att intaget av transfettsyror minskar, eftersom studier visat att även transfettsyror har negativ effekt på blodfetter och att de ökar risken för bland annat hjärtkärlsjukdomar och diabetes. Man misstänker också att transfettsyror kan öka risken för allergier 12. Margarin är ett vegetabiliskt fett som har omvandlats för att bli mer smörlikt än oljorna. Förr skedde detta genom härdning. Härdning är en process som gör fett mindre lättflytande. Vid härdning av vegetabiliska eller animaliska fetter och oljor (t.ex. fiskoljor) omvandlas cisomättade fettsyror delvis till mättade och till transfettsyror. Fettet får då en hårdare konsistens 13. Härdade fetter har debatterats flitigt sedan 90-talet 14. Diskussionerna har även nått riksdagen, där miljöpartiet lagt en motion om att Sverige bör förbjuda användningen av härdat fett i livsmedel, för att istället använda nyttigare fetter som smör och naturliga oljor 15. Riksdagen har dock valt att inte lagstifta mot transfetter, till skillnad från flera andra länder. Transfettsyror bildas även naturligt i våmmen hos idisslare, och små mängder finns även i mjölkfett och kroppsfett hos ko, får och get 16. Konsumenter i samverkan vill uppmärksamma att det är skillnad mellan industriellt transfett och naturligt 17. Idag finns inga vetenskapliga belägg för att naturligt transfett är lika hälsofarligt som industriellt framställt transfett 18. På grund av debatten om transfetter och härdning, till exempel på Konsumenter i Samverkans hemsida c, har industrin mer och mer övergått till en annan metod för att göra margarin, nämligen omestring. I processen för man in mättade fettsyror, från kokosfett eller palmolja i fettmolekylen. Även denna hantering har kopplats till hälsorisker 19. Dessutom visar nya rön att även palmoljan ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar 20. Produktionen av palmolja är även starkt ifrågasatt ur miljösynpunkt, då palmen odlas i stora plantager på skövlad regnskogsmark 21. Flytande fleromättade fettsyror Livsmedelsverket vill att vi generellt ska ersätta delar av de mättade fettsyrorna och transfettsyrorna med fleromättade fettsyror, för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar 22. De fleromättade fettsyrorna är essentiella för människor och däggdjur, vilket betyder att de är livsnödvändiga. Varken människor eller däggdjur kan bilda dessa själva utan måste få i sig dom i den föda vi äter 23. De fleromättade fettsyrorna kan vara av olika typer, omega-6- fettsyror eller omega-3-fettsyror. Det är viktigt att intaget av omega-3-fettsyror inte är för litet i förhållande till omega-6-fettsyrorna. Ett förhållandevis stort intag av fleromättade fettsyror c Se till exempel Konsumenter i Samverkans hemsida 7

8 är dock inte heller bra, eftersom det kan öka risken för peroxidation, härskning, som ger upphov till ohälsosamma fria radikaler 24. Om det är rätt väg att gå att ersätta mättade fettsyror med fleromättade fettsyror för att få bukt med hälsoproblem ifrågasätts på flera håll. I Göran Peterssons Antioxidanter och fetter står att Alltfler studier pekar på att ett starkt antioxidantskydd för blodfetter är viktigare än kolesterolhalterna för att förebygga åderförfettning och hjärtinfarkter 25. Man menar att det inte räcker att äta en större andel fleromättade fettsyror, utan minst lika viktigt är att få i sig tillräckligt med antioxidanter. Samma källa trycker på behovet av att minska intaget av omega-6-fettsyror, som man menar att vi har ett stort överintag av idag. Skillnad mellan omega-6- och omega-3-fettsyror Flera av bordsmargarinerna marknadsförs som nyttiga för hjärta och kärl. Hur bra dessa är ur hälso- och miljösynpunkt går att ifrågasätta. Till exempel Becel innehåller fortfarande mättat fett 26 och en stor andel omega-6-fettsyror, vilket är onyttigt. Andra margariner innehåller mindre omega-6-fettsyror och mer av de nyttigare omega-3-fettsyrorna istället 27, men dessa innehåller istället den ur hälsosynpunkt 28 och miljösynpunkt 29 tvivelaktiva palmoljan. Smör har ett lågt innehåll av omega 6-fettsyror och rapsolja innehåller hela 10 % omega-3-fettsyror. Bregott består av 70 % smör och 30 % rapsolja och har därför en fördelaktig fördelning av de fleromättade fettsyrorna. För att skydda de instabila fleromättade fettsyrorna från fria syreradikaler är det bra att äta antioxidantrika livsmedel, t ex morötter och bär, som komplement 30. Allergi på grund av fetter Flera forskningsprojekt har jämfört effekterna av margarin och smör. Mer allergier förekommer bland niondeklassare i Västra Götaland som åt margarin än de som åt smör. 31 Barn (5-14 år) som åt margarin var mer allergiska än barn som åt smör. 32 Små barn (2-3 år) som äter smör på smörgåsen och dricker mjölk drabbas i mindre utsträckning av astma, än de som inte gör det 33. Samma slutsats drogs i en finsk studie, där man även funderar kring orsakerna. Vissa av forskarna tror allergier förekommer mer om man äter margarin på grund av att vissa fleromättade fettsyror stimulerar ökad antikroppbildning. Andra anser att industritillverkade matoljor kommer i kontakt med mycket kemikalier under transport och tillverkning 34. Fodret påverkar fettsyrasammansättningen i kött Även fettsyraammansättningen i kött uppmärksammas mer och mer idag. Forskning visar att utfodringen av djuren påverkar fettsyrasammansättningen. Ju större andel av fodret som djuret får i form av ensilage, hö eller bete, desto mer omega-3-fettsyror återfinns i köttet. Gräs innehåller nämligen 60 % omega-3-fettsyror. Om djuret får mycket spannmål blir köttet istället rikt på de mindre nyttiga omega-6-fettsyrorna. Nötkött, eller fårkött från naturbete, eller som fått mycket hö/ensilage innehåller därför mycket omega 3- fettsyror 35. En annan studie visar att fettets sammansättning i köttet blir bättre, dvs innehåller förhållandevis mer omega 3-fettsyror, då djuren slaktas direkt efter bete, eller efter slutgödning på ensilage, jämfört med djur som slaktas efter slutgödning med korn och helsäd 36. 8

9 Betydelsen av ett rikt odlingslandskap Ett av Sveriges 16 miljömål är Ett rikt odlingslandskap. Det beskrivs på Miljömålsportalen: Natur- och kulturvärdena i dagens odlingslandskap är resultatet av att människan har brukat jorden under flera tusen år. I dag hotas dessa värden av den ökade specialiseringen och nedläggningen av jordbruk. Därför behöver odlingslandskapet värnas. Den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena är beroende av att jordbruk fortsätter att bedrivas, men också av vilka metoder som används i jordbruket. Bland annat är betande djur en förutsättning för att bevara våra betesmarker. Samtidigt måste jordbruk bedrivas på ett rationellt och konkurrenskraftigt sätt, eftersom företagande och produktion är drivkrafterna för jordbruket. Odlingslandskapet innehåller en stor del av vår flora och fauna. Främst finns arterna i slåtteroch betesmarker men även i åker- och vägrenar, åkerholmar och våtmarker och andra småbiotoper. Många av dessa livsmiljöer har också ett kulturhistoriskt värde som hjälper oss att återskapa bilden av våra förfäders brukningsmetoder i odlingslandskapet. Även äldre byggnader visar på hur jordbruksdriften förändrats under tidernas lopp. Den odlade mångfalden och utformningen av trädgårdar och parker är också en del av helheten i en kulturmiljö. Att bevara den odlade mångfalden kan även ha betydelse för den framtida livsmedelsförsörjningen 37. Jämtlands län har regionaliserat miljömålen. Under Ett rikt odlingslandskap är ett mål att åker-, ängs- och betesmarker ska fortsätta hävdas eller betas 38 i samma omfattning som idag. I propositionen Mål för folkhälsa framgår det att vi ska utgå från våra miljökvalitetsmål även i frågor kring folkhälsa 39. Bidrar ett rikt odlingslandskap till folkhälsa? I det varierade landskapet som vi lever i har odlingslandskapet en viktig roll. Vi har såväl estetiska, historiska och emotionella relationer till odlingslandskapet oavsett om vi idag bor i staden eller på landet 40. I stadsplanering ingår att skapa gröna rum, parker för rekreation, avkoppling och som lunga för stadsbor och miljön i staden. Man kan ofta se att dessa rum har landsbygdens varierande landskap som förebild. Studier visar att människors vardagsmiljöer har stor betydelse för stressnivåer och hälsa. Det har särskilt visat sig att möjlighet till rekreation och återhämtning i t.ex. natur- och grönområden, genom kulturupplevelser eller skapande verksamhet påverkar människors förmåga att återhämta sig från stress 41. Friluftslivets betydelse för folkhälsa och livskvalitet uppmärksammas mer och mer och det finns en medvetenheten om att naturupplevelser och promenader har god effekt mot trötthet och stress 42. Under lång tid har dock samhället lågprioriterat rekreation och fritidsaktiviteter i naturen 43. Detta kan vara en orsak till att det ännu inte finns några studier kring rekreation i jordbrukets odlingslandskap. Studier har dock visat att bara genom att se parker och grönområden tycks patienter påverkas positivt i läkningsprocessen på ett omedvetet plan 44. Vi påverkas alltså till och med av att bara se landskapet, även genom fönstret från ett kök eller en bil. Redan under tidig urbanisering insåg man betydelsen av landskapets påverkan för hälsa och rehabilitering. Därför var det till exempel vanligt med trädgårdar runt sjukhusen. Under senare delen av 1900-talet har forskning visat på just betydelsen av närmiljön för hälsan. Man kan alltså konstatera att vi omedvetet påverkas olika av olika landskap 45. Ur detta har en helt ny behandlingsmetod vuxit fram, så kallad Grön rehabilitering 46. Eftersom ett vackert landskap är positivt vid rehabilitering är det även troligt att den har förebyggande effekt för människors välbefinnande och hälsa. 9

10 Datainsamling Påverkan på det öppna odlingslandskapet i Jämtlands län vid beteendeförändringar i konsumtion av några jämtländska produkter Tabell 1 Produktion och arealbehov d för vissa produkter producerade i Jämtlands län 2004 Produktion i länet Mängd i Areal som åtgår för kg produktionen i ha Smör och Bregott Ost Konsumtionsmjölk Summa Nöt- och lammkött Tabell 2 Antaganden som utgångspunkt för arealberäkningar För 1 liter mjölk åtgår 1,8 m 2 mark Det åtgår 20 liter mjölk/kg smör Det åtgår 10 liter mjölk/kg ost För att producera 1 kg kött åtgår 35 m 2 jordbruksmark 2004 brukades ha e av länets jordbruksareal för produktion av konsumtionsmjölk, ost, smör och Bregott beräknat utifrån Milkos produktionsuppgifter. Den totala arealen var ha 51. Av tabell 1 framgår att för produktionen av smör, Bregott och ost åtgår större delen, eller drygt 80 % av mjölkproducenternas areal, eller knappt 40 % av länets jordbruksareal. På ha producerades foder till vår nöt- och lammproduktion i länet. Det motsvarar drygt 25 % av länets jordbruksareal. Tabell 3 Förändring av produktionsytor vid nya konsumtionsbeteenden Produktion i länet 2004 Areal som åtgår för produktion i ha Arealbehov vid konsumtion enligt SNÖ Arealbehov vid övergång till vegetarisk kost Minskad areal för produktion av mjölkprodukter och nöt- och lammkött Smör och Bregott Ost Konsumtionsmjölk Summa mjölkprodukter Nöt- och lammkött Summa totalt Om de konsumenter som idag äter våra mjölkprodukter i form av smör och Bregott skulle övergå till att äta enligt SNÖs rekommendationer, dvs sluta äta smör, innebär det att produktionsytan minskar med ha i Jämtlands län. Det motsvarar mer än 40 % av mjölkböndernas jordbruksarealer. Om samma personer dessutom följer SNÖs rekommendationer för ostkonsumtion och därför äter mindre ost innebär detta att produktionsytan minskar med ha i länet, vilket motsvarar mer än 25 % av mjölkböndernas jordbruksareal. Följer man SNÖs rekommendationer för valet av konsumtionsmjölk med olika fetthalter så påverkar det arealen marginellt. Vi har beräknat den till ca 300 ha. d Beräkningar utifrån antaganden i tabell 2 e Jämför beräkningarna av arealen 2004 utifrån våra antaganden, som blev ha, med stödsystemets statistik över mjölkböndernas brukade areal 2005 som var ha. 10

11 Sammanfattningsvis betyder det att om alla som idag äter smör, Bregott, mjölk och ost från länet börjar följa SNÖs rekommendationer för dessa produkter kommer produktion upphöra på ha av mjölböndernas jordbruksareal, vilket motsvarar knappt 70 % av mjölkböndernas areal 2004, eller drygt 25 % av totala jordbruksarealen i Jämtlands län. Utöver Livsmedelsverkets rekommendationer finns andra övertygelser. Det finns personer som är eller vill vara vegetarianer av miljöskäl. Man syftar då oftast på en ineffektivitet vid förädling av vegetabilier (odlat foder) till kött, istället för att direkt odla vegetabilier som människor kan äta. Om alla, som idag äter nöt och lammkött producerat i Jämtlands län, blir vegetarianer motsvarar detta att produktionsytan minskar med ha. Denna areal motsvarar drygt 25 % av Jämtlands läns jordbruksareal. Bild 1 Jordbruksföretag finns i hela länet. Därför bidrar odlingslandskapet till varierande naturtyper i hela länet. Varje punkt motsvarar ett jordbruksföretag. Kartan är baserad på Jordbruksverkets uppgifter från

12 Diskussion Vi diskuterar här de fyra frågeställningar som utredningen ska ge svar på. Kan man äta näringsriktigt med Jämtländska råvaror? Frågan om man kan äta näringsriktigt med Jämtländska råvaror är mycket stor. Därför kan vi inte ge något uttömmande svar på frågan i denna förundersökning. Vi kan dock konstatera att fettet är mycket centralt i sammanhanget och att det har stor betydelse hur sammansättningen av hela kosten ser ut. I den produktion vi har i länet, med stor vallareal och betydelsefull mjölkproduktion blir också fettet centralt. Intag av antioxidanter, för att stabilisera omättade fettsyror, har också visat sig vara viktigt. I Jämtland finns goda förutsättningar för att odla bär, morötter och andra rotfrukter, som är mycket rika på antioxidanter. Att minska på sockerintaget och att motionera mera har förmodligen avgörande betydelse ur hälsosynpunkt, men berörs inte här. Snävt synfält Husmanskost är en benämning på helkost som bygger på mat som går att producera lokalt. Mat som är producerad i Jämtlands län utgör därför grunden för jämtländsk husmanskost. Helt nyligen kom en rapport om nordeuropeisk husmanskost, som innebar nya rön, eftersom maten visade sig vara bättre ur hälsosynpunkt än medelhavskosten. Tidigare hade bara medelhavskosten studerats. Vi anser att man på samma sätt borde studera svensk husmanskost och gärna även jämtländsk. Det angreppssätt som Livsmedelsverket har i sina livsmedelsrekommendationer riskerar att bidra till likriktning och enkelspårighet. Man utgår nämligen från enskilda livsmedels näringsinnehåll och skapar dieter utifrån dessa, istället för att bygga på produkter som vi producerar lokalt och som traditionellt har konsumerats. En konsekvens av detta angreppssätt blir att vårt odlingslandskap hotas. Förmodligen är människan anpassningsbar till att äta den mat som finns i omgivningen och bidrar samtidigt till god miljö och andra viktiga lokala aspekter, som arbetstillfällen. Dessutom hävdar vi att även om husmanskosten innehåller mycket mättat animaliskt fett bör man akta sig för att avfärda den rakt av, eftersom den även har många andra värden. Vår önskan är att man istället utgår från vår husmanskost och reviderar den där det behövs ur hälsosynpunkt. På det sättet tar man hänsyn till både miljö och hälsa. I litteratursökningen har det dessutom visat sig att det inte finns något entydigt samband mellan folkhälsa, t ex övervikt, och mättat fett. Inte heller sambandet mellan intag av mjölkfett och förekomsten av hjärt- och kärlsjukdomar är solklar. Fler och fler ifrågasätter alltså den gamla sanningen att smör och andra mjölkprodukter orsakar fetma och hjärt- och kärlsjukdomar och går alltså emot Livsmedelsverkets antaganden. Några går till och med så långt att de hävdar att mättat fett är nyttigare än omättat fett. Livsstilen och andra delar av kosten har väl så stor betydelse. Det finns alltså skilda uppfattningar om smör och feta mjölkprodukters hälsorisker, där Livsmedelsverket har valt en sida. Det är tydligt att man behöver ett mer nyanserat synsätt på mjölkfett och folkhälsa, eftersom biologiska system är så komplexa. 12

13 Naturligt eller konstgjort Det verkar även som att forskarna bara har belägg för att industriellt framställt transfett är farligt. Ändå drar man i den allmänna diskussionen allt transfett över en kam, alltså även naturligt transfett. Vi efterlyser mer studier av naturligt förekommande transfettsyrors hälsoeffekter och parallellt en mer nyanserad debatt kring detta. Okunskap bland konsumenter gör att man kan marknadsföra onyttigheter. Okunskap skapar också konkurrensnackdelar för smöret. Vi har ställt oss frågan varför vi egentligen producerar margarin. Det är uppenbart att det är smöret som är normen och att svenskar tycker om både smörsmaken och konsistensen. Är det därför man har skapat den smörlika produkten margarin, som ju faktiskt har en kort historia? Smöret däremot har ingått i traditionell husmanskost som vuxit fram under lång tid. Bregott är ett bra exempel på en anpassning av ett traditionellt livsmedel från naturliga råvaror, till ett förändrat levnadssätt. Resultatet är en både hälsosam och god produkt, som dessutom passar väldigt bra att producera i länet. Man kan också ifrågasätta de kemiska tillsatserna i margarinet, den stora kemiska förändringen av en från början naturlig produkt och användningen av t ex palmolja som produceras på ett miljöförstörande sätt. Känner vi till alla dess effekter på hälsa och miljö? Vad gör vi med den kunskap vi redan har om margarin som en orsak till allergier? Vad gör vi med kunskapen om palmoljans miljö- och hälsoeffekter? Nyttiga fettsyror i köttet Både i denna förstudie och i debatten diskuteras mest matfett, men bra och mindre bra fettsyror finns även i kött. Vårt produktionssystem med grovfoderbaserad köttuppfödning som är relativt extensivt ger det Jämtländska köttet en fördel både ur miljö och hälsosynpunkt, eftersom det bland annat innehåller en större andel omega-3-fettsyror. Länet har mycket goda förutsättningar för köttproduktion, med djur som betar och äter hö/ensilage så att de nyttiga fettsyrorna maximeras. Detta ska vi ta vara på. Vilka konsekvenser för ett öppet odlingslandskap i Jämtlands län får konsumtion som följer svenska näringsrekommendationer? En förutsättning för att Jämtlands läns odlingslandskap ska bevaras är att även andra utanför länet fortsätter att konsumera våra produkter. Om de som 2004 åt Bregott, mjölk och ost från länet istället följde livsmedelsverkets näringsrekommendationer skulle detta innebära en minskning av mjölkböndernas areal med knappt 70 % eller drygt 25 % av den totala arealen. Effekten av att följa SNÖs rekommendationer skulle förmodligen bli ännu större idag när mejeriet i Östersund inte längre producerar konsumtionsmjölk, utan i huvudsak bara ost och Bregott. Eftersom mjölkproduktionen och förädlingen av denna står för 55 % av jordbrukets omsättning i länet förstår man att denna är av högsta vikt för odlingslandskapet. Utöver den ekonomiska betydelsen utgör denna företagsgrupp en viktig grund för övrigt jordbruk, i form av till exempel kunskap, maskinpark och arbetstillfällen. Dessa platsbundna företag skapar också förutsättningar för utveckling av landsbygden. Odlingslandskapet är också en viktig förutsättning för andra näringar som turism. Ett rikt odlingslandskap med djur i landskapet och en levande bygd har också stor betydelse för den mentala folkhälsan. I propositionen Mål för folkhälsa lyfts miljökvalitetsmålen fram som utgångspunkter. Vi kan dock konstatera att man då inte syftar på Ett rikt 13

14 odlingslandskap. Den forskning som finns om landskapets betydelse för folkhälsan berör så gott som uteslutande rehabilitering. Det skulle vara intressant med forskningsresultat kring odlingslandskapets betydelse för välmående och för att förebygga ohälsa. Hur påverkas Jämtlands odlingslandskap om fler svenskar väljer att äta vegetarisk kost av miljöskäl? Om de som 2004 åt jämtländskt nöt och fårkött slutade äta kött av miljöskäl skulle det resultera i att 25 % av jordbruksarealen i länet inte skulle betas eller aktivt brukas. Klimatet i Jämtlands län gör det svårt att odla grödor för direkt humankonsumtion, men passar utmärkt för produktion av grovfoder, gräs, till idisslare. Det kan därför vara svårt att kombinera att äta vegetariskt och lokalproducerat fullt ut i Jämtlands län. Om man slutar äta kött av miljöskäl tycker vi att man bör definiera vilken miljöaspekt man vill gynna. Miljöfrågor är komplexa och att sluta äta kött kan t ex få olika konsekvenser på det lokala planet jämfört med det globala planet. Det är svårt för konsumenter att överblicka alla följder av vägval i kosthållningen. Går det att förena konsumtion i Jämtland av närproducerad mat och samtidigt följa näringsrekommendationerna? Så som näringsrekommendationerna är utformade idag kan man inte uppfylla näringsrekommendationerna genom konsumtion av jämtländsk mat. Vi producerar ju även mat som inte ingår i näringsrekommendationerna idag. Vi tror dock att det redan idag är möjligt att äta näringsriktigt med jämtländska råvaror som bas, genom att komplettera med andra produkter. Ännu större möjligheter finns det genom fortsatt produktutveckling och viss anpassning av produktionen. Genom att utfärda näringsrekommendationer utan att samtidigt ta hänsyn till dess miljökonsekvenser värderar man folkhälsan högre än miljön. Med ett mer integrerat och horisontellt synsätt, skulle en näringsrekommendation automatiskt gynna miljön. Det är mycket viktigt att se även miljön som en del i folkhälsan. Det är också viktigt att olika myndigheters mål inte motarbetar varandra. Efter denna förundersökning upplever vi att de politiska målen kring folkhälsa och miljömål motverkar varandra på ett olyckligt sätt. Det finns redan idag exempel på andra sätt att bygga tillämpade rekommendationer, än SNÖ, som tar hänsyn till fler aspekter. Ett exempel är SMART-mat, framtaget av Centrum för tillämpad näringslära. Kanske skulle en liknande modell som är anpassad till vår produktion och våra möjligheter i länet tas fram? Vi tror att miljö och folkhälsa går att förena och vi vet att konsumtion av livsmedel även påverkar miljön. Att röra sig i en vacker miljö, i till exempel ett rikt odlingslandskap, bidrar dessutom till god hälsa. Ett vidare synsätt där näringsrekommendationer bygger på miljömål och på hälsa i vidare bemärkelse kan bidra till detta. Se helheten! Drick gärna mjölk och ät gärna kött, särskilt kött från extensiva beten och hö/ensilage. Ät gärna smör och Bregott, men gör det med måtta, så påverkar du odlingslandskapet i Jämtlands län. Njut och rör dig i den miljö du skapar av din konsumtion! 14

15 Referenser 1 De svenska näringsrekommendationerna översatta till livsmedel, Rapport 1, 2003 Livsmedelsverket 2 Miljömålsportalen Dietary patterns and survival in older Dutch women (American Journal of Clinical Nutrition, Vol. 83, No. 5, , May 2006) Patricia MCM Waijers, Marga C Ocké, Caroline TM van Rossum, Petra HM Peeters, Christina Bamia, Yiannis Chloptsios, Yvonne T van der Schouw, Nadia Slimani and H Bas Bueno-de-Mesquita 4 Husmanskost nyttigare än medelhavsdiet, Henrik Ennart, Svenska Dagbladet 9 september Husmanskost nyttigare än medelhavsdiet, Henrik Ennart, Svenska Dagbladet 9 september Livsmedelsverkets hemsida Trends in lifestyle in a 25- to 64-year-old population of the Northern Sweden MONICA project. Scand J Public Health Suppl. 2003; 61:31-7 Lindahl. B, Stegmayr B, Johansson I, Weinehall L, Hallmans G. 8 Public. Health Nutrition 2005 Sep;8(6): Trends in food intakes in Swedish adults : Findings from the Northern Sweden MONICA (Monitoring of Trends and Determinants in Cardiovascular Disease) study. Krachler B, Eliasson MC, Johansson I, Hallmans G, Lindahl B. 9 Estimated intake of milk fat is negatively associated with cardiovascular risk factors..., Warensjö m.fl, Brittish journal of Nutrition 91, , Citat Robert Atkins, ur boken Antioxidanter och fetter, Göran Petersson, Professor i kemisk miljövetenskap, Chalmers Antioxidanter och fetter, Göran Petersson, Professor i kemisk miljövetenskap, Chalmers Livsmedelsverkets hemsida Livsmedelsverkets hemsida Erfarenheter av egen sökning 15 Miljöpartiet Motion 2005/06:MJ588 Härdade fetter i livsmedel. 16 Livsmedelsverkets hemsida Konsumenter i samverkans hemsida Verkets självgodhet har fått ge vika, Karin Boijs 19 maj 2006, DN 19 Antioxidanter och fetter, Göran Petersson, Professor i kemisk miljövetenskap, Chalmers Transfatty acids in the Nordic countries, Antti Aro, Wulf Becher, Jan Pedersen, Scandinavian Journal of Food and Nutrition, volume 50, nr 1, Svenska naturskyddsföreningens hemsida 22 Livsmedelsverkets hemsida Antioxidanter och fetter, Göran Petersson, Professor i kemisk miljövetenskap, Chalmers Livsmedelsverkets hemsida Antioxidanter och fetter, Göran Petersson, Professor i kemisk miljövetenskap, Chalmers Konsumenter i samverkans hemsida Välj Bregott framför Becel för kärl och hjärta, debattartikel av Göran Petersson, professor i Kemisk miljövetenskap, Kemi- och bioteknik, Chalmers Transfatty acids in the Nordic countries, Antti Aro, Wulf Becher, Jan Pedersen, Scandinavian Journal of Food and Nutrition, volume 50, nr 1, Svenska naturskyddsföreningens hemsida 30 Välj Bregott framför Becel för kärl och hjärta, debattartikel av Göran Petersson, professor i Kemisk miljövetenskap, Kemi- och bioteknik, Chalmers Rapport Allooo-studien, Folkhälsokommittén Västra Götaland Bolte G, Freye C, Hoelscher B et.al. Margarine consumption and allergy in children, Am J Respir Crit Care Med Jan; 163 (1): Wijga AH, Smit HA, Kerkhof M et. Al. Association of consumption of products containing milk fat with reduced asthma risk in pre-school children: the PIAMA birth cohort study Thorax Jul;85 (7): Dunder T, Kuikka L, Turinen J, et al. Diet, serum fatty acids and atopic disease in childhood allergy May; 56(5): Fakta Jordbruk nr 11, 2002, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Anders Högberg, Jana Pickova 36 Bete och vallfoder ger nyttigare kött, Lotta Enfält, Anna Hessle, Jana Pickova, Sabine Sampels, Jenny Karlsson, Kerstin Lundström Fakta jordbruk nr 2, 2006, Sveriges lantbruksuniversitet under Verksamhet, Miljömål 39 Regeringens proposition 2002/03:35 s 60 15

16 40 Naturbetesmarker i landskapsperspektiv. En analys av kvaliteter på landskapsnivå. Hagmarksmistra, CBM:s skriftserie nr 12, Sveriges Lantbruksuniversitet 41 Regeringens proposition 2002/03:35 s Grön rehabilitering: behov, förutsättningar och möjligheter för en grön rehabiliteringsmodell, Förstudie Grön rehabilitering, H. Abrahamsson och Tenngart Hur förverkliga 2000-talets friluftspolitik? Dokumentation av tankesmedjan. Rapport 5388, Friluftsrådet 2004, Naturvårdsverket 44 View through a window may influence recovery from surgery, Ulrich, R.S. 1984, Science volume 224, sid Naturens betydelse i en livskris, Johan Ottosson. Stad & Land nr 148: Grön rehabilitering: behov, förutsättningar och möjligheter för en grön rehabiliteringsmodell, Förstudie Grön rehabilitering, H. Abrahamsson och Tenngart Produktionssiffor för 2004 från Milkos platschef i Östersund. 48 Produktionssiffor för 2004 från Milkos platschef i Östersund. 49 Produktionssiffor för 2004 från Milkos platschef i Östersund. 50 Sektorsbeskrivning av jordbruket i Jämtlands län, , Lantbruksavdelningen, Länsstyrelsen i Jämtlands län 51 Dawarapport för 2004 från SJV 16