Projekteringshandledning Kylbafflar

Transkript

1 KATALOG sid 429 Projekteringshandledning Fläkt Woods 8287 SE

2 KATALOG sid 430 IQID IQFD IQFE IQSA QPSA, QPBA QPDA IQTA IQCA IQ-bafflar är tilluftsbafflar med täckt ovansida, som minskar ljud och överhörning och är försedda med ett komfortreglage (ställbar hållängd för tilluften) vilket medger injustering av kapacitet och spridningsbild och som ger möjlighet till en god luftkomfort i rummet. Luften tas in underifrån vilket ger god tillgänglighet för inspektion och service. QP-bafflar är passiva kylbafflar som arbetar med konvektion utan tilluft. För dimensionering av kylbafflar använd Fläkt Woods produktvalsprogram. Kontakta vårt närmaste säljkontor för vidare information. Urval kylbafflar Val utifrån utförande, funktion och placering Baffeltyp Kyla med tilluft Tilluftsbafflar Kyla utan tilluft Passiva kylbafflar Funktion och placering IQID IQFD/IQFE IQSA IQTA IQCA QPSA QPBA QPDA Täckt ovansida - Rumsluft underifrån Öppen ovansida - Rumsluft uppifrån Inbyggd i undertak ( ) ( ) Frihängande - Värmeslinga som tillval - Belysning som tillval - Största längd m 3,6 3,0 3,0 3,0 1,2 4,2 4,2 4,2 Synlig bredd mm Total bredd mm Fläkt Woods 8287 SE

3 KATALOG sid 431 Kylbaffelns funktion Kylbaffelns funktion Ett system med kylbafflar bygger på att kyla distribueras med kallvatten och att tilluften dimensioneras för att klara kravet på god luftkvalitet. Tilluftsbafflar (även kallade aktiva bafflar) arbetar med induktion. Den inkommande tilluften drar med sig rumsluft, som sugs genom baffelns batteri. Genom baffelns utloppsspalt kommer det totala flödet som är summan av tilluftsflöde och cirkulationsluftflöde. Det cirkulerande luftflödet med rumsluft är 3-4 gånger så stort som tilluftsflödet. Passiva bafflar arbetar med en omvänd skorstensverkan, som innebär att den svalare luften inne i baffeln har högre densitet än omgivande luft. Densitetsskillnaden i kombination med baffelns höjd driver cirkulerande rumsluft genom baffelns batteri. Fläkt Woods har ett heltäckande sortiment av klimatbafflar för de flesta behov och där stor vikt är lagd vid funktionen för bästa komfort i rummet. IQID IQFD IQFE IQTA Tilluftsbafflar IQID, IQFD, IQFE, IQTA, IQSA och IQCA är ett nytänkande med många fördelar. De har täckt ovansida som minskar ljud och överhörning och försedda med komfortreglage (ställbar hållängd för tilluften, tillval för IQID) för justering av kapacitet och spridningsbild. Luften tas in underifrån vilket ger god tillgänglighet för inspektion och service. IQID är avsedda för inbyggnad i undertak. Bredden är anpassad till undertaksmodulen 600 mm. Kylbaffel IQID kan fås i ett basutförande men kan även utrustas med ett antal funktioner till en multifunktionell kylbaffel. Följande funktioner kan fås till IQID: värme, komfortreglage, luftriktare FPC, funktion för ökat luftflöde, styr- och reglerutrustning, belysning och förberedelse för sprinklersystem. IQFD och IQFE är avsedda för frihängande montage och har den stora fördelen att luften från baffeln styrs snett upp mot tak för bästa luftströmning i rummet. Bafflarna finns även i ett utförande med indirekt och/eller direkt belysning. IQTA är en envägs blåsande baffel, tänkt för montage i takvinkel. Cirkulerande rumsluften tas in undertill och luften lämnar baffeln längs taket in mot rummet. IQSA är avsedd för inbyggnad i undertak och har halva bredden jämfört med kylbaffel IQID. IQCA är ett integrerat system för ventilation och kyla. Kylkassetten är anpassad för undertaksmodulen 600 mm. Den är försedd med Coanda Safety Control som säkerställer luftstrålens vidhäftning i undertaket. Passiva kylbafflar En passiv kylbaffel (konvektionsbaffel) har ingen tilluft utan bygger på att cirkulerande luft på grund av egenkonvektion strömmar ner genom kylbatteriet. Luftflödet genom kylbaffeln bestäms av temperaturskillnaden (egentligen densitetsskillnaden) inuti och utanför baffeln i kombination med baffelhöjden. Man kan tillföra relativt stora kyleffekter men eftersom det inte finns någon styrning av den tillförda kalluften bör man inte placera dessa bafflar direkt ovanför arbetsplatser. IQSA IQCA QP(S,B,D)A Fläkt Woods 8287 SE

4 KATALOG sid 432 Snabbval Snabbval kylbafflar Ungefärlig kyleffekt P tot i W vid vattenflöde q v 0,05 l/s, t på 8 C, tryckfall 60 Pa på luftsidan och en max ljudnivå 30 db(a). Nominell standardlängd 1,2 m 1,8 m 2,4 m 3,0 m 3,6 m Vid 2-vägs tilluftsflöde 15 l/s 25 l/s 35 l/s 45 l/s 55 l/s IQID (tryckfall 70 Pa) IQFD/E (tryckfall 70 Pa) IQSA IQTA (envägs luftflöde) 405 (12 l/s) 540 (16 l/s) 675 (20 l/s) Passiva bafflar (utan tilluft) QPSA/ QPDA QPBA Med värmeslinga Ungefärlig P batteri värmeeffekt i W IQID, IQFD/E, IQSA IQTA (envägs luftflöde) Statiskt tryckfall på luftsidan 60 Pa 80 Pa 100 Pa 120 Pa Vid 4-vägs tilluftsflöde 21 l/s 24 l/s 27 l/s 30 l/s IQCA IQCA Fläkt Woods 8287 SE

5 KATALOG sid 433 Allmänt System med kylbafflar är lämpligt att använda vid stora kylbehov och/eller vid krav på individuell reglering av temperaturen. Vid normala rumshöjder i exempelvis kontor är max kyleffekt W/m 2 golvyta. Gränsen sätts av max tillåten hastighet i vistelsezonen varför högre rumshöjd ger möjlighet att tillföra större kyleffekt. Som vid all kylbehovsberäkning gäller det att ta hänsyn till byggnadens dynamik och ackumuleringsförmåga. En summering rakt upp och ned av bruttoeffekter ger ett kylbehov,som kan vara cirka 50 % för stort. Tilluftsflödet svarar för luftkvaliteten i rummet och ger dessutom en grundkylning. Maximal rekommenderad undertemperatur på tilluften är 10 C. I vissa fall kan tilluftstemperturen utekompenseras, d v s höjas några grader med sjunkande utetemperatur. Kylbaffeln täcker resten av kylbehovet. Vattenflödet varieras beroende på behovet med hjälp av en rumsgivare. I jämförelse med ett system där kylan helt bärs fram till rummen med luft minskar ett kylbaffelsystem behovet av utrymme för luftbehandlingsaggregat och kanaler. Tilluft/Rumsluft Tilluftsbafflar Tilluftsbafflar med sin långa spaltluftspridare ger möjlighet till maximal tillförd kyleffekt utan att hastigheten i vistelsezonen bli besvärande. Anledningen är att tillluften från baffeln har en mycket god inblandning med rumsluft eftersom kontaktytan med omgivande luft är extremt stor. I maxfallet täcker den utströmmande luften en stor del av takytan. Envägsbafflar placeras vid vägg medan tvåvägs-bafflar placeras inne i rummet. Bild 1.2 Täckt tilluftsbaffel för frihängande montage utnyttjar även den Coandaeffekt i stor utsträckning. Vid horisontell utströmning gäller som tumregel att vid ett maximalt avstånd mellan baffelns underkant och tak på 300 mm kommer luftstrålen att dras upp mot tak och häfta fast vid ytan. Med snett uppåtriktad utströmning förstärks möjligheten till vidhäftning. Fläkt Woods produktvalsprogram ger den aktuella strömningsbilden med olika avstånd mellan baffel och tak. Bild 1.3 För viss typ av lokaler som t.ex. hotellrum passar envägs blåsande tilluftsbaffel. Den monteras lämpligen i takvinkeln mot våtutrymme/korridor och blåser luften mot fasad. Detta ger en enkel och smidig möjlighet att ansluta vatten och tilluft. Bild 1.1 Tilluftsbaffel för inbyggnad i undertak utnyttjar Coandaeffekt (vidhäftningseffekt) för att få luften att fästa vid taket en sträcka innan den böjer nedåt. Fläkt Woods 8287 SE

6 KATALOG sid 434 Omställning av strömingsbild i rummet Fläkt Woods IQ-bafflar har separat ställbara hållängder på båda sidor. Det innebär att luftflödena vänster/höger kan ställas i valfria proportioner. När en baffel är placerad nära en vägg kan t.ex. flödet mot väggen väljas till 30 % och i andra riktningen till 70 %. Vid ombyggnation av en anläggning flyttas ofta mellanväggar och med hjälp av de ställbara hållängderna kan luftflödet från varje baffel enkelt omfördelas så att dragproblem undviks. Flödet kan också ökas eller minskas efter behov. Flyttning av bafflarna blir därför sällan aktuell. Ställbarheten av hållängderna innebär att baffeln har en integrerad spjällfunktion. Måttliga förändringar i tryck/flöde kan göras utan att den avgivna kyleffekten påverkas i någon större grad. Även om kylbafflar har en kort kastlängd kan ett rum med stort kylbehov och stora luftflöden ge risk för dragproblem. För att undvika detta har ett flertal av Fläkt Woods IQ-bafflar en s.k. FPC-funktion (Flow Pattern Control). Den består av inbyggda lameller i utloppsspalterna. I längder om 300 mm kan lamellerna förändra den utgående luftriktningen i steg upp till 45 med enkla handgrepp. Konsekvensen av en vinklad utströmning från baffeln är att kastlängden kortas, mätt vinkelrätt ut från baffeln. Som tumregel kan användas en förkortning med 20 % av kastlängden. En baffel med FPC kan alltså placeras både närmare vägg och närmare andra bafflar jämfört med en baffel utan FPC. Passiva bafflar Passiva bafflar ger en i huvudsak nedåtriktad luftströmning i rummet. Vid låg rumshöjd är det därför inte lämpligt att utan vidare placera baffeln över t ex en arbetsplats med stillasittande arbete, för att undvika drag. I rum med passiva bafflar tillförs luften med separata tilluftsdon. Både omblandande och deplacerande don ger bra komfort i rummet i kombination med passiva bafflar. Med deplacerande luftföring kommer temperaturskillnaden mellan golv och tak att minska men den undanträngande funktionen bibehålls. I rum utan undertak är det viktigt att luftströmningen från omblandande tillluftsdon inte stör inströmningen av luft till baffeln, vilket reducerar baffelns kyleffekt För passiva bafflar inbyggda i undertak rekommenderar Fläkt Woods en fri yta i undertaket på min. 0,1 m 2 per löpmeter baffel och ett fritt avstånd mellan tak och överkant baffel på 100 mm för breda bafflar, se bild 4.1, och 75 mm för smala, se bild ,1 m 2 /löpmeter baffel Bild 4.1 Bred passiv baffel i undertak 0,1 m 2 /löpmeter baffel 75 Bild 2 Ökning av tilluftsflödet För att öka IQ-bafflarnas maximala luftflöden kan de förses med dubbla hålrader på båda sidor. Jämfört med IQ-bafflar med enkla hålrader ger de dubbla ökat luftflöde och kyleffekt vid ett bestämt tryckfall. Fläkt Woods produktvalsprogram ger möjlighet att dimensionera med dubbla hålrader. Bild 4.2 Smal passiv baffel i undertak Fläkt Woods 8287 SE

7 KATALOG sid 435 Temperaturgradient i rummet I verkliga anläggningar kan värmekällor med stort konvektionsflöde ge upphov till en skillnad mellan inströmmande cirkulationsluftens temperatur till kylbaffelbatteriet och rumsluftens temperatur på 1,1 m över golv. Det är temperaturen på 1,1 m över golv som definieras som rumstemperatur. I de fall temperaturen vid baffeln är högre än på 1,1 m nivån är det den högre temperaturen som ska användas vid beräkningen av temperaturskillnaden mellan luft och medeltemperatur vatten ( t). Större t ökar den avgivna kyleffekten från baffelbatteriet. Temperatur vid baffel betecknas som taktemperatur. Som tumregel gäller för tilluftsbafflar en temperaturskillnad mellan luften vid baffel och på 1,1 m nivån på ºC. För passiva bafflar gäller 1 2 ºC. Bafflar ovanför ett perforerat (glest) undertak I vissa fall finns krav på att kylbafflarna ska vara dolda ovanför ett perforerat undertak. Fullskaleprov visar att Fläkt Woods kylbafflar för frihängande montage (IQFD och IQFE) ger bäst resultat både beträffande kapacitet och strömning i rummet. För att behålla full kyleffekt från baffeln ska undertaket ha minst 35 % fri area och avståndet mellan undertak och baffel bör vara åtminstone 100 mm. Utströmningen från IQFD och IQFE är snett uppåtriktad och därigenom kommer luften att ha lägre hastighet när den träffar undertaket. Resultatet blir en lugn inströmning till rummet utan dragproblem. Passiva bafflar ska monteras minst 100 mm ovanför undertaket, som även här ska ha minst 35 % fri area. Den kylda luften från baffeln kommer att flyta ut när den träffar undertaket och strömma in i rummet genom en upp till 3 gånger så stor yta som normalt. Strömningen i rummets vistelsezon kommer att bli lugnare med undertak. Den rumsluft som ska passera undertaket uppåt får inte störas av den nedåtgående luften från de passiva bafflarna och bör få lika stor undertaksyta till sitt förfogande. Som tumregel kan användas sambandet att minsta c/c mellan bafflarna ska vara : c/c = 2 x Baffelbredd x 100 Fri areaundertak% d.v.s. med 50 % fri area för undertaket och en baffelbredd på 430 mm fås c/c = 2 x 430 x = 1720 mm Tilluftskanaler Erfarenheten visar att det är vanligast med ett injusteringsspjäll per baffel och att luftflödet mäts med tryckuttaget på baffeln. Vid krav på hög flexibilitet är det en bra lösning eftersom flödet lätt kan förändras vid ändrade behov. Tryckfallet över bafflarna är normalt Pa. Det innebär att upptill 10 bafflar kan matas med avstick från en huvudkanal med max flödesavvikelse ±5 % med normala lufthastigheter i kanalerna. Detta gör det alltså möjligt att utnyttja ett mät- och injusteringsdon (t ex irisspjäll) för flera bafflar. Lämpligt vid mindre krav på flexibilitet. Med Fläkt Woods IQ-bafflar med komfortreglage är det inte längre nödvändigt med spjäll för varje baffel eftersom spjällfunktion finns med i baffelns konstruktion. Detta ger både hög flexibilitet och möjlighet att välja den billigare lösningen med ett spjäll i kanal för flera bafflar. Europastandard för provning av kylbafflar EU-samarbetet har lett fram till standardiserade provmetoder, som ska användas av tillverkare inom EU. För passiva kylbafflar gäller EN och för tilluftsbafflar (aktiva bafflar) gäller pren Genom att värmeavgivningen till rummet, d v s det värmeöverskott som baffeln ska kyla bort, fördelas jämnt över väggar och golv blir temperaturförhållandena i rumsluften mycket stabila och samma provresultat erhålls oberoende av laboratorium. Provmetoderna ger rumsluften en försumbar temperaturgradient i höjdled. Kylning Kyleffekten från en baffel beror på temperaturskillnaden mellan rumstemperaturen och medeltemperaturen på vattnet i batteriet och på tilluftsflödet. Det gäller att undvika kondensutfällning i batteriet och på det ingående röret. Erfarenhetsmässigt har det visat sig lämpligt med en ingående vattentemperatur på 14 C. Värmning Värmning av rummet sker med radiator eller värmeslinga i baffeln. Radiator ger den minsta temperaturskillnaden mellan golv och tak. I baffeln kan batteriet förses med en extra rörslinga för värmevatten vilket kan ge hög värmeeffekt med normal framledningstemperatur på vattnet. Precis som i fallet med takspridare dimensioneras bafflarna för en lämplig luftrörelse i rummet i kylfallet. Vid övertempererad tilluft (som i värmefallet) kommer genomventileringen av rummet att minska något jämfört med kylfallet och temperaturskillnaden mellan golv och tak att öka. Fläkt Woods 8287 SE

8 KATALOG sid 436 ExSelAir ExSelAir är vårt program för val av don, kylbafflar, fancoils och fasadapparater. Programmet är webbaserat och uppdateras kontinuerligt utan att användaren behöver ladda ner och installera uppdateringar. Programmet innehåller: - Katalogdata inklusive ljuddata, se bild Värme- och kylbehovsberäkningar - DXF kan exporteras till CAD-program - 3D-illustrationer av samtliga produkter - Flödesmönster i 2D och 3D, se bild Monterings- och skötselanvisningar. Bafflar med belysning Belysning kan integreras i vissa kylbafflar. En fördel med detta är att takyta frigörs genom att fler funktioner samlas i kylbaffeln. Detta medför att installationen går snabbare och installationskostnaderna minskar pga att färre produkter ska installeras. För att få den bästa belysnings- och ventilationslösningen för rummet är ett samarbete mellan ventilationskonsult och belysningskonsult bra, eftersom ventilation och belysning är två skilda vetenskaper. Det enklaste fallet är indirekt belysning, då ljuset från armaturerna ska riktas upp mot taket och reflekteras diffust ned i rummet. Resultatet ska bli en allmän ledbelysning. Det gäller att få tillräckligt avstånd från överkant baffel till taket för att spridningen av ljuset ska bli tillräcklig. I övrigt kan ventilationskravet få styra placeringen av baffeln. Fläkt Woods frihängande bafflar IQFD och IQFE kan fås med indirekt och/eller direkt belysning. Samordningskraven vid direkt belysning är större. Krav finns då både på en given belysningsstyrka på t.ex. en arbetsyta och att luften från baffeln ska ventilera vistelsezonen väl utan att skapa dragproblem. I de flesta fall går det bra att kombinera teknikerna, men i andra fall är intressena motstridiga och en annan lösning får väljas. Bottenplåten i Fläkt Woods IQID- och QPDA-baffel kan förses med armatur för direkt belysning. Bild 5.1. Ljudberäkning Multifunktionell Kylbaffel I vissa lägen finns behov av en baffel, som innehåller funktioner, som annars monteras separat i rummet. Fenomenet kallas multinfunktionell kylbaffel. Fläkt Woods kylbaffel IQID är en multifunktionell kylbaffel som fullt utbyggd kan innehålla följande funktioner: Tilluft Kyla och värme Komfortreglage (Ställbar hållängd för tilluften) FPC (Flow Pattern Control) Ökat luftflöde Styr- & Reglerutrustning Belysning Förberedda för sprinkler Bild 5.2. Flödesmönster Fläkt Woods 8287 SE

9 KATALOG sid 437 Rörsystemet Köldbärarsystemet Ett köldbärarsystem har en huvudkrets, enligt bild 6, som innehåller huvudpump, expansionskärl, eventuell ackumulatortank, etc. Det är i denna huvudkrets, som kylningen av vattnet sker i förångaren till en kylmaskin eller på sekundärsidan av en värmeväxlare. Kopplat till huvudkretsen sitter förbrukare av olika slag, sekundärkretsar, se detaljerna 6.2, som innehåller kylbatterier i luftbehandlingsaggregat och kylbafflar. Styrmässigt är huvudkretsen ett system och varje påkopplad förbrukare ett eget system. Huvudkretsen innehåller alltid en styrning av köldbärartemperaturen och, i vissa fall, även en styrning av trycket och därmed flödet. Sekundärkretsar kan styras av en temperatur i ett rum, en kanal eller i ett rör. Styrning av effektavgivning sker med två- eller trevägsventiler, se detaljerna 6.3. När en tvåvägsventil går mot stängt läge ökar tryckfallet och flödet minskar. Monterad enligt bild 7.1, kommer flödet att variera i båda kretsarna. Monterad enligt bild 7.2 kan flödet hållas konstant i sekundärkretsen, medan det varierar i huvudkretsen. En trevägsventil enligt bild 8, kan monteras som blandningsventil (två inlopp och ett utlopp, bild 8.1) eller fördelningsventil (ett inlopp och två utlopp, bild 8.2). Normalt sätter man den som blandningsventil. Utloppsporten får konstant flöde medan det varierar i inloppsportarna. Monterad enligt bild 8.3 kommer flödet genom sekundärkretsen att variera medan flödet i huvudkretsen blir konstant. Monterad enligt bild 8.4 blir flödet konstant i båda kretsarna Tryckavlastare 6.8 By-pass Kylbatterikrets konstant flöde Styrventil Kylmaskin - 3-vägs Fjärrkyla - 2-vägs 7-10C 6.1 Bild 6. Principskiss för ett köldbärarsystem. Konstanttrycksregulator Kylbaffelkrets variabelt flöde Huvudkrets Kylmaskin - konstant flöde Fjärrkyla - variabelt flöde Bild 7.1 Bild 7.2 Fläkt Woods 8287 SE

10 KATALOG sid ningen ökar (belysningen tänds, datorerna slås på, personalen strömmar in) börjar ventilerna öppna. Om trycket över ventilerna är högre än cirka 30 kpa när de börjar öppna alstrar de ljud. För att undvika ljudproblem kan någon av nedanstående årgärder väljas. Bild 8.1 Blandningsventil Bild 8.2 Fördelningsventil. Tryckstyrd pump Pumpen kan tryckstyras så att pumpvarvtalet sänks när flödet minskar, se bild 5 detalj 5.5. Billigast och enklast är det med en pump med inbyggd frekvensomformare. Den styr automatiskt pumpens tryckuppsättning, antingen till ett konstant värde, eller efter en kurva, som försöker ta hänsyn till friktionstryckfallet i ledningarna. 8.3 Bild 8.3 Bild Begränsat tryck vid dämda punkten Som alternativ till tryckstyrd pump kan man välja en pump, som när flödet gått ner till noll ger något under 30 kpa. Ingen ventil i systemet blir då utsatt för högre tryck än 30 kpa och ljudproblem undviks. Den här lösningen kan bara väljas i system som är tillräckligt små för att klara sig med en liten pump. Konstant flöde förutsätter: pump med konstant varvtal 3-vägsventiler i systemet Konstant flöde väljs normalt i huvudkretsen om anläggningen innehåller egen kylmaskin p g a frysrisken i förångaren vid för lågt flöde. Variabelt flöde förutsätter: pump med varvtalsreglering, i allmänhet tryckstyrd eller pump med flack pumpkurva och tillräckligt lågt tryck vid dämda punkten dvs vid nollflöde. 2-vägsventiler i systemet I system som är anslutna till fjärrkylenät krävs normalt tvåvägsventiler. Sekundära system Huvudkretsen arbetar normalt med en framledningstemperatur på 7-10 C. kan inte försörjas med kallare vatten än C på grund av kondensrisken. Därför installeras en shuntgrupp, se bild 6 detalj 6.4, som blandar uppvärmt returvatten med kylt framledningsvatten till en konstant temperatur. De styrventiler som används till kylbafflar är tvåvägsventiler med termomotor. Köldbärarflödet i sekundärkretsen kommer därmed att variera. Tryckavlastning En tredje möjlighet är att installera en s.k. tryckavlastningsventil i slutänden av systemet, se bild 6 detalj 6.6. När trycket vid avlastaren uppnår ett inställt värde (max. 30 kpa) öppnas en ventil som förbinder fram- och returledning. Därigenom går pumpen aldrig mot dämda punkten. Konstanttrycksregulator En konstanttrycksregulator, bild 6 detalj 6.7, mäter differenstrycket mellan fram- och returledning och håller detta konstant genom att strypa bort överskottstryck. Regulatorn är självverkande. Stora köldbärarsystem kan delas upp i lämpliga grupper, vilka förses med konstanttrycksregulator för att begränsa trycket över styrventilerna. Tidsfördröjning I en krets med stängda tvåvägsventiler står vattnet helt still. När den första ventilen börjar öppna får dess kylbaffel vatten som stått still i ledningarna och blivit uppvärmt. Det kan ta en avsevärd tid i ett stort system innan det börjar komma fram kylt vatten. Genom att kortsluta framledning och retur längst bort i kretsen med en by-pass-ledning, se bild 6 detalj 6.8, med en reglerventil ser man till att cirkulationen aldrig upphör och därmed att kylt vatten alltid finns framme. Ljud Ett köldbärarsystem är normalt obelastat nattetid. På morgonen är alla ventiler stängda, d v s flödet i kretsen är noll. Pumpen arbetar vid dämda punkten. När belast- Fläkt Woods 8287 SE

11 KATALOG sid 439 Luftning Varje rörsystem för värme eller kyla måste avluftas. Systemen förses med centrala avluftningsanordningar, som under drift kontinuerligt och automatiskt avskiljer luftblåsorna från vattnet. Köldbärarsystem är svårare att avlufta än värmebärarsystem beroende på att luften lätttare frigörs när det är varmt. Det är därför viktigare att ett köldbärarsystem konstrueras med tanke på avluftning än motsvarande värmesystem. När ett system fylls med vatten står pumpen stilla. På alla högpunkter i systemet kommer luft att bli instängd. Därför förses alla sådana högpunkter med avluftningsventil. För att minimera antalet avluftningsventiler konstrueras rörsystemet strängt fallande från någon avluftningspunkt, det vill säga strängt stigande från kylbafflarna, så att kylbafflarna är lågpunkter. Anslutande köldbärarrör skall anslutas med understick på (det vill säga undersidan av) stamledningarna. Stamledningarna ansluts i sin tur med understick till huvudledningar, etc. Där avsteg från ovanstående princip blir nödvändiga och högpunkter uppstår installeras avluftningsventil. Injustering Köldbärarsystem skall förses med möjlighet att mäta och justera in flödet. Reglerventiler med mätuttag installeras i huvud- och grenledningar, se bild 6 detalj 6.9. Det är önskvärt att även varje baffel förses med reglerventil och mätuttag, se bild 9, detalj 9.1, även om det är vanligt att välja ventiler utan mätuttag. Dessa ställs i så fall in enligt beräknade värden Isolering Rörledningar för kalla medier måste förses med diffusionstät isolering för att undvika kondens. Den vanligaste isoleringen på köldbärarledningar är cellgummi. Såväl fram- som returledning bör isoleras. Visserligen är returledningen normalt så varm att det inte föreligger kondensrisk, men temperaturen kan genom olyckshändelse vid handhavande, eller genom haveri i styrutrustning, hamna under daggpunkten med kondensutfällning som följd. Det är heller inte tillåtet enligt BBR (Boverkets Byggregler) med alltför stora energiförluster i ledningarna. Ventiler Ventilkoppel Varje kylbaffel skall gå att stänga av, justera in och oftast även styra. Ett koppel av ventiler som ger de här funktionerna monteras på varje baffel. Styrventilen kan ha inställbart kvs-värde, vilket innebär att vattenflödet kan justeras in med hjälp av styrventilen. Då består kopplet av två avstängningsventiler, detalj 9.3, och en styrventil, detalj 9.2. Styrventilen monteras med fördel i returloppet. Om styrventilen har fast kvs-värde installeras en reglerventil för injusteringen, se bild 9 detalj 9.1. Denna är avstängbar och ersätter den ena avstängningsventilen. Kopplet består därför av en avstängningsventil i tilloppet, detalj 9.3, en reglerventil i returen, detalj 9.1, och en styrventil i returen, detalj 9.2. Avstängningsventilen i tilloppet, se bild 9, detalj 9.3 väljs med fördel av en typ som innehåller en liten silkorg i kulan. Silen skyddar regler- och styrventilerna mot eventuella föroreningar som kan finnas i vattnet. Om kylbaffeln utgör en högpunkt i systemet förses kopplet även med avluftningsventil i returledningen enligt bild 9, detalj Slanganslutning För att möjliggöra justering av baffeln i höjd- och sidled kan det vara praktiskt att den ansluts med slang enligt bild 9, detalj 9.5. Slangar ger större strömningsmotstånd än rör varför det kan vara lämpligt att välja slang med en dimension större än röret. Bild Renspolning Ventilerna vid kylbafflar styr förhållandevis små vätskeflöden. Genomloppet i en ventil är mycket litet. Systemen är därmed känsliga för smutspartiklar i vattnet. Det är klokt att förse rörledningarna med avsättningar som möjliggör renspolning, se bild 6 detaljerna 6.10 på sidan 11. Styrventil Kylbaffelns kapacitet anpassas till behovet genom att vattenflödet genom baffeln varieras. Tryckfallet över ventilen ska vara minst lika stort som över baffeln dock inte över 30 kpa. Fläkt Woods 8287 SE

12 KATALOG sid 440 En ventil per baffel Flera kylbafflar kan kopplas samman till en gemensam styrventil enligt bild Förändringar av reglerzoner kräver ombyggnad av rörsystemet, varför metoden används när det inte finns något krav på flexibilitet. Det kan t.ex. vara storkontor, butikslokaler, skolor, etc. Kostnadsjämförelse Ska man välja gemensam ventil för flera bafflar eller en ventil för varje baffel? De styrventiler och ställdon, som används till en enskild baffel, är förhållandevis enkla och billiga, medan de större ventiler som krävs för att styra flera bafflar gemensamt är av en annan och dyrare typ Bild 10.1 Med en ventil per baffel, enligt bild 10.1 erbjuds störst flexibilitet. En reglercentral kan styra en eller flera bafflar. Vid en framtida ombyggnad krävs endast elektrisk omkoppling mellan reglercentraler. Principen lämpar sig för kontor med köldbärarledningar i en korridor och cellkontor eller framtida cellkontor längs en fasad med modulindelning. Fläkt Woods erbjuder regulatorer som kan styra nio (9) ventiler på vardera kyl- och värmesida. Genom att bygga ett system med slavregulatorer kan upp till 30 kylventiler och 30 värmeventiler påverkas från en regulator. Gemensam ventil för flera bafflar Bild 10.3 För att koppla ihop flera bafflar till en gemensam styrventil kan det krävas extra rördragning enligt bild Det visar sig ofta vid system av typ cellkontor längs korridor att det inte blir dyrare med en styrventil per baffel, varför man får flexibilitet på köpet. Styrsystem Värmning och kylning I rum med behov av såväl värme som kyla är det lämpligt ur energisynpunkt att installera ett styrsystem som utesluter att värme och kyla är i drift samtidigt. Värmningen kan ske antingen med radiatorer eller med värmeslinga i kylbaffeln. Såväl värmaren som baffelns kylbatteri kan förses med styrventil. Ventilerna styrs från gemensam reglercentral i sekvens, dvs så att värmeventilen stänger innan kylventilen öppnar. Ofta lägger man dessutom en neutralzon mellan värmning och kylning där båda ventilerna är stängda i ett visst temperaturintervall, se bild 11. Bild Kallras I moderna byggnader med bra och inte alltför stora fönster är det lämpligt att använda sekvensstyrning med neutralzon. Om fönsterna däremot är stora och/eller dåliga kan sekvensstyrning ge upphov till kallrasproblem, genom att radiatorn stängs av så snart det uppstår behov av kylning. Det uppstår långa perioder när radiatorn är avstängd samtidigt som fönstret är kallt. Det finns några olika metoder att motverka problemet: 1) Styrventilen för radiatorn förses med läckage så att den aldrig blir helt avstängd, se bild 11, detalj Fläkt Woods 8287 SE

13 KATALOG sid SV55 RC Höjning av köldbärarens temperatur Luftfuktigheten mäts med en givare för relativ fuktighet (GM) tillsammans med en givare för luftens temperatur (GT2). Luftens vatteninnehåll, och därmed daggpunkt fastställs och köldbärartemperaturens börvärde (GT1) förskjuts uppåt enligt en kurva så att kondensutfällning undviks, se bild 12 nedan. SV56 GT2 GM GT1 RC vattenflöde SV56 SV55 Bild 11. 2) Radiatorn kan få tjänstgöra som ett renodlat kallrasskydd genom att framvattentemperaturen styrs uteslutande med ledning av temperaturen ute. Radiatorn förses med en manuell ventil och framledningstemperaturen styrs efter en kurva av utetemperaturen. Kondens 11.2 Belastning i rum För att få ut så stor kyleffekt som möjligt från kylbafflarna väljs så låg köldbärartemperatur som möjligt. Begränsningen neråt är risken för kondensutfällning, vilket inträffar på den del av köldbärarsystemet där yttemperaturen är lägre än omgivande lufts daggpunkt. Köldbärartemperaturen 14 C är tillräckligt hög för att under normala förhållanden undvika kondens. Emellertid förekommer, oftast i augusti, dagar med så hög luftfuktighet att det blir kondensutfällning vid 14 C. För att undvika kondensproblem kan någon av följande olika åtgärder vidtas: Kondensgivare på inkommande rör till kylbaffeln Till den reglercentral, som styr baffelns kylventil, kan anslutas en givare, se detalj 11.1, som fästs på inkommande köldbärarröret i kylbaffeln. När givaren registrerar risk för kondens på röret, d v s då den relativa fuktigheten är över 90% stängs styrventilen, varigenom yttemperaturen på inkommande rör och batteri stiger och kondensutfällningen undviks. Fördel: Kylningen uteblir endast i de rum som får kondensutfällning. Nackdel: Rummet får ingen kylning Bild 12. GT1 Kondens Temperatur GT2 Relativ fuktighet GM Daggpunkt Beroende på tillämpning kan luftfuktigheten mätas utomhus, eller inomhus. Mätning inomhus, t ex i frånluften, görs när man kan vara säker på att dörrar och fönster hålls stängda så att köldbärarsystemet inte kommer i kontakt med uteluft. I anläggningar där fönster och dörrar kan förväntas vara öppna ofta bör mätning göras utomhus. Fördel: Generell åtgärd som undanröjer risken för kondens i hela byggnaden samtidigt. Nackdel: Kyleffekten minskar i hela huset, dvs även eventuella datorrum där det kan vara väsentligt med full kyleffekt. Detta gäller dock under en mycket kort period. Avfuktning I byggnader där fönster och dörrar normalt hålls stängda kan kondensrisken förebyggas genom att tilluften avfuktas. För att regelmässigt klara avfuktning krävs ett värmebatteri efter kylbatteriet för att luften inte skall bli för kall. För att under enstaka dagar med extrem luftfuktighet undvika kondens kan extra kylning av tilluften tillgripas för avfuktning utan eftervärmning. Fördel: Full kylkapacitet bibehålls. Nackdel: Lokaler med låg värmelast, t ex oanvända konferensrum i byggnadens kärna, kan kylas ut. Fläkt Woods 8287 SE

14 KATALOG sid 442 Montering Frihängande Frihängande bafflar monteras med pendlar och/eller fästbygel. Bild 14. Montering av baffel i undertak med pendlar Monteringsgången blir: 1. Bafflarna hängs upp och läget grovjusteras. 2. Bärverket för undertaket monteras. 3. Bafflarna anpassas vid behov till bärverket. Metoden medför att det som regel blir två moment för att få bafflarna på plats. Det är viktigt att baffeln och montagetillbehören ger möjlighet till justering av baffelns läget i höjdled, sidled och längsled. Bild 15. Montering av baffel direkt i undertaket Bild 13. Montering av frihängande kylbafflar. Vid höga krav på installationens utseende är det lämpligt att välja en baffel med förlängt hölje på anslutningssidan eller en inklädnad för kanal och rör som täcker avståndet från baffel till vägg. Om inte någon av dessa alternativ används är det olämpligt med slanganslutning på luftsidan och eventuellt spjäll och ljuddämpare placeras om möjligt i korridorundertak. På rörsidan gäller att isoleringen, av typ Armaflex kan målas. Ventilkoppel placeras om möjligt i korridorundertak. Infällda i undertak Bafflar, som skall monteras infällda i undertak, kan monteras med pendlar eller direkt i undertakets bärverk. +15 Bafflarna kan läggas i undertakets bärverk. Bärverkets upphängningar dimensioneras för att kunna bära även kylbafflarna, vilket oftast innebär att det blir några upphängningar extra. Montagegången blir: 1. Bärverket monteras. 2. na läggs på plats. 3. Baffeln säkras med skruvar genom bärverkets T-profiler Metoden medför att det som regel räcker med ett moment för att få bafflarna på plats. Anslutning till rörsystem Oavsett på vilket sätt bafflarna monteras underlättar det om de ansluts med slang. Vid pendelmontage krävs oftast efterjustering. I båda fallen innebär slangen att montaget av rörstråket med sina avstick kan göras i ett moment, som är frikopplat från baffelmontaget. Slangens längd skall anpassas till behovet så att onödiga och tvära krökar undviks. Anslutning till tilluftskanal På samma sätt som vid röranslutningen förenklas montaget om bafflarna ansluts till kanalen med flexibel slang. Slangen skall vara utdragen och tvära krökar undvikas för att säkerställa att icke förutsägbara tryckfall och ljudkällor uppstår. Fläkt Woods 8287 SE

15 KATALOG sid 443 Seriekoppling av kylbafflar Vanligast är att bafflar i samma rum parallellkopplas på luft- och vattensidan. Det förekommer dock att två bafflar seriekopplas. Den första baffeln i luftriktningen får då ett speciellt utförande. Luften ska ju passera ut genom bortre gaveln (i luftriktningen sett) och in i nästa baffel. Likaså är batteriet i baffel nummer ett anpassat för att låta vattnet fortsätta in i nästa baffel. Det gäller alltså att i beskrivningen tydligt ange att två bafflar ska seriekopplas. Fler än två bafflar ska inte kopplas i serie framför allt med tanke på tryckfallet på vattensidan. Skötsel Batteriet ska vara åtkomligt för rengöring. Det gäller framför allt den sida av batteriet som träffas av den cirkulerande rumsluften. För Fläkt Woods tilluftsbafflar IQ kommer rumsluften in underifrån till batteriet. Undersidan är lätt åtkomlig för rengöring, genom att bottenplåten fälls ned eller skjuts undan. Huvudkrets Avser den krets som innehåller huvudpumpen. Huvudledning Avser ledning i huvudkretsen eller större matningsledning till hus eller husdel. Stamledning Avser vertikal ledning i schakt eller rörslits (analogi stam på träd). Grenledning Avser avstick från stam ut på t.ex. våningsplan (analogi med gren på träd). Komponenter SV Styrventil Ventil med ställdon för auto matisk styrning RV Reglerventil Ventil för injustering AV Avstängningsventil Ventil för avstängning AL Avluftningsventil Ventil för avluftning För passiva bafflar ska batteriets ovansida dammsugas. Om baffeln är inbyggd i undetak måste först ett antal undertaksplattor plockas bort. Erfarenhetsmässigt är rengöringsintervallen för batterier 5-10 år. Tilluftskanalen i IQ-bafflarna är förberedd för rensning genom löstagbara lock, som är åtkomliga efter det att bottenplåten fällts ned eller skjutits undan. Med bra finfilter i tilluftsaggregatet behöver detta ske med cirka 10 års mellanrum Använda beteckningar och benämningar Systemdelar Primär- och sekundärkrets: I fjärrkylesystem avser primärsida energilevenrantörens sida om värmeväxlaren och sekundärsida husägarens sida. I system med egen kylmaskin kan huvudkretsen, dvs den krets i vilken kylmaskinen sitter, även benämnas primärkrets. Varje shuntgrupp kan dessutom sägas ha en primär- och en sekundärsida, där primärsidan är den som är ansluten till matningen och sekundärsidan den som är ansluten till förbrukaren. Fläkt Woods 8287 SE