Familjehemmet. Mamma/barn i familjehem Vill du ha hjälp? Nej tack, gärna. och fler intressanta artiklar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Familjehemmet. Mamma/barn i familjehem Vill du ha hjälp? Nej tack, gärna. och fler intressanta artiklar"

Transkript

1 Familjehemmet En tidning för och om familjevård Årgång 32 Nr 1 april 2014 Mamma/barn i familjehem Vill du ha hjälp? Nej tack, gärna och fler intressanta artiklar

2 I detta nummer Nr Mamma/barn i familjehem... 4 Vill du ha hjälp? Nej tack, gärna... 8 De biologiska barnens röster... 9 Om nationella adoptioner...11 Hur ska familjehemsvården förbättras Från Stockholms län...14 Träningen räddade Antons framtid...16 Inspektionen för vård och omsorg: Familjehem...18 Familjehemmens Riksförbund nr 1 nr 2 Sökes: Familjehem för ensamkommande tonåringar från Afghanistan, Syrien och Somalia Vi söker Er som är väletablerade i Sverige, har ett ledigt rum, som utöver svenskan talar persiska, arabiska eller somaliska och som har kunskaper och förståelse för den afghanska, syriska och somaliska kulturen. Gör skillnad- skapa positiva minnen för livet Anmäl Ditt intresse på: eller Vi söker också externa utredare för uppdrag! Sökes: KALLELSE Familjehem Familjehemmens Riksförbund Kongress 2014 och Somalia Maj Plats: Villa Fridhem Vi söker Er som är Utanför Härnösand för ensamkommande tonåringar från Afghanistan, Syrien väletablerade i Sverige, har ett ledigt rum, som utöver svenskan talar persiska, arabiska eller somaliska och som har kunskaper och förståelse för den afghanska, syriska och somaliska kulturen. Välkommen till en helg med föreläsning, kongress mm. Gör skillnad- skapa positiva minnen för livet Anmälan till Susann Vikberg , Anmäl Ditt intresse på: eller eller Utbildning, konsultation, handledning och förstärkt familjehemsvård Handledarutbildning med inriktning mot familjehem Familjehemsutbildningar Handledning till professionsgrupper och familjehem Förstärkt familjehemsvård Börje Lindberg - Gull-Britt Lindberg - Lindberg Utveckling AB Tenntrådssmyckeriet Snåret www. tenntradssmyckeriet.se 2 Familjehemmet

3 Ordföranden har ordet! Familjehemmet Ansvarig utgivare Roland Oscarsson Produktion och tryck Linderoths Tryckeri, Vingåker, tel Alla barn har lika värde. Du och alla andra barn har rätt att växa upp i en trygg miljö. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har gett ut små broschyrer som är ämnade att delas ut till barn och ungdomar som bor i familjhem. Liknande broschyr finns även för de som bor i särskilda ungdomshem. Rubrikens meningar hittade jag i broschyren för familjehemsplacerade barn. Det är skillnad på hur det svenska samhället värderar olika barn. Det påståendet baserar jag på upplevelser i verkliga livet och bl a på de ovan nämnda broschyrernas innehåll. Den 11 februari 2014 skrev Håkan Ceder i Dagens Nyheters debattsida om omhändertagna barn med rubriken Skärp kontrollen över familjehem och jourhem. Han börjar sin artikel med att beskriva ett omhändertagande som inte uppfyllde måttet. Det beskrivs med ord ur askan i elden och ett av flera tragiska fall. Familjehem och jourhem nämns i samband med ord som utredning, tillsyn och kontroll. Den 25 februari 2014 beskriver Länstidningen i Södertälje professor Anders Hjerns forskning om adoptivbarn födda på 1970-talet. Deras inkomstnivå och utbildningsnivå är något lägre än de svenskföddas. Diskriminering är en av orsakerna enligt Hjern. Enligt honom kan resultatet bero på faktorer som fanns före adoptionen. Som exempel nämns undernäring, mödrarnas missbruk eller att barnens vistats på institution. Han drar slutsatsen att det är en bekräftelse på att den tidiga barndomen har betydelse. Vad jag vill åt med det här är hur bl a forskare, beslutsfattare och även media gör skillnad på placerade och adopterade barn. De blivande adoptivföräldrarna måste genomgå en utbildning för att klara av de svårigheter som kan uppstå när man tar emot någon annans barn med ev. egen problematik p g a sin uppväxt innan adoption. Samhället ställer det kravet för att skydda de barnen. Barn som placeras i familjehem har i princip till hundra procent blivit försummade eller utsatta på ett eller annat sätt innan de kommer till ett jourhem eller familjehem. Värderar samhället inte de barnen lika högt? Håkan Ceders förslag för trygg och säker vård är det inget fel på. Jag skulle snarare vilja säga att nu är det nog med förslag. Samma förslag har det pratats om i olika utredningar under alla 25 år jag har varit familjehem. Nu saknas det kraftfulla agerandet. Första steget till att garantera bra familjehemsvård ligger inte hos familjehem och jourfamiljer. Det som borde vara grunden, anser jag, är hur rekryteringen går till, vilka krav socialtjänsten anser sig kunna ställa på uppdragstagare. För att kunna göra det måste man som handläggare/beslutsfattare vara väl insatt i vad det betyder när barn/ungdomar placeras i en annan familj. IVO skulle kunna ge ut två broschyrer till. Det ena skulle kunna rikta sig till familjehemsföräldrar och det andra till handläggare inom socialtjänsten. Innehållet i de broschyrerna skulle på ett enkelt och tydligt sätt beskriva skyldigheterna och rättigheterna som de olika rollerna i familjehemsvården innebär. Telle Söderberg Manusstopp Till nästa nummer: 1/ Annonspriser 2014 Svartvitt Helsida 6 800:- Halvsida 3 900:- Kvartssida 2 300:- 180 mm bred 35,00:-/mm 85 mm bred 20,00:-/mm Priser baseras på färdigt annonsmaterial. Moms uttages ej. Annonser Prenumeration 400:-/år Plusgiro Medlemsavgift inkl. tidning 375:-/år Plusgiro Redaktion och FR-Kansli Roland Oscarsson Stora Malmsvägen Katrineholm Tel , E-post: Hemsida: Rätt adress? Har ni bytt adress så skicka både den nya och den gamla till: Tack på förhand! Foto Alla bilder används som illustrationer. Personerna på bilderna har ingen anknytning till ämnet om det inte står speciellt angivet. Tidningen med samtliga artiklar och annonser mm läggs också ut på FR:s hemsida: ISSN Familjehemmet

4 Mamma/barn i familjehem Familjevårdsstiftelsen är en icke vinstdrivande verksamhet, som finns i Göteborg och har sedan starten 1987 arbetat med familjehemsboende, psykoterapi och familje terapi i frånvaro av psykiatriska diagnoser och manualer. Till oss kommer ungdomar, vuxna och barn med sina föräldrar. Vi arbetar även med ensamkommande flyktingbarn som kommer och bor i våra familjehem. Vi har under åren utvecklat vårt arbete i nära samarbete med de människor som söker vår hjälp, deras nät verk, familjehem och verksamhetens personal. Delaktighet, samarbete och ett personligt ansvar är viktiga delar i vår arbetsmodell Det utvidgade terapirummet och som sammanfattar den gemensamma grund vi står på. Vi beskriver här ett arbete med mamma/barn på Familje vårds stift elsen i Göteborg som vi berättade om på en workshop på Familjeterapikongressen i Ystad i oktober Terapeuten Maria Rosendahl och handledaren Annika Dahlin turas om att berätta. Vårt jobb tillsammans med Linda och Rasmus Maria: När jag började i fjärde klass på Ekedalens skola så började en ny flicka i vår klass. Hon var söt, lite överviktig, men hon pratade inte de första dagarna. Och hon pratade inte de nästkommande dagarna heller. Inte alls på hela året och efter en tid flyttade hon iväg tillsammans med sina syskon. Hon lämnade några konstnärligt oljemålade tändsticksaskar efter sig. Jag kommer att tänka på henne när vi förbereder att berätta om arbetet med Linda och Rasmus. Att jag redan som 10-åring fick erfarenheten att vara med en tjej, försöka nå en tjej som inte pratade. Erfarenheten av att det fanns väldigt mycket i den ordlösa kontakten. För några år sedan ringde en socialtjänst från någonstans i Sverige till Maggan som är den hos oss som tar emot förfrågningar. De berättade om en 15-årig gravid flicka som inte kunde bo kvar hemma hos sina föräldrar. Hon beskrevs som en mycket utsatt flicka och en flicka som var väldigt fåordig. Det fanns även en konflikt mellan flickan och pappan, de talade inte ens med varandra. Flickans föräldrar ville inte bli föräldrar till bebisen vilket de befarade, utan mormor och morfar. Maggan och kolle gan Bosse bokade ett nybesök och träffade hela gänget. Flickan, föräldrarna, två socialsekreterare som hade gjort ut redningen. (Socialsekreterarna kom sedan att bytas ut både en och två och tre gånger om.) Linda och hennes föräldrar fick den information de behövde om hur vi arbetar på Familjevårdsstiftelsen och efter några dagar fick de ringa tillbaka och ge svar på om de ville påbörja en förberedelsetid. De tackade ja. Vi fördelade jobbet i gruppen, jag brukar ofta jobba med mamma/ barn och blev därför Lindas terapeut. Annika blev familjehemmets handledare. Träffen med Linda första gången Vi sågs ensamma på mitt kontor. Linda var blyg, sa inte många ord, men det gick att locka fram ett litet leende. Jag försökte göra det så bekvämt för henne som möjligt, jag kände att hon var helt klart besvärad av situationen. Hon förmedlade ändå denna första gång att detta var något hon var tvingad till. Hon ville bo hos mamma och pappa men fick inte det för dem. Det hade de sagt när hon berättade att hon var gravid och bestämde sig för att behålla barnet. Vi bestämde oss för att lägga en av träffarna under den 4-5 veckor långa förberedelsetiden hemma hos Linda och hennes föräldrar. Vi försöker oftast göra det. Likaså om den som kommer till oss är på institution så förlägger vi en av träffarna där. Besök hemma Det är alltid spännande att åka hem till människor första gången. Många tankar flyger genom huvudet. Gan - ska så många fördomsfulla tankar också. Finns det allergiframkallande arga hundar, vågar man dricka kaffet som man kanske serveras, hur är stämningen, är de nyktra? Man blir både luttrad och fördomsfull Jag kom hem till en mysig villa där mycket renoveringsarbete hade gjorts av Lindas pappa. Vi pratade klinkerläggning och jag berömde det ny kak - lade badrummet. En liten skäll ande men icke skrämmande hund mötte på trappen. Kaffet var på och det hade bakats en kaka. Jag kände mig mycket välkommen. Jag tänkte jag skulle försöka få lite kläm på vem Linda var och var hon kom ifrån. Dessutom behöv - de vi ta reda på tillräckligt mycket för att kunna välja familjehem till henne. Vi startade samtalet lite trevande, mamma, pappa och Linda och jag vid köksbordet. Lindas mamma och pappa berättade och berättade. Linda satt med och sa nästan ingenting själv, men de berättade på ett respektfullt sätt om hur Linda haft det under några år. Men Lindas blick avslöjade att hon var med i samtalet. Mobbning i skolan, skolk, hängde med fel killar, utnyttjad? De berättade också om familjens mångåriga kamp för ett av barnen. Familjens mångåriga kontakt med socialtjänsten och dess insatser och ibland deras brist på insatser. Deras stora besvikelse på socialtjänsten. De var mycket generösa. Klockan gick och det var dags för mig att åka hem. Vi bestämde oss för att träffas en gång till på samma sätt. Vi var ju inte klara. Så nästa vecka styrde jag återigen bilen mot deras hem och fortsatte samtalet där vi var sist. Denna gång kom vi även in på föräldrarnas bakgrund. Det fanns mycket smärta, mycket kamp men också mycket glädje och kraft. En viktig sak som jag tänkt på senare och också talat med Linda om är en till synes liten detalj. Under samtalet gnydde hunden och ville ut och efter en stund in igen. Det var Linda som uppmärksammade hundens signaler och skötte om den. Det fick mig kanske naivt nog att tänka att det fanns mycket i ryggmärgen på Linda när 4 Familjehemmet

5 det gällde anknytning, att läsa ett litet barns signaler. Hon hade däremot aldrig varit ett barn/ungdom som suttit barnvakt, yngst som hon var. Välja familjehem Annika: De flesta som bor i våra familjehem är ungdomar och vuxna och det är inte alla av våra familjehem som har möjlighet att rymma föräldrar med barn. Det är därför viktigt när vi tar emot föräldrar med barn på nybesök att vi innan har försäkrat oss om att vi har lediga familjehem med möjlighet, lust och ork att rymma en liten familj till i sitt hem. Familjer som dessa behöver ha lite mera utrymme hemma, lite mera tid och det är även väldigt bra om det finns tillgång till någon form av en egen liten köksavdelning. Givetvis växer inte dessa förutsättningar på träd. Under den första månaden efter att ett arbete har inletts är det handledarens roll att undersöka vad Linda själv och hennes nära tänker att Linda behöver i och av ett familjehemsboende. Vilka behov behöver familjehemmet ha möjlighet att möta upp och vilka typer av människor behöver de vara för att kunna leva tillsammans på ett tillräckligt gott sätt. Här är den egna familjen och Lindas sammanhang viktiga för oss, den ovärderliga informationen det ger att komma hem till Linda och hennes föräldrar till exempel och få en liten bild av Lindas sammanhang, miljön, jargongen och humorn. Handledaren ställer ofta frågor om vilken typ av klimat som Linda trivs i. Gillar hon aktiva människor som har mycket på gång runt sig som hon kan hänga med på eller trivs hon bättre i lugnare sammanhang där hon själv kan göra det hon vill och i sin egen takt? Behöver hon människor som väntar in henne och följer henne eller behöver hon lite mera hjälp på traven och att någon jobbar sig lite mera på henne och hjälper till att förmedla sig. Genom att ha med föräldrar och syskon och andra viktiga i denna del av arbetet ger även information om vad i sitt sammanhang som man är trygg med, vad man känner igen och vad man kan behöva lite mera av. Det här är givetvis även svåra frågor att kunna svara på men genom att prata om dem högt tillsammans med Linda och hennes föräldrar och uppdragsgivare så leder det oss ofta vidare i en känsla för vilket av våra Annika Dahlin och Maria Rosendahl. familjehem som kan vara en matchning värd att pröva. Första besöket Att åka på första besöket till familjehemmet med den unge som ska bo där är alltid speciellt. Vi börjar med att någon dag innan göra en muntlig, ganska kort beskrivning av familjehemmet och sen ganska snabbt åka och göra besöket. Detta för att man inte ska hinna själv skapa en bild av hur det ska bli och hinna bi så orolig. Ofta är resan till familjehemmet oändligt lång och bilen fylld med spänning, oro och ibland ångest. Det är en viktig resa och vi som handledare och terapeut arbetar med att sätta ord på oron, att vi också är spända, förväntansfulla och oroliga. Handledaren har även pratat med familjehemmet innan och kan säga något om deras tankar och känslor inför besöket. Det är ofta lite lättare att få höra att man inte är ensam om sin oro, att vi alla är lite spända. Väl framme i familjehemmet tar handledaren lite kommandot, det är en viktig del att vi står för den lite mer familjära känslan. Att småprata om ditt och datt och visa Linda att vi känner varandra och att vi är trygga hemma hos familjehemmet. Oftast börjar besöket med fika i köket och slutar med en rundvisning av hemmet. Under tiden är vår uppgift att samtala med familjehemmet, ställa hundra frågor som hjälper dem att beskriva sig själva och hur deras liv och vardag ser ut. Hur ser en vanlig dag ut hemma och hur pratar man med varandra? Ibland ställer familjehemmet någon fråga till den som besöker. Linda ska kunna känna sig trygg med att vi håller i träffen och det finns uttalat att inga förväntningar finns på att hon behöver göra något. I arbetet med Linda blev familjehemmet Anna och Lasse de vi valde att presentera för Linda. Både Anna och Lasse har erfarenhet av att i unga år bli föräldrar. Anna själv var ung när hon blev mamma och Lasses syster fick sitt första barn som väldigt ung. För Lasse och Anna är det naturligt och inget konstigt att bilda familj i tidig ålder. Anna arbetade inte fulltid och var mycket hemma. Hos Anna och Lasse finns mycket närvaro men också ett stort utrymme att kunna få vara självständig. Linda var Anna och Lasses första mamma-barn uppdrag och de var ett relativt nytt Familjehemmet

6 familjehem för oss. Att vara ny har sina fördelar genom att man oftast inte har hunnit fått så mycket egna idéer om hur saker och ting ska eller kan vara utan en snarare delad nyfikenhet, och ibland osäkerhet kring vad och hur ska man finnas för den som kommer till oss?! För Linda som när vi lärde känna henne hade svårt att sätta ord på sina tankar och känslor kände vi att det var viktigt att Linda fick leva med människor som inte är så snabba med att själv ha egna behov av att förstå eller att få svar utan mer ha som stil att vänta in och följa. Första tiden Maria: Linda och familjehemmet svarade båda ja till en provvecka tillsammans och Linda flyttade ut ca 3 veckor innan beräknad födsel. Några dagar efter att Linda flyttat till familjehemmet gick telefonerna varma hos oss. Det var Lindas mamma och familjehemmet som ringde och berättade hur jobbigt Linda tyckte att vara där. Hon grät och ville hem. Vi avgjorde att det viktigaste för henne var att känna sig trygg i väntan på förlossningen som skulle ske inom ett par veckor. Alla pratade med alla, familjehem, familj, handledare, terapeut. Och Linda som inte ville prata med nån annan än mamma Och vi blev överens. Vi bestämde mot socialtjänstens rekommendationer att Linda skulle bo hos mamma och pappa i väntan på förlossning. Föda hemma och vara några dagar hemma innan flytten till familjehemmet. Det visade sig att det för Linda inte var familjehemmet i sig som det var fel på. Vilket vi givetvis var tvungen att fundera över, om det var fel matchning, men Linda ville bara inte vara hemifrån. Så när hon ändå sedan skulle tvingas iväg skulle det vara helt ok att åka tillbaka till den familjen. Vi försäkrade socialsekreteraren om att vi skulle hålla en tät kontakt med familjen under väntetiden och att också genast åka och hälsa på hemma när bebisen kommit. Motvilligt gick de med på det. Det var ju faktiskt inte LVU, men det låg och lurade i vassen. Och så föddes Rasmus. Det gick bra, men var jobbigt. Mamma var med på förlossningen som ett gott stöd. Och det var en nöjd bebis och stolt mamma som vi träffade när Rasmus var några dagar gammal. Vi bestämde ihop med föräldrarna när Linda och Rasmus skulle flytta till familjehemmet. De skjutsade dem hela vägen. Och vi bestämde att de skulle åka hem och hälsa på var fjärde helg. Linda tog hand om Rasmus på ett självklart sätt. Självförtroendet som mamma började växa. Hon kunde känna att hon kunde göra sin bebis nöjd. Samtidigt som mycket annat fortfarande var svårt med att bo hemifrån, tvingas lära känna nya människor, mm. Vi jobbar på När de nu var på plats kunde vi börja träffas regelbundet. En gång i månaden kom alla till oss på team, och två gånger i månaden åkte jag till Men jag kunde glädjas åt att se hur fint Linda tog hand om Rasmus och hur självklart allt var för henne. Linda och Rasmus och träffade dem i familjehemmet. Varannan, var tredje månad var socialsekreteraren eller socialsekreterarna med. När vi väl kom igång med att ses i familjehemmet fick jag kämpa med orden eller rättare sagt bristen på ord. Jag förberedde och tänkte ut olika teman eller olika upplägg på våra träffar för att de skulle bli meningsfulla för Linda. Jag har nästan alltid med ritblock och tuschpennor. Men Linda sa oftast nej till allt, så det blev oftast lite småprat om Rasmus, familjehemmet och alltid en stund tillsammans med familjehemmet och fika! Vad jag än hittade på, t ex att filma, olika övningar, familjeterapeut som jag är, blev det nobben. Men jag försökte tänka att varje gång som jag träffade Linda skulle hon ha möjlighet att prata om familjehemmet, prata skit om dem och varje gång skulle jag förmedla att hon var den bästa mamman till Rasmus. Inte genom att säga de orden dock. Jag kände mig inte som en lyckad familjeterapeut utan det var trevande och sökande och lite frustrerande. Men jag kunde glädjas åt att se hur fint Linda tog hand om Rasmus och hur självklart allt var för henne. Och att hon accepterade att vara i någon annans hem. Livet i familjen Annika: Anna beskriver hur de var för dem när Linda och Rasmus flyttade till dem. Anna och Linda hade ju fortfarande inte hunnit att lära e-post: telefon mobil Med förstärkt familjehemsvård menas att familjehemmen får särskilt stöd av familjehemskonsulenter som är tillgängliga dygnet runt och året om. I förstärkt familjehemsvård får familjehemmen god service, handledning, utbildning, ett tätt teamarbete mellan socialtjänst, familjehem och familjehemskonsulent samt med ett tydligt fokus på säkerhet och kvalitet. 6 Familjehemmet

7 känna varandra och till en början tänkte Anna att hon skulle finnas på Linda på det sättet som stöttande, försöka ge små råd om hur man kan göra med en bäbis. Anna märkte väldigt fort att detta inte blev bra, hon kände att det inte blev ett så bra sätt att närma sig Linda på och Linda var tydlig mot Anna på det sättet att inte svara an. Anna fick aldrig hålla Rasmus och bjöds inte in i deras bubbla. Det tog 7 veckor innan Anna fick hålla Rasmus. Under dessa 7 veckor var Anna närvarande men inte delaktig. Anna tyckte att det var svårt men ville inte pressa Linda. I handledning uppmuntrades Anna att försöka sätta ord på detta med Linda, vad betydde det att inte Anna blev insläppt för Linda. Men Anna valde att inte göra det, det kändes fel för Anna att prata med Linda om detta och valde att hålla sig där, lite utanför. Anna kände att det var bättre att vänta in Linda. Under dessa veckor grubblade Anna mycket och pratade med Lasse om detta. Anna såg hur fin Linda var med Rasmus och hur bra hon gjorde allting med honom. Detta stärkte Anna i att kunna vänta. Anna försökte bara att uppmuntra och berömma Linda och Anna märkte att det sakta blev mera avslappnat dem emellan. Sakta och försiktigt började Linda att bjuda in Anna en bit i taget och började kunna avlasta Linda med vissa vardagssaker med Rasmus. Anna upplevde att det rulllade på naturligt med Linda och Rasmus. Linda skötte Rasmus nästan helt och hållet själv och tog ibland hjälp av Anna men inte mycket. Det Anna och Lasse arbetade mycket med Linda var ekonomin och att försöka stötta henne i att återuppta sin skolgång. Det tog månader innan Linda tydligt vågade säga emot i familjehemmet och säga vad hon tyckte. Utsluss Maria: Linda hann fylla 16 innan Ras - mus föddes och när Linda närmade sig 17 och allt fungerade väldigt bra började vi tänka, med pådrivning av Linda, att det kanske vore bra med en egen lägenhet som Linda kunde vara i lite grand på dagarna och sova några nätter då och då. Att börja träna. Linda började också bli sugen på att göra nåt på egen hand, t ex att börja försiktigt att plugga igen lite av sådant som fattades från högstadiet. Anna kunde passa Rasmus de timmarna. I en liten ort till skillnad mot Göteborg är det inte en omöjlighet att fixa fram en lägenhet. På två-tre veckor hade Linda och familjehemmet lyckats fixa en fin liten tvåa på synavstånd från familjehemmets villa. Och när väl den var skriven kontrakt på, så gick allt mycket fortare än vad vi tänkt. Linda tog hjälp av sina föräldrar och möblerade upp och inredde sin lägenhet över en helg. Fint och mysigt med tavlor och secondhand möbler. En ny fas av arbetet tog vid. Linda och Rasmus ville sova mycket mer i sin lägenhet än vi tänkt. Och familjehemmet var inte så stränga utan de diskuterade fram hur det skulle se ut. Vi satt i Göteborg på kontoret och bromsade. Linda måste vara mer i familjehemmet, vi får göra schema mm,mm. Men de var inte så lydiga. Annika: Anna beskriver hur de aldrig kände att de behövde arbeta med Lindas föräldraskap. Anna var imponerad över hur Linda fixade allt med Rasmus och hur intuitiv hon var. Ibland fanns snarare en känsla hos Anna av att vilja bromsa Linda, att be henne ta mera hjälp än vad hon gjorde. Linda var inte bara en väldigt ung nybliven mamma utan även ensamstående. Men Linda var envis, och tydlig. Hon ville sköta allting själv och hon var tydlig på ett sätt som inte förmedlades så mycket med ord. Maria: När Lindas 18-årsdag närmade sig var det dags att börja avsluta placeringen hos oss. Linda valde efter viss vånda att flytta hemåt igen. Letade lägenhet på hemmaplan, sökte dagis i närheten av föräldrar och flyttade över sitt och Rasmus liv. Lyckades! Som ofta hänger vi kvar ett tag. Vi träffar ev stödinsatser på hemmaplan och gör överlämning. Linda kände inte behov av någon direkt hjälp men gick med på att träffa någon mest för socialtjänstens skull. Efter några månaders träffar kunde vi säga hej då till varandra. Vardagslivet fungerade bra, med sysselsättning, dagis och familj. Vårt uppdrag att arbeta med mamma Linda och sonen Rasmus på Familjevårdsstiftelsen avslutades, men livet fortsätter, för den lilla familjen och för oss. Annika Dahlin och Maria Rosendahl Vill ni veta mer om Familjevårdsstiftelsen? Besök vår hemsida Smålandsgårdar söker familjehem! För barn, ungdomar och vuxna. Hör av dig till oss för mer information! Klostergatan 7, Växjö Familjehemmet

8 Vill du ha hjälp? Nej tack, gärna Många av oss som arbetar med att möta människor slår ibland nästan knut på oss själva för att lyckas nå fram med våra insatser och för att skapa goda förutsättningar för mänskliga möten. Agneta Lindberg, som har Aspergers syndrom och adhd, har genuin erfarenhet av att möta personer i samhällets tjänst. Här reflekterar hon över vad som varit framgångsfaktorer i kontakter med samhälls representanter. Jag har funderat en del över vad det är som gör att vissa kontakter fungerar bra och andra inte. Vilka egenskaper ska en person ha för att jag ska känna förtroende för henne? Vad ska hon göra, säga, hur ska hon bete sig? Det är inte lätt att svara på dessa frågor, och det är naturligtvis högst individuellt vad som får oss att klicka. Men jag har i alla fall försökt sammanställa några tankar om hur det ser ut för mig. Det enkla svaret på vad som får mig att fungera med en annan person är kort och gott: personkemi. Men det svaret är lite för enkelt, och att få veta att personkemin måste stämma är ju inte särskilt matnyttigt. Den är säkert relevant men inte särskilt konkret. Kanske påverkas den också till viss del av de faktorer jag tar upp nedan men själva kemin lämnar jag i övrigt åt sitt öde. För mig är det viktigt att bli sedd och bemött som en jämlik, fullvärdig människa. Och jag måste känna att den jag möter verkligen är intresserad och lyssnar förutsättningslöst på mig. Eftersom jag kan tycka att det sociala samspelets outtalade regler och konventioner är förvirrande och svåra att tillämpa på rätt sätt, uppskattar jag om motparten styr och för i den sociala dansen. Om jag någon gång skulle lyckas be eller fråga om något blir jag lätt tillintetgjord om responsen är för negativ. Om svaret till exempel är avsnoppande eller irriterat kommer jag inte vilja eller våga göra ett nytt försök på mycket länge, om någonsin. Jag menar inte att jag måste få allt jag vill, men det kan behövas lite mer finess än ett kategoriskt nej om inte relationen med mig ska bli lidande. En bra förfarande är att vi istället tillsammans diskuterar frågan och jag får hjälp att hitta andra vägar eller lösningar på problemet. Jag uppskattar när det är mina behov som styr, att de är viktigare än en arbetsbeskrivning. Ibland kan jag ha svårt för det överdrivna bekräftande som vissa neurotypiker* ägnar sig åt under samtal. Ett konstant nickande eller uppmuntrande hummande kan få mig att fullständigt tappa tråden... Till sist har jag gärna en personlig kontakt med de professionella jag har runt mig. Jag uppfattar de flesta som mina vänner. Kanske beror det på att jag inte har, eller orkar med, så många privata vänner. Jag vet inte, men jag tycker om att få höra lite om boendestödjarens familj och semester till exempel. För mig känns det bra och naturligt, men jag vet att det finns andra med AS som absolut inte vill ha det så. Som vanligt är vi olika. * Neurotypiker=Person utan neuropsykiatrisk diagnos Texten är ett utdrag ur den nya boken Vill du ha hjälp? Nej tack, gärna (Gothia Fortbildning, 2014) som vänder sig till professionella som möter personer med neuropsykiatriska diagnoser. Den är skriven ur ett professionellt perspektiv av Carolina Lindberg och Malin Valsö, samt ur ett inifrånperspektiv av Jill Carlberg- Söderlund och Agneta Lindberg. Författarna IFCO2014 På grund av rådande politiska situationen i Ukraina, efter IFCO styrelsemöte, har man beslutat att inte hålla IFCO konferens i år i Kiev. Efter noggrann forskning av hållbart alternativ, har styrelsen enhälligt kommit överens om att flytta IFCO konferens för 2014 till Waterford, Irland. De omlagda konferensdatumen blir tisdag 26 augusti, 2014 till fredag 29 augusti, Konferensen kommer att ledas av Waterford Institute of Technology, en prisbelönt regional 3rd Level Educational Institute i sydöstra Irland. 8 Familjehemmet

9 De biologiska barnens röster Diskussionen om ökat stöd till familjehemsföräldrar har lyfts fram de senaste åren. Kraven på oss aktörer att erbjuda kontinuerligt stöd och handledning till familjerna har ökat. Detta är en positiv utveckling och gynnar med stor sannolikhet även det placerade barnet. En grupp som dock fortfarande står utan riktat stöd är de biologiska barnen. Att välja att ta emot ett barn eller en ungdom i sitt hem är ett beslut som förändrar situationen för hela familjen. Även om det formella ansvaret i ett familjehem vilar på de vuxna så innebär det också stora förändringar för de biologiska barnen. Forskning och erfarenhet har visat att de biologiska barnen är oerhört viktiga aktörer i familjehemsuppdraget. Bristen på stödinsatser till denna grupp har påtalats i forskning sedan flera år tillbaka, men än idag är riktat stöd till de biologiska barnen väldigt sällsynt. Vi som arbetar i den här typen av verksamheter och uppdrag kan bli mycket bättre på att uppmärksamma deras insatser och identifiera deras behov av stöd. Viljan finns Viljan att uppmärksamma och stödja de biologiska barnen finns. Det kan vi med säkerhet säga eftersom de ofta finns med oss i diskussioner, t ex i rekryteringsprocessen, i matchningsprocessen och i forskningssammanhang. Föräldrars oro för sina biologiska barn är ständigt närvarande. Det vet vi eftersom oron kring dem är ett återkommande tema i handledningssammanhang. De biologiska barnen bästa finns i våra tankar, men det räcker inte. Problemet är inte som vi ser det att ingen oroar sig för dem, utan att vi tenderar att prata OM dem istället för TILL dem. Kollektiv passivitet Varför blir det så, och varför gör vi så? Kanske finns det en oro för att göra fel. Tror vi att de biologiska barnen belastas med ofrivilligt ansvar om vi bjuder in dem än mer i familjehemsuppdraget? Kanske har barnen inte varit så delaktiga i beslutet att vara familjehem, och därför möjligen hålls lite utanför i syfte att skydda dem? Är vi yrkesverksamma rädda för att trampa de biologiska föräldrarna på tårna? För att föräldrarna tror att vi misstänker att de inte kan ta tillräckligt väl hand om sina barn? Frågorna är många, och svaren är få. Anledningen till det är att vi inte har ställt den här typen av frågor till de biologiska barnen. Delaktighet En sak vet vi. Vi människor känner ofta behov av att sätta ord på känslor som oro, glädje, frustration, sorg och ilska. Det kan till och med få oss att känna oss avlastade eller En sak vet vi. Vi människor känner ofta behov av att sätta ord på känslor som oro, glädje, frustration, sorg och ilska. delaktiga. Därför är det rimligt att anta att dessa unga människor har liknande behov. Det stämmer att de biologiska barnen inte har ett formellt ansvar för den placerade på samma sätt som föräldrarna har, men det betyder inte att de är opåverkade. De påverkas, positivt och/eller negativt, oavsett om vi försöker skydda dem eller inte. De biologiska barnen utgör en oerhört viktig del av ett familjehem, det har forskning tydligt visat. Vi behöver bli bättre på att uppmärksamma deras insatser. Det är upp till oss yrkesverksamma att anpassa stödet utifrån det familjehem som vi arbetar med, vuxen som barn. Barnen i familjerna vi samarbetar med har fått frågan Vi har valt att fråga de biologiska barn och ungdomar som fortfarande bor hemma. Under hösten 2013 har vi arbetat fram ett omfattande frågeformulär som skickades ut innan jul och kommer att resultera i en rapport, förhoppningsvis under våren Syftet med rapporten är att undersöka vilken typ IDRE FJÄLL uthyres: 8-bäddslägenheter, typ 9C, mycket hög standard och bästa läge. bertil Är Du familjehem, släktinghem, kontaktfamilj/person? Vi finns för Dig! Bli medlem nu! Familjehemmens Riksförbund (FR) tel , Familjehemmet

10 av stöd de biologiska barnen önskar för att känna sig bekväma i sin situation, samt att i så stor utsträckning som möjligt ska kunna implementera dessa önskemål i verksamheten. Vår förhoppning är att detta stöd i nästa led stärker hela familjen, vilket även sannolikt har positiv inverkan på vårdens utfall och således även gynnar den placerade, liksom framtida uppdrag och placerade. Frågeformuläret är omfattande och har skickats till alla biologiska barn och ungdomar från sju år och uppåt. I skrivande stund inväntar vi ifyllda frågeformulär, och trots att det är flera dagar kvar till sista inlämningsdag har vi redan fått in hälften av alla svar! Vi är väldigt glada och tacksamma för att dessa barn och ungdomar tar sig tid att svara på ett sexsidigt frågeformulär - dessutom på sitt jullov. Vi tolkar det som att de biologiska barnen, och deras föräldrar som lämnat sitt tillstånd, också tycker att det här är viktiga frågor. Återkommer med resultat Vi har valt att göra en ovetenskaplig rapport till att börja med. Detta för att i första hand kunna anpassa frågorna efter vår verksamhet istället för vetenskapen. Vi är alltså medvetna om att svaren inte är allmängiltiga men hoppas och tror att svaren hjälper oss att anpassa Familjehemspoolens stöd de biologiska barnen. När rapporten är färdigskriven delar vi gärna med oss delar av resultatet, givetvis med stor respekt för respondenternas integritet. Som konsulentstödd familjehemsverksamhet har vi som uppdrag att stödja familjehem, och det uppdraget är inte slutfört förrän stöd erbjudits till samtliga i familjen. Vi hoppas även kunna inhämta numera vuxna utflyttade biologiska barns erfarenheter och upplevelser av att vara barn i ett familjehem, men det får bli i nästa steg. Christina Blennow Familjehemspoolen Caroline Åkerhielm Familjehemspoolen En mössa till alla! TakeSpace Vi vet att barn och vuxna är mobbade. Detta måste få ett stopp! Stötta vår kampanj så hjälper du oss att köpa Jag mobbar inte -mössor att dela ut till skolbarn och vuxna. Skänker du 100 kr bidrar du med 5 mössor. Skänker du 200 kr eller mer får du dessutom en mössa själv... Känner du engagemang och intresse för barn och ungdomar? Vi har en ökad efterfrågan på platser för barn och ungdomar i alla åldrar och behöver därför utvidga verksamheten med flera familjer, både som jour- och familjehem. Förutom ett gott stöd från våra familjehemskonsulenter erbjuder vi: Ersättning som gör det möjligt för en person att vara hemma på hel- eller deltid Regelbunden handledning Återkommande utbildningsdagar Stöd från ett erfaret jour- och familjehem den första tiden Tillhörighet i en arbetsgrupp av konsulentstödda jourhem och familjehem Gemensamma konferensresor och sociala aktiviteter Vill du veta mer ring gärna någon av familjehemskonsulenterna vid Gryning Vård, gå in på vår hemsida Stefan Larsson, , , Göteborg Susanne Bödker, , , Skövde Ylva Spetz, , , Vänersborg Gryning har ett trettiotal verksamheter i Västra Götalands län och är landets största företag inom hem för vård och boende. Gryning ägs gemensamt av länets kommuner och är ett icke vinstdrivande företag. Eventuella överskott används för att utveckla verksamheten. 10 Familjehemmet _122x155_Gryning_U&S_TP_MP+ST+KuP.indd :21:42

11 Om nationella adoptioner Frågan om adoptioner av inhemska barn har åter aktualiserats. Det har naturligtvis förekommit adoptioner av barn födda i Sverige under alla år. Det har handlat om barn var mödrar fattat det svåra beslutet om att de inte kan eller vill ta hand om sitt nyfödda barn. Det har också förekommit att familjehemsföräldrar fått adoptera sina placerade barn efter tillåtelse från de biologiska föräldrarna. Nu har frågan lyfts av politiker som vill undersöka om det kan bli ett mer använd alternativ för de barn som placeras i familjehem som små för att stärka tryggheten för dem. Hittills har utgångspunkten varit att målet för placering är att barn förr eller senare ska kunna återförenas med sina föräldrar. Det har visat sig vara en omöjlig målsättning som orsakat osäkerhet och oro för många barn, föräldrar och familjehemsföräldrar. Den 1 juli 2003 infördes en bestämmelse i SoL och i LVU att socialnämnden, när ett barn varit placerat tre år i samma familjehem, särskilt ska överväga om det finns skäl att ansöka om överflyttning av vårdnaden för att ge barn i familjehem större trygghet. Vårdnadsöverflyttningar har genomförts i varierande omfattning i kommunerna i landet. Tveksamheten till att göra det har bestått av att familjehemmen känt sig övergivna av den placerande kommunen både ekonomiskt, juridiskt och i form av stöd i det ibland svåra uppdraget som familjehem. Socialtjänsten har också tvekat att ta ifrån föräldrarna det inflytande de fortfarande har för sina placerade barn och man har också i vissa fall velat undvika konflikter med föräldrarna. För ett nyfött barn är det absoluta och livsviktiga intresset att få en vårdare som knyter an till det och ger det omvårdnad och trygghet så att barnet kan utvecklas maximalt. Avsaknaden av en trygg, vuxen vårdare orsakar bestående skador för ett barn. För ett litet barn betyder de biologiska banden ingenting. Det är först senare under uppväxten som barnet får behov av att veta om sin historia och lära känna sin omgivning, släkt och andra människor som vill och kan finnas till för detta speciella barn. De barn som inte kan bo tillsammans med sina biologiska föräldrar är samhällets ansvar. Det är en stor utmaning att ordna det så för dessa barn att de inte ska få utstå lidande på grund av sina föräldrars situation. Det kräver stor varsamhet av politikerna att besluta hur vården av dessa barn ska ordnas. Rätten till att ha barn har varit stark i Sverige. Många barnlösa har under flera årtionden sökt adoptivbarn från andra länder. Situationen har ändrats då många länder nu har egna lösningar för sina föräldralösa barn. Det finns inga tillgängliga barn för svenska barnlösa. Det är inte en långsökt tanke att man nu börjat titta på hur man skulle kunna förse dessa familjer barn inom landet. Det Familjehemmet

12 får dock aldrig någonsin vara samhällets/ socialtjänstens ansvar att förmedla barn till barnlösa. Det enda syftet måste vara att ge varje barn trygga vuxna anknytningspersoner som de får växa upp hos varaktigt. Begreppet barns bästa används flitigt av alla vuxna, men oftast hand lar det om att alla tror sig veta vad som är barnets bästa. Om man i stället har varje barns behov som utgångspunkt skulle man kunna utforma en genomtänkt strategi för att ge det en bra och säker uppväxt. Det är min övertygelse och erfarenhet att det finns föräldrar/familjehemsföräldrar/presumtiva adoptionsföräldrar som utgår ifrån att vilja sätta barnets behov i första rummet. Då menar vi att de kan tänka sig att ta hand om barn utan att få garantier för äganderätt till barnet. Barnet bör Jag vill betona att adoptioner aldrig ska förordas i syfte att förbättra kommunernas ekonomi. däremot garanteras varaktiga relationer till dem som vårdar det. För att denna ekvation ska kunna fungera ska man kunna använda sig av flera alternativa former av vårdansvar. Adoption är en bra modell för barn vars föräldrar inte finns tillgängliga fysiskt eller psykiskt. Det finns också en möjlighet till öppna adoptioner där de biologiska föräldrarna/släkten ingår i barnets nätverk. Permanenta familjehemsplaceringar är ett annat alternativ som ger barnet en familj att växa upp i. Kontakten med föräldrarna kan ordnas i samråd och utifrån barnets behov. Barnets egna önskningar måste tas hänsyn till under hela uppväxten. Familjehemsföräldrar/adoptivföräldrar/ biologiska föräldrar ska ges stöd och resurser vid behov. Jag vill betona att adoptioner aldrig ska förordas i syfte att förbättra kom- munernas ekonomi. För att kunna finna alla dessa mogna, trygga och insiktsfulla vuxna behöver kommunernas rekryteringsinsats stärkas både lokalt och på nationell nivå. Jag vet att alla dessa människor finns. Pirkko Nilsson, Socionom Styrelsemedlem i Forum för Familjevård Trygga hem skapar starka människor Förstärkt familjehemsvård med barnet i fokus RING så berättar vi mer. 12 Familjehemmet

13 Hur ska familjehemsvården förbättras när de som bestämmer inte riktigt har koll på hur det fungerar på riktigt? Det känns som en självklarhet att de barn som omhändertas av samhället ska placeras i familjehem som är trygga och vill göra sitt allra bästa för att ge barnet möjligheter till en positiv utveckling. Skärp kontrollen över familjehem och jourhem är rubriken över Håkan Ceders debattartikel i DN den 11 februari, och visst har han helt rätt, men hur insatt är Ceder egentligen i hur det är att vara familjehem i praktiken? Regeringens utredare föreslår att man ska börja checka fosterhemmen med polisens brottsregister. Förlåt min naivitet, men det trodde jag man redan gjorde?! skrev en av mina vänner på Facebook i tisdags, hon arbetar som journalist och kommentarerna fullkomligen ramlade in under hennes inlägg och folk var upprörda över att familjehemmen inte kontrollerades bättre. På en annan sida på Facebook fördes samtidigt en helt annan diskussion utifrån artikeln i DN; väldigt många familjehemsföräldrar skrev att de visst blivit kontrollerade av socialtjänsten under de senaste 20 åren och att kontrollen sker regelbundet. Det är dessutom inte bara utdrag från misstanke- och brottsregistret som skickas in utan också utdrag från socialregistret, kronofogden och försäkringskassan. Ceder menar att det ska finnas krav på en grundläggande utbildning för de blivande familjehemmen, vilket jag håller med om men det är dessutom oerhört viktigt att det finns kontinuerlig kompetensutveckling för familjehemsföräldrarna eftersom det lättaste sättet att ta till sig det som lärs ut är genom att kunna relatera det till sin vardag. Det här med utbildning för familjehemsföräldrar är inte heller någon nyhet, det finns redan i lagen; socialtjänstlagen 6 kap.7 Socialnämnden skall i fråga om de barn som avses i 6 - lämna vårdnadshavarna och dem som vårdar sådana barn råd, stöd och annan hjälp som de behöver. År 2010 skrev Socialstyrelsen och barnskyddsutredningen; Det bör markeras i lagstiftningen att socialnämnden även har skyldighet att ge familjehemmen stöd i form av utbildning och handledning individuellt eller i grupp, vilket bidrar till att tryggheten och säkerheten höjs för de placerade barnen. Det finns alltså lagar, rapporter och riktlinjer för hur socialtjänsten ska bemöta familjehemmen, men ingen rikstäckande handlingsplan utan kommunerna får själva tolka det som står skrivet. Det är kommunerna själva som ska rekrytera, utreda och säkerställa kvaliteten på familjehemsvården och det innebär att det är stora skillnader; När jag läser Socialstyrelsens öppna jämförelser i barn och ungdomsvården för 2013 står det att 28% av kommunerna har en plan för familjehemmens kompetensutveckling. Ceder vill att IVO ska genomföra regelbunden tillsyn av hur kommunerna planerar och genomför familjehems- och jourhemsvården, förhoppningsvis leder den tillsynen till att familjehemsföräldrarna får det stöd som de har rätt till. Det finns många privata orga nisationer, så kallade konsulentstödd familjehemsvård, i dagens Sverige och förvånande nog finns de inte registrerade eftersom de inte behöver söka tillstånd från Socialstyrelsen. Det finns väldigt bra privata organisationer, men det finns också de som fungerar dåligt och det behövs en bättre kontroll från myndigheter för att kunna säkerställa kvaliteten. Enligt mig finns det flera problem med de privata organisationerna; De kostar kommunerna mycket pengar, jag har fått uppgifter från flera socialtjänster att det kostar kommunen ca kr i månaden för placeringen av ETT barn genom privata organisationer, men det finns ingen garanti för att vården blir bättre. Socialnämnden har dessutom fortfarande kvar allt ansvar över de barn som placeras men genom att använda sig av mellanhänder förlorar de viss insyn i familjehemsvården. Ceder skriver att kommunerna ofta har svårt att rekrytera nya familjehem, vilket är sant, och mycket beror på att de privata organisationerna numera är en konkurrent som oftast erbjuder ett bättre stöd till familjehemmen med både högre arvode, avlastning och kompetensutveckling. Om kommunen i stället satsar de pengarna som går till konsultstödda organisationer på sin egen verksamhet, kan socialtjänster också erbjuda liknande förutsättningar och bli mer attraktiv uppdragsgivare både för nya och redan kompetenta fam iljehem. Hur ska då kommunerna bygga upp ett större utbud av familjer som vill bli familjehem och förbättra sin familjehemsvård? Ett nationellt centrum som Ceder föreslår är en väldigt bra idé, men det är viktigt att inse att familjehemsföräldrar inte bara har förväntningar och krav från samhället att leva upp till, de är dessutom spindeln i nätet som får familjehemsvården att fungera bra! Det är de vuxna i familjehemmet som ser till att kontakten fungerar mellan det placerade barnet och dess Familjehemmet

14 biologiska nätverk, socialtjänsten, BUP och skolan. Det är familjehemsföräldern som hjälper barnet med skoluppgifter, allmänbildning och den sociala utvecklingen. Det är dessa människor som spenderar den mesta tiden med det placerade barnet och deras inblick i barnets vardag är väldigt viktigt för en positiv utveckling, det finns en vilja att arbeta tillsammans med socialtjänsten som ett team, ett team där alla vuxna runt det placerade barnet är jämställda och varje perspektiv är viktig för helheten. Det verkar finnas en allmän sanning om att familjehem tar emot barn för att kunna tjäna pengar, jag har hittills inte mött någon som tagit sig an uppdraget för att få en lyxtillvaro. Det som samhället däremot behöver förstå är att ersättningarna till familjehemmen behöver vara realistiska för att undvika avbrutna placeringar, lika viktigt är möjligheten att få någon slags återhämtning för att orka vara en bra familjehemsförälder. Det går inte att ha en naiv inställning och tro att enbart kärlek kan driva en familj och laga ett barn som har ett tungt bagage inom sig, en sådan inställning bränner ut de vuxna. Egentligen är det en enkel mattematik: Bra förutsättningar ger nöjda familjehem och nöjda familjehem kan göra sitt allra bästa för det placerade barnet och är dessutom blir de den allra bästa reklamkampanjen för familjehemsvården. Eva-Lena Edholm, föreläsare Har 9 års egen erfarenhet av att vara familjehem samt en magisterexamen inom barn- och ungdoms- vetenskap med D-uppsatsen Familjehemsföräldrars behov av stöd från socialtjänsten - familjehemsföräldraras välmående påverkar det placerade barnet. FRÅN STOCKHOLMS LÄN: Hej till Er alla runt om i landet! I skrivande stund är tidningen på väg... och i läsande stund har vårt årsmöte passerat och vi väntar tålmodigt på den vår som gläntade på dörren och man kände sig lite lurad då kung vinter och nordanvind gjorde en sista hälsning! Men NU är våren här och vindarna allt mildare och solen skiner. Året som passerat från årsmöte till årsmöte visade en alltmer aktiv förening här i Stockholm. Utöver att vi via vårt förbund har varit representerade på eventer Gröna Lunds dagen, Almedalen, besök och samtal med socialstyrelsen etc så har vi internt bowlat ihop vi familjehem med våra unga, haft tema kvällar om våra rättigheter och skyldigheter, den nya sociallagstiftningen, och på vårt senaste årsmöte inbjudit representant från bl a familjehems guiden/sposit och diskuterat likheter och olikheter mellan att ha uppdrag från en social tjänst i en kommun och en konsulentstödd verksamhet. I styrelsen för Stockholms län ingår Christina Jansen, Maria Bergman, Telle Söderberg, Caferiye Yildirim, Britt Moberg, Anna Granqvist, Eija Sjödin och vi välkomnar Annelie Jungström från Tungelsta som ny styrelsemedlem! Det är och blir både givande och roligt när man får träffa nya ansikten bland våra medlemmar! Kommande verksamhetsår hoppas vi att vi även i år kan ha ett samarbete med FUR (Familjehemmens Unga Röster). Under förbundets ordförande och funktionärs konferens som avhölls i november i Södertälje stod FUR för det mesta av programmet där dom presenterade ett ämne: Ett evigt krigande! Vi har som ambition i länet att hålla oss a jour med nyheter kring familjevård men även det som berör kontaktpersoner och kontaktfamiljer och jourhem. Att fortsätta som planerat att anordna temakvällar i olika ämnen. Som avslutning vill jag flagga för något av vår kommande planering av temakvällar/träffar: Vi inbjuder (även till Er som är medlemmar i ett annat län samt till de som ännu inte är medlemmar men funderar på att bli) till en temakväll kring ämnet: Familjevård och Adoption Vad Tycker Vi?! Tid: Tisdagen den 29 APRIL kl 19:00 Plats: Sveagatan 28 i Södertälje (ingång gavel) Som sagt så; sen till hösten vill vi gärna samarbeta med FUR och hoppas på att vi kan ha en temakväll tillsammans och bjuda in nya familjehem ja även Ni som haft uppdrag en längre tid. Ja och sen en bowling kväll igen... Önskar Er alla en skön vår och väl mött! Maria Bergman 14 Familjehemmet

15 Vill du hjälpa till med en forskningsstudie om hur det har gått för alkoholskadade barn? Att dricka alkohol när man är gravid är skadligt för fostret och kan leda till att barnet föds med skador. Skadorna av alkoholen på fostrets hjärna kan göra att barnet får nedsatt minne, inlärnings- och koncentrationssvårigheter. De medfödda svårigheterna kan i sin tur leda till att den alkoholskadade personen får fler svårigheter i relation till omgivningen som depression, ångest, svårigheter med att planera vardagen och dåliga skol- och arbetslivserfarenheter. På Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet pågår en forskningsstudie där vi intervjuar och testar vuxna personer med medfödda skador som orsakats av att deras mamma drack alkohol när de låg i magen. Nu söker vi fler som vill ställa upp som frivilliga försöksdeltagare. För att hjälpa oss med studien behöver du vara över 18 år och känna till att du skadades som foster av att din mamma drack alkohol. Om du tackar ja till att delta kommer du att bli intervjuad och frågorna handlar t.ex. om vad du gör om dagarna, om du har jobb, om hur du mår, om du träffar kompisar och om du dricker alkohol någon gång. Du kommer även att medverka i neuropsykologiska tester som mäter ditt minne och om du tycker att det är lätt eller svårt att planera saker i ditt liv. Det du berättar för oss och resultaten från testerna kommer att vara hemligt och när forskningen presenteras kommer det att vara på gruppnivå. Din medverkan i studien är frivillig, du kan när som helst och utan att ge någon förklaring avbryta ditt deltagande. Studien äger rum på Psykologiska institutionen i Göteborg och tar ca 7 timmar. Projektet betalar din resa och bjuder på lunch. Som tack för hjälpen får du två biobiljetter. Projektledare är doktorand Jenny Rangmar, och assistent är biträdande forskare Maja Jansson, och handledare för projektet är professor Claudia Fahlke vid Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet. Kontakta Jenny Rangmar på Tel: Familjehemmet

16 Träningen räddade Antons framtid Efter tre års sensomotorisk träning har Antons svårigheter med bland annat motorik, koncentration och vredesutbrott försvunnit. Från liten klass i specialskola går han i dag i en vanlig skola i en vanlig sjätteklass. Han är duktig i skolan, spelar innebandy, orienterar och har kompisar. Han behöver inte längre ta medicin för sin ADHD. Det låter kanske för bra för att vara sant men enligt Anton själv och hans föräldrar så är det verkligen så. Träningen har räddat både Antons och vår framtid, säger hans mamma och pappa enstämmigt och bestämt. Vi sitter i ett konferensrum på pappa Tomas jobb. Anton, som var tvungen att gå en timme tidigare från skolan för att vara med, är lite sur. Han vill helst inte svara på några frågor utan överlåter till föräldrarna att berätta. Han är i alla fall med och lyssnar samtidigt som han spelar spel på sin mobil. Anton hade svårt med det sociala samspelet redan i förskolan. Han var intensiv, impulsiv och hamnade ofta i konflikter. Han hade dålig motorik, ramlade och snubblade titt som tätt. Han fick börja i specialskola, i liten klass med sex elever och fick egen assistent. Andra terminen i första klass utreddes han, fick ADHD-diagnos och medicin som han inte mådde så bra av. Efter ett år tvingades vi avbryta medicineringen, säger mamma Anna och ser tillbaka på en svår tid. Allt var upp och ner och vi visste inte vad vi skulle ta oss till. Det var kris både i skolan och hemma. Släkt och vänner orkade inte umgås med oss längre och vi kände oss som dåliga föräldrar som inte kunde hjälpa vår son. Av en tillfällighet fick de höra talas om och sensomotorisk träning och Vestibularis i Mönsterås och tog kontakt. Vi fick genast förtroende för Mats och Irene och bestämde oss för påbörja träningen. Ett beslut som förändrade familjens liv. Vi har helt enkelt fått livet tillbaka, säger Tomas och tittar kärleksfullt på Anton. I somras kunde vi till exempel för första gången åka på en semesterresa tillsammans. Föräldrarna betonar att de är väldigt stolta över Anton som kämpat på med träningen i nästan tre år. Vi har besökt Vestibularis ungefär varannan månad och lärt oss olika rörelser som vi tränat hemma en kvart om dagen. Jag, Tomas och Antons farmor har turats om att träna med Anton. Vi har varit noga med att vara konsekventa och göra på samma sätt. Det har fungerat som en form av familjeterapi och vi har kommit Anton mycket närmare, förklarar Anna nöjd och glad över resultatet. Innan vi skiljs åt frågar jag Anton om han håller med om det föräldrarna har berättat. Jo, träningen har funkat, jag blir inte lika arg på saker längre, jag har kompisar och jag är bra på inne bandy. Vestibularis har sin verksamhet i det gamla församlingshuset i Mönsterås, norr om Kalmar, ett vackert hus med väl vald inredning och färgsättning. I den stora salen kan barnen leka av sig innan träningen som sker i ett rum intill. Vi jobbar med en form av sensomotorisk terapi som heter Retraining for Balans, säger Mats Niklasson, som driver Vestibularis tillsammans med sin fru Irene. Han visar stolt runt i huset och pekar på olika små gåvor från tacksamma barn eller föräldrar. Allt började som ett projekt inom lärarutbildningen på högskolan i Kalmar för drygt tjugo år sedan. Mats var då metodiklärare i idrott och rörelse och Irene arbetade som idrottslärare på särskolan i Kalmar. De fortsatte sitt arbete, startade Vestibularis och flyttade till Mönsterås. Som namnet antyder har det med vestibulärsystemet, vårt balans- och rörelsesinne, att göra. Enligt Mats och Irene är människan förprogrammerad rörelsemässigt och 16 Familjehemmet

17 utvecklingen sker i viss bestämd ordning. Om steg hoppats över har vi möjlighet att gå tillbaka, hämta upp dem och lära oss rörelserna på nytt. Ett stabilt och smidigt rörelsesätt i stående kräver att barnet rullat, ålat och krypit på ett riktigt sätt. Av orsaker vi ännu inte känner till, sker inte denna process fullt ut hos vissa barn. Följden blir att det växande barnet får lägga mycket kraft på att viljemässigt styra sina rörelser och sin kropp istället för att detta sker automatiskt. Ofta visar det sig tidigt genom att barnet är sen i talutvecklingen, har svårt att koncentrera sig och är mer motorisk klumpig än andra barn. Sensomotorisk terapi (SMT)utgår från att man med hjälp av systematisk träning ger nervsystemet möjligheter att mogna och utvecklas ytterligare. Kroppen stärks genom olika övningar i magläge, ryggläge, sittande, fyrfota och stående. Vi ser att träningen leder till att barnens humör blir bättre, koncentrationsförmågan ökar och att motoriken blir bättre, säger Mats och konstaterar att kropparna helt enkelt blir mer självgående. Han hänvisar till en studie, som han gjort som doktorand i psykologi på universitetet i Karlstad. Han har följt 232 barn och dokumenterat läget före och efter träningen. Resultatet visar klara förbättringar både fysiskt och psykiskt. Vi är nu på gång med ny vetenskaplig studie där vi kommer jämföra resultat mellan en grupp som får träning med en kontrollgrupp som inte tränas. Torsten Norlander, professor i psykologi och Mats handledare under ett antal år, ser en stor en potential i SMT som en kompletterande behandlingsmetod som kan användas i kombination med medicinering och pedagogiska insatser. Den beprövade erfarenhet Vesti bularis har, tillsammans med det vetenskapliga underlag som finns, talar för att SMT kan vara stor nytta för barn och unga med NPF, säger han. Därför har han tagit initiativ till att metoden nu ska kunna implementeras och utvärderas inom ramen för regeringens PRIO-satsning. Torsten flyttade nyligen över sin verksamhet vid Karlstad universitet till forsknings- och utbildningsföretaget Evidens och är numera anknuten till Karolinska Institutet. Tillsammans med Mats har han tagit fram en utbildning i SMT som finns i tre steg. Vi är glada att vi har fått med oss Riksförbundet Attention och hoppas nu att BUP och andra kliniker är intresserade av att lära sig SMT. Lillemor Holmgren Socialtjänsten väcker frågan om adoption i väldigt liten utsträckning och för ytterst få barn. Det framgår av Socialstyrelsens kartläggning Nationella adoptioner av barn i familjehem. Stockholms stad söker familjehem och jourhem Vi söker familjer i Stockholmstrakten för barn och ungdomar. Vi erbjuder stöd och handledning samt ett intressant utbildningsprogram. Familjehemskonsulterna rekryterar och utbildar familjehem och jourhem till Stockholms stad. Ring eller besök Den åtgärd som socialtjänsten ska överväga, enligt lagstiftningen, är att flytta över vårdnaden till familjehemsföräldrarna i de fall det bedöms att det bästa för barnet är att få stanna kvar hos dem. Möjligheten till adoption finns, men används sällan. När en adoption genomförs är det på förälderns initiativ. Innan Socialstyrelsen tar ställning till om det behövs åtgärder för att öka antalet adoptioner krävs det mer kunskap om vårdnadsöverflyttningar; om det ger tillräcklig stabilitet och långsiktighet för barn som inte kan växa upp med sina föräldrar, säger Solveig Freby, utredare på Socialstyrelsen. Resursteamen barn och ungdom Familjehemskonsulterna Socialförvaltningen Tfn: E-post: facebook.com/familjehemstockholm Familjehemmet

18 Det finns människor som kommer in i våra liv och som lämnar det igen. Familjehem Du som bor i ett familjehem har rätt att växa upp i en trygg miljö på samma villkor som alla andra barn. Här får du information om dina rättigheter. Du har rätt att: få veta varför du bor i ett familjehem och hur länge det är tänkt att du ska göra det. vara med när man planerar saker som gäller dig. veta vem som är din socialsekreterare och hur du kan kontakta honom eller henne och prata ensam med honom eller henne. Socialsekreteraren har ansvar för att hålla kontakt med dig och följa upp hur det går för dig. få veta saker som gäller dig och få säga vad du tycker till ditt familjehem eller din socialsekreterare. bli lyssnad på och respekterad för dina åsikter. oftast få läsa utredningen om dig själv och få förklarad. Du har då även rätt att läsa domen om du har placerats med stöd av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Du har rätt att fråga flera gånger om det är något du inte förstår eller vill veta mer om. oftast få läsa anteckningar som förs om dig och om tycker något är fel har du rätt att få din uppfattning antecknad. Skola och utbildning Du har rätt att få det stöd i skolarbetet som du behöver, både i skolan och familjehemmet. Du har också rätt att få hjälp till utbildning eller annan sysselsättning. Hälso- och sjukvård och tandvård Du har rätt att få den hälso- och sjukvård och tandvård du kan behöva. Boende Du har rätt att få känna trygghet i familjehemmet. Du ska mötas med vänlighet och respekt och behandlas på samma sätt som andra barn och ungdomar i familjehemmet. Du har rätt att ha dina personliga saker i fred. Det finns också människor som stannar en stund, och lämnar fotspår i våra hjärtan. Och vi är aldrig mer detsamma. (Okänd) Forum för Familjevård -Teamet för ännu bättre familjevård Kontakt med föräldrar och andra Du har oftast rätt att ha kontakt med dina föräldrar, syskon och andra personer som du tycker är viktiga. Det är i första hand din önskan att få träffa dina föräldrar eller andra som man ska lyssna på, även om det inte alltid blir som du vill. När du blir 18 år Du kan bo kvar i familjehemmen efter att du har fyllt 18 år men du behöver prata med din socialsekreterare om detta. IVO:s barntelefon , Familjehem Vet du vilka rättigheter du har? 18 Familjehemmet

19 Familjehemmens Riksförbund Länsföreningar, Lokalföreningar och Förbundsstyrelsen Stockholm AB Christina Jansèn Södermanland D Ann-Christin Larsson Östergötland E Maria Bergström Kronoberg Kalmar GH Annette Andréen Gotland I Torsten Lindqvist Blekinge K Eva Folin Västsverige P+O Gudrun Atleflo FamiljehemsGuiden Tel Rådgivare Halland N Calle Bonath Örebro T Gizela Wizell Värmland S Ylva Gavell Söderström Västmanland U Maria Bergman Västernorrland Jämtland XYZ Monica Fahlén Västerbotten AC Rolf Ringsell www. familjehemsforeningen.se Forum för familjevård Du kan ringa någon av dessa FR-utbildade rådgivare om Du har frågor mm kring dina uppdrag: Carita Stenbacka-Tenezakis Maria Bergman, Järna Telle Söderberg, Södertälje Yvonne Nordström-Pettersson, Stjärnhov Ulrika Boklund, Trekanten Hans Larsson, Hälleforsnäs Calle Bonath, Hyssna Gizella Wizell, Odensbacken Ylva Gavell Söderström, Arvika Rolf Ringsell, Umeå Britt Bergman, Kalix Susann Vikberg, Boden Norrbotten BD Stig-Roland Carlzon Dalarna W Telle Söderberg Södertälje AB Maria Bergman VA. Östergötland Maria Bergström Ödeshög Margot Pettersson Förbundsstyrelsen Ordförande: Telle Söderberg, Glasbergavägen 44, SÖDERTÄLJE , V. ordf.: Maria Bergman, Gullvivsstigen 20, JÄRNA, , Kassör: Hans Larsson, Lugnet, HÄLLEFORSNÄS, , Sekreterare: Susann Vikberg, Snårvägen 7, BODEN, , Ledamot: Roland Oscarsson, Dimbo Dala, VINGÅKER, , , Ledamot: Gizela Wizell, Lännäs 1312, ODENSBACKEN, , Ledamot: Magnus Lorentzon, Ramviksby Rönstorpet 142, RAMVIK, , Suppleant: Ulrika Boklund, Mejerigatan 1 A, TREKANTEN Suppleant: Carita Stenbacka-Tenezakis, Telefonvägen 15, HÄGERSTEN Suppleant: Monica Fahlén, Ytterskog 208, ÄLANDSBRO, , Revisor: Christina Jansèn, Myrstuguvägen 283, VÅRBY, Revisor: Carina Wahlström, Södervägen 11, ASPABRUK, Valberedningens sammankallande: Britt Bergman, Hallonstigen 8, Kalix, , Familjehemmet

20 Familjehemmens Riksförbund St. Malmsvägen KATRINEHOLM Konsulentstödd familjehemsvård i mellersta och södra Sverige Familjehemspoolen har arbetat med Konsulentstödd familjehemsvård sedan Konsulenter med gedigen kompetens och erfarenhet. Hög tillgänglighet och fördelaktig prisbild. Kontakta vår samordnare Caroline Åkerhielm Välkommen till Sveriges största nätverk av familjehem! FamiljehemsGuiden Familjehemsguiden söker efter nya samarbetspartner, både erfarna och nya familjer. Kontakta oss gärna för mer information. Vi kan erbjuda socialtjänsten... Förstärkt familjehemsvård. Professionell handledning till yrkesverksamma inom psykosociala området. Extern handledning till kommunens egna familjehem för kortare eller längre perioder efter behov. Familjehemsguidens handledare är utbildade enligt handledarföreningens krav. Kontakta FamiljehemsGuiden Tel.vx Box 3, Trosa Besöksadress: Industrigatan 5, Trosa

Stöd ett barn. Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson

Stöd ett barn. Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson Stöd ett barn Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson Om den här broschyren Hej! Vad kul att du läser den här broschyren! Det betyder förhoppningsvis att du vill lära dig mer om de olika uppdragen

Läs mer

Systematisk uppföljning av placerade barn

Systematisk uppföljning av placerade barn Systematisk uppföljning av placerade barn Ann Christin Rosenlund Systematisk uppföljning av Stadskontoret Malmö placerade barn Utifrån forskning Utifrån kunskap om de lokala behoven Kvalitetsutveckling

Läs mer

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå Information till er som funderar på att bli familjehem Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård Boden, Kalix, Luleå och Piteå 1 Välkommen till vår informationssida! Ring gärna så får vi informera och

Läs mer

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det

Läs mer

familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder

familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder 1 Vad är familjehem, förstärkt familjehem, kontaktfamilj och jourhem? Familjehem, förstärkt familjehem, kontaktfamilj och jourhem är vanliga hem som på

Läs mer

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN Intervjuer om familjehemsvård En vägledning för dig som rekryterar och utbildar blivande familjehem eller möter familjehem i handledningsgrupper. Filmen kan

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Sävsjöviks förstärkta familjehem Sävsjöviks förstärkta familjehem Vi erbjuder familjehemsvård för vuxna personer med missbruk och / eller kriminalitet. Vår målgrupp är företrädesvis Individer med konstaterad eller misstänkt neuropsykiatrisk

Läs mer

Barn. Vinjett SIP Vera

Barn. Vinjett SIP Vera Vera Vera är 15 år. Hennes storasyster är orolig för Vera då hon verkar ledsen, haft mycket huvudvärk och svårt att sova på nätterna. Systern har uppmärksammat att Vera senaste tiden gått ner i vikt och

Läs mer

Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter

Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter Nio Södertörnskommuner har haft en gemensam halvdag för utbyte av erfarenheter om placerade barns umgänge med sina föräldrar och andra närstående. Umgänge

Läs mer

Alla barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar

Alla barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar Ett vanligt hem Alla barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar Alla barn har rätt till föräldrar vuxna som fi nns och har tid och kärlek för sina barn. Men alla har det inte så. Många barn och ungdomar

Läs mer

AC omsorg växer! Nu söker vi fler familjehem i Norrbotten & Västerbotten. Mer info: www.ac-omsorg.se

AC omsorg växer! Nu söker vi fler familjehem i Norrbotten & Västerbotten. Mer info: www.ac-omsorg.se AC omsorg växer! Nu söker vi fler familjehem i Norrbotten & Västerbotten Mer info: www.ac-omsorg.se AC omsorg växer! Nu söker vi fler familjehem i Norrbotten Inom AC omsorg arbetar vi med barn i alla åldrar

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar 2014 Är du man eller kvinna? 13% 11% Man Kvinna 76% Ålder? 11% 6% 11% 26% 20-30 31-45 40-60 Över 61 46% Hur hittade ni AHA (Anhöriga Hjälper Anhöriga)? 11% 3% 8% 22%

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen

Läs mer

Utmaningar i fo rskolan

Utmaningar i fo rskolan Studiematerial Utmaningar i fo rskolan Att förebygga problemskapande beteenden Utgiven av Gothia Fortbildning, 2015 Författare: David Edfelt, leg. psykolog, provivus.se Handledning, utbildning och utveckling

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren Rapport 2013 Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren rapport 2013-04-10 2(13) Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 4 2. Metod... 4 3. Sammanfattning...

Läs mer

fokus på anhöriga nr 20 dec 2011

fokus på anhöriga nr 20 dec 2011 FOTO: SCANPIX fokus på anhöriga nr 20 dec 2011 Anhöriga i stort behov av eget stöd En enkät som föreningen Attention i våras skickade ut till sina medlemmar visade att få anhöriga känner till bestämmelsen

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Familjevårdens Centralorganisation:s (FaCO) synpunkter på delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet placeringsformer för barn och unga.

Familjevårdens Centralorganisation:s (FaCO) synpunkter på delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet placeringsformer för barn och unga. Socialdepartementet 103 33 Stockholm Diarienr. S2014/1332/FST Familjevårdens Centralorganisation:s (FaCO) synpunkter på delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet placeringsformer för barn och unga.

Läs mer

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv FÖR BARNENS SKULL Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv Maria.Bangura_Arvidsson@soch.lu.se, id hl Socialhögskolan, l Lunds universitet it t Föreläsningen Familjerätts-

Läs mer

Familjehem. - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar

Familjehem. - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar Familjehem - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar Alla barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar Alla barn har rätt till föräldrar som kan ge dem trygga uppväxtförhållanden.

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

Till dig som bor i familjehem

Till dig som bor i familjehem Till dig som bor i familjehem Till dig som bor i familjehem Din socialsekreterare heter... och har telefonnummer... E-postadressen är... Gruppledaren för din socialsekreterare heter... och har telefonnummer...

Läs mer

Förstärkt familjehemsvård. Ansvar och roller när socialnämnden anlitar privata konsulentverksamheter

Förstärkt familjehemsvård. Ansvar och roller när socialnämnden anlitar privata konsulentverksamheter Förstärkt familjehemsvård Ansvar och roller när socialnämnden anlitar privata konsulentverksamheter Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87 Beslut vid regeringssammanträde den 12 juni 2014 Sammanfattning av tilläggsuppdraget Regeringen

Läs mer

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Bakgrund Syftet med blandade lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap. Samtliga lokala lärande nätverk består

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Förstudie av familjehem

Förstudie av familjehem www.pwc.se Revisionsrapport Stefan Wik Förstudie av familjehem Hultsfreds kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Metod... 1 2. Iakttagelser...2 2.1. Om familjeenheten och

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

Rutiner och checklista vid rekrytering av familjehem

Rutiner och checklista vid rekrytering av familjehem Rutiner och checklista vid rekrytering av familjehem Rutinerna följer Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2012:11 (S), Checklistan förvaras, efter att den fyllts i och undertecknats, i

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Utvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet?

Utvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet? Utvärdering Hur är du med dagen som helhet? miss B. 2 4 12,1 C. 3 19 57,6 10 30,3 Total 33 100 97,1% (33/34) Bra ordnat trots sista-minuten-återbud Familjeverkstaden blev inställd pga sjukdom Det blev

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE Ung och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. Att prata med din tonåring om alkohol När det gäller alkohol

Läs mer

Utbildningar för. Familjehem. Arrangerade av Gryning Vård AB

Utbildningar för. Familjehem. Arrangerade av Gryning Vård AB Utbildningar för Familjehem Arrangerade av Gryning Vård AB Hösten 2012 våren 2013 Innehåll UTBILDNINGAR En mötesplats för familje- och jourhem... sid 3 Kulturmöten och kulturkrockar barnuppfostran i olika

Läs mer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer Stärka barn i socialt utsatta livssituationer genom att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka beslutsfattare och politiker

Läs mer

Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet

Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet Du kan hjälpa och stödja Som kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet kan du hjälpa och stödja personer med funktionsnedsättningar så att de kan leva

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Mall vid kartläggning

Mall vid kartläggning Mall vid kartläggning Skola: Elevens namn: Datum: Närvarande personer vid kartläggning: Situationer som fungerar bra för eleven Situationer som fungerar mindre bra för eleven Elevens starka och svaga sidor

Läs mer

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem)

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) Det här instrumentet har konstruerats med utgångspunkt från vad forskning och praktik visar är

Läs mer

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2011-09-09 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och

Läs mer

Familjehemsvård i Sollentuna kommun

Familjehemsvård i Sollentuna kommun Familjehemsvård i Sollentuna kommun BIF - projektet Startade 2004 BIF-projektet (Barn i fokus i familjehemsvård) Tre socialsekreterare skulle under två år enbart arbeta med de familjehemsplacerade barnen.

Läs mer

Nyhetsblad januari 2012

Nyhetsblad januari 2012 Nyhetsblad januari 2012 Januari månad har knappt gått förbi men julledigheten och nyårsfirandet känns redan långt borta. Jag tar detta som ett bevis på att det går fort när man har roligt! Ett helt nytt

Läs mer

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1)

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1) LEKTIONER KRING LÄSNING Lektionsövningarna till textutdragen ur Sara Kadefors nya bok är gjorda av ZickZack Läsrummets författare, Pernilla Lundenmark och Anna Modigh. Billie: Avgång 9:42 till nya livet

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INLEDNING INTERAKTION: SAMVERKAN, SAMSPEL ELLER ÖMSESIDIG PÅVERKAN? Vad betyder det att något är interaktivt? Det är lite av ett modeord och många vill använda det. Många gånger

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Krav på er som familjehem

Krav på er som familjehem Att bli Familjehem För de barn i Lund som av någon anledning inte kan bo kvar hemma är en placering i familjehem ett mycket fint alternativ. Det kan handla om både kortare och längre placeringar och ibland

Läs mer

Huvudman Magelungen utveckling AB

Huvudman Magelungen utveckling AB T2_1 2010 v 1.0 BESLUT Tillsynsavdelningen Eva Stoor Karlberg eva.stoor-karlberg@socialstyrelsen.se 2012-04-16 Dnr 9.1-375/2012 1(6) Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 STOCKHOLM Huvudman Magelungen

Läs mer

Familjehemsplacerade barns och ungdomars hälsa

Familjehemsplacerade barns och ungdomars hälsa RINKEBY-KISTA STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) DNR 1.5.1.851-2012 2013-03-07 SDN 2013-03-21 Handläggare: Lisbeth Oulis Telefon: 08-508 01 696 Till Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Information till dig som vill bli familjehem

Information till dig som vill bli familjehem 1 (3) Information till dig som vill bli familjehem Vad innebär det att vara familjehem? Att vara familjehem innebär att ta emot ett barn eller en ungdom i sitt hem och ge det en naturlig hemmiljö och en

Läs mer

Till dig som förlorat di barn

Till dig som förlorat di barn Till dig som förlorat di barn Spädbarnsfonden Till dig som förlorat ditt barn Vi som skrivit den här foldern är mammor och pappor som också har förlorat ett barn. Ett ögonblicks skillnad, från en sekund

Läs mer

SOSFS 2006:20 (S) Allmänna råd. Socialnämndens ansvar vid behov av ny vårdnadshavare. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2006:20 (S) Allmänna råd. Socialnämndens ansvar vid behov av ny vårdnadshavare. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2006:20 (S) Allmänna råd Socialnämndens ansvar vid behov av ny vårdnadshavare Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Bakgrund. Läsförståelse. Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson

Bakgrund. Läsförståelse. Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson Bakgrund Det här materialet kompletterar boken Barnet. Det kan användas individuellt eller i grupp. Om rubriken följs av symbolen: (+) innebär det att

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Barns delaktighet i familjerättsliga processer

Barns delaktighet i familjerättsliga processer Barns delaktighet i familjerättsliga processer - Dokumentation och utmaningar i det sociala arbetet 2012-03-30 Barns rättigheter Rättighet ett mångtydigt begrepp. Legala och moraliska rättigheter. Enbart

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina Förlåt mig mamma! D et finns bara en människa här på jorden som älskar mig och det är min mamma. Jag är en svår och besvärlig person som jag ofta är fruktansvärt trött på, en människa jag tycker riktigt

Läs mer

När barn inte kan bo med sina föräldrar

När barn inte kan bo med sina föräldrar När barn inte kan bo med sina föräldrar Socialtjänstens uppföljning och kontakt med barn som bor i familjehem Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs

Läs mer

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Det finns många spännande aktiviteter som scouterna kan bjuda in sina kompisar till. Att följas till scoutmötet känns kul och tryggt. Att ha

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

LPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård

LPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård LPT Dina rättigheter under tvångsvård Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge

Läs mer

Veronica s. Dikt bok 2

Veronica s. Dikt bok 2 Veronica s Dikt bok 2 Det är bra att ha en syster Min syster betyder så mycket för mig. Jag vet att hon betyder likadant för mig. Om jag vill henne något så vet jag att hon finns där för mig. Jag är glad

Läs mer

Det goda boksamtalet- en ömsesidig dialog Våra gemensamma tankar för att boksamtalet ska bli bra, Sa 1a och Språkintroduktionen.

Det goda boksamtalet- en ömsesidig dialog Våra gemensamma tankar för att boksamtalet ska bli bra, Sa 1a och Språkintroduktionen. Våra gemensamma tankar för att boksamtalet ska bli bra, Sa 1a och Språkintroduktionen. I boksamtalet vill jag att de andra i gruppen ska- ha ett mordiskt intresse, brinnande blick, öronen på skaft och

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Länsfolkhälsodagen 19 oktober Utvärdering Förmiddag Kvarstående ojämlikhet i ohälsa en utmaning.

Länsfolkhälsodagen 19 oktober Utvärdering Förmiddag Kvarstående ojämlikhet i ohälsa en utmaning. Länsfolkhälsorådet Gävleborg Länsfolkhälsodagen 19 oktober Utvärdering Förmiddag Kvarstående ojämlikhet i ohälsa en utmaning. Intressanta jämförelser och bra föreläsning. En mycket intressant föreläsning.

Läs mer

10 september. 4 september

10 september. 4 september I AM GREGER PUTTESSON 4 september Hej dumma dagbok jag skriver för att min mormor gav mig den i julklapp! Jag heter Greger förresten, Greger Puttesson. Min mamma och pappa är konstiga, de tror att jag

Läs mer

LISAS DAGBOK när autismen tar över. Thomas Filipsson

LISAS DAGBOK när autismen tar över. Thomas Filipsson LISAS DAGBOK när autismen tar över Thomas Filipsson Barnläkaren var tydlig och korrekt Det är något som inte stämmer. Orden är hämtade från den 8 maj 1995. På avdelning 15 på Vrinnevisjukhuset i Norrköping.

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Verktygslåda för mental träning

Verktygslåda för mental träning Lek med tanken! Instruktioner för Verktygslåda för mental träning Här hittar du några verktyg som hjälper dig som är aktiv idrottare att bli att bli ännu bättre i din idrott. Är du tränare eller förälder

Läs mer

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg 0709-844

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius 1. Jämställdhet är ett politiskt mål i Sverige. Regeringen har formulerat det som att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna

Läs mer

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203 Antal svarande Fråga. I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=23 9 9 8 79 Antal svarande 7 6 5 4 I mycket hög grad I hög

Läs mer

Utvärdering av projektet Flodagruppen

Utvärdering av projektet Flodagruppen Utvärdering Flodagruppen 1 Utvärdering av projektet Flodagruppen Elever och föräldrar Johan Heintz Handledare: Annika Hall Sveagatan 15 Kurator vid Dergårdens gymnasium, 413 14 Göteborg Lerum e-mail: johan.heintz@kulturverkstan.net

Läs mer