Frågor och svar om utredningens förslag SOU 2015:20. Varför föreslår ni att den gamla lagens skrotas?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Frågor och svar om utredningens förslag SOU 2015:20. Varför föreslår ni att den gamla lagens skrotas?"

Transkript

1 Promemoria Utredningen om betalningsansvarslagen S 2014:05 Huvudsekreterare Anna Ingmanson Mobil E-post Frågor och svar om utredningens förslag SOU 2015:20 Varför föreslår ni att den gamla lagens skrotas? Nuvarande lag, betalningsansvarslagen, BAL, har förändrats mycket sedan den infördes och många av bestämmelserna är obsoleta. De förslag som vi lämnar är så pass omfattande att de inte gick att lappa och laga i den gamla lagen, därav att vi tagit fram på en helt ny lag. Vi tyckte inte heller att gamla lagens titel, betalningsansvarslagen var bra, det lägger fokus på betalningsansvar när fokus måste vara på samverkan. Varför fungerar inte den gamla lagen så bra idag? BAL vilar i stor utsträckning på förarbeten från åttiotalet men har kompletterats genom åren. De grundtankar som finns i lagen bygger på förutsättningar och arbetssätt som fanns vid dessa tidpunkter. Mycket har hänt inom såväl hälso- och sjukvård som socialtjänsten sedan dess. Det nuvarande regelverket passar illa med dagens vård och omsorgsstruktur och kommer att fungera ännu sämre i framtiden. All lagstiftning har ett bäst-före-datum och vi anser att den gamla lagens bäst-före datum är passerat. Vad innebär förslagen sammanfattat Lite förenklat kan man säga att nuvarande lag innehåller bestämmelser om vårdplanering och betalningsansvarets inträde. Om kommuner och landsting vill får man komma överens om andra regler när det gäller fristdagar för betalningsansvarets inträde och belopp. Idag inträder kommunens betalningsansvar efter fem vardagar efter att de mottagit en kallelse från slutenvården. För patienter i psykiatrin inträder betalningsansvaret efter trettio vardagar. Det innebär att eftersom man i nuvarande system räknar vardagar så är fristdagarna för patienter i somatiken minst en vecka innan betalningsansvaret inträder. Konstruktionen med att bara räkna vardagar innebär också att det vid storhelger med många röda dagar kan det kan dröja väldigt lång tid innan betalningsansvaret inträder, beroende på hur många vardagar som

2 2 förflutit. Den föreslagna lagen innehåller också, precis som idag, vissa övergripande bestämmelser som rör hållpunkter i den informationsöverföring som måste ske mellan berörda enheter, men de är annorlunda än nuvarande lag. Den föreslagna lagen innehåller nya krav på huvudmännen att komma överens om samverkan avseende utskrivningsklara patienter. Det gäller t.ex. rutiner för informationsöverföring och planeringsprocess. Men nya lagen ställer krav på huvudmännen att även komma överens om när kommunernas betalningsansvar ska inträda och vilka belopp som kommunen då ska betala. I lagen införs också en back-up lösning om huvudmännen inte kan komma överens om fristdagar innan betalningsansvar inträder och belopp. Back up lösningen innebär att kommunernas betalningsansvar inträder efter tre dagar om en utskrivningsklar patient fortfarande är kvar i slutenvård. Det innebär således lite striktare krav än idag. Det är viktigt att komma ihåg att landstingen sitter på viktiga förutsättningar för att kommunerna ska kunna ta sin del av ansvaret. Därför skärps även kraven på vad landstingen ska göra i processen. Landstingen måste bl.a. tidigare i processen underrätta kommunerna att en patient skrivits in i slutenvård och landstingen måste ange en beräknad utskrivningsdag till kommunerna så att de får bästa möjliga förutsättningar att planera för att överta ansvaret för patienten. Vi skärper också kraven på vad den landstingsfinansierade öppna vården ska göra i samband med utskrivning. Detta för att dessa patienter så gott som alltid behöver insatser från den landstingsfinansierade öppna vården, tex en vårdcentral. Kraven innebär att alla patienter som omfattas av lagen ska få en fast vårdkontakt utsedd t.ex. på en vårdcentral och den fasta vårdkontakten måste vara med i planeringsarbetet i samband med utskrivning. Om landstinget inte fullgör sina delar så inträder inte heller något betalningsansvar för kommunen. Utöver en ny lagstiftning föreslår vi att regeringen initierar ett utvecklingsprogram för att ge stöd i det förändringsarbete som behöver göras. Utvecklingsprogrammet består av flera olika delar och vi rekommenderar att det hålls ihop nationellt. Det handlar tex om metodstöd och att ge stöd till huvudmännen i att använda SIPsamordnad individuell planering, att utveckla arbetssätten med fast vårdkontakt men även olika modeller för Trygg hemgång. Trygg hemgång innebär ett strukturerat arbetssätt för att skriva ut patienten till sitt eget boende istället för till korttidsvistelse. Utvecklingsprogrammet innehåller även stöd till huvudmännen i processen med att teckna överenskommelser och utredningsstöd för att hitta och åtgärda de lokala bromsklossarna i systemet. Varför föreslår ni förändrade planeringsbestämmelser? Hur planeringen görs i samband med utskrivning har betydelse för frekvensen av oplanerade återinläggningar och patientens upplevda trygghet. Med dagens lagstiftning anser vi att alltför mycket fokus läggs

3 på att snabbt upprätta en vårdplan. Det blir ofta en punktinsats och dessutom deltar inte alla berörda aktörer och kompetenser som bör vara med. Framförallt är den landstingsfinansierade öppna vården mycket ofta frånvarande i planeringsarbetet. Dagens system stödjer indirekt ett arbetssätt där vården och omsorgen är alltför reaktiv man planerar vården när något allvarligt har hänt och ofta uteslutande då. Planeringarna blir ofta punktinsatser och snabbt inaktuella. Vi vill att den nya lagen istället ska styra mot ett mer proaktivt arbetssätt - att planeringsarbetet ses som en process, med inbyggda uppföljningar. I en förlängning hoppas vi att den föreslagna lagstiftningen bidrar till att mer planeringsarbete görs för att förebygga behov av slutenvård. Vårt förslag innebär att betalningsansvarets inträde inte längre kopplas lika starkt till att vissa moment i planeringsprocessen ska vara uppfyllda som är fallet idag. Fristdagarna för betalningsansvarets inträde räknas idag från när kommunen mottog kallelse till vårdplanering och betalningsansvaret kan inträda när vårdplanen är upprättad. Vi anser att det i stor utsträckning gör att man inte planerar på det sätt, vid den tidpunkt och i den omfattning som de professionella runt patienten anser skulle vara bäst för den enskilda patienten. Vårt förslag innebär istället att betalningsansvaret inträder efter en viss tid efter att slutenvården underrättat att patienten bedömts som utskrivningsklar. Då minskar risken att planeringsprocessen påverkas för mycket för att passa i konstruktionen av betalningsansvaret. 3 Varför har ni valt att inte detaljreglera planeringsprocessen? Egentligen är förändringen inte så stor i juridisk mening, men vi gör några korrigeringar. Redan idag är berörda verksamheter skyldiga att planera sina insatser enligt befintlig lagstiftning både vad den egna verksamhetens insatser och att samplanera med andra verksamheter. Den största skillnaden mellan nuvarande ordning och vårt förslag är att vårt förslag inte styr mot när i tid en vårdplan måste upprättas. Vi måste ha i åtanke också att det är flera processer som sker parallellt, de mottagande enheterna i kommuner och landstingets öppenvård behöver förbereda och planer för sina respektive ansvarsområden och de behöver ha en process där de planerar ihop så att de olika delarna blir en helhet för patienten. Vårt förslag innebär att lagen ger några viktiga principer och de stora penseldragen, samt bestämmelser som har betydelse för själva betalningsansvaret. Istället föreslår vi att huvudmännen blir skyldiga att komma överens om hur de ska samarbeta med varandra exempelvis avseende rutiner för planeringsarbetet. Huvudmännen och de

4 4 professionella behöver utarbeta rutiner för planeringen som fungerar lokalt och anpassas efter olika målgrupper eller situationer det är inte lämpligt att lagstifta om så verksamhetsnära detaljer. Lagstiftningen skulle bli mycket omfattande och stelbent och sannolikt ohanterligt i praktiken. Dessutom skulle det innebära att planeringsprocessen inte kan anpassas tillräckligt efter varje patient och situation. Den föreslagna lagen styr inte längre mot att den gemensamma planeringen görs innan utskrivning. Det innebär givetvis inte att det inte ska göras om det behövs i det enskilda fallet. Vi anser att det ska vara så att de professionella runt patienten måste få ett större utrymme att avgöra när i tid planeringen sker och i vilka steg. För många patienter behöver omfattande gemensam planering göras innan patienten skrivs ut och följas upp efter utskrivning men för andra patienter kan en enklare planering göras före utskrivning och den gemensamma planeringen göras när patienten skrivits ut. Omfattningen och när i tid planeringen görs kommer vara olika för olika patienter. Ett sätt att differentiera planeringsprocesserna är exempelvis att använda olika riskbedömningsmodeller som t.ex. MAVA i Umeå (beskrivs i betänkandets avsnitt 9). Men det kan vara många andra faktorer som påverkar planeringsprocessen. Om patienten är ett barn behöver även skolan vara med i planeringen men det beror på omständigheterna runt varje fall när i tid och hur som skolans delaktighet är viktig. Vi har sett flera exempel på att man gör en väldigt enkel planering innan patienten skrivs ut och sedan görs en mer omfattande planeringsinsats när patienten återhämtat sig lite, med det nya regelverket så möjliggör vi det på ett bättre sätt. Fördelen med detta är att patienten kan bli mer delaktig i planeringen och då blir det också bättre för alla parter. Den fasta vårdkontakten ges en nyckelroll i planeringsarbetet varför? Vi anser att ett av de stora bekymren med nuvarande ordning är att den landstingsfinansierade öppenvården inte är tillräckligt delaktiga i planeringsarbetet i samband med utskrivning. Kommunerna upplever ofta att de är övergivna i planeringssituationen och öppenvårdens frånvaro har sannolikt stor betydelse för frekvensen av oplanerade återinläggningar. Vi har velat konstruera ett regelverk som också lägger ansvar på den landstingsfinansierade öppenvården att vara delaktiga i arbetet. Det är vår fasta övertygelse att patientens vistelse i slutenvård måste bli en angelägenhet inte bara för kommunerna utan även för den landstingsfinansierade öppenvården. Ett inspirerande exempel är Närvård västra Skaraborg (beskrivs i betänkandets avsnitt 9) där den fasta vårdkontakten till och med är med och rondar sina patienter i slutenvård. Vår konstruktion gör att öppenvårdens delaktighet byggs in i systemet. Vår förhoppning är också att det ska öka kontaktytorna mellan

5 slutenvården och den landstingsfinansierade öppenvården det är ingen svensk paradgren idag. 5 Stämmer det att den fasta vårdkontakten inte behöver skicka kallelse till samordnad individuell planering förrän efter tre dagar efter att patienten bedömts som utskrivningsklar? Nej, det stämmer inte riktigt. Detaljer kring rutiner för planeringsprocesserna måste utarbetas lokalt och med stort utrymme för de professionellas bedömningar av vad som är lämpligt i det enskilda fallet, se frågorna ovan. Planeringsprocessen och vem som gör vad och när måste utarbetas gemensamt lokalt så att man får arbetssätt som fungerar lokalt och anpassat efter olika typer av planeringssituationer och målgrupper. De tre dagarna är koppade till betalningsansvaret och inte primärt till planeringsprocessen, det är viktigt att komma ihåg det. Konstruktionen syftar till att ge incitament för att den fasta vårdkontakten agerar skyndsamt. Landstingen sitter på många viktiga förutsättningar för att kommunerna ska kunna göra sin del av arbetet däri ligger att den landstingsfinansierade öppenvården är delaktig och bidrar i planeringsarbetet. Idag finns inga motsvarande incitament alls för den landstingsfinansierade öppna vården att vara delaktig. Konstruktionen med de tre dagarna är tänkt att säkerställa att om den landstingsfinansierade öppenvården inte klivit in på banan tidigare i processen så tycker vi inte heller att kommunerna fått bra förutsättningar för sitt arbete och att det inte är rimligt att kommunerna ska få något betalningsansvar. Vi ville sätta en skarp tidsgräns istället för bara skyndsamt eftersom det då blir tydligare att avgöra om betalningsansvaret inträtt eller inte. Av rent pedagogiska skäl valde vi tre dagar som då blir samma som den nationella back-up lösningen med kommunernas betalningsansvar. Huvudmännen kan avtala om annat om de vill ha andra lösningar. Den fasta vårdkontakten behöver ju inte vara läkare men patienter i denna målgrupp behöver så gott som alltid läkarinsatser, inte sällan omfattande sådana, efter slutenvårdstiden hur säkerställer ni det? Hur det medicinska ansvaret går över från en läkare till en annan är idag inte lagreglerat, däremot finns det i landstingens egna rutiner angivet hur det ska gå till. Detta är ett stort problemområde idag, vi vet att det ofta finns glapp i denna överlämning. Det gör att patienten inte vet vem som är ansvarig efter att patienten lämnar sjukhuset, inte heller vet kommunens personal vem de ska vända sig till om de behöver konsultera patientens läkare. Vi har bedömt att vi inte haft mandat att gå in och utreda och reglera detta med de direktiv vi haft. På så vis innebär inte

6 6 våra förslag någon förbättring. Men vi hoppas såklart att eftersom parterna nu tvingas komma överens om hur man ska samarbeta om utskrivningsklara så tar man med även detta i sina lokala överenskommelser och säkerställer det den vägen i de kommuner och landsting detta är ett problem. Vi har valt att knyta planeringsansvar i den landstingsfinansierade öppenvården till den fasta vårdkontakten för vi har tagit sikte på den fasta vårdkontaktens koordinerande uppdrag enligt redan befintlig lagstiftning. Men vi ska också tillägga att den fasta vårdkontakten mycket väl kan vara läkare och bör vara läkare när det är mest lämpligt för patienten. För patienter med livshotande tillstånd ska det vara en läkare som är fast vårdkontakt, det följer av föreskrifter från Socialstyrelsen (2 kap. 3 och 4 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd, SOSFS 2011:7), om livsuppehållande behandling. Om den fasta vårdkontakten missat att skicka en kallelse till samordnad individuell planering då får kommunerna inget betalningsansvar och då kan väl patienten bli kvar i slutenvård hur länge som helst? Det stämmer att kommunerna inte kan bli betalningsansvariga om inte den fasta vårdkontakten agerat i tid. Vi har tyckte att det varit en rimlig lösning, incitamenten kan inte bara riktas mot kommunerna när det är flera parter som behöver vara med. Vi tror att ekonomiska incitament behövs för att få till kortare väntetider för patienterna. I fall som detta så förvinner det ekonomiska incitamentet efter tre dagar om patienten fortfarande är kvar i slutenvården då men det innebär ju inte att det är tillåtet att patienten blir liggande kvar i slutenvård i onödan. Kraven på god vård och god kvalitet i socialtjänsten innebär ju att kommunerna behöver agera skyndsamt för att inte patienten ska få vänta för länge. Om väntan blir otillbörligt lång kan det bli en fråga för tillsynen. Har ni gjort någon riskanalys av förslagen? Utredningsarbetet innebär att man kontinuerligt analyserar alla möjliga scenarios och väger för och nackdelar med olika alternativ, däri ingår naturligt att uppmärksamma risker och förutsättningar. Det har vi såklart också gjort. Och givetvis finns risker även med dessa förslag som vi vägt mot potentiella vinster. När man föreslår en stor förändring har man aldrig något facit, det är ju att ge sig in i något nytt. Man måste samtidigt komma ihåg att lagstiftning på detta område oftast är mer generell och sällan är så detaljerad att den kan ersätta mer verksamhetsnära rutiner som kompletterar lagstiftningen. När det gäller exempelvis framtagande av rutiner för informationsöverföring och samarbete i planeringsprocessen är det viktigt att huvudmännen anpassar sina rutiner så att de fungerar lokalt och i den processen förutsätter vi att man väger

7 in relevanta riskbedömningar. I detta arbete är patientsäkerhetsaspekten självklar och huvudmännen måste ha en samsyn när det gäller hur patientsäkerheten ska säkras när patienten byter vårdnivå. Vi tror att vårt förslag om att den fasta vårdkontakten ska vara delaktig i planeringsarbetet också är en viktig åtgärd för att säkra upp att patienten på ett tryggt och effektivt sätt kan lämna slutenvården. 7 Om bristen på korttidsplatser är en stor bromskloss idag varför föreslår ni inte en generell utbyggnad av dessa? Det är riktigt att väntan på korttidsplats är den enskilt största förklaringen till att kommunerna fick betala avgift till landstingen för överträdda fristdagar Samtidigt finns det en mängd andra faktorer som påverkar hur långa ledtiderna blir. Det är också viktigt att ha i åtanke att vad som är bäst för patienten att skrivas ut till om valet är ordinärt boende eller hemgång beror på många olika faktorer. Att först skrivas ut till korttidsboende för återhämtning och rehabilitering innan hemgång innebär i sig en ytterligare förflyttning och ett stopp på vägen som i sig kan innebära en påfrestning för patienten. Ibland är korttidsboende bästa alternativet och ibland är det bäst att skrivas ut till hemmet. Det finns många faktorer som påverkar vad som är bäst för patienten efter slutenvårdsvistelse, tex hur rehabiliteringsresurser är organiserade, personalens kompetens, närståendes situation, den enskildes hälsotillstånd, vilka behov av insatser som patienten har, geografiska avstånd. Sen är det givetvis oerhört viktigt vad patienten själv känner sig trygg med. Vi har sett många inspirerande exempel på arbetssätt där man sätter in mycket insatser i hemmet för att möjliggöra att patienten kan skrivas ut till hemmet istället för att ta omvägen över korttidsboende, se tex betänkandets avsnitt 9 om trygg-hemgångmodellen. Vi har uppfattningen att det förekommer att patienter lite slentrianmässigt skrivs ut till korttidsboende, utan att man övervägt andra alternativ. Vi har bedömt att det är mer strategiskt att stödja utvecklingen av sådana arbetssätt än att generellt sett stödja en utbyggnad av korttidsboenden och har lämnat förslag på ett sådant arbete inom ramen för det utvecklingsprogram som vi föreslår. Ni föreslår en back-up-lösning, dvs tre fristdagar innan kommunens betalningsansvar inträder, samtidigt som ni föreslår att huvudmännen måste avtala om hur de ska samverka med varandra är inte det att tala med dubbla tungor? Den decentraliserade välfärdsmodellen utgår från att huvudmännen har det fulla ansvaret för sina invånare och att verksamheterna lokalt utformas efter befolkningens behov. I vissa fall, som när det gäller utskrivningsklara, har huvudmännen svårare att samarbeta med varandra och hitta samsyn över hur verksamheter ska hänga ihop. I exempelvis Kronoberg fungerar samverkan så pass bra att man diskuterar att man vill

8 8 ta bort betalningsansvaret. Det är utmärkt tycker vi, då har man genom samarbete hittat bra gemensamma lösningar. I sådana frågor där huvudmännen har svårt att komma överens anser vi att staten måste säkerställa en viss nivå, annars riskerar patienter, men även personal, att hamna i kläm. När det gäller utskrivningsklara har vi bedömt att staten bör gå in och reglera en nivå ifall huvudmännen inte kan komma överens. Vi hade helst velat avstå från att ha en back-uplösning i lagen om huvudmännen inte skulle komma överens, men många företrädare för kommuner och landsting har uttalat att de inte ser någon möjlighet att nå samsyn i frågor om betalningsansvarets inträde och därför valde vi den här lösningen. Back-up lösningen kan också få en funktion av att i generella termer sätta en standard som de lokala överenskommelserna om fristdagar kommer att förhålla sig till. Vi ska komma ihåg att när lagen infördes så sattes ju standarden efter vad som var en bra standard på den tiden, men det är över tjugo år sedan och mycket har hänt sedan dess i såväl hälso- och sjukvårdens som socialtjänstens strukturer och arbetssätt. En dramatisk minskning av fristdagar för patienter i psykiatrin varför? Idag är det trettio vardags frist innan betalningsansvaret inträder. Det har enligt vår uppfattning bl.a. indirekt medfört att denna patientgrupp kommer i kläm. Vi anser att det dels är en implicit signal att dessa patienter inte är lika högt prioriterade och dels leder de trettio vardagarnas frist till att incitamenten för att vårdplanera enligt gällande bestämmelser rubbas. När det finns en risk att en patient blir kvar i slutenvård i onödan så länge som över en månad händer det att patienter skrivs ut utan att kommunen är underrättad överhuvudtaget. Det finns en generell uppfattning att detta skulle handla om en särskild sorts patienter som så gott som alltid har en komplicerad planeringssituation, och att det därav måste till längre planeringstid. Vi anser att en sådan syn är förlegad. Planeringssituation och komplexitet i planeringsarbetet för dessa patienter varierar precis som det gör med patienter inom somatisk vård. Vi anser inte heller att nuvarande lagstiftning är i överensstämmelse med god vård, det finns enligt vår uppfattning inte tillräckliga skäl för att fortsatt särbehandla patienter i psykiatrisk vård. Vilka incitament har huvudmännen att avtala om annat än den nationella back-up-lösningen? Vi har träffat många företrädare för såväl kommuner och landsting och vår uppfattning är att man ofta bekymrar sig över olika saker. Kommunerna är ofta oroliga för att en sänkning av fristdagarna och en höjning av beloppen skulle leda till att kostnaderna ökar för den avgift som man betalar till landstinget. Men man ska komma ihåg att avgiften utlöses inte i så många fall nationellt sett - och i de fall avgiften blir

9 aktuell är det oftast situationer där läget är särskilt besvärligt. Landstingens fokus ligger på vårdplatskapaciteten och för dem är kanske inte det stora problemet de få fall som blir långliggare dvs de som är kvar så länge att betalningsansvaret inträder, för landstingen är det mer angeläget att få ner volymerna av antal dygn som utskrivningsklara ligger kvar totalt sett. Ur ett god vård-perspektiv är det dock viktigt att hålla väntetiderna så korta som möjligt. Ur vårt perspektiv vill vi att huvudmännen nu på allvar börjar diskutera hur de skulle kunna hitta lösningar som fungerar för båda parter, det borde absolut vara möjligt. Det krävs att man lägger bort prestigen och revirtänkandet och utgår från patientens bästa. I det här fallet sammanfaller det med skattebetalarnas bästa ett bra omhändertagande blir billigare totalt sett för systemet. Vi hoppas att huvudmännen utvecklar differentierade fristdagar utifrån olika typsituationer liknande det som finns i Danmark (se avsnitt 9 i betänkandet). Det skulle exempelvis kunna innebära att för personer med en lättare planeringssituation t.ex. där behovet av insatser är mer eller mindre oförändrat efter utskrivning eller patienter som redan har en plats i särskilt boende, så skulle fristdagarna kunna vara en eller möjligen två. För patienter som är tidigare okända av kommunen och där omfattningen av planeringen är mycket stor kan det vara befogat med någon mer fristdag. Många kommuner vill ha fler fristdagar än de fem resp. trettio vardagar som de har idag innan betalningsansvaret inträder. Bland de kommuner vi träffat är många starkt negativa till detta med att ha färre fristdagar, det innebär ju ett tryck på snabbare processer. Kommunerna kommer vilja ha fler fristdagar än den nationella back-uplösningen. Vi hoppas att huvudmännen börjar samtala med varandra om vad de kan göra gemensamt för att underlätta för kommunerna att snabbare överta ansvaret. Flera kommunrepresentanter har till utredningen framfört att det skulle vara lättare för kommunerna att snabbare överta ansvaret för patienterna om landstingen ökade ambitionsnivån avseende vilka förutsättningar man ger till kommunerna. Det kan tex gälla att säkerställa tillräcklig läkarmedverkan i den kommunala hälso- och sjukvården eller att landstingen skulle säkerställa snabbare övergång av det medicinska ansvaret för patienten från läkare i slutenvård till läkare i öppenvård. Kommunerna drabbas ofta av onödigt merarbete om den information de får från slutenvården inte är korrekt, t.ex. läkemedelslistor, vilket gör att kommunerna inte gärna vill ta över ansvaret för patienter tex inför en helg. Landstingen borde ha ett stort intresse av att tillmötesgå kommunernas behov om det kan underlätta för kommunerna att snabbare överta ansvaret för patienterna. Parterna skulle om de vill kunna avtala om sådana villkor i överenskommelsen. 9

10 10 Kommer detta att bli dyrare för kommunerna och hur ska det finansieras? Vi har jämfört kostnader för olika kostnadsposter inom äldreomsorg på olika sätt. De som har korta väntetider idag jämfört med genomsnittet, jämfört med långsamma kommuner, jämfört med kommuner i län med snabba processer resp. långsamma. Vi hittar inga sådana tydliga samband att vi kan säga att det blir dyrare om man snabbare tar över ansvaret eller det omvända att det blir billigare om man har långa ledtider. Av det skälet tror vi inte heller på det som ibland förekommer i debatten att det generellt sett skulle bli billigare för kommunerna att låta de äldre vara kvar på sjukhus. Vad som driver kostnader är mycket mer komplext än så. Kostnaderna för kommunernas verksamhet t.ex. äldreomsorg påverkas av väldigt många faktorer; kompetens och arbetssätt, vårdtyngd, geografi, antal, ledarskap, socioekonomi m.m. Sen påverkar det sannolikt också hur landstingens verksamheter ser ut lokalt i kommunen. Kommunernas och landstingens verksamheter är på många sätt kommunicerande kärl. Det finns också kommuner som anser att patienterna i vissa fall är i sämre skick om de ligger för länge på sjukhuset som utskrivningsklara vilket innebär att vårdtyngd och behov av insatser blir större. Det hänger ihop med slutenvårdens rehabiliteringsresurser och vilka rehabiliteringsbehov som patienten har. En patient som har rehabiliteringsbehov som inte tillgodoses de dagar som patienten är kvar i slutenvården som utskrivningsklar riskerar att försämra sin funktionsförmåga. Av det skälet kan kommunernas insatser för patienten bli dyrare om patienten blivit kvar för länge i slutenvård när patienten inte längre behöver sluten vård. Ansvaret för utskrivningsklara patienter skatteväxlades redan i samband med Ädel och psykiatrireformerna, vi har inte sett några skäl till att initiera en förändring avseende finansieringen.

Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20

Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20 Blekingesjukhuset Ögonkliniken 1 Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20 Blekingesjukhuset Ögonkliniken 2 Bakgrund Huvudproblemet har definierats som att patienter som behöver fortsatt

Läs mer

ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD

ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD Utarbetade av landstinget i Kalmar län och länets kommuner i samverkan Reviderade av Mall-gruppen

Läs mer

Omsorgsnämnden. Remiss - Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård UTDRAG 2015-05-21. Dnr ON 2015/0044. Handlingar Tjänsteskrivelse Remiss

Omsorgsnämnden. Remiss - Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård UTDRAG 2015-05-21. Dnr ON 2015/0044. Handlingar Tjänsteskrivelse Remiss UTDRAG 1 (2) Sammanträdesdatum 2015-05-21 Omsorgsnämnden 41 Remiss - Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård Dnr ON 2015/0044 Handlingar Tjänsteskrivelse Remiss Bakgrund Nuvarande lag, betalningsansvarslagen

Läs mer

Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård

Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård Betänkande av Utredningen om betalningsansvarslagen Stockholm 2015 SOU 2015:20 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. Beställningsadress: Fritzes

Läs mer

Yttrande över betalningsansvarslagen Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård (SOU 2015:20). Dnr S2015/165/FS

Yttrande över betalningsansvarslagen Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård (SOU 2015:20). Dnr S2015/165/FS YTTRANDE 2015-06-02 RJL 2015/698 Förvaltningsnamn Avsändare Socialdepartementet Registrator 103 33 Stockholm Yttrande över betalningsansvarslagen Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård (SOU 2015:20).

Läs mer

Lag (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård

Lag (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård SVENSKA Bilaga 1 KOMMUNFÖRBUNDET 2003-06-30 Lag (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård 1 En kommun skall betala ersättning till ett landsting för kostnader för hälsooch

Läs mer

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Alla dessa planerbegreppsförklaring SIKTA- Skånes missbruks- och Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Vård och omsorgsplaner Vård och omsorgsplanering Kan resultera i Vård och omsorgsplan Dokumenteras

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (5) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering år 2016 Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012 Delprojekt Värdig ÄldreVård 2012 2(8) 1. GRUNDLÄGGANDE INFORMATION... 3 1.1. BAKGRUND... 3 1.2. IDÉ... 4 1.3. SYFTE... 4 2. MÅL... 4 2.1. UPPDRAGSMÅL... 4 2.2. EFFEKTMÅL... 4 3. KRAV PÅ UPPDRAGET... 4

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 2013-04-02 Hemsjukvård 2015 delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient Gunnel Rohlin Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 HEMSJUKVÅRD 2015 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BESLUT OM HEMSJUKVÅRD...

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Samverkan i praktiken

Samverkan i praktiken Samverkan i praktiken - erfarenheter efter 10 år Vad är nästa steg? Agnetha Karlberg, Norrbottens läns landsting Ewa Lundström, Tieto Sweden Healthcare & Welfare AB 40 mil Norrbotten läns landting 252

Läs mer

När den ena handen vet vad den andra gör... Riktlinjer för samverkan vid in- och utskrivning av patienter i

När den ena handen vet vad den andra gör... Riktlinjer för samverkan vid in- och utskrivning av patienter i När den ena handen vet vad den andra gör När dem Riktlinjer för samverkan vid in- och utskrivning av patienter i slutenvården i Östergötland När den ena handen vet vad den andra gör... Riktlinjer för samverkan

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Handlingsplan Gemensamt ansvar för vård, behandling och resultat vid placering utanför det egna hemmet

Handlingsplan Gemensamt ansvar för vård, behandling och resultat vid placering utanför det egna hemmet Handlingsplan Gemensamt ansvar för vård, behandling och resultat vid placering utanför det egna hemmet 1. Definition av målgrupp/er eller det område handlingsplanen avser Målgruppen för handlingsplanen

Läs mer

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar P R O J E K T N A M N U T G Å V A D A T U M D I A R I E N R Delprojektplan Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar Syfte: Skapa möjligheten att använda tekniska lösningar som ett komplement vid vårdplaneringar

Läs mer

Samverkande sjukvård. Lars Helldin

Samverkande sjukvård. Lars Helldin Samverkande sjukvård Lars Helldin Utvecklingen i Fyrbodal 2020 kommer Fyrbodal ha samma antal invånare men 10.000 fler personer över 65 år! Betyder att fler personer kommer ha ökande behov av omvårdnad

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB)

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) Dokumenttyp: Samverkansöverenskommelse Utfärdande: Landstinget och kommunerna

Läs mer

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter. 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter. 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland Innehållsförteckning Sida: 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting Dokumentnamn: Rutin för samverkan vid egenvård. Överrenskommelse mellan landstinget och kommunerna i Västmanlands län Dok.nr/Ref.nr/Diarienr: Version: Klicka här för att ange text. 1. Datum: VKL:s diarienummer:

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse Dokumentnamn: Definitioner och ansvarsfördelning (bil till avtal om kommunalisering av hemsjukvård i Västmanlands län) Dokumentnummer: Version: Datum: VKL:s diarienummer: 2012-06-15 2013-045.26 Gäller

Läs mer

Nationella bedömningskriterier för tillsyn av samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård 2012-01-31

Nationella bedömningskriterier för tillsyn av samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård 2012-01-31 Nationella bedömningskriterier för tillsyn av samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård 2012-01-31 Innehållsförteckning Inledning och bakgrund 3 Vårdplanering och informationsöverföring

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer Åtgärder i samband med dödsfall Sida 1 (5) 1. Dokumenttyp 2. Fastställande/upprättad Instruktion 2011-05-31 av Vård- och omsorgschefen 3. Senast reviderad 4. Detta dokument gäller för 5. Giltighetstid

Läs mer

Rapport från arbete kring Personer med förvärvad hjärnskada under 65 år

Rapport från arbete kring Personer med förvärvad hjärnskada under 65 år Rapport från arbete kring Personer med förvärvad hjärnskada under 65 år Temagrupp Mitt i Livet Oktober 2014 Bakgrund till rapporten Temagrupp Mitt i Livet spänner över ett antal olika målgrupper vilka

Läs mer

17 april 2012. Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST

17 april 2012. Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST 17 april 2012 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST FSS yttrande till Socialdepartementet över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6). Sammanfattning

Läs mer

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland 2006-11-14 Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Inledning 1 Grundläggande utgångspunkter Detta avtal reglerar ansvar och samverkan

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Riktlinje Antagen den 12 februari 2014 Korttidsboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen VON 2014/0068-6 003 Riktlinjen är fastställd av vård- och omsorgsnämnden den

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län

Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län särskild överenskommelse och anvisning kortversion av dokument med samma namn fastställt 120928 1 (7) Ansvarsfördelning Rehabilitering Patientbehov

Läs mer

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg e.lio.se/prioriteringscentrum Lagstiftningar 1992 Regeringen tillsatte utredningen om prioriteringar 1993 Vårdens svåra val (delrapport

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

QR 111-1-01 6 (2013-03-08) 2013-045.1 2007-08-21. Kommunerna och landstinget i Västmanlands län. Lena Berglund/Gemensamma nämnden.

QR 111-1-01 6 (2013-03-08) 2013-045.1 2007-08-21. Kommunerna och landstinget i Västmanlands län. Lena Berglund/Gemensamma nämnden. Dokumentnamn: Informationsöverföring & samordnad vårdplanering Dokumentnummer: Version: QR 111-1-01 6 (2013-03-08) Datum: VKL:s diarienummer: 2013-045.1 Gäller fr o m: Gäller t o m: 2007-08-21 Parter:

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutin för egenvård Gäller för Personal inom omsorgsförvaltningen Samverkan Plats i ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller från datum 2014-10-13

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland Leg. apotekare Rim Alfarra Leg. apotekare Cecilia Olvén Läkemedelskommittén Sörmland Läkemedel och äldre LMK - satsning på äldre och läkemedel MÅL Öka kunskapen

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin Antagen av Simbas ledninggrupp maj 2009, reviderad 2011 Lokal handlingsplan för missbruks- och

Läs mer

Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg

Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg Samverkansprojekt Sollefteå sjukhus - slutenvården Primärvård i Sollefteå och Kramfors kommun Äldreomsorgen i Sollefteå och Kramfors kommun Pågår april

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen Närståendepolicy Policy för närståendes delaktighet i vuxenpsykiatrisk vård Psykiatrin antar utmaningen Under de senaste tjugofem åren har det pågått ett målmedvetet arbete med att minska den psykiatriska

Läs mer

Riktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören

Riktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören medicinska ledningsuppdrag Version: 1 Ansvarig: Landstingsdirektören 2(8) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2011-10-18 Nyutgåva Landstingsdirektören 2011-10-18 3(8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Dokumentation i vården

Dokumentation i vården Dokumentation i vården VISION landstingskonferens Malmö 150520 Göran Stiernstedt Uppdrag Nationell samordnare till utgången av 2015 Samordnaren ska: Ge förslag på åtgärder som kan vidtas på nationell,

Läs mer

Landstinget Västmanland och respektive kommun i Västmanland

Landstinget Västmanland och respektive kommun i Västmanland Dokumentnamn: Informationsöverföring & samordnad vårdplanering Dokumentnummer: Version: 8041-1 6 Datum: VKL:s diarienummer: 2014-09-22 Dnr VKL 2015-016.1 Gäller fr o m: Gäller t o m: 2007-08-21 Revideras

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

Utvärdering av pilot i regiongemensam rutin och IT-stödet KLARA SVPL. Patienter med oförändrade vård - och omsorgsinsatser (OFVI)

Utvärdering av pilot i regiongemensam rutin och IT-stödet KLARA SVPL. Patienter med oförändrade vård - och omsorgsinsatser (OFVI) Utvärdering av pilot i regiongemensam rutin och IT-stödet KLARA SVPL Patienter med oförändrade vård - och omsorgsinsatser (OFVI) LGS-området 2011-05-02-2012-03-31 Utförd av: LGS SAMSA mars 2012 1 Sammanfattning

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården

Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården 2011-01-20 Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården Parter: Stockholms läns landsting genom Hälso- och

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Utökade läkarinsatser genom hembesök till personer i ordinärt boende med hemsjukvård.

Utökade läkarinsatser genom hembesök till personer i ordinärt boende med hemsjukvård. Rapport 2008:08 Utökade läkarinsatser genom hembesök till personer i ordinärt boende med hemsjukvård. En utvärdering Januari 2008 FoU Välfärd Margareta Hansson FoU-samordnare Innehåll Sammanfattning 3

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

Information om ärendet har getts programberedningen för äldre och multisjuka. godkänna den reviderade överenskommelsen mellan Stockholms

Information om ärendet har getts programberedningen för äldre och multisjuka. godkänna den reviderade överenskommelsen mellan Stockholms SJUKVÅRDSUTSKOTTET STOCKHOLMS STAD OCH EKERÖ 2009-10-12 P 10 1 (2) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2009-09-15 HSN 0909-0849 Handläggare: Marie-Louise Fagerström Överenskommelse

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan

Läs mer

Rapportera mera. www.samverkanstorget.se

Rapportera mera. www.samverkanstorget.se 2014-04-15 Rapport Rapportera mera Avvikelsehantering i samverkan mellan kommun och region inom Göteborgsområdet Hösten 2013 2014-04-15 Sammanställt av: Andreas Ericson, Göteborgs stad Anita Nilsson, processledare,

Läs mer

Samverkan när enskilda/ patienter behöver praktisk hjälp med egenvård

Samverkan när enskilda/ patienter behöver praktisk hjälp med egenvård S Samverkan när enskilda/ patienter behöver praktisk hjälp med egenvård Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län 1 S Innehållet i denna överenskommelse är framtaget

Läs mer

RUTINER FÖR INTERN KOMMUNIKATION

RUTINER FÖR INTERN KOMMUNIKATION Reviderad 101108 VIMMERBY KOMMUN OMSORGSFÖRVALTNINGEN BA 090916 RUTINER FÖR INTERN KOMMUNIKATION Biståndsärende bedömer och beslutar efter ansökan från den enskilde. n skickar uppdraget till enhetschefen

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL Socialnämnden 2011-10-19(rev 2013-01-14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare...

Läs mer

Projektrapport. Samordnad vårdplanering i samverkan mellan Kommunförbundet Skåne och Region Skåne

Projektrapport. Samordnad vårdplanering i samverkan mellan Kommunförbundet Skåne och Region Skåne Projektrapport Samordnad vårdplanering i samverkan mellan Kommunförbundet Skåne och Region Skåne Senast sparad: 2004-04-05 Författare: Helen Hansson & Fredrik Naversten 1 (16) Projekt: Utskrivningsklar

Läs mer

Underlag för rutiner kring omhändertagande av avlidna

Underlag för rutiner kring omhändertagande av avlidna Cirkulärnr: 2005:52 Diarienr: 2005/1287 Handläggare: Per-Olov Nylander Avdelning: Avd för vård och omsorg Sektion/Enhet: Sektionen vård och socialtjänst Datum: 2005-06-01 Mottagare: Kommunstyrelsen Stadsdels-

Läs mer

Handlingsplan Vård- och stödsamordning

Handlingsplan Vård- och stödsamordning Handlingsplan Vård- och stödsamordning Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2013-09-25 1. Definition av målgrupp/er eller det

Läs mer

Manual och rutiner för vårdplanering och informationsöverföring i MEDDIX för Psykiatrisk Öppenvård Örebro läns landsting

Manual och rutiner för vårdplanering och informationsöverföring i MEDDIX för Psykiatrisk Öppenvård Örebro läns landsting Upprättad datum 2009-08-31 Revideras senast 2010-12-31 Manual och rutiner för vårdplanering och informationsöverföring i MEDDIX för Psykiatrisk Öppenvård Örebro läns landsting INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 2010-12-08 HSN förvaltning Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 Mål med utvecklingsarbetet Målet för utvecklingsarbetet är att den missbruks-

Läs mer

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Agenda Frågeställning, data och metod Resultat En rad positiva effekter för både befolkningen i stort och

Läs mer

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-15 Dnr 1502570 1 (5) Personalnämnden Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Ordförandens

Läs mer

BEROENDECENTRUM I NORRBOTTEN

BEROENDECENTRUM I NORRBOTTEN SAMVERKANSAVTAL mellan landstinget och kommunerna gällande BEROENDECENTRUM I NORRBOTTEN 1 Bakgrund och syfte Genom ändringar i hälso- och sjukvårdslagen och i socialtjänstlagen från den 1 juli 2013 infördes

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Ansvarig för uppföljningen: Uppföljningen genomförd den: Föregående uppföljning den: Nästa uppföljning den: Verksamhetens namn Verksamhetens platsantal

Läs mer

Beredningen för integritetsfrågor

Beredningen för integritetsfrågor Beredningen för integritetsfrågor Lie Lindström Handläggare 040-675 38 32 Lie.Lindstrom@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2013-08-28 Dnr 1201732 1 (5) Beredningen för integritetsfrågor Patientens direktåtkomst

Läs mer

OFVI Förenklad process i KLARA SVPL för patienter med oförändrat vård-och omsorgsbehov.

OFVI Förenklad process i KLARA SVPL för patienter med oförändrat vård-och omsorgsbehov. OFVI Förenklad process i KLARA SVPL för patienter med oförändrat vård-och omsorgsbehov. Funktionen finns sedan april 2011 Används endast inom LGS som Pilotprojekt - Kallelse skickas med förslag att använda

Läs mer

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg 2012-01-16 Dnr 42107/2011 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Birgitta Resenius Birgitta.resenius@socialstyrelsen.se Riksdagens socialutskott 100 12 STOCKHOLM Yttrande över förslag till utskottsinitiativ

Läs mer

Rätt information på rätt plats och i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar

Rätt information på rätt plats och i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 2 september 2014 SN-2014/2986.145 1 (7) HANDLÄGGARE Christina Ring 08-535 378 15 christina.ring@huddinge.se Socialnämnden Rätt information på rätt plats och i rätt

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag LAG OCH REGELSTYRD Socialtjänstlagen SoL Förvaltningslagen Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVM Offentlighets och sekretesslagen Lagen om stöd

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer