Frågor och svar om utredningens förslag SOU 2015:20. Varför föreslår ni att den gamla lagens skrotas?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Frågor och svar om utredningens förslag SOU 2015:20. Varför föreslår ni att den gamla lagens skrotas?"

Transkript

1 Promemoria Utredningen om betalningsansvarslagen S 2014:05 Huvudsekreterare Anna Ingmanson Mobil E-post Frågor och svar om utredningens förslag SOU 2015:20 Varför föreslår ni att den gamla lagens skrotas? Nuvarande lag, betalningsansvarslagen, BAL, har förändrats mycket sedan den infördes och många av bestämmelserna är obsoleta. De förslag som vi lämnar är så pass omfattande att de inte gick att lappa och laga i den gamla lagen, därav att vi tagit fram på en helt ny lag. Vi tyckte inte heller att gamla lagens titel, betalningsansvarslagen var bra, det lägger fokus på betalningsansvar när fokus måste vara på samverkan. Varför fungerar inte den gamla lagen så bra idag? BAL vilar i stor utsträckning på förarbeten från åttiotalet men har kompletterats genom åren. De grundtankar som finns i lagen bygger på förutsättningar och arbetssätt som fanns vid dessa tidpunkter. Mycket har hänt inom såväl hälso- och sjukvård som socialtjänsten sedan dess. Det nuvarande regelverket passar illa med dagens vård och omsorgsstruktur och kommer att fungera ännu sämre i framtiden. All lagstiftning har ett bäst-före-datum och vi anser att den gamla lagens bäst-före datum är passerat. Vad innebär förslagen sammanfattat Lite förenklat kan man säga att nuvarande lag innehåller bestämmelser om vårdplanering och betalningsansvarets inträde. Om kommuner och landsting vill får man komma överens om andra regler när det gäller fristdagar för betalningsansvarets inträde och belopp. Idag inträder kommunens betalningsansvar efter fem vardagar efter att de mottagit en kallelse från slutenvården. För patienter i psykiatrin inträder betalningsansvaret efter trettio vardagar. Det innebär att eftersom man i nuvarande system räknar vardagar så är fristdagarna för patienter i somatiken minst en vecka innan betalningsansvaret inträder. Konstruktionen med att bara räkna vardagar innebär också att det vid storhelger med många röda dagar kan det kan dröja väldigt lång tid innan betalningsansvaret inträder, beroende på hur många vardagar som

2 2 förflutit. Den föreslagna lagen innehåller också, precis som idag, vissa övergripande bestämmelser som rör hållpunkter i den informationsöverföring som måste ske mellan berörda enheter, men de är annorlunda än nuvarande lag. Den föreslagna lagen innehåller nya krav på huvudmännen att komma överens om samverkan avseende utskrivningsklara patienter. Det gäller t.ex. rutiner för informationsöverföring och planeringsprocess. Men nya lagen ställer krav på huvudmännen att även komma överens om när kommunernas betalningsansvar ska inträda och vilka belopp som kommunen då ska betala. I lagen införs också en back-up lösning om huvudmännen inte kan komma överens om fristdagar innan betalningsansvar inträder och belopp. Back up lösningen innebär att kommunernas betalningsansvar inträder efter tre dagar om en utskrivningsklar patient fortfarande är kvar i slutenvård. Det innebär således lite striktare krav än idag. Det är viktigt att komma ihåg att landstingen sitter på viktiga förutsättningar för att kommunerna ska kunna ta sin del av ansvaret. Därför skärps även kraven på vad landstingen ska göra i processen. Landstingen måste bl.a. tidigare i processen underrätta kommunerna att en patient skrivits in i slutenvård och landstingen måste ange en beräknad utskrivningsdag till kommunerna så att de får bästa möjliga förutsättningar att planera för att överta ansvaret för patienten. Vi skärper också kraven på vad den landstingsfinansierade öppna vården ska göra i samband med utskrivning. Detta för att dessa patienter så gott som alltid behöver insatser från den landstingsfinansierade öppna vården, tex en vårdcentral. Kraven innebär att alla patienter som omfattas av lagen ska få en fast vårdkontakt utsedd t.ex. på en vårdcentral och den fasta vårdkontakten måste vara med i planeringsarbetet i samband med utskrivning. Om landstinget inte fullgör sina delar så inträder inte heller något betalningsansvar för kommunen. Utöver en ny lagstiftning föreslår vi att regeringen initierar ett utvecklingsprogram för att ge stöd i det förändringsarbete som behöver göras. Utvecklingsprogrammet består av flera olika delar och vi rekommenderar att det hålls ihop nationellt. Det handlar tex om metodstöd och att ge stöd till huvudmännen i att använda SIPsamordnad individuell planering, att utveckla arbetssätten med fast vårdkontakt men även olika modeller för Trygg hemgång. Trygg hemgång innebär ett strukturerat arbetssätt för att skriva ut patienten till sitt eget boende istället för till korttidsvistelse. Utvecklingsprogrammet innehåller även stöd till huvudmännen i processen med att teckna överenskommelser och utredningsstöd för att hitta och åtgärda de lokala bromsklossarna i systemet. Varför föreslår ni förändrade planeringsbestämmelser? Hur planeringen görs i samband med utskrivning har betydelse för frekvensen av oplanerade återinläggningar och patientens upplevda trygghet. Med dagens lagstiftning anser vi att alltför mycket fokus läggs

3 på att snabbt upprätta en vårdplan. Det blir ofta en punktinsats och dessutom deltar inte alla berörda aktörer och kompetenser som bör vara med. Framförallt är den landstingsfinansierade öppna vården mycket ofta frånvarande i planeringsarbetet. Dagens system stödjer indirekt ett arbetssätt där vården och omsorgen är alltför reaktiv man planerar vården när något allvarligt har hänt och ofta uteslutande då. Planeringarna blir ofta punktinsatser och snabbt inaktuella. Vi vill att den nya lagen istället ska styra mot ett mer proaktivt arbetssätt - att planeringsarbetet ses som en process, med inbyggda uppföljningar. I en förlängning hoppas vi att den föreslagna lagstiftningen bidrar till att mer planeringsarbete görs för att förebygga behov av slutenvård. Vårt förslag innebär att betalningsansvarets inträde inte längre kopplas lika starkt till att vissa moment i planeringsprocessen ska vara uppfyllda som är fallet idag. Fristdagarna för betalningsansvarets inträde räknas idag från när kommunen mottog kallelse till vårdplanering och betalningsansvaret kan inträda när vårdplanen är upprättad. Vi anser att det i stor utsträckning gör att man inte planerar på det sätt, vid den tidpunkt och i den omfattning som de professionella runt patienten anser skulle vara bäst för den enskilda patienten. Vårt förslag innebär istället att betalningsansvaret inträder efter en viss tid efter att slutenvården underrättat att patienten bedömts som utskrivningsklar. Då minskar risken att planeringsprocessen påverkas för mycket för att passa i konstruktionen av betalningsansvaret. 3 Varför har ni valt att inte detaljreglera planeringsprocessen? Egentligen är förändringen inte så stor i juridisk mening, men vi gör några korrigeringar. Redan idag är berörda verksamheter skyldiga att planera sina insatser enligt befintlig lagstiftning både vad den egna verksamhetens insatser och att samplanera med andra verksamheter. Den största skillnaden mellan nuvarande ordning och vårt förslag är att vårt förslag inte styr mot när i tid en vårdplan måste upprättas. Vi måste ha i åtanke också att det är flera processer som sker parallellt, de mottagande enheterna i kommuner och landstingets öppenvård behöver förbereda och planer för sina respektive ansvarsområden och de behöver ha en process där de planerar ihop så att de olika delarna blir en helhet för patienten. Vårt förslag innebär att lagen ger några viktiga principer och de stora penseldragen, samt bestämmelser som har betydelse för själva betalningsansvaret. Istället föreslår vi att huvudmännen blir skyldiga att komma överens om hur de ska samarbeta med varandra exempelvis avseende rutiner för planeringsarbetet. Huvudmännen och de

4 4 professionella behöver utarbeta rutiner för planeringen som fungerar lokalt och anpassas efter olika målgrupper eller situationer det är inte lämpligt att lagstifta om så verksamhetsnära detaljer. Lagstiftningen skulle bli mycket omfattande och stelbent och sannolikt ohanterligt i praktiken. Dessutom skulle det innebära att planeringsprocessen inte kan anpassas tillräckligt efter varje patient och situation. Den föreslagna lagen styr inte längre mot att den gemensamma planeringen görs innan utskrivning. Det innebär givetvis inte att det inte ska göras om det behövs i det enskilda fallet. Vi anser att det ska vara så att de professionella runt patienten måste få ett större utrymme att avgöra när i tid planeringen sker och i vilka steg. För många patienter behöver omfattande gemensam planering göras innan patienten skrivs ut och följas upp efter utskrivning men för andra patienter kan en enklare planering göras före utskrivning och den gemensamma planeringen göras när patienten skrivits ut. Omfattningen och när i tid planeringen görs kommer vara olika för olika patienter. Ett sätt att differentiera planeringsprocesserna är exempelvis att använda olika riskbedömningsmodeller som t.ex. MAVA i Umeå (beskrivs i betänkandets avsnitt 9). Men det kan vara många andra faktorer som påverkar planeringsprocessen. Om patienten är ett barn behöver även skolan vara med i planeringen men det beror på omständigheterna runt varje fall när i tid och hur som skolans delaktighet är viktig. Vi har sett flera exempel på att man gör en väldigt enkel planering innan patienten skrivs ut och sedan görs en mer omfattande planeringsinsats när patienten återhämtat sig lite, med det nya regelverket så möjliggör vi det på ett bättre sätt. Fördelen med detta är att patienten kan bli mer delaktig i planeringen och då blir det också bättre för alla parter. Den fasta vårdkontakten ges en nyckelroll i planeringsarbetet varför? Vi anser att ett av de stora bekymren med nuvarande ordning är att den landstingsfinansierade öppenvården inte är tillräckligt delaktiga i planeringsarbetet i samband med utskrivning. Kommunerna upplever ofta att de är övergivna i planeringssituationen och öppenvårdens frånvaro har sannolikt stor betydelse för frekvensen av oplanerade återinläggningar. Vi har velat konstruera ett regelverk som också lägger ansvar på den landstingsfinansierade öppenvården att vara delaktiga i arbetet. Det är vår fasta övertygelse att patientens vistelse i slutenvård måste bli en angelägenhet inte bara för kommunerna utan även för den landstingsfinansierade öppenvården. Ett inspirerande exempel är Närvård västra Skaraborg (beskrivs i betänkandets avsnitt 9) där den fasta vårdkontakten till och med är med och rondar sina patienter i slutenvård. Vår konstruktion gör att öppenvårdens delaktighet byggs in i systemet. Vår förhoppning är också att det ska öka kontaktytorna mellan

5 slutenvården och den landstingsfinansierade öppenvården det är ingen svensk paradgren idag. 5 Stämmer det att den fasta vårdkontakten inte behöver skicka kallelse till samordnad individuell planering förrän efter tre dagar efter att patienten bedömts som utskrivningsklar? Nej, det stämmer inte riktigt. Detaljer kring rutiner för planeringsprocesserna måste utarbetas lokalt och med stort utrymme för de professionellas bedömningar av vad som är lämpligt i det enskilda fallet, se frågorna ovan. Planeringsprocessen och vem som gör vad och när måste utarbetas gemensamt lokalt så att man får arbetssätt som fungerar lokalt och anpassat efter olika typer av planeringssituationer och målgrupper. De tre dagarna är koppade till betalningsansvaret och inte primärt till planeringsprocessen, det är viktigt att komma ihåg det. Konstruktionen syftar till att ge incitament för att den fasta vårdkontakten agerar skyndsamt. Landstingen sitter på många viktiga förutsättningar för att kommunerna ska kunna göra sin del av arbetet däri ligger att den landstingsfinansierade öppenvården är delaktig och bidrar i planeringsarbetet. Idag finns inga motsvarande incitament alls för den landstingsfinansierade öppna vården att vara delaktig. Konstruktionen med de tre dagarna är tänkt att säkerställa att om den landstingsfinansierade öppenvården inte klivit in på banan tidigare i processen så tycker vi inte heller att kommunerna fått bra förutsättningar för sitt arbete och att det inte är rimligt att kommunerna ska få något betalningsansvar. Vi ville sätta en skarp tidsgräns istället för bara skyndsamt eftersom det då blir tydligare att avgöra om betalningsansvaret inträtt eller inte. Av rent pedagogiska skäl valde vi tre dagar som då blir samma som den nationella back-up lösningen med kommunernas betalningsansvar. Huvudmännen kan avtala om annat om de vill ha andra lösningar. Den fasta vårdkontakten behöver ju inte vara läkare men patienter i denna målgrupp behöver så gott som alltid läkarinsatser, inte sällan omfattande sådana, efter slutenvårdstiden hur säkerställer ni det? Hur det medicinska ansvaret går över från en läkare till en annan är idag inte lagreglerat, däremot finns det i landstingens egna rutiner angivet hur det ska gå till. Detta är ett stort problemområde idag, vi vet att det ofta finns glapp i denna överlämning. Det gör att patienten inte vet vem som är ansvarig efter att patienten lämnar sjukhuset, inte heller vet kommunens personal vem de ska vända sig till om de behöver konsultera patientens läkare. Vi har bedömt att vi inte haft mandat att gå in och utreda och reglera detta med de direktiv vi haft. På så vis innebär inte

6 6 våra förslag någon förbättring. Men vi hoppas såklart att eftersom parterna nu tvingas komma överens om hur man ska samarbeta om utskrivningsklara så tar man med även detta i sina lokala överenskommelser och säkerställer det den vägen i de kommuner och landsting detta är ett problem. Vi har valt att knyta planeringsansvar i den landstingsfinansierade öppenvården till den fasta vårdkontakten för vi har tagit sikte på den fasta vårdkontaktens koordinerande uppdrag enligt redan befintlig lagstiftning. Men vi ska också tillägga att den fasta vårdkontakten mycket väl kan vara läkare och bör vara läkare när det är mest lämpligt för patienten. För patienter med livshotande tillstånd ska det vara en läkare som är fast vårdkontakt, det följer av föreskrifter från Socialstyrelsen (2 kap. 3 och 4 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd, SOSFS 2011:7), om livsuppehållande behandling. Om den fasta vårdkontakten missat att skicka en kallelse till samordnad individuell planering då får kommunerna inget betalningsansvar och då kan väl patienten bli kvar i slutenvård hur länge som helst? Det stämmer att kommunerna inte kan bli betalningsansvariga om inte den fasta vårdkontakten agerat i tid. Vi har tyckte att det varit en rimlig lösning, incitamenten kan inte bara riktas mot kommunerna när det är flera parter som behöver vara med. Vi tror att ekonomiska incitament behövs för att få till kortare väntetider för patienterna. I fall som detta så förvinner det ekonomiska incitamentet efter tre dagar om patienten fortfarande är kvar i slutenvården då men det innebär ju inte att det är tillåtet att patienten blir liggande kvar i slutenvård i onödan. Kraven på god vård och god kvalitet i socialtjänsten innebär ju att kommunerna behöver agera skyndsamt för att inte patienten ska få vänta för länge. Om väntan blir otillbörligt lång kan det bli en fråga för tillsynen. Har ni gjort någon riskanalys av förslagen? Utredningsarbetet innebär att man kontinuerligt analyserar alla möjliga scenarios och väger för och nackdelar med olika alternativ, däri ingår naturligt att uppmärksamma risker och förutsättningar. Det har vi såklart också gjort. Och givetvis finns risker även med dessa förslag som vi vägt mot potentiella vinster. När man föreslår en stor förändring har man aldrig något facit, det är ju att ge sig in i något nytt. Man måste samtidigt komma ihåg att lagstiftning på detta område oftast är mer generell och sällan är så detaljerad att den kan ersätta mer verksamhetsnära rutiner som kompletterar lagstiftningen. När det gäller exempelvis framtagande av rutiner för informationsöverföring och samarbete i planeringsprocessen är det viktigt att huvudmännen anpassar sina rutiner så att de fungerar lokalt och i den processen förutsätter vi att man väger

7 in relevanta riskbedömningar. I detta arbete är patientsäkerhetsaspekten självklar och huvudmännen måste ha en samsyn när det gäller hur patientsäkerheten ska säkras när patienten byter vårdnivå. Vi tror att vårt förslag om att den fasta vårdkontakten ska vara delaktig i planeringsarbetet också är en viktig åtgärd för att säkra upp att patienten på ett tryggt och effektivt sätt kan lämna slutenvården. 7 Om bristen på korttidsplatser är en stor bromskloss idag varför föreslår ni inte en generell utbyggnad av dessa? Det är riktigt att väntan på korttidsplats är den enskilt största förklaringen till att kommunerna fick betala avgift till landstingen för överträdda fristdagar Samtidigt finns det en mängd andra faktorer som påverkar hur långa ledtiderna blir. Det är också viktigt att ha i åtanke att vad som är bäst för patienten att skrivas ut till om valet är ordinärt boende eller hemgång beror på många olika faktorer. Att först skrivas ut till korttidsboende för återhämtning och rehabilitering innan hemgång innebär i sig en ytterligare förflyttning och ett stopp på vägen som i sig kan innebära en påfrestning för patienten. Ibland är korttidsboende bästa alternativet och ibland är det bäst att skrivas ut till hemmet. Det finns många faktorer som påverkar vad som är bäst för patienten efter slutenvårdsvistelse, tex hur rehabiliteringsresurser är organiserade, personalens kompetens, närståendes situation, den enskildes hälsotillstånd, vilka behov av insatser som patienten har, geografiska avstånd. Sen är det givetvis oerhört viktigt vad patienten själv känner sig trygg med. Vi har sett många inspirerande exempel på arbetssätt där man sätter in mycket insatser i hemmet för att möjliggöra att patienten kan skrivas ut till hemmet istället för att ta omvägen över korttidsboende, se tex betänkandets avsnitt 9 om trygg-hemgångmodellen. Vi har uppfattningen att det förekommer att patienter lite slentrianmässigt skrivs ut till korttidsboende, utan att man övervägt andra alternativ. Vi har bedömt att det är mer strategiskt att stödja utvecklingen av sådana arbetssätt än att generellt sett stödja en utbyggnad av korttidsboenden och har lämnat förslag på ett sådant arbete inom ramen för det utvecklingsprogram som vi föreslår. Ni föreslår en back-up-lösning, dvs tre fristdagar innan kommunens betalningsansvar inträder, samtidigt som ni föreslår att huvudmännen måste avtala om hur de ska samverka med varandra är inte det att tala med dubbla tungor? Den decentraliserade välfärdsmodellen utgår från att huvudmännen har det fulla ansvaret för sina invånare och att verksamheterna lokalt utformas efter befolkningens behov. I vissa fall, som när det gäller utskrivningsklara, har huvudmännen svårare att samarbeta med varandra och hitta samsyn över hur verksamheter ska hänga ihop. I exempelvis Kronoberg fungerar samverkan så pass bra att man diskuterar att man vill

8 8 ta bort betalningsansvaret. Det är utmärkt tycker vi, då har man genom samarbete hittat bra gemensamma lösningar. I sådana frågor där huvudmännen har svårt att komma överens anser vi att staten måste säkerställa en viss nivå, annars riskerar patienter, men även personal, att hamna i kläm. När det gäller utskrivningsklara har vi bedömt att staten bör gå in och reglera en nivå ifall huvudmännen inte kan komma överens. Vi hade helst velat avstå från att ha en back-uplösning i lagen om huvudmännen inte skulle komma överens, men många företrädare för kommuner och landsting har uttalat att de inte ser någon möjlighet att nå samsyn i frågor om betalningsansvarets inträde och därför valde vi den här lösningen. Back-up lösningen kan också få en funktion av att i generella termer sätta en standard som de lokala överenskommelserna om fristdagar kommer att förhålla sig till. Vi ska komma ihåg att när lagen infördes så sattes ju standarden efter vad som var en bra standard på den tiden, men det är över tjugo år sedan och mycket har hänt sedan dess i såväl hälso- och sjukvårdens som socialtjänstens strukturer och arbetssätt. En dramatisk minskning av fristdagar för patienter i psykiatrin varför? Idag är det trettio vardags frist innan betalningsansvaret inträder. Det har enligt vår uppfattning bl.a. indirekt medfört att denna patientgrupp kommer i kläm. Vi anser att det dels är en implicit signal att dessa patienter inte är lika högt prioriterade och dels leder de trettio vardagarnas frist till att incitamenten för att vårdplanera enligt gällande bestämmelser rubbas. När det finns en risk att en patient blir kvar i slutenvård i onödan så länge som över en månad händer det att patienter skrivs ut utan att kommunen är underrättad överhuvudtaget. Det finns en generell uppfattning att detta skulle handla om en särskild sorts patienter som så gott som alltid har en komplicerad planeringssituation, och att det därav måste till längre planeringstid. Vi anser att en sådan syn är förlegad. Planeringssituation och komplexitet i planeringsarbetet för dessa patienter varierar precis som det gör med patienter inom somatisk vård. Vi anser inte heller att nuvarande lagstiftning är i överensstämmelse med god vård, det finns enligt vår uppfattning inte tillräckliga skäl för att fortsatt särbehandla patienter i psykiatrisk vård. Vilka incitament har huvudmännen att avtala om annat än den nationella back-up-lösningen? Vi har träffat många företrädare för såväl kommuner och landsting och vår uppfattning är att man ofta bekymrar sig över olika saker. Kommunerna är ofta oroliga för att en sänkning av fristdagarna och en höjning av beloppen skulle leda till att kostnaderna ökar för den avgift som man betalar till landstinget. Men man ska komma ihåg att avgiften utlöses inte i så många fall nationellt sett - och i de fall avgiften blir

9 aktuell är det oftast situationer där läget är särskilt besvärligt. Landstingens fokus ligger på vårdplatskapaciteten och för dem är kanske inte det stora problemet de få fall som blir långliggare dvs de som är kvar så länge att betalningsansvaret inträder, för landstingen är det mer angeläget att få ner volymerna av antal dygn som utskrivningsklara ligger kvar totalt sett. Ur ett god vård-perspektiv är det dock viktigt att hålla väntetiderna så korta som möjligt. Ur vårt perspektiv vill vi att huvudmännen nu på allvar börjar diskutera hur de skulle kunna hitta lösningar som fungerar för båda parter, det borde absolut vara möjligt. Det krävs att man lägger bort prestigen och revirtänkandet och utgår från patientens bästa. I det här fallet sammanfaller det med skattebetalarnas bästa ett bra omhändertagande blir billigare totalt sett för systemet. Vi hoppas att huvudmännen utvecklar differentierade fristdagar utifrån olika typsituationer liknande det som finns i Danmark (se avsnitt 9 i betänkandet). Det skulle exempelvis kunna innebära att för personer med en lättare planeringssituation t.ex. där behovet av insatser är mer eller mindre oförändrat efter utskrivning eller patienter som redan har en plats i särskilt boende, så skulle fristdagarna kunna vara en eller möjligen två. För patienter som är tidigare okända av kommunen och där omfattningen av planeringen är mycket stor kan det vara befogat med någon mer fristdag. Många kommuner vill ha fler fristdagar än de fem resp. trettio vardagar som de har idag innan betalningsansvaret inträder. Bland de kommuner vi träffat är många starkt negativa till detta med att ha färre fristdagar, det innebär ju ett tryck på snabbare processer. Kommunerna kommer vilja ha fler fristdagar än den nationella back-uplösningen. Vi hoppas att huvudmännen börjar samtala med varandra om vad de kan göra gemensamt för att underlätta för kommunerna att snabbare överta ansvaret. Flera kommunrepresentanter har till utredningen framfört att det skulle vara lättare för kommunerna att snabbare överta ansvaret för patienterna om landstingen ökade ambitionsnivån avseende vilka förutsättningar man ger till kommunerna. Det kan tex gälla att säkerställa tillräcklig läkarmedverkan i den kommunala hälso- och sjukvården eller att landstingen skulle säkerställa snabbare övergång av det medicinska ansvaret för patienten från läkare i slutenvård till läkare i öppenvård. Kommunerna drabbas ofta av onödigt merarbete om den information de får från slutenvården inte är korrekt, t.ex. läkemedelslistor, vilket gör att kommunerna inte gärna vill ta över ansvaret för patienter tex inför en helg. Landstingen borde ha ett stort intresse av att tillmötesgå kommunernas behov om det kan underlätta för kommunerna att snabbare överta ansvaret för patienterna. Parterna skulle om de vill kunna avtala om sådana villkor i överenskommelsen. 9

10 10 Kommer detta att bli dyrare för kommunerna och hur ska det finansieras? Vi har jämfört kostnader för olika kostnadsposter inom äldreomsorg på olika sätt. De som har korta väntetider idag jämfört med genomsnittet, jämfört med långsamma kommuner, jämfört med kommuner i län med snabba processer resp. långsamma. Vi hittar inga sådana tydliga samband att vi kan säga att det blir dyrare om man snabbare tar över ansvaret eller det omvända att det blir billigare om man har långa ledtider. Av det skälet tror vi inte heller på det som ibland förekommer i debatten att det generellt sett skulle bli billigare för kommunerna att låta de äldre vara kvar på sjukhus. Vad som driver kostnader är mycket mer komplext än så. Kostnaderna för kommunernas verksamhet t.ex. äldreomsorg påverkas av väldigt många faktorer; kompetens och arbetssätt, vårdtyngd, geografi, antal, ledarskap, socioekonomi m.m. Sen påverkar det sannolikt också hur landstingens verksamheter ser ut lokalt i kommunen. Kommunernas och landstingens verksamheter är på många sätt kommunicerande kärl. Det finns också kommuner som anser att patienterna i vissa fall är i sämre skick om de ligger för länge på sjukhuset som utskrivningsklara vilket innebär att vårdtyngd och behov av insatser blir större. Det hänger ihop med slutenvårdens rehabiliteringsresurser och vilka rehabiliteringsbehov som patienten har. En patient som har rehabiliteringsbehov som inte tillgodoses de dagar som patienten är kvar i slutenvården som utskrivningsklar riskerar att försämra sin funktionsförmåga. Av det skälet kan kommunernas insatser för patienten bli dyrare om patienten blivit kvar för länge i slutenvård när patienten inte längre behöver sluten vård. Ansvaret för utskrivningsklara patienter skatteväxlades redan i samband med Ädel och psykiatrireformerna, vi har inte sett några skäl till att initiera en förändring avseende finansieringen.

UPPDRAGEN. Utredningen om betalningsansvarslagen

UPPDRAGEN. Utredningen om betalningsansvarslagen UPPDRAGEN En nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården S 2013:14 (dir. 2013:104) beslutade 21/11 2013 Löper 2014-15 Betalningsansvarslagen S 2014:05 (dir 2014:27)

Läs mer

UPPDRAGEN. Utredningen om betalningsansvarslagen

UPPDRAGEN. Utredningen om betalningsansvarslagen UPPDRAGEN En nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården S 2013:14 (dir. 2013:104) beslutade 21/11 2013 Löper 2014-15 Tilläggsuppdrag 1 Betalningsansvarslagen (dir

Läs mer

Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20

Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20 Blekingesjukhuset Ögonkliniken 1 Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20 Blekingesjukhuset Ögonkliniken 2 Bakgrund Huvudproblemet har definierats som att patienter som behöver fortsatt

Läs mer

Remissvar Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård (SOU 2015:20)

Remissvar Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård (SOU 2015:20) 2015-05-10 Dnr 2015/0269 Landstingsdirektörens stab Avdelningen för kunskapsstöd Ingrid Hoffmann Dnr S2015/1650/FS Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar Trygg och effektiv utskrivning från sluten

Läs mer

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Kommittédirektiv Betalningsansvarslagen Dir. 2014:27 Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar

Läs mer

Remiss - Trygg och effektiv utskrivning från sluten

Remiss - Trygg och effektiv utskrivning från sluten TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Christina Erlandsson 2015-04-27 ON 2015/0044 53592 Omsorgsnämnden Remiss - Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård Förslag till beslut Omsorgsnämnden,

Läs mer

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Örkelljunga kommun MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Anvisning Samordnad vårdplanering (SVPL) Dokumentansvarig Från denna anvisning får avsteg göras endast efter överenskommelse med MAS. Styrdokument

Läs mer

Överenskommelse om samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård samt betalningsansvar för utskrivningsklara patienter

Överenskommelse om samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård samt betalningsansvar för utskrivningsklara patienter 2003-03-27 rev 2006-03-22 Överenskommelse om samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård samt betalningsansvar för utskrivningsklara patienter Inledning Ändringar i Lag (1990:1404) om

Läs mer

ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD

ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD Utarbetade av landstinget i Kalmar län och länets kommuner i samverkan Reviderade av Mall-gruppen

Läs mer

Omsorgsnämnden. Remiss - Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård UTDRAG 2015-05-21. Dnr ON 2015/0044. Handlingar Tjänsteskrivelse Remiss

Omsorgsnämnden. Remiss - Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård UTDRAG 2015-05-21. Dnr ON 2015/0044. Handlingar Tjänsteskrivelse Remiss UTDRAG 1 (2) Sammanträdesdatum 2015-05-21 Omsorgsnämnden 41 Remiss - Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård Dnr ON 2015/0044 Handlingar Tjänsteskrivelse Remiss Bakgrund Nuvarande lag, betalningsansvarslagen

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

Riktlinje för samverkan vid in- och utskrivning av patienter i slutenvård samt betalningsansvar för utskrivningsklara patienter

Riktlinje för samverkan vid in- och utskrivning av patienter i slutenvård samt betalningsansvar för utskrivningsklara patienter Riktlinje för samverkan vid in- och utskrivning av i slutenvård samt betalningsansvar för utskrivningsklara Samverkan mellan Värmlands kommuner och Landstinget i Värmland. (2015 06 01 2017 05 31) - Dokumenttyp

Läs mer

Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län

Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län Utarbetad av Utvecklingsgruppen Vårdkedjan somatik Ersätter Riktlinjer till överenskommelse om vårdkedjan i Uppsala län somatik, 2008-11-14 Version

Läs mer

Yttrande över betalningsansvarslagen Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård (SOU 2015:20). Dnr S2015/165/FS

Yttrande över betalningsansvarslagen Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård (SOU 2015:20). Dnr S2015/165/FS YTTRANDE 2015-06-02 RJL 2015/698 Förvaltningsnamn Avsändare Socialdepartementet Registrator 103 33 Stockholm Yttrande över betalningsansvarslagen Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård (SOU 2015:20).

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20 HANDIKAPP FÖRBUNDEN Sundbyberg 2015-06-29 Vår referens: Mikael Klein Socialdepartementet Remissvar: Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20 Handikappförbunden Handikappförbunden är

Läs mer

Överenskommelse angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län (KSL)

Överenskommelse angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län (KSL) PM 2010: RVII (Dnr 326-1523/2010) Överenskommelse angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län (KSL) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen

Läs mer

Samarbetsformer gällande samordnad vårdplanering mellan Jämtlans läns landsting och kommunerna i Jämtlands län.

Samarbetsformer gällande samordnad vårdplanering mellan Jämtlans läns landsting och kommunerna i Jämtlands län. Kommunförbundet Jämtlands län Ersätter dokument, Vårdplaneringsrutiner mellan Jämtlands läns landsting och kommunerna i Jämtland/Härjedalen Fastställd av, Karin Strandberg Nöjd, landstingsdirektör och

Läs mer

Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård

Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård Betänkande av Utredningen om betalningsansvarslagen Stockholm 2015 SOU 2015:20 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. Beställningsadress: Fritzes

Läs mer

Trygg och effektiv utskrivning från sluten vården

Trygg och effektiv utskrivning från sluten vården 2016-11-25 Trygg och effektiv utskrivning från sluten vården Syftet och orsak Syftet med förslaget om en ny betalningsansvarslagen är att åstadkomma en god vård, där ledtider mellan sluten vård och vård

Läs mer

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala

Läs mer

Överenskommelse om samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård samt betalningsansvar för utskrivningsklara patienter

Överenskommelse om samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård samt betalningsansvar för utskrivningsklara patienter Rubrik specificerande dokument RIKTLINJER Omfattar område/verksamhet/enhet Hälso- och sjukvård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp alt. namn, befattning) Beslutande organ Gäller från datum Arbetsgrupp

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård (SOU 2015:20) yttrande

Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård (SOU 2015:20) yttrande SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 2015-05-28 AN-2015/311.109 1 (5) HANDLÄGGARE Sofia Nilsson 08-535 312 07 sofia.nilsson@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård

Läs mer

Definition av vissa begrepp utifrån lagen (2002/03:20) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård.

Definition av vissa begrepp utifrån lagen (2002/03:20) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. Äldreenheten Definition av vissa begrepp utifrån lagen (2002/03:20) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. Inskrivningsmeddelande 10 a När en patient skrivs in i landstingets slutna

Läs mer

Lag (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård

Lag (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård SVENSKA Bilaga 1 KOMMUNFÖRBUNDET 2003-06-30 Lag (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård 1 En kommun skall betala ersättning till ett landsting för kostnader för hälsooch

Läs mer

Munkedals kommuns svar på remissyttrande över Trygg och effektiv utskrivning från slutenvård (SOU 2015:20)

Munkedals kommuns svar på remissyttrande över Trygg och effektiv utskrivning från slutenvård (SOU 2015:20) sida 1 2015-06-03 Dnr: 2015-120 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Dnr: Socialstyrelsen 2015/1650/FS Dnr: SKL 12/18853 Munkedals kommuns svar på remissyttrande över Trygg och effektiv utskrivning från slutenvård

Läs mer

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Giltighet 2012-11-06 2013-11-06 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga vårdgivare inom psykiatriförvaltningen Ansvarig

Läs mer

Yttrande Betänkandet SOU 2015:20 Om betalningsansvarslagen Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård Dnr S2015/1650/FS

Yttrande Betänkandet SOU 2015:20 Om betalningsansvarslagen Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård Dnr S2015/1650/FS MISSIV 2015-05-07 RJL 2015/698 Förvaltningsnamn Avsändare Nämnden för Folkhälsa och sjukvård Yttrande Betänkandet SOU 2015:20 Om betalningsansvarslagen Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård Dnr

Läs mer

Protokoll. 44 Trygg och säker utskrivning. Nämndens för socialtjänst och vård beslut. Proposition. Sammanfattning

Protokoll. 44 Trygg och säker utskrivning. Nämndens för socialtjänst och vård beslut. Proposition. Sammanfattning Gemensam nämnd för samverkan kring socialtjänst och vård Protokoll H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R 2015-12-11 44 Trygg och säker utskrivning Nämndens för socialtjänst och vård beslut 1.

Läs mer

Riktlinje för samordnad vårdplanering vid in- och utskrivning från sjukhus inom Region Halland med stöd av Meddix

Riktlinje för samordnad vårdplanering vid in- och utskrivning från sjukhus inom Region Halland med stöd av Meddix Riktlinje för samordnad vårdplanering vid in- och utskrivning från sjukhus inom Region Halland med stöd av Meddix Denna riktlinje är gemensamt framtagen av representanter från Region Halland och kommunerna

Läs mer

Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård (SOU 2015:20) yttrande

Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård (SOU 2015:20) yttrande SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 2015-05-28 SN-2015/1603.109 1 (5) HANDLÄGGARE Sofia Nilsson 08-535 312 07 sofia.nilsson@huddinge.se Socialnämnden Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård (SOU

Läs mer

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Uppföljning av Team trygg hemgång

Uppföljning av Team trygg hemgång Uppföljning av Team trygg hemgång Februari - september 2016 Handläggare: Hanna Henningsson Innehåll Bakgrund... 3 Effekter... 3 Inskrivning och vårdplanering... 3 Tillfälliga vistelser och betalningsansvar...

Läs mer

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Alla dessa planerbegreppsförklaring SIKTA- Skånes missbruks- och Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Vård och omsorgsplaner Vård och omsorgsplanering Kan resultera i Vård och omsorgsplan Dokumenteras

Läs mer

Riktlinje för samordnad utskrivningsplanering och Prator

Riktlinje för samordnad utskrivningsplanering och Prator Diarienummer ALN-2015-0123.37 OSN-2015-0239.37 SCN-2015-0187.37 Riktlinje för samordnad utskrivningsplanering och Prator Utgår från övergripande styrdokument för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun omfattande

Läs mer

Var? SVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus med stöd av MEDDIX

Var? SVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus med stöd av MEDDIX När? Var? SVP Hur? Varför? r? Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus med stöd av MEDDIX Beslutad på strategisk nivå 2012-03-02 Ersätter tidigare dokument

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. 2013-01-08 Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Samverkansrutinen är uppdaterad enligt gällande lag och föreskrifter.

Läs mer

Riktlinje för samordnad vårdplanering inom LGS-området Beslutad av ledningsgruppen för samverkan, LGS

Riktlinje för samordnad vårdplanering inom LGS-området Beslutad av ledningsgruppen för samverkan, LGS Riktlinje för samordnad vårdplanering inom LGS-området 2011 Beslutad av ledningsgruppen för samverkan, LGS 2011-03-21 Gäller from1april 2011 2 2011-07-07 A. Allmänt 1. Inkomna meddelanden (Inkorgen) ska

Läs mer

SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING AV PATIENTER I SLUTENVÅRDEN I SÖRMLAND Informationsöverföring och upprättande av samordnad plan

SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING AV PATIENTER I SLUTENVÅRDEN I SÖRMLAND Informationsöverföring och upprättande av samordnad plan RIKTLINJER FÖR SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING AV PATIENTER I SLUTENVÅRDEN I SÖRMLAND Informationsöverföring och upprättande av samordnad plan Enligt SOSFS 2005:27 Riktlinjerna avser en process som syftar

Läs mer

Hälso- och sjukvården Samordnad vårdplanering på Gotland rutiner

Hälso- och sjukvården Samordnad vårdplanering på Gotland rutiner MANUAL 1(7) Samordnad vårdplanering på Gotland rutiner Samverkan vid in och utskrivning av patienter i slutenvård. (SOSFS 2005:27 ) 1) Signal till socialtjänsten vid inläggning. Vid inskrivning av samtliga

Läs mer

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. 2010-10-08 Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Rutinen är gemensam för Västra Götalandsregionen och alla kommuner

Läs mer

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er

Läs mer

Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård

Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård Hallänningen ska kunna känna sig trygg med att få sina behov av hälso och sjukvård tillgodosedda. Målsättningen är att möta upp behoven på ett så tidigt stadium

Läs mer

Regional tillämpning Samordnad vårdplanering - SVPL gemensam rutin i Västra Götaland samt IT stödet KLARA SVPL

Regional tillämpning Samordnad vårdplanering - SVPL gemensam rutin i Västra Götaland samt IT stödet KLARA SVPL Regional tillämpning Samordnad vårdplanering - SVPL gemensam rutin i Västra Götaland samt IT stödet KLARA SVPL Uppdragsgivare: Regional SAMSA Version: version 3.0 baserad på Gemensam Rutin i Västra Götaland

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (5) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering år 2016 Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Läs mer

Överenskommelsen följer ramöverenskommelsen för Regionen (se punkt 25 i Ramöverenskommelsen).

Överenskommelsen följer ramöverenskommelsen för Regionen (se punkt 25 i Ramöverenskommelsen). Bilaga 2 Lokal överenskommelse rörande samverkan kring personer under 18 år med psykisk funktionsnedsättning/psykisk sjukdom eller riskerar utveckla psykisk ohälsa. Region Skåne har tecknat ramöverenskommelse

Läs mer

Samordnad Vårdplanering

Samordnad Vårdplanering Samordnad Vårdplanering Rutiner vid Samordnad vårdplanering i samverkan mellan Kommunförbundet Skåne och Region Skåne Gäller från 2007-03-01, anpassad 2011-01-28 Rutiner SVPL 2011 1 (16) Innehållsförteckning

Läs mer

Denna överenskommelse är en bearbetad upplaga som ursprungligen författats gemensamt av regionförbundet och landstinget i Jönköpings län.

Denna överenskommelse är en bearbetad upplaga som ursprungligen författats gemensamt av regionförbundet och landstinget i Jönköpings län. 1(7) Överenskommelse om samordnade insatser för barn, mellan landsting och kommun, med utgångspunkt från aktuell lagstiftning i hälso- och sjukvårdslagen, socialtjänstlagen samt i föreskrifter och allmänna

Läs mer

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Överenskommelse om samverkan kring personer med psykiska funktionshinder och/eller beroendeproblematik

Överenskommelse om samverkan kring personer med psykiska funktionshinder och/eller beroendeproblematik Överenskommelse om samverkan kring personer med psykiska funktionshinder och/eller beroendeproblematik 1 Mål och syfte med samverkan Målet för samverkan mellan de båda huvudmännen är att det för den enskilde

Läs mer

Överenskommelse mellan landsting och kommun inom Hässelby- Vällingby stadsdel

Överenskommelse mellan landsting och kommun inom Hässelby- Vällingby stadsdel HÄSSELBY- VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING 12 februari 2009 Överenskommelse mellan landsting och kommun inom Hässelby- Vällingby stadsdel Rutiner för samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten

Läs mer

Avdelningen för juridik. Handikappomsorg Juridik Äldreomsorg Hälso- och sjukvård Kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård

Avdelningen för juridik. Handikappomsorg Juridik Äldreomsorg Hälso- och sjukvård Kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård UPPGIFTER FÖR CIRKULÄR-DATABASEN Ändra ej på fältnamnen! Cirkulärnr: 12:2 Diarienr: 12/0254 Handläggare: Avdelning: Ellinor Englund Datum: 2012-01-11 Mottagare: Rubrik: Avdelningen för juridik Handikappomsorg

Läs mer

Vårdplanering. Socialutskottets betänkande 2005/06:SoU9. Sammanfattning

Vårdplanering. Socialutskottets betänkande 2005/06:SoU9. Sammanfattning Socialutskottets betänkande 2005/06:SoU9 Vårdplanering Sammanfattning Socialutskottet gjorde i maj 2005 en studieresa till Dalarna. I samband därmed kom frågan upp om hur den vårdplanering som föreskrivs

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. Bilaga 1 Svar lämnat av Stockholms stad Döp det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil till adressen nedan. Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes

Läs mer

Handlingsplan 18 år och äldre

Handlingsplan 18 år och äldre Handlingsplan 18 år och äldre Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2013-09-25 1. Definition av målgrupp/er eller det område handlingsplanen

Läs mer

BILAGA 3. FÖRDELNING AV ANSVAR OCH KOSTNADER MELLAN PRIMÄRVÅRD OCH SPECIALISERAD VÅRD BAKGRUND SYFTE DEFINITIONER

BILAGA 3. FÖRDELNING AV ANSVAR OCH KOSTNADER MELLAN PRIMÄRVÅRD OCH SPECIALISERAD VÅRD BAKGRUND SYFTE DEFINITIONER DATUM 2010-12-29 BILAGA 3. FÖRDELNING AV ANSVAR OCH KOSTNADER MELLAN PRIMÄRVÅRD OCH SPECIALISERAD VÅRD BAKGRUND Hälsoval i Primärvården innebär att konkurrensneutralitet ska råda mellan privata och offentliga

Läs mer

Riktlinje för bedömning av egenvård

Riktlinje för bedömning av egenvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-10-23 Riktlinje för bedömning av egenvård BAKGRUND Enligt SOSFS 2009:6 är det den behandlande yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården

Läs mer

IT-verktyget Meddix används för informationsöverföring mellan olika vårdgivare.

IT-verktyget Meddix används för informationsöverföring mellan olika vårdgivare. Lokal rutin för Samordnad vårdplanering (SVPL) Inledning Denna lokala rutin för samordnad vårdplanering för MT-kliniken är baserad på; Lagen om kommuners betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård (SFS

Läs mer

Sunne kommun. Bilaga till Samgranskning äldreomsorg och läkemedel. Advisory Offentlig sektor KPMG AB 2015-02-02 Antal sidor: 5

Sunne kommun. Bilaga till Samgranskning äldreomsorg och läkemedel. Advisory Offentlig sektor KPMG AB 2015-02-02 Antal sidor: 5 Bilaga till Samgranskning äldreomsorg och läkemedel Advisory Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 5 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the Organisation Folkmängden

Läs mer

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012 Delprojekt Värdig ÄldreVård 2012 2(8) 1. GRUNDLÄGGANDE INFORMATION... 3 1.1. BAKGRUND... 3 1.2. IDÉ... 4 1.3. SYFTE... 4 2. MÅL... 4 2.1. UPPDRAGSMÅL... 4 2.2. EFFEKTMÅL... 4 3. KRAV PÅ UPPDRAGET... 4

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. 2012-10-26 Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Samverkansavtal mellan Kommunförbundet Norrbotten och landstinget i Norrbotten. 1 Bakgrund Från den 1 januari 2007 regleras

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Ett nationellt perspektiv Jan Olov Strandell Mål för hälso- och sjukvården 2 Hälso- och sjukvårdslagen Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

Gemensamma Blekingerutiner för Samordnad Vårdplanering

Gemensamma Blekingerutiner för Samordnad Vårdplanering Gemensamma Blekingerutiner för Samordnad Vårdplanering UVO Gäller från 28 September 2010 Version 1 1(21) För att trygga vårdtagarens rätt till en god och säker vård krävs samverkan mellan Blekingesjukhuset,

Läs mer

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Bilaga 1 Bilaga 1 Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Psykiskt funktionshindrade kan ibland behöva stödinsatser i form av annat boende än

Läs mer

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Blekingerutin för samverkan i samband med möjlighet till egenvård. Socialstyrelsen gav 2009 ut en föreskrift om bedömningen av om en hälso- och

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Organisation för samverkan kommuner och landsting ht 2009

Organisation för samverkan kommuner och landsting ht 2009 Organisation för samverkan kommuner och landsting ht 2009 Parlamentarisk grupp - länssamordning/uppdrag - rekommendationer/beslut MARIT Förtroendevalda 5 + 5 Tjänstemannagrupp - uppdrag - beredning/beslut

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Länsövergripande ramavtal om läkarmedverkan i ordinärt boende, gällande fr o m

Länsövergripande ramavtal om läkarmedverkan i ordinärt boende, gällande fr o m Länsövergripande ramavtal om läkarmedverkan i ordinärt boende, gällande fr o m 2013-09-01 - Länsövergripande ramavtal för läkarmedverkan i ordinärt boende Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Avtalsparter...

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

MÅL OCH SYFTE MED SAMVERKAN MÅLGRUPP SEKRETESS ANSVAR 2011-06-27

MÅL OCH SYFTE MED SAMVERKAN MÅLGRUPP SEKRETESS ANSVAR 2011-06-27 2011-06-27 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN KRING VUXNA MED PSYKISK SJUKDOM/FUNKTIONSNEDSÄTTNING MELLAN NACKA KOMMUN, PSYKIATRISK VÅRDENHET NACKA, PSYKIATRI SÖDRA STOCKHOLM OCH CAREMA HJÄRNHÄLSAN NACKA

Läs mer

Effektivare vård. Sollefteå 17 juni 2016 Göran Stiernstedt

Effektivare vård. Sollefteå 17 juni 2016 Göran Stiernstedt Effektivare vård Sollefteå 17 juni 2016 Göran Stiernstedt Effektiv vård (SOU 2016:2) Göran Stiernstedt Anna Ingmanson Daniel Zetterberg Professionen Sitter vid datorn hela dagen och administrerar med värdelösa

Läs mer

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2007:10 (M och S) och allmänna råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting Dokumentnamn: Rutin för samverkan vid egenvård. Överrenskommelse mellan landstinget och kommunerna i Västmanlands län Dok.nr/Ref.nr/Diarienr: Version: Klicka här för att ange text. 1. Datum: VKL:s diarienummer:

Läs mer

Samverkan i praktiken

Samverkan i praktiken Samverkan i praktiken - erfarenheter efter 10 år Vad är nästa steg? Agnetha Karlberg, Norrbottens läns landsting Ewa Lundström, Tieto Sweden Healthcare & Welfare AB 40 mil Norrbotten läns landting 252

Läs mer

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar P R O J E K T N A M N U T G Å V A D A T U M D I A R I E N R Delprojektplan Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar Syfte: Skapa möjligheten att använda tekniska lösningar som ett komplement vid vårdplaneringar

Läs mer

* KOMMUN KONTORET FOR HALSA, VÅRD OCH OMSORG. Äldrenämnden. godkänna rapport om modell för hemtagningsteam i Uppsala kommun

* KOMMUN KONTORET FOR HALSA, VÅRD OCH OMSORG. Äldrenämnden. godkänna rapport om modell för hemtagningsteam i Uppsala kommun Uppsala cj.dl * KOMMUN KONTORET FOR HALSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Diarienummer Gunvor Nordström-Liiv 2014-03-27 ALN-2014-0146.30 Äldrenämnden Hemtagningsteam i Uppsala kommun Förslag till beslut

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget och kommunerna i Jönköpings län angående bedömning av egenvård

Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget och kommunerna i Jönköpings län angående bedömning av egenvård Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget och kommunerna i Jönköpings län angående bedömning av egenvård Antagen av Läns Lako 2014-02-14 Bakgrund I föreskriften Bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd

Läs mer

Avtal om läkarmedverkan från primärvård i hemsjukvård i ordinärt boende och i särskilda boendeformer. Jönköpings län

Avtal om läkarmedverkan från primärvård i hemsjukvård i ordinärt boende och i särskilda boendeformer. Jönköpings län Avtal om läkarmedverkan från primärvård i hemsjukvård i ordinärt boende och i särskilda boendeformer Jönköpings län Kommunalt forum 2015 Inledning Målet med hälso-och sjukvården är god hälsa och vård på

Läs mer

Yttrande över remiss Sedd, hörd och respekterad Ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälsooch

Yttrande över remiss Sedd, hörd och respekterad Ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälsooch REMISSYTTRANDE 1 Datum 2015 06 17 Vår beteckning LTV 150383 Er beteckning S2015/1547/FS Yttrande över remiss Sedd, hörd och respekterad Ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälsooch sjukvården (SOU 2015:14)

Läs mer

Hur underlättar vårdplaneringen kommunens omsorgsarbete?

Hur underlättar vårdplaneringen kommunens omsorgsarbete? Hur underlättar vårdplaneringen kommunens omsorgsarbete? Roger Olsson Vårdplaneringshandläggare Thomas Viktorsson Leg. Sjukgymnast 1 VÅRDPLANERINGSTEAM Biståndshandläggare Sjukgymnast Arbetsterapeut Sjuksköterska

Läs mer

Rätt information på rätt plats i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar till kommunstyrelsen

Rätt information på rätt plats i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar till kommunstyrelsen Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning Avdelningen egen regi Tjänsteutlåtande DNR1.5.1.-406/2014 Sida 1 (7) 2014-09-04 Handläggare Cecilia Schönewald Telefon: 08-508 14 061 Till Enskede-Årsta-Vantörs

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Diarienummer NHO-2014-0254 ALN-2014-0436 Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Utgår från övergripande styrdokument för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun omfattande nämndernas

Läs mer

Samordnad individuell plan med stöd av IT-tjänsten Prator - öppenvårdsmodul

Samordnad individuell plan med stöd av IT-tjänsten Prator - öppenvårdsmodul Samordnad individuell plan med stöd av IT-tjänsten Prator - öppenvårdsmodul Överenskommelse mellan Västerbottens läns landsting och kommunerna i Västerbotten. Överenskommelsen ska ge vägledning till samverkan

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar

Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar 2013 2015 1 1. Inledning Socialstyrelsen har gett ut föreskriften Bedömning av om en hälso- och

Läs mer

Revideringsförslag. överenskommelse Personer med psykisk funktionsnedsättning. Värmland

Revideringsförslag. överenskommelse Personer med psykisk funktionsnedsättning. Värmland Region Värmland Dm.. LSTADe KOMMU', Kommunstyrelsen 2013 -Oij- 2 7 JJpI. Revideringsförslag överenskommelse Personer med psykisk funktionsnedsättning I Värmland Kommunens och hälso - och sjukvårdens verksamhet

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer