Redovisning Lex Sarah

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning Dnr: 2015/699-IFN-751 Ylva Florin Holmsten - ar508 E-post: ylva.florin.holmsten@vasteras.se Kopia till Individ- familjenämnden Redovisning Lex Sarah Förslag till beslut Individ- familjenämnden godkänner redovisningen av avvikelser i form av lex Sarah. Ärendebeskrivning Individ- familjenämnden har i april 2015 beslutat att förvaltningen ska sammanställa avvikelser i form av klagomål synpunkter lex Sarah halvårsvis samt att dessa båda avvikelsetyper ska analyseras tillsammans för att ge en bättre överblick över vad avvikelserna inom socialtjänstens myndighetsutövning respektive utförd vård omsorg handlar om. I samband med detta beslutades också om en ny form av avtalsuppföljning hos utförare leverantörer med fokus på hantering av avvikelser. Detta är den första sammanställningen av avvikelser utifrån den förändrade rutinen avser tidsperioden Av sammanställningen går att utläsa antal innehåll i lex Sarah-ärenden gällande nämndens myndighetskontor så väl som gällande den utförda vård omsorg som sker i nämndens regi. I den del av skrivelsen som handlar om utförd vård omsorg finns också en beskrivning av den förändrade avtalsuppföljningen med fokus på avvikelser. Skrivelsen avslutas med en sammanvägning en gemensam analys av båda avvikelsetyperna lex Sarah. respektive klagomål synpunkter. Sociala nämndernas förvaltning har i skrivelse den 28 augusti 2015 lagt fram förslag till beslut. Bilagor Sammanställning av avvikelser i form av lex Sarah inom Individ- familjenämndens myndighetsutövning respektive utförd vård omsorg. Skickad av: Eva Sahlén - SNSES03

2 TJÄNSTESKRIVELSE 1 Diarienr /699-IFN-751 Sociala nämndernas förvaltning Handläggare Ylva Florin-Holmsten Handläggare Johan Crusefalk ylva.florin-holmsten@vasteras.se johan.crusefalk@vasteras.se Till Individ- familjenämnden Sammanställning av avvikelser i form av lex Sarah inom Individ familjenämndens myndighetsutövning respektive utförd vård omsorg. Bakgrund Nämnden har sedan flera år tillbaka tagit del av sammanställningar över antal typ av klagomål synpunkter respektive lex Sarah-ärenden. I april 2015 beslutade nämnden att förvaltningen ska sammanställa avvikelser i form av klagomål synpunkter lex Sarah halvårsvis samt att dessa båda avvikelsetyper ska analyseras tillsammans för att ge en bättre överblick över vad avvikelserna inom socialtjänstens myndighetsutövning respektive utförd vård omsorg handlar om. Stadens redovisningsplan anger att dessa olika avvikelsetyper ska diarieföras i olika serier, vilket medför att även sammanställningen till nämnd sker i olika skrivelser för att kunna diarieföras i rätt serie. Respektive skrivelse avslutas med en sammanvägning en gemensam analys av båda avvikelsetyperna klagomål synpunkter respektive lex Sarah. Denna analys återfinns i båda skrivelserna. Sammanställningen av lex Sarah-ärenden är i förevarande skrivelse uppdelad på myndighetsutövning respektive utförd vård omsorg. Uppföljningsmetoden avseende avvikelser inom utförd vård omsorg har förändrats sedan tidigare sammanställningar som nämnden tagit del av. Avtalsuppföljningar har nu särskilt genomförts hos utförare leverantörer med fokus på avvikelsehantering, vilket närmare beskrivs under avsnittet om utförare leverantörer Lex Sarah myndighetsutövningen Rapportering av lex Sarah för tidsperioden 1/1-30/ avseende IFNs myndighetsutövning Under tidsperioden har nio lex Sarah-rapporter inkommit avseende myndighetsövningen inom IFN. Sju avser socialkontor barn ungdom utredning två avser familjehemsenheten. Inga rapporter har inkommit från övriga myndighetskontor under tidsperioden. Fyra av missförhållanden avseende barn ungdom utredning gäller samma missförhållande i olika individärenden, dessa redogörs för sammantaget. Samtliga inkomna lex Sarah-rapporter har medfört en lex Sarah-utredning. Av dessa är sju utredningar är färdigställda. I dessa ärenden har anmälan om allvarligt missförhållande gjorts till Inspektionen för vård omsorg (IVO) i sex fall. I samtliga fall har IVO bedömt nämndens vidtagna åtgärder som tillräckliga. Nämnden erinras också att nogsamt följa upp om åtgärderna får önskad effekt. Nedan följer en sammanställning av lex Sarah -rapporter samt utgången av respektive utredning.

3 2 (9) Enhet Bedömning av allvarlighetsgrad Missförhållande, inte allvarligt Barn Ungdom utredning Barn Ungdom utredning Barn Ungdom utredning Barn Ungdom utredning Beskrivning av ärende Våldsutsatt mamma placeras i skyddat boende tillsammans med sina barn. Barnens situation mammas föräldraförmåga utreds inte trotts orosanmälan. Inga bedömningar görs kring barnens behov av insatser på fem månader. 11-åring lever i våldsmiljö. stiden är oskäligt lång, nästan ett år. Endast ett barnsamtal genomförs först efter 10 månader. Samtal beviljas som insats till barnet, barnet garanteras inget skydd genom insatsen. Genomgående passivitet i ärendet. 4 stycken rapporter avseende samma missförhållanden gällande 4 olika barn unga deras föräldrar. Sekretesshandlingar i form av barnavårdsanmälningar förhandsbedömningar lämnas av en inhyrd konsult i en obevakad väska på ett tåg. Väskan försvinner med handlingarna. Sekretessbelagda uppgifter avseende en förälder med enskild vårdnad skickas hem till den andre föräldern som ej är vårdnadshavare. Föräldern med enskild vårdnad har tidigare varit utsatt för hot Allvarligt missförhållande Allvarligt missförhållande Allvarligt missförhållande Ärende status avslutad avslutad avslutad avslutad Anmälan till IVO Nej Ja. IVO ansåg att nämndens vidtagna åtgärder för att komma tillrätta med missförhållandet var tillräckliga. Ja. IVO ansåg att nämndens vidtagna åtgärder för att komma tillrätta med missförhållandet var tillräckliga. Ja. IVO ansåg att nämndens vidtagna åtgärder för att komma tillrätta med missförhållandet var tillräckliga.

4 3 (9) Totalt: 7 barn ungdom familjehemsenheten en är pågående. Intervjuer återstår med arbetsledning. barn ungdom familjehemsenheten Totalt: 2 Sammantaget: 9 våld av den andre föräldern. Ett barn placeras i ett outrett jourhem flyttas därefter till ett outrett familjehem för stadigvarande vård fostran. Omplaceringen sker via ett konsulentstött företag. Spädbarn placeras för stadigvarande vård i familjehem. Ingen uppföljning sker i familjehemmet förrän fyra månader efter verkställande av placering. Ingen handläggare besökte barnet förrän sex månader efter placering. Det framgår inte heller av dokumentationen vem som är särskilt utsedd socialsekreterare för barnet. Av enheten initialt bedömd som risk för missförhållande. En definitiv bedömning av allvarlighetsgrad görs i samband med utredningens färdigställande. Av enheten initialt bedömd som risk för missförhållande allvarligt missförhållande. En definitiv bedömning av allvarlighetsgrad görs i samband med utredningens färdigställande. pågående. en visar på missförhållanden på alla tre enheterna för barn ungdom (samhällsvård, familjehemsenheten samt utredning). Samråd ska ske med myndighetschef kring åtgärder då missförhållandet återkommit i flera ärenden gällande barn i samhällsvård under två års tid, torts adekvata vidtagna åtgärder. Inte ännu klarlagt om det kommer att bli en anmälan till IVO eller inte. Inte ännu klarlagt om det kommer att bli en anmälan till IVO eller inte. Kommentar till tabellen Syftet med att utreda lex Sarah-rapporter är att identifiera missförhållanden i den egna verksamheten samt att åtgärda dessa se till att dessa missförhållanden inte uppkommer igen. Samtliga lex Sarah-rapporter leder till en utredning som innehåller tex aktgranskning, intervjuer med berörda tjänstemän genomgång av lagstiftning på området. En analys görs också i varje ärende av vad som orsakat missförhållandet vad som behöver förändras i rutiner, arbetssätt eller styrning för att det inte ska hända igen. Samtliga genomförda lex Sarah-utredningar leder till beslut om åtgärder en återkoppling sker till berörd chef dess personal. Syftet med återkopplingen är att det ska ske ett lärande i organisationen att samma missförhållanden inte ska upprepas igen.

5 4 (9) En förhållandevis stor del av lex Sarah-ärendena (fem av sju) på barn ungdom utredning handlar om sekretessbeslagda handlingar om enskildas angelägenheter som kommit i orätta händer genom att skickas fel eller tappas bort. I en förhållandevis stor del av lex Sarah-ärendena på både barn ungdom utrednining familjehemsenheten återkommer en passivitet som på olika sätt drabbar/riskerar att drabba de aktuella barnen; behovsbedömngar uteblir eller tar lång tid, barn placeras i outrett familjehem (vilket ökar risken för sammanbrott) ingen besöker ine familjem placerade barn under längre tider. Under tidsperioden januari till med juni 2015 har det endast inkommit lex Sarahrapporter från socialkonotor barn ungdom utredning samt familjehemsenheten. Från sociala enheten, socialkontor vuxen, socialkontor ekonomi, mottagningen respektive flykting har det inte inkommit några lex Sarah-rapporter under perioden. Det faktum att det inte inkommer några lex Sarah-rapporter från en enhet behöver inte innebära att det inte uppkommit några missförhållanden där. Inte heller det faktum att en enhet gör många lex Sarah-rapporter kan utslutande ses som att det uppstår fler missförhållanden på den enheten. Skillnaderna kan förklars med olika grad av medvetenhet kunskap kring rapporteringsskyldigheten. Kunskapen om lex Sarah i organisationen har ökat succesivt i med det webbaserade utbildningsmaterial som togs fram av förvaltningen under senare delen av 2014 har börjat användas. Ett lågt antal inkomna rapporter från en enhet kan förstås som att det behöver göras ett ytterligare arbete kring medvetenheten kring dessa frågor. I samband med årsbokslutet 2015 kommer också en egenkontroll att genomföras avseende i vilken omfattning utbildningsmaterialet om lex Sarah används på enheterna. Analys myndighetsutövning Det är svårt att utläsa några riktigt tydliga trender tendenser av materialet som helhet, torts att materialet är förhållandevis omfattande. Tolkningen av materialet behöver ske med en viss försiktighet då det kan finnas andra förklaringar än brister i kvaliten som orsak att en verksamhet tex får mycket klagomål. Ett antagande skulle kunna vara att antalet klagomål är högre i verksamheter där man utövar myndighetsutövning som på olika sätt får konsekvenser /eller riskerar att uppröra människor. Detta skulle tex kunna gälla för socialkontor ekonomi, då det är allmänt vedertaget att människor kan uppröras när de inte beviljas pengar som de anser sig behöva. Detta skulle kunna förklara att socialkontor ekonomi har övervägande flest klagomål i sammanställningen. Ett annat antagande skulle kunna vara att ju mer komplex svårhanterad ärendehandläggning som genomförs ju större risk är det att det blir fel i handläggningen, vilket i sin tur torde generera fler klagomål respektive lex Sarahrapporter. Detta skulle kunna gälla tex socialkontor barn ungdom då de hanterar kanske en av de mest komplexa delarna inom socilatjänstens myndighetutövning. Dessa osäkerhetsmarkörer till trots går det ändå att utläsa viktigt information om verksamheten ut materialet. Vid en genomgång av samtliga rapporterade avvikelse inom IFNs myndighetsutövningen, klagomål synpunkter lex Sarah sammanvägt, finns det en svag överrepresentation avseende brister i rättskerheten inom handläggningen. Tittar man däremot enbart på klagomål synpunkter finns en viss överrepresentation avseende bemötandefrågor. Skillnaderna är dock små i förhållande till tex kategorin övrigt, där tex tillgänglighet information om besvär återfinns. Bemötandefrågor är viktiga att lyfta fram då bemötandet är avgörande för hur

6 5 (9) människor upplever kontakten med myndigheten. Det är därför viktigt att ständigt arbeta med att utveckla förbättra eventuella brister i bemötandet. En förhållandevis stor del av klagomålen på socialkontor ekonomi är avhjäpta med förnyad information om besvär/överklagningsförfarande. Detta är en förhållandevis enkel men mycket viktig åtgärd då det möjliggör för den enskilde att överklaga beslut få sin sak prövad i nästa rättsliga instans. Detta leder i sin tur till en ökad rättssäkerhet. Tittar man på antalet inkomna klagomål synpunkter uppdelat per enhet framträder inte någon entydig bild gällande respektive enhet, varför någon särskilda trender eller tendens inte går att utläsa av materialet sett per enhet. Avvikelserna inom ramen för lex Sarah handlar till övervägande del om rättssäkhet, vilket är en natruligt följd av att myndighetsutövningen just ägnar sig åt handläggning av individärenden vilken ska följa gällande lagstifning. Brister i handläggningen medför därför nästan alltid brister i rättssäkerheten. Lex Sarah-utredningarna har under de två senaste åren visat att ett antal missförhållanden återkommer trots adekvata vidtagna åtgärder. Likartade missförhållande framgår även av denna redovisning. Exempel på ett återkommande missförhållande inom myndighetsutövningen gällande barn ugna är att barn placeras i familjehem utan att vården följs upp säkerställs. Ett annat exempel är passivitet i förhållande till barns behov under pågående utredning. Inspektionen för vård omsorg (IVO) har uppmärksammat att samma felhändelser återkommer trots vidtagna åtgärder har under 2015 i sina beslut lagt till en formulering om att det åligger nämnden att följa upp att de vidtagna åtgärderana når önskad effekt. Under hösten 2015 kommer ett arbete att påbörjas kring hur denna uppföljning behöver genomföras för att vidtagna åtgärder ska få en större genomslagskraft i myndighetsutövningen. Några av lex Sarah-ärendena handlar om borttappade handlingar respekive handlingar hemskickade till obehörig person. Denna typ av missförhållande leder till att den för socialtjänsten starka sekretessen gällande enskildas förhållanden bryts, vilket kan få allvarliga konsekvenser för de enskilda som drabbas. Även bland klagomålsärendena återfinns ett ärende (där handläggare kontaktar djurskyddet på annan myndighet), där man kan ställa sig frågande till hanteringen av sekretessen avseende den enskildes personliga förhållanden i förhållande till den andra myndigheten. Detta ärende är också av en sådan karaktär att klagomåler borde medfört en lex Sarah-rapport från tjänsteman, för att en grundligare utredning avseende tex sekretessförhållanden kunnat genomföras. En återkopppling avseende detta kommer att göras till berörd enhet. Ett observandum är att vissa enheter inte inkommit med några lex Sarah- rapporter. Detta gäller tex socialkontor ekonomi sociala enheten, vilka inte inkommit med några lex Sarah-rapporter under föregående år heller.enheterna mottagning flykting är förhållandevis nybildade enheter inget jämförelsematerial finns för deras del sedan tidigare. En dialog kommer att föras med dessa enheter om det finns ett behov av ytterligare utbilding eller annat stöd för att implementera rapporteringsskyldigheten enligt lex Sarah. Det är nödvändigt att ständigt arbeta för att handläggningen av ärenden ska ske så rättssäkert som möjligt. Uppdaterade processbeskrivningar arbetsrutiner utgör en del i att möjliggöra detta. Arbetet med detta är färdigt på vissa enheter där sker reglebunden revision, medan andra enheter förhållandevis nyligen påbörjat arbetet. Det är viktigt att det råder en hög medvetenhet om rapporteringskyldigheten enligt lex Sarah på samtliga enheter. Allt eftersom personalen blir mer medveten om

7 6 (9) rapporteringsskyldigheten enligt lex Sarah, ökar också benägenheten till reflektion över det egna arbetet. Utvärdering av det egna arbetet kan då bli en naturlig del i arbetet, vilket kan bidra till en ökad kvalitet. Arbetet med att följa utvärdera såväl klagomål synpunkter som lex Sarah är en viktig del av det systematiska förbättringsarbetet. Ett av klagomålsärendena är av sådan karaktär att det borde föranlett en lex Sarahrapport från tjänsteman. Uppgifter om enskildas angelägenheter, vilket även det faktum att en enskild är aktuell på socialtjänsten anses vara, omfattas av sekretess hos socialtjänsten. När ett klagomål innehåller uppgifter av denna karaktär behöver det uppmärksammas utöver vad som framgår vid utredandet av ett klagomål. En lex Sarah-utredning kan då vara ett användbart redskap då den genomförs av en från enheten oberoende utredare (strateg inom SNF) mer tydligt fokuserar på att identifera systemfel bakomliggande orsaker till felhändelserna. Därmed finns också andra möjligheter att åtgärder föreslås på en mer övergipande nivå, vilket ökar sannolikheten att avvikelen inte ska upprepas. Tanken med att både taemot, utreda åtgärda klagomål synpunkter från enskilde samt att inom ramen för lex Sarahregleringen taemot, utreda åtgärda lex Sarah-rapporter från personal är att få ett så finmaskigt nät som möjligt där avvikeler inte kommer bort, utan identiferas, åtgärdas leder till förbättringar. Värt att uppmärksamma är också att sex av nio lex Sarah-rapporter lett till att allvarliga missförhållanden identifierats anmälts till Inspektionen för vård omsorg. Lex Sarah utförd vård omsorg Under mätperioden har metoderna för redovisning av avvikelser, ett samlingsnamn för synpunkter, klagomål hantering enligt lex Sarah, delvis förändrats. För hela mätperioden gäller att synpunkter klagomål som kommit in direkt till Sociala nämndernas förvaltning (SNF) dokumenterats i det interna diariesystemet VÄHS. När det gäller synpunkter klagomål som lämnats till utförare leverantörer, så har utförarna till med april 2015 tre gånger per år lämnat in tertialrapporter med uppgift om antalet inkomna synpunkter, men med få undantag inte närmare specificerat vad klagomålen synpunkterna handlat om. Från med maj 2015 har metoden ändrats när det gäller redovisning av synpunkter klagomål som lämnats direkt till utförarna. Koordinator för synpunkter klagomål tar nu personlig kontakt hämtar in uppgifter om inträffade synpunkter klagomål inför halvårsredovisning i september (redovisning av första halvåret) respektive januari (redovisning av andra halvåret föregående år samt helår). Tanken med den nya insamlingsmetoden är att möjliggöra en fördjupad diskussion dialog med respektive utförare. En ambition är att på ett tydligare sätt uppmärksamma övergripande trender tendenser när det gäller uppkomna synpunkter klagomål. Exempel på sådana frågeställningar är i vilken grad antalet typen av synpunkter klagomål påverkas av faktorer som en brukargrupps sammansättning den lagstiftning, det regelverk övriga villkor som råder för olika typer av insatser. Ett annat syfte med besöken har även varit att få fram uppgifter om de avvikelser som hanterats i verksamheten enligt lex Sarah. Dels för att få fram uppgifter om antalet avvikelser, dels för att få en djupare bild av verksamhetens syn på vilka avvikelser som ska föranleda rapportering utredning enligt lex Sarah vilka missförhållanden som är så allvarliga att det är aktuellt med anmälan till IVO. En annan central fråga vid besöken hos utförarna har varit hur man inom verksamheten ställer

8 7 (9) sig till den rapporteringsskyldighet kring missförhållanden risk för missförhållanden som all personal har. Metod Uppgifterna om avvikelser har under mätperioden inhämtats på två sätt. Underlaget för tiden fram till april 2015 är de avvikelser som registrerats i VÄHS samt de som stadens utförare leverantörer lämnat in i sina tertialrapporter. För tid därefter har koordinator för synpunkter klagomål genomfört personliga besök hos stadens utförare. Under perioden från 15 juni till 21 augusti 2015 har 28 sådana personliga besök genomförts, varav 4 hos utförare som bedriver verksamhet på uppdrag av individ- familjenämnden (fortsättningsvis benämnd IFN). Ett kritiskt tänkande kring metodfrågorna känns extra viktig i rapporteringen för utförarna inom IFN:s verksamhetsområde. Detta eftersom rapporten baseras på såväl ett litet antal inrapporterade avvikelser som ett totalt sett litet antal besök i utförarverksamheterna. Inget besök har exempelvis gjorts i IFN-verksamhet som bedrivs av stadens egen utförarorganisation, proaros, som är en av de största aktörerna. Undersökningsresultatet de slutsatser som går att dra påverkas dessutom vid denna första mätning av att datainsamlingen har skett enligt två olika mätmetoder. Ett lämpligt förhållningssätt kan vara att betrakta den här rapporten som ett utgångsläge eller nolläge, där man i kommande halvårsvisa undersökningar mäter hur stor effekten successivt blir av de genomförda förändringarna i datainsamlingen av avvikelser av den fortsatta dialogen med utförarna i dessa frågor. I enlighet med synen på denna rapport som ett utgångsläge har inga försök gjorts att redigera eller samordna de olika utförarnas skilda metoder att definiera redovisa avvikelser. Man kan se det som ett intressant utgångsläge för fortsatt undersökning att antalet inrapporterade synpunkter, klagomål hanterade avvikelser enligt lex Sarah är märkbart färre hos utförare inom IFN-området än hos utförare som verkar inom de andra sociala nämndernas verksamhetsområden att det varit svårare att få kontakt med utförare inom IFN-området för en diskussion kring avvikelser avvikelsehantering i jämförelse med utförare inom de övriga sociala nämnderna. En annan viktig utgångspunkt för undersökningen är att inte dra generella slutsatser kring de olika utförarnas syn på villkoren för att bedriva sin verksamhet syn på hur dessa villkor påverkar uppkomsten av avvikelser. Uppgifterna ska ses som exempel på hur en utförare av en viss insats kan se på sin verksamhet, inte som allmängiltiga fakta. Nedan följer enammanställning av lex Sarah för tidsperioden 1/1-30/ för utförd vård omsorg IFN Enhet Beskrivning av ärende Bedömning av allvarlighetsgrad Ärende status Anmälan till IVO Ingen avvikelsehanteing enligt lex Sarah finns inrapporterad för perioden Kommentarer till tabeller till besök hos utförare/leverantör Syftet med att utreda lex Sarah-rapporter är att identifiera missförhållanden i den egna verksamheten samt att åtgärda dessa se till att de inte händer igen. Verksamhetens personal har en rapporteringsskyldighet enligt Lex Sarah verksamheten har ett ansvar att utreda samtliga rapporter samt vid ta åtgärder för att komma till rätta med missförhållandet. Under tidsperioden har det inte kommit in någon lex Sarah-rapportering alls från utförare inom IFN:s område. Det bedöms inte vara realistiskt utifrån omfattningen

9 8 (9) karaktären av den verksamhet som bedrivs att det helt skulle saknas missförhållanden eller risk för missförhållanden i den bedrivna verksamheten. Vid genomgången av redovisade synpunkter klagomål bedömdes åtminstone fem av de redovisade klagomålen som handlade om personlig säkerhet informationssäkerhet brister i medicinsk omvårdnad behandlingsansvar vara så pass allvarliga att lex Sarahrapportering -utredning kan anses ha varit befogad. Dessutom resonerar utförare av omvårdnadsboende kring att en dialog kring frågor om hot våld hela tiden är en del av den dagliga verksamheten. Eftersom personalens bedömning av om en boende är hotfull kan leda till att den boende förlorar sitt bostadskontrakt, så bedöms frågan om hot våld direkt vara kopplad till en bedömning av risk för missförhållande för den enskilde klienten Ett litet antal lex Sarah-rapporter kan ibland förklaras med en låg grad av medvetenhet kunskap kring rapporteringsskyldigheten. Vid besöken hos utförarna inom IFN:s verksamhetsområde uppgav samtliga att de var helt införstådda med all personals rapporteringsskyldighet enligt lex Sarah. Flera av de besökta utförarna signalerade att de upplevde en osäkerhet kring kriterierna för när ett missförhållande eller en risk för missförhållande enligt lex Sarah kan sägas ha inträtt. Denna osäkerhet kan då bli en tillbakahållande faktor för rapporteringen. Analys utförd vård omsorg Undersökningen har att det totala antalet rapporterade synpunkter, klagomål ärenden som hanterats enligt lex Sarah totalt sett är litet. Det har också varit jämförelsevis svårare att komma i kontakt med utförare inom IFN:s verksamhetsområde för en diskussion kring hur de ser på- bedriver avvikelsehantering. Orsakerna till detta förhållande behöver undersökas mera, men förklaringarna från utförarsidan hadlar såväl om en stor upplevd kundnöjdhet som att man arbetar med en tyst kundgrupp med små resurser att själva tillvarata sina intressen. Anmärkningsvärt är att egenrapporterade uppgifter om avvikelser helt saknas från ett antal större aktörer, så som exempelvis proaros. När det gäller proaros pågår dialog i denna fråga. Den ofullständiga egendokumentationen av avvikelser från utförarna medför även att det till stor del saknas uppgift om vilka åtgärder som utförarna vidtagit avseende de få klagomål som ändå kommit in via Sociala nämndernas förvaltning (SNF). Det går då inte att se en koppling mellan lämnat klagomål vidtagen åtgärd. Det blir därmed inte heller möjligt att i någon högre utsträckning se i vilken grad klagomålshanteringen leder till ett lärande en verksamhetsutveckling hos utförarna. Utförare som bedriver verksamhet inom socialtjänstområdet är skyldiga att ha ett kvalitetsledningssystem enligt aktuell författning. Samtidigt är det en utbredd uppfattning hos flera av de utförare som varit föremål för uppföljning i samband med denna halvårsredovisning att man bäst löser uppkomna avvikelser i vardagsarbetet. Synpunkter klagomål blir då inte dokumenterade kan därmed inte sammanställas redovisas i efterhand, vare sig när det gäller antal eller innehåll. Det blir då naturligt att fråga sig om utföraren uppfyller kravet på spårbart kvalitetsarbete. Det kan också noteras att en utförare, Citykyrkan, har använt klagomålsfunktionen inom SNF som ett verktyg att gentemot beställaren belysa problem kring socialtjänstens uppsökarverksamhet, som man inom Citykyrkan anser försvårar genomförandet av verksamheten. Frågan blir om sådana frågor bäst diskuteras i annat forum. Under tidsperioden har det inte kommit in någon lex Sarah-rapportering alls från utförare inom IFN:s område. Det bedöms inte vara realistiskt utifrån omfattningen karaktären av den verksamhet som bedrivs att det helt skulle saknas missförhållanden eller risk för missförhållanden i den bedrivna verksamheten. Vid genomgången av redovisade synpunkter klagomål bedömdes åtminstone fem av de redovisade kla-

10 9 (9) gomålen som handlade om personlig säkerhet informationssäkerhet brister i medicinsk omvårdnad behandlingsansvar vara så pass allvarliga att lex Sarahrapportering -utredning kan anses ha varit befogad. Dessutom resonerar utförare av omvårdnadsboende kring att en dialog kring frågor om hot våld hela tiden är en del av den dagliga verksamheten. Eftersom personalens bedömning av om en boende är hotfull kan leda till att den boende förlorar sitt bostadskontrakt, så bedöms frågan om hot våld direkt vara kopplad till en bedömning av risk för missförhållande för den enskilde klienten. Vid besöken hos utförarna inom IFN:s verksamhetsområde uppgav samtliga att de var helt införstådda med all personals rapporteringsskyldighet enligt lex Sarah. Samtidigt signalerade flera att de upplevde en osäkerhet kring kriterierna för när ett missförhållande eller en risk för missförhållande enligt lex Sarah kan sägas ha inträtt. Denna osäkerhet blir för dessa utförare en tillbakahållande faktor för rapporteringen. Frånvaron av lex Sarah-rapporter väcker därför frågor om det behövs riktade utbildningsinsatser för att öka medvetenheten på området. Utförare som har en mera konsekvent dokumentation av såväl inträffade avvikelser som av de åtgärder avvikelsen medfört, till exempel Citykyrkan, visar hur avvikelser kan vändas till systematiska förbättringar till utveckling av den egna verksamheten.