Sociala nämndernas förvaltning Dnr: 2015/162-NF-107 Ylva Florin Holmsten - ar508 E-post:

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning Dnr: 2015/162-NF-107 Ylva Florin Holmsten - ar508 E-post: ylva.florin.holmsten@vasteras.se Kopia till Nämnden för personer med funktionsnedsättning Redovisning synpunkter och klagomål Förslag till beslut Nämnden för personer med funktionsnedsättning godkänner redovisningen av avvikelser i form av klagomål- och synpunkter. Ärendebeskrivning Nämnden för personer med funktionsnedsättning har i april 2015 beslutat att förvaltningen ska sammanställa avvikelser i form av klagomål och synpunkter och lex Sarah halvårsvis samt att dessa båda avvikelsetyper ska analyseras tillsammans för att ge en bättre överblick över vad avvikelserna inom socialtjänstens myndighetsutövning respektive utförd vård och omsorg handlar om. I samband med detta beslutades också om en ny form av avtalsuppföljning hos och leverantörer med fokus på hantering av avvikelser. Detta är den första sammanställningen av avvikelser utifrån den förändrade rutinen och avser tidsperioden Av sammanställningen går att utläsa typ och antal klagomål och synpunkter gällande nämndens myndighetskontor så väl som gällande den utförda vård och omsorg som sker i nämndens regi. I den del av skrivelsen som handlar om utförd vård och omsorg finns också en beskrivning av den förändrade avtalsuppföljningen med fokus på avvikelser. Skrivelsen avslutas med en sammanvägning och en gemensam analys av båda avvikelsetyperna klagomål och synpunkter respektive lex Sarah. Sociala nämndernas förvaltning har i skrivelse den 28 augusti 2015 lagt fram förslag till beslut. Bilagor Sammanställning av avvikelser i form av klagomål och synpunkter inom Nämnden för personer med funktionsnedsättnings myndighetsutövning respektive utförd vård och omsorg, avseende tidsperioden Skickad av: Eva Sahlén - SNSES03

2 TJÄNSTESKRIVELSE 1 Diarienr /162-NF-107 Sociala nämndernas förvaltning Handläggare Ylva Florin-Holmsten Handläggare Johan Crusefalk ylva.florin-holmsten@vasteras.se johan.crusefalk@vasteras.se Till Nämnden för personer med funktionsnedsättning Sammanställning av avvikelser i form av klagomål och synpunkter inom Nämnden för personer med funktionsnedsättnings myndighetsutövning respektive utförd vård och omsorg, avseende tidsperioden 1/1-30/ Bakgrund Nämnden har sedan flera år tillbaka tagit del av sammanställningar över antal och typ av klagomål och synpunkter respektive lex Sarah-ärenden. I april 2015 beslutade nämnden att förvaltningen ska sammanställa avvikelser i form av klagomål och synpunkter och lex Sarah halvårsvis samt att dessa båda avvikelsetyper ska analyseras tillsammans för att ge en bättre överblick över vad avvikelserna inom socialtjänstens myndighetsutövning respektive utförd vård och omsorg handlar om. Stadens redovisningsplan anger att dessa olika avvikelsetyper ska diarieföras i olika serier, vilket medför att även sammanställningen till nämnd sker i olika skrivelser för att kunna diarieföras i rätt serie. Respektive skrivelse avslutas med en sammanvägning och en gemensam analys av båda avvikelsetyperna klagomål och synpunkter respektive lex Sarah. Denna analys återfinns i båda skrivelserna. Sammanställningen av klagomål och synpunkter är i förevarande skrivelse uppdelad på myndighetsutövning respektive utförd vård och omsorg. Uppföljningsmetoden avseende avvikelser inom utförd vård och omsorg har förändrats sedan tidigare sammanställningar som nämnden tagit del av. Avtalsuppföljningar har nu särskilt genomförts hos och leverantörer med fokus på avvikelsehantering, vilket närmare beskrivs under avsnittet om och leverantörer. Sammanställning av klagomål och synpunkter för myndighetsutövningen nämnden för personer med funktionsnedsättning 1/1-30/ Det har under första halvåret 2015 inkommit fyra klagomål gällande myndighetsutövningen vid NF. Att titta på antalet klagomål och synpunkter och karaktären på dessa fungerar något som en temperaturmätare i verksamheten. Det har under flera år funnits möjlighet för enskilda som kommer i kontakt med stadens verksamheter att framföra klagomål och synpunkter till verksamheten via telefon, brev, mail och besök. Nyligen har staden också skapat möjlighet för enskilda att via webben framföra sina klagomål. Sociala nämndernas förvaltning (SNF) har också under flera års tid haft en särskild tjänsteman till vilken enskilda kan vända sig till med klagomål avseende verksamheten. Rutiner och arbetssätt för att hantera klagomål och synpunkter är förhållandevis väletablerat och det finns ingen anledning att tro att det finns klagomål som kommit till förvaltningens kännedom och inte har hanterats. Däremot finns det alltid en risk för mörkertal i form av att enskilda som egentligen har klagomål på verksamheten inte hör av sig, vilket medför en osfaktor när antal klagomål och synpunkter används som en delmätare av kvalitet.

3 2 (8) Enhet Biståndsenheten NF Biståndsenheten NF Biståndsenheten NF Biståndsenheten NF Totalt: 4 Beskrivning av klagomål En enskild klagar på orimligt lång handläggningstid av ansökan om stödfamilj. Efter sju månader har behovet av insats fortfarande inte bedömts. Den enskilde är upprörd över ett beslut om att ledsagning gällande sonen inte längre får utföras av henne själv utan kommer att ske av annan. Den enskilde klagar på brist på återkoppling efter ansökan. Det går drygt 1 ½ månad från ansökan tills klagomålet görs och åtgärder vidtas. Den enskilde klagar på bemötandet. Åtgärd Ny handläggare tillsätts och utredningen av behovet genomförs. Kontakt med den enskilde med förnyad information. Möte med den enskilde med förnyad information. Möte med samtliga inblandade. Ärende status Kategori brister i Övrigt: Lång handläggningstid Övrigt Information/kom munikation Bemötande Kommentar till tabellen Antalet inkomna klagomål avseende NFs myndighetsutövning bedöms som litet i förhållande till antal och karaktär på ärenden som handläggs på biståndsenheten. De klagomål som inkommit under tidsperioden är av skiftande karaktär och pekar inte entydigt åt ett håll. Möjligen kan en viss överrepresentation utläsas avseende klagomål gällande tidsåtgången i handläggningen. Ett klagomål handlar uttalat om lång handläggningstid och ett annat om att det tagit lång tid att få en återkoppling efter gjord ansökan. Frågan om bemötande är avgörande för hur människor upplever kontakten med myndigheten och är därför mycket viktig. Endast ett klagomål handlar om brister i bemötande. Frågan om vem som ska utföra en insats kan ses ur olika perspektiv, den anhörige, som i detta fall är den klagande och den enskilde behöver inte alltid ha samma syn på saken. Det är viktigt vid förändringar i genomförandet av en insats av detta slag att tänka på att kommunicera tydligt med alla inblandade, både anhöriga och biståndsberättigade, så att ingen upplever sig förbisedd eller blir utan viktig information innan förändringen sker. De åtgärder som vidtagits av verksamheten utifrån inkomna klagomål bedöms i samtliga klagomålsärenden som adekvata och de enskilda som framfört klagomålen har tillmötesgåtts på olika sätt.

4 3 (8) Analys avvikelser myndighetsutövning Några tydliga trender och tendenser går inte att utläsa av materialet. Tolkning av materialet behöver därför ske med försiktighet. Av fem avvikelser, klagomål och synpunkter och lex Sarah sammanvägt, handlar tre om tidsåtgången i handläggningen. Handläggningstiden inom Nämnden för personer med funktionsnedsättnings myndighetsutövning har inga lagstadgade tidsgränser, men generellt ska all handläggning av ärenden gällande enskilda ske skyndsamt. Det ligger i sakens natur att människor i behov av bistånd behöver få sin sak prövad så snabbt som möjligt. I synnerhet aktualiseras skyndsamhetsfrågan när det gäller personer med funktionsnedsättnings trygghet och då det kan få allvarliga konskvenser både fysiskt och psykiskt för den enskilde om denne får vänta länge på en bedömning av sitt behov och sedan insatser utifrån detta. Det är nödvändigt att ständigt arbeta för att handläggningen av ärenden ska ske så snabbt som möjligt utan att för den skull riskera försämrad kvalitet. Uppdaterade processbeskrivningar och arbetsrutiner utgör en del i att möjliggöra detta, och arbetet med detta är påbörjat på enheten. Allt eftersom personalen blir mer medveten om rapporteringsskyldigheten enligt lex Sarah, ökar också benägenheten till reflektion över det egna arbetet. Utvärdering av det egna arbetet kan då bli en naturlig del i arbetet, vilket kan bidra till en ökad kvalitet. Arbetet med att följa och utvärdera såväl klagomål och synpunkter som lex Sarah är en viktig del av det systematiska förbättringsarbetet. Klagomål och synpunkter utförd vård och omsorg Under mätperioden har metoderna för redovisning av avvikelser, ett samlingsnamn för synpunkter, klagomål och hantering enligt lex Sarah, delvis förändrats. För hela mätperioden gäller att synpunkter och klagomål som kommit in direkt till Sociala nämndernas förvaltning (SNF) dokumenterats i det interna diariesystemet VÄHS. När det gäller synpunkter och klagomål som lämnats till och leverantörer, så har utförarna till och med april 2015 tre gånger per år lämnat in tertialrapporter med uppgift om antalet inkomna synpunkter, men med få undantag inte närmare specificerat vad klagomålen och synpunkterna handlat om. Från och med maj 2015 har metoden ändrats när det gäller redovisning av synpunkter och klagomål som lämnats direkt till utförarna. Koordinator för synpunker och klagomål tar nu personlig kontakt och hämtar in uppgifter om inträffade synpunkter och klagomål inför halvårsredovisning i september (redovisning av första halvåret) respektive januari (redovisning av andra halvåret föregående år samt helår). Tanken med den nya insamlingsmetoden är att möjliggöra en fördjupad diskussion och dialog med respektive. En ambition är att på ett tydligare sätt uppmärksamma övergripande trender och tendenser när det gäller uppkomna synpunkter och klagomål. Exempel på sådana frågeställningar är i vilken grad antaletoch typen av synpunkter och klagomål påverkas av faktorer som en brukargrupps sammansättning och den lagstiftning, det regelverk och övriga villkor som råder för olika typer av insatser. Ett annat syfte med besöken har även varit att få fram uppgifter om de avvikelser som hanterats i verksamheten enligt lex Sarah. Dels för att få fram uppgifter om antalet avvikelser, dels för att få en djupare bild av verksamhetens syn på vilka avvikelser som ska föranleda rapportering och utredning enligt lex Sarah och vilka missförhållanden som är så allvarliga att det är aktuellt med anmälan till IVO. En annan central fråga vid besöken hos utförarna har varit hur man inom verksamheten ställer sig till den rapporteringsskyldighet kring missförhållanden och risk för missförhållanden som all personal har.

5 4 (8) Metod Uppgifterna om avvikelser har under mätperioden inhämtats på två sätt. Underlaget för tiden fram till april 2015 är de avvikelser som registrerats i VÄHS samt de som stadens och leverantörer lämnat in i sina tertialrapporter. För tid därefter har koordinator för synpunkter och klagomål genomfört personliga besök hos stadens. Under perioden från 15 juni till 21 augusti 2015 har 28 sådana personliga besök genomförts, varav 18 hos som bedriver verksamhet på uppdrag av nämnden för personer med funktionsnedsättning (fortsättningsvis benämnd NF). Undersökningsresultatet och de slutsatser som går att dra påverkas vid denna första mätning dels av att datainsamlingen har skett enligt två olika mätmetoder, dels att samtliga och leverantörer ännu inte kunnat besökas. För att öka representativiteten i undersökningen omfattar de besökta verksamheterna inom NF:s område ett så brett spektrum av verksamheter som möjligt. I urvalet ingår av boendestöd, daglig verksamhet, personlig assistans och boende med särskild service samt verksamhet som bedrivs av privata och verksamhet som bedrivs i egen regi. Urvalet omfattar också såväl större som mindre aktörer samt med unika organisationsformer och ett utpräglat lokalt perspektiv, såsom Tillberga Grannskapsservice och Emausgatan (ekonomiska föreningar) samt Skultuna kommundelsförvaltning. Ett lämpligt förhållningssätt kan vara att betrakta den här rapporten som ett utgångsläge eller nolläge, där man i kommande halvårsvisa undersökningar mäter hur stor effekten successivt blir av de genom förda förändringarna i datainsamlingen av avvikelser och av den fortsatta dialogen med utförarna i dessa frågor. I enlighet med synen på denna rapport som ett utgångsläge har inga försök gjorts att redigera eller samordna de olika utförarnas skilda metoder att definiera och redovisa avvikelser. En annan viktig utgångspunkt är att inte dra generella slutsatser kring de olika utförarnas syn på villkoren för att bedriva sin verksamhet och syn på hur dessa villkor påverkar uppkomsten av avvikelser. Uppgifterna ska ses som exempel på hur en av en viss insats kan se på sin verksamhet, inte som allmängiltiga fakta. Nedan följer en sammanställning av klagomål och synpunkter utförd vård och omsorg NF 1/1-30/ ) Inkomna till SNF och redovisade per Enhet Beskrivning av klagomål Åtgärd Attendo LSS Cederns Mobbning av medboende boendets chef Cederns proaros Tråddragargatans Forntidsgatans Forntidsgatans Bristande bemötande och bristande medicinsk omvårdnad Bristande uppmärksamhet kring somatiskt vårdbehov Otrygghet p.g.a. medboende med utagerande beteende Otrygghet p.g.a. medboende med utagerande beteende Intern utredning med åtgärder Svar till klagande NF:s ordförande Ärende status Kategori brister i

6 5 (8) Malmabergs servicebostäder Origovägens Bristande medicinsk omvårdnad efter operation Bristande stöd och rutiner kring mathållning Bristande personalkontinuitet Individsstödsenheten, avlösarservice Nytida V.I.S.K.O.S Hemtjänst Brister i mathållning och i tillsyn Bristande p.g.a. trasig stol Bristande För kund efter sängbyte Brister i omvårdnad och bemötande Brister i utförande av insatser/bemötande Tillgänglig het 2) Inkomna till och redovisade per Enhet Nytida Guppboendet Beskrivning av klagomål Intern avvikelsebristande intern informationsöverföring Intern avvikelse Bristande social dokumentation Bristande p.g.a. trasig stol Bristande efter sängbyte Åtgärd Intern utredning. Aktuell medarbetare arbetar inte kvar Intern utredning. Aktuell medarbetare arbetar inte kvar Rutin om att kontrollera att stolen inte är trasig Arbetsmiljöåtgärd där anhörig informerats Åtgärden har stämts av med jurist vid Socialstyrelsen och arbetsmiljöombud Kommentarer till tabeller och till besök hos /leverantör En jämförelse av den redovisning av synpunkter och klagomål som kommit in till sociala nämndernas förvaltning, nedan kallad stadens redovisning, med redovisningen av de synpunkter som kommer in direkt från och leverantörer påvisar en rad skillnader: 1) Stadens egen redovisning visar en spridning där flera av utförarna inom NF:s verksamhetsområde finns representerade med ett eller flera klagomål. När det gäller de klagomål som utförarna och leverantörerna själva redovisat finns en

7 6 (8) påtaglig snedfördelning. Endast en, Nytida, har rapporterat in synpunkter och klagomål. Övriga har över huvud taget inte alls redovisat några synpunkter och klagomål eller har muntligt eller skriftligt redovisat enbart sifferuppgifter om antal synpunkter och klagomål. Detta gäller också stora aktörer som den kommunala n proaros. Vid kontakten med proaros säger man att man där internt inrapporterar avvikelser tertialvis och att man haft svårt att med några få månaders varsel under sommaren 2015 kunna ställa om de interna systemen för att kunna ta fram halvårsvisa rapporter. 2) I stadens egen redovisning i VÄHS noteras när synpunkten eller klagomålet överlämnas till aktuell för åtgärd. I och med att flertalet inte lämnar egen dokumentation om sina synpunkter och klagomål saknas till största delen uppgifter om vilka åtgärder som utförarna vidtar till följd av de klagomål som kommer in via sociala nämndernas förvaltning. Det går inte att se kopplingen mellan lämnat klagomål och vidtagen åtgärd och det blir inte möjligt att i någon högre utsträckning uttala sig om i vilken grad klagomålsfunktionen inom leder till lärande och verksamhetsutveckling hos utförarna. De verksamheter som bedrivs på uppdrag av NF ska utformas så att de stödjer den enskildes oberoende och integritet samt att de stödjer den enskildes utveckling mot självständighet. Ett exempel är insatsen boendestöd, där personalen genom ett stödjande arbete och motiverande insatser ska vägleda kunden mot att största möjliga självständighet. Boendestödet ger stor frihet att på ett flexibelt sätt lägga upp insatsen för att få med stöd och träning av flera aspekter runt kundens vardag, till exempel städning, inköp och social träning. Vid besöken hos av boendestöd framkom att man ibland upplever en brist på tydliga riktlinjer runt boendestödet och brist på vägledning i beslutet från biståndsbedömaren. Bristen på tydlighet kring innehållet i insatsen kan ibland medföra olika synsätt mellan kund och kring vad insatsen ska innehålla och därmed leda till missnöje och klagomål hos brukaren. En tog som exempel att en brukare ville använda tiden för boendestöd uteslutande till att köras runt i bil till olika butiker runt om i Västerås, vilket man som ansåg stred mot tanken om en utveckling mot ökad självständighet i vardagen. Utförarna av boendestöd poängterar samtidigt att den kundgrupp som är föremål för insatsen är en tyst grupp som på grund av exempelvis neuropsykiatrisk funktionsnedsättning eller social fobi oftast inte på ett tydligt sätt ger uttryck för sin mening. Också av daglig verksamhet, till exempel vid Conexi och MISA, nämner att utmaningen i verksamheten är kommunikation, där brukarna på grund exempelvis neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ofta uttrycker sin mening och uppfattar det som sägs på ett sätt som kan vara svårtolkat för andra. Utförarnas anser dock att de genom att skräddarsy verksamheten efter kundgruppens behov, med en lång kartläggningsfas och daglig dialog i personliga möten ser till att fånga upp eventuellt missnöje på ett tidigt stadium. Vid Conexi nämner man även att man på grund av att brukarna har bristande nätverk och bristande stödinsatser på annat håll bristande inte sällan får lämna verksamheten för att följa med på läkarbesök, möten med Försäkringskassan och liknande som egentligen ligger utanför uppdraget. Enligt av personlig assistans, till exempel Nordisk Assistans och Alfema, är utmaningen i den verksamheten närheten mellan brukare och assistent. Detta eftersom arbetet som regel bedrivs i brukarens hemmiljö av ett fåtal personer. På grund av detta uppstår ofta en mycket nära relation där gränsen mellan yrkesutövning och privat kontakt kan bli flytande och ibland leda till synpunkter och brukarmissnöje. Utförarna anser det därför viktigt att ständigt föra en pågående dialog med såväl brukare som personal angående gränserna för assistansuppdraget respektive att vägleda sin personal att upprätthålla ett professionellt förhållningssätt.

8 7 (8) Utförare som bedriver boende med särskild service för personer med exempelvis intellektuell funktionsnedsättning eller autismspektrumstörning, som exempel InDies, Nytida och Attendo LSS, upplever att en vanlig källa till synpunkter och klagomål på verksamheten är en bristande samsyn mellan å ena sidan anhörigas förväntningar på tjänsten och å andra sidan ns uppdrag. Enligt utförarna har många, men inte alla, boende stark uppbackning av anhöriga. Kontakten mellan verksamheten och anhöriga kan då enligt utförarna kompliceras av sorg och känslor av otillräcklighet hos anhöriga, något som kan skapa ökade förutsättningar för missnöje och klagomål. Utförarna uppfattar det som att anhöriga inte sällan vill att en ska ta över något av familjefunktionen med gemensamma måltider och aktiviteter, något som strider mot uppdraget att stödja den enskildes oberoende och integritet samt att stödja den enskildes utveckling mot individuell självständighet. Utförarna ser upprättandet av en genomförandeplan och återkommande uppföljning av planen som central för att skapa en gemensam bild kring insatsens genomförande. En annan faktor som enligt utförarna blivit en källa till klagomål och synpunkter är att man kan se en utveckling där det blir vanligare att personer med olika slags funktionsnedsättningar bor i samma boende, vilket kan leda till ökade spänningar mellan de boende och ökad oro hos anhöriga. Utförarna anser att denna utveckling å ena sidan ställer större krav på personalens förmåga att anpassa sitt bemötande till olika brukargrupper, men att den också kan underlätta det individuella förhållingssättet till de boende. En av utförarna, Emausgatan, anger att man bedriver lokalt boendestöd och ledsagning. Vid besöket i verksamheten framkom dock att Emausgatan närmast är att betrakta som en för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Samtliga Emausgatans kunder är bosatta i samma enhet på ett plan med fem lägenheter placerade runt ett gemensamt vardagsrum och ett gemensamt kök. Även om också samtliga lägenheter är utrustade med egna kök så äter kunderna alla måltider tillsammans i det gemensamma köket och gör även andra aktiviteter tillsammans. Enligt företrädare för verksamheten ser man gemensamhetstanken som ett sätt att bryta de boendes isolering. Emausgatan har inga kunder utanför den egna enheten. Trots en utbredd samsyn mellan de besökta utförarna inom NF:s verksamhetsområde kring vanliga orsaker till missnöje med insatser och hur man bäst förebygger missnöje, så finns det hos flertalet en utbredd uppfattning att man bäst löser uppkomna synpunkter och klagomål i vardagen. Ett vanligt argument för detta är att småskaliga med en närhet till kunden kan skapa enkla, kreativa och obyråkratiska problemlösningar som kunden blir nöjd med. Uppkomna synpunkter och klagomål blir då inte dokumenterade och kan därmed inte sammanställas och redovisas i efterhand, vare sig när det gäller antal eller innehåll. Analys utförd vård och omsorg Undersökningen har dels visat en bristande överensstämmelse mellan det större antal avvikelser som registrerats i s interna diariesystem VÄHS och de få avvikelser som redovisats från utförarhåll inom NF:s verksamheter. Anmärkningsvärt är att egenrapporterade uppgifter om avvikelser helt saknas från ett antal större aktörer, så som exempelvis proaros. När det gäller proaros pågår dialog i denna fråga. Den ofullständiga egendokumentationen av avvikelser från utförarna medför även att det till stor del saknas uppgift om vilka åtgärder som utförarna vidtagit avseende de klagomål som kommit in via Sociala nämndernas förvaltning (SNF). Det går då inte att se en koppling mellan lämnat klagomål och vidtagen åtgärd. Det blir därmed inte heller möjligt att i någon högre utsträckning se i vilken grad klagomålshanteringen leder till ett lärande och en verksamhetsutveckling hos utförarna.

9 8 (8) Utförare som bedriver verksamhet inom socialtjänstområdet är skyldiga att ha ett kvalitetsledningssystem enligt aktuell författning. Samtidigt är det en utbredd uppfattning hos flera av de som varit föremål för uppföljning i samband med denna halvårsredovisning att man bäst löser uppkomna avvikelser i vardagsarbetet. Synpunkter och klagomål blir då inte dokumenterade och kan därmed inte sammanställas och redovisas i efterhand, vare sig när det gäller antal eller innehåll. Det blir då naturligt att fråga sig om n uppfyller kravet på spårbart kvalitetsarbete. Under tidsperioden har det kommit in uppgift om fyra lex Sarah-rapporter från inom NF:s område. Det bedöms som ett mycket lågt antal i förhållande till omfattningen av den verksamhet som bedrivs. Vid genomgången av redovisade synpunkter och klagomål bedömdes fem av de redovisade klagomålen som handlade om personlig och brister i medicinsk omvårdnad vara så pass allvarliga att lex Sarah-rapportering och -utredning kan anses ha varit befogad. Vid besöken hos utförarna inom NF:s verksamhetsområde uppgav samtliga att de var helt införstådda med all personals rapporteringsskyldighet enligt lex Sarah. Samtidigt signalerade flera att de upplevde en o kring kriterierna för när ett missförhållande eller en risk för missförhållande enligt lex Sarah kan sägas ha inträtt. Denna o blir för dessa en tillbakahållande faktor för rapporteringen. Det lilla antalet lex Sarah-rapporter väcker därför frågor om det behövs riktade utbildningsinsatser för att öka medvetenheten på området. Utförare som har en konsekvent dokumentation av såväl varje inträffad avvikelse som av de åtgärder avvikelsen medfört, till exempel Nytida, visar hur avvikelser kan vändas till systematiska förbättringar och till utveckling av den egna verksamheten. Genom att också göra en riskbedömning av varje avvikelse får man hos dessa samtidigt underlag för en bedömning av en om lex Sarah-utredning av avvikelsen är befogad. Som en sidoeffekt ger utförarnas dokumentation även en bild av hur klagomål som kommit in till Sociala nämndernas förvaltning (SNF) tas om hand och åtgärdas.