Forskningsprojekt och förbättringsarbete I Östergötland. Vuxen Psykiatrin i Linköping

Transkript

1 Forskningsprojekt och förbättringsarbete I Östergötland Vuxen Psykiatrin i Linköping Depression som behandlas med elektrokonvulsiv terapi (ECT). Syfte: Neurobiologiska och biokemiska konsekvenser av sjukdom och behandling. MR undersökning, kliniska skattningar och blodprovstagningar före och efter 4v och 3 mån. Kontaktperson Pia Nordanskog, ECT-enheten 2. 2 A cross-sectional analysis of the health status of very old persons with subsyndromal depression (SSD) Aim: To investigate health status of very old persons with SSD in order to identify risk factors and consequences of the condition. Method: statistical processing and analysis of already collected quantitative data from baseline data of the project ELSA-85 (The Elderly in Linköping Screening Assessment) from Kontaktperson Mikael Ludvigsson/psyk klin, NSC 3. Health economy aspects of very old persons with subsyndromal depression (SSD). Aim: To give a description on health care costs for very old persons with SSD in a Swedish population. Method: Statistical processing and analysis of already collected quantitative data of the project ELSA-85 (The Elderly in Linköping Screening Assessment) from , in combination with data from the economic data of the Swedish KPP database. Kontaktperson Mikael Ludvigsson /psyk klin, NSC 4. Utvecklande av närståendeenkät avdelning 38, Psyk klin, NSC Syfte: att utveckla och pröva införandet av en enkät för närståendes utvärdering av given vård vid avdelning 38, psyk klin. Sådan utvärderingsenkät som ett sätt att vidareutveckla systematiskt och långsiktigt förbättringsarbete i den psykiatriska slutenvården. Metod: Litteraturgenomgång, personalenkäter, samt utvecklande och implementering av enkätmall i samråd med medarbetare på kliniken. Förbättringsarbete. Kontaktperson Mikael Ludvigsson/psyk klin, NSC Flyktingmedicinskt centrum 1. Kartläggning och kvalitetssäkring av vård gällande vuxna och ungdomar med permanent uppehållstillstånd. Syften: 1. Att utveckla verksamheten utifrån kartläggning av patientflödet, målgruppen och bedömningsprocessen. 2.att utvärdera traumaarbetande behandlingar 3. Att skapa rutiner för fortsatt kvalitetssäkring av vård gällande andra patientgrupper och eventuell forskning Metoder: Kartläggning vid tre olika tillfällen med hjälp av en enkät; remissgrupp, bedömning och behandling. Uppföljning efter sex månader efter första behandlingssamtalet kontaktperson: Andreas Westöö Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Linköping Deltagande i nationella forskningsprojekt 1. Tidig Upptäckt Tidig Insats (TUTI) Syfte är att kartlägga barns psykiska ohälsa och hälsa genom att studera barnens engagemang, samspel och beteende i förskolemiljön samt hur förskolan samverkar med andra verksamheter

2 som har kontakt med barn i behov av särskilt stöd. BUP-kliniken deltar via Föräldraspädbarnsenheten Hagadal. Sker i samarbete mellan Hälsouniversitetet i Linköping, Östergötlands och Jönköpings läns landsting samt Högskolan i Jönköping (forskningsprofilen CHILD). Huvudansvarig är professor Mats Granlund, Hälsohögskolan Jönköping 2. Cirkel Of Security - Parenting (COS-P) Forskningsprojekt som sker tillsammans med andra spädbarnsverksamheter i landet. BUP-kliniken bidrar genom att tillhandahålla patienter och behandlare. 3. Depression hos ungdomar vilken effekt har KBT och relationell korttidsterapi och för vilka patienter passar vilken behandling. Projektledare professor Rolf Holmqvist vid IBL, Linköpings universitet. BUP-kliniken deltar genom att bidra med behandlare i de olika behandlingsbetingelserna samt med urval av patienter som söker till klinikens öppenvårdsmottagning. 4. TF-KBT behandling för våldsutsatta barn. Projektet bedrivs av BUP Gamlestaden och Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet, projektledare psykolog Ole Hultmann. BUPkliniken deltar genom att personal vid enheten BUP- Elefanten skattar bedömningen av behandlingsföljsamheten i TF-KBT behandling. 5. Nationella självskadeprojektet studie på prevalens av självskadebeteende inom psykiatrin. Kontaktperson på BUP: Leg psykolog, leg psykoterapeut, PhD-student Maria Zetterqvist. 6. Samband mellan Anorexia Nervosa, bentäthet och D-vitamin. Forskningsstudie i samarbete med Kalmars läns landsting. Kontaktperson på BUP: Bo Göran Olsson. Egna forskningsstudier 1. Sexuellt risktagande online hos svenska ungdomar karakteristika och konsekvenser. Doktorandarbete, socionom Linda Jonsson. Huvudhandledare professor Carl Göran Svedin, HU. 2. Avsiktligt självskadebeteende hos svenska ungdomar: prevalens, funktion och samband med ogynnsamma livserfarenheter och symptom på psykisk ohälsa. Leg psykolog, leg psykoterapeut Maria Zetterqvist. Doktorandarbete, huvudhandledare professor Carl Göran Svedin, HU. 3. Mera koll - Tids- och planeringshjälpmedel för barn med ADHD, en randomiserad studie av effekter och kostnader. Professor Per Gustafsson. 4. Personlighet, sjukdomsuppfattning och följsamhet vid långvarig medicinering hos ungdomar och vuxna. Avhandlingsarbete vars övergripande syfte är att undersöka hur personlighet, sjukdomsuppfattning och andra faktorer påverkar följsamhet av långvarig farmakologisk behandling hos ungdomar och unga vuxna med astma och ADHD. Några av delstudierna görs på ett urval av alla ungdomar (13-17 år) med diagnostiserad ADHD och deras vårdnadshavare som har kontakt med BUP-kliniken, Linköping, för uppföljning av ordinerad ADHDmedicinering. Huvudhandledare är professor Per Gustafsson. 5. Internetbehandling av ångest och nedstämdhet hos ungdomar på BUP. Projektledare: Leg psykolog, leg psykoterapeut, MD Malin Gren Landell i samarbete med IBL, Linköpings universitet. 6. Hur fungerar laktosaktiveteten hos personer med anorexi? Har personer med anorexi laktosintolerans eller beror upplevda problem på andra fysiologiska och psykologiska faktorer. FoU-projekt, Dietist Cecelia Eriksson vid ätstörningsenhet, länsteam. Handledare: Ewa Grodzinsky och Elisabet Bergfors, FoU-enheten. 7. Traumatiserande händelser, dissociation och ätstörning. Musikterapeut och leg psykoterapeut Annika Leijonclou vid ätstörningsteamet, BUP-kliniken US.

3 8. Social fobi hos patienter med depressionsdiagnos. Underdiagnostik på BUP? STvetenskapligt arbete, Madelene Björertz. Handledare: MD Malin Gren Landell. Pågående systematiska förbättringsarbeten 1. Avdelning 40. Tydliggöra den psykiatriska omvårdnaden vid avd 40 och hitta sätt att mäta effekt av omvårdnad. Syfte: Göra den psykiatriska omvårdnaden vid avd 40 tydlig för patient, anhöriga, personalen vid avd och samarbetspartners. Genom detta ska man som personal kunna känna större stolthet över sitt eget och avdelningens arbete. Syftet är också att arbetet ska underlättas av att det blir mer enhetligt alla gör på samma sätt och av att man vet varför man gör på det sättet. Frågeställning: Hur kan vi tydliggöra omvårdnadsdelen på avd 40? Vad är omvårdnad hos oss? Hur syns den? Hur tydliggör vi kopplingen mellan mål för varje patients vård och innehållet i vården? Förbättringsarbete: Inläsning, studiebesök, inventering av riktlinjer vid avdelningen. 2. Mellanvårdsteamet. 2.1 Öka behandlares kännedom om effekt av behandling metod: patienter och föräldrar besvarar formulär för symtom, symtomens inverkan på vardagen, familjeklimat och hopp/livsförväntningar. 2.2 Mäta behandlingseffekt av vård vid mellanvårdsteamet - metod: patienter och föräldrar besvarar formulär för symtom, symtomens inverkan på vardagen, familjeklimat och hopp/livsförväntningar. 2.3 Öka gemensamma lärandet av insatser i enskilda ärenden metod: systematisk diskussion vid behandlingskonferens 3. Öppenvårdensmottagningen. Öka kunskapen om effekten av vården vid öppenvårdsmottagningen/mäta och följa behandlingseffekt. Syfte: Öka användandet av SDQ och CGAS genom administrativa rutiner och stöd, att få återkoppling på resultat och att få utbildning/träning i SDQ och CGAS. Mer innehåll och mer konkreta mål i vårdplaner. Mer aktivt användande av vårdplaner såsom att följa upp vårdplan med patient, att kommunicera vårdplanerna och göra patienterna delaktiga. Förbättringsarbete: 1) Utbildning/träning, 2) Återkoppling av resultat, 3) Rutinstöd för administrering och administration, 4) Reflektioner och diskussion kring vårdplaner och mål. Samtliga ovanstående förbättringsarbeten görs/har gjorts med för- och eftermätning. Ansvariga/kontaktpersoner är verksamhetsutvecklare + enhetschef + förbättringsombud. 4. Undersöka förutsättningarna risker och möjligheter med TeleQ Syfte: Undersöka om TeleQ kan förbättra tillgängligheten för patienterna och minska stressen för administratörerna. Förbättringsarbete: Fältbesök av studenter i förbättringskunskap samt semistrukturerade intervjuer mede behandlare och administratörer på kliniken. Kontaktperson: enhetschef Elisabeth Arvidsson.

4 Rättspsykiatrin 1 Riskbedömningar Syfte: Att förbättra och uppdatera klinikens arbete med riskbedömningar i avsikt att detta skall vara i framkant med utvecklingen inom den internationella forskningen inom området. Tillvägagångssätt: Förändring av såväl organisation, utformning som presentation av bedömningarna utifrån det som betraktas som state-of-the-art inom området, HCR:V3.Kontaktperson:Forskningschefen Henrik Belfrage 2 Arbetsterapiprogram Syfte: Att beskriva arbetsterapeuternas utredningsinsatser och tydliggöra vår process, den ska rikta sig till teammedlemmar samt vårs studenter Kontaktpersoner: Carolina Åman, Inga-Lena Almström Rehab väst 3 Barn som anhöriga Syfte: Förbättra utbudet av leksaker i besöksrummet samt göra dem mera barnvänliga. Dessutom göra en broschyr med text och bild riktade till barn som beskriver hur avdelningen ser ut. Tillvägagångssätt: Inköp av leksaker och barnmöbler. Fotograf varit på plats och fotograferat en avdelning. En text skrivs till broschyren som sedan ska gå i tryck Kontaktperson: Viktoria Holmberg staben. 4 Beroendebehandling vid rättspsykiatriska regionkliniken i Vadstena Syfte: Förenkla och förtydliga behandlingsprogrammet med målet att formulera en efter målgruppen anpassad behandlingsmanual. Tillvägagångssätt: Vi har utgått från ett anpassat 12-stegs program från Växjökliniken, använda detta i kliniskt arbete sedan 2,5 år tillbaka och under denna tid anpassat och förändrat materialet. Kontaktpersoner: Malin Lundberg Isaksson, kurator/beroendebehandlare & Susanne Lindholm skötare/beroendebehandlare 5 The Socio-Medical Context of Open Forensic Psychiatric Care in Sweden Aim: The overall aim is to study open forensic psychiatric care in Sweden from a socio-medical context; the outcome of the law, five years after its introduction. Method: A descriptive study, documents from the parliamentary process (committee reports, motions and proposals to parliament), statistics from the National Board of Health (SoS) and National Board of Forensic Medicine (RMV) along with the Swedish National Forensic Register (SNFPR) are the main sources of data in this study. Supervisor: Toomas Timpka. Auteur: Christer Jansson 6 The Discharge Process in open forensic psychiatric care Society Hazards and Medical Assumptions. Aim: To describe the discharge from open forensic psychiatry from a socio-medical and a moral philosophical perspective; in relation to issues of: rule of the law, citizen protection, and reduction of health care as well as lower supervision off the individuals. Method: An exploratory study. Supervisor: Toomas Timpka Auteur: Christer Jansson 7 Implementering av strukturerade riskbedömningsinstrument inom psykiatrin. A) A) Delstudie 1. Implementering och validering av START (Short Term Assessment of Risk and Treatability) Syfte: Denna studie syftar på att validera den svenska

5 översättningen av START avseende prediktiv validitet och psykometriska egenskaper. "Metod: statistiska beräkningar av riskskattningar, registrerade åtgärder och incidenter Kontaktperson: Sara Levin/RPR stab B) Delstudie 2. STARTs användarvänlighet och tillämpbarhet Syftet med denna studie är att utvärdera hur personal har upplevt STARTs användarvänlighet och tillämpbarhet inom ramen för olika kliniska kontext, t ex beslut i den kliniska vardagen samt vårdteamets beslutsfattande kring vård och riskpreventiva åtgärder. "Metod: enkäter, fokusgruppintervjuer med personal. Kontaktperson: Sara Levin/RPR stab C) Delstudie 3. Implementeringsprocessen av strukturerade riskbedömningar Syfte: Ansatsen är att systematiskt beskriva och dokumentera effektiva vårdprocesser för att kunna ta fram ett förslag på kliniskt tillämpbara rutiner för att strukturera de dagliga kliniska riskbedömningarna, som även kan integreras med övrig verksamhet. Metod: En kvalitativ utvärdering av införandet av START metoden ska ge information kring aspekter som berör bedömnings-, besluts- och implementeringsprocessen av de riskbedömningar som görs, ärendeanalys, dokumentationanalys. Kontaktperson: Sara Levin/RPR stab D) Delstudie 4. Patientens delaktighet och perspektiv vid bedömning av risk och skyddsfaktorer samt implementering av vård och riskhanteringsåtgärder. Kontaktperson: Sara Levin/RPR stab 8 Förbättringsarbete, Ett Sundare Liv (ESL) syftet: Att hjälpa patienter till en sundare livsstil och på det sättet förebygga livsstilssjukdomar (Metabola syndrom). Tillvägagångssätt: en studiecirkel med sju patienter träffas 20 tillfällen under handledning. Teori och praktik kombineras utifrån behov och önskemål. Kontaktperson: Friskvårdsgruppen, Susanne Vilhelmsson, Emmy Moulin Blomberg och Kristian Carlsson 9 Hermeneutiska vårdande samtal Syfte: Visa på förutsättningar för implementation. Metod: Teoretisk artikel. Kontaktperson: Kenneth Rydenlund, FoU-enheten, RPR 10 SynErgo-Update. Genomlysning av vitala utvecklingsområden Syfte:1 Kompetensutveckling för sjuksköterskor och skötare.2 Definiera högspecialiserad rättspsykiatrisk vård inhämta idéer hur patienterna och personalens situation kan förbättras. Tillvägagångssätt: Metod: 1. Föreläsningar, handledning och eget arbete 2. Presentation, diskussion, dokumentation och en enkät till vårdteamen. Kontaktperson: Kenneth Rydenlund, FoU-enheten RPR 11 Kompetenz-psykoedukativt program. Syfte: Att bedriva detta på kliniken och göra den effektivare och mer givande genom att genomföra den som gruppbehandling. Tillvägagångssätt: Psykoedukation med utgångspunkt i programmet Kompetenz som tidigare har bedrivits individuellt. Vi har nu istället arbetat med programmet i en grupp om 4 patienter med diagnsen paranoid schizofreni. Kontaktpersoner: Susanne Noske, Överläkare och handledare i Kompetenz och Malin Lundberg Isaksson, kurator och handledare i Kompetenz

6 12. Checklista inför utslussning. Syfte: Struktur på utslussningsfasen Tillvägagångssätt: Checklista. Kontaktperson: Christina Rosen, Rättspsykiatrisk öppenvården, Vadstena 13 Patientpärmar. Syfte: att förbättra och göra information till patienterna mer tillgänglig, att patienterna får samma information beroende av vilken avdelning de vistas på. Tillvägagångssätt: En grupp sammansatt av olika professioner har tittat på vilken information som finns idag, vad som behövs ytterligare och hur den kan förbättras. Pärmarna är till stora delar färdigställda. Det som återstår är att de ska provläsasd av personal och patienter. Tanken är att varje patient får en egen pärm med information. Kontaktperson: Viktoria Holmberg/staben 14 Följsamhet, rapportering mellan avdelningarna på RPR. Syfte: Under 6 månader mäta användningen av Överraporteringsformulär mellan vårdavdelningar när patienterna byter avdelning. Tillvägagångssätt: Chefer och biträdande chefer har uppdraget att dokumentera vid varje överflyttning. Kontaktperson: Christina Jacobsson, Caroline Millberg