Forskningsprojekt och förbättringsarbete I Östergötland. Vuxen Psykiatrin i Linköping

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Forskningsprojekt och förbättringsarbete I Östergötland. Vuxen Psykiatrin i Linköping 2014-05-30"

Transkript

1 Forskningsprojekt och förbättringsarbete I Östergötland Vuxen Psykiatrin i Linköping Depression som behandlas med elektrokonvulsiv terapi (ECT). Syfte: Neurobiologiska och biokemiska konsekvenser av sjukdom och behandling. MR undersökning, kliniska skattningar och blodprovstagningar före och efter 4v och 3 mån. Kontaktperson Pia Nordanskog, ECT-enheten 2. 2 A cross-sectional analysis of the health status of very old persons with subsyndromal depression (SSD) Aim: To investigate health status of very old persons with SSD in order to identify risk factors and consequences of the condition. Method: statistical processing and analysis of already collected quantitative data from baseline data of the project ELSA-85 (The Elderly in Linköping Screening Assessment) from Kontaktperson Mikael Ludvigsson/psyk klin, NSC 3. Health economy aspects of very old persons with subsyndromal depression (SSD). Aim: To give a description on health care costs for very old persons with SSD in a Swedish population. Method: Statistical processing and analysis of already collected quantitative data of the project ELSA-85 (The Elderly in Linköping Screening Assessment) from , in combination with data from the economic data of the Swedish KPP database. Kontaktperson Mikael Ludvigsson /psyk klin, NSC 4. Utvecklande av närståendeenkät avdelning 38, Psyk klin, NSC Syfte: att utveckla och pröva införandet av en enkät för närståendes utvärdering av given vård vid avdelning 38, psyk klin. Sådan utvärderingsenkät som ett sätt att vidareutveckla systematiskt och långsiktigt förbättringsarbete i den psykiatriska slutenvården. Metod: Litteraturgenomgång, personalenkäter, samt utvecklande och implementering av enkätmall i samråd med medarbetare på kliniken. Förbättringsarbete. Kontaktperson Mikael Ludvigsson/psyk klin, NSC Flyktingmedicinskt centrum 1. Kartläggning och kvalitetssäkring av vård gällande vuxna och ungdomar med permanent uppehållstillstånd. Syften: 1. Att utveckla verksamheten utifrån kartläggning av patientflödet, målgruppen och bedömningsprocessen. 2.att utvärdera traumaarbetande behandlingar 3. Att skapa rutiner för fortsatt kvalitetssäkring av vård gällande andra patientgrupper och eventuell forskning Metoder: Kartläggning vid tre olika tillfällen med hjälp av en enkät; remissgrupp, bedömning och behandling. Uppföljning efter sex månader efter första behandlingssamtalet kontaktperson: Andreas Westöö Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Linköping Deltagande i nationella forskningsprojekt 1. Tidig Upptäckt Tidig Insats (TUTI) Syfte är att kartlägga barns psykiska ohälsa och hälsa genom att studera barnens engagemang, samspel och beteende i förskolemiljön samt hur förskolan samverkar med andra verksamheter

2 som har kontakt med barn i behov av särskilt stöd. BUP-kliniken deltar via Föräldraspädbarnsenheten Hagadal. Sker i samarbete mellan Hälsouniversitetet i Linköping, Östergötlands och Jönköpings läns landsting samt Högskolan i Jönköping (forskningsprofilen CHILD). Huvudansvarig är professor Mats Granlund, Hälsohögskolan Jönköping 2. Cirkel Of Security - Parenting (COS-P) Forskningsprojekt som sker tillsammans med andra spädbarnsverksamheter i landet. BUP-kliniken bidrar genom att tillhandahålla patienter och behandlare. 3. Depression hos ungdomar vilken effekt har KBT och relationell korttidsterapi och för vilka patienter passar vilken behandling. Projektledare professor Rolf Holmqvist vid IBL, Linköpings universitet. BUP-kliniken deltar genom att bidra med behandlare i de olika behandlingsbetingelserna samt med urval av patienter som söker till klinikens öppenvårdsmottagning. 4. TF-KBT behandling för våldsutsatta barn. Projektet bedrivs av BUP Gamlestaden och Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet, projektledare psykolog Ole Hultmann. BUPkliniken deltar genom att personal vid enheten BUP- Elefanten skattar bedömningen av behandlingsföljsamheten i TF-KBT behandling. 5. Nationella självskadeprojektet studie på prevalens av självskadebeteende inom psykiatrin. Kontaktperson på BUP: Leg psykolog, leg psykoterapeut, PhD-student Maria Zetterqvist. 6. Samband mellan Anorexia Nervosa, bentäthet och D-vitamin. Forskningsstudie i samarbete med Kalmars läns landsting. Kontaktperson på BUP: Bo Göran Olsson. Egna forskningsstudier 1. Sexuellt risktagande online hos svenska ungdomar karakteristika och konsekvenser. Doktorandarbete, socionom Linda Jonsson. Huvudhandledare professor Carl Göran Svedin, HU. 2. Avsiktligt självskadebeteende hos svenska ungdomar: prevalens, funktion och samband med ogynnsamma livserfarenheter och symptom på psykisk ohälsa. Leg psykolog, leg psykoterapeut Maria Zetterqvist. Doktorandarbete, huvudhandledare professor Carl Göran Svedin, HU. 3. Mera koll - Tids- och planeringshjälpmedel för barn med ADHD, en randomiserad studie av effekter och kostnader. Professor Per Gustafsson. 4. Personlighet, sjukdomsuppfattning och följsamhet vid långvarig medicinering hos ungdomar och vuxna. Avhandlingsarbete vars övergripande syfte är att undersöka hur personlighet, sjukdomsuppfattning och andra faktorer påverkar följsamhet av långvarig farmakologisk behandling hos ungdomar och unga vuxna med astma och ADHD. Några av delstudierna görs på ett urval av alla ungdomar (13-17 år) med diagnostiserad ADHD och deras vårdnadshavare som har kontakt med BUP-kliniken, Linköping, för uppföljning av ordinerad ADHDmedicinering. Huvudhandledare är professor Per Gustafsson. 5. Internetbehandling av ångest och nedstämdhet hos ungdomar på BUP. Projektledare: Leg psykolog, leg psykoterapeut, MD Malin Gren Landell i samarbete med IBL, Linköpings universitet. 6. Hur fungerar laktosaktiveteten hos personer med anorexi? Har personer med anorexi laktosintolerans eller beror upplevda problem på andra fysiologiska och psykologiska faktorer. FoU-projekt, Dietist Cecelia Eriksson vid ätstörningsenhet, länsteam. Handledare: Ewa Grodzinsky och Elisabet Bergfors, FoU-enheten. 7. Traumatiserande händelser, dissociation och ätstörning. Musikterapeut och leg psykoterapeut Annika Leijonclou vid ätstörningsteamet, BUP-kliniken US.

3 8. Social fobi hos patienter med depressionsdiagnos. Underdiagnostik på BUP? STvetenskapligt arbete, Madelene Björertz. Handledare: MD Malin Gren Landell. Pågående systematiska förbättringsarbeten 1. Avdelning 40. Tydliggöra den psykiatriska omvårdnaden vid avd 40 och hitta sätt att mäta effekt av omvårdnad. Syfte: Göra den psykiatriska omvårdnaden vid avd 40 tydlig för patient, anhöriga, personalen vid avd och samarbetspartners. Genom detta ska man som personal kunna känna större stolthet över sitt eget och avdelningens arbete. Syftet är också att arbetet ska underlättas av att det blir mer enhetligt alla gör på samma sätt och av att man vet varför man gör på det sättet. Frågeställning: Hur kan vi tydliggöra omvårdnadsdelen på avd 40? Vad är omvårdnad hos oss? Hur syns den? Hur tydliggör vi kopplingen mellan mål för varje patients vård och innehållet i vården? Förbättringsarbete: Inläsning, studiebesök, inventering av riktlinjer vid avdelningen. 2. Mellanvårdsteamet. 2.1 Öka behandlares kännedom om effekt av behandling metod: patienter och föräldrar besvarar formulär för symtom, symtomens inverkan på vardagen, familjeklimat och hopp/livsförväntningar. 2.2 Mäta behandlingseffekt av vård vid mellanvårdsteamet - metod: patienter och föräldrar besvarar formulär för symtom, symtomens inverkan på vardagen, familjeklimat och hopp/livsförväntningar. 2.3 Öka gemensamma lärandet av insatser i enskilda ärenden metod: systematisk diskussion vid behandlingskonferens 3. Öppenvårdensmottagningen. Öka kunskapen om effekten av vården vid öppenvårdsmottagningen/mäta och följa behandlingseffekt. Syfte: Öka användandet av SDQ och CGAS genom administrativa rutiner och stöd, att få återkoppling på resultat och att få utbildning/träning i SDQ och CGAS. Mer innehåll och mer konkreta mål i vårdplaner. Mer aktivt användande av vårdplaner såsom att följa upp vårdplan med patient, att kommunicera vårdplanerna och göra patienterna delaktiga. Förbättringsarbete: 1) Utbildning/träning, 2) Återkoppling av resultat, 3) Rutinstöd för administrering och administration, 4) Reflektioner och diskussion kring vårdplaner och mål. Samtliga ovanstående förbättringsarbeten görs/har gjorts med för- och eftermätning. Ansvariga/kontaktpersoner är verksamhetsutvecklare + enhetschef + förbättringsombud. 4. Undersöka förutsättningarna risker och möjligheter med TeleQ Syfte: Undersöka om TeleQ kan förbättra tillgängligheten för patienterna och minska stressen för administratörerna. Förbättringsarbete: Fältbesök av studenter i förbättringskunskap samt semistrukturerade intervjuer mede behandlare och administratörer på kliniken. Kontaktperson: enhetschef Elisabeth Arvidsson.

4 Rättspsykiatrin 1 Riskbedömningar Syfte: Att förbättra och uppdatera klinikens arbete med riskbedömningar i avsikt att detta skall vara i framkant med utvecklingen inom den internationella forskningen inom området. Tillvägagångssätt: Förändring av såväl organisation, utformning som presentation av bedömningarna utifrån det som betraktas som state-of-the-art inom området, HCR:V3.Kontaktperson:Forskningschefen Henrik Belfrage 2 Arbetsterapiprogram Syfte: Att beskriva arbetsterapeuternas utredningsinsatser och tydliggöra vår process, den ska rikta sig till teammedlemmar samt vårs studenter Kontaktpersoner: Carolina Åman, Inga-Lena Almström Rehab väst 3 Barn som anhöriga Syfte: Förbättra utbudet av leksaker i besöksrummet samt göra dem mera barnvänliga. Dessutom göra en broschyr med text och bild riktade till barn som beskriver hur avdelningen ser ut. Tillvägagångssätt: Inköp av leksaker och barnmöbler. Fotograf varit på plats och fotograferat en avdelning. En text skrivs till broschyren som sedan ska gå i tryck Kontaktperson: Viktoria Holmberg staben. 4 Beroendebehandling vid rättspsykiatriska regionkliniken i Vadstena Syfte: Förenkla och förtydliga behandlingsprogrammet med målet att formulera en efter målgruppen anpassad behandlingsmanual. Tillvägagångssätt: Vi har utgått från ett anpassat 12-stegs program från Växjökliniken, använda detta i kliniskt arbete sedan 2,5 år tillbaka och under denna tid anpassat och förändrat materialet. Kontaktpersoner: Malin Lundberg Isaksson, kurator/beroendebehandlare & Susanne Lindholm skötare/beroendebehandlare 5 The Socio-Medical Context of Open Forensic Psychiatric Care in Sweden Aim: The overall aim is to study open forensic psychiatric care in Sweden from a socio-medical context; the outcome of the law, five years after its introduction. Method: A descriptive study, documents from the parliamentary process (committee reports, motions and proposals to parliament), statistics from the National Board of Health (SoS) and National Board of Forensic Medicine (RMV) along with the Swedish National Forensic Register (SNFPR) are the main sources of data in this study. Supervisor: Toomas Timpka. Auteur: Christer Jansson 6 The Discharge Process in open forensic psychiatric care Society Hazards and Medical Assumptions. Aim: To describe the discharge from open forensic psychiatry from a socio-medical and a moral philosophical perspective; in relation to issues of: rule of the law, citizen protection, and reduction of health care as well as lower supervision off the individuals. Method: An exploratory study. Supervisor: Toomas Timpka Auteur: Christer Jansson 7 Implementering av strukturerade riskbedömningsinstrument inom psykiatrin. A) A) Delstudie 1. Implementering och validering av START (Short Term Assessment of Risk and Treatability) Syfte: Denna studie syftar på att validera den svenska

5 översättningen av START avseende prediktiv validitet och psykometriska egenskaper. "Metod: statistiska beräkningar av riskskattningar, registrerade åtgärder och incidenter Kontaktperson: Sara Levin/RPR stab B) Delstudie 2. STARTs användarvänlighet och tillämpbarhet Syftet med denna studie är att utvärdera hur personal har upplevt STARTs användarvänlighet och tillämpbarhet inom ramen för olika kliniska kontext, t ex beslut i den kliniska vardagen samt vårdteamets beslutsfattande kring vård och riskpreventiva åtgärder. "Metod: enkäter, fokusgruppintervjuer med personal. Kontaktperson: Sara Levin/RPR stab C) Delstudie 3. Implementeringsprocessen av strukturerade riskbedömningar Syfte: Ansatsen är att systematiskt beskriva och dokumentera effektiva vårdprocesser för att kunna ta fram ett förslag på kliniskt tillämpbara rutiner för att strukturera de dagliga kliniska riskbedömningarna, som även kan integreras med övrig verksamhet. Metod: En kvalitativ utvärdering av införandet av START metoden ska ge information kring aspekter som berör bedömnings-, besluts- och implementeringsprocessen av de riskbedömningar som görs, ärendeanalys, dokumentationanalys. Kontaktperson: Sara Levin/RPR stab D) Delstudie 4. Patientens delaktighet och perspektiv vid bedömning av risk och skyddsfaktorer samt implementering av vård och riskhanteringsåtgärder. Kontaktperson: Sara Levin/RPR stab 8 Förbättringsarbete, Ett Sundare Liv (ESL) syftet: Att hjälpa patienter till en sundare livsstil och på det sättet förebygga livsstilssjukdomar (Metabola syndrom). Tillvägagångssätt: en studiecirkel med sju patienter träffas 20 tillfällen under handledning. Teori och praktik kombineras utifrån behov och önskemål. Kontaktperson: Friskvårdsgruppen, Susanne Vilhelmsson, Emmy Moulin Blomberg och Kristian Carlsson 9 Hermeneutiska vårdande samtal Syfte: Visa på förutsättningar för implementation. Metod: Teoretisk artikel. Kontaktperson: Kenneth Rydenlund, FoU-enheten, RPR 10 SynErgo-Update. Genomlysning av vitala utvecklingsområden Syfte:1 Kompetensutveckling för sjuksköterskor och skötare.2 Definiera högspecialiserad rättspsykiatrisk vård inhämta idéer hur patienterna och personalens situation kan förbättras. Tillvägagångssätt: Metod: 1. Föreläsningar, handledning och eget arbete 2. Presentation, diskussion, dokumentation och en enkät till vårdteamen. Kontaktperson: Kenneth Rydenlund, FoU-enheten RPR 11 Kompetenz-psykoedukativt program. Syfte: Att bedriva detta på kliniken och göra den effektivare och mer givande genom att genomföra den som gruppbehandling. Tillvägagångssätt: Psykoedukation med utgångspunkt i programmet Kompetenz som tidigare har bedrivits individuellt. Vi har nu istället arbetat med programmet i en grupp om 4 patienter med diagnsen paranoid schizofreni. Kontaktpersoner: Susanne Noske, Överläkare och handledare i Kompetenz och Malin Lundberg Isaksson, kurator och handledare i Kompetenz

6 12. Checklista inför utslussning. Syfte: Struktur på utslussningsfasen Tillvägagångssätt: Checklista. Kontaktperson: Christina Rosen, Rättspsykiatrisk öppenvården, Vadstena 13 Patientpärmar. Syfte: att förbättra och göra information till patienterna mer tillgänglig, att patienterna får samma information beroende av vilken avdelning de vistas på. Tillvägagångssätt: En grupp sammansatt av olika professioner har tittat på vilken information som finns idag, vad som behövs ytterligare och hur den kan förbättras. Pärmarna är till stora delar färdigställda. Det som återstår är att de ska provläsasd av personal och patienter. Tanken är att varje patient får en egen pärm med information. Kontaktperson: Viktoria Holmberg/staben 14 Följsamhet, rapportering mellan avdelningarna på RPR. Syfte: Under 6 månader mäta användningen av Överraporteringsformulär mellan vårdavdelningar när patienterna byter avdelning. Tillvägagångssätt: Chefer och biträdande chefer har uppdraget att dokumentera vid varje överflyttning. Kontaktperson: Christina Jacobsson, Caroline Millberg

Sammanställning över aktuella och nyligen avslutade forsknings- och utvecklingsprojekt vid Rättspsykiatriska regionkliniken i Vadstena

Sammanställning över aktuella och nyligen avslutade forsknings- och utvecklingsprojekt vid Rättspsykiatriska regionkliniken i Vadstena Sammanställning över aktuella och nyligen avslutade forsknings- och utvecklingsprojekt vid Rättspsykiatriska regionkliniken i Vadstena 170127. Aktuella (pågående och nyligen avslutade) forskningsprojekt

Läs mer

Ole Hultmann, specialistpsykolog, psykoterapeut, doktorand vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet

Ole Hultmann, specialistpsykolog, psykoterapeut, doktorand vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Våld i familjen Kartläggning och behandling inom BUP Resultat och erfarenheter av arbetet med våldsutsatta barn finansierad av Brottsoffermyndigheten Forskningsrådet om Arbetsliv och Sociala frågor (FAS)

Läs mer

Barn utsatta för våld i nära relationer och barnmisshandel. Kartläggning, riskskyddsbedömning. BUP Göteborg

Barn utsatta för våld i nära relationer och barnmisshandel. Kartläggning, riskskyddsbedömning. BUP Göteborg Barn utsatta för våld i nära relationer och barnmisshandel. Kartläggning, riskskyddsbedömning och behandling inom BUP Göteborg finansierad av Brottsoffermyndigheten Forskningsrådet om Arbetsliv och Sociala

Läs mer

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet Förord Den här boken vill förmedla vikten av att våga se och bemöta det potentiella våld som barn och ungdomar kan vara utsatta för. Det gäller både det våld ett barn kan bevittna samt egen våldsutsatthet.

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015

Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015 Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015 Verksamhetsform, uppdrag och innehåll: Mottagningen i Motala ansvarar för Motala och Vadstena kommuner. I kommunerna finns nästan 10 000 barn

Läs mer

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Habilitering inom BUP Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Neuropsykiatrisk behandling och habilitering inom BUP i Värmland Att begränsa symtom och förebygga psykisk ohälsa vid ASD Psykiatrisk problematik

Läs mer

Ärende 10. Svar på motion: Inför Vårdkontrakt ett sätt att öka patientinflytande inom psykiatrisk tvångsvård (V)

Ärende 10. Svar på motion: Inför Vårdkontrakt ett sätt att öka patientinflytande inom psykiatrisk tvångsvård (V) Ärende 10. Svar på motion: Inför Vårdkontrakt ett sätt att öka patientinflytande inom psykiatrisk tvångsvård (V) Regionstyrelsen tillstyrker regionfullmäktige BESLUTA a t t avslå motionen. Svar på motion:

Läs mer

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev 2016.05.27) SOSFS 2015:8 BUP Delmål SOSFS 2015:8 Delmål a1 Medarbetarskap, ledarskap pedagogik Delmål a2 Etik, mångfald jämlikhet Delmål a5 Medicinsk vetenskap

Läs mer

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Nationell konferens barn som anhöriga 2013-09-14 Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand vid Psykologiska institutionen,

Läs mer

FoU Hera Nowak David Norlin Elisabeth Beijer. GU Malin Broberg (Psyk.) Mikaela Starke (Soc.arb) www.grkom.se/fouivast

FoU Hera Nowak David Norlin Elisabeth Beijer. GU Malin Broberg (Psyk.) Mikaela Starke (Soc.arb) www.grkom.se/fouivast FoU Hera Nowak David Norlin Elisabeth Beijer GU Malin Broberg (Psyk.) Mikaela Starke (Soc.arb) Samarbetspartners Medel till riktat föräldrastöd På uppdrag av regeringen har Statens folkhälsoinstitut fördelat

Läs mer

Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos

Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos Information om Habilitering & Hälsas stöd till dig som har en autismspektrumdiagnos (ASD) utan intellektuell funktionsnedsättning. Det kan vara autism, Aspergers

Läs mer

IMPLEMENTERINGSARBETE I SVENSK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

IMPLEMENTERINGSARBETE I SVENSK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD .se IMPLEMENTERINGSARBETE I SVENSK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Kristofer Vernmark, psykolog kristofer.vernmark@psykologpartners.se www.psykologpartners.se www.kbtonline.se Vi hjälper verksamheter i hälso- och

Läs mer

Ärende 15. Svar på motion: Samla och utveckla ätstörningsvården (V) PROTOKOLLSUTDRAG Regionstyrelsen. Peder Björn

Ärende 15. Svar på motion: Samla och utveckla ätstörningsvården (V) PROTOKOLLSUTDRAG Regionstyrelsen. Peder Björn PROTOKOLLSUTDRAG Regionstyrelsen Ärende 15 Svar på motion: Samla och utveckla ätstörningsvården (V) Regionstyrelsen tillstyrker regionfullmäktige BESLUTA a t t avslå motionen. Svar på motion: Samla och

Läs mer

Genetik och miljö bakom ätstörningar inte kraven i skolan

Genetik och miljö bakom ätstörningar inte kraven i skolan Viktig forskning 2015 Genetik och miljö bakom ätstörningar inte kraven i skolan (Kristina Sundquist) En ny, omfattande studie om sambandet mellan skolprestationer och ätstörningar visar att det snarare

Läs mer

Att införa evidensbaserade metoder i barnoch ungdomspsykiatrin. Olav Bengtsson Divisionschef BUP Stockholm

Att införa evidensbaserade metoder i barnoch ungdomspsykiatrin. Olav Bengtsson Divisionschef BUP Stockholm Att införa evidensbaserade metoder i barnoch ungdomspsykiatrin Olav Bengtsson Divisionschef BUP Stockholm Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling Juni 2010 April 2012 Varför används inte riktlinjer

Läs mer

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor.

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning ar na bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Målbeskrivningen i Rättspsykiatri Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06 Delmål Medicinsk kompetens Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Att behärska

Läs mer

Rutin för BPSD-registrering 12. 4.

Rutin för BPSD-registrering 12. 4. Rutin för BPSD-registrering 12. 4. BPSD-registret är ett nationellt kvalitetsregister som syftar till att kvalitetssäkra vården av personer med demenssjukdom för att minska beteende och psykiska symtom

Läs mer

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping Giltig och ogiltig frånvaro, ströfrånvaro & långvarig frånvaro.. som kan leda till problem för individen Betrakta problematisk

Läs mer

Brännpunkt: Barn som anhöriga. Carina Callio Socionom leg psykoterapeut Ätstörningsenheten Region Örebro län

Brännpunkt: Barn som anhöriga. Carina Callio Socionom leg psykoterapeut Ätstörningsenheten Region Örebro län Brännpunkt: Barn som anhöriga Carina Callio Socionom leg psykoterapeut Ätstörningsenheten Region Örebro län Barnombud i psykiatrin uppdrag och samordning Om Barnkonventionen Landstingsstyrelsen fattade

Läs mer

Implementeringsprojekt

Implementeringsprojekt Implementeringsprojekt REGIONALT VÅRDPROGRAM FÖR BARN OCH UNGDOMAR MED AD/HD BUP SKÅNE BUP-KONGRESSEN 2014 GUNILLA GRANHOLM, PROJEKTLEDARE Vårdprogram för GOD VÅRD! Mål: En robust implementering av nivådifferentierad

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning Gamlestaden Göteborg

Barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning Gamlestaden Göteborg Barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning Gamlestaden Göteborg Rutinmässig kartläggning av våld i nära relationer på en barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning Den 7. Nordiske Konferanse om Barnemishandling

Läs mer

Projekt Hälsa och livsstil. Susanne Persson Sally Hultsjö

Projekt Hälsa och livsstil. Susanne Persson Sally Hultsjö Projekt Hälsa och livsstil Susanne Persson Sally Hultsjö Hälsoproblem Personer med psykos sjukdom, bipolär sjukdom och allvarlig depression har hög förekomst av somatisk ohälsa. Överdödlighet 2-3 ggr högre

Läs mer

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist,

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depressionssjukdom och ångestsyndrom Praxis studie Barn- och ungdomspsykiatri Stockholms läns landsting Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depression och ångest i Stockholms län?

Läs mer

Instruktion till särskilt utvalda utbildare

Instruktion till särskilt utvalda utbildare Instruktion till särskilt utvalda utbildare Det här är en instruktion till dig som ska ge utbildning och färdighetsträning i bedömning och behandling av depression och värdera och hantera självmordsrisk

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

Konferens Första linjen

Konferens Första linjen VÄLKOMMEN TILL... 4:e okt 2 0 1 7 i Stockholm Konferens Första linjen Den 4 oktober 2017 anordnar Uppdrag Psykisk Hälsa en konferens med fokus på Första linjen. Syftet med konferensen är att lyfta upp

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri Barn- och ungdomspsykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Genomlysning av psykiatrisk hälso-och sjukvård för vuxna Rapport till Samverkansnämnden 1 juni 2016

Genomlysning av psykiatrisk hälso-och sjukvård för vuxna Rapport till Samverkansnämnden 1 juni 2016 Genomlysning av psykiatrisk hälso-och sjukvård för vuxna Rapport till Samverkansnämnden 1 juni 2016 svnuppsalaorebro.se Sjukvårdshuvudmannens ansvar erbjuda god vård för dem med psykisk ohälsa och psykisk

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd GAP-analys 2012-01-20 för att identifiera och åtgärda gapet mellan befintlig och önskad situation Rekommendationer

Läs mer

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Det går att förebygga ohälsa! WHO bedömer att Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 80 % av hjärt-/kärlsjukdomar 90 % av

Läs mer

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum

Läs mer

BUP akutenhet Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Jessica Svahn Vårdenhetsöverläkare

BUP akutenhet Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Jessica Svahn Vårdenhetsöverläkare BUP akutenhet Sahlgrenska Universitetssjukhuset Jessica Svahn Vårdenhetsöverläkare BUP akutenhet Upptagningsområdet täcker 164 000 barn. Uppdraget innefattar en akutavdelning, akutmottagning samt konsultuppdrag

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

Ansökan om utvecklingsmedel för ökat stöd till äldre med psykisk ohälsa

Ansökan om utvecklingsmedel för ökat stöd till äldre med psykisk ohälsa Piteå 2012-08-14 Till Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM Ansökan om utvecklingsmedel för ökat stöd till äldre med psykisk ohälsa Bakgrund Organisation Piteå kommuns socialtjänst är organisatoriskt uppdelad

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

ÅNGESTHJÄLPEN. David Brohede, leg. psykolog david.brohede@psykologpartners.se. www.psykologpartners.se www.kbtonline.se

ÅNGESTHJÄLPEN. David Brohede, leg. psykolog david.brohede@psykologpartners.se. www.psykologpartners.se www.kbtonline.se ÅNGESTHJÄLPEN David Brohede, leg. psykolog david.brohede@psykologpartners.se www.psykologpartners.se www.kbtonline.se ÅNGESTHJÄLPEN David Brohede, leg. psykolog david.brohede@psykologpartners.se www.psykologpartners.se

Läs mer

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd?

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd? Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd? Utveckling av barn- och föräldrastöd vid Beroendecentrum Stockholm (BCS) Barn och unga i familjer med missbruk 2 december 2013 Christina

Läs mer

Nationell konferens för ST-läkare

Nationell konferens för ST-läkare Nationell konferens för ST-läkare 2-4 februari 2011 Varbergs Kurort SLUP Sveriges Läkare under Utbildning i Psykiatri har nöjet att inbjuda Dig till årets ST-konferens 2-4 februari 2011 Varbergs kurort

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Hur trygg är jag i kontaktmannaskapets arbetsuppgifter?

Hur trygg är jag i kontaktmannaskapets arbetsuppgifter? Bilaga B Arbetsbeskrivning Hur trygg är jag i kontaktmannaskapets arbetsuppgifter? Kontaktmannaarbetsuppgifter AVD 92 Ansvarar för den basala psykiatriska omvårdnadsarbetet Kontaktmannaskapet präglas av:

Läs mer

Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå

Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå Psykiatriska kliniken Skellefteå Vad är Passage? Hästunderstödd behandlingsform vid psykiatriska kliniken, Skellefteå lasarett.

Läs mer

BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK MOTTAGNING KUNGSHÖJD

BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK MOTTAGNING KUNGSHÖJD BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK MOTTAGNING KUNGSHÖJD Uppdrag Att för barn och ungdom 0-18 år igenkänna, bota och lindra psykisk sjukdom och störning som utgör hinder för personlig tillväxt och mognad. Hur?

Läs mer

SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I

SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I FÖRSKOLAN Tidig upptäckt tidig insats (TUTI) Ett forskningsprojekt i samarbete mellan Högskolan i Jönköping och Jönköpings läns landsting finansierat av Socialstyrelsen för

Läs mer

Evidensbaserat förhållningssätt till internetförmedlad behandling

Evidensbaserat förhållningssätt till internetförmedlad behandling Evidensbaserat förhållningssätt till internetförmedlad behandling Svenska Läkaresällskapets IT-Inspirationsdag den 16 mars 2016 Cecilia Svanborg, MD, PhD, leg psykoterapeut Ledningsansvarig överläkare

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Årsrapport 2010 1(5) Årsrapport 2010 Regional medicinsk programgrupp psykiatri

Årsrapport 2010 1(5) Årsrapport 2010 Regional medicinsk programgrupp psykiatri Årsrapport 2010 1(5) Årsrapport 2010 Regional medicinsk programgrupp psykiatri Aktiviteter under 2010 RMPG psykiatri bildades formellt 2009. RMPG har under 2010 öka kunskapen om varandra i regionen avseende

Läs mer

Förbättrad ekonomi för patienter inom rättspsykiatrisk vård

Förbättrad ekonomi för patienter inom rättspsykiatrisk vård Förbättrad ekonomi för patienter inom rättspsykiatrisk vård Det är ju något som varit väldigt bra med både de fysiska kursträffarna och webbinarierna, att alla deltagare delat med sig av sitt material

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 138, Bup vårdavdelning, Umeå Syfte med deltagandet i Genombrott Teammedlemmar Vt- 13 Gunnar Berlin, Lärare Anders Hellman, Sjuksköterska Mia Lindstrand,

Läs mer

Hur frågar man om våld, och vad får man för svar?

Hur frågar man om våld, och vad får man för svar? Hur frågar man om våld, och vad får man för svar? Konferens 28 januari 2015, Burgårdens utbildningscentrum Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet Specialistpsykolog,

Läs mer

Introduktion till CORE. Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26

Introduktion till CORE. Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26 Introduktion till CORE Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26 Agenda 10:00 Introduktion till CORE Uppkomst, användningsområde, exempel på internationell forskning Introduktion

Läs mer

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå BUP Västerbotten Vår klinik Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå I landstinget är vi nu tre specialistkliniker som har ansvar för åldersgruppen 0-17 år.

Läs mer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer Stärka barn i socialt utsatta livssituationer genom att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka beslutsfattare och politiker

Läs mer

Yrkeskrav inom funktionshinderområdet (dock ej socialpsykiatrin)

Yrkeskrav inom funktionshinderområdet (dock ej socialpsykiatrin) Yrkeskrav inom funktionshinderområdet (dock ej socialpsykiatrin) Yrkeskravsarbetet i CARPE Tar tillvara tidigare utvecklingsarbete från projektet Modellarbetsplatser Tar tillvara erfarenheter från projektet/verksamheten

Läs mer

Vår ätstörningsvård är åldersobunden och länsövergripande: patientens bostadsort eller ålder ska inte vara ett hinder för en god, sammanhållen vård.

Vår ätstörningsvård är åldersobunden och länsövergripande: patientens bostadsort eller ålder ska inte vara ett hinder för en god, sammanhållen vård. I samtliga sex kommuner i Halland be driver vi öppenvård för både barn och vuxna. Dessutom har vi heldygnsvård för vuxna i Varberg och Halmstad, samt hel dygnsvård för barn och ungdomar i Halmstad. I Kungsbacka,

Läs mer

Att rusta för framtidens vård

Att rusta för framtidens vård Att rusta för framtidens vård Studenters verksamhetsförlagda utbildning VFU integreras i verksamheternas uppdrag och i deras förbättringsarbete Utvecklingskraft 19 maj 2011 Karin Thörne Studierektor för

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar

Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2011-06-16 V E R S I O N 2011:1 PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Innehåll Inledning 2 Definition av öppenvård,

Läs mer

Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga

Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga Delprojektets namn Barn som anhöriga - Hälsohögskolan Delprojektsansvarig Karin Enskär Datum 14-06-03 Sammanfattning Projektet innehåller två delar. Den

Läs mer

Upptäckt av våld mot barn, skydd och stöd

Upptäckt av våld mot barn, skydd och stöd Upptäckt av våld mot barn, skydd och stöd Malmö 2015-06-09 Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet ole.hultmann@psy.gu.se Specialistpsykolog, psykoterapeut Barn-

Läs mer

Depressioner hos barn

Depressioner hos barn Depressioner hos barn Konferens Draken 2011-12-08 Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR Frågorna handlar om Föräldrarna Barnen/ungdomarna Vad man kan göra Samverkan En del annat Dokumentationen kommer att finnas

Läs mer

Specifik uppföljning. 1 Uppföljning

Specifik uppföljning. 1 Uppföljning LS 1112-165 Specifik uppföljning 1 Uppföljning 1.1 Beställarens uppföljning I Allmänna villkor beskrivs uppföljningen. Den innebär att Beställaren löpande följer att Vårdgivare uppfyller sitt Åtagande

Läs mer

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Högskolan i Halmstad För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Standardiserad vårdplan - ett stöd för omvårdnadsprocessen i klinik

Läs mer

Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor

Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor AGENDA Samtal och råd om matvanor Ohälsosamma matvanor

Läs mer

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen Närståendepolicy Policy för närståendes delaktighet i vuxenpsykiatrisk vård Psykiatrin antar utmaningen Under de senaste tjugofem åren har det pågått ett målmedvetet arbete med att minska den psykiatriska

Läs mer

Nationell utvärdering av Aktiv Kommunikation

Nationell utvärdering av Aktiv Kommunikation Nationell utvärdering av Aktiv Kommunikation Marie Öberg Leg. Audionom, Med Dr Universitetssjukhuset Linköping Disposition Bakgrund Metod Resultat från den nationella utvärderingen Active Communication

Läs mer

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport 0 (16) Psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika Division Psykiatri Diarienummer: LK/140474 Anne-Marie Eriksson, socialpedagog och projektledare Maria Unenge Hallerbäck, barnpsykiater och projekthandledare

Läs mer

Kvalitetsregister i verksamhetsutveckling - Psykiatri Psykos/SU. Zophia Mellgren september 2013

Kvalitetsregister i verksamhetsutveckling - Psykiatri Psykos/SU. Zophia Mellgren september 2013 Kvalitetsregister i verksamhetsutveckling - Psykiatri Psykos/SU Zophia Mellgren september 2013 Ett helhetstänk Krav utifrån/uppifrån/inifrån NR bevis vårdprogram teori och praktik Långsiktig plan, där

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 119 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Psykiatriskötare,

Läs mer

Målbeskrivningen i Rättspsykiatri, Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer version

Målbeskrivningen i Rättspsykiatri, Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer version Målbeskrivningen i Rättspsykiatri, Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer version 2012-08-20 Medicinsk kompetens Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Att behärska genomförandet

Läs mer

Vård- och behandlingshem Behandling och rehabilitering av psykiskt sjuka och/eller psykiskt funktionshindrade vid vård- och behandlingshem

Vård- och behandlingshem Behandling och rehabilitering av psykiskt sjuka och/eller psykiskt funktionshindrade vid vård- och behandlingshem Vård- och behandlingshem Genomgång --9 Vård- och behandlingshem Behandling och rehabilitering av psykiskt sjuka och/eller psykiskt funktionshindrade vid vård- och behandlingshem Avdelningen för hälso-

Läs mer

En utbildning för baspersonal inom psykiatrin och socialpsykiatrin i Halland. I samverkan med brukar- och närståendeorganisationer

En utbildning för baspersonal inom psykiatrin och socialpsykiatrin i Halland. I samverkan med brukar- och närståendeorganisationer BASUT En utbildning för baspersonal inom psykiatrin och socialpsykiatrin i Halland. I samverkan med brukar- och närståendeorganisationer En nationell satsning Pengar från Socialstyrelsen Gemensam ansökan

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Kursutvärdering / Kursrapport

Kursutvärdering / Kursrapport Högskolan i Borås Institutionen för vårdvetenskap Kursutvärdering / Kursrapport Kursrapporten ska genomföras senast tre veckor efter kursens sista tentamens första tentamenstillfälle. Datum: 201511232

Läs mer

För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling.

För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Om behandling För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med

Läs mer

Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen?

Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen? Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen? En utvärdering av implementeringen i Psykiatri Skåne Gisela Priebe, Lunds universitet Maria Afzelius, Region

Läs mer

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång. Team 62 Avdelning 94, rättspsykiatri Brinkåsen, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång. Team 62 Avdelning 94, rättspsykiatri Brinkåsen, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen Projektrapport Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Team 62 Avdelning 94, rättspsykiatri Brinkåsen, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen Deltagande team Carl-Gustav Eriksson, chefsöverläkare

Läs mer

CAMBERWELLS BEHOVSSKATTNING

CAMBERWELLS BEHOVSSKATTNING Bo G. Ericson Leg psykolog, leg psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi KOMPLETTERANDE MANUAL 1 Psykologisk konsult AB: Adr: Bergsgatan 15, S-561 31 Huskvarna Tel: 036-14 45 79, Mobiltel: 0705-144579,

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Psykiatriska kliniken NLN, KSK

Kvalitetsbokslut 2014. Psykiatriska kliniken NLN, KSK Kvalitetsbokslut 2014 Psykiatriska kliniken NLN, KSK Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 3 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet...

Läs mer

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala

Läs mer

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

Forskningsläget nationell och internationell utblick

Forskningsläget nationell och internationell utblick Forskningsläget nationell och internationell utblick Monica Eriksson, PD, Docent Centrum för Salutogenes Institutionen för Omvårdnad, hälsa och kultur Högskolan Väst monica.eriksson@hv.se Handbook on

Läs mer

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6 Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Visa intresse att etablera kontakt med elever, skapa relationer med elever, skapa förtroendefulla relationer med Ledarskap Visa ett respektfullt bemötande

Läs mer

Uppföljning vid psykossjukdom

Uppföljning vid psykossjukdom Uppföljning vid psykossjukdom Ulla Karilampi Fil dr, leg psykolog Variationer i psykisk ohälsa Uttryck Status Orsak Bot 2011-11-01 Kunskap gör skillnad 2 Stress, sårbarhet och skydd Hög Ohälsa STRESS Låg

Läs mer

Lathund för utlokaliseringar inom psykiatrisk öppenvård Reviderat 120330

Lathund för utlokaliseringar inom psykiatrisk öppenvård Reviderat 120330 Lathund för utlokaliseringar inom psykiatrisk öppenvård Reviderat 120330 BUP Barn och ungdomspsykiatri Kontaktperson: Lena Spak (Studierektor BUP), 343 54 49 / 070-785 00 14, lena.spak@vgregion.se. Utifrån

Läs mer

Gunilla Silfverberg, enhetschef Första linjen Malmö/Trelleborg Maria Ten Siethoff, enhetschef BUP Gotland (Emma Byqvist Jönköping)

Gunilla Silfverberg, enhetschef Första linjen Malmö/Trelleborg Maria Ten Siethoff, enhetschef BUP Gotland (Emma Byqvist Jönköping) Medverkande: Gunilla Silfverberg, enhetschef Första linjen Malmö/Trelleborg Maria Ten Siethoff, enhetschef BUP Gotland (Emma Byqvist Jönköping) Moderator Gunnel Löndahl öl BUP Malmö; konsultläk Första

Läs mer

Information till studenter och handledare om bedömning av verksamhetsförlagd utbildning

Information till studenter och handledare om bedömning av verksamhetsförlagd utbildning Information till studenter och handledare om bedömning av verksamhetsförlagd utbildning I kursen finns en integrering mellan teoretiskt innehåll och verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Kursplanens lärandemål

Läs mer

Identifiera dina kompetenser

Identifiera dina kompetenser Sida: 1 av 8 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning får du en bild

Läs mer

Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2014

Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2014 Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2014 Verksamhetsområde: Psykiatripartners Resurs AB blev under våren 2013 ett fristående företag som ägs av ledningen för verksamheterna. Psykiatripartners

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (2015.10.21) SOSFS 2015:8 BUP. Kompetenskrav. Delmål SOSFS 2015:8. Delmål SOSFS 2008:17

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (2015.10.21) SOSFS 2015:8 BUP. Kompetenskrav. Delmål SOSFS 2015:8. Delmål SOSFS 2008:17 Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (2015.10.21) SOSFS 2015:8 BUP Delmål SOSFS 2015:8 Delmål a1 Medarbetarskap, ledarskap och pedagogik Delmål SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Kompetenskrav kunna ta ett ansvar

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid opiatberoende. Nadja Eriksson Sektionschef och Överläkare Metadonsektionen

Psykiatrisk samsjuklighet vid opiatberoende. Nadja Eriksson Sektionschef och Överläkare Metadonsektionen Psykiatrisk samsjuklighet vid opiatberoende Nadja Eriksson Sektionschef och Överläkare Metadonsektionen Psykiatrisk samsjuklighet vid opiatberoende Vanliga diagnoser är: - Ångesttillstånd - PTSD - Affektiva

Läs mer