Program för stadsdelen Torsvik och Herserud

Transkript

1 Dnr MSN 2009:903 Program för Centrum/Torsvik stadsdelen Torsvik och Herserud Sammanställning av inkomna synpunkter under programsamrådet

2 Sammanfattning Under samrådstiden inkom 1637 yttranden från 2360 personer. Detta är ovanligt många yttranden jämfört med liknande samråd. Det visar att informationen om programförslaget har haft stor genomslagskraft och att staden har lyckats nå ut till Lidingöborna. En del är positiva till hur samrådsprocessen har gått till och anser att informationen, materialet och dialogmötena har varit bra. Andra är dock besvikna på att synpunkter som lämnats vid tidigare samråd, exempelvis översiktsplanen och tidigare medborgardialog kring Centrum/Torsvik, inte har beaktats. Inkomna synpunkterna behandlar såväl de fem framtidsbilderna som de fyra frågeställningarna gällande Södra Kungsvägens sträckning, Lidingöbanans sträckning, entrén till Lidingö och Lidingö centrum. Andra synpunkter handlar till exempel om grönområden, trafik, ekonomi, genomförande, konsekvenser och processen. De fem framtidsbilderna En stor andel, 40 % av alla som har svarat, vill ha en mindre utbyggnad mer anpassad till småstadskaraktären, med kortare genomförandetid och lägre kostnad. Många är positiva till en kortare överdäckning vid Torsviks torg och anser att det är viktigt att bevara grönområden och visa större hänsyn till kulturmiljöer. 18 % är positiva till någon av framtidsbilderna varav den största andelen av dessa vill att Lidingö utvecklas enligt framtidsbild % vill inte ha några förändringar alls eller anser att framtidsbilderna är för likartade och har för hög exploatering. 29 % av de som yttrat sig har inte berört framtidsbilderna. De fyra frågeställningarna Många vill ha tydligare kalkyler om hur omfattande exploatering som krävs för de olika större infrastrukturåtgärderna, för att kunna ta ställning till Lidingöbanans sträckning, Södra Kungsvägens sträckning i tunnel och Lidingös entré. En huvudpart (73 %) av de som tyckt till om Lidingöbanans sträckning vill att den ligger kvar i befintligt läge. En majoritet (59 %) av de som yttrat sig om Södra Kungsvägens sträckning vill att vägen ligger kvar i befintligt läge. De som har tyckt till om den korta överdäckningen vid Torsviks torg är i princip positiva. En övervägande del av de som lämnat synpunkter på en överdäckning vid Lidingös entré är positiva. Statistiken kring detta är dock osäker då många yttranden varit otydliga gällande om det är överdäckning vid Lidingös entré eller Torsviks torg som avses. 2

3 Ungefär hälften (49 %) av alla som har haft en åsikt om Lidingö centrums utveckling vill ha en utveckling enligt vad som presenteras i framtidsbilderna. 16 % kan tänka sig en mindre utveckling med mer småskalig karaktär. 35 % vill bevara centrum som det är idag. En klar majoritet (86 %) av de som tyckt till om stadshuset vill att det ska bevaras. Många är måna om Lidingös identitet I många yttranden lyfts vikten av att värna Lidingös identitet och karaktär. Uttryck som småstadskaraktär, skärgårdsö, den gröna ön och hälsans ö återkommer och många anser att eventuell förtätning ska anpassas till den befintliga bebyggelseskalan. Många Lidingöbor associerar Lidingös karaktär med en grön entré och tycker att bebyggelse på Torsviksberget och Flaggberget skulle störa intrycket. Den gröna karaktären består av i naturliga grönområden som enligt de flesta inte kan kompenseras med nya parker. Förändringar i materialet Inför fortsatt arbete med planprogrammet efterfrågas tydligare illustrationer gällande karaktären, höjd på byggnader samt Lidingös entré. Vinterbilder efterfrågas också. Några tycker att materialet har varit för glättigt och skönmålande. Några remissinstanser vill se kompletterande utredningar om luftkvalitét vid tunnelmynningar, risker, buller och vibrationer från buss, hamn och spårväg samt en fördjupad kulturhistorisk utredning. 3

4 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 De fem framtidsbilderna... 2 De fyra frågeställningarna... 2 Många är måna om Lidingös identitet... 3 Förändringar i materialet... 3 Innehållsförteckning... 4 Hur programsamrådet har gått till... 5 Utställning av förslag till program för Centrum/Torsvik... 5 Annonsering... 5 Möten... 5 Övriga samrådsaktiviteter... 6 Barnens samråd... 6 Gåturer... 6 Sammanställning av inkomna synpunkter... 7 Vilka har svarat?... 7 Remissinstanser... 7 Statliga myndigheter och regionala organ... 7 Lidingö stads nämnder... 8 Övriga remissinstanser Politiska partier Övriga föreningar och företag ej remissinstanser Ämnesvis sammanfattning av inkomna yttranden Framtidsbilder (71 %) De fyra frågeställningarna Övrig trafik och infrastruktur Buller Lidingös identitet Grönstruktur och rekreation Bebyggelse Service och handel Kultur, sport, fritid Hållbarhet Trygghet och säkerhet Tillgänglighet Miljökonsekvenser (MKB) Ekonomi Arbetsprocess/Material Fortsatt arbete Medverkande

5 Kommunstyrelsen beslutade den 6 juni 2009 att uppdra åt miljö- och stadsbyggnadskontoret att utarbeta förslag till planprogram för Centrum/Torsvik. Planen har upprättats i enlighet med plan och bygglagen (1987:10). Den här sammanställningen är Lidingö stads första steg i sammanställning och bearbetning av synpunkterna. Därefter kommer slutsatser dras och en programsamrådsredogörelse upprättas som redogör för hur staden har tagit hänsyn till inkomna synpunkter. Hur programsamrådet har gått till Inför programsamrådet har ett förslag till detaljplaneprogram utarbetats. I enlighet med kommunstyrelsens beslut den 8 april har samråd hållits om förslaget. Samrådet pågick mellan den 15 april och 16 juni Utställning av förslag till program för Centrum/Torsvik Samrådshandlingar har sänts till berörda sakägare enligt fastighetsförteckning och remissinstanser enligt sändlista (bilaga 1). En så kallad kortversion av programmet har skickats till samtliga hushåll i Lidingö stad. Handlingarna har under samrådstiden visats i stadshusets entréhall samt på Lidingö stads webbplats. På webbplatsen fanns det möjlighet att lämna synpunkter via ett formulär eller på kartor för respektive framtidsbild. Annonsering Programsamrådet har kungjorts i Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter. Annonser har även funnits i Lidingö Tidning vid tre tillfällen. Det har annonserats utomhus i busskurer samt med vepor i Torsvik och Lidingö centrum. Information om programsamrådet har även skett på sociala medier och webben (Facebook, Twitter, Instagram och You Tube) tre till fyra gånger i veckan. Det har även informerats om planprogrammet på It s learning, en portal för skolor. Möten Tre samrådsmöten har arrangerats den 22 april, 14 maj respektive 1 juni 2013, i form av dialogmöten med en timmes information och möjlighet att ställa frågor till sakkunniga före och efter mötet. De frågor och synpunkter som framkom under dialogmötena sammanfaller väl med de synpunkter som denna samrådssammanställning innehåller. Synpunkterna rörde främst bebyggelsens höjd, utformning och upplåtelseform, parkeringsfrågor, kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, den långa byggtiden samt bebyggelsen placering i befintliga grönområden som Torsviksberget och vid Björnskogen (i planprogrammet kallad Ordensbacken). Utöver de tre samrådsmötena hölls ett stort antal möten med enskilda fastighetsägare, föreningar, organisationer och företag bland annat en företagsfrukost och ett informationsmöte för byggherrar. 5

6 Övriga samrådsaktiviteter När samrådet startade, på morgonen den 15 april, informerades de som passerade Ropsten om projektet genom att kortversionen delades ut. Den 24 maj, på eftermiddagen och kvällen, hade projektet en informationsplats på Vasatorget i Lidingö centrum. Information om Barnens samråd delades ut. Kortversionen och planprogrammet fanns att få för de som så önskade och sakkunniga från projektet fanns på plats för att svara på frågor. Barnens samråd Den 1 juni hölls Barnens samråd i stadshuset. Barn från hela Lidingö fick rita något de tycker är viktigt i sitt närområde och bygga det av begagnade leksaker. Det kom cirka 250 barn till aktiviteten, varav ett hundratal lämnade sina synpunkter. Högt upp på barnens önskelista fanns: lokaler för spel/spelcenter, idrottsplaner främst fotbollsplaner och djurparker. Ytterligare funktioner och saker som efterfrågades var: båtar, bassängbad, lekparker/lekland, nöjespark med pariserhjul och linbana samt natur, trädgård och blommor. Gåturer Under samrådets första del framkom att många var oroliga och negativa till bebyggelse på framför allt Torsviksberget. Lidingö stad valde då att göra en extra insatt samrådsaktivitet i form av gåturer för fyra bostadsrättsföreningar på Torsviksberget, den 3 juni och 4 juni. Under de fyra gåturerna, deltog cirka 70 personer. Syftet med gåturerna var att ge de boende fördjupad information om planprogrammet på plats samt att lyssna mer ingående på deras synpunkter. Generella synpunkter som framkom var: Vissa var positiva till överdäckningen av Lidingös entré och det samband det ger med Herserud, men det är till ett för högt pris, med för hög och massiv bebyggelse på Torsviksberget. En del vill att hela berget ska fredas från ny bebyggelse. Utsikten förstörs av de byggnader som föreslås på Torsviksberget och de föreslagna byggnaderna på Norra Kungsvägen kommer begränsa utsikten. Det finns en oro för det intryck som bebyggelsen ovanpå berget och den vid Norra Kungsvägen kommer att utgöra när man kommer från Ropsten. De tre punkthusen utmed Torsvikssvängen kommer för nära villabebyggelsen. En solstudie behövs. Boende är också oroliga för att bergvärmen i husen ska påverkas vid byggnation. Andra lösningar än överdäckning för att minska bullerstörningar efterfrågas, exempelvis tyst asfalt eller hastighetssänkning. Fler detaljer efterfrågas kring både bebyggelse och infrastrukturens förändringar liksom tidplan och etappindelningar. Hur löses parkeringen? Var ska skolor och förskolor placeras? 6

7 Sammanställning av inkomna synpunkter Nedan följer en sammanställning av inkomna synpunkter fördelade på remissinstanser (myndigheter, kommuner, regionala organ, nämnder och föreningar), politiska partier, företag och övriga organisationer som inte ingår i remissinstanserna, samt privatpersoner. Avsnittet inleds med korta sammanfattningar av vad respektive remissinstans och övriga instanser har haft för några synpunkter, därefter följer en sammanfattning av vad samtliga personer och instanser har haft för några synpunkter. Vilka har svarat? 1637 yttranden har inkommit under samrådstiden. Då ett antal av dessa är signerade av flera personer alternativt är protestlistor (åtta listor med totalt 594 underskrifter) uppgår antalet som har yttrat sig till 2360 instanser inklusive remissinstanser, lidingöbor, företag, bostadsrättsföreningar, villaföreningar och övriga organisationer. Yttrandena fördelar sig enligt följande: Remissinstanser 31 Politiska partier 3 Övriga föreningar, företag ej remissinstanser 25 Privatpersoner 2279 Bostadsrättsföreningar 22 Totalt 2360 Remissinstanser Totalt 31 remissinstanser har lämnat svar varav 26 har synpunkter eller kommentarer på programförslaget och fem avstår från att yttra sig eller inte har någon erinran. Se även förteckning över remissinstanser i bilaga 1. Naturvårdsverket, Sjöfartsverket, Kommunförbundet Stockholms län, Vattenfall eldistribution AB och AB Fortum Värme har ingen erinran eller har avstått från att yttra sig. Statliga myndigheter och regionala organ Länsstyrelsen konstaterar att ett genomförande av alla framtidsbilder skulle innebära negativa konsekvenser för kulturmiljön, såväl för byggnader som landskaps- och stadsbilden. Det finns en osäkerhet kring omfattningen av rivning av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Länsstyrelsen anser att Lidingö stad inte har visat hur de utgått från de kulturhistoriska värdena när de utformat förslagen. Exploatering kring brofästet som finns i framtidsbilderna 4 och 5 har exempelvis negativ påverkan på landskapsbilden och en rivning av stadshuset är inte att föredra. Kulturhistorisk bebyggelse som rivs kan inte kompenseras av något annat på annan plats. En utredning gällande kulturhistoriska byggnader vars bevarande är osäkert efterfrågas samt tydligare illustrationer, särskilt 7

8 bildmaterial som redovisar programmets inverkan på siktlinjer och siluetter från olika perspektiv. En samlad riskbedömning för de olika alternativen, bland annat Södra Kungsvägen i tunnel och flytt av spårväg, saknas med hänsyn till farligt gods, urspårning, räddningsinsatser, föroreningar och bensinstationer. Underlag för riskbedömning i miljökonsekvensbeskrivningen ska kompletteras så att det framgår att syfte och avgränsningar uppfyller kraven på riskhänsyn utifrån plan- och bygglagen samt miljöbalken. Bullersituationen måste beskrivas tydligare, inklusive buller från Stockholms hamn och luftkvaliteten måste utredas vidare gällande eventuellt överskridande av miljökvalitetsnormer vid tunnelmynning. Vid exploatering längs kustlinjen bör stigande havsnivåer beaktas, med hänvisning till Rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå längs. Östersjökusten i Stockholms län - Lst Trafikverket påpekar att tillämpandet av avstegsfall för buller enbart får förekomma i undantagsfall och att buller från verksamheten i riksintresset Stockholms hamn behöver beaktas i bullerberäkningar. Miljökvalitetsnormer riskerar att överskridas vid tunnelmynningarna. Tunnelns utformning och längd behöver ta hänsyn till människors exponering för luftföroreningar. Trafikverket har inget att erinra vare sig mot tunnel eller överdäckning under förutsättning att de inte står för någon del av kostnaden. Det finns inga statliga pengar avsatta till varken bro eller väg i Lidingö stad. Överdäckning får inte leda till minskad trafikkapacitet och Trafikverket måste ha åtkomst ovanifrån till det statliga vägnätet, vilket innebär att byggnader inte får placeras ovanpå tunnelkonstruktionen. Inga restriktioner för transport av farligt gods får uppstå på Södra Kungsvägen. Omledningsvägar på ytnätet vid eventuell tunnel eller överdäckning behöver också utredas. Trafikförvaltningen (SL) vill att framkomligheten prioriteras i kollektivtrafikstråken. Detta är extra viktigt i framtidsbild1. Förvaltningen ser gärna att esplanadlösningen i centrum får två mittremsor för att undvika framkomlighetsproblem. Miljökonsekvensbeskrivningen behöver kompletteras med en beskrivning av de risker som omdragen spårtrafik kan innebära, samt omkringliggande verksamheters eventuella risker för spårtrafiken. Bedömningen att Lidingöbanans sträckning via centrum inte medför ökat buller anses vara felaktig på grund av att risk för spårskrik, vibrationer, stomljud och ljud från hållplatser med högtalarutrop inte har beaktats i bedömningen. En omdragning av Lidingöbanan är inte lönsam då det ger en marginell restidsförbättring för resande från Lidingö Centrum och Torsviks Torg. Påverkan på den nya spårvägsbron som ska byggas och stå klar år 2020 behöver belysas och utredas i anslutning till programarbetet, såväl som sambandet mellan Lidingö och Ropsten. Lidingö stads nämnder Miljö- och stadsbyggnadsnämnden anser att det även i fortsatt planeringsprocess är viktigt att driva en bred och öppen dialog med boende och verksamma. Småstadskaraktären och en miljösmart, hållbar stadsdel behöver säkerställas. Det behöver tydligare beskrivas hur kulturvärdena beaktas i strukturen. Gaturummet med dess gatubredd och våningshöjd utmed Stockholmsvägen (framtidsbild 2 till 5) och Lejonvägen bör studeras 8

9 vidare för att skapa en småstadskänsla. Utformningen av entrén bör studeras oavsett framtidsbild. I framtidsbild 1, 2 och 3 bör infartens dominans försöka minskas och i framtidsbild 4 och 5 är det viktigt att säkerställa mötet med Lidingö så att det även fortsättningsvis ger känslan av att komma till den gröna ön. Detaljplaneetapper behöver preciseras innan programmet godkänns och utbyggnadens etapper måste planeras noggrant för att minimera störning under byggtiden. Hållbarhetsprogrammet ska förutom ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet även innefatta begreppet hälsa. Kultur- och fritidsnämnden anser att behovet av kulturella och idrottsliga mötesplatser i området behöver betonas. Det behövs mötesplatser för ungdomar, föreningsaktiviteter, plats för kultur, konst, motion och idrott samt ett större bibliotek. En strandpromenad från Baggeby via brofästet till Islinge föreslås samt platser för spontana aktiviteter (utegym, motionsslinga, skatepark och isrink), idrottshall/multihall och klättervägg. En ny simhall/äventyrsbad efterfrågas av många ungdomar. Stadsdelar behöver utformas för gång- och cykeltrafik med tillgång till bostadsnära parker och grönområden. Socialnämnden framför att en hög exploateringsgrad är viktig för att Lidingö ska kunna ta ansvar för utvecklingen av regionen. Upplåtelseformer och produktionskostnader för lägenheter behöver vägas in i den fortsatta planeringen för att främja den enskildes rätt till bostad. En stor andel hyresrätter med rimlig hyresnivå för låginkomsttagare är önskvärd. Tekniska nämnden anser att det är positivt att nya hus och gator utformas stadsmässigt, arkitektoniskt genomtänkt och varierat med god tillgänglighet för funktionshindrade. Parkeringsfrågan är viktig, flera typer av bil- och cykelparkeringar behövs bland annat i form av infartsparkering. Det är positivt med en låg parkeringsnorm för nya lägenheter samt att förlägga parkering under mark. Hantering av dagvatten och avfall bör finnas med i ett tidigt planeringsskede. Möjligheten att utnyttja överdäckningar för grönstruktur är intressant men planteringar på däck har svårt att bli långsiktigt bra varför dammar och öppna vattenflöden kan vara positiva alternativ. Det är värdefullt att spara och integrera så många karaktärsträd som möjligt. Utbildningsnämnden anser att det är av största betydelse att det planeras och reserveras mark för förskole- och skolplatser i området som motsvarar den ökning av barn och elever som respektive alternativ medför. Utbildningsförvaltningens funktionsprogram ska ligga till grund likväl som Lidingös miljöprogram för hållbar bebyggelse, med miljöklassning och tillgång till inbjudande park-, natur, och kulturmiljö måste säkerställas. På grund av att det redan idag är högt söktryck på Torsviks skola behövs en översyn av skolans kapacitet och kondition i samband med att nya skolplatser planeras. Barn och elever ska engageras i planeringen enligt barnkonventionen. Nya skolor och förskolor placeras så att buller och föroreningshalt från bilvägar minimeras. I planeringen ska det även beaktas att barn kan ta sig till förskolor och skolor via säkra gång- och cykelvägar. Äldre- och handikappnämnden betonar vikten av att tillgängligheten tydligt beaktas i planarbetet. Äldre- och handikappförvaltningens boendeplan visar på att behov av boendeplatser inom LSS, lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade. Äldre- och handikappnämnden ser positivt på planerna att uppföra två gruppbostäder i Torsviksområdet. 9

10 Övriga remissinstanser Storstockholms brandförsvar anser att riskhanteringen i miljökonsekvensbeskrivningen är otydlig och inte utgör ett komplett underlag för en samlad bedömning av miljöpåverkan. En riskbedömning av förslagets påverkan på boende samt eventuella åtgärder behöver upprätas. Framkomlighet för brandfordon behöver beaktas. Stockholm stad är positiva till satsningar på cykel- och kollektivtrafik vilket ger goda förutsättningar till låg biltrafikalstring och hög andel kapacitetseffektiva transportslag. De förutsätter fortsatt samarbete i frågor som är angelägna för respektive kommun, som den gemensamma knutpunkten Ropsten. Stockholms läns museum saknar en tydlig koppling mellan kulturhistoriska värden och framtidsbilder. Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse lyfts inte fram som en tillgång och kvalitét. Betydelsen av Stockholmsvägens ursprungliga sträckning med bebyggelse som hör ihop med den tidiga centrumetableringen lyfts inte fram och det redogörs inte för konsekvenserna av en ny sträckning. Illustrationer över hur entrén till ön påverkas saknas. Förslagen till ombyggnad av, och förtätning invid, stadshuset anses olämplig. Fortum Distribution AB, TeliaSonera Skanova Access AB, Svenska kraftnät och Käppalaförbundet informerar om sina ledningar i området samt genomförandefrågor vid utbyggnad och flytt av ledningsnät. Lidingö båtförbund vill att områden för fritidsbåtshamnar, uppställning av båtar vintertid och att incitament för nuvarande båtklubbar att öka antalet platser införs. Stockholms handelskammare och Handelskammaren Lidingö är positiv till fler bostäder, kontor och lokaler för handel och service och ser gärna tunnelbana till centrum, även om detta skulle kräva högre exploatering. Om Lidingöbanan ska dras till centrum är en kostnadsfråga. Området mellan brofästet och Torsviks torg ska självklart överdäckas. Företagarna på Lidingö ser fram emot att Lidingö i framtiden görs mer självförsörjande gällande arbetsplatser och mötesplatser. Det behövs för att minska pendling till city och andra kranskommuner för arbete och sällanköp, vilket resulterar i att färre handlare blir kvar på ön och utbudet blir magrare i en negativ spiral. Det behöver satsas på att Centrum/Torsvik blir en levande stadsdel med goda kommunikationer för att få mer handel, fler arbetsplatser, mötesplatser och bättre service vilket inte bara gagnar boende utan även medför en förbättrad miljö, mindre bilpendlande, mer närservice och ökat fastighetsvärde. Näringslivet säger ja till en mer välkomnande miljö vid entrén och fler bostäder, gärna med spännande arkitektur, vilket sammantaget ger bättre förutsättningar för attraktiva arbetsplatser, trivsamma boendemiljöer och förbättrad kollektivtrafik med spårväg genom centrum eller ännu hellre tunnelbana. Lidingö centrum företagarförening anser att expansionen i centrum är för defensiv och att en rejäl utveckling krävs redan idag. Det är viktigt att säkerställa tillräckligt med parkering för kunder, boende och arbetsplatser, gärna med infartsparkering i närhet till centrum. En förläggning av Södra Kungsvägen i tunnel är positiv då det innebär att betydande markvärden kan frigöras. Oavsett om det är Lidingöbanan, eller något annat 10

11 kollektivtrafikmedel som gäller i framtiden, så bör det gå genom centrum. En överdäckning av entrén kan skapa positiva mötesplatser. Lidingö Hembygdsförening anser att programmet uppvisar betydande brister gällande hänsynstagande till Lidingös särart, landskapsbild och kulturhistoriska värden. Stadshuset och dess park samt murar bör bevaras. Illustrationer saknas över förslagens konsekvenser för vyn mot Lidingö från Ropsten. För att ta hänsyn till öns ursprungliga topografi bör överdäckningen med bebyggelse ske längre in efter entréleden. En omdragning av Lidingöbanan är tveksam av ekonomiska samt stadsbildsmässiga skäl. Omledning av trafiken i tunnel är positiv men Stockholmsvägen bör ha kvar sin ursprungliga sträckning och karaktär. Även utvecklingen av centrum är positiv men nuvarande centrumpark bör lämnas orörd. Karaktären hus i landskap bör eftersträvas, inte stenstad. Bebyggelsehöjden bör inte överstiga fyra våningar. Naturskyddsföreningen är positiva till överdäckning av Torsviks torg med möjlighet till nya bostäder ovanpå denna samt på den nya stadshusparkeringen. Ytterligare exploatering av Centrum/Torsvik riskerar dock att utarma närservicen i andra områden. Materialet är otydligt gällande vilka vägar som är befintliga och vilka som är nya. Strandpartiet nedanför Norra Kungsvägen, där Akvatiska planeras, bör ingå i programområdet. Torsviksberget, Torsviksplatån, Flaggberget och parken mellan biblioteket och stadshuset bör inte bebyggas. En överdäckning av entrén skulle helt förstöra det befintliga intrycket. Yimby välkomnar utvecklingen av Centrum/Torsvik. Förlängning av tunnelbanans röda linje till centrum bör utredas. Höga estetiska krav bör ställas på ny bebyggelse. Det är önskvärt att tillåta några höga hus, upp till 15 våningar, för att spara mark. En skatepark föreslås inom bullerstört område, till exempel vid brofästet. Möjlighet till en bergbana, rulltrappa eller annan anläggning för att övervinna höjdskillnaden mellan strandlinjen och Herserud bör undersökas. Lidingö Villaägarföreningar i samverkan anser att Södra Kungsvägen och Lidingöbanan kan dras i tunnel, den senare med underjordisk hållplats i centrum för att minska buller. Tunnelbana behöver möjliggöras. Det är viktigt med god tillgång till parkeringar i centrum. Lidingö behöver ta ansvar för sin andel av beräknad inflyttning till länet, särskilt gällande studentbostäder. Centrum får inte utvecklas på bekostnad av andra stadsdelscentra på ön. Lidingö PRO och SRF Lidingöskeppet vill att bostäder reserveras för äldre i områden som är lättillgängliga från service och kollektivtrafik. Dessa ska även kompletteras med korttidsboenden, rehab- och konvalecentenheter. Nybyggnation ska bestå av 25 % hyresrätter. Samlingslokaler behövs i stadsdelen. Stränder måste lämnas obebyggda och utvecklas för framtida rekreation. 11

12 Politiska partier Socialdemokraterna framför att det är viktigt med en variation av upplåtelseformer och lägenhetsstorlekar, med fler trygghets-, senior- och gruppboenden. Befintliga hyreslägenheter bör inte ersättas med bostadsrätter. De ser gärna att Lidingöbanan går via centrum, men med medfinansiering av SL. Gång- och cykeltrafik bör separeras där det är möjligt. Förutom kommersiell och offentlig service bör det även finnas plats för arbetsplatser såsom utbildning, kontor och besöksnäring. Flera lokaler för olika aktiviteter som är öppna för alla åldrar stora delar av dygnet till exempel Folkets hus, kulturhus eller föreningsgård är också viktiga inslag i stadsdelen. Det bör finnas utrymme för odling i anslutning till skolor, äldreboenden och flerbostadshus och fler platser för återvinning och återanvändning måste reserveras. Vänsterpartiet anser att programmet är ett genombrott för en modern syn på Lidingö. Lidingöbanan bör gå genom centrum. Bebyggelse behöver ske på höjden och hyresrätter med hyror som möjliggör för alla att bo i området måste prioriteras, lägst 70 % hyresrätter. Området ska vara tryggt och ha en hög tillgänglighet. En exploatering med 2800 nya bostäder bör inte underskridas. Allmänhetens tillgång till utsiktsplatser på Torsviksberget måste dock prioriteras framför bostäder och det är viktigt att inte bygga bort skärgårdskänslan. För att uppnå en klimatsmart stadsdel krävs maximalt energisnål bebyggelse och att gående och cyklister gynnas framför bilismen. Programförslaget saknar markerade platser för skola och kulturhus vilka måste få bra lägen i området. Byggtiden behöver kortas för att orsaka så lite störningar som möjligt. Lidingöpartiet avvisar förslagen då exploateringen är för omfattande. De motsätter sig bebyggelse på Torsviksberget, nya hus i mer än tre till fem våningar, att Södra Kungsvägen läggs i tunnel och att tunnelbanan förlängs till ön. Kulturhistoriskt intressanta byggnader måste bevaras och Lidingös småskalighet värnas. Entrén bör snyggas till genom en överdäckning. En minskning av den föreslagna nya exploateringen i centrum får inte leda till att denna kompenseras genom utbyggnad på andra delar av ön. Övriga föreningar och företag ej remissinstanser Vencom Property Partners AB, ägare av Lidingö centrum, är positiv till visionen om ett attraktivt, spännande, urbant och miljösmart område. En koncentration av handel, kollektivtrafik och bostäder till centrum utgör förutsättning för en hållbar utveckling. För att stärka centrums konkurrenskraft bör målet vara att fördubbla handelsytorna. Förtätning behöver ske längs hela Södra Kungsvägen till Lejonvägen för att skapa en kontinuerlig stadspuls. Stadshuset kan utvecklas med publika lokaler samt eventuellt fler arbetsplatser. En omdragning av Lidingöbanan till centrum och dragning av Södra Kungsvägen i tunnel kan vara positiv på sikt men är inte avgörande för centrums utveckling. En lång planerings-, besluts- och projekteringsprocess får inte hämma centrums utveckling. En utveckling enligt framtidsbild 3 förordas, gärna med varierad bebyggelse i centrum där enstaka hus kan manifestera sig. Humlegården Fastigheter AB framför att de tror på en ansats att utveckla Centrum/ Torsvik maximalt enligt framtidsbild 5. De tror dock inte på förslaget till utveckling av sin fastighet Stenbrottet på Stockholmsvägen och vill hitta en bra lösning tillsammans med Lidingö stad. 12

13 Marginalen fastigheter, ägare av bland annat fastigheterna Lejonet 28 och 29, anser att planprogrammet är ett välkommet initiativ för att utveckla Lidingö som en stadskärna i staden. De har själva tagit fram ett utvecklingsförslag för sina fastigheter, inklusive Lejonet 30 som de vill förvärva. Förslaget inrymmer lokaler för bland annat gym, kontor, service, vård, restaurang, samt några bostäder. Den nya bebyggelsen föreslås få en utformning med småskalig karaktär med hög arkitektonisk kvalitet. Parkeringsplatser föreslås under byggnaden. Lejonet 28 som av staden bedömts som kulturhistoriskt värdefullt anses ofunktionell, otillgänglig, dyrt att bygga om och inte bevarandevärd. Projektekonomerna, ägare och förvaltare av fastigheten Torsbranten 2, förordar framtidsbild 1 med undantag för föreslagen byggnad på Torsviksberget vid Västerkroken 11:2 som placeras för nära fastighetsgräns och därmed skulle innebära byggstörning, blockerad utsikt, sänkt fastighetsvärde och minskad grönska. Stiftelsen Ulf Lundahls minnesfond, ägare av fastigheterna Holmia 1, 2 och 3 i korsningen Fylgiavägen-Holmiavägen-Lejonvägen är positiv till utveckling av sina fastigheter men vill göra det i dialog med Lidingö stad. De är kritiska till föreslagna höghus, inklusive ny väg på Holmia 2, som i höjd och karaktär inte är anpassade till Villa Oldenburgs kulturvärde. Den nya bebyggelsen begränsar dess användning och innebär ekonomisk skada. Planerade byggnader måste utformas i mindre skala och inte ligga nära inpå stiftelsens fastigheter. De accepterar inte en expropriering av fastigheterna. De påpekar också att ny föreslagen väg felaktigt benämns Holmiavägen i illustrationerna. JM Bostad ser positivt på utvecklingen av Centrum/Torsvik. Fortsatta diskussioner bör föras utifrån att Södra Kungsvägen läggs i tunnel och att det satsas på kollektivtrafiken. Framkomligheten för boende i Dalénumområdet behöver värnas under byggtiden. De ser gärna en prioritering av båttrafik som inkluderar Gåshaga och Nacka. Parkeringstal bör hållas låga, för att fokusera på att få fungerande kollektivtrafiklösningar. Styrgruppen bevara Torsviksberget avstyrker alla förslag att bebygga Torsviksberget och vid Torsvikssvängen då det skulle utplåna bilden av Lidingö som den gröna hälsans ö. Byggnaderna skulle också innebära kapitalförlust för ägarna till befintliga fastigheter och bostäder på grund av försämrad livskvalitet i allmänhet, blockerad utsikt och trängsel. En nyinflyttning med personer medför ökning av trafik, buller och avgaser samt ger längre restid. Det innebär också risk för förhöjd kommunalskatt. Vid Torsvikssvängen finns redan idag brist på parkeringsplatser. En eventuell minskad förtätning borde riktas mot Lidingö centrum och till andra eftersatta områden med tynande service vars butiker behöver ett större kundunderlag. Lidingö borde vårda sin unika karaktär som småstad i skärgården. Centrala Lidingö Villaägareförening vill att byggnadsskalan hålls låg i max tre till fem våningar med variation i arkitektur och funktion. Pauser i husraderna behövs så att gatorna får en luftig karaktär. De motsätter sig bebyggelse på Torsviksberget. Polishuset och stadshuset bör bevaras. Det är viktigt med parkering i centrum och parkeringsnormen anser de vara för låg. Säkerhet för gående och cyklister måste säkerställas med exempelvis planskilda övergångar. Södra Kungsvägen kan dras i tunnel och Lidingöbanan via centrum, men gärna i markplan. Överdäckningen vid entrén bör inte genomföras. Markreservationer behöver göras för en eventuell förlängning av tunnelbanan 13

14 till centrum. Det är viktigt med analyser av vilken typ av lokaler som eftersträvas i centrum. Mosstorps villaägarförening vill att samhällsnyttiga och hållbara alternativ prioriteras och inte bara ekonomisk lönsamhet. De ser gärna en radikal transformation av områden i stil med framtidsbild 4 och 5 med mer fokus på hur utvecklingen av centrum ska se ut. Utbyggnaden av centrum bör ske på ett måttligt och flexibelt sätt som möjliggör att lokaler på längre sikt kan användas för olika ändamål. Cykelföreningen på Lidingö anser att spårtrafik och cykeltrafik inte bör slås samman, att nuvarande cykelstråk behålls och att Gamla Lidingöbron behålls för enbart gång- och cykeltrafik. Lidingö danscenter lyfter behovet av ett kulturcenter på Lidingö där området Centrum/ Torsvik har ett perfekt läge. Kulturcentrumet föreslås innehålla en anpassningsbar scen för bland annat teater, dans, musikevenemang, körkonserter, föreläsningar och backstageområde som även kan ha konferenser. Även bibliotek, kafé, restaurang, klättervägg för unga och en verkstad föreslås. Ett kulturcentrum skulle ge arbetstillfällen och gynna näringsverksamhet som handel och restauranger. Driften skulle kunna finansieras med uthyrningar och allmänt stöd och pengar från arvsfonden. Kulturernas ö skulle kunna läggas till Lidingös identitet. Kvinnojouren Kerstin i Lidingö framför att det är viktigt att beakta kvinnofrågor och andra frågor som berör säkerheten i området. Öppna planlösningar och god belysning i centrum är att eftersträva. Tunnlar och andra slutna rum samt större buskage i parkområden bör undvikas. Förskolan Mimers källa framför att hela Torsviksberget inte bör bebyggas, särskilt inte Torsvikssvängen där byggnation skulle störa förskoleverksamheten. Nyckelviksskolan stödjer idén om ett Kulturcenter i Centrum/Torsvik. HMXW Arkitekter anser att en utveckling av Centrum/Torsvik bör ske i flera och små steg. Södra Kungsvägen bör överdäckas och bebyggas etappvis. Broparken bör studeras mera då det är svårt att bygga park på betongdäck. Centrum kan förtätas men stadshuset och parken bevaras. Ny bebyggelse bör ske i mer öppna kvartersformer med mindre utbyggnadsenheter. Lidingöbanan bör dras till centrum om det kan göras på ett bra sätt. Utöver tidigare omnämnda företag och företagsföreningar har företag såsom Bröderna Persson Mekanisk Verkstad AB, Villa Brevik, Högberga gård, Högberga vinfabrik, NyföretagarCentrum, Apotekstjänst, Bonver (Videodata, Entertainment och Logistics) yttrat sig positiva till utveckling av Centrum/Torsvik, främst till framtidsbild 5. Tmc InformationScandinavia AB föreslår ett upplevelsehus. 14

15 Ämnesvis sammanfattning av inkomna yttranden Nedan följer en statistisk sammanställning av inkomna synpunkter. Staden har tagit hänsyn till alla synpunkter, även om de inte nämns uttryckligen med namn. Här ingår både remissinstanser, politiska partier, övriga företag och föreningar, privatpersoner samt bostadsrättsföreningar. Då en stor mängd yttranden har inkommit har några områden prioriterats och statistik tagits fram. Dessa områden är: framtidsbilderna, de fyra frågeställningarna, grönstruktur, Lidingös identitet samt trafik. Begreppet personer används i denna sammanfattning även om det handlar om remissinstanser, politiska partier, föreningar, företag, bostadsrättsföreningar eller privatpersoner. Framtidsbilder (71 %) Alla har inte yttrat sig om någon av framtidsbilderna. Av de 2360 synpunkterna som inkommit har personer (71 %) lämnat synpunkter på någon av framtidsbilderna. 40 % (949 personer) kan tänka sig ett nedbantat/förändrat förslag. 13 % (314 personer) avstyrker alla framtidsbilder 18 % (435 personer) positiva till någon av framtidsbilderna. 29 % har inte yttrat sig i frågan. Nytt nedbantat/förändrat förslag 40 % har förordat ett nedbantat eller på andra sätt förändrat förslag. Denna grupp anser bland annat att bebyggelseförtätningen ska spridas över en större del av Lidingö med mindre exploatering i Torsvik eller att befolkningstalet minskas. Bebyggelse och gator behöver anpassas till småstadskaraktären, det vill säga max tre till fem våningar. De förordar även en kortare genomförandetid. Vissa grönområden måste bevaras, främst Torsviksberget, Torsvikssvängen, Flaggberget och Björnskogen (även kallad Björnstigen, Ordensbacken). Många vill inte ha några nya gator eller genomfartstrafik genom bostadsområden. Kulturhistoriskt intressanta byggnader och områden, exempelvis vid Stockholmsvägen och Lejonvägen samt stadshuset och Lidingö museum måste bevaras. En mindre utbyggnad av centrum önskas till förmån för mer lokala centrum. Specifika byggnader och bebyggelseområden som påverkar boendemiljön, gällande utsikt, förlorad närnatur, ger värdeminskning på befintliga bostäder, byggstörningar, ökad trafik och parkeringsproblem, bör tas bort. 15

16 Negativ till framtidsbilderna Bland de 13 % som är negativa till alla framtidsbilder ingår de som har uttalat sig negativt till all förändring, alternativt är positiva till någon förändring som är så pass liten att den inte kan anses ingå i kategorin nedbantat förslag. Motiv till att avstyrka alla framtidsbilder är bland annat att de är för likriktade då alla innebär hög exploatering och utbyggnad av centrum med lång genomförandetid och stora kostnader. Lidingö är redan tätt och behöver inte växa. Förslagen anses ha negativ påverkan på Lidingös identitet (småstadskaraktären), på stads- och landskapsbilden, (speciellt vyn vid entrén till Lidingö) samt på befintliga grönområden. Andra skäl till avstyrkan är specifika byggnader och genomfartsvägar som ingår i alla framtidsbilder och som påverkar boendemiljön. Många anser att information behöver tydliggöras för att kunna ta ställning, eller är kritiska till ekonomiska kalkyler, underlagsmaterial, konsekvensbedömningar etc. Positiva till någon av framtidsbilderna Där personer uttryckligen sagt att de förordat en viss framtidsbild eller har mindre förslag på ändringar, räknas de som positiva till någon av nedanstående framtidsbilder. Fördelningen bland de 18 % som förordat någon av framtidsbilderna är då: Bland de som yttrat sig positiv till någon av framtidsbilderna är 84 personer positiva till framtidsbild 1, 50 personer positiva till framtidsbild 2, 41 personer positiva till framtidsbild 3, 88 personer positiva till framtidsbild 4 och 172 personer positiva till framtidsbild 5. En tendens är att majoriteten, (40 %) av de som är positiva till någon framtidsbild tycker bäst om framtidsbild 5, vilken är den mest omfattande framtidsbilden med flest förändringar. Lidingöbanans omdragning via centrum har varit avgörande i valet av framtidsbild. 16

17 De fyra frågeställningarna Lidingöbanans sträckning (38 %) 38 % (892 personer) av de som yttrat sig har uttryckt en åsikt om Lidingöbanans omdragning via Lidingö centrum. I dessa ingår även de som tyckt till om de olika framtidsbilderna. I och med att Lidingöbanan är kvar i befintlig sträckning i framtidsbild 1, 2 och 4 har dessa tolkats som negativa till omdragning. De som föredragit framtidsbild 3 och 5 har däremot tolkats som positiva i och med att Lidingöbanan är omdragen i dessa förslag. Lidingöbanans sträckning genom centrum: 27 % (245 personer) av de som haft någon synpunkt om Lidingöbanan, vill att den dras om via centrum. Skälen till det är bland annat att det är positivt att mark kan frigöras för ny bebyggelse och att restiden kan minskas för de boende som ändå behöver passera centrum på väg till Ropsten. Många är dock frågande till om Lidingöbanan måste dras i tunnel eller om den nya spårbron inte innebär att banan kan gå markplan, vilket skulle kunna spara kostnader. Befintlig sträckning: 73 % (647 personer) av de som uttryckt någon synpunkt om Lidingöbanan vill bevara befintlig sträckning. En omdragning innebär stora kostnader med osäkra finanser samt lång byggtid som ger för litet mervärde när busstrafiken redan fungerar bra. Restiden skulle även öka från södra delen av ön. Lidingöbanans nya läge skulle skapa en ny barriär som blir i konflikt med andra trafikslag. Det är ett för stort ingrepp, med bland annat negativ påverkan på Stockholmsvägen med ny dragning, utformning och rivning av byggnader. Många anser också att en ny sträckning av Lidingöbanan skulle innebära en för hög exploatering. Södra Kungsvägens sträckning (35 %) 35 % (831 personer) har uttryckt någon åsikt om Södra Kungsvägen i tunnel alternativt befintligt läge. I dessa är även de som förordat olika framtidsbilder inräknade. De som förordat framtidsbild 1 har tolkats som negativa till en tunnel och de som tyckt om framtidsbild 2, 3, 4, och 5 har tolkats som positiva, om de inte har uttryckt något annat. Dragning i tunnel: 41 % (341 personer) av de som haft synpunkter om Södra Kungsvägen är positiva till att den läggs i tunnel med hänvisning till att det är bra med minskat buller och restidsvinst. Befintlig sträckning: 59 % (490 personer) av de med åsikt om Södra Kungsvägen vill ha kvar den i befintligt läge. Främst de boende i Torsvik anger skäl som att det inte skulle ge någon restidsvinst. De är oroade för de långa byggtiderna och anser att kostnaderna är för stora och osäkra. Några tycker att det finns billigare metoder att minska buller eller att bullret inte upplevs som så störande. Andra vill inte ha en tunnel om det innebär en hög exploatering. Synpunkter framförs också om att det krävs djupare utredningar kring risker, konstruktion, påverkan på omgivning inklusive befintliga byggnader, konsekvenser för infrastruktur 17

18 gällande utrymme och lösningar för avfarter. Vissa anser också att tunnelmynningen skulle vara negativ för entrébilden. Ett antal personer tar inte ställning då de vill se mer utförliga utredningar och kalkyler först. Dessa är inte medräknade i de personer som anges ovan. Entrén till Lidingö (38 %) 38 % (901 personer) av alla som yttrat sig har uttryckt en åsikt om överdäckning av entrén. I dessa ingår även röster på olika framtidsbilder. De som föredragit framtidsbild 1, 2, och 3 har tolkats som negativa till en överdäckning och de som föredragit framtidsbild 4 och 5 har tolkats som positiva, om de inte har uttryckt något annat. En viss osäkerhet kring statistiken finns under denna rubrik då begreppet Torsviksdiket har använts av många som lämnat synpunkter. Detta har gjort det svårt att tolka överdäckningens läge, om det gäller överdäckningen vid Lidingö entré eller den korta vid Torsviks torg. Ofta används endast begreppet överdäckning i synpunkterna vilket gjort det svårt att bedöma vilken typ av överdäckning som menas. Överdäckning av entrén: 61 % (551 personer) av de som haft synpunkter om entrén är positiva med motivering att det är bra med en grön och tyst entré, med mindre barriärverkan och att broparken ser trevlig ut. 150 personer av de som vill ha en överdäckning vid entrén uttrycker samtidigt att de är negativa till att Södra Kungsvägen förläggs i tunnel, vilket är en förutsättning i programmet. 426 personer vill ha överdäckning under förutsättning att det inte sker på bekostnad av bebyggelse på Torsviksberget (inklusive Flaggberget i vissa yttranden). 233 personer av dessa ingår i protestlistor. Ej överdäckning av entrén: 39 % (350 personer) av de med synpunkter på entrén är negativa till överdäckning bland annat med motiveringen att det får en negativ påverkar på entrébilden, landskapsbilden och naturvärden. De anser att en tunnel och bropark förfular entrébilden och att det räcker med en kortare överdäckning och bullerdämpning. Det innebär även för stora kostnader och störningar under byggtiden. Lidingö centrum (36 %) 36 % (857 personer) har uttryckt någon åsikt om Lidingö centrums framtid. I dessa ingår även de som utan vidare kommentar har varit positiv till någon av framtidsbilderna, det vill säga de har då tolkats som positiva till centrums utveckling. Utveckling av centrum: 49 % (422 personer) av de med synpunkter på centrum anger att de vill ha ett utvecklat centrum. Motivet är att de vill kunna göra ärenden utan att lämna ön och att Lidingö måste hänga med i utvecklingen som sker i andra centrum. Många är positiva till ett större utbud av handel samt fler arbetstillfället och bostäder. Mindre utveckling av centrum: 16 % (135 personer) av de som tyckt till om Lidingö centrum kan tänka sig en mindre utveckling av centrum då den småskaliga karaktären måste värnas. En större utbyggnad 18

19 innebär en risk att lokaler står tomma om det visar sig att Lidingö centrum inte kan konkurrera med andra närliggande handelsetableringar, samt att det kan utarma närservice i andra handelslokaler. Bevarande av centrum: 35 % (300 personer) av de med synpunkter om centrum vill att det bevaras, med motivering att det finns ett behov att satsa på närservice och att stärka lokala centrum istället. Lidingö centrum klarar inte konkurrensen mot andra större affärsetableringar från bland annat Norra Djurgårdsstaden och Stockholm city. Det bör istället satsas på ett småskaligt och personligt utbud istället inom befintliga handelslokaler. Lidingö stadshus (20 %) 20 % (476 personer) har yttrat sig över Stadshusets framtid. I dessa inbegrips även de som har avstyrkt alla framtidsbilder. Bevarande av stadshuset: 86 % (409 personer) av de som haft synpunkter om stadshuset vill att det bevaras då de anser att det är en fin byggnad med kulturhistoriskt värde och att det är oekonomiskt att riva en fungerande byggnad. Rivning av stadshuset: 7 % (35 personer) av de som tyckt till om stadshuset vill att det rivs med motivering att det idag utgör en barriär. Det skulle ge utrymme för många nya bostäder eller annan bebyggelse som smälter in på platsen. Bebyggelse kan då enligt vissa minskas på grönytor eller andra värdefulla platser. Ombyggnad av stadshuset: 7 % (32 personer) av de med synpunkter på stadshuset, vill att det byggs om eller utökas. Förslag på förändringar är att stadshuset byggs om till galleria eller byggs till med utökning för kulturverksamhet (även förslag på punkthus). Övrig trafik och infrastruktur Överdäckning vid Torsviks torg Cirka 300 personer har kommenterat överdäckning vid Torsviks torg och i princip alla uttrycker sig positivt (2-5 personer är negativa). Synpunkter är främst av teknisk art, önskemål om en längre överdäckning, exempelvis mot Stadshusrondellen, att det endast ska vara grönska på överdäckningen alternativt låg bebyggelse med maximalt tre till fem våningar. Många uttrycker också att de hellre vill ha en kort överdäckning med kompletterande bullerdämpande åtgärder än större ingrepp med tunnel eller överdäckning av entrén. Gång- och cykeltrafik Gång- och cykeltrafik nämns i yttrandena främst för att det behövs satsningar på god framkomlighet och minskad barriärverkan, gärna med separata gång- och cykelstråk. Gång- och cykeltrafik behöver prioriteras framför biltrafik för en mer hållbar utveckling. 19

20 Övriga kollektivtrafikmedel 204 personer har lyft frågan om tunnelbana trots att den inte ingått i någon av framtidsbilderna. Cirka hälften av dessa anger att de är positiva till tunnelbana som färdmedel vilket borde utredas istället för omdragen Lidingöbana. Övriga uttrycker att de inte vill ha tunnelbana till ön då det är ett för storskaligt ingrepp. Andra kollektivtrafikmedel som tas upp är elbuss, trådbuss och spårtaxi för att öka andelen hållbara transporter. Vattenrelaterade färdmedel som båtbuss och bilfärja anses också vara alternativ. Ett flertal anger att Lidingö borde ligga mer i framkant och istället för en omdragen Lidingöbana borde satsa på mer moderna transportmedel. Parkering De flesta synpunkter angående parkering behandlar att det finns parkeringsproblem idag, speciellt inom bostadsområden men också i centrum. Det finns en rädsla att den nya exploateringen kommer att försämra parkeringssituationen ytterligare. Parkeringsnormen anses för lågt räknat. Många vill att det visas mer specifikt var parkeringsplatser planeras. Behovet av infartsparkering tas också upp av många. Förslaget att bygga på centrumparkeringen och lägga parkering under mark, tycker de flesta som yttrar sig över det är en god idé. En del är dock oroade över tillgänglighets- och trygghetsaspekten. Buller Många är positiva till överdäckning vilket leder till en grön och tyst entré. I många yttranden uttrycks dock en oro över att en nyexploatering kommer att ge ett stort tryck på ett redan överbelastat trafiksystem och leda till att bullret i praktiken inte minskar. Den bullerminskning som sker i form av överdäckningar riskerar att förtas av trafikökningen. Många är kritiska till nya genomfartsgator och breddning av vägar då de anser att det har en negativ påverkan på boendemiljöer och Lidingös småskaliga karaktär. Lösningen anses i de flesta fall vara färre antal bostäder eller lägre exploateringstal som alstrar mindre trafik. Många av de som är negativa till överdäckningar och Södra Kungsvägen i tunnel föreslår att bullerdämpning istället sker med enklare åtgärder som exempelvis en kort överdäckning kombinerat med tyst asfalt. Ett flertal är frågande till om det är lämpligt med bostäder längs Norra Kungsvägen då de kommer att utsättas för buller, något som programmet försöker motverka. Lidingös identitet 438 personer har kommenterat Lidingös identitet. De anser att identiteten utgörs av småstadskaraktären, närheten till skärgården och den gröna hälsosamma ön. I princip alla som kommenterar identiteten vill även avstyrka alla framtidsbilder alternativt ha ett nytt nedbantat förslag med mer småskalig bebyggelse och bevarade av grönområden. Av de som föredragit någon av framtidsbilderna 4 och 5 är de flesta positiva till överdäckningen med broparken i och med att den anser stärka den gröna entrén. Den hälsosamma profilen borde också förstärkas med passande butiks- och restaurangutbud samt möjligheter till sport och rekreation. Miljövänliga kollektiva transportmedel, åtgärder för minskad biltrafik och ökad gång- och cykeltrafik nämns också. De flesta anser att det är viktigt att bevara och förstärka den karaktär som finns, och som är det attraktiva med Lidingö och inte konkurrera med andra stadsdelar gällande hög exploatering och affärsutbud. 20