Vision och mål för CentrumTorsvik. Centrum-Torsvik en spännande, attraktiv och miljösmart stadsdel.
|
|
- Mats Lindqvist
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vision och mål för CentrumTorsvik Centrum-Torsvik en spännande, attraktiv och miljösmart stadsdel.
2 Lidingö. Området Centrum-Torsvik ligger strax efter Lidingöbron, centralt beläget på Lidingö. Nulägeskarta. Så här ser programområdet över Centrum Torsvik ut i dag. Den streckade linjen markerar programområdets avgränsning. 2
3 Inledning Vision och mål Detta dokument beskriver vår ambition med stadsutvecklingen av Centrum-Torsvik. Det ska vara ett vägledande i arbetet med att gestalta allmänna platser och kvartersmark, samt vid markanvisningar. Visions- och måldokumentet är ett paraplydokument som håller ihop planprogrammet och hållbarhetsprogrammet. Bakgrund 2009 fick miljö- och stadsbyggnadskontoret i uppdrag att ta fram ett planprogram för att utreda förutsättningarna för att utveckla Centrum- Torsvik. Lidingö står inför flera utmaningar. En växande region, klimatförändringar och en åldrande befolkning är några faktorer som ska hanteras. Lidingö stad strävar efter att Centrum-Torsvik fortsätter att vara en livskraftig del av regionen och vill därför utveckla området. Nya förutsättningar Våren 2013 var planprogrammet på samråd och många synpunkter kom in till staden. Efter samrådet har programområdet minskat vilket också inneburit att målen reviderats. Det betyder att staden nu fokuserar på att utveckla Lidingö centrum och Torsviks torg. Planprogram Tre dokument som styr mot visionen Vision och mål är ett av tre dokument som ska leda till att projektets vision och mål nås. De övriga är Planprogram och Hållbarhetsprogram. Vision och mål för Centrum-Torsvik Dokumentet Vision och mål för Centrum- Torsvik förklarar projektets vision och dess sex mål mer ingående och ligger till grund för avväganden i både planprogram och hållbarhetsprogram. Syftet med dokumentet är att ge en introduktion till projektet för planerare och kommande byggherrar. Utvecklingen av stadsdelen Centrum- Torsvik sträcker sig över lång tid. Vi är nu tidigt i processen där många delprojekt ligger en bit in i framtiden. Flera beslut återstår att fatta och det är viktigt att alla berörda har förståelse för den övergripande visionen. Hållbarhetsprogram Planprogram för Centrum-Torsvik Programförslaget är baserat på Vision och mål för Centrum-Torsvik. Planprogrammet redovisar lämplig markanvändning och ger riktlinjer för fortsatt planering som gör att visionen nås men också att råd, riktlinjer och lagstiftning kring planering och byggnation tillgodoses. Hållbarhetsprogram för Centrum-Torsvik Den fysiska planeringen kan skapa goda förutsättningar för en hållbar stadsdel. En detaljplan kan dock inte innefatta eller reglera alla aspekter som behövs för en hållbar utveckling. Hållbarhetsprogrammet anger därför en ambitionsnivå som behöver säkerställas för att uppnå projektets vision att vara en miljösmart stadsdel och ska utgöra ett underlag vid markanvisningar samt byggande och drift av allmänna platser. 3
4 Vision Centrum-Torsvik ska vara en attraktiv, spännande och miljösmart stadsdel. 4
5 Visionen anger riktningen för programförslaget. Kopplat till visionen finns tre ledord som innebär att Centrum-Torsvik ska byggas småskaligt, varierat och anpassat till platsen. För att konkretisera visionen och ledorden finns sex mål. I programförslaget redogörs för hur målen uppnås och hur föreslagna lösningar gör att stadsdelen blir hållbar. En hållbar stadsdel Centrum-Torsvik ska vara en hållbar stadsdel där resurserna används långsiktigt och med smarta lösningar. Visionen, ledorden och målen utgår från hållbarhet och goda stadskvaliteter. Om centrum förtätas till en grön centrumkärna med bostäder, service, parker, god kollektivtrafik och bra gångoch cykelvägar, skapas förutsättningar för en hållbar stadsdel. I förlängningen kan det innebära mindre biltrafik, lägre luftföroreningshalter och mindre bullerstörningar. Den gröna staden ger alltså möjligheter till en både hälsosam och hållbar livsstil. Tre ledord som förtydligar visionen Ledorden beskriver hur stadsdelen ska upplevas, och är viktiga att ta hänsyn till när stadsdelen utvecklas. Småskaligt Varierat Anpassat till platsen Småskaligt. Med småskalighet menas att kvarteren är uppbrutna, att husen inte är för höga och att gatorna är smala. Genom att bygga småskaligt skapas känslan av en småstad som utgår från människan. Gatorna är levande med utrymme för gående och cyklister och det finns flera mindre mötesplatser och torg. Lidingö centrums småskaliga karaktär behålls och utvecklas med ett utbud som Lidingöborna efterfrågar. Varierat. Variation i arkitekturen, inom en sammanhållen helhet, skapar en livfull och spännande miljö. Viktigt är att hela miljön i området blir varierad där torg, gator, parker och hus samspelar. En blandning av bostäder, verksamheter och mötesplatser liksom grönska i olika former ger grunden för en kreativ miljö. Mötet mellan gammal och ny bebyggelse ska ge variation men kan även upplevas som spännande och överraskande. Anpassat till platsen. Den utvecklade stadsdelen ska bygga på den befintliga karaktären genom att utgå från hur det ser ut i området i dag. Lidingös identitet och befintliga kvaliteter bevaras samtidigt som området ges nya och samtida inslag. Genom att bevara äldre bebyggelse får området en levande historia. Förändringar ska även ske med hänsyn till befintliga naturkvaliteter, såsom karaktärsträd och berg i dagen. Målen och ledorden strävar mot visionen. Tillsammans utgår de från hållbarhet. Vision Ledord Mål Hållbarhet 5
6 Mål För att konkretisera visionen och lättare styra mot den finns sex mål för Centrum-Torsvik. Varje mål har brutits ner för att underlätta i planeringen. 6
7 BEVARA OCH BYGGA VIDARE Bevara och bygga vidare Utmärkande för bebyggelsen på Lidingö är en hög arkitektonisk kvalitet som är väl inpassad i landskapet. Genom att det befintliga bevaras får området en levande historia. Mötet mellan gammalt och nytt ger småskalighet och variation men kan också upplevas som spännande och överraskande. HÅLLBARA KOMMUNIKATIONER Hållbara kommunikationer I Centrum-Torsvik ska det vara enkelt att välja hållbara sätt att förflytta sig inom och till och från området vilket minskar utsläpp, buller och trängsel. Gående och cyklister prioriteras före bussar och bilar. EN STADSDEL ATT MÅ BRA I En stadsdel att må bra i Hälsoperspektivet är viktigt för att Centrum-Torsvik ska vara en stadsdel att må bra i och vara en plats med ett behagligt tempo i kontrast till storstadens puls. En trygg, välkomnande och tystare stadsdel med frisk luft, som lockar till utevistelse, är viktiga faktorer för en god hälsa. En attraktiv och spännande småstad med plats för kulturella evenemang. PLATS FÖR MÖTEN Plats för möten Centrum-Torsvik ska vara en plats för möten. Det innebär väl definierade platser med tydliga gränser mellan det offentliga och privata. Det ska finnas offentliga rum, gator och gångvägar som kopplas ihop så att naturliga träffpunkter uppstår. GRÖNSKA RUNT HÖRNET Grönska runt hörnet Det ska vara nära till tystare grönområden, med olika aktiviteter och upplevelser, som är tillgängliga för alla. Grönskan ska vara närvarande i stadsdelen och underlätta spridningsvägar för växter och djur. Förändringar ska ske med hänsyn till befintliga kvaliteter och dagvattnet ska användas som ett element i området. ETT LEVANDE CENTRUM Ett levande centrum Området ska vara en ännu tydligare knutpunkt för service och handel. Fler affärsidkare, arbetsplatser, serviceinrättningar och butiker finns i stadsdelen. Stockholmsvägen är ett trevligt stråk som kopplar ihop Lidingö centrum och Torsviks torg. Lidingö centrums småskaliga karaktär behålls och utvecklas med ett utbud som Lidingöborna efterfrågar. 7
8 Bevara och bygga vidare Utmärkande för bebyggelsen på Lidingö är att hög arkitektonisk kvalitet från olika epoker är väl inpassad i landskapet. Ny bebyggelse och nya stadsrum ska vara trivsamma och miljösmarta samt bygga vidare på områdets karaktär. Genom att det befintliga bevaras får området en levande historia. Mötet mellan gammalt och nytt ger småskalighet och variation men kan också upplevas som spännande och överraskande. BEVARA OCH BYGGA VIDARE Småskalighet Centrum-Torsvik ska vara en stadsdel med småstadskaraktär. Här anpassas gator, torg, parker och bebyggelse till den mänskliga skalan. Det innebär att byggnaderna inte ska vara för höga och utformas så att det finns detaljer i ögonhöjd. Bebyggel sen ska uttrycka småskalighet och variation. Småskaligheten kan förstärkas genom att nya hus anpassas till den befintliga bebyggelsens skala och befintliga byggnader integreras i den nya stadsmiljön. Detaljrika och varierade bottenvåningar med verksamheter eller bostadsentréer och uteplatser ger händelserika miljöer. Kvarteren ska vara korta och uppbrutna och präglas av hög entrétäthet. Små fastigheter, olika byggherrar och arkitekter kan också bidra till att storskaliga och monotona miljöer undviks. Hög arkitektonisk kvalitet Nya tillägg till stadsmiljön ska ses som goda representanter för vår tid. Bebyggelsen ska förhålla sig till det redan byggda och god arkitektur kan ge en spännande stadsdel och förhöja identiteten. Byggnader, parker och gator ges en medveten gestaltning med utgångspunkt i platsens förutsättningar. Estetik, funktion och teknik samspelar och bildar en helhetslösning. En byggnad eller miljö av hög kvalitet ska berika stadsmiljön och tillföra stadsbilden mervärden. Materialen ska vara naturliga och hållbara så att de åldras vackert. Miljösmart stadsdel Planeringen och utvecklingen av Centrum-Torsvik ska sträva efter slutna kretslopp med endast låga koldioxidutsläpp. De som bor och verkar i området ska enkelt kunna hantera avfall på ett hållbart sätt. Verksamhetsutövarna och invånarna ska ges kunskap och möjlighet att minimera sin energiförbrukning och använda endast förnybara bränslen. Inom området ska nya hus vara energieffektiva och av hållbara material med goda förutsättningar för invånarna att göra smarta energival. 8
9 9
10 En stadsdel att må bra i Hälsoperspektivet är viktigt för att Centrum- Torsvik ska vara en stadsdel att må bra i en plats med ett behagligt tempo i kontrast till storstadens puls. En trygg, välkomnande och tystare stadsdel med frisk luft, som lockar till utevistelse, är viktiga faktorer för en god hälsa. En attraktiv och spännande småstad som har konstnärliga inslag eller uttryck liksom en plats för kulturella evenemang. EN STADSDEL ATT MÅ BRA I En trygg småstad Den trygga småstaden har en blandning av bostäder, service, fritid och kultur och är inte funktionsindelad. Den är familjär, många känner igen varandra och det finns vardagsaktiviteter på nära håll. Bostadsentréer mot gatan och verksamheter skapar en känsla av trygghet, att bli sedd och det gör området attraktivt. God boendemiljö God boendemiljö är när människor i olika åldrar, med olika bakgrund, ursprung och intressen kan hitta ett boende som passar dem alla i en och samma stadsdel. Då skapas förutsättningar för att fler ska trivas och må bra. Det är därför viktigt att det finns en blandning av bostadstyper, upplåtelseformer och lägenhetsstorlekar i stadsdelen. Placering, form och höjd på nya byggnader ska ske med stor hänsyn till vind- och solförhållanden för att skapa goda boendemiljöer såväl inne som ute. De ska vara väl avgränsade och ha trygga och lugna bostadsgårdar. En miljö som lockar till att vara ute För att främja fysisk aktivitet är tillgång och avstånd till grönområden betydelsefull. Det ska vara en promenadvänlig och upplevelserik stadsdel med säkra gång- och cykelvägar som bjuder in till motion i vardagen. Här ska det finnas platser för aktiviteter liksom platser för lugn och ro. Områdets topografi kan skapa utmaningar för vardagsmotion. Gång- och cykelvägar ska göra det lätt att nå spår och leder även utanför stadsdelen. 10
11 11
12 Grönska runt hörnet Centrum-Torsvik ska det I vara nära till grönområden som är tillgängliga för alla. Här ska finnas plats för olika aktiviteter och upplevelser. Liksom idag ska grönskan alltid vara närvarande på gator, torg och gårdar och underlätta spridningsvägar för växter och djur. Förändringar ska ske med hänsyn till befintliga kvalitéer såsom karaktärsträd och berg i dagen. Dagvattnet fördröjs i största möjliga mån och ska användas som ett element för att förhöja stadskvalitén i området. GRÖNSKA RUNT HÖRNET Grönt och bebyggt De boende ska ha god tillgång till en väl avgränsad och användbar gård med träd och grönska. Gårdarnas, terrassernas och balkongernas grönska ger sig till känna mot gatorna. Karaktärsträd som tallar, ekar och björkar ska bevaras så långt som möjligt. Grönska för alla åldrar Det är viktigt att ha gång- och cykelavstånd till olika typer av grönområden av varierande storlek och rekreationsvärde både inom och utanför programområdet. Det ska finnas ett varierat utbud av gröna oaser, vissa för aktiviteter av olika slag, andra för vila och lugn. Skolor och förskolor ska ha nära till grönområden som ger goda förutsättningar för lärande. Bättre spridningsvägar och biologisk mångfald I Centrum-Torsvik ska barriäreffekterna minskas vilket stärker den biologiska mångfalden, detta bidrar i sin tur till att förbättra växters och djurs spridningsvägar. Med en sammanhängande grönstruktur ökar artrikedomen och ekosystemen stärks. Detta ska uppnås genom att värdefull naturmark bevaras och förstärks. Gator, torg, parker och gårdar ska vara artrika och därmed ge en spännande och händelserik närmiljö. Att jobba med ekosystemtjänster är ett sätt att visa vad grönstrukturen är värd i pengar. Vidare är det viktigt att beakta grönytefaktorn som styr mängden grönytor i ett område och grönkompensera för den grönska som tas bort. Miljösmart och tilltalande dagvattenhantering Grönskan kan ge ren luft, rent vatten och utjämna temperaturen. Dagvattnet ska där det är möjligt fördröjas lokalt. Fördröjningen kan formas så att den blir spännande element i stadsdelen genom exempelvis öppna dagvattendammar, gröna tak och genom att användas för bevattning av gatuträd. 12
13 13
14 Hållbara kommunikationer Centrum-Torsvik ska det I vara enkelt att välja hållbara sätt att förflytta sig inom och till och från området. Minskad andel biltrafik medför minskade utsläpp, buller och trängsel, vilket i sin tur bidrar till en bättre hälsa för stadsdelens invånare. Gatorna ska ha plats för gående, cyklande och motorfordon men hastigheterna ska hållas nere för att ge trygga och säkra gaturum. Gående och cyklister prioriteras före buss- och biltrafik. HÅLLBARA KOMMUNIKATIONER Gång- och cykeltrafiken prioriteras Gång- och cykelvägnätet ska ha god standard samt vara sammankopplat så att viktiga målpunkter inom och utanför området är lättillgängliga. Gaturummet ges en småskalig och grön profil med gott om plats för gående och cyklister. Trafiksäkerhet för barn är en viktig faktor vid utformning av gatorna. Gång- och cykeltrafik är prioriterad före kollektivtrafik som är prioriterad före biltrafik. På Södra Kungsvägen är dock bilar prioriterade och ska ha hög framkomlighet. Tillgänglig kollektivtrafik Tillgång och närhet till kollektivtrafik är viktigt för att skapa en levande stadsdel samt ett miljösmart och hållbart resande. En centralt belägen bytespunkt, som kopplar ihop norra och södra ön, ska finnas i Lidingö centrum. Parkering I Centrum-Torsvik ska större delen av parkeringsplatserna placeras under mark för att ge en attraktiv stadsdel. Markparkeringar ska vara uppdelade i mindre parkeringsytor för att inte dominera för mycket. En optimering av antalet parkeringsplatser genom ett samnyttjande av boende, handel och kontor är önskvärd. Bilpool är också ett bra alternativ för att minska behovet av parkeringsplatser. För att främja gående och cyklande är det viktigt att skapa goda och tillgängliga cykelparkeringar. En pendlarparkering ska uppföras centralt i anslutning till kollektivtrafik så att pendlare lätt kan byta mellan bil och buss. 14
15 15
16 Plats för möten Centrum-Torsvik ska vara en plats för möten. Det innebär att platsen har tydliga gränser mellan det privata och offentliga. Det ska finnas offentliga rum, gator och gångvägar sammankopplade så att naturliga träffpunkter uppstår. Gatunätet utvecklas så att barriärer minskas. PLATS FÖR MÖTEN Livfulla mötesplatser Det ska finnas aktiviteter, platser och stråk som inspirerar alla till möten. De skapas bland annat genom att torg, gator och fickparker får en variation i både storlek och funktion. Platserna och byggnadernas innehåll samspelar med varandra och gestaltas för att skapa spännande, attraktiva och småskaliga rum. Torg och fickparker med unik prägel ger Centrum-Torsvik en egen identitet och de offentliga rummen är miljösmarta genom att vara funktionella, byggda av hållbara material och flexibla i sin användning. Tydliga stråk Stråken i Centrum-Torsvik ska fungera som både rörelsestråk mellan områden och som platser där människor kan mötas, umgås och vila. För att skapa tydliga stråk är orienterbarheten viktig. Genom att utforma gaturummen med entréer och offentliga lokaler såsom butiker, kaféer och andra verksamheter som är aktiva olika tider på dygnet, ökar upplevelsen av trygghet och attraktivitet. 16
17 17
18 Ett levande centrum ETT LEVANDE CENTRUM I framtiden har Centrum- Torsvik blivit en ännu tydligare knutpunkt för service och handel med ett mer levande centrum. Fler affärsidkare, serviceinrättningar och butiker finns i stadsdelen i framtiden. Stockholmsvägen är ett trevligt stråk som kopplar ihop Lidingö centrum och Torsviks torg. Lidingö centrums småskaliga karaktär behålls och utvecklas med ett utbud som Lidingöborna efterfrågar. Lidingö centrum ska finnas till för Lidingöborna och vara deras självklara val när de handlar. Utomhuscentrum med varierat utbud Lidingö centrum ska även i framtiden vara ett utomhuscentrum med en mångfald av handel och service. Utmed Stockholmsvägen och i Lidingö centrum är skyltfönster och bostadsentréer viktiga inslag i gatumiljön för att skapa en händelserik och spännande miljö. Bebyggelse och gator ska placeras och utformas så att de stödjer centrums funktion som mötesplats med attraktiva gaturum, mindre mötesplatser, torg och gröna rum. Bottenvåningarna ska innehålla flexibla lokaler vilket innebär att de kan användas av både stora och små verksamheter samt att de kan förändras över tid. Godkänt av kommunfullmäktige den 16 juni Medverkande Vision och mål-dokumentet har sammanställts av Amelie Oskarsson på miljö- och stadsbyggnadskontoret (msk). I arbetet har även följande personer från msk deltagit: Ingela Isaksson och Camilla Engström. Från tekniska förvaltningen har Mirsad Bektesevic deltagit. Från stadsledningskontoret: Stina Boklund och från informations enheten/ konsult- och service kontoret: Maria Sörén, Kicki Braun och Lotta Ljungberg. SWECO Management har projektlett arbetet genom Urban Ståhl och Fredrik Lindberg har hållit i exploateringsfrågor. Bilder är framtagna av White arkitekter och omslagsporträtt fotograferat av Micke Lundström. Kontaktuppgifter Lidingö stad, Stockholmsvägen 50, Lidingö Telefon (växel): Läs mer: Du hittar mer information på Lidingö stads webbplats 18
19 19
20 Vision och mål för CentrumTorsvik Producerad av informationsenheten, Lidingö stad, Tryckt på miljövänligt papper av EO Grafiska, juni
Fem förslag har blivit ett
Fem förslag har blivit ett Minskat geografiskt område Fokus på centrum med fördubblad handelsyta och fler arbetstillfällen Ingen tunnel, men överdäckning vid Torsviks torg Bullerdämpande åtgärder längs
Läs merF Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till
Läs merStrategisk inriktning för fortsatt stadsutveckling i Hallonbergen och Ör
Strategisk inriktning för fortsatt stadsutveckling i Hallonbergen och Ör SUNDBYBERGS STAD Så här utvecklar vi Hallonbergen och Ör DET HÄR ÄR ETT DOKUMENT som anger hur stadsutvecklingen i Hallonbergen
Läs merRiktlinjer för arkitektur och gestaltningsfrågor. i Uppsala kommun
Riktlinjer för arkitektur och gestaltningsfrågor i Uppsala kommun Ett normerande dokument som kommunstyrelsen fattade beslut om den 14 december 2016 Dokumentnamn Fastställd av Gäller från Sida Riktlinjer
Läs merGottsundaområdet Planprogram
Kortversion av förslag till Gottsundaområdet Planprogram 2018 Samrådshandling 23 april 2018 till 4 juni 2018 Visionsbild som visar hur området kring Gottsunda centrum skulle kunna se ut. Kommunstyrelsen,
Läs merProgram för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar
DAGORDNING Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar 40 min Förslag till bebyggelse Fortsatt arbete Frågestund 50 min Medverkande: stadsbyggnadskontoret,
Läs merFem förslag har blivit ett
Fem förslag har blivit ett Minskat geografiskt område Fokus på centrum med fördubblad handelsyta och fler arbetstillfällen Ingen tunnel, men överdäckning vid Torsviks torg Bullerdämpande åtgärder längs
Läs merVästerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050
Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan
Läs merHållbar stadsutveckling Skeppsbron och Citylab. Henric Wahlgren
Hållbar stadsutveckling Skeppsbron och Citylab Henric Wahlgren 0725-749327 Henric.wahlgren@sodramunksjon.se Filmtajm! https://youtu.be/1az2ge5mcvi Vi bygger knutpunkten i framtidens Jönköping Södra
Läs merLIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020
LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.
Läs merUtställningsförslag Arkitektur Stockholm - en strategi för stadens gestaltning Remiss från stadsbyggnadsnämnden, dnr
Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning strategiska avdelningen Sida 1 (6) 2013-07-19 Handläggare Solveig Nilsson Telefon: 08-508 04 052 Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd Stockholm - en strategi för
Läs merSTADSLIV. Utgångspunkter för stadsliv
Utgångspunkter för stadsliv Utveckla centrala staden med attraktiva och flexibla mötesplatser för alla Prioritera centrala staden för gående och vistelse Sammankoppla stadens centrala delar i ett mer finmaskigt
Läs merDär framtiden bor. Stadsbyggnadsprogram Nydal, Knivsta kommun Tema
STADSBYGGNADSProgram Nydal, Knivsta kommun 1 Där framtiden bor 2 Innehåll inledning del I del II planeringsprocessen Knivsta C De mänskliga behoven och den mänskliga skalan Stadsbyggnad Vision 2025 Knivsta
Läs merÅret är Håbo år 2030 är en kommun för framtiden.
vårt håbo 2030 Året är 2030 Året är 2030 och Håbo kommun i hjärtat av Mälardalen är en plats för hela livet. Det bor 25 000 invånare i vår växande kommun och vi har hög kvalitet i alla våra verksamheter.
Läs merPlansamråd för Telefonfabriken 1 (Designens hus)
Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning Avdelningen för Samhällsplanering Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2014-11-03 Handläggare David Eriksson Telefon: 08-508 22 053 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
Läs merFlYGVY över NYA ERIKSBERG
FlYGVY över NYA ERIKSBERG individuellt utformade tjänster. 2030 är det en självklarhet att inte behöva äga en bil. 8/ En stadsdel med mänsklig skala Nya Eriksberg planeras utifrån människans perspektiv
Läs merPROGRAM NYDAL, KNIVSTA KOMMUN
PROGRAM NYDAL, KNIVSTA KOMMUN 1 Stadsbyggnadsvision Vision 2025 - där framtiden bor 2 INNEHÅLL INLEDNING PROGRAM DEL I PROGRAM DEL II PLANERINGSPROCESSEN Knivsta C De mänskliga behoven och den mänskliga
Läs merSOCIAL KONSEKVENSANALYS FÖR GRÅBERGET Stadsbyggnadskontoret
SOCIAL KONSEKVENSANALYS FÖR GRÅBERGET Stadsbyggnadskontoret 2011-02-11 SAMMANFATTNING Identitet Nivåskillnaden och de många grönytorna gör att Gråberget upplevs som en avskild del i Majorna och enligt
Läs merSTOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING
STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer
Läs merNext:Norrköping Inre hamnen vår gemensamma målbild
Next:Norrköping Inre hamnen vår gemensamma målbild 2 Next:Norrköping Tillsammans skapar vi Inre hamnens identitet Visioner och mål blir starkare om de delas av fler. Den tanken ska genomsyra vårt projekt
Läs merVÄRDESKAPANDE STADSUTVECKLING
VÄRDESKAPANDE STADSUTVECKLING Värdering av stadskvaliteter för bostäder, Undertitel kontor och handel i Göteborgsregionen 161206 Datum METOD METOD Spatiala analyser Statistiska analyser Förklaringsmodell
Läs merInformation om Planprogram Eriksberg och Ekebydalen
Information om Planprogram Eriksberg och Ekebydalen 2017-11-16 Uppsala växer fler bostäder behövs Eriksberg har potential att utvecklas 2 Från översiktsplan till bygglov BYGGLOV DETALJPLAN PLANPROGRAM
Läs merGrönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter
Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter SAMMANFATTNING jonkoping.se Grönstruktur är en viktig byggsten för hållbara samhällen Grönstrukturen bidrar till rekreationsmöjligheter och positiva hälsoeffekter,
Läs merBo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden
Stockholm växer Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden stockholm.se/norradjurgardsstaden The Capital of Scandinavia ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden
Läs merGå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN
Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN När vi planerar för att bygga den goda staden är det många aspekter som bör finnas med. En mycket viktig del rör människors hälsa och välbefinnande. Därför behöver
Läs merTävlingsinstruktioner
Exploateringskontoret Sida 1 (5) 2015-12-17 Tävlingsinstruktioner Inledning I ansökan skickas ett till tre referensprojekt in enligt anvisningarna i detta dokument. Referensprojekten utvärderas och poängsätts
Läs merPlanprogram för Södra Ryd oktober 2018
Kortversion av samrådsförslag Planprogram för Södra Ryd oktober 2018 Södra Ryds framtid i dina händer Södra Ryd är Skövdes största stadsdel och byggdes ut på 70-talet. Stadsdelen var en del av miljonprogrammet
Läs merCentrum-Torsvik en stadsdel att må bra i. Planprogram för CentrumTorsvik
Ctrum-Torsvik stadsdel att må bra i Bakgrund: White arkitekter Foto: Micke Lundström Planprogram för CtrumTorsvik Torsviks torg Överdäckning med mötesplatser och bostäder. Lejonväg Ny bebyggelse längs
Läs merMer stad på samma yta
Mer stad på samma yta Luleå kommun ska stimulera arbetet för långsiktigt välfungerande och attraktiva stadsmiljöer där hög livskvalitet går hand i hand med förbättrad miljö, ekonomisk tillväxt, social
Läs merMiljöprofil
www.hplus.helsingborg.se Miljöprofil Resurseffektiv stad Varför en miljöprofil? För att uppfylla H+ vision om en långsiktigt hållbar stadsutveckling har Miljöprofil H+ tagits fram. Denna ska fungera som
Läs merFörslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera
Läs mer1.4 Övergripande stadsbyggnadsprinciper, Täby park
1.4 Övergripande stadsbyggnadsprinciper, Täby park Täby park kommer att byggas ut under en lång tid vilket ökar behovet av en tydlig strategi för hur stadsdelens olika delar fogas samman till en meningsfull
Läs merInriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun
KS 2017/0149 Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun instagram.com/norrkopings_kommun Inledning Norrköping är en kommun i förvandling och
Läs merFokus Skärholmen Projekt på samråd
Fokus Skärholmen Projekt på samråd 5 september - 17 oktober, 2017 stockholm.se/fokusskarholmen Fokus Skärholmen Stockholm växer snabbt och snart är vi en miljon invånare. Nu planeras framtidens Skärholmen!
Läs merParkeringspolicy. för Vara kommun. Gäller fr.o.m XX-XX. Antagen av kommunfullmäktige 2016-XX-XX X
Parkeringspolicy för Vara kommun Gäller fr.o.m. 2016-XX-XX Antagen av kommunfullmäktige 2016-XX-XX X Sammanfattning Syftet med en parkeringspolicy är att ge en gemensam inriktning för hur parkeringsfrågor
Läs merLidingö stad, Stadshuset Besöksadress: Stockholmsvägen 50 Postadress: Lidingö Telefon : vx E-post:
Lidingö stad, Stadshuset Besöksadress: Stockholmsvägen 50 Postadress: 181 82 Lidingö Telefon : 08-731 30 00 vx E-post: lidingo.stad@lidingo.se Webbplats: www.lidingo.se 2013-06-05 A: TORSVIKSDIKET/BROPARKEN
Läs merPM Trafik och parkering i Butängen Av: Martin Berlin och Per-Erik Hahn
PM Trafik och parkering i Butängen 2019-04-26 Av: Martin Berlin och Per-Erik Hahn Bakgrund En av de viktigaste trafikfrågorna i området som berörs av programmet bedöms vara parkeringsfrågan. Parkering
Läs merFÖP NORRA BRYNÄS MÅL- OCH VISIONSARBETE. Ortofoto avgränsning
FÖP NORRA BRYNÄS MÅL- OCH VISIONSARBETE Gävle kommun 2018-11-08 1 Ortofoto avgränsning FÖP NORRA BRYNÄS MÅL- OCH VISIONSARBETE FOKUSOMRÅDEN Norra Brynäs en stadsdel vid vatten och grönska Norra Brynäs
Läs merTomtebo strand ska vara ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt föredöme där de boende känner delaktighet, stolthet och vill stanna livet ut.
2 Tomtebo strand ska vara ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt föredöme där de boende känner delaktighet, stolthet och vill stanna livet ut. Stadsdelen ska växa fram i unik samverkan och bli en internationell
Läs merNYA GÄLLIVARE EN ARKTISK SMÅSTAD I VÄRLDSKLASS
NYA GÄLLIVARE EN ARKTISK SMÅSTAD I VÄRLDSKLASS Gällivare idag Befolkningens beskrivning av hur de vill använda Gällivare Arkitekternas visioner av befolkningens beskrivningar och dagens Gällivare
Läs merEriksberg och Ekebydalen Planprogram
Kortversion av förslag till Eriksberg och Ekebydalen Planprogram 2016 amrådshandling 15 december 2016 till 10 februari 2017 Visionsbild som inspiration för hur centrala Eriksberg skulle kunna gestaltas.
Läs merVATTHAGEN 1:103 2014 09 29 Underlag för plansamråd
Vy 1 från Stockholmsvägen NY IDENTITET Konturs förslag till ny bebyggelse vid glädjens trafikplats bygger på att tillföra en mix och mångfald i såväl programinnehåll som arkitektoniskt gestaltning och
Läs merSammanställning från workshop 2013-10-05
2013-11-08 1 (5) Sammanställning från workshop 2013-10-05 Sammanfattning Inom ramen för arbetet med att ta fram ett planprogram för området kring Älta centrum genomfördes en tretimmars workshop den 5 oktober
Läs merSundsvalls kommun. Sundsvalls. kommun. En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas.
Information till närboende Katrinehill En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas Ett projekt inom Sundsvalls Sundsvalls kommun kommun Vad är det som är på gång i skogen
Läs merKronan, en modern och centrumnära stadsdel med stark naturprofil i ett attraktivt Luleå.
BAKGRUND VISION 2050 Luleå kommun befinner sig i en expansionsfas. Vision 2050 definierar ett mål om 10 000 nya Luleåbor fram tills 2050, varav hälften av dessa beräknas bo i Kronandalen. Vision 2050 blir
Läs meridéskiss Trafik och parkering
17 Inledning Utvecklingen inom det studerade området från lantlig småstadsidyll till ett modernt centrum har skapat en komplex och varierad stadsbebyggelse. Den framtida staden bör utgå från vad som är
Läs merDokumentet är framtaget i syftet att ligga som underlag för utformning av bebyggelse och gaturum för Kärnekulla.
Dokumentet är framtaget i syftet att ligga som underlag för utformning av bebyggelse och gaturum för Kärnekulla. De öppna ytorna söder om Bränningeleden omvandlas till en helt ny stadsdel i Habo. Visionen
Läs merIdéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11
HÅLLBART? Frågan om stationsområdet i Höör handlar Frågan om tillgänglighet till platsen rör sig på flera nivåer. Det handlar både om hur man kommer till och från, men också om hur man kan röra sig på
Läs merSocial konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys
Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys för Detaljplan Västra Forsa, Bollebygd kommun 2018-05-08 2018-06-01 SKA/BKA Västra Forsa 1 Inventering Hur fungerar området idag? Hur fungerar platsen för
Läs merTrygg stadsplanering enligt Hyresgästföreningen LITA
En sammanfattning 2 (12) Januari 2019. Kortversion av rapporten Trygg stadsplanering enligt Hyresgästföreningen LITA. Författare: Kenneth Berglund, utredare Stadsutveckling, Hyresgästföreningen, kenneth.berglund@hyresgastforeningen.se
Läs merStadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap
Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för
Läs merUnderlag för planuppdrag
Detaljplan för fastigheterna Centern 2 och 3 Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten till förtätning med nya bostäder
Läs merÖresundsvägens utvecklingsområde. Projektforum 2 juni
Öresundsvägens utvecklingsområde Projektforum 2 juni Agenda 13.00 Start. Välkommen, presentation 13.15 Knäckfrågor just nu i projektet 13.30 Tema-WS Disposition grön-blå infrastruktur Inledning om vad
Läs merKVALITETS- PROGRAM DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER OCH VERKSAMHETER NORR OM LANA. Snedbild över området, sett från öster
2015-05-27 KVALITETS- PROGRAM DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER OCH VERKSAMHETER NORR OM LANA Snedbild över området, sett från öster Medverkande Arbetet har genomförts på uppdrag av Göteborgs Stad, Stadsbyggnadskontoret
Läs merATT PLATSANPASSA GRÖNYTEFAKTORN. Angelica Bierfeldt Liptak Landskapsarkitekt LAR/MSA
ATT PLATSANPASSA GRÖNYTEFAKTORN Angelica Bierfeldt Liptak Landskapsarkitekt LAR/MSA - VARFÖR ÄR JAG HÄR? - VARFÖR PLATSANPASSA GRÖNYTEFAKTORN? - HUR ARBETET MED ATT ANPASSA GRÖNYTEFAKTORN GICK TILL - VAD
Läs merMer människor, mindre trafik
Mer människor, mindre trafik Nyckeln till ett större och mer hållbart Göteborg Västlänken En storstad med trivsel och nära till det mesta Året är 2026 och Göteborgsregionen beräknas ha 1,6 miljoner invånare,
Läs merProgram för parkeringar
Program för parkeringar i Vara kommun Antagen av kommunfullmäktige 2017-03-27 30 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Syfte... 2 Geografiska avgränsningar... 2 Ställningstaganden parkering...
Läs merNärlunda Västra 2 och Husensjö 14:1, Närlunda. Underlag för planuppdrag
Detaljplan för del av fastigheten Närlunda Västra 2 och Husensjö 14:1, Närlunda Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten
Läs merSocial konsekvensanalys
Dnr: PLAN.215.4168 217-5-22 Social konsekvensanalys Detaljplan för Lagerstråle 7 Trossö, Karlskrona kommun Vad är en social konsekvensanalys? Enligt plan- och bygglagen ska planläggning av mark och vatten
Läs merVÄXJÖ STADS- OCH STATIONSHUS
VÄXJÖ STADS- OCH STATIONSHUS VÄLKOMMEN TILL FRAMTIDENS VÄXJÖ! Centralt & tillgängligt stadshus med en unik möjlighet att kommunicera med sina invånare Cityhandeln gynnas av en välfungerande och modern
Läs merVästerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050
Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 lägger grunden för den fortsatta fysiska planeringen på kort och lång sikt. Planen sätter ramarna för mer
Läs merRiksbyggenmodellen. Eftertänksamhet för en bättre framtid
Riksbyggenmodellen Eftertänksamhet för en bättre framtid Vi tänker efter, före I handen håller du en idéskrift om Riksbyggen- Modellen. Materialet har arbetats fram av Riksbyggen i samarbete med danska
Läs merFÖRDJUPADE STADSBYGGNADSPRINCIPER. Årstafältet - en plats för möten
STADSBYGGNADSKONTORET STADSBYGGNADSPRINCIPER, ETAPP 4 PLANAVDELNINGEN SID 1 (9) 2016-05-23 FÖRDJUPADE STADSBYGGNADSPRINCIPER UNDERLAG ETAPP 4 Årstafältet - en plats för möten Illustration Archi5 Box 8314,
Läs merUlleråker. Möte om detaljplan för centrala Ulleråker
Ulleråker Möte om detaljplan för centrala Ulleråker 2016-08-24 Ulleråker en del av ett växande Uppsala Ny översiktsplan för Uppsala kommun Prioriteringar En drivande kraft i världen En kommun för alla
Läs merHelsingborg och Malmö. Bygg tätt och grönt
Helsingborg och Malmö Bygg tätt och grönt Två stadsträdgårdsmästare! Oh no Martin Hadmyr Helsingborg Ola Melin - Malmö Gemensam utmaning - Pågående urbanisering. 85% av befolkningen bor på 1,3% av Sveriges
Läs merAtt skapa en strategisk och levande översiktsplan och säkra kvalité i byggandet. Sven Andersson Översiktsplanerare, Nacka kommun
Att skapa en strategisk och levande översiktsplan och säkra kvalité i byggandet Sven Andersson Översiktsplanerare, Nacka kommun Föredragets frågeställningar Så blir översiktsplanen ett mer strategiskt
Läs merTrafikpolicy för Sollentuna kommun
Trafikpolicy för Sollentuna kommun www.sollentuna.se Trafik är inte bara bilar! För att bättre kunna möta framtidens utmaningar måste både cykel,- gång,- och kollektivtrafik utvecklas och göras mer attraktiva
Läs merUlleråker Riktlinjer för bebyggelsekvaliteter i centrala Ulleråker
Ulleråker Riktlinjer för bebyggelsekvaliteter i centrala Ulleråker Förtydligande inför markanvisningstävling för centrala Ulleråker 2016-06-23 Riktlinjer för bebyggelsekvaliteter i centrala Ulleråker I
Läs merGULLMARSVÄGEN/ ÅRSTASKOGEN
GULLMARSVÄGEN/ ÅRSTASKOGEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. UPPGIFTER OM SÖKANDEN 1.1. Uppgifter om Sökandens namn och organisationsnummer. 1.2. Ägarkedjan/koncernen upp till slutlig ägare. 1.3. Kontaktperson för
Läs merstudie I kapitlet studeras bebyggelseområdet
studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet Hammarby Sjöstad. Syftet är att erfarenheterna från analysen används i utformning av planen för Lövholmen. Studieobjektet beskrivs och analyseras utifrån de
Läs merÄLVSTADEN ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Inkluderande, grön och dynamisk. Hela staden inkluderande, grön och dynamisk. Möta vattnet.
ÄLVSTADEN ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Inkluderande, grön och dynamisk Hela staden inkluderande, grön och dynamisk Möta vattnet Stärka kärnan Mål och visioner i Göteborg Stärk kärnan GR Hållbar tillväxt 2013 45000
Läs merHur bygger vi en ny stad?
Hur bygger vi en ny stad? Eva Dalman, projektchef Lund NE/Brunnshög, Lunds kommun Hållbara Brunnshög Lund NE/Brunnshög ny stad på högsta nivå ESS 2015 MAX IV 2010 asdfasdf asdasdf asdfasdf adadfasdf 26
Läs merSAMRÅDSFÖRSLAG. Sammanfattning
SAMRÅDSFÖRSLAG Sammanfattning Övergripande strukturer Planförslaget Stråk och barriärer Stadsplan 2017 är ett sätt att testa om ÖP 2010:s strategier kring förtätning håller och om vi klarar av befolkningsökningen
Läs merSkanska och de globala målen
Skanska och de globala målen Skanska bygger ett bättre samhälle Bygg verksamhet Remonthagen och Tallåsen, Östersund Citadellskajen, Malmö Kommersiell Utveckling Klippona, Malmö Bostadsutveckling Infrastrukturutveckling
Läs merIntegrerad Barnkonsekvensanalys - fokusområde Söderholmen
Sida 1 (9) Syftet med Stockholms stads metod Integrerad barnkonsekvensanalys, är att kartlägga barnens perspektiv på utemiljön genom dialoger för att sedan formulera mål i projekten som ska bidra till
Läs mer0376/13 GODKÄNNANDE HANDLING
dnr 0376/13 GODKÄNNANDE HANDLING 2016-01-19 PROGRAM FÖR BERGSJÖN SYFTE ÖVERSIKTSPLANEN Programmets syfte är att skapa möjligheter för stadsutveckling och komplettering av bebyggelsen utifrån fokus på social
Läs merStadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg
Välkommen hem Äppelträdgården är inget vanligt bostadsområde, hastigt hoprafsat för att tjäna snabba pengar. Så vill vi inte jobba. Därför började vi med att verkligen tänka efter: hur ser ett optimalt
Läs merSnABbT, snyggt och hållbart
Snabbt, snyggt och hållbart 2017-05-27 1 SnABbT, snyggt och hållbart KuLtUR -och DemOKratiMiniStER AliCE BaH KuHnKE, bostads- och digitaliseringsminister PetER ErIKsSON och miljöminister KaroliNA SkOG,
Läs merGöteborg - modig förebild inom arkitektur. Arkitekturpolicy för Göteborgs Stad
Göteborg - modig förebild inom arkitektur Arkitekturpolicy för Göteborgs Stad Innehåll Inledning... 2 Syftet med denna policy... 2 Vem omfattas av policyn... 2 Bakgrund... 2 Koppling till andra styrande
Läs merÅterbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde!
Vision 2.1 Denna Vision är ett levande dokument och ett arbetsredskap för att utveckla en ny attraktiv stadsdel. Det innebär att Visionen kommer uppdateras allt eftersom utvecklingsprocessen fortsätter.
Läs merParkeringsstrategi 1(5)
1(5) Parkeringsstrategi Diarienummer Fastställt av Datum för fastställande KS 2018/345 Kommunfullmäktige 2018-08-28 Dokumenttyp Dokumentet gäller för Giltighetstid Strategi Tillsvidare Revideringsansvarig
Läs merSlakthusområdet. Stadsstrukturanalys 6 november 2015
Slakthusområdet Stadsstrukturanalys 6 november 2015 SAMMANFATTNING Utredningen syftar till att vara ett kunskapsunderlag för stråk, noder, täthet och gröntillgång i den föreslagna strukturplanen för Slakthusområdet.
Läs merKvarter 1:8. Byggnadsutformning. Bebyggelse mot Stadsparken/Boulevarden. Bebyggelse mot mot gata 3. Bebyggelse mot kvartersgata/gata 4b
Kvarter 1:8 Kvarteret ligger i den västra delen av detaljplanen i ett av de mest centrala l ägena inom hela utbyggnadsområdet Täby park. ARBETSMATERIAL BYGGHERRE: JM AB ARKITEKT: Erséus Arkitekter AB ca
Läs merVita Liljans väg, del av Sätra 2:1 i Stadsdelen Bredäng
Skärholmens stadsdelsförvaltning Stadsutveckling Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2015-06-01 Handläggare Sara Heppling Trygg Telefon: 08-508 24 016 Till Skärholmens stadsdelsnämnd Vita Liljans väg, del av Sätra
Läs merUPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.
2013 02 26 GRÖNPLAN UPPDRAG Park- och naturnämnden beslutade 2011-06-21, att ge park- och naturförvaltningen i uppdrag att ta fram en Grönplan för Göteborgs Stad i samverkan med övriga berörda förvaltningar
Läs merÖstra Sala backe. sammanfattning av planprogram. White
Östra Sala backe sammanfattning av planprogram 1 White Planprogram Östra Sala backe Östra Sala backe ligger knappt två kilometer från Uppsalas stadskärna i en av de mest expansiva delarna av Uppsala stad.
Läs merPARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)
2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.
Läs merKVALITETSPROGRAM DP BRANDSTEGEN HUDDINGE KOMMUN 2014-05-20
V KVALITETSPROGRAM DP BRANDSTEGEN HUDDINGE KOMMUN 2014-05-20 Flygfoto över Huddinge, planområdet markerat med rött Kvalitetsprogram Dp Brandstegen Detta program har tagits fram av representanter för miljö-
Läs merYttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal
YIMBY Yes In My BackYard. 2009-08-24 Diarienummer: 2007-36164 2009:15 Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal - Inledning YIMBY välkomnar att utbyggnaden av Hammarby Sjöstad fortsätter.
Läs merVAD är arkitektur? Sammanfattning från Workshop 1
ett arkitektur- och stadsbyggnadsprogram VAD är arkitektur? Sammanfattning från Workshop 1 Tid: 2018-08-29, 13.00-16.00 Plats: Elite Hotell, Eskilstuna Stort tack för din medverkan vid den första workshopen
Läs merOmvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter
2012-01-25 Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter Är det dags för Hallmans monumentalbyggnad från 1905 eller inte? Carl-Henrik Barnekow Utredning för omvandling av busstorget Bilden på
Läs merSE-151
activitybasedcity.se Låt oss forma framtidens stadsutveckling tillsammans På politikernas agenda står 700 000 bostäder och fossilfria transporter inom 15 år. ABC-staden 2.0 är ett konkret exempel på hur
Läs merANTAGANDEHANDLING 2008-02-06
HMXW ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 Gestaltningsprogram etapp II regler etapp II Följande generella regler gäller för gestaltning av bebyggelsen i Gävle Strand etapp II. Dessa regler ska följas, men är skrivna
Läs merNORRTÄLJE HAMN GESTALTNINGSKONCEPT STOCKHOLM Gestaltningskoncept
NORRTÄLJE HAMN GESTALTNINGSKONCEPT STOCKHOLM 2017-03-17 1 Gestaltningskoncept NORRTÄLJE HAMN GESTALTNINGSKONCEPT STOCKHOLM 2017-03-17 2 35 m² SEKTION A-A Förslag blockplan Normalplan 1:500 NORRTÄLJE HAMN
Läs merATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN
ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden sträcker sig från Hjorthagen i norr, över hamnområdet, till Loudden i söder. Här, i ett av Stockholms bästa lägen,
Läs merBILAGA 8 Målbilaga Miljöprogrammet delår 2018
BILAGA 8 Målbilaga Miljöprogrammet delår 2018 Kommunfullmäktige Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Målredovisning Miljöprogrammet... 3 Kommunfullmäktige, Målbilaga Miljöprogrammet delår 2018 2(10)
Läs merKonstprojekt i Vårberg, genomförandebeslut. Fokus Skärholmen
Dnr Sida 1 (5) 2017-12-20 Handläggare Louise Bill 08-508 264 93 Till Exploateringsnämnden 2018-02-01 Konstprojekt i Vårberg, genomförandebeslut. Fokus Skärholmen Förslag till beslut 1. Exploateringsnämnden
Läs merInbjudan till MARKANVISNING. KV. SKÄRVET, västra delen VÄXJÖ STAD
Inbjudan till MARKANVISNING KV. SKÄRVET, västra delen VÄXJÖ STAD INNEHÅLL BAKGRUND 3 MÅLSÄTTNING FÖR OMRÅDETS INNEHÅLL 5 GESTALTNINGSPRINCIPER 6 FÖRUTSÄTTNINGAR 6 MARKANVISNING 7 KONTAKT 9 BAKGRUND Bäckaslöv
Läs merFoton: sida 1 & 2 - Flygare Palmnäs, sida 3 - Hans Wretling VISION ÄLVSTADEN. Läs den fullständinga visionen på alvstaden.goteborg.
Tryck: december 2012 Foton: sida 1 & 2 - Flygare Palmnäs, sida 3 - Hans Wretling VISION ÄLVSTADEN summering Läs den fullständinga visionen på alvstaden.goteborg.se/ ladda-ner Vision Älvstaden är antagen
Läs mer2009-06-12 1. För ytterligare information, kontakta nämndordförande Muharrem Demirok (c) telefon 073-77 88 102
1 Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden 2008-11-26 Pressinformation inför teknik- och samhällsbyggnadsnämndens sammanträde För ytterligare information, kontakta nämndordförande Muharrem Demirok (c) telefon
Läs mer