Svensk och finsk väglagstiftning en processuell jämförelse

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svensk och finsk väglagstiftning en processuell jämförelse"

Transkript

1 Institutionen för Fastigheter och Byggande Examensarbete nr. 254 Samhällsbyggnad Masternivå, 30 hp Mark- och fastighetsjuridik Svensk och finsk väglagstiftning en processuell jämförelse Författare: Alexandra Högblom Moisio Stockholm 2013 Handledare: Hans Mattsson, KTH Arvo Vitikainen, Aalto universitet

2 Master of Science thesis Title Swedish and Finnish road legislation a procedural comparison Authors Alexandra Högblom Moisio Department Real Estate and Construction Management Master Thesis number 254 Supervisor Hans Mattsson, KTH Arvo Vitikainen, Aalto University Keywords roads, road legislation, Sweden, Finland, comparison Abstract The purpose of this thesis is to make a procedural comparison between Swedish and Finnish road legislation, concerning the planning and construction of state, private and municipal roads, as well as providing an overview of each country s road legislation. To accomplish this, a general procedural model that was presented in Ekbäck s doctoral thesis from 2000, is used. There different types of decisions were presented; permissibility, claim and compensation. In Sweden, permissibility and claim for state roads are regulated in a road plan, according to the Road Act. The compensation issue can be solved either through an agreement or through a court procedure according to the Expropriation Act. In Finland, the permissibility of a state road is examined in a road plan according to the Highways Act. Claim and compensation requires a cadastral procedure according to the 5th Chapter in the Highways Act. The legislation for planning and construction of private roads are very similar in Sweden and Finland. In Sweden the Joint Facilities Act regulates permissibility, claim and compensation. In Finland, these issues are regulated in the Private Road Act. In Finland, however, the Private Road Act only regulates roads, while in Sweden also parks, playgrounds, water and sewerage amongst others can be regulated according to the Joint Facilities Act. For municipal roads the permissibility is examined according to the Planning and Building Act in Sweden and according to the Land Use and Building Act in Finland. These procedures are very similar. In Sweden, however, there are three-four instances for appeal of detailed development plans, while in Finland there are two instances. Claim and compensation in Sweden can be performed through a reallotment according to the Property Formation Act, or through appeal for compulsory purchase to the Land Court according to the Expropriation Act. In Finland a cadastral procedure according to the Property Formation Act is used for new detailed development plans. For modification of existing detailed development plans a cadastral procedure for compulsory purchase according to the Act of Compulsory Purchase. There are pros and cons with the processes in both countries; the Swedish procedures for state road can be seen as more efficient, and the Finnish procedures as more legally safe, while for municipal road it might be the opposite, but there both countries might have a possible procedure too much. i

3 Examensarbete Titel Svensk och finsk väglagstiftning en processuell jämförelse Författare Alexandra Högblom Moisio Institution Fastigheter och byggande Examensarbete Masternivå nummer 254 Handledare Hans Mattsson vid KTH, Arvo Vitikainen vid Aalto universitet Nyckelord vägar, väglagstiftning, Sverige, Finland, jämförelse Sammanfattning Syftet med detta arbete är att göra en processuell jämförelse mellan svensk och finsk väglagstiftning, rörande planering och nybyggnation av statlig, enskild och kommunal väg, samt att ge en överblick över respektive lands väglagstiftning. För att utföra detta används en generell processmodell som presenterades i Ekbäcks doktorsavhandling från år Där redovisades olika typer av beslut; tillåtlighet, ianspråktagande och ersättning. I Sverige regleras tillåtlighet och ianspråktagande för statlig väg i en vägplan enligt väglagen. Ersättningsfrågan kan lösas antingen genom en överenskommelse eller genom en domstolsprocess enligt expropriationslagen. I Finland prövas frågan om tillåtlighet för statlig väg i en vägplan enligt landsvägslagen. Ianspråktagande och ersättning sker via en landsvägsförrättning enligt 5 kap. landsvägslagen. Lagstiftningen för planering och byggande av enskild väg är mycket lika i Sverige och Finland. I Sverige reglerar anläggningslagen frågor om tillåtlighet, ianspråktagande och ersättning. I Finland regleras samma frågor i lagen om enskilda vägar. En skillnad är att i Finland reglerar lagen om enskilda vägar endast vägfrågor, medan i Sverige kan även parkmark, lekplatser, vatten och avlopp mm. regleras enligt anläggningslagen. Tillåtligheten för kommunal väg prövas enligt plan- och bygglagen i Sverige och enligt markanvändnings- och bygglagen i Finland. Dessa båda förfaranden är processuellt mycket lika. I Sverige finns tre-fyra instanser för överklagande av detaljplaner, medan i Finland finns det två instanser. Ianspråktagande och ersättning kan i Sverige antingen ske genom en fastighetsreglering enligt fastighetsbildningslagen, eller genom att väcka talan om inlösen i mark- och miljödomstolen enligt expropriationslagen. I Finland sker detta istället genom en fastighetsförrättning enligt fastighetsbildningslagen vid nya detaljplaner. Vid ändringar av befintliga detaljplaner sker en inlösningsförrättning enligt inlösningslagen. Det finns för- och nackdelar med båda ländernas processer; för statlig väg kan de svenska processerna ses som mer effektiva och de finska som mer rättssäkra, medan för kommunal väg kan det delvis vara tvärtom, men där har kanske båda länderna en möjlig fullföljdsprocess för mycket. ii

4 Förord Detta examensarbete har gjorts i ett samarbete mellan KTH i Stockholm, Sverige och Aalto universitet i Esbo, Finland. Även det svenska Lantmäteriet är uppdragsgivare. En stor del av arbetet genomfördes under hösten 2012 vid institutionen för markanvändning vid Aalto universitet i Esbo, för att sedan färdigställas i Stockholm. Vistelsen i Finland har underlättats av stipendium från ERASMUS och resestipendium KTH. Planerna på att göra ett examensarbete i Finland började redan våren 2011 under min utbytestermin i Jyväskylä, där jag studerade finska. Detta var av stort värde när jag gick kurser i finsk fastighetsrätt under hösten 2012 i Esbo, parallellt med skrivandet av examensarbetet. Att göra en jämförelse mellan svensk och finsk lagstiftning känns naturligt för mig som både är svensk och finsk medborgare, född och uppväxt i Sverige i Stockholm, men med rötterna i Karelen i Finland. Detta arbete hade inte varit möjligt att göra utan hjälp från många personer som jag skulle vilja tacka. Först vill jag varmt tacka mina bägge handledare, professor emeritus Hans Mattsson vid KTH samt professor Arvo Vitikainen vid Aalto universitet för ovärderlig hjälp och stöd under hela processen. Vidare vill jag rikta ett varmt tack även till: Professor Kauko Viitanen som välkomnade mig till Aalto universitet och institutionen för markanvändning. Tekn. lic. Seija Kotilainen samt lantmätare Mikael Still vid Lantmäteriverket i Finland för att jag fick ta del av värdefull sakkunskap och insikt i de finska förhållandena. Lantmätare Peter Wiström vid Lantmäteriet i Sverige för granskning av innehåll och respons rörande de svenska förhållandena. Docent Peter Ekbäck, utan vars doktorsavhandling denna studie inte hade haft sin nuvarande utformning, för att inte nämna alla kurser vid KTH. Sedan vill jag särskilt tacka er som granskat arbetet, för eventuella resterande felaktigheter ansvar jag ensam. Ett stort tack även till alla som på olika sätt har underlättat vistelsen i Helsingfors och det praktiska kring utbytesterminen samt lyst upp min tillvaro i Stockholm och Helsingfors: Kollegor vid institutionen för markanvändning, studiekamrater och vänner vid Aalto universitet och Teknologföreningen i Otnäs, ni gjorde min höst i Otnäs till ett minne för livet. Internationella koordinatorer vid KTH och Aalto för all hjälp med det praktiska; alla blanketter, tillstånd och frågor. Kollegor och chefer vid Lantmäteriet i Stockholm som med uppmuntran och förståelse underlättat slutförandet av arbetet. Studiekamrater och vänner vid KTH, i Stockholm, i Finland och i resten av världen, ingen nämnd, ingen glömd. Slutligen min familj som alltid funnits där. Stockholm juni 2013, Alexandra Högblom Moisio iii

5 Förkortningar Sverige: AL Anläggningslag (1973:1149) ExL Expropriationslag (1972:719) EVL Lag (1939:608) om enskilda vägar FBL Fastighetsbildningslag (1970:988) FL Förvaltningslag (1986:223) LOM Lag (2010:921) om mark- och miljödomstolar HD Högsta domstolen JB Jordabalk (1970:994) KL Kommunallag (1991:900) LM Lantmäterimyndigheten MB Miljöbalk (1998:808) MKB Miljökonsekvensbedömning (även i Finland) MMD Mark- och miljödomstolen MMÖD Mark- och miljööverdomstolen PBL Plan- och bygglag (2010:900) RB Rättegångsbalk (1942:740) SFL Lag (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter VägF Vägförordning (2012:707) som ersätter: VägK Vägkungörelse (1971:954) upphävd VägL Väglag (1971:948) ÄrendeL Lag (1996:242) om domstolsärenden Finland: FBLf Fastighetsbildningslag /554 FVL Förvaltningslag /434 InlL Lag om inlösen av fast egendom och särskilda rättigheter /603 JBf Jordabalken /540 LEV Lagen om enskilda vägar /358 LMV Lantmäteriverket LVL Landsvägslag /503 MBF Markanvändnings- och byggförordning /895 MBL Markanvändnings- och bygglagen /132 NTM-central Närings- trafik och miljöcentral RBf Rättegångsbalk /4 iv

6 Ordlista Finlandssvenska - Svenska termer Förrättningsingenjör Inlösning Jorddomstol Lantmäteribyrå Lantmäteriverket (Maanmittauslaitos) NTM-central Outbrutet område Samkommun Styckning Trafikverk (Liikennevirasto) Vägavgift Vägdelägare Vägenhet (i väglag) Vägförrättning Väglag Växelverkan Ägoreglering = Förrättningslantmätare = Inlösen = Motsvarar mark- och miljödomstolen = Finskt lantmäterikontor = Lantmäteriet i Finland se ovan = Närings- trafik och miljöcentral som delvis motsvarar länsstyrelsen, men bara för vissa funktioner = Sålt, men ännu ej avstyckat område = Kommunalförbund (samarbetsform mellan kommuner) = Avstyckning =Trafikverk se ovan = Vad varje vägdelägare ska betala, beräknas från vägenheterna = Deltagare i väglaget = Andelstal (i gemensamhetsanläggning) = Motsvarar anläggningsförrättning, men enbart för vägar = Samfällighetsförening för väg = Samråd = Fastighetsreglering Planhierarki: Finland Landskapsplan Generalplan/Gemensam detaljplan för flera kommuner Detaljplan Sverige Regionplan - Översiktsplan - Detaljplan Färgöversikt tabeller: Färgöversikt i tabeller Typ av väg: Statlig väg Statlig/kommunal väg Enskild väg Kommunal väg Kommunal väg Undergrupp innanför detaljplan utanför detaljplan (Sverige) Typ av åtgärd: Första åtgärd Fullföljdsåtgärder Fristående förrättning Första åtgärd Första åtgärd Tillämplig lag: VägL, LVL ExL, InlL, FBL, FBLf AL, LEV PBL, MBL ExL Möjliga beslutstyper Tillåtlighet x (x) x x x Ianspråktagande x x x Ersättning x x v

7 Innehåll 1. Inledning Introduktion och bakgrund Det svenska och finska vägnätet Lagstiftning Aktörer Syfte Metod Avgränsningar Disposition Relaterade arbeten Teoretisk bakgrund Förfaranden vid planering och markåtkomst; en rättsekonomisk analys Initiering Utredning Utredningsmyndighetens sammansättning Utredningspliktens fördelning mellan parter och utredningsmyndighet Utredningsformer Beslut Beslutsmyndighetens sammansättning Beslutsrättens fördelning mellan parter och beslutsmyndighet Beslutstyper Överklagande Förfarandetyper Kombinerade förfaranden Sverige: Statlig väg Väglagen Lagstiftningens tillämpningsområde Vägplan Ianspråktagande Ersättning Väglagen processuellt Inlösen enligt Expropriationslagen processuellt vi

8 Initiering Utredning Beslut Överklagande Sverige: Enskild väg Anläggningslagen Gemensamhetsanläggning Historik Allmänt Processuellt Sverige: Kommunal väg Plan- och bygglagen Allmänt Allmänna och enskilda intressen Plan- och bygglagens medel Detaljplan Plan- och bygglagen - Processuellt Ianspråktagande och ersättning av vägar enligt detaljplan Allmänna platser med kommunalt huvudmannaskap Allmänna trafikanläggningar på kvartersmark Förfarande fastighetsreglering enligt FBL Kommunala vägar utanför detaljplan Allmänna platser med enskilt huvudmannaskap (AL) Enskilda vägar på kvartersmark (AL) Finland: Statlig väg Landsvägslag Generellt om lagen Definitioner Planering av landsväg Utredningsplan Vägplan Växelverkan Begränsningar i markanvändningen för områden utanför landsvägsområdet Särskilda bestämmelser Processuellt Landsvägsförrättning Landsvägslagen 5:e kapitlet generellt Förrättningsförfarande Ersättning Överklagande Registrering Processuellt Finland: Enskild väg vii

9 7.1. Lag om enskilda vägar Allmänt Vägrätt Väghållningsskyldighet Ersättningar Vägförrättning Vägnämndens ansvar Väglag och dess organ Om vägdelägare som inte bildar väglag Ansvar på grund av väghållning Annan användning av väg och användning av annan mark tillfälligt såsom väg Indragning av väg och upphävande av rättigheter som är förknippade med väg Statligt och kommunalt bidrag för väghållning Överklagande Processuellt Finland: Kommunal väg Markanvändnings- och bygglag Allmänna bestämmelser Myndigheter Riksomfattande mål för områdesanvändningen Planering på landskapsnivå Generalplan Gemensam generalplan för flera kommuner Detaljplan Planläggningsförfarande och växelverkan Tomtindelning Gator och andra allmänna områden Ersättning för kommunernas kostnader för samhällsbyggande Överlåtelse och inlösning av mark Ersättning Byggande Tillståndsplikt för byggande och andra åtgärder Tillståndsförfarande och tillståndsprövning Arrangemang i anslutning till byggandet Ändringssökande och myndighetens rättelseuppmaning Särskilda bestämmelser Processuellt Fastighetsbildningslagen och inlösningslagen Allmänt FBLf Inlösningslagen, InlL Komparativ analys Statlig väg Allmänt viii

10 9.1.2.Tillåtlighet och ianspråktagande enligt Väglagen (Sverige) Tillåtlighet enligt Landsvägslagen (Finland) Ersättning enligt expropriationslagen (Sverige) Ianspråktagande och ersättning enligt landsvägslagen 5:e kapitel (Finland) Enskild väg Allmänt Anläggningslagen (Sverige) Lagen om enskilda vägar (Finland) Sammanfattning Kommunal väg Allmänt Plan- och bygglagen (Sverige) Markanvändnings- och bygglagen (Finland) Expropriationslagen alternativt fastighetsbildningslagen (Sverige) Inlösningslagen alternativt fastighetsbildningslagen (Finland) Expropriationslagen (Sverige) Aktörer Slutsatser Statlig väg Enskild väg Kommunal väg Vidare studier Referenser ix

11 1. Inledning 1.1. Introduktion och bakgrund Vägar är en central del av samhällets infrastruktur, i Sverige finns ett vägnät som är ca km långt, och i Finland är det ca km. Planering och byggande av väg regleras av en mängd lagar. Lagstiftningen kan inte vara statisk, utan är i ständig, om än långsam, förändring för att motsvara de krav samhället ställer. Detsamma gäller de lagstyrda processer som används för planering och byggande av väg. Det är nödvändigt att dessa processer fungerar rättsäkert och effektivt för att främja ett välfungerande samhälle. Ett sätt att utveckla och förbättra lagstiftningen och processerna är att jämföra de svenska lagarna och processerna med liknande lagar och processer i andra länder, för att se hur de har byggt upp sitt system. I grunden är det samma problem som ska lösas, oavsett vilket land som studeras, eftersom det är av vikt för alla länder att ha tillgång till ett fungerande vägnät, oavsett hur det juridiska systemet ser ut. Stora skillnader i de juridiska systemen kan dock försvåra jämförelsen, då det kan vara svårt att identifiera tillräckligt med gemensamma nämnare för att kunna göra en meningsfull analys. Därför finns det en stor poäng i att studera länder med liknande juridiska system som Sverige. Inom Norden är lagstiftningarna mycket lika varandra, jämfört med resten av Europa och världen, och i Finland är lagstiftningen mest lik den svenska. Detta på grund av den långa gemensamma historien som ett enda land (drygt 650 år), men även på grund av ett omfattande informationsutbyte sedan delningen år Därför är det är högst relevant att göra jämförande studier mellan Sverige och Finland, för att se vilka likheter och skillnader som finns, och för att ge inspiration till utveckling av den egna lagstiftningen Det svenska och finska vägnätet Sverige Det svenska vägnätet består av: km kommunala gator och vägar km statliga vägar km enskilda vägar, varav en stor del är skogsbilvägar km av de enskilda vägarna får statsbidrag ska därför hållas öppna för allmän trafik. Statsbidrag prövas av Trafikverket, men även kommuner kan ge bidrag till enskild väghållningen. (Trafikverket Sverige, 2013 b; Ekbäck, 2008) I det statliga vägnätet finns ca broar, ett tjugotal tunnlar samt 37 färjeleder. Ca 20 % av de statliga vägarna består av grusväg. De flesta av dessa återfinns i skogslänen, då vägbeläggningen avgörs utifrån hur mycket trafik som går på vägen. (Trafikverket, 2012) Även om de statliga vägarna är färre sett till antal km så är antalet fordonskm 56 miljarder per år på de statliga vägarna. Motsvarande siffra för de kommunala gatorna och vägarna är 24 miljarder fordonskm per år. (Trafikverket Sverige, 2012 a) Finland Vägnätet i Finland består av landsvägar, kommunala gatunät samt enskilda vägar. Trafikverket underhåller och utvecklar det statliga vägnätet tillsammans med de regionala närings-, trafik- och miljöcentralerna (NTM-centraler). 1

12 Hela vägnätets längd är ca km. Av detta är ca km enskilda vägar och skogsbilvägar och km är kommunala gatunät. Trafikverket ansvarar för landsvägarna som har en längd av ca km. Av dessa är ca km huvudvägar som består av riksoch stamvägar (rött och grönt på kartan i Figur 1), varav drygt 700 km är motorvägar. Den största delen av vägarna, km består av region- och förbindelsevägar, men de har bara en dryg tredjedel av trafiken. Det finns även km gång- och cykelvägar. Hälften av vägarna är lågtrafikerade och ca 65 % eller ca km är belagda. På landsvägarna finns det ca broar i Finland och varje år byggs nya broar. (Trafikverket Finland, 2013 a) Figur 1 - Finlands vägnät (Norell, 2007 s. 18) 2

13 Lagstiftning Sverige I Sverige finns lagstiftning som gäller planering och byggande av statlig väg främst i väglagen. Genom framtagande och godkännande av en vägplan beslutas om tillåtligheten för projektet, men därigenom löses även frågor om ianspråktagandet av marken. För frågor om ersättning gäller expropriationslagens bestämmelser. För planering och byggande av enskild väg är anläggningslagen tillämplig, som även hänvisar till fastighetsbildningslagens bestämmelser. Tillåtlighet, ianspråktagande och ersättning regleras i en anläggningsförrättning. För kommunala gator och vägar gäller främst plan- och bygglagen för att besluta om tillåtligheten i en detaljplan. För att ta marken i anspråk finns två olika sätt, antingen en domstolsprocess enligt expropriationslagen, eller en fastighetsreglering enligt fastighetsbildningslagen vilket är vanligare. En översikt över svensk och finsk lagstiftning samt aktörer finns i Tabell Finland I Finland finns lagstiftning för planering och byggande av statlig väg främst i landsvägslagen. Även där tas en vägplan fram som reglerar tillåtligheten för vägbyggande. Ianspråktagande och ersättning för marken löses dock genom en landsvägsförrättning enligt femte kapitlet landsvägslagen. För planering och byggande av enskild väg är lagen om enskilda vägar tillämplig, där hänvisningar finns till den finska fastighetsbildningslagens bestämmelser. I en enskild vägförrättning regleras tillåtlighet, ianspråktagande och ersättning. För kommunala gator och vägar gäller främst markanvändnings- och bygglagen, där beslut om tillåtlighet fattas i och med fastställandet av detaljplan för området. För att ta mark i anspråk för allmän plats för en ny detaljplan används styckningsförrättning enligt fastighetsbildningslagen, och är det fråga om förändringar i befintliga detaljplaner används en inlösningsförrättning enligt inlösningslagen, som även den till viss del hänvisar till fastighetsbildningslagen Aktörer Sverige För planering och byggande av statlig väg har Trafikverket väghållningsansvaret, och verkets regionala förvaltning är väghållningsmyndighet. Om överenskommelse om ersättning inte kan nås väcks talan vid den mark- och miljödomstol inom vars verksamhetsområde ärendet ligger. Förrättningar enligt anläggningslagen handläggs av lantmäterimyndigheten. Kommunen är ansvarig för att upprätta detaljplaner enligt plan- och bygglagen. För ianspråktagande och ersättning väcks antingen talan vid en mark- och miljödomstol, eller ansöks om en fastighetsbildningsförrättnings hos lantmäterimyndigheten. 3

14 Finland Den NTM-central som är behörig för området är väghållningsmyndighet och ansvarig för planering och byggande av statlig väg. Trafikverket godkänner sedan och fastställer vägplaner för statlig väg. Landsvägsförrättningar handläggs av lantmäteribyrån som ansvarar för det berörda området. Enskilda vägförrättningar handläggs av behörig lantmäteribyrå för området. Kommunen är ansvarig för att upprätta detaljplaner enligt markanvändnings- och bygglagen. Både styckningsförrättningar och inlösningsförrättningar handläggs av behörig lantmäteribyrå för området. Tabell 1 - Översikt väglagstiftning och aktörer Översikt Typ av väg Land Lagstiftning Aktör Beslutstyp Statlig Sv VägL Trafikv. Tillåtlighet, ianspråktagande Fi LVL NTM/Trafikv. Tillåtlighet Sv ExL MMD Ersättning Fi LVL 5 kap LM Ianspråktagande, ersättning Enskild Sv AL LM Tillåtlighet, ianspråktagande, ersättning Fi LEV LM Tillåtlighet, ianspråktagande, ersättning Kommunal Sv PBL Kommunen Tillåtlighet Fi MBL Kommunen Tillåtlighet Sv ExL MMD Ianspråktagande, ersättning Sv FBL LM Ianspråktagande, ersättning Fi InlL LM Ianspråktagande, ersättning Fi FBLf LM Ianspråktagande, ersättning Sv ExL Regeringen Tillåtlighet 4

15 1.2. Syfte Det främsta syftet med detta arbete är att jämföra svensk och finsk lagstiftning ur processuell synvinkel för planering och byggande av nya vägar. I detta innefattas statliga vägar, kommunala vägar och enskilda vägar. Syftet är även att ge en överblick över den omfattande lagstiftningen som rör planering och byggande av vägar i respektive land samt öka förståelsen för det andra landets system. I komparativa studier mellan olika länder finns stor risk för missförstånd och språkförbistring gällande begrepp som kan betyda olika saker i länderna, eller olika begrepp med samma innebörd. För att undvika detta och för att skapa en ökad förståelse hos läsarna har lagstiftningen förklarats utförligt. Detta bidrar till en ökad förståelse kring terminologin i länderna och förhoppningen är att det minskar risken för missförstånd, och kan även vara till glädje för den nyfikne. Syftet är inte att undersöka hur lagarna tillämpas materiellt, utan detta är en processuell studie, som använder en generell processmodell från Ekbäcks doktorsavhandling (2000, s. 53) för att studera de olika lagstiftningarna som rör planering och byggande av väg Metod Arbetet baseras på studium av de aktuella lagstiftningarna i respektive land. Dessa analyseras och systematiseras utifrån Ekbäcks processmodell (2000, s. 53), men även utifrån Ekbäcks förfarandemodeller (2000, s. 62). Utifrån dessa modeller jämförs lagstiftningarna processuellt. Eftersom syftet är att studera processen för planering och byggnation av ny väg, studeras hela processen där frågor om tillåtlighet, ianspråktagande och ersättning behandlas. Då dessa frågor kan behandlas i olika lagar och i olika processer behöver ofta flera lagar och processer studeras för att nå fram till ett resultat. Detta utförs för varje typ av väg, dvs. statlig, enskild och kommunal, och för bägge länderna. Slutligen jämförs processerna i Sverige med motsvarande process i Finland och skillnader och likheter analyseras. För att få ökad förståelse för lagstiftningen har även litteratur som behandlar aktuella lagar studerats, samt information från berörda myndigheter. Litteratur rörande det finska fastighetsrättsliga systemet i allmänhet som finns tillgänglig på engelska har lästs, men den är inte detaljerad när det kommer till frågor som rör väglagstiftning. Eftersom litteratur rörande finsk lagstiftning främst finns på finska, har jag gått kurser inom finsk fastighetsrätt vid Aalto universitet i Helsingfors. Detta för att öka min förståelse av hela det finska fastighetsrättsliga systemet samt för att minska risken för missförstånd och språkförbistring. Den finska lagstiftningen finns tillgänglig på finlandssvenska, men dess terminologi överensstämmer inte alltid med den rikssvenska terminologin inom juridik i allmänhet och fastighetsrätt i synnerhet. Intervjuer i semi- strukturerad form har även hållits med lantmätare Mikael Still som är verksam inom det finska lantmäteriet och som arbetar särskilt med frågor som rör förrättningar enligt enskilda väglagen, samt med tekn. lic. Seija Kotilainen som för närvarande forskar i frågor som rör ianspråktagande och ersättning av mark för byggnation av statlig väg. Språkligt Den finlandssvenska terminologin i vissa fall skiljer sig från den rikssvenska terminologin. I stort har rikssvenska termer används, men vissa finlandssvenska begrepp har behållits, eftersom de är vedertagna och är de termer som finns i den finska lagstiftningen. Till exempel 5

16 heter inlösen inlösning i Finland, en förrättningslantmätare benämns förrättningsingenjör, avstyckning kallas styckning mm. Detta kan upplevas aningen förvirrande för läsaren, och för att underlätta finns en ordlista i början av arbetet med de finlandssvenska termerna som är vanligast i uppsatsen och som skiljer sig från den svenska terminologin. Där finns även två finska ord inlagda, på begäran. Användandet av stor bokstav i början av exempelvis myndighetsnamn skiljer sig även mellan länderna, och sedvanlig användning i respektive land har följts. Det är följaktligen genomtänkt att det är Högsta domstolen i Sverige, respektive högsta domstolen i Finland, och inte ett misstag Avgränsningar Denna studie jämför enbart svensk och finsk lag. Enbart lagstiftning som rör planering och byggnation av ny väg studeras. Detta innebär att bestämmelser som rör ändring eller upphävande av väg inte ingår. Eftersom det är en processuell studie studeras inte heller materiella bestämmelser särskilt ingående, även om de till viss del ingår för att öka förståelsen för det processuella. Till varje lag finns ofta även förordningar, föreskrifter mm. Dessa studeras inte alltför ingående, eftersom fokus är på det processuella. Detsamma gäller propositioner, utredningar mm. Materialet är ändå så omfattande att ytterligare djup inte är nödvändigt. Eventuell ändring av lagstiftning som skett efter 1 januari 2013 har inte tagits i beaktande. Vad gäller planering av statlig väg fokuseras på processen att ta fram en vägplan, samt efterföljande processer för ianspråktagande och ersättning, men inte processer för tidigare mer övergripande planer eller bestämmelser. För enskild väg gäller även här att det enbart rör nybyggnation av väg, dvs. omprövningar ingår inte. För kommunal väg fokuseras även här på processen för att ta fram en detaljplan, samt efterföljande processer för ianspråktagande och ersättning, men ej tidigare mer översiktliga planprocesser eller bestämmelser. Sammanfattningsvis studeras det processuella förfarandet för planering och byggnation av ny statlig, enskild och kommunal väg i Sverige och Finland med hjälp av Ekbäcks processmodell (2000) Disposition I kapitel 2 beskrivs Ekbäcks generella processmodell och förfarandemodell vilket är den teoretiska bakgrunden till studien. Där definieras även många begrepp. I kapitel 3-5 beskrivs den svenska lagstiftningen rörande planering och nybyggnation av väg. Kapitel 3 beskriver lagstiftningen som gäller för statlig väg, kapitel 4 handlar om enskild väg och kapitel 5 handlar om kommunal väg. I vart och ett av kapitel 3-5 redovisas först en översikt över lagstiftningen, följt av en processuell studie där lagstiftningen systematiseras utifrån den generella processmodellen. I översikten av lagstiftningen följer presentationen i huvudsak ordningen i respektive lag. Samma sak sker för den finska lagstiftningen för vägar i kapitel 6-8, där kapitel 6 behandlar lagstiftning för planering och byggande av statlig väg, kapitel 7 beskriver lagstiftning för enskild väg och kapitel 8 lagstiftning för kommunal väg. I kapitel 9 görs en komparativ analys där likheter och skillnader i svensk och finsk lagstiftning jämförs. Där jämförs och analyseras processerna för planering och byggande av väg i Sverige och Finland; först processerna kring statlig väg, sedan för enskild och slutligen för kommunal väg. I kapitel 10 presenteras uppsatsens slutsatser uppdelade på statlig, enskild och kommunal väg, slutligen ges förslag till vidare studier. I kapitel 11 återfinns referenser. 6

17 1.6. Relaterade arbeten De examensarbeten som gjorts tidigare har jämfört andra fenomen inom svensk och finsk rätt. Nämnas kan exempelvis Andersson & Larsson (2002) som jämförde avstyckning och Edén & Fors (2006) som jämförde lämplighetsprövningen vid fastighetsbildning utanför planlagt område. Ericsson och Lindholm (1995) jämförde markåtkomst och ersättning för allmän väg, järnväg samt kraftledning i Sverige, Norge och Finland, och är det arbete som ligger närmast. Skillnaden är att de fokuserade mer på själva markåtkomsten och särskilt ersättningen, och inom andra lagar och även andra länder. De följde inte en processuell modell och beskrev väglagstiftningen endast ytligt. Framförallt har mycket lagstiftning inom både Sverige och Finland hunnit ändrats sedan 1995, så det finns motiv för en ny studie inom samma område. Figur 2 Enskild väg (Trafikverket Sverige, 2013 b) 7

18 2. Teoretisk bakgrund Förfaranden vid planering och markåtkomst; en rättsekonomisk analys I denna uppsats används den generella modellen för analys av planerings- och markåtkomstprocesser som presenteras i Ekbäcks doktorsavhandling Förfaranden vid planering och markåtkomst; en rättsekonomisk analys från år 2000 (s. 53) (se Figur 3). Hela det arbetet strukturerar upp förfarandereglerna vid planering och markåtkomst i flera olika typer av förfaranden: administrativa, förrättnings- och rättegångsförfaranden. Därefter görs en rättsekonomisk analys för att undersöka om de egenskaper som identifierats i hur de olika förfarandereglerna är utformade är ekonomisk effektiva. Detta är dock ett mycket omfattande verk som strukturerar upp hela den svenska speciella fastighetsrätten, i denna uppsats ska bara de processuella aspekterna av de valda lagarna studeras. En generell processmodell INITIERING Formell rätt att anhängiggöra UTREDNING Utredningsmyndighetens sammansättning Utredningspliktens fördelning mellan parter och utredningsmyndighet Utredningsformer BESLUT Beslutsmyndighetens sammansättning Beslutsrättens fördelning mellan parter och beslutsmyndighet Beslutstyper ÖVERKLAGANDE Överklagandeväg Figur 3 - En generell processmodell (efter Ekbäck, 2000 s. 53) 2.1. Initiering Sättet som ett markåtkomstärende hos en myndighet formellt kan initieras på kan delas in i två huvudklasser (Ekbäck, 2000, s. 54) (se Figur 4): Formell rätt att anhängiggöra Enskilt initiativ Officialinitiativ Figur 4 - Formell rätt att anhängiggöra (efter Ekbäck, 2000, s. 54) Enskilt initiativ innebär att markförvärvare, markägare eller någon annan sakägare har rätt att starta en formell prövningsprocess. Formen för detta kan vara en ansökan t.ex. för en lantmäteriförrättning, men även t.ex. en stämning för exempelvis inlösning enligt expropriationslagen. (ibid.) 8

19 Officialinitiativ föreligger då prövningsmyndigheten genom beslut initierar prövningsprocessen. Ett exempel på detta är Trafikverkets beslut att bygga väg enligt väglagen. (ibid.) 2.2. Utredning Syftet med utredningen är att producera ett beslutsunderlag. Detta kan ske på olika sätt, och regler om hur utredningsmyndigheten ska vara sammansatt, vem som har utredningsskyldighet och vilka de formella utredningsmomenten är, finns för att säkerställa beslutsunderlagets omfattning och kvalitet. (Ekbäck, 2000, s. 55) Utredningsmyndighetens sammansättning I lagstiftningen finns regler om vilken myndighet som är ansvarig för aktiviteter under utrednings- eller beredningsskedet. Fyra olika huvudklasser kan identifieras med avseende på myndighetens organisatoriska struktur (ibid.) (se Figur 5): Utredningsmyndighetens sammansättning Professionell expertstruktur Byråkratisk expertstruktur Kollektiv lekmannastruktur Sammansatt nämndstruktur Figur 5 - Utredningsmyndighetens sammansättning (efter Ekbäck, 2000 s. 55) Professionell expertstruktur innebär att utredningsmyndigheten består av en tjänsteman, där krav på kompetens finns reglerat i lagstiftningen och detta normalt är kopplat till judiciella befogenheter. Exempel på detta är lantmätare och lagfaren domare. Behörighetskravet kan ses som ett sätt att legitimera verksamheten. (ibid.) Om utredningsmyndigheten består av en tjänsteman, vars kompetens inte är kopplad till en viss profession, är detta en byråkratisk expertstruktur. Exempelvis grundar en handläggare på Trafikverket istället sin kompetens på expertkunskap, objektivitet, saklighet, obundenhet mm. (ibid.) Kommunala markanvändningsärenden kan teoretiskt sett handläggas av en fullmäktigeberedning. En sådan består enbart av politiskt förtroendevalda och utgör en kollektiv lekmannastruktur. (ibid.) Om utredningsmyndigheten består av en blandning av en eller flera representanter från grupp ett och tre föreligger en sammansatt nämndstruktur. Till exempel kan lantmäterimyndigheten bestå av en förrättningslantmätare och två gode män i fastighetsbildningsärenden. (ibid.) Utredningspliktens fördelning mellan parter och utredningsmyndighet Termen utredningsplikt syftar på införskaffande av beslutsunderlag i sakfrågan och är inte samma sak som att tillämpa och tolka rättsreglerna, vilket alltid är prövningsmyndighetens ansvar. Fördelningen av utredningsplikten kan delas in i tre huvudkategorier (Ekbäck, 2000, s ) (se Figur 6): 9

20 Utredningspliktens fördelning mellan parter och utredningsmyndighet Partsansvar Delat ansvar Officialansvar Figur 6 - Utredningspliktens fördelning (efter Ekbäck, 2000 s. 56) Partsansvar innebär att markförvärvare eller markägare tar fram det materiella beslutsunderlaget. I de fallen finns oftast ett vägledande ansvar hos prövningsmyndigheten för att underlätta processen. Exempel på när partsansvar föreligger är vid expropriationsmål i fastighetsdomstolen. (ibid.) Delat ansvar är när vissa sakuppgifter införskaffas av myndigheten och andra delar av beslutsunderlaget införskaffas av en eller flera av parterna. Exempel på detta är vid ansökningar för t.ex. koncession. I dessa fall har myndigheten ofta ett uttalat ansvar för att tillräckligt beslutsunderlag tas fram i ärendet. (ibid.) Officialansvar innebär att myndigheten ser till att beslutsunderlaget blir tillräckligt i ärendet. Det införskaffas i stor utsträckning oberoende av parternas egna handlingar. Exempel på officialansvar är lantmäterimyndighetens prövning i fastighetsbildningsärenden, samt Trafikverkets upprättande av vägplan för allmän väg. (ibid.) Utredningsformer I förvaltnings- och processrätten finns det allmänna principer för hur utredningsarbete och beredning ska gå till. Utöver detta finns noggrannare bestämmelser i speciallagstiftningen. I vissa fall finns s.k. grundformer som är normalkarakteristika i processen och undantag från dessa får bara göras om det finns särskilda skäl. Dessa grundformer kan innebära (ibid.): - Skriftlig eller muntlig form för handläggningen - Kungörelser och remisser - Hållande av sammanträden - Utställande av beslutsförslag Begreppet remisser innefattar här all form av konsultation, muntlig och skriftlig, med andra parter. Det kan även finnas formella utredningsmoment som är extraordinära till sin karaktär. Dessa är ytterligare former, utöver de obligatoriska, med syfte att förbättra kvaliteten i beslutsunderlaget och främja processens kostnadseffektivitet, rättssäkerhet mm. Dessa kan innefatta möjligheter till (Ekbäck, 2000, s ): - Muntlig bevisning - Hänskjutning av beslut till högre instans 2.3. Beslut Utifrån beslutsmaterialet avgörs ärendet genom beslut eller dom. Här används beslut som en samlande term för avgörandet. (Ekbäck, 2000, s. 57): Beslutsmyndighetens sammansättning Ibland kan beslutsmyndigheten ha en annan sammansättning än utredningsmyndigheten. Det är även möjligt att det är olika myndigheter som ansvarar för utredning respektive beslut. Det är dock samma fyra huvudklasser för hur beslutsmyndigheten är sammansatt (se Figur 7), som för utredningsmyndigheten, så för en närmare förklaring se avsnitt Utredningsmyndighetens sammansättning (ibid.). 10

Planläggningsprocessen regleras i väglagen (1971:948), lagen om byggande av järnväg (1995:1649) och miljöbalken (1998:808).

Planläggningsprocessen regleras i väglagen (1971:948), lagen om byggande av järnväg (1995:1649) och miljöbalken (1998:808). Så planeras en väg Planläggningsprocessen regleras i väglagen (1971:948), lagen om byggande av järnväg (1995:1649) och miljöbalken (1998:808). PLANLÄGGNING (ÅTGÄRDER ENLIGT STEG 3 OCH 4) Åtgärdsvalsstudie

Läs mer

Väg eller järnväg på min mark

Väg eller järnväg på min mark Väg eller järnväg på min mark hur får jag ersättning? 2 väg eller järnväg på min mark När en väg eller järnväg ska byggas är syftet att fylla allas behov av bra och ändamålsenliga kommunikationer. Samtidigt

Läs mer

Ändringar i expropriationslagen

Ändringar i expropriationslagen Ändringar i expropriationslagen Nya ersättningsregler i Expropriationslagen samt nya riktlinjer för tillämpningen Lisbet Boberg & Jennie Midler 2011-05-19 1 2011-05-20 Ändringar i expropriationslagen Nya

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om mark- och miljödomstolar; SFS 2010:921 Utkom från trycket den 13 juli 2010 utfärdad den 1 juli 2010. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser

Läs mer

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl.

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. SAMRÅDSHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. Folkärna S N Avesta kommun Dalarnas län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och

Läs mer

Artikel till Forskningsseminarium i Fastighetsvetenskap för doktorander och nydisputerade. Malmö högskola 24-25 april 2014

Artikel till Forskningsseminarium i Fastighetsvetenskap för doktorander och nydisputerade. Malmö högskola 24-25 april 2014 Artikel till Forskningsseminarium i Fastighetsvetenskap för doktorander och nydisputerade. Malmö högskola 24-25 april 2014 Av Fredrik Warnquist, Fastighetsvetenskap LTH Fastighetssamverkan Fastighetssamverkan

Läs mer

DOM 2015-09-17 Stockholm

DOM 2015-09-17 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060103 DOM 2015-09-17 Stockholm Mål nr F 1396-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, slutliga beslut 2015-01-22 i mål F 4425-14, se bilaga KLAGANDE JM

Läs mer

Remiss av promemorian En enklare detaljplaneprocess. 3.1 DetaljphmeprMessen katt förenklas

Remiss av promemorian En enklare detaljplaneprocess. 3.1 DetaljphmeprMessen katt förenklas LANTMÄTERIET 1 (6) YTTRANDE 2013-12-09 Dnr 102-2013/3653 Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remiss av promemorian En enklare detaljplaneprocess Regeringskansliets dnr 52013/ 6968/PBB

Läs mer

PM Vattenverksamhet. Anmälningsplikt eller tillståndsplikt?

PM Vattenverksamhet. Anmälningsplikt eller tillståndsplikt? 1 (6) Mark- och miljödomstolarna PM Vattenverksamhet I detta PM redovisas huvuddragen av hur handläggningen vid mark- och miljödomstolen går till för ansökningar om tillstånd till vattenverksamhet enligt

Läs mer

Vatten Avlopp Kretslopp 2015-03-20

Vatten Avlopp Kretslopp 2015-03-20 Hållpunkter Gemensamt enskilt vatten och avlopp Gemensamhetsanläggning- så här funkar det 20 mars 2015 Ingrid Öhlund Ruth Arvidsson Kommunens VA-planering Olika förutsättningar; genomförande/huvudmannaskap/förvaltning/

Läs mer

Huvudmannaskap för allmänna platser och ansvar för vatten och avlopp

Huvudmannaskap för allmänna platser och ansvar för vatten och avlopp 31/51 Huvudmannaskap för allmänna platser och ansvar för vatten och avlopp Behov av en samlad strategi Östra Tyresö kommer att detaljplaneras successivt för mindre områden och processen kommer sannolikt

Läs mer

Informationsmöte 12-04-04. Lantmäterimyndigheten i Helsingborgs kommun

Informationsmöte 12-04-04. Lantmäterimyndigheten i Helsingborgs kommun Informationsmöte 12-04-04 Ek för Rydebäcks Gård Definitioner Gemensamhetsanläggning = En anläggning som är gemensam för flera fastigheter och som tillgodoser ändamål av stadigvarande a betydelse e för

Läs mer

HALLERNA ETAPP II GENOMFÖRANDEBESKRIVNING. Antagandehandling. Detaljplan för. Stenungsunds kommun, Västra Götaland

HALLERNA ETAPP II GENOMFÖRANDEBESKRIVNING. Antagandehandling. Detaljplan för. Stenungsunds kommun, Västra Götaland Antagandehandling Detaljplan för HALLERNA ETAPP II Stenungsunds kommun, Västra Götaland GENOMFÖRANDEBESKRIVNING GF Konsult AB, Mark och exploatering Uppdragsnummer: 215 550 2 1 INLEDNING En genomförandebeskrivning

Läs mer

Mörbylånga kommun. Genomförandebeskrivning Detaljplan för Stora Frö 16:1 och 16:47 Mörbylånga Kommun. Organisatoriska frågor

Mörbylånga kommun. Genomförandebeskrivning Detaljplan för Stora Frö 16:1 och 16:47 Mörbylånga Kommun. Organisatoriska frågor Genomförandebeskrivning Detaljplan för Stora Frö 16:1 och 16:47 Mörbylånga Kommun Organisatoriska frågor Planförfarande Detaljplaneförslaget har upprättats i överenskommelse med vad planoch bygglagen,

Läs mer

DOM 2014-03-04 Stockholm

DOM 2014-03-04 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060201 DOM 2014-03-04 Stockholm Mål nr F 5477-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-05-16 i mål nr F 1038-13, se bilaga KLAGANDE Naturvårdsverket

Läs mer

DRIFT OCH UNDERHÅLL AV ENSKILD VÄG

DRIFT OCH UNDERHÅLL AV ENSKILD VÄG DRIFT OCH UNDERHÅLL AV ENSKILD VÄG Drift och underhåll av enskild väg Enskild väg är väg där inte stat, kommun eller annan myndighet är huvudman. Enskild väghållning kan regleras genom lantmäteriförrättning

Läs mer

Anläggningsförrättning för bredband i Käglinge och närliggande områden

Anläggningsförrättning för bredband i Käglinge och närliggande områden Lantmäterimyndigheten Malmö stad Aktbilaga Sida 1 Kallelse 2014-09-17 Ärendenummer Förrättningslantmätare Gösta Jönsson Berörda fastighetsägare m fl Ärende Anläggningsförrättning för bredband i Käglinge

Läs mer

MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN Gunnar Bergström. Tekniskt råd Vänersborgs tingsrätt

MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN Gunnar Bergström. Tekniskt råd Vänersborgs tingsrätt MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN Gunnar Bergström Tekniskt råd Vänersborgs tingsrätt DOMSTOLSAKADEMIN Mark- och miljödomstolen Vänersborg Geografiskt område: Västra Götaland, Halland och Värmland samt halva Örebro

Läs mer

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING VAXHOLMS STAD Dp 377 Samhällsbyggnadsförvaltningen 2004-11-15, just 2005-11-01 Stadsbyggnadsenheten Detaljplan för del av Överby (Dalstigen mm) Dp 377 Vaxholms stad, Stockholms län GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

Läs mer

VÄGHÅLLNING I LEKSANDS KN

VÄGHÅLLNING I LEKSANDS KN VÄGHÅLLNING I LEKSANDS KN 2010-04-12 1 MÅLSÄTTNING 2010-04-12 Skapa en långsiktigt hållbar vägstandard i Leksand genom att säkerställa en effektiv förvaltning av enskilda vägar med kommunala medel och

Läs mer

Brister i hanteringen av ett ärende om tillgodoräknande av utbildning vid Göteborgs universitet

Brister i hanteringen av ett ärende om tillgodoräknande av utbildning vid Göteborgs universitet BESLUT 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Lina Smed 08-563 085 36 lina.smed@uka.se Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg Brister i hanteringen av ett ärende om tillgodoräknande

Läs mer

EN VÄG BLIR TILL Vad händer och hur kan du påverka?

EN VÄG BLIR TILL Vad händer och hur kan du påverka? EN VÄG BLIR TILL Vad händer och hur kan du påverka? I den här broschyren beskriver vi vad som händer när vi planerar och bygger en allmän väg eller gör någon annan större åtgärd på vägarna samt hur du

Läs mer

ÄNDRING AV OCH TILLÄGG TILL FÖRSLAG TILL STADSPLAN FÖR HARRSTORPSOMRÅDET I MÖNSTERÅS KÖPING

ÄNDRING AV OCH TILLÄGG TILL FÖRSLAG TILL STADSPLAN FÖR HARRSTORPSOMRÅDET I MÖNSTERÅS KÖPING ÄNDRING AV OCH TILLÄGG TILL FÖRSLAG TILL STADSPLAN FÖR HARRSTORPSOMRÅDET I MÖNSTERÅS KÖPING FASTSTÄLLD DEN 27 FEBRUARI 1959 UPPHÄVANDE AV TOMTINDELNINGAR/FASTIGHETSINDELNINGSBESTÄMMELSER FÖR KV ALSIKEKLÖVERN

Läs mer

Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 1 (6) Stadsbyggnadsförvaltningen 2013-04-17 SBN/2009:154 2.22 Planavdelningen Madeleine Lundbäck

Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 1 (6) Stadsbyggnadsförvaltningen 2013-04-17 SBN/2009:154 2.22 Planavdelningen Madeleine Lundbäck Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 1 (6) Stadsbyggnadsförvaltningen 2013-04-17 SBN/2009:154 2.22 Planavdelningen Madeleine Lundbäck Utställningshandling Utställning 2 + Detaljplan för Hensta

Läs mer

REV Informerar Riksförbundet Enskilda Vägar Arbetsgång lantmäteriförrättning (sett ur föreningens perspektiv)

REV Informerar Riksförbundet Enskilda Vägar Arbetsgång lantmäteriförrättning (sett ur föreningens perspektiv) REV Informerar Arbetsgång lantmäteriförrättning (sett ur föreningens perspektiv) December 2011 e-post: kansliet@revriks.se Tel: 08-20 27 50 Hemsida: www.revriks.se Arbetsgång lantmäteriförrättning (sett

Läs mer

VÄGLAGET bekant och fungerande

VÄGLAGET bekant och fungerande VÄGLAGET bekant och fungerande Många finländare är tvungna att på egen bekostnad underhålla en enskild väg som leder hem, till stugan, skogseller åkerskiftet. Dessa, så kallade vägdelägare, vilka äger

Läs mer

Detaljplan Hamnholmen, som berör Ytterbyn 86:1 m.fl. Plankartan med bestämmelser blir juridiskt bindande efter antagande.

Detaljplan Hamnholmen, som berör Ytterbyn 86:1 m.fl. Plankartan med bestämmelser blir juridiskt bindande efter antagande. SAMRÅDSHANDLING Detaljplan Hamnholmen, som berör Ytterbyn 86:1 m.fl. Kalix kommun, Norrbottens län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Följande handlingar utgör förslaget: Plankarta i skala 1:1000 med planbestämmelser

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

Bredband på landsbygden och lantmäteriförrättning. För och efternamn xxxx-xx-xx

Bredband på landsbygden och lantmäteriförrättning. För och efternamn xxxx-xx-xx Bredband på landsbygden och lantmäteriförrättning NN För och efternamn xxxx-xx-xx Varför lantmäteriförrättning? Säker tillgång till mark även över tiden! Tydlighet om vad som gäller för exv framtida fastighetsägare

Läs mer

Markåtkomst och ersättning för vägar, järnvägar och kraftledningar i Norden

Markåtkomst och ersättning för vägar, järnvägar och kraftledningar i Norden Markåtkomst och ersättning för vägar, järnvägar och kraftledningar i Norden En översikt över processerna i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige Leif Norell Förord Rapporten har som syfte att översiktligt

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 20 november 2013 T 1470-12 KLAGANDE Lantmäteriet 801 82 Gävle MOTPART ES SAKEN Förrättningskostnader ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Svea hovrätts,

Läs mer

Reglemente för bygg- och miljönämnden

Reglemente för bygg- och miljönämnden Reglemente för bygg- och miljönämnden Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15, 193 Avsnitt A A1. Ansvar och rapporteringsskyldighet 1 Samtliga nämnder ska se till att deras verksamhet bedrivs i enlighet

Läs mer

Tekniska nämndens delegationsordning

Tekniska nämndens delegationsordning FÖRFATTNING 1.3.6 Antagen av tekniska nämnden 20/15 Tekniska nämndens delegationsordning Delegation och delegering Beslut i ärenden ska fattas av nämnden. Nämnd har enligt 6 kap 33-38 i Kommunallagen möjlighet

Läs mer

Detaljplan för bostäder inom NOL 13:1 m fl Ale kommun, Västra Götalands län

Detaljplan för bostäder inom NOL 13:1 m fl Ale kommun, Västra Götalands län Detaljplan för bostäder inom NOL 13:1 m fl Ale kommun, Västra Götalands län GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE 2009-04-02 Rev. 2009-10-20 Diarienummer: MBN0063/08 Specifikationsnummer:

Läs mer

A N T A G A N D E H A N D L I N G

A N T A G A N D E H A N D L I N G Antagande: Skrea 14:8 mfl 1(5) A N T A G A N D E H A N D L I N G Detaljplan för del av Skrea 14:8 mfl Falkenbergs kommun Hallands län GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Upprättad 2010-09-29 Reviderad 2011-01-25,

Läs mer

Genomförandetid Genomförandetiden är tio år räknat från det datum då planen vunnit laga kraft.

Genomförandetid Genomförandetiden är tio år räknat från det datum då planen vunnit laga kraft. Datum Diarienummer Sida 2013-05-15 1/5 Samrådshandling Detaljplan för Ulvesunds Marina Ulvesund 1:206 m fl i Ljungskile Uddevalla kommun, Västra Götalands län GENOMFÖRANDEBESKRIVNING INLEDNING En genomförandebeskrivning

Läs mer

Ersättning vid fastighetsreglering av allmän plats till kommunägd fastighet

Ersättning vid fastighetsreglering av allmän plats till kommunägd fastighet Ersättning vid fastighetsreglering av allmän plats till kommunägd fastighet Förutsättningar Fastighetsreglering av privatägd mark utlagd som allmän plats (gata och park) till kommunägd fastighet. Detaljplan

Läs mer

Upprättad 2011-05-02 och reviderad 2011-10-03 Lantmätare Eva Engman (Explo AB) och planarkitekt Åsa Svensson

Upprättad 2011-05-02 och reviderad 2011-10-03 Lantmätare Eva Engman (Explo AB) och planarkitekt Åsa Svensson Diarienummer PBN 2008/0008 214 Detaljplan för SKOGSHÖJD, SÄTILA 2:90 M FL, Sätila, Marks kommun, Västra Götalands län Upprättad 2011-05-02 och reviderad 2011-10-03 Lantmätare Eva Engman (Explo AB) och

Läs mer

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Antagen av Myndighetsnämnden 2012-06-12 Laga kraft 2012-07-13 ANTAGANDEHANDLING GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Detaljplan för FUNÄSDALEN 105:72 M FL Skarvliden Härjedalens kommun, Jämtlands Län Upprättad av VästArkitekter

Läs mer

Tillsynsmyndigheter och prövning av ärenden. Tillsynsmyndigheter och prövning av miljöärenden En kort sammanfattning för motorklubbar

Tillsynsmyndigheter och prövning av ärenden. Tillsynsmyndigheter och prövning av miljöärenden En kort sammanfattning för motorklubbar Tillsynsmyndigheter och prövning av miljöärenden En kort sammanfattning för motorklubbar 1 Innehåll 1 Kommunen... 3 1.2 Överklaga kommunala beslut... 3 1.2.1 Förvaltningsbesvär... 3 1.2.2 Laglighetsprövning

Läs mer

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Dnr: LKS 11-94-214 Upprättad: 2013-01-07 Justerad: 2013-02-28, 2013-05-22 ANTAGANDEHANDLING Detaljplan för GULLMARSSTRAND Skaftö-Fiskebäck 1:480 m.fl. Fiskebäckskil, kommun ANTAGANDE Planen är antagen

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd om miljöbedömningar av planer och program [till 6 kap. miljöbalken samt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar]

Läs mer

Genomförandebeskrivning

Genomförandebeskrivning Samrådshandling Januari 2011 Sektorn för samhällsbyggnad Detaljplan för del av Landvetter 4:45 m fl OMVANDLING AV LANDVETTERS BACKA, VÄSTRA i Landvetter, Härryda kommun Genomförandebeskrivning En genomförandebeskrivning

Läs mer

Arbetsgivarverket 2007-03-12. LRA eller överklagande?

Arbetsgivarverket 2007-03-12. LRA eller överklagande? Arbetsgivarverket 2007-03-12 LRA eller överklagande? Innehåll 1. Allmänt om innehållet 3 2. Regler om överprövning 4 3. LRA eller överklagande 5 4. Förfarandet vid överprövning enligt LRA 6 5. Förfarandet

Läs mer

Tillägg till områdesbestämmelser för del av VIARED, HÄLASJÖOMRÅDET Borås Stad

Tillägg till områdesbestämmelser för del av VIARED, HÄLASJÖOMRÅDET Borås Stad BN 2012-136 Tillägg till områdesbestämmelser för del av VIARED, HÄLASJÖOMRÅDET Borås Stad Denna handling ska läsas tillsammans med gällande områdesbestämmelser för del av Viared Hälasjöområdet (laga kraft

Läs mer

PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING. För Kimito centrum i Kimitoöns kommun uppgörs en rättsverkande delgeneralplan.

PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING. För Kimito centrum i Kimitoöns kommun uppgörs en rättsverkande delgeneralplan. KIMITOÖNS KOMMUN DELGENERALPLAN FÖR KIMITO CENTRUM PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING 1 Planläggningsområde och planens syfte För Kimito centrum i Kimitoöns kommun uppgörs en rättsverkande delgeneralplan.

Läs mer

Claes Hägermalm(M), ordförande Bahrija Gafurovic(S), vice ordförande Kjell Korpås(KD) Lennart Larsson(C) Karl-Erik Johansson(S)

Claes Hägermalm(M), ordförande Bahrija Gafurovic(S), vice ordförande Kjell Korpås(KD) Lennart Larsson(C) Karl-Erik Johansson(S) 1(9) Plats och tid Kommunhuset Vårgårda, sammanträdesrum Ljungås, kl. 14:00-17:00 Beslutande Claes Hägermalm(M), ordförande Bahrija Gafurovic(S), vice ordförande Kjell Korpås(KD) Lennart Larsson(C) Karl-Erik

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i föräldrabalken; SFS 2006:458 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om föräldrabalken 2

Läs mer

DOM 2015-07-01 Stockholm

DOM 2015-07-01 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060306 DOM 2015-07-01 Stockholm Mål nr F 2578-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Umeå tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2015-02-27 i mål nr F 1613-14, se

Läs mer

Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk.

Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk. VINDKRAFT Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk. Informationen är framtagen i maj 2012. Foto: Filippa Einarsson. I Kristianstads kommun inns det goda förutsättningar

Läs mer

Till: Berörda fastighetsägare samt Länsstyrelsens planenhet Lantmäterimyndigheten

Till: Berörda fastighetsägare samt Länsstyrelsens planenhet Lantmäterimyndigheten 1 (2) SAMRÅD 2015-03-24 Dnr MSN 2014/106-214 Till: Berörda fastighetsägare samt Länsstyrelsens planenhet Lantmäterimyndigheten För kännedom till: Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Natur- och trafiknämnden

Läs mer

PILEN 2. SAMRÅDSHANDLING Planförfattare: Hans Bååthe Arkitekt SAR/MSA I: FE-arkitekter AB Växelgatan 11 826 40 SÖDERHAMN Planenheten

PILEN 2. SAMRÅDSHANDLING Planförfattare: Hans Bååthe Arkitekt SAR/MSA I: FE-arkitekter AB Växelgatan 11 826 40 SÖDERHAMN Planenheten FE-arkitekter AB Växelgatan 11 826 40 SÖDERHAMN Planenheten KUS/2012/0121 Enkelt planförfarande Befintlig bebyggelse mot Kungsgatan. Ändring genom tillägg till detaljplanen I:381 för fastigheten PILEN

Läs mer

Legal#3856584_1.PPT. Tillståndsprocessen en översikt

Legal#3856584_1.PPT. Tillståndsprocessen en översikt Tillståndsprocessen en översikt Vad är en tillståndsprocess? Vindkraft miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken För att bedriva miljöfarlig verksamhet krävs tillstånd enligt miljöbalken /anmälan A/B/C-verksamhet

Läs mer

OMRÅDE FÖR PLANÄNDRING

OMRÅDE FÖR PLANÄNDRING OMRÅDE FÖR PLANÄNDRING PLANBESKRIVNING ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR DEL AV FAGERSTA 3:2 I RÖNNINGEN Fagersta kommun Västmanlands län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning 2012-11-07.

Läs mer

Ändring genom tillägg till gällande detaljplan för del av kv Rosenberg Fjärdingen 12:5 6.

Ändring genom tillägg till gällande detaljplan för del av kv Rosenberg Fjärdingen 12:5 6. PLAN- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Handläggare: Datum: Diarienummer: Lena Mattsson 2015-06-10 PBN 2014-2595 018-727 46 40 Ändring genom tillägg till gällande detaljplan för del av kv Rosenberg Fjärdingen 12:5 6.

Läs mer

Ändring, genom tillägg, av detaljplan nr 357, avseende Vinreceptet 13, Viby

Ändring, genom tillägg, av detaljplan nr 357, avseende Vinreceptet 13, Viby Ändring, genom tillägg, av detaljplan nr 357, avseende Vinreceptet 3, Viby Godkänt dokument, 0-05-5, Katarina Kämpe Antagandehandling 0-05-07 Dnr 0/079 KS 03 Innehåll Planbeskrivning 3 Syfte 3 Handlingar

Läs mer

SYFTE OCH BAKGRUND TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING 2012-10-25 ENKELT PLANFÖRFARANDE

SYFTE OCH BAKGRUND TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING 2012-10-25 ENKELT PLANFÖRFARANDE 1(8) Ändring av detaljplan för Område vid Lågedammsbadet för bowling, bad och gym (Hörby 41:5, del av, och Bergshamra 1, del av) Hörby kommun, Skåne län SYFTE OCH BAKGRUND Syfte Syftet med ändringen av

Läs mer

Upphävande av Avstyckningsplan 3

Upphävande av Avstyckningsplan 3 Dnr 0450/08 Antagandehandling 2014-10-16 PLANBESKRIVNING Upphävande av Avstyckningsplan 3 i Stenungsund Stenungsunds kommun Västra Götalands län Upphävande av avstyckningsplan 3 2(9) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR

Läs mer

Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ och sammanträdesdatum Stadsbyggnadsnämnden 2014-04-16

Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ och sammanträdesdatum Stadsbyggnadsnämnden 2014-04-16 2014-04-16 1(6) Plats och tid Ekströmska i kv Värjan klockan 09.00-12.25, 13.30-15.00 Beslutande Magnus Johansson (MP) Ann-Sofie Wågström (S) Eva Alström (S) Ingerth Haglund (S) Nicklas Karlsson (S) Birgitta

Läs mer

Exploateringsfastigheter. Vad är det? Rose-Marie Winsenius, Göteborg Karina Liljeroos, Västerås

Exploateringsfastigheter. Vad är det? Rose-Marie Winsenius, Göteborg Karina Liljeroos, Västerås Exploateringsfastigheter Vad är det? Rose-Marie Winsenius, Göteborg Karina Liljeroos, Västerås GÖTEBORG Östra Kvillebäcken Exploateringsförrättning 1480K-2010F145 Förrättningslantmätare Therese Frick Rose-Marie

Läs mer

DETALJPLAN FÖR KOHOLMEN 1:200 OCH DEL AV KOHOLMEN 1:1 SALT & BOENDE Tjörns Kommun, Västra Götaland GF Konsult AB, Mark och exploatering, Ref: 219 292

DETALJPLAN FÖR KOHOLMEN 1:200 OCH DEL AV KOHOLMEN 1:1 SALT & BOENDE Tjörns Kommun, Västra Götaland GF Konsult AB, Mark och exploatering, Ref: 219 292 GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 2007-10-03 NORMALT PLANFÖRFARANDE (ANTAGANDEHANDLING) DETALJPLAN FÖR KOHOLMEN 1:200 OCH DEL AV KOHOLMEN 1:1 SALT & BOENDE Tjörns Kommun, Västra Götaland GF Konsult AB, Mark och

Läs mer

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING UTSTÄLLNINGSHANDLING 1 [11] 2011-01-21 Plannummer: 22-3 Referens Arthur Utrata-Scholl DETALJPLAN FÖR Skårdal Lindhov/Vretarna, Botkyrka kommun GENOMFÖRANDEBESKRIVNING BOTKYRKA KOMMUN GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

Läs mer

Jämförelse mellan servitut, gemensamhetsanläggning och ledningsrätt

Jämförelse mellan servitut, gemensamhetsanläggning och ledningsrätt Jämförelse mellan servitut, gemensamhetsanläggning och ledningsrätt Daniel Johansson Fastighetsvetenskap, Institutionen för teknik och samhälle Lunds Tekniska Högskola ISRN/LUTVDG/TVLM/11/5239 SE copyright

Läs mer

Tillägg till Planbeskrivning 2012-08-27. Ändring av detaljplan för Magra, Bostäder vid Furulundsvägen. Dnr 2012.108/211 Antagandehandling

Tillägg till Planbeskrivning 2012-08-27. Ändring av detaljplan för Magra, Bostäder vid Furulundsvägen. Dnr 2012.108/211 Antagandehandling Handläggare: Job van Eldijk, tfn 010 615 33 17 Dnr 2012.108/211 Antagandehandling Ändring av detaljplan för Magra, Bostäder vid Furulundsvägen Tillägg till Planbeskrivning 2012-08-27 1 1. Inledning Syfte

Läs mer

Tillägg till PLANBESKRIVNING

Tillägg till PLANBESKRIVNING Detaljplan för Kråkebacken 7:161-7:193 samt del av 7:138 i Kågeröds samhälle Svalövs kommun, Skåne län. Antagen 2003-08-18 Laga kraft 2003-09-08 Tillägg till PLANBESKRIVNING Planområdet markeras med skraffering

Läs mer

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Samrådshandling 2007-06-19 Dnr Ks-plan 42/2004 GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Detaljplan för Gudö (Tutviksvägen- Bondvägen) Upprättad 2007-06-19 Anneli Welander Exploateringsingenjör Samrådshandling ALLMÄNT Denna

Läs mer

Utöver det som föreskrivs i Kommunallagen och i kommunens allmänna stadga gäller bestämmelserna i detta reglemente.

Utöver det som föreskrivs i Kommunallagen och i kommunens allmänna stadga gäller bestämmelserna i detta reglemente. Sida 1/5 Reglemente för Byggnadsnämnden Utöver det som föreskrivs i Kommunallagen och i kommunens allmänna stadga gäller bestämmelserna i detta reglemente. 1 VERKSAMHETSOMRÅDE Huvudarbetsuppgifter Byggnadsnämnden

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Hjällsnäs 8:30 m fl Gråbo Centrum i Lerums kommun

Detaljplan för fastigheten Hjällsnäs 8:30 m fl Gråbo Centrum i Lerums kommun KS10.431 Detaljplan för fastigheten Hjällsnäs 8:30 m fl Gråbo Centrum i Lerums kommun Genomförandebeskrivning samrådshandling 2012-05-22 Genomförandebeskrivning En genomförandebeskrivning redovisar de

Läs mer

Nya PBL: s uppbyggnad

Nya PBL: s uppbyggnad Nya PBL: s uppbyggnad 2010-08-09 Den nya plan- och bygglagen har delvis fått en ny struktur där bestämmelserna delas in i sexton kapitel. 1 kap. Syfte, innehåll och definitioner Ingen kommentar. 2 kap.

Läs mer

HURRA! Invald i styrelsen

HURRA! Invald i styrelsen Nils Blohm Agenda Kort om Riksförbundet Enskilda Vägar (REV) Registrering av äldre ga och sff Vägdisponent, ny titel Inträdesavgift vid anslutning ny fastighet Omprövningsförrättningar Finlandsmodellen

Läs mer

Lantmätarutbildningen på LTH & forskning om fastighetssamverkan FREDRIK WARNQUIST

Lantmätarutbildningen på LTH & forskning om fastighetssamverkan FREDRIK WARNQUIST Lantmätarutbildningen på LTH & forskning om fastighetssamverkan FREDRIK WARNQUIST Fredrik Warnquist Civilingenjör i Lantmäteri LTH 2005 FLM Lantmäteriet Ystad 2005-2007 (2008) Lärare & forskare Fastighetsvetenskap

Läs mer

DOM 2014-01-22 Stockholm

DOM 2014-01-22 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT 060109 DOM 2014-01-22 Stockholm Mål nr F 5277-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-05-08 i mål nr F 2478-13, se bilaga KLAGANDE Dödsboet efter K M

Läs mer

PROTOKOLL Plan- och byggnämnden Sammanträdesdatum 2012-05-21

PROTOKOLL Plan- och byggnämnden Sammanträdesdatum 2012-05-21 1 (13) Paragrafer 36-45 Plats och tid Kommunhuset, Sessionssalen kl. 15.00 16.30 ande Övriga närvarande Utses att justera Justeringens plats och tid Sekreterare Ordförande Justerare Torsten Johansson,

Läs mer

DOM 2013-05-28 Stockholm

DOM 2013-05-28 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060209 DOM 2013-05-28 Stockholm Mål nr F 9445-12 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2012-10-05 i mål nr F 6721-11, se bilaga

Läs mer

Vindbruk i samspel. Har Lantmäteriet nyckeln till framgång och rättvisa? Svar: Kanske

Vindbruk i samspel. Har Lantmäteriet nyckeln till framgång och rättvisa? Svar: Kanske Vindbruk i samspel. Har Lantmäteriet nyckeln till framgång och rättvisa? Svar: Nej Svar: Ja Svar: Kanske Vad kan lantmäteriet bidra med vid vindkraftsutbyggnaden? Vindkraftverk med tillhörande anläggningar

Läs mer

Framtida väghållningsansvar i Leksand, alternativ 1B

Framtida väghållningsansvar i Leksand, alternativ 1B Framtida väghållningsansvar i Leksand, alternativ 1B Vägen till bättre vägar! Efter en bearbetning av synpunkter och remissvar på utredning framtida väghållningsansvar i Leksand ska vi nu välja väg. Olika

Läs mer

Fastighetsbestämningar

Fastighetsbestämningar Institutionen för Fastigheter och Byggande Examensarbete nr. 305 Samhällsbyggnad Masternivå, 30 hp Mark- och fastighetsjuridik Fastighetsbestämningar En undersökning av förekomst och användning under åren

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om särskild förvaltning av vissa elektriska anläggningar; SFS 2004:875 Utkom från trycket den 16 november 2004 utfärdad den 4 november 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra

Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra Planläggningsbeskrivning 2015-04-01 Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra Med hjälp av denna planläggningsbeskrivning får du information om hur planläggningsprocessen ser ut för utbyggnaden, när

Läs mer

Kv. FÖRRÅDET, FÖRRÅDET 12 m.fl. PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING. Enkelt planförfarande enl PBL 5:28. Detaljplan för del av

Kv. FÖRRÅDET, FÖRRÅDET 12 m.fl. PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING. Enkelt planförfarande enl PBL 5:28. Detaljplan för del av Enkelt planförfarande enl PBL 5:28 Detaljplan för del av Kv. FÖRRÅDET, FÖRRÅDET 12 m.fl. Salems kommun, Stockholms län PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING PG Carlsson Arkitekt AB i samarbete med Miljö- och

Läs mer

Detaljplan för del av Nötsäter 1:311 Dunkavlemyren

Detaljplan för del av Nötsäter 1:311 Dunkavlemyren GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 2014-03-05 NORMALT PLANFÖRFARANDE (Utställningshandling) Detaljplan för del av Nötsäter 1:311 Dunkavlemyren Tjörns Kommun, Västra Götaland 1. INLEDNING Genomförandebeskrivningen

Läs mer

Yttrande över betänkandet Från hyresrätt till äganderätt

Yttrande över betänkandet Från hyresrätt till äganderätt YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Från hyresrätt till äganderätt (SOU 2014:33) Justitiedepartementets diarienummer

Läs mer

Öppet hus 18 september 2014. E16 Dala Järna - Vansbro. Välkommen!

Öppet hus 18 september 2014. E16 Dala Järna - Vansbro. Välkommen! Öppet hus 18 september 2014 E16 Dala Järna - Vansbro Välkommen! 1. Mötets öppnande 2. Presentation 3. Redogörelse för planprocessen 4. Redogörelse för innehållet i en Vägplan 5. Presentation av vägförslag

Läs mer

Protokoll från samrådsmöte med sakägare som berörs av E6.20 Söder-Västerleden, Sisjömotet i Göteborgs stad och Mölndals stad, Västra Götalands län.

Protokoll från samrådsmöte med sakägare som berörs av E6.20 Söder-Västerleden, Sisjömotet i Göteborgs stad och Mölndals stad, Västra Götalands län. PROTOKOLL 1 (5) Ev. ärendenummer Ev. projektnummer Projektnamn TRV 2015/310 139060 E6.20 Söder-Västerleden, Sisjömotet Dokumenttitel Protokoll från samrådsmöte Protokoll från samrådsmöte med sakägare som

Läs mer

DOM 2015-06-08 Stockholm

DOM 2015-06-08 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060304 DOM 2015-06-08 Stockholm Mål nr P 8175-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-08-15 i mål nr P 5005-13, se

Läs mer

DOM 2014-06-24 Stockholm

DOM 2014-06-24 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060209 DOM 2014-06-24 Stockholm Mål nr F 1356-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, beslut 2014-01-29 i mål nr F 3067-13, se bilaga

Läs mer

DOM 2011-04-06 Meddelad i Härnösand

DOM 2011-04-06 Meddelad i Härnösand Föredraganden Y Gilbert Meddelad i Härnösand Mål nr Sida 1 (6) KLAGANDEN 1. Erik Fursäter, 601005-0216 Hållands byalag Slagsån 594 830 05 Järpen 2. Barbro Rolandsson, 591211-8246 Skogsvägen 5 A 181 41

Läs mer

Detaljplan. ning (Antagandehandling)

Detaljplan. ning (Antagandehandling) Planbeskrivn Detaljplan för Kv. Mäklaren m..fl Falköpings kommun ning (Antagandehandling) HANDLINGAR Planförslaget består av plankarta i skala a 1:1000 med bestämmelser. Till förslaget hör planbeskrivning

Läs mer

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Detaljplan för Getabrohult 1:9 m fl GRÖNKULLEN Bollebygds Kommun, Västra Götalands län Antagandehandling 2006-08-29 Detaljplan för Getabrohult 1:9 m fl, GRÖNKULLEN GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om arv i internationella situationer; SFS 2015:417 Utkom från trycket den 7 juli 2015 utfärdad den 25 juni 2015. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Lagens

Läs mer

27.2.2014. Anvisningarna träder i kraft 1.3.2014 och de gäller tillsvidare. Telefon: 040 484 2185

27.2.2014. Anvisningarna träder i kraft 1.3.2014 och de gäller tillsvidare. Telefon: 040 484 2185 ANVISNING MML 629/00 00 00/2014 1 Översättning Fastighetsregisterförarna ANVISNINGARNA FÖR FASTIGHETSREGISTERFÖRING (FRA) Lantmäteriverkets centralförvaltning har i dag med stöd av 15 i fastighetsregisterlagen

Läs mer

Exploatör/Fastighetsägare Strömstads kommun dagvattenledningar Elnät El-distributör El-distributör Telenät Teleoperatör Teleoperatör

Exploatör/Fastighetsägare Strömstads kommun dagvattenledningar Elnät El-distributör El-distributör Telenät Teleoperatör Teleoperatör !"#$ %"&!"#$%&'#()( '%(') En genomförandebeskrivning skall redovisa de organisatoriska, fastighetsrättsliga, tekniska och ekonomiska åtgärder som behövs för att åstadkomma ett samordnat och ändamålsenligt

Läs mer

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING 2008-09-04 Dnr: KS 2006.0884 MSB 2007.1728 1 (5) Detaljplan för del av Vist 10:2 industriområde etapp 3 i Ulricehamns stad, Ulricehamns kommun, Västra Götalands län GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

Läs mer

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar Länsstyrelsernas handläggningstider skl granskar Förord Den 2 maj 2011 fick Sverige en ny plan- och bygglag. Målet var att reglerna för bygglov och planering skulle förenklas. Man ville snabba upp bygglovsprocessen

Läs mer

Reglemente för bygg- och trafiknämnden

Reglemente för bygg- och trafiknämnden Reglemente för bygg- och trafiknämnden Fastställt av kommunfullmäktige 18 maj 1995, 78 Reviderat av kommunfullmäktige 29 mars 2007, 54 3 september 2009, 134 23 februari 2012, 38 1(6) Reglemente för bygg-

Läs mer

SÄRSKILT UTLÅTANDE ANTAGANDEHANDLING ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR

SÄRSKILT UTLÅTANDE ANTAGANDEHANDLING ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR Datum: 2014-03-10 Diarienummer 0122/13 Sida 1/7 SÄRSKILT UTLÅTANDE ANTAGANDEHANDLING ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR DEL AV HÖNÖ OMFATTANDE HÖNÖ 2:272, ÖCKERÖ KOMMUN Datum: 2014-03-10 Diarienummer 0122/13 Sida

Läs mer

Prövningens omfattning fortsatta utmaningar

Prövningens omfattning fortsatta utmaningar Prövningens omfattning fortsatta utmaningar 27 januari 2014 PIA PEHRSON Advokat/Partner 1 Kort om FOYEN Bildades 1987 Highly recommended law firm i Legal 500 Advokatfirma med verksamhet i Sverige och Norge

Läs mer

Reglemente för kommunstyrelsen, Tyresö kommun

Reglemente för kommunstyrelsen, Tyresö kommun Reglemente för kommunstyrelsen, Tyresö kommun Senast reviderat av kommunfullmäktige 2012-10-11 99 Utöver vad som föreskrivs i kommunallagen och det gemensamma reglementet för nämnder i Tyresö kommun gäller

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Elförordning; utfärdad den 25 april 2013. SFS 2013:208 Utkom från trycket den 8 maj 2013 Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelse 1 I denna förordning finns kompletterande

Läs mer