Svensk och finsk väglagstiftning en processuell jämförelse

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svensk och finsk väglagstiftning en processuell jämförelse"

Transkript

1 Institutionen för Fastigheter och Byggande Examensarbete nr. 254 Samhällsbyggnad Masternivå, 30 hp Mark- och fastighetsjuridik Svensk och finsk väglagstiftning en processuell jämförelse Författare: Alexandra Högblom Moisio Stockholm 2013 Handledare: Hans Mattsson, KTH Arvo Vitikainen, Aalto universitet

2 Master of Science thesis Title Swedish and Finnish road legislation a procedural comparison Authors Alexandra Högblom Moisio Department Real Estate and Construction Management Master Thesis number 254 Supervisor Hans Mattsson, KTH Arvo Vitikainen, Aalto University Keywords roads, road legislation, Sweden, Finland, comparison Abstract The purpose of this thesis is to make a procedural comparison between Swedish and Finnish road legislation, concerning the planning and construction of state, private and municipal roads, as well as providing an overview of each country s road legislation. To accomplish this, a general procedural model that was presented in Ekbäck s doctoral thesis from 2000, is used. There different types of decisions were presented; permissibility, claim and compensation. In Sweden, permissibility and claim for state roads are regulated in a road plan, according to the Road Act. The compensation issue can be solved either through an agreement or through a court procedure according to the Expropriation Act. In Finland, the permissibility of a state road is examined in a road plan according to the Highways Act. Claim and compensation requires a cadastral procedure according to the 5th Chapter in the Highways Act. The legislation for planning and construction of private roads are very similar in Sweden and Finland. In Sweden the Joint Facilities Act regulates permissibility, claim and compensation. In Finland, these issues are regulated in the Private Road Act. In Finland, however, the Private Road Act only regulates roads, while in Sweden also parks, playgrounds, water and sewerage amongst others can be regulated according to the Joint Facilities Act. For municipal roads the permissibility is examined according to the Planning and Building Act in Sweden and according to the Land Use and Building Act in Finland. These procedures are very similar. In Sweden, however, there are three-four instances for appeal of detailed development plans, while in Finland there are two instances. Claim and compensation in Sweden can be performed through a reallotment according to the Property Formation Act, or through appeal for compulsory purchase to the Land Court according to the Expropriation Act. In Finland a cadastral procedure according to the Property Formation Act is used for new detailed development plans. For modification of existing detailed development plans a cadastral procedure for compulsory purchase according to the Act of Compulsory Purchase. There are pros and cons with the processes in both countries; the Swedish procedures for state road can be seen as more efficient, and the Finnish procedures as more legally safe, while for municipal road it might be the opposite, but there both countries might have a possible procedure too much. i

3 Examensarbete Titel Svensk och finsk väglagstiftning en processuell jämförelse Författare Alexandra Högblom Moisio Institution Fastigheter och byggande Examensarbete Masternivå nummer 254 Handledare Hans Mattsson vid KTH, Arvo Vitikainen vid Aalto universitet Nyckelord vägar, väglagstiftning, Sverige, Finland, jämförelse Sammanfattning Syftet med detta arbete är att göra en processuell jämförelse mellan svensk och finsk väglagstiftning, rörande planering och nybyggnation av statlig, enskild och kommunal väg, samt att ge en överblick över respektive lands väglagstiftning. För att utföra detta används en generell processmodell som presenterades i Ekbäcks doktorsavhandling från år Där redovisades olika typer av beslut; tillåtlighet, ianspråktagande och ersättning. I Sverige regleras tillåtlighet och ianspråktagande för statlig väg i en vägplan enligt väglagen. Ersättningsfrågan kan lösas antingen genom en överenskommelse eller genom en domstolsprocess enligt expropriationslagen. I Finland prövas frågan om tillåtlighet för statlig väg i en vägplan enligt landsvägslagen. Ianspråktagande och ersättning sker via en landsvägsförrättning enligt 5 kap. landsvägslagen. Lagstiftningen för planering och byggande av enskild väg är mycket lika i Sverige och Finland. I Sverige reglerar anläggningslagen frågor om tillåtlighet, ianspråktagande och ersättning. I Finland regleras samma frågor i lagen om enskilda vägar. En skillnad är att i Finland reglerar lagen om enskilda vägar endast vägfrågor, medan i Sverige kan även parkmark, lekplatser, vatten och avlopp mm. regleras enligt anläggningslagen. Tillåtligheten för kommunal väg prövas enligt plan- och bygglagen i Sverige och enligt markanvändnings- och bygglagen i Finland. Dessa båda förfaranden är processuellt mycket lika. I Sverige finns tre-fyra instanser för överklagande av detaljplaner, medan i Finland finns det två instanser. Ianspråktagande och ersättning kan i Sverige antingen ske genom en fastighetsreglering enligt fastighetsbildningslagen, eller genom att väcka talan om inlösen i mark- och miljödomstolen enligt expropriationslagen. I Finland sker detta istället genom en fastighetsförrättning enligt fastighetsbildningslagen vid nya detaljplaner. Vid ändringar av befintliga detaljplaner sker en inlösningsförrättning enligt inlösningslagen. Det finns för- och nackdelar med båda ländernas processer; för statlig väg kan de svenska processerna ses som mer effektiva och de finska som mer rättssäkra, medan för kommunal väg kan det delvis vara tvärtom, men där har kanske båda länderna en möjlig fullföljdsprocess för mycket. ii

4 Förord Detta examensarbete har gjorts i ett samarbete mellan KTH i Stockholm, Sverige och Aalto universitet i Esbo, Finland. Även det svenska Lantmäteriet är uppdragsgivare. En stor del av arbetet genomfördes under hösten 2012 vid institutionen för markanvändning vid Aalto universitet i Esbo, för att sedan färdigställas i Stockholm. Vistelsen i Finland har underlättats av stipendium från ERASMUS och resestipendium KTH. Planerna på att göra ett examensarbete i Finland började redan våren 2011 under min utbytestermin i Jyväskylä, där jag studerade finska. Detta var av stort värde när jag gick kurser i finsk fastighetsrätt under hösten 2012 i Esbo, parallellt med skrivandet av examensarbetet. Att göra en jämförelse mellan svensk och finsk lagstiftning känns naturligt för mig som både är svensk och finsk medborgare, född och uppväxt i Sverige i Stockholm, men med rötterna i Karelen i Finland. Detta arbete hade inte varit möjligt att göra utan hjälp från många personer som jag skulle vilja tacka. Först vill jag varmt tacka mina bägge handledare, professor emeritus Hans Mattsson vid KTH samt professor Arvo Vitikainen vid Aalto universitet för ovärderlig hjälp och stöd under hela processen. Vidare vill jag rikta ett varmt tack även till: Professor Kauko Viitanen som välkomnade mig till Aalto universitet och institutionen för markanvändning. Tekn. lic. Seija Kotilainen samt lantmätare Mikael Still vid Lantmäteriverket i Finland för att jag fick ta del av värdefull sakkunskap och insikt i de finska förhållandena. Lantmätare Peter Wiström vid Lantmäteriet i Sverige för granskning av innehåll och respons rörande de svenska förhållandena. Docent Peter Ekbäck, utan vars doktorsavhandling denna studie inte hade haft sin nuvarande utformning, för att inte nämna alla kurser vid KTH. Sedan vill jag särskilt tacka er som granskat arbetet, för eventuella resterande felaktigheter ansvar jag ensam. Ett stort tack även till alla som på olika sätt har underlättat vistelsen i Helsingfors och det praktiska kring utbytesterminen samt lyst upp min tillvaro i Stockholm och Helsingfors: Kollegor vid institutionen för markanvändning, studiekamrater och vänner vid Aalto universitet och Teknologföreningen i Otnäs, ni gjorde min höst i Otnäs till ett minne för livet. Internationella koordinatorer vid KTH och Aalto för all hjälp med det praktiska; alla blanketter, tillstånd och frågor. Kollegor och chefer vid Lantmäteriet i Stockholm som med uppmuntran och förståelse underlättat slutförandet av arbetet. Studiekamrater och vänner vid KTH, i Stockholm, i Finland och i resten av världen, ingen nämnd, ingen glömd. Slutligen min familj som alltid funnits där. Stockholm juni 2013, Alexandra Högblom Moisio iii

5 Förkortningar Sverige: AL Anläggningslag (1973:1149) ExL Expropriationslag (1972:719) EVL Lag (1939:608) om enskilda vägar FBL Fastighetsbildningslag (1970:988) FL Förvaltningslag (1986:223) LOM Lag (2010:921) om mark- och miljödomstolar HD Högsta domstolen JB Jordabalk (1970:994) KL Kommunallag (1991:900) LM Lantmäterimyndigheten MB Miljöbalk (1998:808) MKB Miljökonsekvensbedömning (även i Finland) MMD Mark- och miljödomstolen MMÖD Mark- och miljööverdomstolen PBL Plan- och bygglag (2010:900) RB Rättegångsbalk (1942:740) SFL Lag (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter VägF Vägförordning (2012:707) som ersätter: VägK Vägkungörelse (1971:954) upphävd VägL Väglag (1971:948) ÄrendeL Lag (1996:242) om domstolsärenden Finland: FBLf Fastighetsbildningslag /554 FVL Förvaltningslag /434 InlL Lag om inlösen av fast egendom och särskilda rättigheter /603 JBf Jordabalken /540 LEV Lagen om enskilda vägar /358 LMV Lantmäteriverket LVL Landsvägslag /503 MBF Markanvändnings- och byggförordning /895 MBL Markanvändnings- och bygglagen /132 NTM-central Närings- trafik och miljöcentral RBf Rättegångsbalk /4 iv

6 Ordlista Finlandssvenska - Svenska termer Förrättningsingenjör Inlösning Jorddomstol Lantmäteribyrå Lantmäteriverket (Maanmittauslaitos) NTM-central Outbrutet område Samkommun Styckning Trafikverk (Liikennevirasto) Vägavgift Vägdelägare Vägenhet (i väglag) Vägförrättning Väglag Växelverkan Ägoreglering = Förrättningslantmätare = Inlösen = Motsvarar mark- och miljödomstolen = Finskt lantmäterikontor = Lantmäteriet i Finland se ovan = Närings- trafik och miljöcentral som delvis motsvarar länsstyrelsen, men bara för vissa funktioner = Sålt, men ännu ej avstyckat område = Kommunalförbund (samarbetsform mellan kommuner) = Avstyckning =Trafikverk se ovan = Vad varje vägdelägare ska betala, beräknas från vägenheterna = Deltagare i väglaget = Andelstal (i gemensamhetsanläggning) = Motsvarar anläggningsförrättning, men enbart för vägar = Samfällighetsförening för väg = Samråd = Fastighetsreglering Planhierarki: Finland Landskapsplan Generalplan/Gemensam detaljplan för flera kommuner Detaljplan Sverige Regionplan - Översiktsplan - Detaljplan Färgöversikt tabeller: Färgöversikt i tabeller Typ av väg: Statlig väg Statlig/kommunal väg Enskild väg Kommunal väg Kommunal väg Undergrupp innanför detaljplan utanför detaljplan (Sverige) Typ av åtgärd: Första åtgärd Fullföljdsåtgärder Fristående förrättning Första åtgärd Första åtgärd Tillämplig lag: VägL, LVL ExL, InlL, FBL, FBLf AL, LEV PBL, MBL ExL Möjliga beslutstyper Tillåtlighet x (x) x x x Ianspråktagande x x x Ersättning x x v

7 Innehåll 1. Inledning Introduktion och bakgrund Det svenska och finska vägnätet Lagstiftning Aktörer Syfte Metod Avgränsningar Disposition Relaterade arbeten Teoretisk bakgrund Förfaranden vid planering och markåtkomst; en rättsekonomisk analys Initiering Utredning Utredningsmyndighetens sammansättning Utredningspliktens fördelning mellan parter och utredningsmyndighet Utredningsformer Beslut Beslutsmyndighetens sammansättning Beslutsrättens fördelning mellan parter och beslutsmyndighet Beslutstyper Överklagande Förfarandetyper Kombinerade förfaranden Sverige: Statlig väg Väglagen Lagstiftningens tillämpningsområde Vägplan Ianspråktagande Ersättning Väglagen processuellt Inlösen enligt Expropriationslagen processuellt vi

8 Initiering Utredning Beslut Överklagande Sverige: Enskild väg Anläggningslagen Gemensamhetsanläggning Historik Allmänt Processuellt Sverige: Kommunal väg Plan- och bygglagen Allmänt Allmänna och enskilda intressen Plan- och bygglagens medel Detaljplan Plan- och bygglagen - Processuellt Ianspråktagande och ersättning av vägar enligt detaljplan Allmänna platser med kommunalt huvudmannaskap Allmänna trafikanläggningar på kvartersmark Förfarande fastighetsreglering enligt FBL Kommunala vägar utanför detaljplan Allmänna platser med enskilt huvudmannaskap (AL) Enskilda vägar på kvartersmark (AL) Finland: Statlig väg Landsvägslag Generellt om lagen Definitioner Planering av landsväg Utredningsplan Vägplan Växelverkan Begränsningar i markanvändningen för områden utanför landsvägsområdet Särskilda bestämmelser Processuellt Landsvägsförrättning Landsvägslagen 5:e kapitlet generellt Förrättningsförfarande Ersättning Överklagande Registrering Processuellt Finland: Enskild väg vii

9 7.1. Lag om enskilda vägar Allmänt Vägrätt Väghållningsskyldighet Ersättningar Vägförrättning Vägnämndens ansvar Väglag och dess organ Om vägdelägare som inte bildar väglag Ansvar på grund av väghållning Annan användning av väg och användning av annan mark tillfälligt såsom väg Indragning av väg och upphävande av rättigheter som är förknippade med väg Statligt och kommunalt bidrag för väghållning Överklagande Processuellt Finland: Kommunal väg Markanvändnings- och bygglag Allmänna bestämmelser Myndigheter Riksomfattande mål för områdesanvändningen Planering på landskapsnivå Generalplan Gemensam generalplan för flera kommuner Detaljplan Planläggningsförfarande och växelverkan Tomtindelning Gator och andra allmänna områden Ersättning för kommunernas kostnader för samhällsbyggande Överlåtelse och inlösning av mark Ersättning Byggande Tillståndsplikt för byggande och andra åtgärder Tillståndsförfarande och tillståndsprövning Arrangemang i anslutning till byggandet Ändringssökande och myndighetens rättelseuppmaning Särskilda bestämmelser Processuellt Fastighetsbildningslagen och inlösningslagen Allmänt FBLf Inlösningslagen, InlL Komparativ analys Statlig väg Allmänt viii

10 9.1.2.Tillåtlighet och ianspråktagande enligt Väglagen (Sverige) Tillåtlighet enligt Landsvägslagen (Finland) Ersättning enligt expropriationslagen (Sverige) Ianspråktagande och ersättning enligt landsvägslagen 5:e kapitel (Finland) Enskild väg Allmänt Anläggningslagen (Sverige) Lagen om enskilda vägar (Finland) Sammanfattning Kommunal väg Allmänt Plan- och bygglagen (Sverige) Markanvändnings- och bygglagen (Finland) Expropriationslagen alternativt fastighetsbildningslagen (Sverige) Inlösningslagen alternativt fastighetsbildningslagen (Finland) Expropriationslagen (Sverige) Aktörer Slutsatser Statlig väg Enskild väg Kommunal väg Vidare studier Referenser ix

11 1. Inledning 1.1. Introduktion och bakgrund Vägar är en central del av samhällets infrastruktur, i Sverige finns ett vägnät som är ca km långt, och i Finland är det ca km. Planering och byggande av väg regleras av en mängd lagar. Lagstiftningen kan inte vara statisk, utan är i ständig, om än långsam, förändring för att motsvara de krav samhället ställer. Detsamma gäller de lagstyrda processer som används för planering och byggande av väg. Det är nödvändigt att dessa processer fungerar rättsäkert och effektivt för att främja ett välfungerande samhälle. Ett sätt att utveckla och förbättra lagstiftningen och processerna är att jämföra de svenska lagarna och processerna med liknande lagar och processer i andra länder, för att se hur de har byggt upp sitt system. I grunden är det samma problem som ska lösas, oavsett vilket land som studeras, eftersom det är av vikt för alla länder att ha tillgång till ett fungerande vägnät, oavsett hur det juridiska systemet ser ut. Stora skillnader i de juridiska systemen kan dock försvåra jämförelsen, då det kan vara svårt att identifiera tillräckligt med gemensamma nämnare för att kunna göra en meningsfull analys. Därför finns det en stor poäng i att studera länder med liknande juridiska system som Sverige. Inom Norden är lagstiftningarna mycket lika varandra, jämfört med resten av Europa och världen, och i Finland är lagstiftningen mest lik den svenska. Detta på grund av den långa gemensamma historien som ett enda land (drygt 650 år), men även på grund av ett omfattande informationsutbyte sedan delningen år Därför är det är högst relevant att göra jämförande studier mellan Sverige och Finland, för att se vilka likheter och skillnader som finns, och för att ge inspiration till utveckling av den egna lagstiftningen Det svenska och finska vägnätet Sverige Det svenska vägnätet består av: km kommunala gator och vägar km statliga vägar km enskilda vägar, varav en stor del är skogsbilvägar km av de enskilda vägarna får statsbidrag ska därför hållas öppna för allmän trafik. Statsbidrag prövas av Trafikverket, men även kommuner kan ge bidrag till enskild väghållningen. (Trafikverket Sverige, 2013 b; Ekbäck, 2008) I det statliga vägnätet finns ca broar, ett tjugotal tunnlar samt 37 färjeleder. Ca 20 % av de statliga vägarna består av grusväg. De flesta av dessa återfinns i skogslänen, då vägbeläggningen avgörs utifrån hur mycket trafik som går på vägen. (Trafikverket, 2012) Även om de statliga vägarna är färre sett till antal km så är antalet fordonskm 56 miljarder per år på de statliga vägarna. Motsvarande siffra för de kommunala gatorna och vägarna är 24 miljarder fordonskm per år. (Trafikverket Sverige, 2012 a) Finland Vägnätet i Finland består av landsvägar, kommunala gatunät samt enskilda vägar. Trafikverket underhåller och utvecklar det statliga vägnätet tillsammans med de regionala närings-, trafik- och miljöcentralerna (NTM-centraler). 1

12 Hela vägnätets längd är ca km. Av detta är ca km enskilda vägar och skogsbilvägar och km är kommunala gatunät. Trafikverket ansvarar för landsvägarna som har en längd av ca km. Av dessa är ca km huvudvägar som består av riksoch stamvägar (rött och grönt på kartan i Figur 1), varav drygt 700 km är motorvägar. Den största delen av vägarna, km består av region- och förbindelsevägar, men de har bara en dryg tredjedel av trafiken. Det finns även km gång- och cykelvägar. Hälften av vägarna är lågtrafikerade och ca 65 % eller ca km är belagda. På landsvägarna finns det ca broar i Finland och varje år byggs nya broar. (Trafikverket Finland, 2013 a) Figur 1 - Finlands vägnät (Norell, 2007 s. 18) 2

13 Lagstiftning Sverige I Sverige finns lagstiftning som gäller planering och byggande av statlig väg främst i väglagen. Genom framtagande och godkännande av en vägplan beslutas om tillåtligheten för projektet, men därigenom löses även frågor om ianspråktagandet av marken. För frågor om ersättning gäller expropriationslagens bestämmelser. För planering och byggande av enskild väg är anläggningslagen tillämplig, som även hänvisar till fastighetsbildningslagens bestämmelser. Tillåtlighet, ianspråktagande och ersättning regleras i en anläggningsförrättning. För kommunala gator och vägar gäller främst plan- och bygglagen för att besluta om tillåtligheten i en detaljplan. För att ta marken i anspråk finns två olika sätt, antingen en domstolsprocess enligt expropriationslagen, eller en fastighetsreglering enligt fastighetsbildningslagen vilket är vanligare. En översikt över svensk och finsk lagstiftning samt aktörer finns i Tabell Finland I Finland finns lagstiftning för planering och byggande av statlig väg främst i landsvägslagen. Även där tas en vägplan fram som reglerar tillåtligheten för vägbyggande. Ianspråktagande och ersättning för marken löses dock genom en landsvägsförrättning enligt femte kapitlet landsvägslagen. För planering och byggande av enskild väg är lagen om enskilda vägar tillämplig, där hänvisningar finns till den finska fastighetsbildningslagens bestämmelser. I en enskild vägförrättning regleras tillåtlighet, ianspråktagande och ersättning. För kommunala gator och vägar gäller främst markanvändnings- och bygglagen, där beslut om tillåtlighet fattas i och med fastställandet av detaljplan för området. För att ta mark i anspråk för allmän plats för en ny detaljplan används styckningsförrättning enligt fastighetsbildningslagen, och är det fråga om förändringar i befintliga detaljplaner används en inlösningsförrättning enligt inlösningslagen, som även den till viss del hänvisar till fastighetsbildningslagen Aktörer Sverige För planering och byggande av statlig väg har Trafikverket väghållningsansvaret, och verkets regionala förvaltning är väghållningsmyndighet. Om överenskommelse om ersättning inte kan nås väcks talan vid den mark- och miljödomstol inom vars verksamhetsområde ärendet ligger. Förrättningar enligt anläggningslagen handläggs av lantmäterimyndigheten. Kommunen är ansvarig för att upprätta detaljplaner enligt plan- och bygglagen. För ianspråktagande och ersättning väcks antingen talan vid en mark- och miljödomstol, eller ansöks om en fastighetsbildningsförrättnings hos lantmäterimyndigheten. 3

14 Finland Den NTM-central som är behörig för området är väghållningsmyndighet och ansvarig för planering och byggande av statlig väg. Trafikverket godkänner sedan och fastställer vägplaner för statlig väg. Landsvägsförrättningar handläggs av lantmäteribyrån som ansvarar för det berörda området. Enskilda vägförrättningar handläggs av behörig lantmäteribyrå för området. Kommunen är ansvarig för att upprätta detaljplaner enligt markanvändnings- och bygglagen. Både styckningsförrättningar och inlösningsförrättningar handläggs av behörig lantmäteribyrå för området. Tabell 1 - Översikt väglagstiftning och aktörer Översikt Typ av väg Land Lagstiftning Aktör Beslutstyp Statlig Sv VägL Trafikv. Tillåtlighet, ianspråktagande Fi LVL NTM/Trafikv. Tillåtlighet Sv ExL MMD Ersättning Fi LVL 5 kap LM Ianspråktagande, ersättning Enskild Sv AL LM Tillåtlighet, ianspråktagande, ersättning Fi LEV LM Tillåtlighet, ianspråktagande, ersättning Kommunal Sv PBL Kommunen Tillåtlighet Fi MBL Kommunen Tillåtlighet Sv ExL MMD Ianspråktagande, ersättning Sv FBL LM Ianspråktagande, ersättning Fi InlL LM Ianspråktagande, ersättning Fi FBLf LM Ianspråktagande, ersättning Sv ExL Regeringen Tillåtlighet 4

15 1.2. Syfte Det främsta syftet med detta arbete är att jämföra svensk och finsk lagstiftning ur processuell synvinkel för planering och byggande av nya vägar. I detta innefattas statliga vägar, kommunala vägar och enskilda vägar. Syftet är även att ge en överblick över den omfattande lagstiftningen som rör planering och byggande av vägar i respektive land samt öka förståelsen för det andra landets system. I komparativa studier mellan olika länder finns stor risk för missförstånd och språkförbistring gällande begrepp som kan betyda olika saker i länderna, eller olika begrepp med samma innebörd. För att undvika detta och för att skapa en ökad förståelse hos läsarna har lagstiftningen förklarats utförligt. Detta bidrar till en ökad förståelse kring terminologin i länderna och förhoppningen är att det minskar risken för missförstånd, och kan även vara till glädje för den nyfikne. Syftet är inte att undersöka hur lagarna tillämpas materiellt, utan detta är en processuell studie, som använder en generell processmodell från Ekbäcks doktorsavhandling (2000, s. 53) för att studera de olika lagstiftningarna som rör planering och byggande av väg Metod Arbetet baseras på studium av de aktuella lagstiftningarna i respektive land. Dessa analyseras och systematiseras utifrån Ekbäcks processmodell (2000, s. 53), men även utifrån Ekbäcks förfarandemodeller (2000, s. 62). Utifrån dessa modeller jämförs lagstiftningarna processuellt. Eftersom syftet är att studera processen för planering och byggnation av ny väg, studeras hela processen där frågor om tillåtlighet, ianspråktagande och ersättning behandlas. Då dessa frågor kan behandlas i olika lagar och i olika processer behöver ofta flera lagar och processer studeras för att nå fram till ett resultat. Detta utförs för varje typ av väg, dvs. statlig, enskild och kommunal, och för bägge länderna. Slutligen jämförs processerna i Sverige med motsvarande process i Finland och skillnader och likheter analyseras. För att få ökad förståelse för lagstiftningen har även litteratur som behandlar aktuella lagar studerats, samt information från berörda myndigheter. Litteratur rörande det finska fastighetsrättsliga systemet i allmänhet som finns tillgänglig på engelska har lästs, men den är inte detaljerad när det kommer till frågor som rör väglagstiftning. Eftersom litteratur rörande finsk lagstiftning främst finns på finska, har jag gått kurser inom finsk fastighetsrätt vid Aalto universitet i Helsingfors. Detta för att öka min förståelse av hela det finska fastighetsrättsliga systemet samt för att minska risken för missförstånd och språkförbistring. Den finska lagstiftningen finns tillgänglig på finlandssvenska, men dess terminologi överensstämmer inte alltid med den rikssvenska terminologin inom juridik i allmänhet och fastighetsrätt i synnerhet. Intervjuer i semi- strukturerad form har även hållits med lantmätare Mikael Still som är verksam inom det finska lantmäteriet och som arbetar särskilt med frågor som rör förrättningar enligt enskilda väglagen, samt med tekn. lic. Seija Kotilainen som för närvarande forskar i frågor som rör ianspråktagande och ersättning av mark för byggnation av statlig väg. Språkligt Den finlandssvenska terminologin i vissa fall skiljer sig från den rikssvenska terminologin. I stort har rikssvenska termer används, men vissa finlandssvenska begrepp har behållits, eftersom de är vedertagna och är de termer som finns i den finska lagstiftningen. Till exempel 5

16 heter inlösen inlösning i Finland, en förrättningslantmätare benämns förrättningsingenjör, avstyckning kallas styckning mm. Detta kan upplevas aningen förvirrande för läsaren, och för att underlätta finns en ordlista i början av arbetet med de finlandssvenska termerna som är vanligast i uppsatsen och som skiljer sig från den svenska terminologin. Där finns även två finska ord inlagda, på begäran. Användandet av stor bokstav i början av exempelvis myndighetsnamn skiljer sig även mellan länderna, och sedvanlig användning i respektive land har följts. Det är följaktligen genomtänkt att det är Högsta domstolen i Sverige, respektive högsta domstolen i Finland, och inte ett misstag Avgränsningar Denna studie jämför enbart svensk och finsk lag. Enbart lagstiftning som rör planering och byggnation av ny väg studeras. Detta innebär att bestämmelser som rör ändring eller upphävande av väg inte ingår. Eftersom det är en processuell studie studeras inte heller materiella bestämmelser särskilt ingående, även om de till viss del ingår för att öka förståelsen för det processuella. Till varje lag finns ofta även förordningar, föreskrifter mm. Dessa studeras inte alltför ingående, eftersom fokus är på det processuella. Detsamma gäller propositioner, utredningar mm. Materialet är ändå så omfattande att ytterligare djup inte är nödvändigt. Eventuell ändring av lagstiftning som skett efter 1 januari 2013 har inte tagits i beaktande. Vad gäller planering av statlig väg fokuseras på processen att ta fram en vägplan, samt efterföljande processer för ianspråktagande och ersättning, men inte processer för tidigare mer övergripande planer eller bestämmelser. För enskild väg gäller även här att det enbart rör nybyggnation av väg, dvs. omprövningar ingår inte. För kommunal väg fokuseras även här på processen för att ta fram en detaljplan, samt efterföljande processer för ianspråktagande och ersättning, men ej tidigare mer översiktliga planprocesser eller bestämmelser. Sammanfattningsvis studeras det processuella förfarandet för planering och byggnation av ny statlig, enskild och kommunal väg i Sverige och Finland med hjälp av Ekbäcks processmodell (2000) Disposition I kapitel 2 beskrivs Ekbäcks generella processmodell och förfarandemodell vilket är den teoretiska bakgrunden till studien. Där definieras även många begrepp. I kapitel 3-5 beskrivs den svenska lagstiftningen rörande planering och nybyggnation av väg. Kapitel 3 beskriver lagstiftningen som gäller för statlig väg, kapitel 4 handlar om enskild väg och kapitel 5 handlar om kommunal väg. I vart och ett av kapitel 3-5 redovisas först en översikt över lagstiftningen, följt av en processuell studie där lagstiftningen systematiseras utifrån den generella processmodellen. I översikten av lagstiftningen följer presentationen i huvudsak ordningen i respektive lag. Samma sak sker för den finska lagstiftningen för vägar i kapitel 6-8, där kapitel 6 behandlar lagstiftning för planering och byggande av statlig väg, kapitel 7 beskriver lagstiftning för enskild väg och kapitel 8 lagstiftning för kommunal väg. I kapitel 9 görs en komparativ analys där likheter och skillnader i svensk och finsk lagstiftning jämförs. Där jämförs och analyseras processerna för planering och byggande av väg i Sverige och Finland; först processerna kring statlig väg, sedan för enskild och slutligen för kommunal väg. I kapitel 10 presenteras uppsatsens slutsatser uppdelade på statlig, enskild och kommunal väg, slutligen ges förslag till vidare studier. I kapitel 11 återfinns referenser. 6

17 1.6. Relaterade arbeten De examensarbeten som gjorts tidigare har jämfört andra fenomen inom svensk och finsk rätt. Nämnas kan exempelvis Andersson & Larsson (2002) som jämförde avstyckning och Edén & Fors (2006) som jämförde lämplighetsprövningen vid fastighetsbildning utanför planlagt område. Ericsson och Lindholm (1995) jämförde markåtkomst och ersättning för allmän väg, järnväg samt kraftledning i Sverige, Norge och Finland, och är det arbete som ligger närmast. Skillnaden är att de fokuserade mer på själva markåtkomsten och särskilt ersättningen, och inom andra lagar och även andra länder. De följde inte en processuell modell och beskrev väglagstiftningen endast ytligt. Framförallt har mycket lagstiftning inom både Sverige och Finland hunnit ändrats sedan 1995, så det finns motiv för en ny studie inom samma område. Figur 2 Enskild väg (Trafikverket Sverige, 2013 b) 7

18 2. Teoretisk bakgrund Förfaranden vid planering och markåtkomst; en rättsekonomisk analys I denna uppsats används den generella modellen för analys av planerings- och markåtkomstprocesser som presenteras i Ekbäcks doktorsavhandling Förfaranden vid planering och markåtkomst; en rättsekonomisk analys från år 2000 (s. 53) (se Figur 3). Hela det arbetet strukturerar upp förfarandereglerna vid planering och markåtkomst i flera olika typer av förfaranden: administrativa, förrättnings- och rättegångsförfaranden. Därefter görs en rättsekonomisk analys för att undersöka om de egenskaper som identifierats i hur de olika förfarandereglerna är utformade är ekonomisk effektiva. Detta är dock ett mycket omfattande verk som strukturerar upp hela den svenska speciella fastighetsrätten, i denna uppsats ska bara de processuella aspekterna av de valda lagarna studeras. En generell processmodell INITIERING Formell rätt att anhängiggöra UTREDNING Utredningsmyndighetens sammansättning Utredningspliktens fördelning mellan parter och utredningsmyndighet Utredningsformer BESLUT Beslutsmyndighetens sammansättning Beslutsrättens fördelning mellan parter och beslutsmyndighet Beslutstyper ÖVERKLAGANDE Överklagandeväg Figur 3 - En generell processmodell (efter Ekbäck, 2000 s. 53) 2.1. Initiering Sättet som ett markåtkomstärende hos en myndighet formellt kan initieras på kan delas in i två huvudklasser (Ekbäck, 2000, s. 54) (se Figur 4): Formell rätt att anhängiggöra Enskilt initiativ Officialinitiativ Figur 4 - Formell rätt att anhängiggöra (efter Ekbäck, 2000, s. 54) Enskilt initiativ innebär att markförvärvare, markägare eller någon annan sakägare har rätt att starta en formell prövningsprocess. Formen för detta kan vara en ansökan t.ex. för en lantmäteriförrättning, men även t.ex. en stämning för exempelvis inlösning enligt expropriationslagen. (ibid.) 8

19 Officialinitiativ föreligger då prövningsmyndigheten genom beslut initierar prövningsprocessen. Ett exempel på detta är Trafikverkets beslut att bygga väg enligt väglagen. (ibid.) 2.2. Utredning Syftet med utredningen är att producera ett beslutsunderlag. Detta kan ske på olika sätt, och regler om hur utredningsmyndigheten ska vara sammansatt, vem som har utredningsskyldighet och vilka de formella utredningsmomenten är, finns för att säkerställa beslutsunderlagets omfattning och kvalitet. (Ekbäck, 2000, s. 55) Utredningsmyndighetens sammansättning I lagstiftningen finns regler om vilken myndighet som är ansvarig för aktiviteter under utrednings- eller beredningsskedet. Fyra olika huvudklasser kan identifieras med avseende på myndighetens organisatoriska struktur (ibid.) (se Figur 5): Utredningsmyndighetens sammansättning Professionell expertstruktur Byråkratisk expertstruktur Kollektiv lekmannastruktur Sammansatt nämndstruktur Figur 5 - Utredningsmyndighetens sammansättning (efter Ekbäck, 2000 s. 55) Professionell expertstruktur innebär att utredningsmyndigheten består av en tjänsteman, där krav på kompetens finns reglerat i lagstiftningen och detta normalt är kopplat till judiciella befogenheter. Exempel på detta är lantmätare och lagfaren domare. Behörighetskravet kan ses som ett sätt att legitimera verksamheten. (ibid.) Om utredningsmyndigheten består av en tjänsteman, vars kompetens inte är kopplad till en viss profession, är detta en byråkratisk expertstruktur. Exempelvis grundar en handläggare på Trafikverket istället sin kompetens på expertkunskap, objektivitet, saklighet, obundenhet mm. (ibid.) Kommunala markanvändningsärenden kan teoretiskt sett handläggas av en fullmäktigeberedning. En sådan består enbart av politiskt förtroendevalda och utgör en kollektiv lekmannastruktur. (ibid.) Om utredningsmyndigheten består av en blandning av en eller flera representanter från grupp ett och tre föreligger en sammansatt nämndstruktur. Till exempel kan lantmäterimyndigheten bestå av en förrättningslantmätare och två gode män i fastighetsbildningsärenden. (ibid.) Utredningspliktens fördelning mellan parter och utredningsmyndighet Termen utredningsplikt syftar på införskaffande av beslutsunderlag i sakfrågan och är inte samma sak som att tillämpa och tolka rättsreglerna, vilket alltid är prövningsmyndighetens ansvar. Fördelningen av utredningsplikten kan delas in i tre huvudkategorier (Ekbäck, 2000, s ) (se Figur 6): 9

20 Utredningspliktens fördelning mellan parter och utredningsmyndighet Partsansvar Delat ansvar Officialansvar Figur 6 - Utredningspliktens fördelning (efter Ekbäck, 2000 s. 56) Partsansvar innebär att markförvärvare eller markägare tar fram det materiella beslutsunderlaget. I de fallen finns oftast ett vägledande ansvar hos prövningsmyndigheten för att underlätta processen. Exempel på när partsansvar föreligger är vid expropriationsmål i fastighetsdomstolen. (ibid.) Delat ansvar är när vissa sakuppgifter införskaffas av myndigheten och andra delar av beslutsunderlaget införskaffas av en eller flera av parterna. Exempel på detta är vid ansökningar för t.ex. koncession. I dessa fall har myndigheten ofta ett uttalat ansvar för att tillräckligt beslutsunderlag tas fram i ärendet. (ibid.) Officialansvar innebär att myndigheten ser till att beslutsunderlaget blir tillräckligt i ärendet. Det införskaffas i stor utsträckning oberoende av parternas egna handlingar. Exempel på officialansvar är lantmäterimyndighetens prövning i fastighetsbildningsärenden, samt Trafikverkets upprättande av vägplan för allmän väg. (ibid.) Utredningsformer I förvaltnings- och processrätten finns det allmänna principer för hur utredningsarbete och beredning ska gå till. Utöver detta finns noggrannare bestämmelser i speciallagstiftningen. I vissa fall finns s.k. grundformer som är normalkarakteristika i processen och undantag från dessa får bara göras om det finns särskilda skäl. Dessa grundformer kan innebära (ibid.): - Skriftlig eller muntlig form för handläggningen - Kungörelser och remisser - Hållande av sammanträden - Utställande av beslutsförslag Begreppet remisser innefattar här all form av konsultation, muntlig och skriftlig, med andra parter. Det kan även finnas formella utredningsmoment som är extraordinära till sin karaktär. Dessa är ytterligare former, utöver de obligatoriska, med syfte att förbättra kvaliteten i beslutsunderlaget och främja processens kostnadseffektivitet, rättssäkerhet mm. Dessa kan innefatta möjligheter till (Ekbäck, 2000, s ): - Muntlig bevisning - Hänskjutning av beslut till högre instans 2.3. Beslut Utifrån beslutsmaterialet avgörs ärendet genom beslut eller dom. Här används beslut som en samlande term för avgörandet. (Ekbäck, 2000, s. 57): Beslutsmyndighetens sammansättning Ibland kan beslutsmyndigheten ha en annan sammansättning än utredningsmyndigheten. Det är även möjligt att det är olika myndigheter som ansvarar för utredning respektive beslut. Det är dock samma fyra huvudklasser för hur beslutsmyndigheten är sammansatt (se Figur 7), som för utredningsmyndigheten, så för en närmare förklaring se avsnitt Utredningsmyndighetens sammansättning (ibid.). 10

Svensk och finsk väglagstiftning en processuell jämförelse

Svensk och finsk väglagstiftning en processuell jämförelse Institutionen för Fastigheter och Byggande Examensarbete nr. 254 Samhällsbyggnad Masternivå, 30 hp Mark- och fastighetsjuridik Svensk och finsk väglagstiftning en processuell jämförelse Författare: Alexandra

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i väglagen (1971:948); SFS 2012:439 Utkom från trycket den 25 juni 2012 utfärdad den 14 juni 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om väglagen (1971:948)

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1995:1649) om byggande av järnväg; SFS 2012:440 Utkom från trycket den 25 juni 2012 utfärdad den 14 juni 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i

Läs mer

Planläggningsprocessen regleras i väglagen (1971:948), lagen om byggande av järnväg (1995:1649) och miljöbalken (1998:808).

Planläggningsprocessen regleras i väglagen (1971:948), lagen om byggande av järnväg (1995:1649) och miljöbalken (1998:808). Så planeras en väg Planläggningsprocessen regleras i väglagen (1971:948), lagen om byggande av järnväg (1995:1649) och miljöbalken (1998:808). PLANLÄGGNING (ÅTGÄRDER ENLIGT STEG 3 OCH 4) Åtgärdsvalsstudie

Läs mer

Lag (1995:1649) om byggande av järnväg

Lag (1995:1649) om byggande av järnväg Lag (1995:1649) om byggande av järnväg 1 kap. Allmänna bestämmelser 1 Med järnväg avses i denna lag spåranläggning för järnvägstrafik. Till en spåranläggning hör spår och de övriga fasta anordningar som

Läs mer

5. Fastställelseprövning

5. Fastställelseprövning 5. Fastställelse prövning 5. Fastställelseprövning Arbetsplanen med miljökonsekvensbeskrivning ska alltid fastställas om projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Detta gäller även ändringar

Läs mer

Planeringssystem för transportinfrastruktur. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Planeringssystem för transportinfrastruktur. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Planeringssystem för transportinfrastruktur Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 16 februari 2012 Catharina Elmsäter-Svärd Lennart Renbjer (Näringsdepartementet)

Läs mer

Att bilda gemensamhetsanläggning för VA Steg för steg

Att bilda gemensamhetsanläggning för VA Steg för steg Att bilda gemensamhetsanläggning för VA Steg för steg Göran Carlsson verksamhetsutvecklare Lantmäteriet Utbildningsdag om gemensamhetsanläggning för vatten och avlopp, Göteborg 2016-04-13 Innehåll Vad

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om mark- och miljödomstolar; SFS 2010:921 Utkom från trycket den 13 juli 2010 utfärdad den 1 juli 2010. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser

Läs mer

Den svenska väglagstiftningen

Den svenska väglagstiftningen 1 (5) Datum 2004-09-06 Beteckning Juridik och upphandling, Förvaltningsrätt Ert datum Er beteckning Gunnar Ahlenius, 0243-752 14 gunnar.ahlenius@vv.se Den svenska väglagstiftningen Historik Den svenska

Läs mer

Upphävande av detaljplan för Värpinge 13:2 och 13:21 m.m. i Lund, Lunds kommun

Upphävande av detaljplan för Värpinge 13:2 och 13:21 m.m. i Lund, Lunds kommun PÄ 15/2016 Upphävande av detaljplan för Värpinge 13:2 och 13:21 m.m. i Lund, Lunds kommun Upprättad Innehåll: Planbeskrivning Plankarta med planbestämmelser PLANBESKRIVNING Upphävande av detaljplan för

Läs mer

PM Stämningsmål. Inledning

PM Stämningsmål. Inledning 1 (5) Mark- och miljödomstolarna PM Stämningsmål I detta PM redovisas huvuddragen av hur handläggningen vid mark- och miljödomstolen går till för stämningsmål. Observera att uppgifterna i detta PM inte

Läs mer

Ändringar i expropriationslagen

Ändringar i expropriationslagen Ändringar i expropriationslagen Nya ersättningsregler i Expropriationslagen samt nya riktlinjer för tillämpningen Lisbet Boberg & Jennie Midler 2011-05-19 1 2011-05-20 Ändringar i expropriationslagen Nya

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om byggande av järnväg; SFS 2012:708 Utkom från trycket den 30 november 2012 utfärdad den 22 november 2012. Regeringen föreskriver följande. Allmänna bestämmelser

Läs mer

Väg eller järnväg på min mark

Väg eller järnväg på min mark Väg eller järnväg på min mark hur får jag ersättning? 2 väg eller järnväg på min mark När en väg eller järnväg ska byggas är syftet att fylla allas behov av bra och ändamålsenliga kommunikationer. Samtidigt

Läs mer

PM Miljöfarlig verksamhet

PM Miljöfarlig verksamhet 1 (6) Mark- och miljödomstolarna PM Miljöfarlig verksamhet I detta PM redovisas huvuddragen av hur handläggningen vid mark- och miljödomstolen går till för ansökningar om tillstånd till miljöfarlig verksamhet

Läs mer

Frågor kring 2009 års renskötselkonvention (Os 2016:27)

Frågor kring 2009 års renskötselkonvention (Os 2016:27) LANTMÄTERIET 1 (5) YTTRANDE 2017-01-13 Dnr: N2016-05385-FJR '])?Y/ / OJ-;2.01f 3751- Näringsdepartementet 103 33 Stockhohn Frågor kring 2009 års renskötselkonvention (Os 2016:27) Näringsdepartementets

Läs mer

Detaljplan för Kalix veterinärstation (Kalix 9:47 m.fl.)

Detaljplan för Kalix veterinärstation (Kalix 9:47 m.fl.) SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Kalix veterinärstation (Kalix 9:47 m.fl.) Kalix kommun, Norrbottens län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planförslaget redovisas på följande handlingar: Plankarta med bestämmelser

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-03-22 Närvarande: F.d. regeringsrådet Leif Lindstam, f.d. justitierådet Lars Dahllöf och justitierådet Ann-Christine Lindeblad. Mark- och miljödomstolar

Läs mer

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl.

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. SAMRÅDSHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. Folkärna S N Avesta kommun Dalarnas län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och

Läs mer

A N T A G A N D E H A N D L I N G

A N T A G A N D E H A N D L I N G 1(5) A N T A G A N D E H A N D L I N G Detaljplan för Kv. Hjulet m.fl. Falkenbergs kommun GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Upprättad 2012-12-21 Reviderad 2013-05-21 1. INLEDNING Detaljplanens syfte är att möjliggöra

Läs mer

Exploateringsavtal. Riktlinjer i Leksands kommun. Fastställd av kommunfullmäktige

Exploateringsavtal. Riktlinjer i Leksands kommun. Fastställd av kommunfullmäktige Exploateringsavtal Riktlinjer i Leksands kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2015-09-21 113 0 Mål Riktlinjerna ska bidra till transparens och ökad tydlighet som medverkar till att en mångfald av aktörer/exploatörer

Läs mer

Artikel till Forskningsseminarium i Fastighetsvetenskap för doktorander och nydisputerade. Malmö högskola 24-25 april 2014

Artikel till Forskningsseminarium i Fastighetsvetenskap för doktorander och nydisputerade. Malmö högskola 24-25 april 2014 Artikel till Forskningsseminarium i Fastighetsvetenskap för doktorander och nydisputerade. Malmö högskola 24-25 april 2014 Av Fredrik Warnquist, Fastighetsvetenskap LTH Fastighetssamverkan Fastighetssamverkan

Läs mer

Vatten Avlopp Kretslopp 2015-03-20

Vatten Avlopp Kretslopp 2015-03-20 Hållpunkter Gemensamt enskilt vatten och avlopp Gemensamhetsanläggning- så här funkar det 20 mars 2015 Ingrid Öhlund Ruth Arvidsson Kommunens VA-planering Olika förutsättningar; genomförande/huvudmannaskap/förvaltning/

Läs mer

Samrådsmöte, Vägplan, GC-väg Örtagården- Västerås

Samrådsmöte, Vägplan, GC-väg Örtagården- Västerås Samrådsmöte, Vägplan, GC-väg Örtagården- Västerås Kvällens upplägg (enligt dagordning) 1 Mötet öppnas 2 Presentation av medverkande 3 Närvarolista 4 Val av justeringsmän 5 Redogörelse för vägplanens prövning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988); SFS 2004:393 Utkom från trycket den 8 juni 2004 utfärdad den 27 maj 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Nya vägar och järnvägar. Så här planerar vi

Nya vägar och järnvägar. Så här planerar vi Nya vägar och järnvägar Så här planerar vi 2 nya vägar och järnvägar När en väg eller järnväg ska byggas är syftet att fylla allas behov av bra och ändamålsenliga kommunikationer. Samtidigt ska den som

Läs mer

Fastighetsbildningslagen. Översikt av lagen Förrättningsformer Ärendegången Olika lösningar på samma problem

Fastighetsbildningslagen. Översikt av lagen Förrättningsformer Ärendegången Olika lösningar på samma problem Fastighetsbildningslagen Översikt av lagen Förrättningsformer Ärendegången Olika lösningar på samma problem Fastighetsbildningslagens systematik 19 kap Fastighetsregister 18 kap Rättegången i Högsta domstolen

Läs mer

U T S T Ä L L N I N G S H A N D L I N G

U T S T Ä L L N I N G S H A N D L I N G 2009-05-28 Genomförandebeskrivning: Drivbänken FABO (Utställningshandling) 1(5) U T S T Ä L L N I N G S H A N D L I N G Detaljplan för del av Kv Drivbänken (f.d. Möllevägsskolan) Falkenbergs kommun Hallands

Läs mer

HALLERNA ETAPP II GENOMFÖRANDEBESKRIVNING. Antagandehandling. Detaljplan för. Stenungsunds kommun, Västra Götaland

HALLERNA ETAPP II GENOMFÖRANDEBESKRIVNING. Antagandehandling. Detaljplan för. Stenungsunds kommun, Västra Götaland Antagandehandling Detaljplan för HALLERNA ETAPP II Stenungsunds kommun, Västra Götaland GENOMFÖRANDEBESKRIVNING GF Konsult AB, Mark och exploatering Uppdragsnummer: 215 550 2 1 INLEDNING En genomförandebeskrivning

Läs mer

Minnesanteckningar från arbetsmöte

Minnesanteckningar från arbetsmöte L A N T M Ä T E R I E T Sida 1 Aktbilaga 4 Minnesanteckningar från arbetsmöte 2013-03-18 Ärendenummer AB124472 Förrättningslantmätare Johan Modig Ärende Anläggningsförrättning berörande Grundvik 1:125

Läs mer

Genomförandebeskrivningen behandlar de organisatoriska, ekonomiska och tekniska åtgärder som behövs för att genomföra detaljplanen för Eds Allé.

Genomförandebeskrivningen behandlar de organisatoriska, ekonomiska och tekniska åtgärder som behövs för att genomföra detaljplanen för Eds Allé. Antagandehandling enligt PBL 1987:10 uppr. aug 2012 rev. maj 2013 Detaljplan för Eds Allé GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Genomförandebeskrivningen behandlar de organisatoriska, ekonomiska och tekniska åtgärder

Läs mer

Lagar om enskilda vägar. En jämförelse mellan svensk och finsk lagstiftning med anledning av REV:s förslag om ändringar i AL.

Lagar om enskilda vägar. En jämförelse mellan svensk och finsk lagstiftning med anledning av REV:s förslag om ändringar i AL. L A N T M Ä T E R I E T PM OM FINLANDSMODELLEN 2013-05-13 1 (12) Lagar om enskilda vägar. En jämförelse mellan svensk och finsk lagstiftning med anledning av REV:s förslag om ändringar i AL. På uppdrag

Läs mer

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING. Antagandehandling Detaljplan för Kinnared 3:12 m fl, Hylte kommun Industriändamål Upprättad 2012-09-06

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING. Antagandehandling Detaljplan för Kinnared 3:12 m fl, Hylte kommun Industriändamål Upprättad 2012-09-06 GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Antagandehandling Detaljplan för Kinnared 3:12 m fl, Hylte kommun Industriändamål Upprättad 2012-09-06 1. INLEDNING Genomförandebeskrivningen redovisar de organisatoriska, tekniska,

Läs mer

Allmän förvaltningsrätt. Vad är förvaltningsrätt? Centrala begrepp. Professor Olle Lundin Juridiska institutionen Uppsala universitet

Allmän förvaltningsrätt. Vad är förvaltningsrätt? Centrala begrepp. Professor Olle Lundin Juridiska institutionen Uppsala universitet Allmän förvaltningsrätt Professor Olle Lundin Juridiska institutionen Uppsala universitet Vad är förvaltningsrätt? Förhållandet mellan myndigheter Förhållandet mellan myndigheter och enskilda Regleringen

Läs mer

INFORMATIONSMÖTE SAMMANLÄGGNING AV

INFORMATIONSMÖTE SAMMANLÄGGNING AV INFORMATIONSMÖTE SAMMANLÄGGNING AV Tångeröds Vägförening, Hövik ga:13 med Höviksnäs Vägförening, Hövik ga:12 Välkomna 2016-05-23 JNNVäg 1 Aktuell situation Plan för sammanläggning Tångeröds vägförening

Läs mer

Boberg 3:122 A N T A G A N D E H A N D L I N G. Detaljplan för bostäder. Falkenbergs kommun P L A N B E S K R I V N I N G

Boberg 3:122 A N T A G A N D E H A N D L I N G. Detaljplan för bostäder. Falkenbergs kommun P L A N B E S K R I V N I N G A N T A G A N D E H A N D L I N G Detaljplan för bostäder Boberg 3:122 Falkenbergs kommun P L A N B E S K R I V N I N G Upprättad 2014-05-14 B74 Laga kraft 2014-12-27 Till detaljplanen hör följande handlingar:

Läs mer

DOM 2014-03-04 Stockholm

DOM 2014-03-04 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060201 DOM 2014-03-04 Stockholm Mål nr F 5477-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-05-16 i mål nr F 1038-13, se bilaga KLAGANDE Naturvårdsverket

Läs mer

Riktlinjer för exploateringsavtal

Riktlinjer för exploateringsavtal Riktlinjer för exploateringsavtal 1 Bakgrund 3 1.1 Syfte 3 1.2 Kommunens organisation 3 1.3 Kommunala avtal 3 2 Tillvägagångssätt 4 2.1 Detaljplaneläggning 4 2.2 Exploateringsavtal 4 3 Exploatering 4 3.1

Läs mer

Bostäder i Nya Kristinedal. Detaljplan för Söbacken 3:4 mfl. Stenungsunds kommun, Västra Götalands län. Genomförandebeskrivning, antagandehandling

Bostäder i Nya Kristinedal. Detaljplan för Söbacken 3:4 mfl. Stenungsunds kommun, Västra Götalands län. Genomförandebeskrivning, antagandehandling Dnr 0461/05 Detaljplan för Söbacken 3:4 mfl Bostäder i Nya Kristinedal Stenungsunds kommun, Västra Götalands län Genomförandebeskrivning, antagandehandling 2013-09-19 1 INLEDNING Genomförandebeskrivningen

Läs mer

PM Vattenverksamhet. Anmälningsplikt eller tillståndsplikt?

PM Vattenverksamhet. Anmälningsplikt eller tillståndsplikt? 1 (6) Mark- och miljödomstolarna PM Vattenverksamhet I detta PM redovisas huvuddragen av hur handläggningen vid mark- och miljödomstolen går till för ansökningar om tillstånd till vattenverksamhet enligt

Läs mer

Upphävande av Tomtindelningar/Fastighetsplaner för fastigheterna Krattan 1 och Yxan 1. I Västerviks kommun

Upphävande av Tomtindelningar/Fastighetsplaner för fastigheterna Krattan 1 och Yxan 1. I Västerviks kommun Kallelse/Samrådshandling KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Enheten för samhällsbyggnad 2014-05-08 Upphävande av Tomtindelningar/Fastighetsplaner för fastigheterna Krattan 1 och Yxan 1. I Västerviks kommun Planbeskrivning

Läs mer

DOM 2015-09-17 Stockholm

DOM 2015-09-17 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060103 DOM 2015-09-17 Stockholm Mål nr F 1396-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, slutliga beslut 2015-01-22 i mål F 4425-14, se bilaga KLAGANDE JM

Läs mer

Anläggningsförrättning för bredband i Käglinge och närliggande områden

Anläggningsförrättning för bredband i Käglinge och närliggande områden Lantmäterimyndigheten Malmö stad Aktbilaga Sida 1 Kallelse 2014-09-17 Ärendenummer Förrättningslantmätare Gösta Jönsson Berörda fastighetsägare m fl Ärende Anläggningsförrättning för bredband i Käglinge

Läs mer

G R A N S K N I N G S H A N D L I N G

G R A N S K N I N G S H A N D L I N G 2011-10-04 Granskning: Stafsinge 5:2 mfl 1(5) G R A N S K N I N G S H A N D L I N G Detaljplan för Stafsinge 5:2 mfl Falkenbergs kommun Hallands län GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Upprättad 2010-06-07 Reviderad

Läs mer

Lång tillståndsprocess för miljöfarlig verksamhet

Lång tillståndsprocess för miljöfarlig verksamhet Lång tillståndsprocess för miljöfarlig verksamhet För fyra år sedan samlades femton miljölagar ihop till en miljöbalk. Den styr nu hur miljöfarlig verksamhet får bedrivas och hur man söker tillstånd för

Läs mer

Tillägg till planbeskrivning

Tillägg till planbeskrivning Sektorn för samhällsbyggnad Samrådshandling September 2014 Ändring av stadsplanen för Hönekulla 1:114 m.fl. SOLÄNGSOMRÅDET i Mölnlycke, Härryda kommun Tillägg till planbeskrivning Planbeskrivningens uppgift

Läs mer

Sammanfattning. Bilaga

Sammanfattning. Bilaga Bilaga Miljöprocessutredningen har genom tilläggsdirektiv fått i uppdrag att se över de rättsregler som gäller för utbyggnad av vindkraft. Bakgrunden är krav på en snabbare och enklare process från projektering

Läs mer

Gång och cykelled mellan Förslöv och Fogdarp inom Båstads kommun, Skåne Län

Gång och cykelled mellan Förslöv och Fogdarp inom Båstads kommun, Skåne Län 2009-05-26 Vägverket 1 Välkomna till markägarsammanträde angående Gång och cykelled mellan Förslöv och Fogdarp inom Båstads kommun, Skåne Län 2009-06-09 kl. 18.00 Förslövs skola, Aulan 2009-07-10 Vägverket

Läs mer

Varför kan inte lantmätaren hantera markavvattningssamfälligheter?

Varför kan inte lantmätaren hantera markavvattningssamfälligheter? Varför kan inte lantmätaren hantera markavvattningssamfälligheter? Ingrid Öhlund lantmätare och senior rådgivare Division Fastighetsbildning Tel 070-57 87 211 Ingrid.ohlund@lm.se Varför?.. Dagens regelsystem

Läs mer

Som sakägare kallas Ni till lantmäterisammanträde.

Som sakägare kallas Ni till lantmäterisammanträde. L A N T M Ä T E R I E T Aktbilaga Kallelse 2013-05-03 Ärendenummer Z111097 Förrättningslantmätare Marie Adolfsson «FirmaTitel» «Namn» «coadress» «Utdelningsadress» «Extrafält» «Postadress» «Fastighet»

Läs mer

Huvudmannaskap för allmänna platser och ansvar för vatten och avlopp

Huvudmannaskap för allmänna platser och ansvar för vatten och avlopp 31/51 Huvudmannaskap för allmänna platser och ansvar för vatten och avlopp Behov av en samlad strategi Östra Tyresö kommer att detaljplaneras successivt för mindre områden och processen kommer sannolikt

Läs mer

Detaljplan för Kroksdal 1:170 Tennistomten

Detaljplan för Kroksdal 1:170 Tennistomten TENNISTOMTEN GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 2010-03-29 ENKELT PLANFÖRFARANDE (SAMRÅDSHANDLING) Detaljplan för Kroksdal 1:170 Tennistomten Tjörns Kommun, Västra Götaland 1. INLEDNING Genomförandebeskrivningen

Läs mer

L A N T M Ä T E R I E T. Anläggningsförrättning berörande Fredön 1:2 m fl fastigheter

L A N T M Ä T E R I E T. Anläggningsförrättning berörande Fredön 1:2 m fl fastigheter L A N T M Ä T E R I E T Sida 1 (5) Protokoll 2010-06-04 Ärendenummer D091082 Förrättningslantmätare Rickard Ljunggren Ärende Anläggningsförrättning berörande Fredön 1:2 m fl fastigheter Kommun: Nyköping,

Läs mer

Detaljplan för MALÖN 1:28 OCH 1:43

Detaljplan för MALÖN 1:28 OCH 1:43 Detaljplan för MALÖN 1:28 OCH 1:43 Orust kommun Västra Götalands län GENOMFÖRANDEBESKRIVNING (UTSTÄLLNINGSHANDLING) Upprättad 2012-08-25 BO-HUS-PLAN AB Arkitekt Boo Widén ORUST KOMMUN Verksamheten för

Läs mer

Plankartan med bestämmelser blir juridiskt bindande efter antagande.

Plankartan med bestämmelser blir juridiskt bindande efter antagande. SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Prästen 3 m.fl. Kalix kommun, Norrbottens län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planförslaget redovisas på följande handlingar: Plankarta med bestämmelser Denna planbeskrivning

Läs mer

Informationsmöte 12-04-04. Lantmäterimyndigheten i Helsingborgs kommun

Informationsmöte 12-04-04. Lantmäterimyndigheten i Helsingborgs kommun Informationsmöte 12-04-04 Ek för Rydebäcks Gård Definitioner Gemensamhetsanläggning = En anläggning som är gemensam för flera fastigheter och som tillgodoser ändamål av stadigvarande a betydelse e för

Läs mer

Samråd på orten Rörbäcksnäs

Samråd på orten Rörbäcksnäs Samråd på orten Rörbäcksnäs 2017-01-12 Projektet och projektmål 2 2017-01-13 Projektet Scandinavian Mountains Airport ska bygga ut och anpassa flygplatsen i Rörbäcksnäs i Malung-Sälens kommun. Eftersom

Läs mer

Detaljplan för Läderlappen 5 m.fl. i Eslöv, Eslövs kommun, Skåne län

Detaljplan för Läderlappen 5 m.fl. i Eslöv, Eslövs kommun, Skåne län PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING UTSTÄLLNINGSHANDLING 1 (5) Detaljplan för Läderlappen 5 m.fl. i Eslöv, Eslövs kommun, Skåne län Rektangel markerar planområdets läge PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

Läs mer

Samrådsmöte. Vägplan(er) Väg 2578 Gång- och cykelväg, Gamla Läckövägen- Alvetorp. Väg 2578 Gång- och cykelväg, Alvetorp - Kyrkhagen

Samrådsmöte. Vägplan(er) Väg 2578 Gång- och cykelväg, Gamla Läckövägen- Alvetorp. Väg 2578 Gång- och cykelväg, Alvetorp - Kyrkhagen Samrådsmöte Vägplan(er) Väg 2578 Gång- och cykelväg, Gamla Läckövägen- Alvetorp Väg 2578 Gång- och cykelväg, Alvetorp - Kyrkhagen Lidköpings Kommun Västra Götalands län 17 Februari 2014 2 2014-02-12 Dagordning

Läs mer

Förslag till ändring av detaljplan för del av Getterö Lilla 2:2, Gryt, Valdemarsviks kommun, Östergötlands län

Förslag till ändring av detaljplan för del av Getterö Lilla 2:2, Gryt, Valdemarsviks kommun, Östergötlands län 1 VALDEMARSVIKS KOMMUN Förslag till ändring av detaljplan för del av Getterö Lilla 2:2, Gryt, Valdemarsviks kommun, Östergötlands län GRANSKNINGSHANDLING 2014-09-10 P L A N B E S K R I N N I N G HANDLINGAR

Läs mer

A N T A G A N D E H A N D L I N G

A N T A G A N D E H A N D L I N G 1(6) A N T A G A N D E H A N D L I N G Detaljplan för del av Skrea 2:39 mfl Falkenbergs kommun Hallands län GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Upprättad 2012-11-20, reviderad 2014-03-18, 2015-06-23 och 2016-03-22

Läs mer

PBL (2010:900) 4 kap 17

PBL (2010:900) 4 kap 17 PBL (2010:900) 4 kap 17 I en detaljplan får kommunen upphäva strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken för ett område, om det finns särskilda skäl för det och om intresset av att ta området i anspråk på det

Läs mer

Detaljplan för Rönnäng 1:267 Bostäder i Kårevik

Detaljplan för Rönnäng 1:267 Bostäder i Kårevik GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 2009-09-21 NORMALT PLANFÖRFARANDE (SAMRÅDSHANDLING) Detaljplan för Rönnäng 1:267 Bostäder i Kårevik Tjörns Kommun, Västra Götaland 2/5 GENOMFÖRANDEBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING Upprättad

Läs mer

Samrådshandling. Detaljplan för GREBBESTAD 2:1 M FL Tanums kommun

Samrådshandling. Detaljplan för GREBBESTAD 2:1 M FL Tanums kommun Samrådshandling Grebbestadsbryggan Detaljplan för GREBBESTAD 2:1 M FL Tanums kommun Genomförandebeskrivning WSP Samhällsbyggnad februari 2010 GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Detaljplan för Grebbestad 2:1 m fl

Läs mer

- MARK OCH PLANERING - 3 JUNI 2015 Dnr 2015/33 DP/ä 225/351

- MARK OCH PLANERING - 3 JUNI 2015 Dnr 2015/33 DP/ä 225/351 ANTAGANDEHANDLING 1 (9) - MARK OCH PLANERING - SAMRÅDSTID 7 april 2015 28 april 2015 ANTAGANDE 11 maj 2015 LAGA KRAFT 3 juni 2015 ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR Diken 1:51 och 1:52 Harbo tätort Heby kommun,

Läs mer

MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN Gunnar Bergström. Tekniskt råd Vänersborgs tingsrätt

MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN Gunnar Bergström. Tekniskt råd Vänersborgs tingsrätt MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN Gunnar Bergström Tekniskt råd Vänersborgs tingsrätt DOMSTOLSAKADEMIN Mark- och miljödomstolen Vänersborg Geografiskt område: Västra Götaland, Halland och Värmland samt halva Örebro

Läs mer

DRIFT OCH UNDERHÅLL AV ENSKILD VÄG

DRIFT OCH UNDERHÅLL AV ENSKILD VÄG DRIFT OCH UNDERHÅLL AV ENSKILD VÄG Drift och underhåll av enskild väg Enskild väg är väg där inte stat, kommun eller annan myndighet är huvudman. Enskild väghållning kan regleras genom lantmäteriförrättning

Läs mer

Fritidshusområde i förändring

Fritidshusområde i förändring Del 1 Planering Fritidshusområde i förändring Från fritidshus till åretruntbostad I Värmdö kommun finns möjligheter till ett attraktivt boende med närhet till storstad, natur och hav. Kommunen har många

Läs mer

Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 1 (6) Stadsbyggnadsförvaltningen 2013-04-17 SBN/2009:154 2.22 Planavdelningen Madeleine Lundbäck

Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 1 (6) Stadsbyggnadsförvaltningen 2013-04-17 SBN/2009:154 2.22 Planavdelningen Madeleine Lundbäck Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 1 (6) Stadsbyggnadsförvaltningen 2013-04-17 SBN/2009:154 2.22 Planavdelningen Madeleine Lundbäck Utställningshandling Utställning 2 + Detaljplan för Hensta

Läs mer

Upphävande av avstyckningsplan 307 samt del av detaljplan 1368 inom fastigheten Båtbyggartorp S:1

Upphävande av avstyckningsplan 307 samt del av detaljplan 1368 inom fastigheten Båtbyggartorp S:1 Granskningshandling november 2013 normalt planförfarande PBL 2010:900 tillämpas Upphävande av avstyckningsplan 307 samt del av detaljplan 1368 inom fastigheten Båtbyggartorp S:1 PLANBESKRIVNING Handlingar

Läs mer

PLANBESKRIVNING UTSTÄLLNINGSHANDLING II DETALJPLAN FÖR DEL AV FASTIGHET KULLTORP 2:2 (KLOCKAREGÅRDEN) I GNOSJÖ KOMMUN

PLANBESKRIVNING UTSTÄLLNINGSHANDLING II DETALJPLAN FÖR DEL AV FASTIGHET KULLTORP 2:2 (KLOCKAREGÅRDEN) I GNOSJÖ KOMMUN PLANBESKRIVNING UTSTÄLLNINGSHANDLING II DETALJPLAN FÖR DEL AV FASTIGHET KULLTORP 2:2 (KLOCKAREGÅRDEN) I GNOSJÖ KOMMUN HANDLINGAR Planbeskrivning Behovsbedömning Plankarta med bestämmelser Fastighetsförteckning

Läs mer

Samråd på orten 24 augusti Cirkulationsplats E45 /Svedjärnsvägen/ Malungsvägen. Välkommen!

Samråd på orten 24 augusti Cirkulationsplats E45 /Svedjärnsvägen/ Malungsvägen. Välkommen! Samråd på orten 24 augusti 2015 Cirkulationsplats E45 /Svedjärnsvägen/ Malungsvägen Välkommen! Agenda 1. Mötets öppnande 2. Presentation 3. Redogörelse för planprocessen 4. Redogörelse för innehållet i

Läs mer

BURLÖVS KOMMUN Kommunledningskontoret

BURLÖVS KOMMUN Kommunledningskontoret BURLÖVS KOMMUN Kommunledningskontoret Ändring av detaljplan nr 202, i Åkarp Burlövs kommun, Skåne län enkelt planförfarande PLANBESKRIVNING inkl. karta och planbestämmelser Ändringen av detaljplanen utgörs

Läs mer

Tekniska nämndens delegationsordning

Tekniska nämndens delegationsordning FÖRFATTNING 1.3.6 Antagen av tekniska nämnden 20/15 Tekniska nämndens delegationsordning Delegation och delegering Beslut i ärenden ska fattas av nämnden. Nämnd har enligt 6 kap 33-38 i Kommunallagen möjlighet

Läs mer

Planprocessen. Genomförandetid. Huvudmannaskap. Ansvarsfördelning

Planprocessen. Genomförandetid. Huvudmannaskap. Ansvarsfördelning 1 (8) Detaljplan för LANEBERG 1:21 m.fl. ARB 520 GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Antagandehandling Upprättad 2011-04-14. Reviderad 2011-06-16 ORGANISATORISKA FRÅGOR Allmänt en redovisar de organisatoriska, tekniska,

Läs mer

VÄGHÅLLNING I LEKSANDS KN

VÄGHÅLLNING I LEKSANDS KN VÄGHÅLLNING I LEKSANDS KN 2010-04-12 1 MÅLSÄTTNING 2010-04-12 Skapa en långsiktigt hållbar vägstandard i Leksand genom att säkerställa en effektiv förvaltning av enskilda vägar med kommunala medel och

Läs mer

Processen för detaljplan från 1 januari Enligt propositionen En enklare planprocess 2013/14:126, reviderad enligt Civilutskottets betänkande

Processen för detaljplan från 1 januari Enligt propositionen En enklare planprocess 2013/14:126, reviderad enligt Civilutskottets betänkande Processen för detaljplan från 1 januari 2015 - Enligt propositionen En enklare planprocess 2013/14:126, reviderad enligt Civilutskottets betänkande 2013/14:CU31 Detaljplaneprocessen enligt 5 kap. PBL från

Läs mer

A N T A G A N D E H A N D L I N G

A N T A G A N D E H A N D L I N G A N T A G A N D E H A N D L I N G Detaljplan för Boberg 3:13 m.fl. Falkenbergs kommun GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Upprättad 2010-03-03 Reviderad 2010-10-26, 2012-05-15 1. INLEDNING Detaljplanens huvudsyfte

Läs mer

Regeringens proposition 2016/17:95

Regeringens proposition 2016/17:95 Regeringens proposition 2016/17:95 Vissa åtgärder för en effektivare och mer ändamålsenlig mark- och miljöprocess Prop. 2016/17:95 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den

Läs mer

Samrådshandling Val av lokalisering. 6 juli Planprocessen. Väg 913, Bjärred-Flädie, delen söder om Flädie

Samrådshandling Val av lokalisering. 6 juli Planprocessen. Väg 913, Bjärred-Flädie, delen söder om Flädie Samrådshandling Val av lokalisering Väg 913, Bjärred-Flädie, delen söder om Flädie 6 juli 2016 Planprocessen Planering av vägprojekt Inför ett vägprojekt genomförs i turordning en undersökning av OM? VAR?

Läs mer

Uppdaterad

Uppdaterad 1 Uppdaterad 2012-03-29 Att söka tillstånd till vattenverksamhet Vattenverksamhet regleras i 11 kap miljöbalken (1998:808) och i lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. För vattenverksamhet

Läs mer

Webbseminarium Planprocessen den 22 mars 2012

Webbseminarium Planprocessen den 22 mars 2012 Webbseminarium Planprocessen den 22 mars 2012 Inledande ord om Översiktsplanering Planbesked Program Den nya typen av enkelt planförfarande Ändring av detaljplan Den kommunala planprocessen Översiktsplaneprocessen

Läs mer

Detaljplan för del av Kronotorparen 17 Inom kommundelen Segeltorp, Huddinge kommun

Detaljplan för del av Kronotorparen 17 Inom kommundelen Segeltorp, Huddinge kommun MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SBN 2013-973 0126K-15789 Antagandehandling Enkelt planförfarande Planbeskrivning Detaljplan för del av Kronotorparen 17 Inom kommundelen Segeltorp, Huddinge kommun

Läs mer

Upprättad 2011-05-02 och reviderad 2011-10-03 Lantmätare Eva Engman (Explo AB) och planarkitekt Åsa Svensson

Upprättad 2011-05-02 och reviderad 2011-10-03 Lantmätare Eva Engman (Explo AB) och planarkitekt Åsa Svensson Diarienummer PBN 2008/0008 214 Detaljplan för SKOGSHÖJD, SÄTILA 2:90 M FL, Sätila, Marks kommun, Västra Götalands län Upprättad 2011-05-02 och reviderad 2011-10-03 Lantmätare Eva Engman (Explo AB) och

Läs mer

informerar Handläggning av ledningsärenden på enskild väg Riksförbundet Enskilda Vägar Riddargatan 35 37 114 57 Stockholm Utgåva mars 2010

informerar Handläggning av ledningsärenden på enskild väg Riksförbundet Enskilda Vägar Riddargatan 35 37 114 57 Stockholm Utgåva mars 2010 informerar Handläggning av ledningsärenden på enskild väg Riksförbundet Enskilda Vägar Riddargatan 35 37 114 57 Stockholm Utgåva mars 2010 1 2 Ledningsfrågor Bakgrund Hela vårt land genomkorsas av en mängd

Läs mer

Anläggningsförrättning avseende omprövning av Sandared ga:4, förvaltad av Sandareds vägförening.

Anläggningsförrättning avseende omprövning av Sandared ga:4, förvaltad av Sandareds vägförening. Lantmäterimyndigheten i Borås Stad Aktbilaga PR1 Sida 1 Protokoll - utkast 2016-09-20 Ärendenummer Förrättningslantmätare Andreas Ekman Ärende Anläggningsförrättning avseende omprövning av Sandared ga:4,

Läs mer

Sid 1 (5) Uppdrag Byggnadsnämnden gav i uppdrag åt Stadsarkitektavdelningen att påbörja planarbete för Hörby 42:1.

Sid 1 (5) Uppdrag Byggnadsnämnden gav i uppdrag åt Stadsarkitektavdelningen att påbörja planarbete för Hörby 42:1. 2014-06-24 Sid 1 (5) ANTAGANDEHANDLING Enkelt planförfarande Dnr: 2013/504 Upprättad: 2014-06-24 Laga kraft: 2014-09-22 Ändring av detaljplan för Hörby 42:1 i Hällevik, Sölvesborgs kommun Syfte Ändringen

Läs mer

Information om fördjupad översiktsplan Ljungsbro/Berg

Information om fördjupad översiktsplan Ljungsbro/Berg 1 (3) Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen 2014 06 10 Dnr Sbn Samhällsbyggnadsnämnden Information om fördjupad översiktsplan Ljungsbro/Berg Länk till planddokumenten: http://www.linkoping.se/bygga-bo/planer-och-projekt/oversiktlig-

Läs mer

Linda Billung (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Linda Billung (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Vissa åtgärder för en effektivare och mer ändamålsenlig mark- och miljöprocess Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 8 december 2016 Peter Hultqvist Linda Billung

Läs mer

DP 357 Del av Snesholm 1:16, Morgongåva tätort. Utlåtande över granskning

DP 357 Del av Snesholm 1:16, Morgongåva tätort. Utlåtande över granskning UTLÅTANDE 1 (5) Ny detaljplan Del av Snesholm 1:16, Morgongåva tätort Heby Utlåtande över granskning Granskning Granskningstiden pågick mellan 30 juni och 5 augusti. Efter granskning om planförslag i ett

Läs mer

Remiss av promemorian En enklare detaljplaneprocess. 3.1 DetaljphmeprMessen katt förenklas

Remiss av promemorian En enklare detaljplaneprocess. 3.1 DetaljphmeprMessen katt förenklas LANTMÄTERIET 1 (6) YTTRANDE 2013-12-09 Dnr 102-2013/3653 Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remiss av promemorian En enklare detaljplaneprocess Regeringskansliets dnr 52013/ 6968/PBB

Läs mer

Bredband på landsbygden och lantmäteriförrättning. För och efternamn xxxx-xx-xx

Bredband på landsbygden och lantmäteriförrättning. För och efternamn xxxx-xx-xx Bredband på landsbygden och lantmäteriförrättning NN För och efternamn xxxx-xx-xx Varför lantmäteriförrättning? Säker tillgång till mark även över tiden! Tydlighet om vad som gäller för exv framtida fastighetsägare

Läs mer

Planprocessen Effektivit, rättssäkert och demokratiskt?

Planprocessen Effektivit, rättssäkert och demokratiskt? Timrå Kommun Miljö & Byggkontoret Planprocessen Effektivit, rättssäkert och demokratiskt? Inledning En detaljplan skapas för en mindre del av kommunen, ofta ett kvarter eller några fastigheter. I planen

Läs mer

Tema om dagvatten på PBL- Kunskapsbanken

Tema om dagvatten på PBL- Kunskapsbanken Tema om dagvatten på PBL- Kunskapsbanken Mikael Jardbrink mikael.jardbrink@boverket.se Vad ska jag prata om Vägledning om dagvatten på PBL Kunskapsbanken Allmänt om regelverken Ansvarsförhållandena Fokus

Läs mer

Spinetten 2 och 6 Inom kommundel Trångsund ANTAGANDEHANDLING. Detaljplan för. Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning PBL 2010:900

Spinetten 2 och 6 Inom kommundel Trångsund ANTAGANDEHANDLING. Detaljplan för. Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning PBL 2010:900 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SBN PL 2011/71.318 0126K-15642 ANTAGANDEHANDLING Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning Detaljplan för Spinetten 2 och 6 Inom kommundel Trångsund PBL 2010:900

Läs mer

Mörbylånga kommun. Genomförandebeskrivning Detaljplan för Stora Frö 16:1 och 16:47 Mörbylånga Kommun. Organisatoriska frågor

Mörbylånga kommun. Genomförandebeskrivning Detaljplan för Stora Frö 16:1 och 16:47 Mörbylånga Kommun. Organisatoriska frågor Genomförandebeskrivning Detaljplan för Stora Frö 16:1 och 16:47 Mörbylånga Kommun Organisatoriska frågor Planförfarande Detaljplaneförslaget har upprättats i överenskommelse med vad planoch bygglagen,

Läs mer

Detaljplan för Hövik 5:1 m.fl. Hövik 5:1 m.fl. Tjörns kommun. Genomförandebeskrivning. Koncept

Detaljplan för Hövik 5:1 m.fl. Hövik 5:1 m.fl. Tjörns kommun. Genomförandebeskrivning. Koncept Detaljplan för Tjörns kommun Koncept 2010-05-17 Detaljplan för Tjörns kommun Koncept 2010-05-05 Beställare: Tjörns kommun 471 80 Skärhamn Beställarens representant: Marcelo Arancibia Konsult: Uppdragsledare

Läs mer

Upphävande av detaljplaner för del av Tuolluvaara industriområde, Kiruna kommun i Norrbottens län HANDLINGAR PLANPROCESSEN

Upphävande av detaljplaner för del av Tuolluvaara industriområde, Kiruna kommun i Norrbottens län HANDLINGAR PLANPROCESSEN PLANBESKRIVNING s. 1(8) Upphävande av detaljplaner för del av Tuolluvaara industriområde, Kiruna kommun i Norrbottens län HANDLINGAR - Plankarta med bestämmelser - Planbeskrivning - Fastighetsförteckning

Läs mer

Ny instansordning för va-mål

Ny instansordning för va-mål Cirkulärnr: 15:46 Diarienr: 15/06745 Nyckelord: Va-mål, va-avgifter, Statens va-nämnd, lagen om allmänna vattentjänster, LAV Handläggare: Anna Marcusson Avdelning: Avdelningen för juridik Datum: 2015-12-30

Läs mer