Svensk och finsk väglagstiftning en processuell jämförelse

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svensk och finsk väglagstiftning en processuell jämförelse"

Transkript

1 Institutionen för Fastigheter och Byggande Examensarbete nr. 254 Samhällsbyggnad Masternivå, 30 hp Mark- och fastighetsjuridik Svensk och finsk väglagstiftning en processuell jämförelse Författare: Alexandra Högblom Moisio Stockholm 2013 Handledare: Hans Mattsson, KTH Arvo Vitikainen, Aalto universitet

2 Master of Science thesis Title Swedish and Finnish road legislation a procedural comparison Authors Alexandra Högblom Moisio Department Real Estate and Construction Management Master Thesis number 254 Supervisor Hans Mattsson, KTH Arvo Vitikainen, Aalto University Keywords roads, road legislation, Sweden, Finland, comparison Abstract The purpose of this thesis is to make a procedural comparison between Swedish and Finnish road legislation, concerning the planning and construction of state, private and municipal roads, as well as providing an overview of each country s road legislation. To accomplish this, a general procedural model that was presented in Ekbäck s doctoral thesis from 2000, is used. There different types of decisions were presented; permissibility, claim and compensation. In Sweden, permissibility and claim for state roads are regulated in a road plan, according to the Road Act. The compensation issue can be solved either through an agreement or through a court procedure according to the Expropriation Act. In Finland, the permissibility of a state road is examined in a road plan according to the Highways Act. Claim and compensation requires a cadastral procedure according to the 5th Chapter in the Highways Act. The legislation for planning and construction of private roads are very similar in Sweden and Finland. In Sweden the Joint Facilities Act regulates permissibility, claim and compensation. In Finland, these issues are regulated in the Private Road Act. In Finland, however, the Private Road Act only regulates roads, while in Sweden also parks, playgrounds, water and sewerage amongst others can be regulated according to the Joint Facilities Act. For municipal roads the permissibility is examined according to the Planning and Building Act in Sweden and according to the Land Use and Building Act in Finland. These procedures are very similar. In Sweden, however, there are three-four instances for appeal of detailed development plans, while in Finland there are two instances. Claim and compensation in Sweden can be performed through a reallotment according to the Property Formation Act, or through appeal for compulsory purchase to the Land Court according to the Expropriation Act. In Finland a cadastral procedure according to the Property Formation Act is used for new detailed development plans. For modification of existing detailed development plans a cadastral procedure for compulsory purchase according to the Act of Compulsory Purchase. There are pros and cons with the processes in both countries; the Swedish procedures for state road can be seen as more efficient, and the Finnish procedures as more legally safe, while for municipal road it might be the opposite, but there both countries might have a possible procedure too much. i

3 Examensarbete Titel Svensk och finsk väglagstiftning en processuell jämförelse Författare Alexandra Högblom Moisio Institution Fastigheter och byggande Examensarbete Masternivå nummer 254 Handledare Hans Mattsson vid KTH, Arvo Vitikainen vid Aalto universitet Nyckelord vägar, väglagstiftning, Sverige, Finland, jämförelse Sammanfattning Syftet med detta arbete är att göra en processuell jämförelse mellan svensk och finsk väglagstiftning, rörande planering och nybyggnation av statlig, enskild och kommunal väg, samt att ge en överblick över respektive lands väglagstiftning. För att utföra detta används en generell processmodell som presenterades i Ekbäcks doktorsavhandling från år Där redovisades olika typer av beslut; tillåtlighet, ianspråktagande och ersättning. I Sverige regleras tillåtlighet och ianspråktagande för statlig väg i en vägplan enligt väglagen. Ersättningsfrågan kan lösas antingen genom en överenskommelse eller genom en domstolsprocess enligt expropriationslagen. I Finland prövas frågan om tillåtlighet för statlig väg i en vägplan enligt landsvägslagen. Ianspråktagande och ersättning sker via en landsvägsförrättning enligt 5 kap. landsvägslagen. Lagstiftningen för planering och byggande av enskild väg är mycket lika i Sverige och Finland. I Sverige reglerar anläggningslagen frågor om tillåtlighet, ianspråktagande och ersättning. I Finland regleras samma frågor i lagen om enskilda vägar. En skillnad är att i Finland reglerar lagen om enskilda vägar endast vägfrågor, medan i Sverige kan även parkmark, lekplatser, vatten och avlopp mm. regleras enligt anläggningslagen. Tillåtligheten för kommunal väg prövas enligt plan- och bygglagen i Sverige och enligt markanvändnings- och bygglagen i Finland. Dessa båda förfaranden är processuellt mycket lika. I Sverige finns tre-fyra instanser för överklagande av detaljplaner, medan i Finland finns det två instanser. Ianspråktagande och ersättning kan i Sverige antingen ske genom en fastighetsreglering enligt fastighetsbildningslagen, eller genom att väcka talan om inlösen i mark- och miljödomstolen enligt expropriationslagen. I Finland sker detta istället genom en fastighetsförrättning enligt fastighetsbildningslagen vid nya detaljplaner. Vid ändringar av befintliga detaljplaner sker en inlösningsförrättning enligt inlösningslagen. Det finns för- och nackdelar med båda ländernas processer; för statlig väg kan de svenska processerna ses som mer effektiva och de finska som mer rättssäkra, medan för kommunal väg kan det delvis vara tvärtom, men där har kanske båda länderna en möjlig fullföljdsprocess för mycket. ii

4 Förord Detta examensarbete har gjorts i ett samarbete mellan KTH i Stockholm, Sverige och Aalto universitet i Esbo, Finland. Även det svenska Lantmäteriet är uppdragsgivare. En stor del av arbetet genomfördes under hösten 2012 vid institutionen för markanvändning vid Aalto universitet i Esbo, för att sedan färdigställas i Stockholm. Vistelsen i Finland har underlättats av stipendium från ERASMUS och resestipendium KTH. Planerna på att göra ett examensarbete i Finland började redan våren 2011 under min utbytestermin i Jyväskylä, där jag studerade finska. Detta var av stort värde när jag gick kurser i finsk fastighetsrätt under hösten 2012 i Esbo, parallellt med skrivandet av examensarbetet. Att göra en jämförelse mellan svensk och finsk lagstiftning känns naturligt för mig som både är svensk och finsk medborgare, född och uppväxt i Sverige i Stockholm, men med rötterna i Karelen i Finland. Detta arbete hade inte varit möjligt att göra utan hjälp från många personer som jag skulle vilja tacka. Först vill jag varmt tacka mina bägge handledare, professor emeritus Hans Mattsson vid KTH samt professor Arvo Vitikainen vid Aalto universitet för ovärderlig hjälp och stöd under hela processen. Vidare vill jag rikta ett varmt tack även till: Professor Kauko Viitanen som välkomnade mig till Aalto universitet och institutionen för markanvändning. Tekn. lic. Seija Kotilainen samt lantmätare Mikael Still vid Lantmäteriverket i Finland för att jag fick ta del av värdefull sakkunskap och insikt i de finska förhållandena. Lantmätare Peter Wiström vid Lantmäteriet i Sverige för granskning av innehåll och respons rörande de svenska förhållandena. Docent Peter Ekbäck, utan vars doktorsavhandling denna studie inte hade haft sin nuvarande utformning, för att inte nämna alla kurser vid KTH. Sedan vill jag särskilt tacka er som granskat arbetet, för eventuella resterande felaktigheter ansvar jag ensam. Ett stort tack även till alla som på olika sätt har underlättat vistelsen i Helsingfors och det praktiska kring utbytesterminen samt lyst upp min tillvaro i Stockholm och Helsingfors: Kollegor vid institutionen för markanvändning, studiekamrater och vänner vid Aalto universitet och Teknologföreningen i Otnäs, ni gjorde min höst i Otnäs till ett minne för livet. Internationella koordinatorer vid KTH och Aalto för all hjälp med det praktiska; alla blanketter, tillstånd och frågor. Kollegor och chefer vid Lantmäteriet i Stockholm som med uppmuntran och förståelse underlättat slutförandet av arbetet. Studiekamrater och vänner vid KTH, i Stockholm, i Finland och i resten av världen, ingen nämnd, ingen glömd. Slutligen min familj som alltid funnits där. Stockholm juni 2013, Alexandra Högblom Moisio iii

5 Förkortningar Sverige: AL Anläggningslag (1973:1149) ExL Expropriationslag (1972:719) EVL Lag (1939:608) om enskilda vägar FBL Fastighetsbildningslag (1970:988) FL Förvaltningslag (1986:223) LOM Lag (2010:921) om mark- och miljödomstolar HD Högsta domstolen JB Jordabalk (1970:994) KL Kommunallag (1991:900) LM Lantmäterimyndigheten MB Miljöbalk (1998:808) MKB Miljökonsekvensbedömning (även i Finland) MMD Mark- och miljödomstolen MMÖD Mark- och miljööverdomstolen PBL Plan- och bygglag (2010:900) RB Rättegångsbalk (1942:740) SFL Lag (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter VägF Vägförordning (2012:707) som ersätter: VägK Vägkungörelse (1971:954) upphävd VägL Väglag (1971:948) ÄrendeL Lag (1996:242) om domstolsärenden Finland: FBLf Fastighetsbildningslag /554 FVL Förvaltningslag /434 InlL Lag om inlösen av fast egendom och särskilda rättigheter /603 JBf Jordabalken /540 LEV Lagen om enskilda vägar /358 LMV Lantmäteriverket LVL Landsvägslag /503 MBF Markanvändnings- och byggförordning /895 MBL Markanvändnings- och bygglagen /132 NTM-central Närings- trafik och miljöcentral RBf Rättegångsbalk /4 iv

6 Ordlista Finlandssvenska - Svenska termer Förrättningsingenjör Inlösning Jorddomstol Lantmäteribyrå Lantmäteriverket (Maanmittauslaitos) NTM-central Outbrutet område Samkommun Styckning Trafikverk (Liikennevirasto) Vägavgift Vägdelägare Vägenhet (i väglag) Vägförrättning Väglag Växelverkan Ägoreglering = Förrättningslantmätare = Inlösen = Motsvarar mark- och miljödomstolen = Finskt lantmäterikontor = Lantmäteriet i Finland se ovan = Närings- trafik och miljöcentral som delvis motsvarar länsstyrelsen, men bara för vissa funktioner = Sålt, men ännu ej avstyckat område = Kommunalförbund (samarbetsform mellan kommuner) = Avstyckning =Trafikverk se ovan = Vad varje vägdelägare ska betala, beräknas från vägenheterna = Deltagare i väglaget = Andelstal (i gemensamhetsanläggning) = Motsvarar anläggningsförrättning, men enbart för vägar = Samfällighetsförening för väg = Samråd = Fastighetsreglering Planhierarki: Finland Landskapsplan Generalplan/Gemensam detaljplan för flera kommuner Detaljplan Sverige Regionplan - Översiktsplan - Detaljplan Färgöversikt tabeller: Färgöversikt i tabeller Typ av väg: Statlig väg Statlig/kommunal väg Enskild väg Kommunal väg Kommunal väg Undergrupp innanför detaljplan utanför detaljplan (Sverige) Typ av åtgärd: Första åtgärd Fullföljdsåtgärder Fristående förrättning Första åtgärd Första åtgärd Tillämplig lag: VägL, LVL ExL, InlL, FBL, FBLf AL, LEV PBL, MBL ExL Möjliga beslutstyper Tillåtlighet x (x) x x x Ianspråktagande x x x Ersättning x x v

7 Innehåll 1. Inledning Introduktion och bakgrund Det svenska och finska vägnätet Lagstiftning Aktörer Syfte Metod Avgränsningar Disposition Relaterade arbeten Teoretisk bakgrund Förfaranden vid planering och markåtkomst; en rättsekonomisk analys Initiering Utredning Utredningsmyndighetens sammansättning Utredningspliktens fördelning mellan parter och utredningsmyndighet Utredningsformer Beslut Beslutsmyndighetens sammansättning Beslutsrättens fördelning mellan parter och beslutsmyndighet Beslutstyper Överklagande Förfarandetyper Kombinerade förfaranden Sverige: Statlig väg Väglagen Lagstiftningens tillämpningsområde Vägplan Ianspråktagande Ersättning Väglagen processuellt Inlösen enligt Expropriationslagen processuellt vi

8 Initiering Utredning Beslut Överklagande Sverige: Enskild väg Anläggningslagen Gemensamhetsanläggning Historik Allmänt Processuellt Sverige: Kommunal väg Plan- och bygglagen Allmänt Allmänna och enskilda intressen Plan- och bygglagens medel Detaljplan Plan- och bygglagen - Processuellt Ianspråktagande och ersättning av vägar enligt detaljplan Allmänna platser med kommunalt huvudmannaskap Allmänna trafikanläggningar på kvartersmark Förfarande fastighetsreglering enligt FBL Kommunala vägar utanför detaljplan Allmänna platser med enskilt huvudmannaskap (AL) Enskilda vägar på kvartersmark (AL) Finland: Statlig väg Landsvägslag Generellt om lagen Definitioner Planering av landsväg Utredningsplan Vägplan Växelverkan Begränsningar i markanvändningen för områden utanför landsvägsområdet Särskilda bestämmelser Processuellt Landsvägsförrättning Landsvägslagen 5:e kapitlet generellt Förrättningsförfarande Ersättning Överklagande Registrering Processuellt Finland: Enskild väg vii

9 7.1. Lag om enskilda vägar Allmänt Vägrätt Väghållningsskyldighet Ersättningar Vägförrättning Vägnämndens ansvar Väglag och dess organ Om vägdelägare som inte bildar väglag Ansvar på grund av väghållning Annan användning av väg och användning av annan mark tillfälligt såsom väg Indragning av väg och upphävande av rättigheter som är förknippade med väg Statligt och kommunalt bidrag för väghållning Överklagande Processuellt Finland: Kommunal väg Markanvändnings- och bygglag Allmänna bestämmelser Myndigheter Riksomfattande mål för områdesanvändningen Planering på landskapsnivå Generalplan Gemensam generalplan för flera kommuner Detaljplan Planläggningsförfarande och växelverkan Tomtindelning Gator och andra allmänna områden Ersättning för kommunernas kostnader för samhällsbyggande Överlåtelse och inlösning av mark Ersättning Byggande Tillståndsplikt för byggande och andra åtgärder Tillståndsförfarande och tillståndsprövning Arrangemang i anslutning till byggandet Ändringssökande och myndighetens rättelseuppmaning Särskilda bestämmelser Processuellt Fastighetsbildningslagen och inlösningslagen Allmänt FBLf Inlösningslagen, InlL Komparativ analys Statlig väg Allmänt viii

10 9.1.2.Tillåtlighet och ianspråktagande enligt Väglagen (Sverige) Tillåtlighet enligt Landsvägslagen (Finland) Ersättning enligt expropriationslagen (Sverige) Ianspråktagande och ersättning enligt landsvägslagen 5:e kapitel (Finland) Enskild väg Allmänt Anläggningslagen (Sverige) Lagen om enskilda vägar (Finland) Sammanfattning Kommunal väg Allmänt Plan- och bygglagen (Sverige) Markanvändnings- och bygglagen (Finland) Expropriationslagen alternativt fastighetsbildningslagen (Sverige) Inlösningslagen alternativt fastighetsbildningslagen (Finland) Expropriationslagen (Sverige) Aktörer Slutsatser Statlig väg Enskild väg Kommunal väg Vidare studier Referenser ix

11 1. Inledning 1.1. Introduktion och bakgrund Vägar är en central del av samhällets infrastruktur, i Sverige finns ett vägnät som är ca km långt, och i Finland är det ca km. Planering och byggande av väg regleras av en mängd lagar. Lagstiftningen kan inte vara statisk, utan är i ständig, om än långsam, förändring för att motsvara de krav samhället ställer. Detsamma gäller de lagstyrda processer som används för planering och byggande av väg. Det är nödvändigt att dessa processer fungerar rättsäkert och effektivt för att främja ett välfungerande samhälle. Ett sätt att utveckla och förbättra lagstiftningen och processerna är att jämföra de svenska lagarna och processerna med liknande lagar och processer i andra länder, för att se hur de har byggt upp sitt system. I grunden är det samma problem som ska lösas, oavsett vilket land som studeras, eftersom det är av vikt för alla länder att ha tillgång till ett fungerande vägnät, oavsett hur det juridiska systemet ser ut. Stora skillnader i de juridiska systemen kan dock försvåra jämförelsen, då det kan vara svårt att identifiera tillräckligt med gemensamma nämnare för att kunna göra en meningsfull analys. Därför finns det en stor poäng i att studera länder med liknande juridiska system som Sverige. Inom Norden är lagstiftningarna mycket lika varandra, jämfört med resten av Europa och världen, och i Finland är lagstiftningen mest lik den svenska. Detta på grund av den långa gemensamma historien som ett enda land (drygt 650 år), men även på grund av ett omfattande informationsutbyte sedan delningen år Därför är det är högst relevant att göra jämförande studier mellan Sverige och Finland, för att se vilka likheter och skillnader som finns, och för att ge inspiration till utveckling av den egna lagstiftningen Det svenska och finska vägnätet Sverige Det svenska vägnätet består av: km kommunala gator och vägar km statliga vägar km enskilda vägar, varav en stor del är skogsbilvägar km av de enskilda vägarna får statsbidrag ska därför hållas öppna för allmän trafik. Statsbidrag prövas av Trafikverket, men även kommuner kan ge bidrag till enskild väghållningen. (Trafikverket Sverige, 2013 b; Ekbäck, 2008) I det statliga vägnätet finns ca broar, ett tjugotal tunnlar samt 37 färjeleder. Ca 20 % av de statliga vägarna består av grusväg. De flesta av dessa återfinns i skogslänen, då vägbeläggningen avgörs utifrån hur mycket trafik som går på vägen. (Trafikverket, 2012) Även om de statliga vägarna är färre sett till antal km så är antalet fordonskm 56 miljarder per år på de statliga vägarna. Motsvarande siffra för de kommunala gatorna och vägarna är 24 miljarder fordonskm per år. (Trafikverket Sverige, 2012 a) Finland Vägnätet i Finland består av landsvägar, kommunala gatunät samt enskilda vägar. Trafikverket underhåller och utvecklar det statliga vägnätet tillsammans med de regionala närings-, trafik- och miljöcentralerna (NTM-centraler). 1

12 Hela vägnätets längd är ca km. Av detta är ca km enskilda vägar och skogsbilvägar och km är kommunala gatunät. Trafikverket ansvarar för landsvägarna som har en längd av ca km. Av dessa är ca km huvudvägar som består av riksoch stamvägar (rött och grönt på kartan i Figur 1), varav drygt 700 km är motorvägar. Den största delen av vägarna, km består av region- och förbindelsevägar, men de har bara en dryg tredjedel av trafiken. Det finns även km gång- och cykelvägar. Hälften av vägarna är lågtrafikerade och ca 65 % eller ca km är belagda. På landsvägarna finns det ca broar i Finland och varje år byggs nya broar. (Trafikverket Finland, 2013 a) Figur 1 - Finlands vägnät (Norell, 2007 s. 18) 2

13 Lagstiftning Sverige I Sverige finns lagstiftning som gäller planering och byggande av statlig väg främst i väglagen. Genom framtagande och godkännande av en vägplan beslutas om tillåtligheten för projektet, men därigenom löses även frågor om ianspråktagandet av marken. För frågor om ersättning gäller expropriationslagens bestämmelser. För planering och byggande av enskild väg är anläggningslagen tillämplig, som även hänvisar till fastighetsbildningslagens bestämmelser. Tillåtlighet, ianspråktagande och ersättning regleras i en anläggningsförrättning. För kommunala gator och vägar gäller främst plan- och bygglagen för att besluta om tillåtligheten i en detaljplan. För att ta marken i anspråk finns två olika sätt, antingen en domstolsprocess enligt expropriationslagen, eller en fastighetsreglering enligt fastighetsbildningslagen vilket är vanligare. En översikt över svensk och finsk lagstiftning samt aktörer finns i Tabell Finland I Finland finns lagstiftning för planering och byggande av statlig väg främst i landsvägslagen. Även där tas en vägplan fram som reglerar tillåtligheten för vägbyggande. Ianspråktagande och ersättning för marken löses dock genom en landsvägsförrättning enligt femte kapitlet landsvägslagen. För planering och byggande av enskild väg är lagen om enskilda vägar tillämplig, där hänvisningar finns till den finska fastighetsbildningslagens bestämmelser. I en enskild vägförrättning regleras tillåtlighet, ianspråktagande och ersättning. För kommunala gator och vägar gäller främst markanvändnings- och bygglagen, där beslut om tillåtlighet fattas i och med fastställandet av detaljplan för området. För att ta mark i anspråk för allmän plats för en ny detaljplan används styckningsförrättning enligt fastighetsbildningslagen, och är det fråga om förändringar i befintliga detaljplaner används en inlösningsförrättning enligt inlösningslagen, som även den till viss del hänvisar till fastighetsbildningslagen Aktörer Sverige För planering och byggande av statlig väg har Trafikverket väghållningsansvaret, och verkets regionala förvaltning är väghållningsmyndighet. Om överenskommelse om ersättning inte kan nås väcks talan vid den mark- och miljödomstol inom vars verksamhetsområde ärendet ligger. Förrättningar enligt anläggningslagen handläggs av lantmäterimyndigheten. Kommunen är ansvarig för att upprätta detaljplaner enligt plan- och bygglagen. För ianspråktagande och ersättning väcks antingen talan vid en mark- och miljödomstol, eller ansöks om en fastighetsbildningsförrättnings hos lantmäterimyndigheten. 3

14 Finland Den NTM-central som är behörig för området är väghållningsmyndighet och ansvarig för planering och byggande av statlig väg. Trafikverket godkänner sedan och fastställer vägplaner för statlig väg. Landsvägsförrättningar handläggs av lantmäteribyrån som ansvarar för det berörda området. Enskilda vägförrättningar handläggs av behörig lantmäteribyrå för området. Kommunen är ansvarig för att upprätta detaljplaner enligt markanvändnings- och bygglagen. Både styckningsförrättningar och inlösningsförrättningar handläggs av behörig lantmäteribyrå för området. Tabell 1 - Översikt väglagstiftning och aktörer Översikt Typ av väg Land Lagstiftning Aktör Beslutstyp Statlig Sv VägL Trafikv. Tillåtlighet, ianspråktagande Fi LVL NTM/Trafikv. Tillåtlighet Sv ExL MMD Ersättning Fi LVL 5 kap LM Ianspråktagande, ersättning Enskild Sv AL LM Tillåtlighet, ianspråktagande, ersättning Fi LEV LM Tillåtlighet, ianspråktagande, ersättning Kommunal Sv PBL Kommunen Tillåtlighet Fi MBL Kommunen Tillåtlighet Sv ExL MMD Ianspråktagande, ersättning Sv FBL LM Ianspråktagande, ersättning Fi InlL LM Ianspråktagande, ersättning Fi FBLf LM Ianspråktagande, ersättning Sv ExL Regeringen Tillåtlighet 4

15 1.2. Syfte Det främsta syftet med detta arbete är att jämföra svensk och finsk lagstiftning ur processuell synvinkel för planering och byggande av nya vägar. I detta innefattas statliga vägar, kommunala vägar och enskilda vägar. Syftet är även att ge en överblick över den omfattande lagstiftningen som rör planering och byggande av vägar i respektive land samt öka förståelsen för det andra landets system. I komparativa studier mellan olika länder finns stor risk för missförstånd och språkförbistring gällande begrepp som kan betyda olika saker i länderna, eller olika begrepp med samma innebörd. För att undvika detta och för att skapa en ökad förståelse hos läsarna har lagstiftningen förklarats utförligt. Detta bidrar till en ökad förståelse kring terminologin i länderna och förhoppningen är att det minskar risken för missförstånd, och kan även vara till glädje för den nyfikne. Syftet är inte att undersöka hur lagarna tillämpas materiellt, utan detta är en processuell studie, som använder en generell processmodell från Ekbäcks doktorsavhandling (2000, s. 53) för att studera de olika lagstiftningarna som rör planering och byggande av väg Metod Arbetet baseras på studium av de aktuella lagstiftningarna i respektive land. Dessa analyseras och systematiseras utifrån Ekbäcks processmodell (2000, s. 53), men även utifrån Ekbäcks förfarandemodeller (2000, s. 62). Utifrån dessa modeller jämförs lagstiftningarna processuellt. Eftersom syftet är att studera processen för planering och byggnation av ny väg, studeras hela processen där frågor om tillåtlighet, ianspråktagande och ersättning behandlas. Då dessa frågor kan behandlas i olika lagar och i olika processer behöver ofta flera lagar och processer studeras för att nå fram till ett resultat. Detta utförs för varje typ av väg, dvs. statlig, enskild och kommunal, och för bägge länderna. Slutligen jämförs processerna i Sverige med motsvarande process i Finland och skillnader och likheter analyseras. För att få ökad förståelse för lagstiftningen har även litteratur som behandlar aktuella lagar studerats, samt information från berörda myndigheter. Litteratur rörande det finska fastighetsrättsliga systemet i allmänhet som finns tillgänglig på engelska har lästs, men den är inte detaljerad när det kommer till frågor som rör väglagstiftning. Eftersom litteratur rörande finsk lagstiftning främst finns på finska, har jag gått kurser inom finsk fastighetsrätt vid Aalto universitet i Helsingfors. Detta för att öka min förståelse av hela det finska fastighetsrättsliga systemet samt för att minska risken för missförstånd och språkförbistring. Den finska lagstiftningen finns tillgänglig på finlandssvenska, men dess terminologi överensstämmer inte alltid med den rikssvenska terminologin inom juridik i allmänhet och fastighetsrätt i synnerhet. Intervjuer i semi- strukturerad form har även hållits med lantmätare Mikael Still som är verksam inom det finska lantmäteriet och som arbetar särskilt med frågor som rör förrättningar enligt enskilda väglagen, samt med tekn. lic. Seija Kotilainen som för närvarande forskar i frågor som rör ianspråktagande och ersättning av mark för byggnation av statlig väg. Språkligt Den finlandssvenska terminologin i vissa fall skiljer sig från den rikssvenska terminologin. I stort har rikssvenska termer används, men vissa finlandssvenska begrepp har behållits, eftersom de är vedertagna och är de termer som finns i den finska lagstiftningen. Till exempel 5

16 heter inlösen inlösning i Finland, en förrättningslantmätare benämns förrättningsingenjör, avstyckning kallas styckning mm. Detta kan upplevas aningen förvirrande för läsaren, och för att underlätta finns en ordlista i början av arbetet med de finlandssvenska termerna som är vanligast i uppsatsen och som skiljer sig från den svenska terminologin. Där finns även två finska ord inlagda, på begäran. Användandet av stor bokstav i början av exempelvis myndighetsnamn skiljer sig även mellan länderna, och sedvanlig användning i respektive land har följts. Det är följaktligen genomtänkt att det är Högsta domstolen i Sverige, respektive högsta domstolen i Finland, och inte ett misstag Avgränsningar Denna studie jämför enbart svensk och finsk lag. Enbart lagstiftning som rör planering och byggnation av ny väg studeras. Detta innebär att bestämmelser som rör ändring eller upphävande av väg inte ingår. Eftersom det är en processuell studie studeras inte heller materiella bestämmelser särskilt ingående, även om de till viss del ingår för att öka förståelsen för det processuella. Till varje lag finns ofta även förordningar, föreskrifter mm. Dessa studeras inte alltför ingående, eftersom fokus är på det processuella. Detsamma gäller propositioner, utredningar mm. Materialet är ändå så omfattande att ytterligare djup inte är nödvändigt. Eventuell ändring av lagstiftning som skett efter 1 januari 2013 har inte tagits i beaktande. Vad gäller planering av statlig väg fokuseras på processen att ta fram en vägplan, samt efterföljande processer för ianspråktagande och ersättning, men inte processer för tidigare mer övergripande planer eller bestämmelser. För enskild väg gäller även här att det enbart rör nybyggnation av väg, dvs. omprövningar ingår inte. För kommunal väg fokuseras även här på processen för att ta fram en detaljplan, samt efterföljande processer för ianspråktagande och ersättning, men ej tidigare mer översiktliga planprocesser eller bestämmelser. Sammanfattningsvis studeras det processuella förfarandet för planering och byggnation av ny statlig, enskild och kommunal väg i Sverige och Finland med hjälp av Ekbäcks processmodell (2000) Disposition I kapitel 2 beskrivs Ekbäcks generella processmodell och förfarandemodell vilket är den teoretiska bakgrunden till studien. Där definieras även många begrepp. I kapitel 3-5 beskrivs den svenska lagstiftningen rörande planering och nybyggnation av väg. Kapitel 3 beskriver lagstiftningen som gäller för statlig väg, kapitel 4 handlar om enskild väg och kapitel 5 handlar om kommunal väg. I vart och ett av kapitel 3-5 redovisas först en översikt över lagstiftningen, följt av en processuell studie där lagstiftningen systematiseras utifrån den generella processmodellen. I översikten av lagstiftningen följer presentationen i huvudsak ordningen i respektive lag. Samma sak sker för den finska lagstiftningen för vägar i kapitel 6-8, där kapitel 6 behandlar lagstiftning för planering och byggande av statlig väg, kapitel 7 beskriver lagstiftning för enskild väg och kapitel 8 lagstiftning för kommunal väg. I kapitel 9 görs en komparativ analys där likheter och skillnader i svensk och finsk lagstiftning jämförs. Där jämförs och analyseras processerna för planering och byggande av väg i Sverige och Finland; först processerna kring statlig väg, sedan för enskild och slutligen för kommunal väg. I kapitel 10 presenteras uppsatsens slutsatser uppdelade på statlig, enskild och kommunal väg, slutligen ges förslag till vidare studier. I kapitel 11 återfinns referenser. 6

17 1.6. Relaterade arbeten De examensarbeten som gjorts tidigare har jämfört andra fenomen inom svensk och finsk rätt. Nämnas kan exempelvis Andersson & Larsson (2002) som jämförde avstyckning och Edén & Fors (2006) som jämförde lämplighetsprövningen vid fastighetsbildning utanför planlagt område. Ericsson och Lindholm (1995) jämförde markåtkomst och ersättning för allmän väg, järnväg samt kraftledning i Sverige, Norge och Finland, och är det arbete som ligger närmast. Skillnaden är att de fokuserade mer på själva markåtkomsten och särskilt ersättningen, och inom andra lagar och även andra länder. De följde inte en processuell modell och beskrev väglagstiftningen endast ytligt. Framförallt har mycket lagstiftning inom både Sverige och Finland hunnit ändrats sedan 1995, så det finns motiv för en ny studie inom samma område. Figur 2 Enskild väg (Trafikverket Sverige, 2013 b) 7

18 2. Teoretisk bakgrund Förfaranden vid planering och markåtkomst; en rättsekonomisk analys I denna uppsats används den generella modellen för analys av planerings- och markåtkomstprocesser som presenteras i Ekbäcks doktorsavhandling Förfaranden vid planering och markåtkomst; en rättsekonomisk analys från år 2000 (s. 53) (se Figur 3). Hela det arbetet strukturerar upp förfarandereglerna vid planering och markåtkomst i flera olika typer av förfaranden: administrativa, förrättnings- och rättegångsförfaranden. Därefter görs en rättsekonomisk analys för att undersöka om de egenskaper som identifierats i hur de olika förfarandereglerna är utformade är ekonomisk effektiva. Detta är dock ett mycket omfattande verk som strukturerar upp hela den svenska speciella fastighetsrätten, i denna uppsats ska bara de processuella aspekterna av de valda lagarna studeras. En generell processmodell INITIERING Formell rätt att anhängiggöra UTREDNING Utredningsmyndighetens sammansättning Utredningspliktens fördelning mellan parter och utredningsmyndighet Utredningsformer BESLUT Beslutsmyndighetens sammansättning Beslutsrättens fördelning mellan parter och beslutsmyndighet Beslutstyper ÖVERKLAGANDE Överklagandeväg Figur 3 - En generell processmodell (efter Ekbäck, 2000 s. 53) 2.1. Initiering Sättet som ett markåtkomstärende hos en myndighet formellt kan initieras på kan delas in i två huvudklasser (Ekbäck, 2000, s. 54) (se Figur 4): Formell rätt att anhängiggöra Enskilt initiativ Officialinitiativ Figur 4 - Formell rätt att anhängiggöra (efter Ekbäck, 2000, s. 54) Enskilt initiativ innebär att markförvärvare, markägare eller någon annan sakägare har rätt att starta en formell prövningsprocess. Formen för detta kan vara en ansökan t.ex. för en lantmäteriförrättning, men även t.ex. en stämning för exempelvis inlösning enligt expropriationslagen. (ibid.) 8

19 Officialinitiativ föreligger då prövningsmyndigheten genom beslut initierar prövningsprocessen. Ett exempel på detta är Trafikverkets beslut att bygga väg enligt väglagen. (ibid.) 2.2. Utredning Syftet med utredningen är att producera ett beslutsunderlag. Detta kan ske på olika sätt, och regler om hur utredningsmyndigheten ska vara sammansatt, vem som har utredningsskyldighet och vilka de formella utredningsmomenten är, finns för att säkerställa beslutsunderlagets omfattning och kvalitet. (Ekbäck, 2000, s. 55) Utredningsmyndighetens sammansättning I lagstiftningen finns regler om vilken myndighet som är ansvarig för aktiviteter under utrednings- eller beredningsskedet. Fyra olika huvudklasser kan identifieras med avseende på myndighetens organisatoriska struktur (ibid.) (se Figur 5): Utredningsmyndighetens sammansättning Professionell expertstruktur Byråkratisk expertstruktur Kollektiv lekmannastruktur Sammansatt nämndstruktur Figur 5 - Utredningsmyndighetens sammansättning (efter Ekbäck, 2000 s. 55) Professionell expertstruktur innebär att utredningsmyndigheten består av en tjänsteman, där krav på kompetens finns reglerat i lagstiftningen och detta normalt är kopplat till judiciella befogenheter. Exempel på detta är lantmätare och lagfaren domare. Behörighetskravet kan ses som ett sätt att legitimera verksamheten. (ibid.) Om utredningsmyndigheten består av en tjänsteman, vars kompetens inte är kopplad till en viss profession, är detta en byråkratisk expertstruktur. Exempelvis grundar en handläggare på Trafikverket istället sin kompetens på expertkunskap, objektivitet, saklighet, obundenhet mm. (ibid.) Kommunala markanvändningsärenden kan teoretiskt sett handläggas av en fullmäktigeberedning. En sådan består enbart av politiskt förtroendevalda och utgör en kollektiv lekmannastruktur. (ibid.) Om utredningsmyndigheten består av en blandning av en eller flera representanter från grupp ett och tre föreligger en sammansatt nämndstruktur. Till exempel kan lantmäterimyndigheten bestå av en förrättningslantmätare och två gode män i fastighetsbildningsärenden. (ibid.) Utredningspliktens fördelning mellan parter och utredningsmyndighet Termen utredningsplikt syftar på införskaffande av beslutsunderlag i sakfrågan och är inte samma sak som att tillämpa och tolka rättsreglerna, vilket alltid är prövningsmyndighetens ansvar. Fördelningen av utredningsplikten kan delas in i tre huvudkategorier (Ekbäck, 2000, s ) (se Figur 6): 9

20 Utredningspliktens fördelning mellan parter och utredningsmyndighet Partsansvar Delat ansvar Officialansvar Figur 6 - Utredningspliktens fördelning (efter Ekbäck, 2000 s. 56) Partsansvar innebär att markförvärvare eller markägare tar fram det materiella beslutsunderlaget. I de fallen finns oftast ett vägledande ansvar hos prövningsmyndigheten för att underlätta processen. Exempel på när partsansvar föreligger är vid expropriationsmål i fastighetsdomstolen. (ibid.) Delat ansvar är när vissa sakuppgifter införskaffas av myndigheten och andra delar av beslutsunderlaget införskaffas av en eller flera av parterna. Exempel på detta är vid ansökningar för t.ex. koncession. I dessa fall har myndigheten ofta ett uttalat ansvar för att tillräckligt beslutsunderlag tas fram i ärendet. (ibid.) Officialansvar innebär att myndigheten ser till att beslutsunderlaget blir tillräckligt i ärendet. Det införskaffas i stor utsträckning oberoende av parternas egna handlingar. Exempel på officialansvar är lantmäterimyndighetens prövning i fastighetsbildningsärenden, samt Trafikverkets upprättande av vägplan för allmän väg. (ibid.) Utredningsformer I förvaltnings- och processrätten finns det allmänna principer för hur utredningsarbete och beredning ska gå till. Utöver detta finns noggrannare bestämmelser i speciallagstiftningen. I vissa fall finns s.k. grundformer som är normalkarakteristika i processen och undantag från dessa får bara göras om det finns särskilda skäl. Dessa grundformer kan innebära (ibid.): - Skriftlig eller muntlig form för handläggningen - Kungörelser och remisser - Hållande av sammanträden - Utställande av beslutsförslag Begreppet remisser innefattar här all form av konsultation, muntlig och skriftlig, med andra parter. Det kan även finnas formella utredningsmoment som är extraordinära till sin karaktär. Dessa är ytterligare former, utöver de obligatoriska, med syfte att förbättra kvaliteten i beslutsunderlaget och främja processens kostnadseffektivitet, rättssäkerhet mm. Dessa kan innefatta möjligheter till (Ekbäck, 2000, s ): - Muntlig bevisning - Hänskjutning av beslut till högre instans 2.3. Beslut Utifrån beslutsmaterialet avgörs ärendet genom beslut eller dom. Här används beslut som en samlande term för avgörandet. (Ekbäck, 2000, s. 57): Beslutsmyndighetens sammansättning Ibland kan beslutsmyndigheten ha en annan sammansättning än utredningsmyndigheten. Det är även möjligt att det är olika myndigheter som ansvarar för utredning respektive beslut. Det är dock samma fyra huvudklasser för hur beslutsmyndigheten är sammansatt (se Figur 7), som för utredningsmyndigheten, så för en närmare förklaring se avsnitt Utredningsmyndighetens sammansättning (ibid.). 10

21 Beslutsmyndighetens sammansättning Professionell expertstruktur Byråkratisk expertstruktur Kollektiv lekmannastruktur Figur 7 - Beslutsmyndighetens sammansättning (efter Ekbäck, 2000, s. 57) Sammansatt nämndstruktur Beslutsrättens fördelning mellan parter och beslutsmyndighet Detta avser vilket formellt inflytande markförvärvare, markägare och andra sakägare i ett ärende har på det slutliga beslutet. Mattsson strukturerar olika grader av markägareinflytande i en inflytandestege med tio nivåer i en studie av ett antal lagreglerade planeringsprocesser Ekbäck har modifierat stegen lite för att göra den mer generellt tillämpbar (2000, s.58) (se Figur 8). Det finns tre grundindelningar; inget inflytande, medverkansrätt och beslutsrätt som visas i Figur 8 nedan. De översta tre indelningarna, inget inflytande, innebär att det inte finns någon kommunikation eller enbart envägskommunikation. Detta är inte tillämpbart vid planering och markåtkomst eftersom förvaltningsmyndigheter är skyldiga att kommunicera ärenden som innebär myndighetsutövning mot enskild före beslut fattas. Följaktligen finns alltid en samrådsrätt i de fall som studeras i denna uppsats. (Ekbäck, 2000, s ) De tre nedersta indelningarna, beslutsrätt, är inte heller tillämpbara för planering och markåtkomst på grund av legala inskränkningar samt möjligt till att anpassa fastighetsfunktioner med tvång. Den gruppen är snarare tillämpbar i situationer som gäller markförvärv, där frivillighet krävs och räcker för beslut. (Ekbäck, 2000, s. 58) Även under nivån medverkansrätt finns två indelningar som inte tillämpas i generella planerings- och markåtkomstsituationer. Dessa är förhandlingsrätt med kommun och begränsad beslutsrätt. Den senare avser möjligheten att fatta beslut med röstning där även sakägare deltar. De två nivåer som kan förekomma är samrådsrätt och förhandlingsrätt mellan parter. Förhandlingsrätt mellan parter innebär att markägare och andra sakägare har rätt att träffa bindande avtal med markförvärvare, men beslutsfunktionen ligger kvar hos prövningsmyndigheten. Myndigheten är normalt sett också skyldig att pröva ingångna avtal så att de inte bryter mot skydd för allmänna och enskilda intressen. Om parterna inte kan enas i en förhandling träder tvångsregler in istället. (ibid.) Ingen informationsrätt Inget inflytande Informationsrätt efter beslut Informationsrätt före beslut Samrådsrätt Förhandlingsrätt mellan parter Medverkansrätt Förhandlingsrätt med kommun Begränsad beslutsrätt Rätt att träda ur ett markåtkomstärende Beslutsrätt Rätt att stoppa ett markåtkomstärende Full beslutsrätt Figur 8 - Olika nivåer av partsinflytande (efter Ekbäck, 2000, s.58; Mattsson, 1985) 11

22 Beslutstyper I kapitel 2 i Ekbäck, 2000 identifieras tre typer av materiella prövningar: tillåtlighet, ianspråktagande och ersättning (se Figur 9). Dessa är de materielrättsliga produkter som processerna leder fram till. Tillåtlighet avser bland annat aktuell markanvändning och utnyttjande av tvingande lagregler och syftar till att utvidga den effektiva äganderätten. Ianspråktagande innebär en direkt omfördelning eller överföring av fastighetsfunktioner mellan markförvärvare och markägare. Ersättning utges slutligen för att kompensera för de fastighetsfunktioner som ianspråktagits. Olika processer innehåller olika möjligheter att pröva och fatta beslut i dessa tre frågor. (Ekbäck, 2000 s. 59) Beslutstyper Tillåtlighet Ianspråktagande Ersättning Figur 9 - Beslutstyper (efter Ekbäck, 2000, s. 59) 2.4. Överklagande För att de beslut som har fattats ska kunna genomföras måste de ha vunnit laga kraft. Det finns grundläggande principer om överklagande i förvaltningslagen och i rättegångsbalken, men det finns även ytterligare bestämmelser i speciallagstiftningen. Två huvudklasser kan identifieras av de överklagandevägar som finns där; judiciellt överklagande till domstol och administrativt överklagande till förvaltningsmyndighet eller regeringen (se Figur 10). Överklagandevägar Judiciellt Figur 10 - Överklagandevägar (efter Ekbäck, 2000, s. 59) Administrativt 2.5. Förfarandetyper I kapitel fyra i Ekbäck (2000) görs en klassificering av de legala planerings- och markåtkomstprocesserna utifrån den generella processmodellen. Etablerade klassificeringar har använts, vilket innebär en traditionell indelning i administrativa förfaranden, förrättningsförfaranden samt rättegångsförfaranden (se Figur 11). Indelningen har gjorts utifrån de åtta aspekter som ingår i den generella processmodellen. (ibid.) De administrativa förfarandena är en heterogen grupp och kan delas in i byråkratiska förfaranden, regeringsförfaranden och kommunala förfaranden. Det finns även en stor skillnad i processerna beroende på om det är enskilt initiativ eller officialinitiativ. (Ekbäck, 2000 s. 63) Ett exempel på ett byråkratiskt förfarande är Trafikverkets beslut att bygga av statlig väg. Tillståndprövning för expropriation är ett exempel på ett regeringsförfarande. Kommunala planerings- och markåtkomstförfarande t.ex. enligt PBL är ett exempel på ett kommunalt förfarande. Förrättningsförfaranden är en mer homogen grupp. Däremot finns skillnader beroende på om tidigare prövningar skett eller inte. Är t.ex. markanvändningens tillåtlighet redan prövad i ett tidigare skede är detta normalt bindande för den fortsatta processen, vilket leder till konsekvenser för vilka typer av beslut som slutligen fattas. Ett exempel på detta är när fastighetsreglering ska ske för att genomföra en antagen detaljplan. Denna typ av förrättning benämns fullföljdsförrättning för att skilja den från den fristående förrättningen. I vissa fall är förrättningen enbart en utredningsprocess och det finns ingen möjlighet att fatta beslut (t.ex. 12

23 lagen om viltvårdsområde). I dessa fall kallas processen för en förberedande förrättning, men några sådana är inte aktuella i denna studie. (Ekbäck, 2000 s. 69) Rättegångsförfarandena är i Sverige knuta till mark- och miljödomstolen och i Finland till jorddomstolen. Den stora skiljelinjen finns mellan ansökningsärenden (t.ex. enligt miljöbalken) som benämns fristående rättegång och fullföljdsrättegång där inledande prövningar redan gjorts på annat håll. (Ekbäck, 2000 s. 72) Exempel fullföljdsrättegång är mål om inlösen och/eller ersättning för att ta mark i anspråk, då tillåtligheten redan är prövad enligt detaljplan eller vägplan. Administrativa förfaranden Förrättningsförfaranden Rättegångsförfaranden Byråkratiska Regerings- Kommunala Fristående Förberedande Fullföljds- Fristående Fullföljds- Enskilt initiativ Officialinitiativ Figur 11 - Förfarandetyper vid planering och markåtkomst (efter Ekbäck, 2000, s. 62) 2.6. Kombinerade förfaranden Den generella processmodellen som är en grund för analys och för att dela in de olika processerna i olika typer, är inte ensam tillräcklig för att ge en helhetsbild av ett förändringseller bevarandeföretag. I detta fall planering och byggande av väg. För att se helheten kan det istället ses som en kombination av en, två eller flera delprocesser, som var och en kräver en prövning. (Ekbäck, 2000 s ) Exempelvis kräver byggande av statlig väg först en prövning av tillåtlighet och ianspråktagande enligt väglagen i ett byråkratiskt förfarande, för att sedan lösa ersättningsfrågan antingen med en överenskommelse eller i ett rättegångsförfarande. De olika materiella prövningarna liknas i kapitel 2 i Ekbäck (2000) vid en kedja där de inledande prövningarna skapar ett underlag för de efterföljande avgörandena. På detta sätt krymps handlingsutrymmet successivt medan den rättsliga transformeringen konkretiseras. På samma sätt kan man se de olika delprocesser som minskar det materiella omfånget i beslutsprocesserna, från att gälla allmänna intressen till enskilda. I detta har det stor betydelse att de tidigare prövningar normalt blir bindande för de följande prövningarna. Ur detta kan en allmän struktur ses där tillåtlighetsfrågor inledningsvis prövas i ett eller flera administrativa förfaranden. Efter det avgörs frågor om ianspråktagande och ersättning med förrättnings- eller rättegångsförfarande. (s ) Detta illustreras i Figur

24 Administrativt förfarande 1 Tillåtlighet A Administrativt förfarande 2 Tillåtlighet B Fullföljdsförrättning/- rättegång Ianspråktagande Ersättning Figur 12 - Prövningsprocessens idealtyp som är uppbyggd av kombinerade förfaranden (efter Ekbäck, 2000, s. 80) 14

25 3. Sverige: Statlig väg Figur 13 Motorväg (Waze, 2013) 3.1. Väglagen Lagstiftningens tillämpningsområde Byggande och underhåll av allmän väg regleras i Väglagen (1971:948) samt Vägförordning (2012:707) vilken förkortas VägL respektive VägF (VägL 1, VägF 1 ). Vägförordningen ersatte vägkungörelsen 1 januari Byggande och underhåll kallas med ett samlingsnamn för väghållning (VägL 4 ). En allmän väg är riksväg eller länsväg och Trafikverket bestämmer vilka vägar som skall vara riksvägar (VägF 1 ). Allmänna vägar är även vägar som byggts enligt väglagen eller förändrats till allmänna med hjälp av väglagen (VägL 1 ). En allmän väg kan upphöra att vara allmän om vägen dras in (VägL 1 ). Till väg hör vägbana och andra anordningar. Andra anordningar är allt annat som behövs kring en väg t.ex. dike, slänter, viltstängsel och vägbelysning. Även bryggor, färjor och färjelägen som behövs i anslutning till vägar, är väganordningar. (VägL 2 ) Staten är väghållare för allmänna vägar, men även kommuner kan vara väghållare lokalt inom ett väghållningsområde, t.ex. inom huvudorten (VägL 5 ). Trafikverket har väghållningsansvaret när staten är väghållare och har tillsyn när kommunerna är väghållare. Väghållningsmyndighet är Trafikverkets regionala förvaltning när staten är väghållare, och en kommunal nämnd som kommunfullmäktige utser när kommunen är väghållare (VägL 6 ). Cirka 200 av landets 290 kommuner är väghållare (Ekbäck, 2008). Byggande av väg innefattar anläggning av ny väg, omläggning av väg i ny sträckning samt ombyggnad av väg (VägL 10 ). Trafikverket prövar byggande av väg efter samråd med länsstyrelsen. Frågan kan hänskjutas till regeringen om Trafikverket och länsstyrelse har olika uppfattning (VägL 11 ). I VägL 4 och 13 finns allmänna bestämmelser för byggande av väg, såsom att hänsyn skall tas till allmänna och enskilda intressen, t.ex. trafiksäkerhet, miljöskydd, naturvård och kulturmiljö Vägplan Den som planerar att bygga en väg ska upprätta en vägplan (VägL 14 a ). Väghållaren ska under denna process samråda med länsstyrelsen, kommuner och de enskilda som berörs 15

26 särskilt. Om länsstyrelsen beslutar att vägen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska utökat samråd genomföras och även övriga statliga myndigheter, allmänheten och organisationer som kan tänkas bli särskilt berörda ska ges möjlighet att delta. Dessutom ska samrådet innehålla den miljökonsekvensbeskrivning som vägplanen kräver (VägL 14 b, 15 ). Samrådet får förenklas om planen bara gäller mindre ändringar av ännu inte färdigställda planer, men även då ska beröra fastighetsägare ges tillfälle att yttra sig (Väg L 15 a ). Om ett projekt ska tillåtlighetsprövas enligt MB 17:3 ska den som planerar att bygga vägen lämna över ärendet till regeringen med ett eget yttrande. Olika alternativ för vägen ska framgå samt vara rangordnade och en miljökonsekvensbeskrivning ska ingå (VägL 16 ). Vägplanen ska innehålla en karta om visar vilket område som omfattas av planen. Vägens sträckning och huvudsakliga utformning ska framgå samt den mark eller det utrymme och de särskilda rättigheter som behöver ianspråktagas för vägen och dess byggande. Vägplanen ska även innehålla information om vilka skyddsåtgärder och försiktighetsmått som ska vidtas för att förebygga störningar. Där ska även finnas en motivering till varför den föreslagna lokaliseringen och utformningen av vägen har valts, en redogörelse för de synpunkter som inkommit under samrådet och hur de har beaktats samt en miljökonsekvensbeskrivning som uppfyller kraven i miljöbalken eller en beskrivning av hur människors hälsa och miljö påverkas ifall projektet inte har betydande miljöpåverkan. (VägL 16 a, 16 b ) Förslaget till vägplan och dess underlag ska kungöras och granskas, och om det finns en miljökonsekvensbeskrivning ska den kungöras och hållas tillgänglig för allmänheten enligt MB 6:8. Om åtgärderna bara är sådana som redan har prövats eller ska prövas i en detaljplan får de båda processerna samordnas. (VägL 17 ) Kungörelse och granskning behöver inte ske om planen inte är: viktig, intressant för allmänheten, medför betydande miljöpåverkan eller bara berör ändringar av ännu inte färdigställda vägbyggen. Däremot ska länsstyrelsen, berörda kommuner och särskilt berörda enskilda, såsom fastighetsägare, ändå få granska planen och lämna synpunkter om de inte redan godkänt den skriftligt. (VägL 17 a, VägL 17 b ) Trafikverket prövar frågan om att fastställa en vägplan efter samråd med berörda länsstyrelser. Om Trafikverket och en länsstyrelse har olika uppfattning ska Trafikverket överlämna frågan till regeringen för prövning. Ett beslut att fastställa planen ska kungöras (VägL 18 ). En fastställd vägplan är rättsligt bindande. När en väg byggs får bara oväsentliga avvikelser göras från vägplanen (VägL 20 ). Trafikverkets fastställelsebeslut får överklagas hos regeringen (VägL 75 ). Rätt att överklaga har den som berörs av beslutet och som beslutet har gått emot (Ekbäck, 2008). Även Naturvårdsverket, länsstyrelser, kommuner, ideella föreningar som avses i MB 16:2 mfl. får överklaga (VägL 76 ). Först när en arbetsplan blivit upprättad och fastställd (när så krävs) får vägbygget starta (VägL 19 ) Ianspråktagande Marken tas i anspråk med vägrätt, som baseras på den upprättade vägplanen. Vägrätt ger rätt för väghållaren att använda den mark eller det område som behövs för en väg (VägL 30 ). Det krävs inget ytterligare beslut, utan vägrätt uppkommer automatiskt när vägen har utmärkts på marken och vägarbetet påbörjats med stöd av en fastställd vägplan. Vägrätt kan även uppkomma på några andra sätt t.ex. när fastighetsägare och nyttjanderättshavare skriftligt godkänt vägrättsupplåtelse utan fastställd vägplan. (VägL 31 ). När vägplanen fastställts 16

Svensk och finsk väglagstiftning en processuell jämförelse

Svensk och finsk väglagstiftning en processuell jämförelse Institutionen för Fastigheter och Byggande Examensarbete nr. 254 Samhällsbyggnad Masternivå, 30 hp Mark- och fastighetsjuridik Svensk och finsk väglagstiftning en processuell jämförelse Författare: Alexandra

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i väglagen (1971:948); SFS 2012:439 Utkom från trycket den 25 juni 2012 utfärdad den 14 juni 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om väglagen (1971:948)

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1995:1649) om byggande av järnväg; SFS 2012:440 Utkom från trycket den 25 juni 2012 utfärdad den 14 juni 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i

Läs mer

5. Fastställelseprövning

5. Fastställelseprövning 5. Fastställelse prövning 5. Fastställelseprövning Arbetsplanen med miljökonsekvensbeskrivning ska alltid fastställas om projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Detta gäller även ändringar

Läs mer

Lag (1995:1649) om byggande av järnväg

Lag (1995:1649) om byggande av järnväg Lag (1995:1649) om byggande av järnväg 1 kap. Allmänna bestämmelser 1 Med järnväg avses i denna lag spåranläggning för järnvägstrafik. Till en spåranläggning hör spår och de övriga fasta anordningar som

Läs mer

Upphävande av detaljplan för Värpinge 13:2 och 13:21 m.m. i Lund, Lunds kommun

Upphävande av detaljplan för Värpinge 13:2 och 13:21 m.m. i Lund, Lunds kommun PÄ 15/2016 Upphävande av detaljplan för Värpinge 13:2 och 13:21 m.m. i Lund, Lunds kommun Upprättad Innehåll: Planbeskrivning Plankarta med planbestämmelser PLANBESKRIVNING Upphävande av detaljplan för

Läs mer

Anläggningsförrättning för omprövning av Fjäll ga:4. I detta protokoll redovisas beslut om: Ändring av anläggningsbeslut.

Anläggningsförrättning för omprövning av Fjäll ga:4. I detta protokoll redovisas beslut om: Ändring av anläggningsbeslut. Aktbilaga PR3 Sida 1 Protokoll 2015-10-01 Ärendenummer AB09772 Förrättningslantmätare Pia Kihlström Ärende Anläggningsförrättning för omprövning av Fjäll ga:4 Kommun: Norrtälje Län: Stockholm Sammanfattning

Läs mer

Interimistiska förbud

Interimistiska förbud PROCESSBESKRIVNING FÖR BILDANDE AV NATURRESERVAT Interimistiska förbud Ett områdes naturvärden kan skyddas i avvaktan på beslut om naturreservat. Länsstyrelsen eller kommunen kan meddela ett tillfälligt

Läs mer

Dokumenttitel Detaljplanering. Underrubrik. Senast reviderad av Andrea Eriksson. Dokumentnamn/Sökväg. Godkännandedatum

Dokumenttitel Detaljplanering. Underrubrik. Senast reviderad av Andrea Eriksson. Dokumentnamn/Sökväg. Godkännandedatum 1 (7) Organisation Hörby kommun Förvaltning l avdelning Upprättad av Hamish Bell Dokumenttyp Rutiner Handläggning Godkänd av Byggnadsnämnden Dokumenttitel Detaljplanering Underrubrik Undersökning om betydande

Läs mer

Sammanfattning. Bilaga

Sammanfattning. Bilaga Bilaga Sammanfattning Transportinfrastrukturkommitténs uppdrag är att effektivisera planeringsprocessen för transportinfrastruktur. I uppdraget ingår att analysera planeringsprocessen för byggande av transportinfrastruktur

Läs mer

Den svenska väglagstiftningen

Den svenska väglagstiftningen 1 (5) Datum 2004-09-06 Beteckning Juridik och upphandling, Förvaltningsrätt Ert datum Er beteckning Gunnar Ahlenius, 0243-752 14 gunnar.ahlenius@vv.se Den svenska väglagstiftningen Historik Den svenska

Läs mer

PM Stämningsmål. Inledning

PM Stämningsmål. Inledning 1 (5) Mark- och miljödomstolarna PM Stämningsmål I detta PM redovisas huvuddragen av hur handläggningen vid mark- och miljödomstolen går till för stämningsmål. Observera att uppgifterna i detta PM inte

Läs mer

Att bilda gemensamhetsanläggning för VA Steg för steg

Att bilda gemensamhetsanläggning för VA Steg för steg Att bilda gemensamhetsanläggning för VA Steg för steg Göran Carlsson verksamhetsutvecklare Lantmäteriet Utbildningsdag om gemensamhetsanläggning för vatten och avlopp, Göteborg 2016-04-13 Innehåll Vad

Läs mer

Planeringssystem för transportinfrastruktur. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Planeringssystem för transportinfrastruktur. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Planeringssystem för transportinfrastruktur Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 16 februari 2012 Catharina Elmsäter-Svärd Lennart Renbjer (Näringsdepartementet)

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om mark- och miljödomstolar; SFS 2010:921 Utkom från trycket den 13 juli 2010 utfärdad den 1 juli 2010. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser

Läs mer

Ändringar i expropriationslagen

Ändringar i expropriationslagen Ändringar i expropriationslagen Nya ersättningsregler i Expropriationslagen samt nya riktlinjer för tillämpningen Lisbet Boberg & Jennie Midler 2011-05-19 1 2011-05-20 Ändringar i expropriationslagen Nya

Läs mer

PM Miljöfarlig verksamhet

PM Miljöfarlig verksamhet 1 (6) Mark- och miljödomstolarna PM Miljöfarlig verksamhet I detta PM redovisas huvuddragen av hur handläggningen vid mark- och miljödomstolen går till för ansökningar om tillstånd till miljöfarlig verksamhet

Läs mer

Dnr: GRANSKNINGSHANDLING Sid 1 (5)

Dnr: GRANSKNINGSHANDLING Sid 1 (5) GRANSKNINGSHANDLING Sid 1 (5) Detaljplan för GÄSTGIVAREN 6 Bromölla, Bromölla kommun SAMRÅDSREDOGÖRELSE Hur samrådet bedrivits Ärendet handläggs med standardförfarande enligt plan- och bygglagens 5 kap

Läs mer

Nybyggnad på fastighet med ej bestämda gränser med enskilt huvudmannaskap

Nybyggnad på fastighet med ej bestämda gränser med enskilt huvudmannaskap 2016-09-02 Miljö- och byggnadsavdelningen Tjänsteskrivelse Dnr 2016/1666 stadsarkitekt Maria Koistinen Hellborg 040-425170 Miljö- och Byggnadsnämnden Nybyggnad på fastighet med ej bestämda gränser med

Läs mer

1(7) Riktlinjer för exploateringsavtal. Styrdokument

1(7) Riktlinjer för exploateringsavtal. Styrdokument 1(7) Styrdokument 2(7) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinjer Beslutad av Kommunfullmäktige 2018-01-30 9 Dokumentansvarig Verksamhetschef Samhällsbyggnad Reviderad av 3(7) Innehållsförteckning 1 Inledning...4

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-03-22 Närvarande: F.d. regeringsrådet Leif Lindstam, f.d. justitierådet Lars Dahllöf och justitierådet Ann-Christine Lindeblad. Mark- och miljödomstolar

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Vägförordning; utfärdad den 22 november 2012. SFS 2012:707 Utkom från trycket den 30 november 2012 Regeringen föreskriver följande. 1 kap. Allmänna bestämmelser Förordningens

Läs mer

Landsvägsförrättning

Landsvägsförrättning Landsvägsförrättning Sammanträde Presentationshållarens namn Datum, Evenemang En landsvägsförrättning utförs när en ny landsväg byggs eller när man måste utvidga ett befintligt vägområde för att förbättra

Läs mer

Detaljplan för Kalix veterinärstation (Kalix 9:47 m.fl.)

Detaljplan för Kalix veterinärstation (Kalix 9:47 m.fl.) SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Kalix veterinärstation (Kalix 9:47 m.fl.) Kalix kommun, Norrbottens län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planförslaget redovisas på följande handlingar: Plankarta med bestämmelser

Läs mer

Frågor kring 2009 års renskötselkonvention (Os 2016:27)

Frågor kring 2009 års renskötselkonvention (Os 2016:27) LANTMÄTERIET 1 (5) YTTRANDE 2017-01-13 Dnr: N2016-05385-FJR '])?Y/ / OJ-;2.01f 3751- Näringsdepartementet 103 33 Stockhohn Frågor kring 2009 års renskötselkonvention (Os 2016:27) Näringsdepartementets

Läs mer

Utredning om indragning av väg , Upplands- Bro

Utredning om indragning av väg , Upplands- Bro 1(6) om indragning av väg 912.01, Upplands- Bro s förslag Väghållningsmyndigheten,, föreslår till beslutande myndighet på central nivå, att väg 912.01. (i Upplands-Bro kommun, Stockholms län) dras in från

Läs mer

Exploateringsavtal. Riktlinjer i Leksands kommun. Fastställd av kommunfullmäktige

Exploateringsavtal. Riktlinjer i Leksands kommun. Fastställd av kommunfullmäktige Exploateringsavtal Riktlinjer i Leksands kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2015-09-21 113 0 Mål Riktlinjerna ska bidra till transparens och ökad tydlighet som medverkar till att en mångfald av aktörer/exploatörer

Läs mer

i Mariestad Upphävande av detaljplan för kv. Sprinten samt stadsplan för del av Mariefors SAMRÅDSHANDLING Planbeskrivning juni 2018

i Mariestad Upphävande av detaljplan för kv. Sprinten samt stadsplan för del av Mariefors SAMRÅDSHANDLING Planbeskrivning juni 2018 Planbeskrivning SAMRÅDSHANDLING juni 2018 Upphävande av detaljplan för kv. Sprinten samt stadsplan för del av Mariefors i Mariestad PLANBESKRIVNING - Upphävande av detaljplan för Sprinten samt del av stadsplan

Läs mer

Rv. 50 Nykyrka Brattebro backe Indragning av del av Rv. 50 mellan Södra kärra Brattebrobacke

Rv. 50 Nykyrka Brattebro backe Indragning av del av Rv. 50 mellan Södra kärra Brattebrobacke Rv. 50 Nykyrka Brattebro backe Indragning av del av Rv. 50 mellan Södra kärra Brattebrobacke TMALL 0141 Presentation v 1.0 Presentation av deltagare Jonas Danielsson, Projektledare Trafikverket Linnéa

Läs mer

Planbeskrivning. Tillhörande upphävande av detaljplan Åsaka 3:12 del av. Essunga kommun Västra Götalands län. Dnr: Utökat förfarande

Planbeskrivning. Tillhörande upphävande av detaljplan Åsaka 3:12 del av. Essunga kommun Västra Götalands län. Dnr: Utökat förfarande Dnr: 2018-000140 Utökat förfarande Planbeskrivning Tillhörande upphävande av detaljplan Åsaka 3:12 del av Essunga kommun Västra Götalands län Samrådshandling Samrådshandling 2019 2019 Upphävande av detaljplan

Läs mer

Artikel till Forskningsseminarium i Fastighetsvetenskap för doktorander och nydisputerade. Malmö högskola 24-25 april 2014

Artikel till Forskningsseminarium i Fastighetsvetenskap för doktorander och nydisputerade. Malmö högskola 24-25 april 2014 Artikel till Forskningsseminarium i Fastighetsvetenskap för doktorander och nydisputerade. Malmö högskola 24-25 april 2014 Av Fredrik Warnquist, Fastighetsvetenskap LTH Fastighetssamverkan Fastighetssamverkan

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om byggande av järnväg; SFS 2012:708 Utkom från trycket den 30 november 2012 utfärdad den 22 november 2012. Regeringen föreskriver följande. Allmänna bestämmelser

Läs mer

Nya vägar och järnvägar. Så här planerar vi

Nya vägar och järnvägar. Så här planerar vi Nya vägar och järnvägar Så här planerar vi 2 nya vägar och järnvägar När en väg eller järnväg ska byggas är syftet att fylla allas behov av bra och ändamålsenliga kommunikationer. Samtidigt ska den som

Läs mer

Dnr: PLAN Samrådshandling Planbeskrivning. Upphävande av tomtindelning, kvarteret Kölen, Karlskrona, Karlskrona kommun

Dnr: PLAN Samrådshandling Planbeskrivning. Upphävande av tomtindelning, kvarteret Kölen, Karlskrona, Karlskrona kommun Dnr: PLAN 2016.4338 Samrådshandling 2017-08-21 Planbeskrivning Upphävande av tomtindelning, kvarteret Kölen, Karlskrona, Karlskrona kommun 1 Innehåll Planhandlingar... 3 Planens syfte och huvuddrag...

Läs mer

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl.

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. SAMRÅDSHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. Folkärna S N Avesta kommun Dalarnas län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och

Läs mer

Tillägg nr 3 till planbeskrivning Ändring av detaljplan för Alingsås, fastighetsindelning vid Färgaregatan 9

Tillägg nr 3 till planbeskrivning Ändring av detaljplan för Alingsås, fastighetsindelning vid Färgaregatan 9 Handläggare: Niklas Idesjö, tfn 0322-61 60 64 Dnr 2015.112 211 Samråds/granskningshandling Ändring av detaljplan för Alingsås, fastighetsindelning vid Färgaregatan 9 Tillägg nr 3 till planbeskrivning 2015-04-27

Läs mer

Upphävande av bestämmelse om fastighetsindelning för Öglan 3

Upphävande av bestämmelse om fastighetsindelning för Öglan 3 Antagandehandling 2019-06-05 Dnr:2018:370 Upphävande av bestämmelse om fastighetsindelning för Öglan 3 Ändring av Stadsplan Norrahammarsvägen del av Jönköping Planbeskrivning Innehåll Bakgrund, syfte och

Läs mer

TMALL 0794 Presentation bilder sommar v 1.0

TMALL 0794 Presentation bilder sommar v 1.0 1 TMALL 0794 Presentation bilder sommar v 1.0 Dagordning Mötet öppnas Presentation av medverkande Närvarolista Redogörelse för vägplanens prövning Presentation av det upprättade förslaget inklusive hur

Läs mer

G r e b b e s t a d s b r y g g a n

G r e b b e s t a d s b r y g g a n G r e b b e s t a d s b r y g g a n Samrådshandling Detaljplan för GREBBESTAD 2:1 M FL Tanums kommun Genomförandebeskrivning WSP Samhällsbyggnad september 2008 GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Detaljplan för Grebbestad

Läs mer

Ändring av del av byggnadsplan för Grytnäs 1:3 m.fl. i Kalix kommun, Norrbottens län

Ändring av del av byggnadsplan för Grytnäs 1:3 m.fl. i Kalix kommun, Norrbottens län Dnr 788/2017-PDP GRANSKNINGSHANDLING Ändring av del av byggnadsplan för Grytnäs 1:3 m.fl. i Kalix kommun, Norrbottens län 1 HANDLINGAR Planförslaget redovisas på följande handlingar: Ändring av planbestämmelser

Läs mer

6 kap. Miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag

6 kap. Miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag [Denna lydelse var gällande fram till 2018-01-01.] 6 kap. Miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag När det krävs en miljökonsekvensbeskrivning 6 kap. 1 En miljökonsekvensbeskrivning ska ingå

Läs mer

Att inrätta ett vattenskyddsområde information till sakägare

Att inrätta ett vattenskyddsområde information till sakägare Att inrätta ett vattenskyddsområde information till sakägare Flödesschema över processen 1 2 Sökande kontaktar Länsstyrelsen för inrättande av vattenskyddsområde. Samråd äger rum mellan Länsstyrelsen,

Läs mer

Upphävande av del av detaljplan för del av Drothems-Broby 1:65 m.fl., Söderköpings kommun, Östergötlands län

Upphävande av del av detaljplan för del av Drothems-Broby 1:65 m.fl., Söderköpings kommun, Östergötlands län 1(8) PLANBESKRIVNING DP XX Upphävande av del av detaljplan för del av Drothems-Broby 1:65 m.fl., Söderköpings kommun, Östergötlands län Granskningshandling Upprättad: 2017-03-06 Reviderad: 2018-03-02 Godkänd

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10); SFS 2005:942 Utkom från trycket den 9 december 2005 utfärdad den 1 december 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att 5

Läs mer

Vägplan Samråd. Väg 1559/ 1534 Gång- och cykelväg i Mårdaklev, Svenljunga kommun

Vägplan Samråd. Väg 1559/ 1534 Gång- och cykelväg i Mårdaklev, Svenljunga kommun Vägplan Samråd Väg 1559/ 1534 Gång- och cykelväg i Mårdaklev, Svenljunga kommun 1 2014-04-01 1 2014-04-01 10 mil gång- och cykelväg 70 delprojekt - fyra områden Samverkansprojekt Västra Götalandsregionen,

Läs mer

Kritik mot en lantmätare för handläggningen av en ansökan om ledningsförrättning

Kritik mot en lantmätare för handläggningen av en ansökan om ledningsförrättning BESLUT Justitieombudsmannen Lars Lindström Datum 2017-05-22 Dnr 4002-2016 Sid 1 (5) Kritik mot en lantmätare för handläggningen av en ansökan om ledningsförrättning Beslutet i korthet: I ett ärende om

Läs mer

Detaljplaneprocessen

Detaljplaneprocessen Detaljplaneprocessen Kommunikationsenheten 2017-09 Bilder: Ahlqvist & Co Arkitekter AB, Sven-Erik Rydbrant, Cecilia Palmblad DETALJPLANEPROCESSEN I den här broschyren beskrivs övergripande hur kommunen

Läs mer

Fastighetsbildningslagen. Översikt av lagen Förrättningsformer Ärendegången Olika lösningar på samma problem

Fastighetsbildningslagen. Översikt av lagen Förrättningsformer Ärendegången Olika lösningar på samma problem Fastighetsbildningslagen Översikt av lagen Förrättningsformer Ärendegången Olika lösningar på samma problem Fastighetsbildningslagens systematik 19 kap Fastighetsregister 18 kap Rättegången i Högsta domstolen

Läs mer

Välkommen till samrådsmöte. Väg 942, Mariedal vänstersvängfält

Välkommen till samrådsmöte. Väg 942, Mariedal vänstersvängfält Välkommen till samrådsmöte Väg 942, Mariedal vänstersvängfält 2013-11-28 Dagordning 1 Mötet öppnas 2 Presentation av medverkande 3 Närvarolista 4 Redogörelse för vägplanens prövning 5 Presentation av det

Läs mer

A N T A G A N D E H A N D L I N G

A N T A G A N D E H A N D L I N G 1(5) A N T A G A N D E H A N D L I N G Detaljplan för Kv. Hjulet m.fl. Falkenbergs kommun GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Upprättad 2012-12-21 Reviderad 2013-05-21 1. INLEDNING Detaljplanens syfte är att möjliggöra

Läs mer

Förslag till förändring av det kommunala vägnätet i Ulricehamns kommun del av Vistaforsvägen (Begäran om indragning)

Förslag till förändring av det kommunala vägnätet i Ulricehamns kommun del av Vistaforsvägen (Begäran om indragning) 2016-12-08 1 (6) PM, dnr 2016.741 Enligt fastighetsförteckning Förslag till förändring av det kommunala vägnätet i Ulricehamns kommun del av Vistaforsvägen (Begäran om indragning) 1. Kommunens förslag

Läs mer

Boverket Plan- och bygglagen

Boverket Plan- och bygglagen Boverket Plan- och bygglagen Innehållsförteckning 3 Detaljplan 4 Vad är en detaljplan? 5 Hur används en detaljplan? 6 Intervju med Lennart Bohlin 7 Vad är syftet med en detaljplan? 8 Vad är nyttan med

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i vägkungörelsen (1971:954); SFS 1998:895 Utkom från trycket den 8 juli 1998 utfärdad den 25 juni 1998. Regeringen föreskriver i fråga om vägkungörelsen

Läs mer

Rubrik: Förordning (1989:891) om statsbidrag till enskild väghållning

Rubrik: Förordning (1989:891) om statsbidrag till enskild väghållning SFS nr: 1989:891 Departement/ myndighet: Näringsdepartementet Rubrik: Förordning (1989:891) om statsbidrag till enskild väghållning Utfärdad: 1989-11-16 Ändring införd: t.o.m. SFS 2009:238 Inledande bestämmelse

Läs mer

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING. Antagandehandling Förslag till Detaljplan för Västra Hallerna III Bostäder inom Äggestorp 11:55 m fl

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING. Antagandehandling Förslag till Detaljplan för Västra Hallerna III Bostäder inom Äggestorp 11:55 m fl Antagandehandling 2006-11-06 Förslag till Detaljplan för Västra Hallerna III Bostäder inom Äggestorp 11:55 m fl Stenungsunds kommun, Västra Götaland GENOMFÖRANDEBESKRIVNING GF Konsult AB, Mark och exploatering

Läs mer

Vad Är En. Detaljplan? Samhällsbygnadskontoret Laholm

Vad Är En. Detaljplan? Samhällsbygnadskontoret Laholm Vad Är En Detaljplan? Samhällsbygnadskontoret 312 80 Laholm 0430-150 00 miljo.byggnadsnamnden@laholm.se www.laholm.se VAD Ä R E N D E TAL J P L AN? En detaljplan är ett juridiskt bindande dokument som

Läs mer

VÄGPLAN Väg 63 Förbi Hjulsjö. Möte på orten. 2 juni 2015

VÄGPLAN Väg 63 Förbi Hjulsjö. Möte på orten. 2 juni 2015 VÄGPLAN Väg 63 Förbi Hjulsjö Möte på orten 2 juni 2015 Presentation Mattias Broberg Projektledare Trafikverket Fredrik Sunnhed Biträdande projektledare Trafikverket Eric Westerlund Markförhandlare Trafikverket

Läs mer

Lagar om enskilda vägar. En jämförelse mellan svensk och finsk lagstiftning med anledning av REV:s förslag om ändringar i AL.

Lagar om enskilda vägar. En jämförelse mellan svensk och finsk lagstiftning med anledning av REV:s förslag om ändringar i AL. L A N T M Ä T E R I E T PM OM FINLANDSMODELLEN 2013-05-13 1 (12) Lagar om enskilda vägar. En jämförelse mellan svensk och finsk lagstiftning med anledning av REV:s förslag om ändringar i AL. På uppdrag

Läs mer

Allmän förvaltningsrätt. Vad är förvaltningsrätt? Centrala begrepp. Professor Olle Lundin Juridiska institutionen Uppsala universitet

Allmän förvaltningsrätt. Vad är förvaltningsrätt? Centrala begrepp. Professor Olle Lundin Juridiska institutionen Uppsala universitet Allmän förvaltningsrätt Professor Olle Lundin Juridiska institutionen Uppsala universitet Vad är förvaltningsrätt? Förhållandet mellan myndigheter Förhållandet mellan myndigheter och enskilda Regleringen

Läs mer

Ekenäsvägen (vägnr 22410) i riktning mot Västernäs/Ekenäs.

Ekenäsvägen (vägnr 22410) i riktning mot Västernäs/Ekenäs. SAMRÅDSHANDLING Standardförfarande Dnr: KSF 2017/2 Ekenäsvägen (vägnr 22410) i riktning mot Västernäs/Ekenäs. PLANBESKRIVNING Detaljplan för upphävande av del av Stadsplan för västra delen av Höörs köping

Läs mer

RIKTLINJER för exploateringsavtal vid enskilt huvudmannaskap

RIKTLINJER för exploateringsavtal vid enskilt huvudmannaskap RIKTLINJER för exploateringsavtal vid enskilt huvudmannaskap Förklarar hur Eslövs kommun arbetar med markexploatering och hur byggherrar och fastighetsägare som vill delta i markexploatering ska göra i

Läs mer

Boberg 3:122 A N T A G A N D E H A N D L I N G. Detaljplan för bostäder. Falkenbergs kommun P L A N B E S K R I V N I N G

Boberg 3:122 A N T A G A N D E H A N D L I N G. Detaljplan för bostäder. Falkenbergs kommun P L A N B E S K R I V N I N G A N T A G A N D E H A N D L I N G Detaljplan för bostäder Boberg 3:122 Falkenbergs kommun P L A N B E S K R I V N I N G Upprättad 2014-05-14 B74 Laga kraft 2014-12-27 Till detaljplanen hör följande handlingar:

Läs mer

Upphävande av delar av detaljplanerna 18-HÄL-492 och 18-GRY-572

Upphävande av delar av detaljplanerna 18-HÄL-492 och 18-GRY-572 2019-06-19 Diarienr: S-2018-1202 Stadsarkitektkontoret Kjell Jansson Planarkitekt GRANSKNINGSHANDLING SAMRÅDSREDOGÖRELSE Upphävande av delar av detaljplanerna 18-HÄL-492 och 18-GRY-572 PLANENS SYFTE Syftet

Läs mer

Plankartan med bestämmelser blir juridiskt bindande efter antagande.

Plankartan med bestämmelser blir juridiskt bindande efter antagande. SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Prästen 3 m.fl. Kalix kommun, Norrbottens län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planförslaget redovisas på följande handlingar: Plankarta med bestämmelser Denna planbeskrivning

Läs mer

Avstyckningsplan Ukna kyrka, Ukna Västerviks kommun, Kalmar län

Avstyckningsplan Ukna kyrka, Ukna Västerviks kommun, Kalmar län Upphävande av Detaljplan Avstyckningsplan Ukna kyrka, Ukna Västerviks kommun, Kalmar län ANTAGEN KS 2015-10-12 LAGA KRAFT 2015-11-05 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Enheten för samhällsbyggnad 2015-09-30

Läs mer

Genomförandebeskrivningen behandlar de organisatoriska, ekonomiska och tekniska åtgärder som behövs för att genomföra detaljplanen för Eds Allé.

Genomförandebeskrivningen behandlar de organisatoriska, ekonomiska och tekniska åtgärder som behövs för att genomföra detaljplanen för Eds Allé. Antagandehandling enligt PBL 1987:10 uppr. aug 2012 rev. maj 2013 Detaljplan för Eds Allé GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Genomförandebeskrivningen behandlar de organisatoriska, ekonomiska och tekniska åtgärder

Läs mer

Kommunstyrelsens förslag till att upphäva tomtindelning för fastigheten Krösenet 10 i Furulund Ärende 9 KS 2018/30

Kommunstyrelsens förslag till att upphäva tomtindelning för fastigheten Krösenet 10 i Furulund Ärende 9 KS 2018/30 Kommunstyrelsens förslag till att upphäva tomtindelning för fastigheten Krösenet 10 i Furulund Ärende 9 KS 2018/30 Sida 10 av 89 Tjänsteskrivelse 1(2) 2018-02-02 Dnr: KS 2018/30 Kommunstyrelsen Upphävande

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i miljöbalken; SFS 2010:923 Utkom från trycket den 13 juli 2010 utfärdad den 1 juli 2010. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om miljöbalken 2 dels att

Läs mer

Detaljplan för Läderlappen 5 m.fl. i Eslöv, Eslövs kommun, Skåne län

Detaljplan för Läderlappen 5 m.fl. i Eslöv, Eslövs kommun, Skåne län PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING UTSTÄLLNINGSHANDLING 1 (5) Detaljplan för Läderlappen 5 m.fl. i Eslöv, Eslövs kommun, Skåne län Rektangel markerar planområdets läge PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

Läs mer

Förrättningssammanträde Lantmäterimyndigheten i Helsingborgs kommun

Förrättningssammanträde Lantmäterimyndigheten i Helsingborgs kommun Förrättningssammanträde 13-04-22 Dagordning Välkommen, presentation Närvaro, fullmakter Vad är en förrättning? Definitioner Bakgrund till ärendet, ansökan mm Information om tillämplig lagstiftning Genomgång

Läs mer

1. Förstudie Regler om förstudie återfinns i 6 kap. 4-6 och miljöbalken, 14a väglagen, 23a vägkungörelsen och 1-8, VVFS 2007:223.

1. Förstudie Regler om förstudie återfinns i 6 kap. 4-6 och miljöbalken, 14a väglagen, 23a vägkungörelsen och 1-8, VVFS 2007:223. 1.Förstudie 1. Förstudie Regler om förstudie återfinns i 6 kap. 4-6 och 19-21 miljöbalken, 14a väglagen, 23a vägkungörelsen och 1-8, 18-21 VVFS 2007:223. Förstudie krävs alltid vid byggande av väg samt

Läs mer

Väg 557 Vekerum- Stilleryd, ny gc-väg delen väg 554-väg 558, Karlshamns kommun. Samråd Planutformning

Väg 557 Vekerum- Stilleryd, ny gc-väg delen väg 554-väg 558, Karlshamns kommun. Samråd Planutformning Väg 557 Vekerum- Stilleryd, ny gc-väg delen väg 554-väg 558, Karlshamns kommun Samråd Planutformning 2017-07-06 Dagordning 1 Mötet öppnas 2 Presentation av medverkande 3 Närvarolista 5 Redogörelse för

Läs mer

Ändring av detaljplan för Löddeköpinge 23:3 mfl i Löddeköpinge, Kävlinge kommun

Ändring av detaljplan för Löddeköpinge 23:3 mfl i Löddeköpinge, Kävlinge kommun PLANBESKRIVNING Ändring av detaljplan för Löddeköpinge 23:3 mfl i Löddeköpinge, Kävlinge kommun UPPRÄTTAD: Diarienr: MN 2016/56 STANDARDFÖRFARANDE PLANUPPDRAG SAMRÅD Granskning ANTAGANDE LAGAKRAFT Plan-

Läs mer

Detaljplan för Gamla Gymnastiksalen, del av Kåbdalis 4:75 (tidigare Kåbdalis S:1), Kåbdalis, Jokkmokks kommun, Norrbottens län

Detaljplan för Gamla Gymnastiksalen, del av Kåbdalis 4:75 (tidigare Kåbdalis S:1), Kåbdalis, Jokkmokks kommun, Norrbottens län Detaljplan för Gamla Gymnastiksalen, del av Kåbdalis 4:75 (tidigare Kåbdalis S:1), Kåbdalis, Jokkmokks kommun, Norrbottens län SAMRÅDSREDOGÖRELSE SAMRÅD Samråd har hållits under tiden 26 april till 17

Läs mer

Vatten Avlopp Kretslopp 2015-03-20

Vatten Avlopp Kretslopp 2015-03-20 Hållpunkter Gemensamt enskilt vatten och avlopp Gemensamhetsanläggning- så här funkar det 20 mars 2015 Ingrid Öhlund Ruth Arvidsson Kommunens VA-planering Olika förutsättningar; genomförande/huvudmannaskap/förvaltning/

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988); SFS 2004:393 Utkom från trycket den 8 juni 2004 utfärdad den 27 maj 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Lång tillståndsprocess för miljöfarlig verksamhet

Lång tillståndsprocess för miljöfarlig verksamhet Lång tillståndsprocess för miljöfarlig verksamhet För fyra år sedan samlades femton miljölagar ihop till en miljöbalk. Den styr nu hur miljöfarlig verksamhet får bedrivas och hur man söker tillstånd för

Läs mer

Upphävande av del av detaljplan för del av stadsäga 26 m.fl., Söderköpings kommun, Östergötlands län. 1(8) Dnr: SBF PLANBESKRIVNING DP XX

Upphävande av del av detaljplan för del av stadsäga 26 m.fl., Söderköpings kommun, Östergötlands län. 1(8) Dnr: SBF PLANBESKRIVNING DP XX 1(8) PLANBESKRIVNING DP XX Upphävande av del av detaljplan för del av stadsäga 26 m.fl., Söderköpings kommun, Östergötlands län Granskningshandling Upprättad: 2017-09-27 Reviderad: 2018-02-22 Godkänd för

Läs mer

HALLERNA ETAPP II GENOMFÖRANDEBESKRIVNING. Antagandehandling. Detaljplan för. Stenungsunds kommun, Västra Götaland

HALLERNA ETAPP II GENOMFÖRANDEBESKRIVNING. Antagandehandling. Detaljplan för. Stenungsunds kommun, Västra Götaland Antagandehandling Detaljplan för HALLERNA ETAPP II Stenungsunds kommun, Västra Götaland GENOMFÖRANDEBESKRIVNING GF Konsult AB, Mark och exploatering Uppdragsnummer: 215 550 2 1 INLEDNING En genomförandebeskrivning

Läs mer

Upphävande av fastighetsindelningsbestämmelser för Lingonet 1 m.fl.

Upphävande av fastighetsindelningsbestämmelser för Lingonet 1 m.fl. Samrådshandling Dnr:284/2019 2019-06-19 Upphävande av fastighetsindelningsbestämmelser för Lingonet 1 m.fl. i Köpings tätort, Köpings kommun Planbeskrivning Dnr 284/2019 1 Innehåll Inledning 3 Syfte och

Läs mer

Upphävande av tomtindelning för fastigheten Krösenet 10 i Furulund - Antagande Ärende 13 KS 2018/30

Upphävande av tomtindelning för fastigheten Krösenet 10 i Furulund - Antagande Ärende 13 KS 2018/30 Upphävande av tomtindelning för fastigheten Krösenet 10 i Furulund - Antagande Ärende 13 KS 2018/30 Sida 153 av 225 Tjänsteskrivelse 1(2) 2018-01-16 Dnr: KS 2018/30 Kommunstyrelsen Upphävande av tomtindelning

Läs mer

G R A N S K N I N G S H A N D L I N G

G R A N S K N I N G S H A N D L I N G 2011-10-04 Granskning: Stafsinge 5:2 mfl 1(5) G R A N S K N I N G S H A N D L I N G Detaljplan för Stafsinge 5:2 mfl Falkenbergs kommun Hallands län GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Upprättad 2010-06-07 Reviderad

Läs mer

Detaljplan för Flässjum 2:52 ÄNGHEM. Samrådshandling. Upprättad SBN 2017/195 Plan- och bygglagen (SFS 2010:900) Standardförfarande

Detaljplan för Flässjum 2:52 ÄNGHEM. Samrådshandling. Upprättad SBN 2017/195 Plan- och bygglagen (SFS 2010:900) Standardförfarande Detaljplan för Flässjum 2:52 ÄNGHEM Samrådshandling Upprättad 2018-08-09 SBN 2017/195 Plan- och bygglagen (SFS 2010:900) Standardförfarande Innehållsförteckning PLANBESKRIVNING 3 1. Inledning 4 2. Bebyggelse

Läs mer

Samrådsmöte, Vägplan, GC-väg Örtagården- Västerås

Samrådsmöte, Vägplan, GC-väg Örtagården- Västerås Samrådsmöte, Vägplan, GC-väg Örtagården- Västerås Kvällens upplägg (enligt dagordning) 1 Mötet öppnas 2 Presentation av medverkande 3 Närvarolista 4 Val av justeringsmän 5 Redogörelse för vägplanens prövning

Läs mer

Samrådsmöte. 12 maj E18 Köping-Västjädra. Vägplan

Samrådsmöte. 12 maj E18 Köping-Västjädra. Vägplan Samrådsmöte 12 maj 2016 E18 Köping-Västjädra Vägplan Dagordning 1. Mötet öppnas 2. Presentation av medverkande 3. Närvarolista 4. Val av justeringspersoner 5. Redogörelse för vägplanens prövning Trafikplats

Läs mer

Tillägg till planbeskrivning

Tillägg till planbeskrivning Tillägg till planbeskrivning 1(12) tillhörande ändring av Förslag till ändring av stadsplan för kv. Bladet m.fl. inom Nordantill i Norrköping (Haken 16 och 18-21) den 17 januari 2019 SAMRÅDSHANDLING Antagen

Läs mer

LAGA KRAFT. Grotorp 10:5 Vretstorp, Hallsbergs kommun, Örebro län. Ändring av detaljplan 18-VRE-50 för fastigheten /KS/31

LAGA KRAFT. Grotorp 10:5 Vretstorp, Hallsbergs kommun, Örebro län. Ändring av detaljplan 18-VRE-50 för fastigheten /KS/31 2019-03-21 19/KS/31 LAGA KRAFT Ändring av detaljplan 18-VRE-50 för fastigheten Grotorp 10:5 Vretstorp, Hallsbergs kommun, Örebro län FÖRENKLAT FÖRFARANDE Samråd: 2019-03-01 2019-03-15 Antagen av KS: 2019-04-09

Läs mer

Detaljplan för Flässjum 2:52 ÄNGHEM. Samrådshandling. Upprättad SBN 2017/195 Plan- och bygglagen (SFS 2010:900) Standardförfarande

Detaljplan för Flässjum 2:52 ÄNGHEM. Samrådshandling. Upprättad SBN 2017/195 Plan- och bygglagen (SFS 2010:900) Standardförfarande Detaljplan för Flässjum 2:52 ÄNGHEM Samrådshandling Upprättad 2018-08-09 SBN 2017/195 Plan- och bygglagen (SFS 2010:900) Standardförfarande Innehållsförteckning PLANBESKRIVNING 3 1. Inledning 4 2. Bebyggelse

Läs mer

Tillägg till planbeskrivning

Tillägg till planbeskrivning Sektorn för samhällsbyggnad Samrådshandling September 2014 Ändring av stadsplanen för Hönekulla 1:114 m.fl. SOLÄNGSOMRÅDET i Mölnlycke, Härryda kommun Tillägg till planbeskrivning Planbeskrivningens uppgift

Läs mer

Policy för exploateringsavtal Utgör kommunens riktlinjer för exploateringsavtal enligt lag

Policy för exploateringsavtal Utgör kommunens riktlinjer för exploateringsavtal enligt lag 2017-04-19 5(6) Policy för exploateringsavtal Utgör kommunens riktlinjer för exploateringsavtal enligt lag Antagen av kommunfullmäktige 2017 Antagen av: Kommunfullmäktige Dokumentägare: Tillväxtchef Ersätter

Läs mer

Granskning av detaljplan för ändring av huvudmannaskap för vägar inom Jukkasjärvi

Granskning av detaljplan för ändring av huvudmannaskap för vägar inom Jukkasjärvi GRANSKNINGSUTLÅTANDE Monika Paleckaityte, 2018-05-29 Vårt Dnr: 2016-1324 Granskning av detaljplan för ändring av huvudmannaskap för vägar inom Jukkasjärvi Detaljplanen hanteras med ett standardförfarande.

Läs mer

Protokoll. Miljöskyddsnämndens arbetsutskott

Protokoll. Miljöskyddsnämndens arbetsutskott 1 Miljöskyddsnämndens arbetsutskott 2 Miljöskyddsnämndens arbetsutskott Plats och tid Gesällen, Sveagatan 12 Paragrafer 21-27 kl. 14:30-16:41 Beslutande Övriga deltagare Utses att justera Justeringens

Läs mer

DOM 2015-09-17 Stockholm

DOM 2015-09-17 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060103 DOM 2015-09-17 Stockholm Mål nr F 1396-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, slutliga beslut 2015-01-22 i mål F 4425-14, se bilaga KLAGANDE JM

Läs mer

Nätverksträff plan. 27 november Hanne Romanus och Anna Jansson Thulin Enheten för samhällsplanering

Nätverksträff plan. 27 november Hanne Romanus och Anna Jansson Thulin Enheten för samhällsplanering Nätverksträff plan 27 november 2017 Hanne Romanus och Anna Jansson Thulin Enheten för samhällsplanering Allmän info Landshövding Länsöverdirektör Enheten för samhällsplanering Enhetschef Vad händer hos

Läs mer

Upphävande av Tomtindelningar/Fastighetsplaner för fastigheterna Krattan 1 och Yxan 1. I Västerviks kommun

Upphävande av Tomtindelningar/Fastighetsplaner för fastigheterna Krattan 1 och Yxan 1. I Västerviks kommun Kallelse/Samrådshandling KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Enheten för samhällsbyggnad 2014-05-08 Upphävande av Tomtindelningar/Fastighetsplaner för fastigheterna Krattan 1 och Yxan 1. I Västerviks kommun Planbeskrivning

Läs mer

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Samrådshandling

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Samrådshandling GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Samrådshandling 2012-01-17 Detaljplan för SKÄGGRISKAN 2 M FL Kungälvs kommun, Västra Götalands län SAMHÄLLSBYGGNAD Planering och exploatering ADRESS Nämndhuset 442 81 Kungälv TELEFON

Läs mer

Ändring av detaljplan för fastigheten Neutronen 1 inom stadsdelen Östra industriområdet i Ystad, Ystads kommun, Skåne län

Ändring av detaljplan för fastigheten Neutronen 1 inom stadsdelen Östra industriområdet i Ystad, Ystads kommun, Skåne län Ändring av detaljplan för fastigheten Neutronen 1 inom stadsdelen Östra industriområdet i Ystad, Ystads kommun, Skåne län Upphävande av tomtindelning av kvarteret Neutronen i Ystad 1(9) INNEHÅLL Planhandlingar

Läs mer

Samrådsmöte 5 och 6 mars E18 Köping-Västjädra

Samrådsmöte 5 och 6 mars E18 Köping-Västjädra Samrådsmöte 5 och 6 mars 2019 E18 Köping-Västjädra Dagordning 1. Inledning 2. Information formell handläggning 3. Presentation av projektet och förändringar 4. Allmänna frågor 5. Fika 6. Stationssystem

Läs mer