Kommunernas arbete med klimatanpassning. skl granskar

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunernas arbete med klimatanpassning. skl granskar"

Transkript

1 Kommunernas arbete med klimatanpassning skl granskar

2

3 Förord Kommunerna arbetar aktivt med att anpassa samhället till klimatförändringarna och stå emot de påfrestningar som blir följderna. Nio kommun er av tio anger att de arbetar med frågan i sin planering för ny bebygg else. Men för att inte människor, bebyggelse och infrastruktur ska skadas måst e de förebyggande insatserna öka. För att klara av denna uppgift är kommunerna beroende av faktaunderlag från statliga myndigheter. Kommunerna behöver veta var riskerna är stora och vilka åtgärder som behövs. De behöver kunskap om till exempel nederbörd och mark- och vattenförhållanden. Mycket görs hos myndigheter och inom forskningen. Ändå verkar inte fakta och planeringsunderlag nå ut till kommunerna. SKL anser att staten måste stärka detta stöd till kommunerna. Denna skrift bygger på enkäter om hur kommunerna arbetar med klimat anpassning. Den är en del i projektet Stärk den kommunala planeringen som är en politiskt prioriterad fråga år 2011 för Sveriges Kommuner och Landsting. Stockholm i december 2011 Gunilla Glasare Avdelningschef Ann-Sofie Eriksson Sektionschef Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting

4 2 Kommunernas arbete med klimatanpassning

5 Kommunerna saknar verktyg Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) genomförde år 2009 en enkätundersökning om kommunernas arbete med klimatanpassning i den fysisk a planeringen. Då angav en stor andel av kommunerna att de saknade tillräckliga planeringsunderlag för att kunna hantera klimatanpassningsfrågor i sin fysiska planering. År 2011 gjorde SKL en uppföljande enkät. Vi ville se i vilke n utsträckning kommunerna arbetar med det utökade planeringsansvar de fått genom den nya plan- och bygglag som trädde i kraft våren SKL ville också se om några förbättringar skett sedan Årets enkät visar att kommunerna i stor utsträckning fortfarande saknar planeringsunderlag och verktyg. Trots det arbetar de med frågorna. > > Nio av tio kommuner arbetar med att anpassa den fysiska planeringen till ett förändrat klimat. > > Det vanligaste sättet att organisera arbetet (55 procent) är att kommunstyrelsen har ansvar för klimatanpassning i fysisk planering. > > Andelen kommuner som har fattat principbeslut eller har riktlinjer för klimatanpassning i planeringen har ökat från 29 till 39 procent. > > Ungefär en tredjedel av kommunerna anger att de i stor utsträckning hanterar frågorna i sin översiktsplan. > > Tillgången till planeringsunderlag är dålig. 70 procent av kommunerna saknar verktyg för att kunna göra egna lokala klimatscenarier. Kommunerna saknar i stor utsträckning fortfarande planeringsunderlag och verktyg. Trots det arbetar de med frågorna. Kommunernas arbete med klimatanpassning 3

6 Klimatet förändras definitionen av klimatanpassning Klimatanpassning definieras som förändringar i ekologiska, sociala eller ekonomiska system till följd av verkliga eller förväntade klimatförändringar. Klimatanpassning är till exempel förändringar i processer, metoder och strukturer, antingen i syfte att mildra negativa effekter eller i syfte att utnyttja nya möjligheter som uppstår till följd av klimatförändringarna. (IPCC, Smith et. al 2001, s.881. Översatt av Nationell plattform för arbete med naturolyckor) Not. 1. På SMHI:s webbplats kan man läsa mer om detta: Klimatförändringar är resultatet av en ökad halt koldioxid i atmosfären till följd av mänsklig aktivitet. Detta orsakar en växthuseffekt som ger oss ett varmare klimat. FN:s klimatpanel IPCC har publicerat flera rapporter om den globala uppvärmningens effekter. Utifrån detta har SMHI visat vilka förändringar i klimatet som vi i Sverige står inför 1. Bland annat kan vi förvänta oss att årsmedeltemperaturen stiger med mellan 2,5 och 4,5 grader fram till år Nederbörden väntas bli mer intensiv och öka med procent. Havsnivån i Östersjön och Nordsjön stiger med mellan 20 och 80 centimeter. Det här är förändringar som vi redan idag kan se följderna av. Stigande hav och fler perioder med kraftig nederbörd är något som vi måste räkna med och ta ställning till i samhällsplaneringen. Vad är klimatanpassning? Att klimatanpassa den fysiska planeringen innebär att förebygga och mini mera negativa effekter av klimatförändringarna. Särskilda anpassningar behövs för att hantera ökad nederbörd, stigande havsnivåer, skred, ras, erosion och temperaturförändringar. Kommunerna är skyldiga att ta hänsyn till dessa risker vid planering av ny bebyggelse. Den måste kunna stå emot de påfrestningar som klimatförändringarna innebär. För att bygga ett klimatsäkert samhälle krävs en kombination av åt gärder. Här är några metoder som används i den fysiska planeringen: > > Hinder för höjda vattennivåer. Många kommuner föreskriver en så kallad plushöjd för byggnader och mark, så att det inte byggs på för lågt belägna ytor. Ett annat sätt är att bygga vallar och erosionsskydd som barriärer mot att stora vattenmassor översvämmar eller för svag ar markens stabilitet. 4 Kommunernas arbete med klimatanpassning

7 > > Dammar och diken kan ta hand om överflödigt dagvatten och fungera som en buffert vid översvämning. > > Att minska andelen hårdgjorda ytor och istället använda ytbeläggningar som släpper igenom vatten minskar risken för översvämningar. > > Var vi väljer att placera våra byggnader och hur de utformas har betydelse både på ett översiktligt plan och på den egna tomten. Här har kommunen en viktig roll i att vägleda genom sina plandokument. > > Att välja byggnadsmaterial som klarar av särskilda vädertyper kan vara en åtgärd för att förhindra negativa effekter av temperaturförändringar, ändrade vindförhållanden och nederbörd. > > Vatten- och grönstrukturer är viktiga i klimatarbetet. Det handlar om att skapa strategiskt lokaliserade och medvetet utformade gröna och blåa mellanrum, så kallade mångfunktionella ytor, i bebyggelsen. Till exempel kan en trädplantering ha fler fördelar än att bidra med grönsk a. Lövträd är effektiva klimatreglerare. De ger skugga och svalkar samtidigt som rotsystemet stabiliserar och motverkar erosion. Dessutom binder de stora mängder vatten vid nederbörd. Plan- och bygglagen anpassas Medvetenheten om hur viktigt det är att planera med hänsyn till klimatförändringar ökar, i takt med att kunskaperna om förändringarnas följder växer. Sedan 1987 har flera revideringar och kompletteringar i plan- och bygglagen (PBL) skett för att tydliggöra detta. Nu måste kommuner ta hänsyn till de påfrestningar ett förändrat klimat förväntas medföra, då man planerar för ny bebyggelse och infrastruktur presenterade regeringen klimat- och sårbarhetsutredningen 2. Där slogs det fast att Sverige kommer att påverkas kraftigt av klimatförändringarna och att anpassningen bör påbörjas direkt. Utredningen ledde till att PBL år 2008 kompletterades med bestämmelser om att hänsyn måste tas till riskerna för olyckor, översvämning och erosion vid lokalisering av bebyggelse. I den nya plan- och bygglagen (2010:900) tydliggörs ytterligare att kommunerna har ansvar för att planera ny bebyggelse med Not. 2. Sverige inför klimatförändringarna hot och möjligheter. SOU 2007:60 Kommunernas arbete med klimatanpassning 5

8 Kommunens ansvar enligt PBL är främst att väga in riskerna för olyckor, översvämning och erosion vid planläggning och bygglovsprövning. hänsyn till klimataspekter 3. Syftet med detta förtydligande är att planläggning ska främja goda miljöförhållanden, dels genom anpassning till klimatförhållanden, dels genom en minskad klimatpåverkan 4. Kommunens ansvar enligt PBL är främst att väga in riskerna för olyckor, översvämning och erosion vid planläggning och bygglovsprövning. Detta innebär att lagen kan användas som ett redskap för att klimatanpassa i ny eller tillkommande bebyggelse på oexploaterad mark. När det gäller befintlig bebyggelse är kommunernas möjligheter att klimat anpassa däremot små. Här är det framförallt den enskilde fastighetsägaren som har ansvaret att skydda sin egendom vid naturolyckor. Det är inte bara i PBL som kraven på att planera med hänsyn till klimatförändringar regleras. Enligt lagen om extraordinära händelser 5 ska kommuner och landsting analysera risker och sårbarhet samt fastställa planer för att hantera extraordinära händelser. Exempel på sådana händelser kan vara naturolyckor som ras, skred och översvämningar. Kommunerna ska också ha ett handlingsprogram för förebyggande åtgärder 6 baserat på de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till behov av räddningsinsatser. En så kallad risk- och sårbarhetsanalys ska svara på vilka risker som finns och vilka förebyggande insatser som behöver genomföras. Not. 3. Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap. 3 Not. 4. Proposition 2009/10:170, En enklare plan- och bygglag, s 161 Not. 5. Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (2006:544) 2 kap. 1 Not. 6. Lagen om skydd mot olyckor (LSO 2003:778) 3 kap. 3 6 Kommunernas arbete med klimatanpassning

9 Kommunernas arbete med klimatanpassning 7

10 SKL:s enkät om klimatarbete Landets södra regioner har redan drabbats. Flera kommuner har drabbats av översvämningar och skred till följd av häftiga regn. Drygt 180 av landets 290 kommuner har svarat på 2011 års enkät från SKL. Svarsfrekvensen för olika kommungrupper och län skiljer sig åt. Det beror sannolikt på att vissa kommuner är värre drabbade än andra och därmed vana att hantera frågorna. Landets södra regioner har till exempel redan fått känna på konsekvenserna. Flera kommuner har drabbats av översvämningar och skred till följd av häftiga regn. I undersökningen anger över 90 procent av de svarande kommunerna att de i någon utsträckning arbetar med den fysiska planeringen för att anpassa samhället till ett förändrat klimat. figur 1. Fråga 3. Arbetar ni i kommunen idag i er fysiska planering för att anpassa samhället till ett förändrat klimat? (Till exempel risk för översvämning, häftiga regn.) Ja, i hög utsträckning Ja, i viss utsträckning Inte alls Vet ej 8 Kommunernas arbete med klimatanpassning

11 Huvudansvar, strategier och principbeslut Klimatanpassningsarbetet innebär ofta att strategiska beslut måste fattas. Det gäller frågor som rör flera av kommunens förvaltningar och då kan det vara en fördel att hantera dem på central nivå för att underlätta samordningen. I enkätsvaren framgår att en fjärdedel av kommunerna har antagit en förvaltningsövergripande klimatstrategi. Ungefär lika många anger att arbete med en sådan pågår. Det är också viktigt att ett tydligt ansvar finns högt upp i organisationen. Att kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret gör det möjligt att planeringen blir politiskt förankrad i ett tidigt skede och att kommunen kan arbeta med frågan utifrån ett förvaltningsövergripande perspektiv. Det vanligaste är att kommunstyrelsen (55 procent av de tillfrågade kommunerna) har ansvar för arbetet med klimatanpassningsfrågor. Därutöver svarar knappt 20 procent att arbetet sker på kommunens samhällsbyggnads/stadsbyggnadskontor. figur 2. Fråga 1. Vilken förvaltning har huvudansvaret för kommunens arbete med klimatanpassning? Kommunstyrelsen Stadsbyggnadskontoret (eller motsvarande) Tekniska kontoret Räddningstjänsten Kommunen har inte utsett någon ansvarig Annan Kommunernas arbete med klimatanpassning 9

12 Vägledande och styrande dokument Genom att hantera frågor om klimatanpassning på ett strategiskt plan, till exempel genom att anta riktlinjer eller fatta principbeslut, kan kommunerna förenkla och effektivisera planeringsprocessen. Sedan 2009 har andelen kommuner som planlägger med hänsyn till risker för naturolyckor ökat. Av 170 kommuner som besvarade frågan uppger 39 procent att de fattat sådana beslut. figur 3. Fråga 3. Har ni i er kommun fattat något principbeslut och/eller antagit några riktlinjer för att planlägga mark eller ge bygglov med hänsyn till risker för ras, skred, erosion och/eller översvämning? Ja Nej Arbete pågår Vet ej 10 Kommunernas arbete med klimatanpassning

13 Flera kommuner arbetar med tematiska tillägg till översiktsplanerna i form av strategier som tar upp klimatanpassningsfrågan. Detta kan vara ett alternativ om översiktsplanen inte beaktar klimat frågor i tillräcklig utsträckning. Vägledande strategier talar om var marken är lämplig och vilka eventuella skyddsåtgärder eller tekniska åtgärder som krävs för att bebygg else ska kunna ske. Sådan information är relevant både för kommun erna, invånarna, exploatörerna och för andra intressenter. I Nynäshamns kommun pågår arbetet med en klimatstrategi som beskriver klimatförändringarnas effekter och redovisar riskområden. Strategin kompletteras med en PM för lägsta grundläggningsnivå. Kommunernas arbete med klimatanpassning 11

14 Det är viktigt att lokalisera bebyggelse och infrastruktur till lämpliga platser. Kommunens dokument och program visar vägen Det finns flera olika verksamhetsområden inom kommunens organisation där frågor om klimatanpassning kan hanteras. Som nämnts tidigare är det viktigt att lokalisera bebyggelse och infrastruktur till lämpliga platser. Detta prövas i översikts- och detaljplaneringen och i hanteringen av bygglov. Planering för klimatanpassning kan också ske inom ramen för riskanalyser för VA-system, risk- och sårbarhetsutredningar och inom riktlinjer för byggande. figur 4. Fråga 5. I vilken utsträckning arbetar ni med klimatanpassning inom följande områden? (2011) I hög utsträckning I viss utsträckning Inte alls Vet ej Översiktsplanering Deltaljplanering Risk- och sårbarhetsanalyser Brist och riskanalyser för VA-systemet Riktlinjer för byggande SKL frågade i vilka typer av dokument kommunen hanterar klimatanpassningsarbetet. Här varierar svaren. De flesta anger att man i viss utsträckning tänker på det förändrade klimatet. Den största andelen av hantering i hög utsträckning sker i PBL-dokument som översikts- och detalj planer. Kommunerna hanterar alltså frågorna på flera sätt. Utredningar, planer och handlingsstrategier kompletterar varandra och ger samman taget en så fullständig bild som möjligt om risker och möjliga åtgärder. 12 Kommunernas arbete med klimatanpassning

15 Staffanstorps kommun integrerar den fysiska klimatanpassningen i sitt arbete med risk- och sårbarhetsanalyser. Här har man tagit fram en riskoch sårbarhetsanalys med klimatfokus som också fungerar som underlag till översiktsplanen. Kommunen ingår som referenskommun i Climatools, ett forskningsprogram från Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. I Sundsvall är processen med att ta fram en ny översiktsplan i full gång. I målen eftersträvas ett klimatsäkert samhälle. För att nå det har man satt igång projektet Klimatanpassa Sundsvall. Ett flertal rapporter och faktablad har publicerats som beskriver hur ett förändrat klimat skulle kunna påverka kommunen och dess invånare. Samarbete över kommungränser Klimatrelaterade planeringsfrågor berör ofta flera kommuner. Framförallt i småkommuner kan det vara svårt att ha all den kompetens som behövs. Då kan det vara en fördel att samarbeta regionalt kring kunskapsutbyten, underlag och analyser. Det kan också vara bra att få kunskap om kringliggande kommuners resurser i händelse av naturlyckor. Ett exempel är kommunerna runt Vänern som, i ett forskningsprojekt 7, diskuterar och utreder de stora översvämningsrisker som kan bli verklighet i framtiden. Tillsammans söker man en långsiktigt hållbar lösning för Vänerns vattenreglering och en samsyn kring översvämningsrisker och katastrofreducering. I enkäten anger drygt 30 procent av alla kommuner att de samverkar kring klimatanpassning i den fysiska planeringen. Detta utöver samarbeten på initiativ av länsstyrelsen. Not. 7. Centrum för klimat och säkerhetsprojekt Vänerkommunerna i samverkan om Vänerns reglering, Karlstad universitet Kommunernas arbete med klimatanpassning 13

16 Kommunerna saknar relevant planeringsunderlag För att kommunerna ska kunna möta kraven på klimathänsyn krävs att de har tillgång till planeringsunderlag som är tillgängligt, aktuellt och möjligt att använda sig av i planering och beslutsfattande. Det hör till länsstyrelsens uppgifter att förmedla kunskap och underlag som ska ligga till grund för kommunernas beslut. Det handlar om klimatanalyser, översvämningskarteringar, skredkarteringar och detaljerade höjd modeller. Sådan t materia l och underlag tas fram av statliga myndigheter som SMHI, Lantmäteriet, SGI och MSB. Mycket tas också fram inom forskning vid exempelvis SMHI:s Rossby Centre och i projektet Climatools som drivs av FOI på uppdrag av Naturvårdsverket. Planeringsunderlag och planeringsverktyg är nödvändiga för att kommunerna ska kunna förhålla sig till klimatförändringarna. De behövs för att man ska veta var riskerna är stora och var åtgärder behöver sättas in. Enkäten från 2009 visade att många kommuner saknade tillgång till planeringsunderlag och planeringsverktyg. Tyvärr visar undersökningen från 2011 samma sak. Kommunerna saknar fortfarande i stor utsträckning tillräckligt underlag för att kunna planera klimatanpassat trots att mycket gjorts och görs. Länsstyrelserna har i uppdrag att samordna klimatanpassningsarbetet på regional nivå. Det innefattar bland annat att ta fram planeringsunderlag och att ansvara för den regionala klimatanpassningssamordningen. Sedan några år arbetar länsstyrelserna aktivt med att ta fram planeringsunderlag, skapa nätverk, genomföra omvärldsbevakning med mera. Det är viktigt att planeringsunderlagen är utformade så att kommunerna själva kan utveckla och använda dem för att göra scenarier eller anpassningsanalyser. Underlag och verktyg måste vara anpassade till deras förutsättningar. Alltför översiktligt kartmaterial innebär stora generaliseringar och kan därför inte användas för att göra detaljerade analyser vid till exempel detaljplanering. 14 Kommunernas arbete med klimatanpassning

17 Flera kommuner kommenterar i enkäten att det underlag de får av länsstyrelsen är för övergripande och generellt för att kunna användas konkret. Man efterfrågar material som är mer anpassat till de enskilda förutsättningarna. Flera kommuner uttrycker ett behov av dialog och diskussion med länsstyrelsen kring de underlag som levereras. Flera kommuner anger att länsstyrelsens underlag är motsägelsefullt och ofärdigt. Många saknar en diskussionspart. figur 5. Fråga 8. Hur bedömer ni tillgången på planeringsunderlag för följande områden, utifrån behovet att kunna fatta klimatanpassningsrelaterade beslut i planeringsprocessen? (2011) gis-kartor som underlag Som en kommentar till frågorna uppger många av kommunerna att man använder digitala kartor (GIS) och efterfrågar underlag i detta format. Men det måste vara kompatibelt med kommunernas eget planeringsunderlag och så är det inte alltid idag. Vi har allt vi behöver Vi har det mesta av det vi behöver Vi har mycket lite av det vi behöver Vi har inget av det vi behöver Vet ej Ej aktuellt Höjddata Riktlinjer för byggande Ras- och skredkarteringar Översvämningskarteringar Lokala klimatscenarier Kommunernas arbete med klimatanpassning 15

18 I dagsläget saknar Sverige en uttalad nationell strategi för klimatanpassning, även om en rad dokument kan anses fungera som en sådan. I den nya plan- och bygglagen har översiktsplaneringen fått en stärkt funktion. Kommunerna förväntas nu redovisa hur de förhåller sig till nation ella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen (PBL 3:5). Detta innefattar bland annat klimat anpassning i fysisk planering. I dagsläget saknar Sverige en uttalad nationell strategi för klimatanpassning, även om en rad andra dokument kan anses fungera som en sådan. Många kommuner anger att de saknar nationella riktlinjer för klimatanpassad VA- och dagvattenhantering, liksom för klimatanpassat byggande. Här se vi alltså luckor i vägledande strategier. Det bör staten ta ansvar för. figur 6. Fråga 9. Hur bedömer ni tillgången på planeringsverktyg för följande områden? (2011) Vi har allt vi behöver Vi har det mesta av det vi behöver Vi har mycket lite av det vi behöver Vi har inget av det vi behöver Vet ej Ej aktuellt Verktyg för att skapa egna klimatscenarier Kostnadsnyttoanalyser (för planering) Nationella riktlinjer för klimatanpassad VA- och dagvattenhantering Nationella riktlinjer för klimatanpassat byggande Kommunernas arbete med klimatanpassning

19 Staten behöver satsa mer pengar för att anpassa Sverige till klimatförändringarna. Åtgärder för att bygga om och anpassa befintliga byggnader och infrastruktur är mycket kostnadskrävande. Kommunernas arbete med klimatanpassning 17

20 Höjddata Sedan enkäten 2009 har tillgången till höjddata förbättrats något. Detta kan bero på att Lantmäteriet upprättat en ny, mer noggrann och detaljerad, rikstäckande höjdmodell. Denna investering har alltså gett avkastning! Arbetet med höjdmodellen beräknas vara klart Samtidigt är det fortfarande drygt en tredjedel av kommunerna som uppger att de har mycket lite eller inget alls, av planeringsunderlaget höjddata. Det är därför viktigt att arbetet med ny nationell höjddata inte försenas eller skjuts upp. Det kan vara svårt att hitta motiv för att an passa bebyggelsen i tidsperspektivet 100 år. Kommentar ur enkätundersökningen Klimatscenarier Ett klimatscenario är en slags prognos. Det utgår bland annat från utsläppsscenarier och klimatmodeller och försöker förutspå klimatets utveckling. Med ett lokalt klimatscenario kan man till exempel se hur mycket temperaturen kan förväntas öka i en region. Lokala klimatscenarier kan fungera som grund för klimatanpassningsrelaterade beslut i planprocesser. Detta saknas i de flesta kommuner. Endast 25 procent har allt eller det mesta av vad de behöver av sådant material. När det gäller verktyg för att kunna göra egna lokala klimat scenarier svarar 70 procent av de svarande kommunerna att de saknar detta. Sundvalls kommun har utvecklat flera lokala klimatscenarier ur olika aspekter. Bland annat ett som behandlar risken för torka vid en högre temperatur. I samarbete mellan länsstyrelsen, SMHI, MSB, FOI och Tingsryds kommun har man tagit fram ett lokalt klimatscenario som behandlar konsekvenser vid värmeböljor. 18 Kommunernas arbete med klimatanpassning

21 Översvämningsanalyser Ungefär hälften av kommunerna som svarat saknar planeringsunderlag för att kunna göra översvämningsanalyser. För att göra detta används bland annat Lantmäteriets höjddatabas för en beskrivning av topografin. Om karteringen bas erats på Lantmäteriets gamla höjdmodell riskerar översvämningsanalys en att bli alltför översiktlig för att kunna användas vid detaljplanering. Många kommuner kommenterar att de översvämningsanalyser de fått tillgång till är alltför översiktliga för att de ska kunna användas i planeringen. Olika underlag ger olika resultat. Bilderna visar scenarier av ett så kallat 100-årsvattenstånd för Luleås centrala delar. Bilden ovan till vänster visar förväntat översvämmade ytor beräknat med gammal höjddata. Bilden ovan till höger visar samma sak med hänsyn till den nya höjdmodellen. Skillnaden i hur stora ytor som översvämmas är stor. Ras- och skredkarteringar Med de ökande nederbördsmängderna väntas antalet ras och skred öka i stora delar av landet. En tredjedel av kommunerna har i dagsläget tillgång till planeringsunderlag för ras- och skredkarteringar och ungefär lika många saknar sådant underlag. Denna uppfattning har inte förändrats seda n SGI har dock fått i uppdrag att utföra en skredriskkartering för hela Göta Älvdalen som beräknas vara klar under Med de ökande nederbördsmängderna väntas antalet ras och skred öka i stora delar av landet. Kommunernas arbete med klimatanpassning 19

22 Riktlinjer för byggande Vad ska man rätta sig efter? Precis som i 2009 års enkät varierar åsikterna om tillgången till riktlinjer för byggande som underlag för klimatanpassningsrelaterade beslut i planeringen. Över 40 procent av kommunerna anger att de har mycket eller det mesta de behöver av detta, men lika många saknar sådant underlag. Sedan enkäten 2009 har flera skrifter om att bygga med hänsyn till klimat förändringar publicerats. Resultatet av undersökningen pekar på att publikationerna inte nått ut och blivit kända i särskilt hög omfattning. Kostnadsnyttoanalyser av åtgärder vore välbehövligt för att kunna motivera åtgärder i såväl ny- som befintlig bebyggelse. Kommentar ur enkätundersökningen Investeringar eller besparingar I det kommunala arbetet med strama budgetar och ökat ansvar, kan kostnads- och nyttoanalyser vara ett rationellt verktyg för beslutsfattar e. Dessa analyser görs för att kunna bedöma den samhällsekonomiska nyttan av en investering. En kostnad kan beräknas som en besparing, som i längden blir en investering, som kan göra samhället mer robust och motståndskraftigt. Svårigheterna med kostnads- och nyttoanalyser är att identifiera och värdera risker och osäkerheter, och att identifiera och prioritera tänkbara åtgärder. Många kommuner behöver hjälp med att kartlägga och kvantifiera konsekvenser för att kunna göra sådana beräkningar. Detta framgår i flera av de öppna svar som kommit in i enkätundersökningen. I dagsläget har bara tio procent av kommunerna vad de behöver för att göra lokala kostnads- och nyttoanalyser. Hela 60 procent anger att tillgången är dålig eller obefintlig. 20 Kommunernas arbete med klimatanpassning

23 En fråga för alla SKL:s undersökning år 2011 visar att kommunernas uppfattning om klimatanpassningsarbetet och förutsättningarna för det, är tämligen oförändrad sedan år Detta trots att mycket har åstadkommits. Lagstiftningen har förtydligats och statliga myndigheter (till exempel Boverket) har unde r de senaste åren fått flera uppdrag och gett ut rapporter. Länsstyrelserna arbetar med att samordna och ta fram regionala underlag. SMHI har tillgängliggjort klimatdata för nedladdning och många forskar kring klimatanpassning. Till exempel har FOI:s forskningsprogram Climatools utvecklat verktyg för att identifiera och värdera klimatkonsekvenser och hur vi ska tackla den. Ändå anser kommunerna att de ofta saknar relevant underlag och stöd. Befintligt material och sakuppgifter når inte ut och behöver i vissa fall anpassas bättre till målgruppen. Kommunerna behöver underlag som är praktiskt användbara, som hjälper dem att få överblick och se sammanhangen. Det är angeläget att förebyggande klimatåtgärder görs så snart som möjligt, men att lägga ansvaret för att planera, prioritera och genomföra alla åtgärder på kommunerna är inte rimligt. Klimatanpassningsarbetet är en nationell angelägenhet. > > Berörda statliga myndigheter och länsstyrelser behöver anpassa sina studier för kommunernas planeringsarbete. > > Samarbetet kring planeringsunderlag behöver förbättras så att de ger en helhetsbild av riskerna. > > Materialet måste vara enkelt att hantera och vara lättillgängligt, exempelvis på en gemensam webbplats. > > Kartor och annat material behöver vara mer detaljerade. > > De tekniska systemen för att leverera GIS-kartor måste vara kompatibla mellan länsstyrelser och kommuner. Det är angeläget att förebyggande klimatåtgärder görs snart, men att lägga allt ansvar på kommunerna är inte rimligt. Kommunernas arbete med klimatanpassning 21

24 22 Kommunernas arbete med klimatanpassning

25 SKL anser att: > > Länsstyrelsernas roll behöver stärkas och förtydligas ytterligare. Deras interna samordning måste fungera så att kommunerna inte får motsägelsefulla och icke sammanvägda underlag. > > Det saknas fortfarande underlag för att planera ny bebyggelse med hänsyn till klimatförändringarna. Särskilt verktyg för att göra scenarier. > > Myndigheternas underlag måste vara så detaljerade att de kan användas i kommunernas fysiska planering. > > Klimatanpassningsportalen är viktig och bör stärkas. Underlag som kommunerna förväntas använda måste finnas lättillgängligt och överskådligt presenterat. > > Det är bra att SMHI fått ett utpekat anslag till ett kunskaps centrum för klimatanpassning. Det är viktigt att lyssna på användarnas behov i kommunerna vid planeringen av detta centrum. > > Staten behöver satsa mer resurser på att anpassa Sverige till klimatförändringarna. Åtgärder för att bygga om och anpassa befintliga byggnader och infrastruktur är mycket kostnadskrävande. > > Staten bör ge särskilt stöd för att stimulera kommunernas förebyggande insatser för planeringen av infrastruktur och nya bostadsområden. Stödet kan till exempel utformas så att kommunerna kan söka pengar för att i översiktsplanen ta hänsyn till effekterna av det förändrade klimatet. Kommunernas arbete med klimatanpassning 23

26 För dig som vill läsa mer om klimatanpassing i den fysiska planeringen Ansvar vid naturolycka. Nationell plattform för arbete med naturolyckor. Myndigheten för samhällskydd och beredskap, Bygg för morgondagens klimat. Anpassning av planering och byggande. Boverket, Hanteringen av vattenfrågorna är avgörande Om att klimatanpassa den fysiska planeringen. Sveriges Kommuner och Landsting, Klimatanpassning i planering och byggande analys, åtgärder och exempel. Boverket, Låt staden grönska klimatanpassning genom grönstruktur. Boverket, Samhällsbyggande för klimatet kommuner och landsting som visar vägen. Sveriges Kommuner och Landsting, Vägledning för Risk- och sårbarhetsanalyser. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Besök skl.se På skl.se/klimatanpassning kan du läsa mer om kommunernas arbete. Där har vi förutom ett antal intressanta exempel från kommunerna också samlat tips på länkar och publikationer på temat klimatanpassning. Den kommun som har bebyggda områden som till exempel har för låg stabilitet eller hotas av översvämning kan söka statligt bidrag till förebyggande åtgärder. Dessa bidrag fördelas av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). 24 Kommunernas arbete med klimatanpassning

27 Upplysningar om innehållet: Emilie Gullberg, Sveriges Kommuner och Landsting, 2011 Bestnr: 5252 Text: Helena Dunberg, Emilie Gullberg Textbearbetning: Kristina Mattsson/ Journalistgruppen Kajak Foto omslag: Hans Ericksson/Folio Foto inlaga: Folio (s. 3 och 9), Thomas Henrikson (s. 7, 11, 13, 14, 17 och 20), Torbjorn Skogedal/Folio (s. 17), Martin Sylvest Andersen (s. 17), Susanne Güttler (s. 18), Ulf Börjesson/Maskot (s. 22) Produktion: ETC Kommunikation Tryck: Modintryckoffset, 2011

28 Vårt klimat förändras vi ser redan idag följder i form av extrema väder, översvämningar och värmeböljor, ras och skred. Att göra hela landet motståndskraftigt mot naturolyckor är en nationell angelägenhet. Idag är kostnaderna höga för enskilda kommuner som måste göra anpassningar och invånarna på de drabbade orterna får stå för notan. Det är inte rimligt. SKL anser att staten bör ta ett större ansvar för att anpassa samhället till klimatförändringarna och se till att det blir ekonomiskt möjligt för kommuner att göra de förebyggande åtgärder som behövs. Beställ eller ladda ner på Bestnr: 5252 Post: Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon:

Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson

Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson Klimatanpassning i planering och byggande Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson Innehåll Fysisk planering och klimatanpassning Ny PBL Planeringsunderlag Anpassningsåtgärder på olika nivåer Mångfunktionella

Läs mer

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad SKL och klimatanpassningsarbetet Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) SKL är en politiskt styrd arbetsgivar- och intresseorganisation för landets

Läs mer

Klimatanpassning i fysisk planering. Martin Karlsson Stockholm 21 september 2011

Klimatanpassning i fysisk planering. Martin Karlsson Stockholm 21 september 2011 Klimatanpassning i fysisk planering Martin Karlsson Stockholm 21 september 2011 Behov av anpassning uppmärksammas Klimat- och sårbarhetsutredningen 2007 Ändringar i PBL 2008 Plats för bild Kommunernas

Läs mer

SUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT. Eva Sjölin, klusterledare för SUD

SUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT. Eva Sjölin, klusterledare för SUD SUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT Eva Sjölin, klusterledare för SUD non-profit organisation 130 companies and institutions with a high environmental profile creates networks between businesses and organisations

Läs mer

Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Scenarier för ett förändrat klimat Klimatet förändras!

Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Scenarier för ett förändrat klimat Klimatet förändras! Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Scenarier för ett förändrat klimat Klimatet förändras! 1 Klimatanpassning Det pågår en global uppvärmning Uppvärmningen beror med stor sannolikhet

Läs mer

Klimatanpassning i planering och byggande. Patrik Faming

Klimatanpassning i planering och byggande. Patrik Faming Klimatanpassning i planering och byggande Patrik Faming Behov av anpassning uppmärksammas Klimat- och sårbarhetsutredningen 2007 Ändringar i PBL 2008 Plats för bild Kommunernas arbete Uppdrag till länsstyrelserna

Läs mer

Övergripande planer, strategier etc

Övergripande planer, strategier etc Agenda Kommentarer på enkätsammanställning fyll på ofullständiga frågor? SWOT genomgång, vad kan vi få ut av den? Fyll på SWOT ensam eller i bikupor Struktur handlingsplan Arbetet till 2 december Övergripande

Läs mer

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Foto: Timo Schmidt/flickr.com Människans utsläpp påverkar klimatet Temperaturen på jorden stiger det pågår en global uppvärmning som med

Läs mer

Rapport. Anpassning till ett förändrat klimat

Rapport. Anpassning till ett förändrat klimat Anpassning till ett förändrat klimat Tillståndet i kommunerna år 2015 Förord Naturskador orsakar stora skador som drabbar samhället och enskilda individer. Vi påverkas av alltmer frekventa extremväder

Läs mer

Upplägg. Klimatförändringarna. Klimat i förändring en inledning

Upplägg. Klimatförändringarna. Klimat i förändring en inledning Klimat i förändring en inledning Martin Karlsson Boverket martin.karlsson@boverket.se Upplägg Konsekvenserna av ett klimat i förändring PBL anpassas till ett klimat i förändring Översvämningsdirektiv Klimat-

Läs mer

Lotta Andersson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

Lotta Andersson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat Lotta Andersson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat Vad är det vi måste förbereda oss för? Naturolyckornas snabba

Läs mer

Klimatanpassningsutredningens betänkande SOU 2017:42 Vem har ansvaret?

Klimatanpassningsutredningens betänkande SOU 2017:42 Vem har ansvaret? YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-09-08 Sektionen för planering, säkerhet och miljö Emilie Gullberg Miljö- och energidepartementet 10333 STOCKHOLM Klimatanpassningsutredningens betänkande SOU 2017:42 Vem har

Läs mer

Vad är på gång hos myndigheterna i myndighetsnätverket för klimatanpassning?

Vad är på gång hos myndigheterna i myndighetsnätverket för klimatanpassning? Vad är på gång hos myndigheterna i myndighetsnätverket för klimatanpassning? Boverket Klimatanpassningsuppdrag I regleringsbrev 2008 får Boverket ett särskilt uppdrag att utveckla metoder för och redovisa

Läs mer

Fysisk planering och klimatförändringar. Martin Karlsson Boverket

Fysisk planering och klimatförändringar. Martin Karlsson Boverket Fysisk planering och klimatförändringar Martin Karlsson Boverket En kort genomgång av: PBL och klimatanpassning i planering PBL i förändring Boverkets klimatarbete Plansystemet enligt PBL 2, 3 kap PBL

Läs mer

Regionalt klimatanpassningsarbete Nätverket för Klimat och säkerhet 23/4-2012

Regionalt klimatanpassningsarbete Nätverket för Klimat och säkerhet 23/4-2012 Klimatanpassning Skåne Regionalt klimatanpassningsarbete Nätverket för Klimat och säkerhet 23/4-2012 Therése Ehrnstén och Pär Persson Länsstyrelsen i Skåne län Klimatanpassning Skåne Klimat- och sårbarhetsutredningen

Läs mer

Hur ser Boverket på klimatanpassning i den fysiska planeringen? SKL 18 november 2015 i Stockholm anders.rimne@boverket.se

Hur ser Boverket på klimatanpassning i den fysiska planeringen? SKL 18 november 2015 i Stockholm anders.rimne@boverket.se Hur ser Boverket på klimatanpassning i den fysiska planeringen? SKL 18 november 2015 i Stockholm anders.rimne@boverket.se Upplägg för detta pass PBL och klimatet Översiktsplanen Planeringsunderlag DP och

Läs mer

Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv

Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv Svensk Försäkring Svensk Försäkring är försäkringsföretagens branschorganisation. Vi arbetar för goda verksamhetsförutsättningar

Läs mer

Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg

Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg kommunstyrelsen i Falkenberg 2016-03-08 96 Motion om åtgärdsplan för att förebygga skador på hus, byggnader, växt- och djurliv i samband med översvämningar till följd av växthuseffekten. (AU 53) KS 2015-344

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå Innehåll Övergripande planer, strategier och organisation fråga 1-5 Samverkan fråga 6-7 Fysisk planering fråga

Läs mer

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare Stockholm, 27 sept 2013 IPCC - Climate Change 2013 Summary for Policymakers, Working Group 1 Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

Klimatrisker och krisberedskap. Välkomna!

Klimatrisker och krisberedskap. Välkomna! Klimatrisker och krisberedskap Välkomna! Praktikaliteter Wifi: använd guest inget lösenord Prata i mikrofon så att deltagarna via webben kan höra Presentationer och filmer kommer att läggas ut på webben

Läs mer

KlimatGIS-dagar maj 2010 Stockholm

KlimatGIS-dagar maj 2010 Stockholm KlimatGIS-dagar 18-19 maj 2010 Stockholm Emilie Malmström, Sveriges Kommuner och Landsting Susana Pesce, GISPROCESS VÄLKOMMEN! KlimatGIS- dagarna 18-19 maj Stockholm PROGRAM 18 MAJ 2010 KLIMATANPASSNING

Läs mer

Klimatanpassning är angeläget

Klimatanpassning är angeläget Klimatanpassning är angeläget Naturvårdsverkets, Boverkets, SMHI:s, Räddningsverkets och SGI:s webbportal om anpassning till klimatets förändring Publicerad i juni 2007. Större uppdateringar 1-2 ggr/år.

Läs mer

Länsstyrelsen har ansvaret att samordna det regionala arbetet med klimatanpassning och har som

Länsstyrelsen har ansvaret att samordna det regionala arbetet med klimatanpassning och har som 1 av 7 Klimatförändringar Klimatförändringar kommer innebära skillnader i årstidernas karaktär, i synnerhet temperatur och nederbörd. Det är även troligare att fler intensiva väderhändelser, såsom värmeböljor

Läs mer

Stigande havsnivå. Stigande havsnivå. konsekvenser för fysisk planering. konsekvenser för fysisk planering

Stigande havsnivå. Stigande havsnivå. konsekvenser för fysisk planering. konsekvenser för fysisk planering Stigande havsnivå Stigande havsnivå konsekvenser för fysisk planering konsekvenser för fysisk planering Seminarium Klimatanpassning den 13 mars Stockholm Nikolina Verovic Länsstyrelsen i Skåne län Inriktning

Läs mer

Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14

Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14 Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14 The Capital of Scandinavia Kunskap förstå strategi - agera 14/10/2013 The Capital of Scandinavia PAGE 2 Kunskap - Material som tagits fram tidigare Strategi - Klimatanpassning

Läs mer

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete Klimatanpassning Vad är klimatanpassning? Klimatanpassning innebär åtgärder för att anpassa samhället till nutidens och framtidens klimat.

Läs mer

Klimatanpassning i Sverige: sammanfattande perspektiv och vattenexempel

Klimatanpassning i Sverige: sammanfattande perspektiv och vattenexempel Klimatanpassning i Sverige: sammanfattande perspektiv och vattenexempel Georgia Destouni Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi Bert Bolin center för klimatforskning Sammanfattande perspektiv

Läs mer

MSB:s arbete med naturolyckor

MSB:s arbete med naturolyckor MSB:s arbete med naturolyckor Naturolycka Med en naturolycka avses naturhändelser med negativa konsekvenser för liv, egendom och miljö. MSB:s arbete med naturolyckor Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,

Läs mer

Fysisk planering i kommunerna för minskad klimatpåverkan

Fysisk planering i kommunerna för minskad klimatpåverkan RESULTAT FRÅN ENKÄTUNDERSÖKNING 2011 Fysisk planering i kommunerna för minskad klimatpåverkan Fysisk planering för minskad klimatpåverkan 1 Förord Detta är den tredje enkäten från SKL om kommunernas arbete

Läs mer

Skyddandet av Stockholm och andra kommuner mot stigande vattennivåer i Östersjön. Motion (2013:4). Svar på remiss

Skyddandet av Stockholm och andra kommuner mot stigande vattennivåer i Östersjön. Motion (2013:4). Svar på remiss Ingmarie Ahlberg Avdelningen för Miljö och teknik Telefon: 08-508 264 54 ingmarie.ahlberg@stockholm.se Till Exploateringsnämnden 2013-04-18 Skyddandet av Stockholm och andra kommuner mot stigande vattennivåer

Läs mer

Varia 607. Seminarieserie om fysisk planering och förebyggande åtgärder mot naturolyckor i ett förändrat klimat

Varia 607. Seminarieserie om fysisk planering och förebyggande åtgärder mot naturolyckor i ett förändrat klimat STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT SWEDISH GEOTECHNICAL INSTITUTE Seminarieserie om fysisk planering och förebyggande åtgärder mot naturolyckor i ett förändrat klimat Varia 607 Bengt Rydell LINKÖPING 2009 STATENS

Läs mer

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka

Läs mer

Klimatet så klart! Gunnar Hedberg Vice ordförande SKL:s klimatberedning

Klimatet så klart! Gunnar Hedberg Vice ordförande SKL:s klimatberedning Klimatet så klart! Gunnar Hedberg Vice ordförande SKL:s klimatberedning Politisk organisation Revisorer Kongress Valnämnd Styrelse Arbetsutskott Delegationer Förhandlingsdelegation Revisionsdelegation

Läs mer

Länsstyrelsens behov av klimatdata

Länsstyrelsens behov av klimatdata Länsstyrelsens behov av klimatdata Susanna Hogdin Länsstyrelsen i Västra Götalands län Några av de uppdrag på Länsstyrelsen där klimatfrågan berörs Länsstyrelsens övergripande uppdrag är att samordna och

Läs mer

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Agenda 1. Länsstyrelsernas uppdrag och verksamhetsområden 2. Samordnarnas nätverksstruktur och arbetsgrupper 3. Redovisning av länsstyrelsernas arbete 4. Exempel

Läs mer

Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Ert dnr; N2017/01407/K1

Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Ert dnr; N2017/01407/K1 1(6) YTTRANDE 2017-09-25 Dnr 4.5.17-10288/17 Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se Ert dnr; N2017/01407/K1 Jordbruksverket har fått möjlighet att lämna synpunkter

Läs mer

Klimatanpassning i den fysiska planeringen Lagstiftning och ansvarsförhållanden. Johan Hjalmarsson Avdelningen för planfrågor, Länsstyrelsen

Klimatanpassning i den fysiska planeringen Lagstiftning och ansvarsförhållanden. Johan Hjalmarsson Avdelningen för planfrågor, Länsstyrelsen Klimatanpassning i den fysiska planeringen Lagstiftning och ansvarsförhållanden Johan Hjalmarsson Avdelningen för planfrågor, Länsstyrelsen Olika ansvarsområden Innan för att åtgärder kommer till stånd

Läs mer

Foto: Göran Fält/Trafikverket

Foto: Göran Fält/Trafikverket Foto: Göran Fält/Trafikverket Vad görs på nationell nivå? Översvämningskarteringar Kartor över områden som riskerar att översvämmas 78 karterade vattendrag Dagens flöden och klimatanpassade flöden Kartorna

Läs mer

Bygg klimatsäkert. Anpassning av planering och byggande

Bygg klimatsäkert. Anpassning av planering och byggande Bygg klimatsäkert Anpassning av planering och byggande Titel: Bygg klimatsäkert Anpassning av planering och byggande Utgivare: Boverket juni 2009 Upplaga: 1 Antal ex: 3 000 Tryck: Tryck: ISBN 978-91-86342-17-3

Läs mer

Klimatsäkring -P104 samt P105

Klimatsäkring -P104 samt P105 Klimatsäkring -P104 samt P105 Seminarium vid Föreningen Vattens Norrlandsmöte 2012 Sundsvall Gilbert Svensson Urban Water Management AB och Luleå tekniska universitet 1 Klimatsäkring P104 samt P105 Risker

Läs mer

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Anna Edman, SMHI Mätningar Modeller Scenarier IPCC SMHI Rossby Centre Globalt regionalt lokalt Mölndal 13 december 2006 Foto Nils Sjödin, SMHI Gudrun den 8 januari

Läs mer

Centrala myndigheters roll i klimatanpassningsarbetet

Centrala myndigheters roll i klimatanpassningsarbetet Centrala myndigheters roll i klimatanpassningsarbetet 2 oktober 2008, Radisson SAS Royal Viking Hotel, Stockholm Sammanfattning av gruppdiskussionerna Deltagarna delades in i fyra olika grupper. Varje

Läs mer

ÖP 2025 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE. Strategi för klimatanpassning. - tematiskt tillägg till Västerviks kommuns översiktsplan

ÖP 2025 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE. Strategi för klimatanpassning. - tematiskt tillägg till Västerviks kommuns översiktsplan ÖP 2025 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE Strategi för klimatanpassning - tematiskt tillägg till Västerviks kommuns översiktsplan Godkänd av kommunfullmäktige den 28 januari 2013 6 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE VAD ÄR DET?

Läs mer

Kommittédirektiv. Ett stärkt arbete för anpassning till ett förändrat klimat. Dir. 2015:115. Beslut vid regeringssammanträde den 12 november 2015.

Kommittédirektiv. Ett stärkt arbete för anpassning till ett förändrat klimat. Dir. 2015:115. Beslut vid regeringssammanträde den 12 november 2015. Kommittédirektiv Ett stärkt arbete för anpassning till ett förändrat klimat Dir. 2015:115 Beslut vid regeringssammanträde den 12 november 2015. Sammanfattning En särskild utredare ska analysera hur ansvaret

Läs mer

Antagen av: Kommunstyrelsen , 106. Riktlinjer för stabilitetshöjande åtgärder

Antagen av: Kommunstyrelsen , 106. Riktlinjer för stabilitetshöjande åtgärder Antagen av: Kommunstyrelsen 2015-10-07, 106 Riktlinjer för stabilitetshöjande åtgärder Bakgrund 3 Göta älvutredningens huvudförslag 3 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 3 Ansvar 4 Statens ansvar

Läs mer

Att bygga ett klimatsmart Kalmar län

Att bygga ett klimatsmart Kalmar län planeringen 17 april 2012 1 (5) Ledningskansliet Elvira Laneborg Tel. direkt: 0480-821 35 Mobil: 0730-632041 E-post: elvira.laneborg@lansstyrelsen.se Deltagare i Länsplandag 17 april Att bygga ett klimatsmart

Läs mer

Klimatanpassning Måns Enander, Klimatanpassningssamordnare. Bakgrund och definitioner Klimatanpassning Översvämning

Klimatanpassning Måns Enander, Klimatanpassningssamordnare. Bakgrund och definitioner Klimatanpassning Översvämning Klimatanpassning 121001 Måns Enander, Klimatanpassningssamordnare Bakgrund och definitioner Klimatanpassning Översvämning Bakgrund Länsstyrelsen har två klimatuppdrag Klimatanpassning Energieffektivisering

Läs mer

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete Klimatanpassning I början Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) till högteknologisk, tillämpad forskning SMHI en myndighet under

Läs mer

Tillgänglighet i detaljplaner

Tillgänglighet i detaljplaner Tillgänglighet i detaljplaner Planera för tillgänglighet Kommunerna har ett viktigt ansvar i att verka för ett samhälle som är tillgängligt för alla. Detta styrs av bl.a. Plan- och bygglagen och ska beaktas

Läs mer

Handlings- och tidsplan för programberedningen för klimat

Handlings- och tidsplan för programberedningen för klimat Bilaga 1 (6) Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Kerstin Blom Bokliden Handlings- och tidsplan för programberedningen för klimat Uppdrag Styrelsen har beslutat att inrätta en partipolitiskt sammansatt

Läs mer

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE nordens venedig VARMARE OCH BLÖTARE DET FRAMTIDA STOCKHOLMSKLIMATET kommer att utsätta vårt samhälle och vår natur för allt större påfrestningar. Här får du se vad

Läs mer

Klimatanpassning i Örebro län

Klimatanpassning i Örebro län Klimatanpassning i Örebro län Karin Aune karin.aune@lansstyrelsen.se Länsstyrelsens uppdrag inom Klimatanpassning Länsstyrelserna har uppdraget att samordna det regionala klimatanpassningsarbetet Samhället

Läs mer

Aktuella kommunomfattande översiktsplaner LÄGET I LANDET MARS 2014

Aktuella kommunomfattande översiktsplaner LÄGET I LANDET MARS 2014 Aktuella kommunomfattande översiktsplaner LÄGET I LANDET MARS 2014 1 2 Förord Sveriges Kommuner och Landsting har undersökt hur aktuella de kommunomfattande översiktsplanerna är i Sverige, mars 2014. Läget

Läs mer

Vad händer i Göteborg vs mark och vatten

Vad händer i Göteborg vs mark och vatten Vad händer i Göteborg vs mark och vatten SGU, 2016-09-21 Anna-Maria Edvardsson Agenda Byggprojekt i Göteborg Utmaningar Vägledningar Kartunderlag Pågående uppdrag Västsvenska paketet EN HÅLLBAR STAD ÖPPEN

Läs mer

Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån. Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län

Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån. Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län Hur kommer klimatet att förändras? Källor: IPCC och SMHI Temperaturutveckling

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalyser baserade på NNH

Risk- och sårbarhetsanalyser baserade på NNH 1 Risk- och sårbarhetsanalyser baserade på NNH Följande analyser baseras på nya nationella höjdmodellen, NNH, i kombination med data från Ronneby kommun. Kartor och höjdmodell är framställda med MapInfo

Läs mer

Vätterns reglering Förnyelsebehov Klimatförändring Stadsomvandling Ökade miljökrav Stadstillväxt

Vätterns reglering Förnyelsebehov Klimatförändring Stadsomvandling Ökade miljökrav Stadstillväxt Vätterns reglering JÖNKÖPING Förnyelsebehov Klimatförändring Stadsomvandling Ökade miljökrav Stadstillväxt Vi tar i planeringen hänsyn till klimatförändringarna men vi kan inte lösa alla frågor med detaljplanering!

Läs mer

Klimatanpassning in i minsta detalj

Klimatanpassning in i minsta detalj Klimatanpassning in i minsta detalj Trender i kommunala detaljplaner Pär Persson, Länsstyrelsen i Skåne. Klimatanpassning i Norra Djurgårdsstaden Christina Wikberger och Ingmarie Ahlberg, Stockholms stad.

Läs mer

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar Länsstyrelsernas handläggningstider skl granskar Förord Den 2 maj 2011 fick Sverige en ny plan- och bygglag. Målet var att reglerna för bygglov och planering skulle förenklas. Man ville snabba upp bygglovsprocessen

Läs mer

Sveriges geologiska undersökning. Förvaltningsmyndigheten för landets geologiska beskaffenhet och mineralnäring.

Sveriges geologiska undersökning. Förvaltningsmyndigheten för landets geologiska beskaffenhet och mineralnäring. Sveriges geologiska undersökning Förvaltningsmyndigheten för landets geologiska beskaffenhet och mineralnäring. Övergripande mål 1) SGU är ledande för en ändamålsenlig användning av jord, berg och grundvatten

Läs mer

MSB:s förebyggande arbete mot naturolyckor, översiktlig översvämningskartering. Ulrika Postgård

MSB:s förebyggande arbete mot naturolyckor, översiktlig översvämningskartering. Ulrika Postgård MSB:s förebyggande arbete mot naturolyckor, översiktlig översvämningskartering Ulrika Postgård Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande verksamhet

Läs mer

Kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

Kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Yttrande Stockholm 2015-06-18 Kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat Inledning Svensk Försäkring anser att SMHI har lyckats ta fram

Läs mer

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Boverket Vattenfrågorna i PBL Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Att planera är att flytta framtiden till nutiden så att man kan göra något åt den A. Lakein Boverkets uppdrag Boverket

Läs mer

Klimatförändring och försäkring

Klimatförändring och försäkring Klimatförändring och försäkring Länsstyrelsen i Västmanlands seminarium 10 februari Torbjörn Olsson, Länsförsäkringar AB Staffan Moberg, Svensk Försäkring En del av svensk Försäkring i samverkan Klimatanpassning

Läs mer

Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande

Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande Yvonne Svensson rättschef Varför finns det en plan- och bygglag? Vem bestämmer

Läs mer

Mikael Schéele. Övriga uppdrag: - Brandingenjör/Civilingenjör i Riskhantering - Medlem i delprojektet som rör Selångersån

Mikael Schéele. Övriga uppdrag: - Brandingenjör/Civilingenjör i Riskhantering - Medlem i delprojektet som rör Selångersån Mikael Schéele - Brandingenjör/Civilingenjör i Riskhantering - Medlem i delprojektet som rör Selångersån Övriga uppdrag: - Preview-projektet - RISK-EOS - Älvgrupperna för Ljungan och Indalsälven Sommaren

Läs mer

Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI

Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning ett regeringsuppdrag

Läs mer

KLIMATANPASSNING & FYSISK PLANERING

KLIMATANPASSNING & FYSISK PLANERING KLIMATANPASSNING & FYSISK PLANERING Långsiktig planering för klimatanpassning Anna Vindelman Frida Lindberg INNEHÅLL Ansvar och skadeståndsrisken Viktiga länkar och mer information Klimatanpassning i fysisk

Läs mer

Norrköping planerar strategiskt med checklistor och riktlinjer

Norrköping planerar strategiskt med checklistor och riktlinjer 2015-11-18 Norrköping planerar strategiskt med checklistor och riktlinjer Magnus Gullstrand, stadsbyggnadskontoret Merja Willman, kommunstyrelsens kontor Upplägg Norrköping växer och bygger för framtiden

Läs mer

FRAMTIDA HAVSNIVÅER I NYNÄSHAMNS KOMMUN?

FRAMTIDA HAVSNIVÅER I NYNÄSHAMNS KOMMUN? 1 Anpassning till framtidens klimat FRAMTIDA HAVSNIVÅER I NYNÄSHAMNS KOMMUN? Framtida havsnivåer i Stockholms län Framtida havsnivåer i Stockholms län 2 Nynäshamn 25 500 invånare 357 km 2 60 km kust +

Läs mer

Handlingsplan för Samhällsstörning

Handlingsplan för Samhällsstörning Handlingsplan för Samhällsstörning Kungsbacka kommun 2015-10-29 Sammanfattning Det här dokumentet beskriver Kungsbacka kommuns fastlagda mål och riktlinjer för arbetet med krisberedskap. Handlingsplanen

Läs mer

Klimatförändringarnas konsekvenser i den fysiska planeringen

Klimatförändringarnas konsekvenser i den fysiska planeringen Klimatförändringarnas konsekvenser i den fysiska planeringen Lena Peterson Forsberg Doktorand i fysisk planering Blekinge Tekniska Högskola Karlskrona Klimatförändringarnas konsekvenser i den fysiska planeringen

Läs mer

Sverige inför inför klimatförändringarna

Sverige inför inför klimatförändringarna Sverige inför inför klimatförändringarna hot och - möjligheter hot och möjligheter Klimat- och sårbarhetsutredningens huvudbetänkande Klimat- och sårbarhetsutredningens slutbetänkande Vilka åtgärder behövs

Läs mer

Klimatet och juridiken Ansvarsfrågor i samband med planering och bygglovgivning Olof Moberg

Klimatet och juridiken Ansvarsfrågor i samband med planering och bygglovgivning Olof Moberg Klimatet och juridiken Ansvarsfrågor i samband med planering och bygglovgivning Olof Moberg 08 452 79 88 olof.moberg@skl.se Vem har ansvaret? Är någon överhuvudtaget ansvarig för naturolyckor? - Frågan

Läs mer

Kommunens planering och möjligheten att påverka

Kommunens planering och möjligheten att påverka Den 4 november 2013 Kommunens planering och möjligheten att påverka Genom sin planering bestämmer kommunen hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och

Läs mer

Handlingsplanens ambition

Handlingsplanens ambition Handlingsplanens ambition Skapa nationell samsyn bland intressenter i hela planoch byggprocessen. Öka efterfrågan på klimatanpassat boende fastigheter och annan infrastruktur. Säkra en god, hälsosam och

Läs mer

Lågpunktskartering som underlag för samhällsplanering. Plan-PM om hänsyn till översvämningsrisker

Lågpunktskartering som underlag för samhällsplanering. Plan-PM om hänsyn till översvämningsrisker Lågpunktskartering som underlag för samhällsplanering Plan-PM om hänsyn till översvämningsrisker Titel: Lågpunktskartering som underlag för samhällsplanering: Plan-PM om hänsyn till översvämningsrisker

Läs mer

Hot och möjligheter. Hur påverkar klimatförändringarna

Hot och möjligheter. Hur påverkar klimatförändringarna Hot och möjligheter. Hur påverkar klimatförändringarna oss? Regional handlingsplan för Kronobergs län Dokumentation från klimatanpassningsmöte, Alvesta 14 november 2012 Seminariet är en del av Länsstyrelsens

Läs mer

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27 Översiktsplanering Strategi Antagen KS 2012-11-27 Tyresö kommun / 2012-11-15 / 2012 KSM 0789 2 (9) Strategin har tagits fram av Carolina Fintling Rue, översiktsplanerare på Samhällsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus Tema 2 konsekvenser för Karlstad TEMA 2 KONSEKVENSER FÖR KARLSTAD

PowerPoint-presentation med manus Tema 2 konsekvenser för Karlstad TEMA 2 KONSEKVENSER FÖR KARLSTAD PowerPoint-presentation med manus Tema 2 konsekvenser för Karlstad TEMA 2 KONSEKVENSER FÖR KARLSTAD Karlstad har ett utsatt läge! Översvämningsrisken i Karlstad Karlstads läge på och vid Klarälvsdeltat

Läs mer

Klimat, energi och klimatanpassning i fysisk planering

Klimat, energi och klimatanpassning i fysisk planering Klimat, energi och klimatanpassning i fysisk planering 2013-01-31 Tina Holmlund Klimatanpassningssamordnare Presentation 2013-01-31 Länsstyrelsens uppdrag, klimat, energi och klimatanpassning Klimatförändringar

Läs mer

Sammanträdesdatum. Remissvar - Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

Sammanträdesdatum. Remissvar - Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat Kristianstads kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (2) Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-06-10 KSAU 151 Remissvar - Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

Läs mer

Försäkring i förändrat klimat

Försäkring i förändrat klimat Försäkring i förändrat klimat Klimatanpassning i samarbete Klimatkonferens i Jönköping 17 april 2012 Torbjörn Olsson, Länsförsäkringar 1 Varför har Länsförsäkringar engagerat sig? en spegel och viktig

Läs mer

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning 2014 Sten Bergström IPCC 2014 Människans påverkan på klimatsystemet är tydlig. Påverkan är uppenbar utifrån stigande halter av växthusgaser i

Läs mer

Statsbidrag till förebyggande åtgärder mot naturolyckor. Regler och riktlinjer för ansökan

Statsbidrag till förebyggande åtgärder mot naturolyckor. Regler och riktlinjer för ansökan Statsbidrag till förebyggande åtgärder mot naturolyckor Regler och riktlinjer för ansökan Foto omslag: Exempel på förebyggande åtgärd mot översvämning, Kristianstad. Skydd av bebyggelse utmed Helge å.

Läs mer

Geotekniskt myndighetsstöd i planprocessen

Geotekniskt myndighetsstöd i planprocessen Geotekniskt myndighetsstöd i planprocessen Planeringsunderlag geoteknisk information Nedan redovisas olika underlag som innehåller geoteknisk information som stöd för planarbetet. Översiktliga stabilitetskarteringar

Läs mer

Vad är en översvämning?

Vad är en översvämning? ÖVERSVÄMNING Vad är en översvämning? Med översvämning menas att vatten täcker ytor utanför den normala gränsen för sjö, vattendrag eller hav. Översvämning kan dels ske utmed vattendrag, men också drabba

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Verksamhetsplan 2012-2014. Nationell plattform för arbete med naturolyckor

Verksamhetsplan 2012-2014. Nationell plattform för arbete med naturolyckor Verksamhetsplan 2012-2014 Nationell plattform för arbete med naturolyckor 2012 2 VERKSAMHETSPLAN NATIONELL PLATTFORM FÖR ARBETE MED NATUROLYCKOR MSB:s kontaktpersoner: Mette Lindahl Olsson 010-240 51 27

Läs mer

Snabbinterpellation - Vad händer i Luleå om världen blir 4 grader varmare?

Snabbinterpellation - Vad händer i Luleå om världen blir 4 grader varmare? Kommunfullmäktige 2012-12-17 272 656 Dnr 12.729-008 deckf24 Snabbinterpellation - Vad händer i Luleå om världen blir 4 grader varmare? Ärendebeskrivning Bertil Bartholdson (V) anför följande i en snabbinterpellation

Läs mer

Göta älvutredningen (2009 2011) Skredriskanalys i Göta älvdalen. Göta älvutredningen, GÄU 2009-2011

Göta älvutredningen (2009 2011) Skredriskanalys i Göta älvdalen. Göta älvutredningen, GÄU 2009-2011 Göta älvutredningen (2009 2011) Skredriskanalys i Göta älvdalen 2013-04-19 Varför utreda Göta älvdalen? En av de mest skredfrekventa dalgångarna i Sverige. Foto: Thomas Samuelsson Konsekvenserna vid skred

Läs mer

Sammanställning av enkätsvar: Sårbarhet i vatten- och avloppssystem i Kronobergs län

Sammanställning av enkätsvar: Sårbarhet i vatten- och avloppssystem i Kronobergs län 1 (5) Vatten och avlopp i Kronoberg nu och i ett förändrat klimat Sammanställning av enkätsvar: Sårbarhet i vatten- och avloppssystem i Kronobergs län Bakgrund Klimatförändringarna är ett faktum, nu är

Läs mer

De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser

De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser Väderhändelser i Sverige senaste 18mån Raset i Ånn Översvämningar i söder Skredet i Munkedal Extremvarm höst-06 10-11 månader/12 varmare än normalt,

Läs mer

Försäkring i förändrat klimat

Försäkring i förändrat klimat Försäkring i förändrat klimat Klimatanpassning i samarbete Klimatkonferens i Örebro27 november2012 Torbjörn Olsson, Länsförsäkringar 1 Varför har Länsförsäkringar engagerat sig? en spegel och viktig del

Läs mer

2010-05-06 CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI

2010-05-06 CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI 2010-05-06 CARIN NILSSON Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI Vulkanutbrott Eyjafjallajökul Vulkanerna släpper ut varje år runt 130 miljoner ton koldioxid. Jämfört med

Läs mer

Så påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden. Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning

Så påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden. Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning Så påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning Klimatet och samhället förändras. Tillgång och kvalitet på dricksvatten

Läs mer

Hållbar utveckling av strandnära områden

Hållbar utveckling av strandnära områden Hållbar utveckling av strandnära områden Risker och möjligheter i kustplanering Kustmöte 2013, Ystad 24-25 oktober Redaktörer: Bengt Rydell, Per Danielsson SGI Publikation 8 Linköping 2013 SGI Publikation

Läs mer