Handskrift 25. Kyrkoherde Erik Nordbergs arkiv

Transkript

1 Handskrift 25. Kyrkoherde Erik Nordbergs arkiv Volym 25:6:k Manuskript. Maskinskrivet. Fortsättning av Handskr 25:5. Åren ca k) J. Grundel om brännvinsförbud. Superiet Publicerad december 2011 Forskningsarkivet, Umeå universitetsbibliotek (

2

3 ^ ^ ' / W V ) a, J i v ^ A i : hi^a lut >/ /?3 > /-Jô» JL. - -i Ttyf-yw^iH S Á ^ u / U O f t73*»

4 v //, /o. Afskrifter Högwällborne herr Baron och Landshöfdinge. Såsom wid min relation om Karas- och Teno ELfs Laxfiske af den 31 Maij 1728 jag månde få tillfelle att berätta om den Kongl: B danska upbördsmannens intäckt wid Kautokeino Tings lag och hela det Pastoratet i Torneå Lappmarck,jemte den skiutz som en och annan af Kongl: danske undersåtare hwillka derigenom resa pläga^j fritt utfordra,med mera som dack anfört blifwit: har jag nu mera icke bort lemna hwad obemällt utan ödmiukeligast förständigar högwällborne herr Baron och Landshöfdingen det för innewarande åhr 1729 igenom samma districter på ämbetes wägnar ferdatz v^ce Impt-mannen herr Israel Sidelman samt vice fog den Hans Krog,jemte Kiöpmännerne Cristex And: och Hans Rafnijberg. och som nu sedermera d 16 September sidstled. jag fådt tillfelle att beskrifwa Torneå och Kiemi Lappmarekers tillstånd samt huru wida inwånarena dersammastädes kunna hållas wara förmögne till Kongl: May:tts och Cronones utlagors ärläggande,utan deras totale ruin och undergång, hwarom de Kongl. May:tts och Cronones utlagors ärläggande,utan deras totale ruin och undergång,hwarom de Kongl: danske betiente sig ringa eller als intet synes bekymra,så får jag nu lägenhet till bestyrkande af sådant,att jeätbwähl högwällborne herr Baron och Lai dshöfdingen ödmiukeligast wid handen gifwa,huru såsom de beordrat alla deras Ländsmän uti Indiager Aritzbye adevahr Koutechn Enare Utziocki afviouara Koutokeino NB Tehno by,är här intet nimbt,som likwäl står uti Jordeboken. de understrukne finnas uti Jordeboken såsom hosföljande afskrift Lit A: wid handen gifwer för denna sista by hwillket vice fogden Hans Krog Notificerat mig och Befallningsmannen Petter Pipping Lit: Bj med innelagdl detta åhrs restance för honom underställ id Enare och Koutokåio Lit: C. h^ad här widgiöras SlÖii w högwällborne herr Barons och Landshöfdingens gunstiga ompröfwande cl ^ emedlertid är icke heller derxs arfwe Konungs och Herres es förordning angående Brännewinet af mig ännu för fforneå Borgerskap worden Publicerad wid tingen på ofwanrörde ställen och jag Högwälborne herr Baron och Landshöfdingens ödmiukaste T:f förblifwer Pittheä d 11 october 1729 Carl Sadelin Topographica , RA (Torneå och Kemi lappmarker)

5 Afskrifter Lit: A Erlig och wälachte Hand Rasmus Sifwertsen. Det hafwer allernådigst behagat Hans Kongl: Maij:tt till Dannemarck och Norfie etc etc Woris allernadigste Arwe Konge og Herre wed udgangne Kongl: förordning,som ower allt udj Nordlandende og finmarken i Norge paa de allmindelige holdte Tinge er blewen publiceret,at forbiude ald brandewins kiöben og selgen af eller till de dend Nordske finne Crone tillhörende Ixk&k undersaatere,wed wilkorlig straf for en hwar dessen owertredere; paa det Hans Kongl: May:tts höy Christelig Intention for det Noréske Missions werkets desto bädre og fruchtäigere drift kand uinde önskelig god fremgang. Thi skulle mand allerunderdanigst hermed sådant till kiende ^ifwe med ordre till Eder,att J denne höy Kongl: befalling,för de Swenåske paa grändse fielldene om winteren reysende borgere,som saadanne wahrer med bringer,saa wel som andre,forkynder,med adwarsel,att de wille entholde sig fra,att selge nogen find,som under Nordsk Crones Jurisdiction är lorterende,allermindste brendewin og det ey heller under praetext af skienck eller gifwande lade dem det bekomme,hwarom wij og med förste gifwen leylighet dend swendske Laugmand og Befallning smand tillskrifwer. Gud befallat Eders welwilligste udi Kongl May:tt fougets absence udij amptm: Sidelmans absence Hans Krog V/ardöe huus d 11 December Anno 1728 Israel Sidelman Lit: B Weledle H:r Befallningsmand och laugmand. Under dato 15 Decembris sidstledne,hafwer mand udj Constitueret allerunderdanigste folge Hans Kongl: Maij:tts till Danmarck och Norge etc: wores allernadigste arfwe Konges och Herres udgangne forordning,att eij no^et det allermindste brandewin, eller anden sterck dricli till ofwerflödighet maa selges eller giwes de Nordske finner- beordret eller tillmeldet de Nordske Lensmend udj Indiager Adevahr och Koutechn paa de swendske grendsser udj henseende,att etc: undersaatere, Aritzbye, till gssü gifwer de Swendske borgere som handier paa fieldene sadant Thi wille mand herwed tienstwenlig bede og formode,att deris wäledle Wijssheder som på Köngens af Swerrigs wegne er anförtroet Jurisdictionen paa o^hmelte grendsser att de allwarlig tillholder fornefnte de Bor-

6 gere,eij att selge eller skienke wores Nordske finner raindste brandewin,eller anden starck drich till ofwerflöd,alt paa det aller höyst bemellte Hans Ma^tts hö^berömmelig Christelig willjfl 135 for Missions werckets deste frugteligere drift kand uinde desto bedre fremgang. Till»var Befallningsmand fölger ellers indlagt indewarande tåif Restence,udi öfrigt med störste respect forblifwende Min H:r Befallningsmand og Laugmands tienstydmyge tiener Koutecken den 8 Februarii 1729 Hans Krog Collationerat emot Original skrifften sampt allegaternejcit: A: et B. vidimerade af H: Carl Sadelin i Piteå d: 11 Oct: attesterar. Erich Iggström Stockholm d: 26 aprill * Topographica RA

7 l h k ñ v t t t p j j t 1 K, M ^ l i

8 - t> ha- Riksrådets protokoll den 5 december Häreffter upläste Statssecreteraren Cederström et landzhöfding Grundels bref af d. 12. nästl. Novemb: ang:de et å norrske sidan utkommet förbud,at ingen måtte sällia de Kongl. norrska finnar och lappmän branwin eller starcka drycker,hwileket å bem:te norrska sida begiäres måtte kundgiöras dem handlandom af Swenska undersåtare. samma bref angår ock en insänd restanceupsats ifrån Norrige på lapparne uti de platser,som både til Swerige och Dannemarck skatta. Och resolverades,att detta remitteras til Cancellie- och Cammar-Collegiernes utlåtelse. Kanslikollegii protokoll den 17 december Upl Landshöfd. Grundels bref till Hans M:t d: 12 Novemb. om ett förbud som i Danmark skiedt,at intet bränwin må sällias af Swenska undersåtarne till de Norrske Lappar. Och som befans at sådant förbud utkommit på de orter som Regeringen är commun och gemensam så tycktes at det bordt communifferas hit innan det utgifwits. Detta communicerades Kl. CammarCollegio efftersom Hans M:t remitterat det till begge Collegierne. Kammarkollegii protokoll den 16 januari _ - Kongl. May:tts remiss af d. 5. dec: nästl. till Cantzlie och Camv markollegierne på H^r Landshöfdingen Grundels bref,angående föbud om brännewijns sälljande och skänkande åt danska Lapparne på gräntzen, samt om restantier i härader hwarest håde Cronan Swerige och Dannemarck hafwa uppbörden gemensam,cömis med Kongl. CantzlieCollegium Rådsprotokoll,inrikes ärenden RA Kanslikollegii arkiv: Protokoll den ,fol Ra Kammarkollegii arkiv: Protokoll den ,iÄ sid Ra

9 i Kanslikollegii protokoll den 21 januari Sedan uplästes Landshöfdingen G-rundels bref till Hans Mitt af d: 16 Novemb: förl. åhr,som till Cantzlie och Caramar GTollegiernes / Ve/.* uthlåtande blifwit remitterat,hwaruti han berättar,det han uppå de Norskas anmodan förbudit,at låta till Marknaderne uti Lappmarken föra något Bränwijn,och sedan at Lapparne,som lyda både under Swerige och Norje äro aldeles oförmögne,at betala deras Skatt till Swerige, enär den Skatten först till Danmark uthgiordt,med mehra som andrages. Kongl. Collegium hölt för sin dehl före,at hwad Bränwijns Sällnings Förbud angår,at han härutinnan mycket wähl giordt,at han detsamma förbudit,efter det är lijkmätigt med Kongl. Maijjtz Förordning. Men beträffande skatten fans bäst wara,at låta uti Archivo eftersees,hwad därom kan finnas förr wara passerat. Actuarien Benzelstierna som blef eftersänd kom in,då detta blefwet till honom lefwererades,at sådant uti archivo upsökia. Hans Excell:ce RijksRådet gref Horn geck up i Rådet. H:r HoffCantzlern och H. CantzlieRådet Boneauschöld gingo up i Kongl. CammarCollegio ang:e Silfwermyntningen. Kom ock straxt bud efter hans Excell:ce H. RijkzRådet Baron von DUben,at han skulle gå up i Rådet hwarmed de öfrige HHr Collegij Ledamöter skildes åth. Kanslikollegii protokoll den 21 april Secreteraren Bahr berättade,at Kongl. KammarCollegium sändt tilbaka Kongl. Collegiernes betänkande angående Danska förbudet om Bränwins sälliande i Lappmarken,om lapparnas skatt til Swerige,at det uti alt bifaller Collegii utlåtande häröfwer. Resolverades fördenskull,at det dateras som i dag. Kanslikollegii arkiv: Protokoll 1730 s.30. Kanslikollegii arkiv: protokoll s.220. RA RA

10 ' r Z. Ii! i N:o 19 Ödmiuk Berättelse! uppå Kongl. Cancelie Collegij åstundan,at weta om icke utj Kongl Cammar Collegij Archivum må finnas någon Jordebok eller annan efterrättelse,om den skatt som dee gemensarame Swänska och Sanska Lapparne til Cronan Swerige Åhrligen lä böra erlägga. Åhr 1695,har hans Kongl May:t författat Instruction för Lapp- Fougdarne,som med bref til H:r Landshöfdingen Douglas blifwit affärdat d: 8 Julij samma åhr. Kongl CammarCollegium har och 1698 til orten afsändt en underskrifwen Jordebook,hwilken innehåller hwarje Byes skatt; af hwilcka lyar för 1726,skatten till Swerige så blifwit betalt, som närlagde afskrift innehåller; men hwad de til Bannemark erlagt thär om finnes ingen underrättelse. Transumptet af Konung Carl den IX:des Jnstruction för LappFougden Stieger,gier wäl wid handen,huru som skatten från 1611 bordt til bege Coronorne utgiöras af the Fiordar som upräknas; Men Lapp w Fougden Stieger har 1612 och dect fölliande Åhren allenast tagit up wisse byar til skatt,utan at nemna Fiorder eller Fiällarne,lijkwål giordt een skillnad emellan Torneå och Kiemi Lappmarker; hwilka med thes byar,man än i denna dag finner til namnen oförändrade. Widkommande thet af Norske Fougden begiärte Förbud med bränwinshandelen; Så har hans Kongl Maij:t genom dess Nådige Förordning af d: 3 October 1723 i den 2. alt brännewins försäljande och bytande wid MarcknadstideS, i Lappmarken strängeligen förbudit; Hwilcket,med det föregående ödmiukeligen wid handen gifwa bordt. Stockholm d: 20 februarij 1730 E Piper ^ / Topographica ,RA Anteckni"Communiceras med Kl. Mayrts och Riksens Cancellie Collegio. Stock: d. 12 Martij 1730 ad mandatum Leijonmarck." Sjj.

11 / ' * ^ y. ^ -t e /f- /} '/fs-r -S'/dtyf ^«-»»»t^i, ' Akyt^U^. y ^ s S ^ ^ ^ /Vf/ ^ /-ï

12 .S^tST. ^t^z*. /y> 70,,, /< V/ : /'y.. ^ ^

13 Tingsprotokoll Snotekis den januari : o Sedan uplästes och ransakades upbördslängden för Rounulla byamän Man ifrån Man som efter den inlefwererade Specificationen befans richtig,men som Befallningzman Wälbetrodde Petter Pipping begiärde det måtte han wid HäradsRätten få upbära Cronones skatt af Sondowara och Peldojerfwj byar,som ansenligen skola restera för många år tillbaka, efter 1695 Års Jordeboks Summa,hwilken han igenom Högwälborne H:r Baron och Landshöfdingens skrifwelse af d: 16 Julii icke allenast skall wara anbefalter Stricte at följa,utan och resten indrifwa; kunde Rätten en sådan hans skiälige begiäran emot Kongl. Maij:ts Instruction för Lappfogdarne..6:te icke afslå,utan blef hwars och ens tillstånd wid Skattens erläggiande noga efterfrågat,då oemotsäjeligen befants at ingen af de få derwistande inwånare mächtade mera at ärläggia än hwad han i längden för innewarande år befinnes wara upförd före,så framt de alldeles icke skola blifwa fördärfwade,hwarutaf oundwikeligen följer at som desse intet mächta sin åirliga skatt ärläggi a som på byn skall wara upförd,de så mycket mindre förmå betala den påstådda resten,så framt de icke få manskapzrikare byarne till hielp, hwilka nu som till forne rifeeligen och utan någon afsaknad kunna Kongl. Maij:ts och Cronans brister ärsättia. Och ehuruwäl noga undersöktes härhoos om någon i bya laget finnas skulle som fördetta bort betala men likwäl kommit at hålla sig undan,så befans dock derom intet annorlunda än som den uprättade Specificationen utwisar. Till at förmå några andra at sättia sig ned i desse byar och således komma de der wistande til hielp war intet förslag at tillgå mera än Hmdrik Olsson Russ,som nyligen ifrån de danska befallningshafwande blifwit dimitterader och protocollet här frammanföre.4. widare till kiänna gifwer,dock underlät man icke giöra sin flit at med öfwertalande förmå någon ännu oskattlagder ifrån Rounulla och de andre angräntzande byarne at begifwa sig hit,hwilket till framdeles efterrättelse här medelst i Rättens protocoll anteknat och observerat blifwer. Dombok,Norrbottens län nr 11. RA

14 Tingsprotokoll Aviovara den 4 februari : o. Sädan ransakades upbördslängden för innewarande år som på intet sätt kunde högre stiga än den upsatte Specificationen utwisar än mindre kunde bågon rest utgå så framt man intet skulle willja på en gång blifwa aldeles rådlös och strandsatt på fohlenskap och förtäring. Beträffande Pär Nill sson Soro och Pär Jonsson rasaka som fördetta warit skrefne under Peldojerfwi men nu för tiden här anträffas så befunnes de bägge twå wara gambla männ och af ganska ringa wilkor,warandes denne senare änkeman och hoos sin måg länsman Nills Siulsson inhyses, men den föriga skall giftat sig här och tagit en gammal äncka i byn som efter Allmogens intygande intet skall äga mera än 5. Renlif in ali es Härhoos blef Allmogen tillspordes huru mycket danska Fogden upbär af hwar skatteman? swarades tree d:r kopparmti : Och skall han intet kunna taga mindre som han sig utlåter,men ingalunda skall flere betalt till honom än Specificationen på Swäriges Cronos skatt nu utwisar, utom de särskilte danske lapparne hwilka äfwenwäl till en dhel ligga med sine Rehndiur häromkring fiällen Wintertiden,som desse lappar om Sommaren öfwer med sina renar hålla till wid Wästersiöstranden. Dombok,Norrbottens län nr 11. RA

15 '. ) Y^wH ilaf/m^ KfrviH 1 S.t/. Hos Eders Kongl May:t har Landshöfdingen Grundeli i underdånighet wid handen gifwit,hurusom IIoBrska Justitiarien Carl Sadelin genom skrifwelse till ^andzhöfdingen berättadt,at et förbud wore utkommit i Dannemark,det ingen måtte skiäncka eller sällja de Norrske finnar och lappmän det ringaste Brämvin eller andra starcka (fzf 7«drycker,till befrämjande af det i Norje inrättade missionswärket,begiärandes berörde Justitiarius,at samma förbud,hv/ar af han lämnat landshöfdingen communication,måtte dem handlandom af Eders Kongl. Maij:ts undersåtare kundgiöras,men landshöfdingen hade der på lemnat det swaret,at så länge ifrån Ed. Kl. May:tt han inge ordres fått,slike uti Janmarck giorde förbud at publicera,der med nödwändigt måste innehållas,men,ville likwäl imedlertid hålla hand öfwer de publicationer,som ifrån Swerige tid efter annan blifwit giorde til lappallmogens och de handlandes rättelse,at under marknaderne til dem intet bränwin försällja, som ock Landshöfdingen igenom Magistraten i Torneå låtit warna Borgerskapet,som där handlar at intet bringa öfwer gräntzen til de Norrske lapparne något bränwijn. Slliest hade också den Norrska Justitiarien til landshöfdingen ingifwit en restance upsatts,hwarigenom wille intygas,at lapparne som skatta både till Swerige och Danmark wara oförnögde med den Swenska skatten,hwarföre landshöfdingen, som skola intet hade sig bekant,huru hög skatt på Norrske sidan upbäres,sådant i underdånighet skolat insända. Som nu Eders Kongl. May:t i nåder behagat häröfwer infordra des af Riksens Cantzlie- och CammarCollegiers underdånige utlätelse; så hafwa också Collegierne till underdånigt >föllie der af alt detta i behörigt öfwerwägande tagit,och finna fö r sin del,hwad det första widkornmer,at Landshöfdingen G-rundel giordt wäl der uti,at han intet låtit publicera det danska förbudet,så wida }han därtill ey hade Eders Kongl. May:tz nådigste befallning,serdeles det ey heller wore anständigt,at fremmande Mackters Påbud uti Eder<> Kongl» May:tz land allmenneligen skulle publiceras,och at han däröf w er kunna erhålla Eders Kgl. May:tz nådigste approbation jemte ordre., at än widare alt framgent hålla hand däröfwer,at de härifrån skedde publicationer om bränwins sälljande i lappmarken på det nogaste -f+ eiterlefwes,jemwäl at de äfwen extenderas till de danska lapparne. Hwad seuan de gemens^mme Swenska och Danske lapparnes missnöye öfwer ^k^t ten til Swerige angår; så har Eders Kongl. May:ts och Riksens Collegium uti förra tiders pactis bägge Riken emellan eftersedt något om den gemensamma lapparnes skatts erläggande wore regler-d ^ant zl men icke funnit något det uti egenteligen wara statuerat,men tm ' -^usrs Kongl. May:ts och Riksens OammarCollegium har utj CammarArchi 0 låti t

16 efterse och funnit at åhr 1695 en Instruction för lappfogdarne blifwit författad,samt at CammsrCollegium åhr till orten afsändt en underskrifwen Jordebook,hv/ilken innehåller hwarje Bys skatt,af hwilka Byar för åhr skatten til Swerige blifwit betald,som Eders Kl. May:t af närgående afskrift i nåder täckes intaga,men hwad de til Danmarck erlagt, därom hafvva Collegierne ingen kundskap kunnat bekomma. Uti ett transsumt af Konung Carl den IX:des Instruction för lappfogden Stieger,som äfwen här i underdånighet bilägges,finnes wäl hurusom skatten från år bordt till bägge Cronorne utgiöras af de fiorder,som upräknas,men lappfogden har och de fölliande åhren allenast tagit upp wissa Byar till skatt,utan att nämna fiordar och fiellarne. dock giort en skillnad emellan Torneå och Kiemi lappmarker,hwilka med des byar man än i dag finner till namnen oförändrade, hwilket är alt hwad Collegierne har nu kunnat i underdånighet wid handen gifwa,tyckandes för sin del,at lappallmogen intet har at klaga, om de till Cronan 'Swerige erlägga lika mycket uti skatt, som de gifwa till Dannemark,hwarom Landshöfdingen Grundel kunde beordras at giöra sig underrättad,samt huruwida de af Banska Lappfogden angifne fattige wärkeligen äro så utblåttade,at de ingen skatt betala kunna, hafv/andes noga inseende der på, at Eders Kongl. May:t och Sweriges Crona eij må stanna i någon brist deraf,at lapparne,af hwilka skatten upbäres i Danmark derigenom blifwa oförmögne at skatta til Swerige, utan at uti alt må på bägge sidor lika tillgå uti skattens upbärande. Framhardandes K. yurf 3<? Y- u n?» L r U c t

17 Friedrich Wij hafwe hoos Oss i behörigt öfwerwägande komma låtit hwad,j under d: 21. i innewarande månad funnit Eder föranlåtne at andraga wid Landshöfdingen Grundels till Oss inkomne underdånige skrifwelse, så wäl angående det i Dannemarch utkomne förbudet på Brännewins och andre starcke dryckers sälljande eller skiänckande till de Norrske Finnar och lappman,som ock beträffande de i Indiago och Koutekeino warande Lappars angifne oförmögenhet till den Swenska Skattens erläggande. Och som Wij,i anseende till hwad af Eder härwid anfördt blifwit,för godt funnit eij allenast at lemna Landshöfdingen Grundel Wår nådige approbation på dess wid det förre målet giorde jemte befallning,at än widare alt framgeent hålla hand författning, däröfwer,at de härifrån skiedde publicationer om Bränwins sälljande i Lappmarchen på det nogaste efterlefwas,samt at desamma äfwen ektenderas till de Danske Lapparne,utan ock hwad det senare beträffar,at anbefalla bemelte Landshöf dinge,det han giör sig underrättad,huru stor skatt desse Lappar erlägga till Danska Cronan,samt huruwida de af Danska Lappfogden angifne fattige,wärckeligen äro så uthblåttade,at de ingen skatt betala kunna,men at han för öfrigit har ett noga inseende därpå,det Wij Sweriges Crono eij måge stadna i någon brist däraf,at Lapparne hwilcka Skatten upbäres i Dannemarck därigenom blifwa oförmögne skatta till Swerige,utan at uti alt må på begge sidor lika uti Skattens upbärande; Så lemne Wij Eder sådant härmed till Swar: Och befalle Eder Gud Altsmächtig Synerligen Stockholm i RådCammaren d: 30. Aprilis 1730 Friedrich /O: Cederström Kanslikollegii protokoll den 15 maj uplästes Kongl. May:ts bref om nådeligen. af tillgå at och Nådigt Jemwäl ett dito til Cantzlie- och KammarCollegierne Swar angående det i Danmark utkomne förbudet på Bränwins och andre starka dryckers sälliande til de Norske finnar och lappmän,samt de i Indi- go och Koutekeino warande lappars angifne offiöiinögenhet til den Swen a ska skattens erläggiande. Fans godt at detta brefwet communiceres Kl Kanslikollegii arkiv:k.brev till Collegium KammarCollegio. 1730,s.222. Kanslikollegii arkiv: Protokoll 1730 SXXXKX fol. 28J. ra

18 Till Landshöfdingen Grunde^ swar angående Lappparnes skatts erläggande. etc. Friedrich Wij hafwe låtit Oss föredraga Eder underdånige skrifwelse daterad d: 12. Novembr. nästledne hwaraf Wij inhämtat,huruledes Justitiarien i de norre Lappmarckerne Carl Sadelin gifwit Eder wid de Kongl. Norske Befallningshafwandes begiäran,at det af hans Maij:t i Dannemarck författade förbudet på brännewins och andre handen Kongl. starcke dryckers sälljande eller skiänckande till de Kongl. Norrske Finnar och Lappmän måtte äfwen dem handlandom af wåre undersåtare kundgiöras till befordran af det i Norie påbegynte missionswärcket,men att J genom swar låtit bemelte Justitiarie förstå,at som ifrån Oss ingen befallning wore gifwen slike Danske förbud at publicera, J därmed måtte innehålla,hwarsjemte J berätten den anstalt J giordt till de publicationers efterlefwande huilka till LappAllmogens och de handlandes rättelse,angående Bränwins sälljande här äro giorde. Detta ährende så wäl som det öfrige J andragit,beträffande de i Indiager och Koutekeino warande Lappars angifne oförmögenhet till den Swenska skattenx hafwe Wij hoos Oss i behörigt öfwerwägande komma låtit. Och emedan Wij Oss i nåder wälbehage låte det föranstaltande J wid det förra ährendet giordt,så gifwe Wij Eder sådant härmed i Nåder till kiänna,hafwandes J än widare och alt framgeent at hålla hand däröf- r,at de härifrån skiedde publicationer om Bränwinssälljande i Lappmareken på det nogaste efterlefwas,samt at desamma äfwen till de we danska Lapparne extenderas. Angående det senare målet,eller Lapparnes i Indiager och Koutokeino oförmögenhet at skatta till Oss och Sweriges Crono,hwar wid J berättens Eder eij wara bekant huru hög skatt den Kongl. Norske fogden efter pacta kan wara befogad at upbära eller icke,så länder Eder däruppå till nådigt swar,at som uti de förra tiders pactis begge Riken emellan,ey finnes något egenteligen wara reglerat om de gemensamme Lapparnes skatts erläggande,så hafwe» J eij allenast at giöra Eder underrättad huru stor skatt desse Lappar erlägga till Danska Cronan, samt huru wida de af Danske Lap pfogden Krog angifne fattige,wärckeligen äro så utblottade,at de ingen skatt betala kunna,hwaröfwer J sedan till Oss med Eder underdånige inkommen,utan berättelse åligger Eder jemwäl hafwa noga inseende därpå,at Wij

19 och Sweriges (tfrono eij mäge stadna i någon brist däraf,at Lapparne, af hwilcka skatten upbäres i Lannemerck,därigenom blifwa oförmögne at skatta till Swerige,utan at uti alt må på begge sidor lika tillgå uti skattens upbärande. Hwarmed - - i RådCammaren - - Friedrich Riksregistraturet,inrikes civilärenden under d p^

20 Tingsprotokoll Koutokeino den 30 januari och 1 februari :o I anledning af Hans Konglre M:tz allernådigste wilja daterat Stockholm i Rådkammaren den 30 April 1730 samt Högwälborne H:r Baron och Landzhöfdingens skriftelige yttrakde befallning af den 3 Junij samma åhr at undersökas måtte huruwida de af den danska fougden Krog angifne fattige wärckeligen äro så utblåttade at dhe ingen skatt betala kunna i Enare med Koutokeino jämte flerestädes derest som skatten af dhe gemensamme Lapparne kommer at upbäras,blef af Befäl:n Wäl:de Petter Pipping insinuerat berrde H:r fougdes Skattebok in originali,som intet kunde el:r wille närmare redo el:r rächenskap wisa öfwer dess intächt och afskrifning på upbörden wid swänska gränsserne,än mindre ärhöll man något verificerat extract af det Debet hwar efter å Kongl:e Danska sidan skatten hos lapparne upfordras el:r någon richtig afskrifning ifrån wederbörande i Norjet oå det som intet kunnat utgå. Ty blef den samma ord ifrån ord till protocols förd i bokstafwen så lydande Nembljn v Skattebog Swänske Graensserf pro A;o Indiager Fuld Skattmaend. 1. Olle Henriczon 2 Mattis Samulssln Sayetz 3 Samuel Matissen 4. Peder Samulssen Sayetz. 5. Henrich Rassmussen. 6. Mathis Matiss Valde 7 Abram Johanssen. 8 Gabriel Johanssen. 9. Samul Samul ssen Bllt. 10 Samul Hanssen. 11. Jöran Olssen för lensmand. 12 Mathis Matssen Saijetz. Half Schattemaend. 1 Jacob Samulssen Valde. 2 Anders Samulssen Walde 3 Mattis Mört son.4 Mattis Nifclssen dend yngre 5 Poul Pederssen. 6 Jona<? m ö ^xssen. 7. Jörgen Tomssen. 8 Poul Olssen. Springmaend 1, Johannes Samulssen Balt. 2 Anders Eliaessen. 3 SamuXl eue rssen Sax. Aritzbye och Juxbye. Fuld Schattemaend. 1. Jon Pederssen. 2. Joen Anderss:n. 3 Rasmus Pederssen 4 a Anders Aslakssen. Half Schattemänd. > 1. Niels Joenssen 2. Clemet Giermundzon. 3 Michel'Honssen 4 p Giermundsen. 5 Ifwar Hanssen. 6 Niels Poulssen. 7 Ole Olssen 8 Clemet Nielssen 9 Jon Jonssen 10 Ole Aslackzen. n Samu e i metzon. 12 Niels Nielssen 13 Jon Nielssen adewoihr, 14 jjii s Gle '" iritzbye 15 Asiack Rasmusson 16 Aslack Andersson. 17 j> e< j e, Ss h And ers

21 18 Peder Joenssen 19 Anders aslakzen. 20. Peder Jonssen Peh.2l Anders Jonssen. 22 Olle Jonssen Adevahr Half Schattemänd 23 Mattis Olssen 1. Ifwar Pederssen 2 Anders Nielssen 3 Michel Anderssen. 4 Peder a Nielssen 5 Claes Jönsson Swendske. 6 Ole Pederssen 7. Peder Thoressen fra Qwalsund 8. Anders Thoressen 9 Henrich Poulssen Porssanger. 10 Nielss Pederssen 11 Joen Nielssen 12 Peder Ifwarssen. Coutechen Fuld Schattemänd 1 Ole G-unnerssen. 2 Michell Gunnerssen 3 Peder Anderssen baer 4 Niels Aslackzon 5 Lars Anderssen. 6 Lars Sifwertzen, 7 Mårten Ifwerssen. Half Schattemaend. 1 Erich Bederssen Eire 2 Aslach Swendsen. 3 Ole Hinderssen 4 Jugen Jacobzen 5 Erich Nielssen 6 Peder Pederssen 7 Peder Aslacksen 8 Anders Anderssen Torna. 9 Clemet Pederssen 10.Jon Jonssen 11 Peder Thoressen. 12 Sivert Siwertzen. 13 Amund Larssen 14 Joen Hanssen 15 Joen Nielssen 1 Swen Anderssen. Springmaend Hwar fuld Skattemand har swaret som sedwanlig En Rickzdaler,og hwer half Skattemand en half Rikzdaler eller Trei marek danske ELI ers are efterskrefne länsmänd som icke betaler skatt Indiager Aritzbye Nemlig Courent. Nordsk länsmand Isac Pederssen, Swensk länssmand Mårten Olssen Adevahr Nordsk länsmand Niels Nielssen Swensk länsmand Nielss Siurssen Koutechen Nordsk länssmand Rasmus Sifwertzen Swensk länsmand Räfte Nielssen. Saledis rigtig testerer udj Koutechen dend 10 Februarij ) Hans Krog. Hwilken Högwälborne H:r Baron och Landzhöfdingen communiceras som är effterkommit den 28 April EL jest företedde Befallningsman Wälbetsde Petter Pipping ofwan skall namde Nordske Bafallningzmans skrifwelsse i bokstafwen så lydande som följer d V/älädle och Wälwise Rättens betienfltere utj Lapmarcken Kon^i May:tz Befallningzmand Petter Pipping och Häretzhöfdinge Carl ^ r1 " For HiemTinggRätten udj iäxkxsim Kiällefiord Tingstäd i n! marekens district er en Laxefiordz skattefind wed nafn j 0 e n J 0 n Aritzbye,nestledne sommer 1730 tildömt at böde efter Nordske Lo SS n elln * 1% 6 bogs 1 capitul 6 articul med sit lif,og howed-los till H a n j.j.t formedelst hans foröwede Gudz bespottelsse som med Wid n i ot hwar paa hand strax blef häftet med arrest som ärvi 611 ä r Nordsk länsmand Ole Pederssen, Swensk Länsmand Anders Aslachsen beoon tinuerer:

22 »0. I mediertid är domsacten saa wäl nedsent till Hans Kongl:e May:tz egen allernadigste dispensation med forestillelsse om beskaffenheden med widere,som Sagen ordentlig indstefnet for Laugmanden och anstundende Sommer 1731 bliwer paadömdt,då bem:te Joen Joenssen som för är näfnt war arresteret,giorde ieg strax anstalt,at hans midier och Effecter sa widt hans howedlod sig kunde belöbe skulle registreris och lowforswarlig wurderis conform owen allegerede Norske low og dend der paa ergangne og grundede domb. Bemelte Joen Joenssön Aritzbyes hustrue er /: da hun förnam boetz midlers Seqvestration y/ escaperet og undwiget hendes sädwanlige boepäl i Laxefiord och med Rendiur samt alle tilhörende Eiendele forföyet sig till Aritzbye eller saa kaldet Utzjockj hwor hendes og hans slägt- og swagerskab der boende tager sig saadant an til forswar og beskiermelsse,og H negter at sadan billig mässig og lauglig registration og Seqvestration skall skie; Thi Wille ieg her wed tienstärbödigist og wenligt begiäre,at de Hög- respective Herrer wille härudinden wäre assisterlige,og afgif ne authoritet alworlig befale og tilholde förnefnte Joen Joenssens qwinde med tillhörende slägt og Swagerskab udj Arisbyes Tinlaugs district ätixifc at de saadant till min allernadigste arwe Konges tiäniste og udgifne Lows fuldbiurdelsse lader skee,og at Joen Joenssens hustrue med tilhörige midier motte blifwe hiemwiist till sin bopäl,eller og i det mindste,at skadelös caution for forbrydende howedlod samt paagaende omkostning motte stilles; hwor om ieg will habe og forwendte,at dhe nu wed deres tilstundande Ting reisie i Utzjockj giörer anstalt: og her om will ieg udj ydmyghed wente deres gode her paa tegnede gien- ) swar tilbage,till min fornöden praecaution udj sin tid udj öfrigt lefwer de Höy- respective Herrers ärbödigste skyldige tienere. Hans Krog. Koutechen den 10 Februar: Stil: nov: A:o } hwilket aldeles honom afslagit blef,ehuru tätmätig eljest dess Då stående k&n synas wara,till dess saken widare blifwer Högwälborn e ~ Herr Baron och Landzhöfdingen wid handen gifwen,emedlertid lemnades Befallningzman Wälb:de Petter Pipping en commissis at detta petitum skriff"tel:n beswara,hwar wid är at observera det Cronan Dannemarckz //errar betiänte något widt synes sträcka deras Jurisdiction, som dö m och fängzligen inmana en gemensam skattedragare,hwars bråttmåhl dessutom wara skiett en half mihi när Utzjockj Tingställe i Torneå Lapmarck elrr så kallade finmarcken,hwilket altsammans är Communic rat högwälb:te H:r Landzhöfdinge af den 28 April 1731 som här till framdeles effterrättelsse i HäradzRättens protocoll influtit warder. Dombok,Norrbottens län nr 11. RA m e d

23 Tings pro t o kol/. Utsjoki den 8-9 februari :0 I anledning af danska Fougden Hans Krogz insinuerade dat: Koutokeino den 10 Februar: St: N: innewarande åhr som wid skrifwelse protocollet dersammastädes är ord ifrån ord infört,blef dombhafwanden förorsakat at efterfråga denne sakens sammanhang at låta sådant i Rättens protocoll inflyta,hwarpå den i Norjet häktade Jon Jonsson Pautz hustru Brita Aslackzdotter med bröderne Nils Jonsson och Olof Jonsson företrädde anförandes,at ehuruwähl han wid Norska Tinget skall blifwit dömd,har dess förbrytelsse likwähl skiett uppå denne andragandes här wid följande omständigheter. orten, Sedan Bonden ifrån Pello by i Öfwertorneå med sine Cammerater 1728 om winteren begynte,uppå Handelssmannens ifrån Torneå Stads ; Hendrich Hedströms wägnar upsättia skolehusen härsammastädes,som protocollet för samma åhr N:3. wid handen gifwer,skall danska upsyningzmannen ifrån Lagiswono wästersiön begifwit sig hit till orten wid namn Per Olsson i hwad acht och mening,skall warit dem obekant,och som han intet kunnat sielf finskan,berättar hustru Britha det skall han förmått dess Man ber:de Jon att följa sig till berde Hindrich Corteniemj emedan Jon mäst wistades och höll till wid Norska wid som Tolck stränderne,hwilket och hennes Man skall efterkommit. Wid samma tilfället skall Olsson kiöpt brännewin af bönderne,och när han warit på återresan skall han under det dhe betade Renarne uppå det stället,hwarest dombhafwanden medh Befallningzmannen gemenligen ombytade p e r skiutzrenarne nar dhe resa,begynt at pläga honom,och huru då alt deras tahl kan fallit säger sig ingen wist wetta. Men som upsyningsmannen Per Olsson id samma tilfället skall begynt at tahla om wargen och den stora w skada som han giöi? hos Lapländarne på deras Creatur i synnerhet hos honom och Jon Jonsson Nyligen,skall Jon Jonsson Paut blifwit wid Norska tinget,efter denne upsyningsmannens angifwande,och drängens om warit dess hustrus bror,hwars Namn dhe intet minnas,samt hans s dotter Annas wittnesbörd dömder för Crimen laesae Majestatis divinae i anseende der till,at hans utlåtelsse så skal warit Fan är 7/argen och Wargen är Gudh,hwarföre han och nu skall sitta till widare utslag dersammastädes,inmanter,begiärandes Öfwerdomaren ofwannämde dess hustru och bröder at som Jon Jonsson skall tillika wara Cronan Swer gies skattdragare och giärningen el:r dess bråttmåhl skall inom den n e Jurisdictionens gebiet wara passerat,det måtte icke allenast S ak blifwa här å nyo uptagen och skiärskodat,utan och hustrun niuta S ä kerhet för dess egendomb,som danska fogden intenderar at taga henn

24 ifrån,med bifogad anhållan at sådant andraga på underhörig ort och ställe el:r meddela föreskrift till dhe Kongl:e Danska befäl och dombhafware i Norjet: hwarföre som detta ährendet wid så beskaffade omständigheter intet hörer till denne Rättens uptagande,så ehrachtar man dock nödigt at låta det til protocols komma at hos höga wederbörande blifwa angifwit och insinuerat,emedlertidh lemnades hustru Brita frihet med sin I&endomb och Creatur uppå denne orten wistas otiltalter. Dombok,Norrbottens län nr 11. RA

25 ^ c». 'Coi -Á-YJ ff^fi^i - ááotyjy Pti^/'.'^f f ryvh^t Of -fí?'n^/'tf'/r P fsy í^r Y? A^C-f j Pdr ca /f,

26 at ÄU, S s U ^ J L IÄKKSSXX Tings pro "t o koll Jokkmokk den 9 februari Uppå tienlig föreställning af Häradshöfdingen i ortten anhöllo träget samt enhälligt den wid upbördsbokens examinerande tillstädes warande allmogen,att all brännewins hijtförsel måtte hädanefter framjent af Höga wederbörande aldeles förbuden blifwa och det för den ordsakens skull,at igenom brännewynets öfwerflödiga och supende,som på intet annat sätt än igenom det omförmälte förbudet står at före- ^ i komma; både Gud och människåor förtötnade warda samt till öfwerflöd deras ringa ägendom liderligen försatt warandes ock till befarande, at en dehl derigenom råka uti armod och fattigdomb hälst de uti deras dryckenskap,lätteligen kunna förse sig uti handel och wandel. Af samma mening sade nämdemännerne ifrån Torpenjaur By,äro Byeinwånarena derstädes hwilka nu woro frånwarande och det af så mycket trägnare alfware som de långt för detta funnit brännwynet wara den högst skadeligit; och som de måste umbära brännewynet på alle andre tijder om åhret,så kunna de mycket wähl umbära det samma på den korta tijden som marknaden warar,detta med hwad mera de till brännewynets förbud idkeliga anförde låfwade Häradshöfdingen uti all ödmiukhet föredraga landshöfdingen Högwählborne Baron Hl Jacob Grundel, som af högst berömlig wanlig nit för det allmänna bästa ey IäX lerer underlåta,at låta allmogen willfaras uti en slik högt angelägen begiäran. Tingsprotokoll Jokkmokk den 10 februari S.D. berättade Befallningsman Wählbetrodde Lars Wallman at han wäl warit sinnad at i dag för Rätten draga åthskillige personer,som under påstående ting sålt och supit brännwin twärt emot 1723 åhrs Kongl. förordning; men som han ännu icke kunnat ärhålla så fullgiii_ tige skiähl som till öfwertygande ärforderlige äro,warande och en dehl hans wittnen förreste till deras Rehnars wård i skogen och de w y kunna igenkomma för tingets sluth; altså nödgas han med deras lagforande låta bero till nästa ting som således protocollerades. Dombok,Jokkmokks tingslag A I a:l HLA

27 Tingsprotokoll Jukkasjärvi den K januari ( bl. upplästa plakat landsh. Gründels skriv. d ) - - Hwad nu menige Man så wäl af detta Tingzlaget,som de öfriga utj Jurisdictionen sig här uppå förklarat,det är altsammans infört och observerat wid Kittila Tinställe i Kiemj Lapmarl innewarande år l. hwarpå man sig aldeles will hafwa beropat såssom wore det här ord för ord infört. Tingsprotokoll Enontekis d. 31 ftan. och 1-3 febr Hwad nu menige Man så af detta Tingzlaget som de öfriga utj Jurisdictionen sig förklarat öfwer brännewinetz förbud i Lapmarchen af den 6 Decem:r 1732,så är det altsammans infört och observerat Kittilla Tingställe i Kiemj Lapmarch 1. som här nu allenast ad notara tagit blifwer. Tingsprotokoll Aviovara den 6 februari beträffande brännewinetz tilförsell som effter Högwälborne H:r Baron och landzhöfdingens ordres af den 6 decemb:r skalle blifwa Almogen här som flerestädes förehållit,så begiära de at Cronobetiänte och Borgerskapet måtte nu som tilförne blifwa wid enhälleligen effterlåtit at föra så mycket der af at de fingo det smaka,hälst då de blifwa siuka eller och deras hustruer råkade i barnsäng,de intet annat skal hafwa at styrckia sig med effter som de dessutom hela året igenom måste umbära denne wahran,hwilket med det mehra är altsammans infört och observerat wid Kittila Tingställe i Kiemi lapmarck 1. som här nu allenast ad notam tagit blif:r Tingsprotokoll Utsjoki den 10 februari _ - Angående Högwälborne H:r Baron och Landshöfdingens den 6 decembr 1732 om bränwinetz tilförsell och förbud,så almogen sig at de måtte så nu som tilförne kiöpa sig til efter som de sessutom supa och dricka watn hela året igenom,ty skrifwelsse förklarade husbehof, förmäla sig intet aldeles kunna wara det förutan enär de blifra eller deras hustrur falla i barnsäng,utan behöfwa det nödwändigt de siuka ibland -til sin styrcka, emedan de på sådanne händelsser intet hafwa a t tilgå,men den som annorlunda brukar sådane Gudz gåfwor och icke til medicin han må billigt skylla sig si elf,hwilket alt med mera är observerat warder. wid Kittilla Tingställe i Kiemj Lapmarck.1. som här utlemnat Dombok,Norrbottens län nr 15. RA.Kittilä tingsprotokoll med landshövdingens kungörelse in extenso som bilaga till landsh. Gyllengrips skrivelse den återfinnes här sidan J (/.