Handskrift 25. Kyrkoherde Erik Nordbergs arkiv

Transkript

1 Handskrift 25. Kyrkoherde Erik Nordbergs arkiv Volym 25:5:h Manuskript. Maskinskrivet. Fortsättning av Handskr 25:4. Åren ca h) Brännvinsförbudet vid marknader Publicerad december 2011 Forskningsarkivet, Umeå universitetsbibliotek (

2 Brännvinsförbudet vid marknader. I den andra punkten i 1723 års förordning stipulerades ett fo^ud mot mångleri och supande av brännvin vid marknaderna i Lappmarken. Alldenstund Guds namns ähra och Lappländarnes underwisande i christendomen ei ringa lider och hindras af det myckna Bränwins mångleri och supande,som under Har knadstiderne föröfwas,hwarigenom Lapparne,som sig med den hitziga drycken öfwerplösa,blifwa aldeles obeqwäme at emottaga någon underwisning i Christendomen,hwilken dem doch med eftertryck af Prediko-Embetet då kunde föreställas,emedan de den tiden för kiöpenskapens skuld sig aldraendrächtigast inställa; Ty wele Wi alfwarsamligen och strängeligen hafwa et sådant Bränwinsmångleri och supande under Marknadstiden aldeles förbudit,så at ingen Borgare eller någon annan skal wara efterlåtit at sällia,skiäncka eller emot waror förbyta något Bräm/in til någon Lapplänaare, innan Marknaden är sluten och aflyst: hvvarpå Cronobetienterne et wakande öga och noga upsicht wid hårdt answar til giöranae,hafwa böra. Lik som tidigare tillämpades även i vissa fall den kungliga förordningen år 1687 angående Eder och Sabbatsbrott. Exempel på tilljämpningen av dessa förordningar lämnas i det följande.

3 Tingsprotokoll i J u kkasjärvi den januari Samtelige Rådraännerne i Torneå Stadh uppå Magistratens och Borgerskapetz wägnar,med kyrkioherden H:r Johan Tornbergh beswära sig högeligen igenom deras inlefwererade skriffter af den 16 hujus at till stora högtidzdagar såssom Juhl,Påsk,och andra helgedagar då Allmogen mäst plägar infinna Bränwinsförsell ifrån alla orter af Bönder och andra resande,att mången ligger full och drucken och der igenom försummar sin ördina rie Crudztienst: utom aett skola dhe handla af lapparne alle deras bäste v/ahror,borgerskapet till största praejudice och förfång: hvvårföre dhe anhålla om laga both här å samt att sådant måtte blif v/a v/eaerbörligen af skaf fat: Fördenskull tillsades Länsmännerne med Skickarne at här på hafv/a en noga upsicht,och der sådanne Lanazkiöpmän eller Bränwins llånglare utj olaga tidh ertappas,deras waror Seqvestera och i taka hand sättia till widare Rättens utslag och betämjande,som allom wederbörandom till effterrättelse allmännerlrn antydt waraer. Dombok,K 0 rrbottens län nr 9,fol. 14 RA

4 Tingsprotokoll i Åsele den 7 januari Kyrkiovvachtaren Hans Erichson i Nore,anklagar Siul Jonson ifrån Lycksele Lapmark,för det han i går,som war 13 dag Juhl,skal kommit så drucken i Kyrkian,at både Kyrkiovvachtaren och en annan ledt honom ur Kyrkian,påstående at berörde Siul Jonson derföre effter lag plichta måtte. Siul Jonson nekar aldeles sig för gudztiensten supit bränwin,mindre gådt drucken i Kyrkian. Kyrkiowachtaren berättar,at straxt Siul Jonson XKSXXXglKgKX kommit i Kyrkian fram uti Coret,har han lagt sig på ryggen,ut sträckande både händer och fötter,hwaraf giörligen skal kunna slutas at han warit litet drucken,hwarföre kyrkiowachtaren, när Siul J 0 nson andra gången i Kyrkian ingå wille,förde honom ut på dören. Siul Jonson swarar sig wara en gaml: och mycket Siuklig man, och förmådde då intet sittia,utan måst lägga sig på ryggen. Närwarande allmoge tilspordes om dess tilstånd. swarade at han altid är opasslig; doch kunna de ey undfalla,at iu Siul Jonson i går v/ar litet drucken. Kyrkiowachtaren tilspordes,om stor förargelse här af händt? Swarade ingen annan än nu anfört är. '.Vidare war här wid ey at påminna. Hesolutio. Emedan af föregående ransakning befinnes at Siul Jonson warit litet drucken och obeskiedelig i Kyrkian; Ty lijkmätigt Kongl: förordningen af åhr 1687 d: 17 Octob:.5. angående Eder och Sabbatzbrott,Sakfelles han til 2 d:r 16 /: S:mtz böter och 2:ne Söndagar å rad sittia i stocken,samt stå en Söndag på plichtepallen,och undergå uppenbar skrifft. P 0 mbok,västernorrlands län nr 42,fol 148 RA

5 T^ngsprotokoll i J u kkasjärvi den januari Sedan företrädde stadzens utridare Johan Mårtensson,Caspar Kkman och Jonas Biörn angifwandes hurusom dhe förledne Juhleaffton anträffat Soldaten eller Corporalen Nils Asp ifrån Nedertorneå Sockn och Haparanda 3y hwilken jämwäl i otid och emot förbudh hållit på at utmångla brennewin,hwarföre dhe blifwit föranlåtne at ifrån honom taga en bränwinskagga,som nu upwistes och berättades af dem wara förseglader,och oanset dhe berätta sig hafwa stämt honom inträ fatalia och i rattan tidh som Länssman Per Pocka äfwen intygade,så förnimmes han nu doch intet wara tilstädes: Emedlertidh blef bränwinet oppmätit som blef confiscabelt förklarat och befans wara 9 halfstop,hwar af beslagzkarlarne fingo deras 3 halfstop och den andra trediedelen lemnades til Läns- och Tolfmännernes med fierdingzkarlarnes disposition, Men Konungens tertial försåldes effter markgången å 1 dal:r 10 2/3 :/: S:mt Kannan,till 3 daler kopp:mt som observeras i Saköreslängden Dombok,Norrbottens län nr 9,fol. 54 RA

6 Tingsprotokoll Åsele den 5 januari )4X Befallningsmannen Wälbsde Eric Biur,angifwer at Lapparne Siul Jonsen och Nils Clemetson skola under nu påstående marknad supit bränwin, samt begiärar at de derföre med plicht beläggas må,iämwäl den som bränwinet åt dem sålt eller skiänkt. Siul Jonson bekiänner friwillig-fc at han supit bränwin i lag med ensmannen Anders Larsson ifrån Ml sta i Norie,sora en stund sedan afreste,iämwäl at han Siul J&ison wäl wiste alt bränwindjsupande strängelrn wara förbudit. Vppå tilfrågan om de kiöpte något bränwin? Swarade Siul Jonson nej,och at lensmannen skiankte det,annat kan ey heller Befallningsmannen säya; Men at Nils Clemetson kiöpt eller eliest fåt något bränwin,gitt er Befallningsmannen, emot Nils Clemetsons ständige nekande,intet bewisa. Mera war wj.d denne ransakning, som oplästes,intet at påminna. Resolutio. Emedan Siul Jonsom friwilligt tilstår sig supit bränwin under denne marknadz tid,oansedt han wäl wiste sådant wara aldeles förbudit; Ty iijkmätigt Kongl: förordningen af d. 3 Octob: och 32 Cap: KonungaB: L:l: Sakfelles Siul Jonson til 40 k:r XfaOS S:mts böter; men Nils Clemetson som ey kunnat öfwertygas hafwa kiöpt eller e2xiest fåt bränwin,befrias för widare tiltal i detta mål. ~ 9. den 7 Dito 8XXXäifiXZXBIXJ6 Befallningsmannen Wälbrde Eric Biur,angifwer at lappen Pär Jacobson skal under nu påstående marknad,supit bränwin,som han kiöpt af handelsmannen ifrån uhmeå Mathias Hernell,samt begiärar plicht både på kiöparen och säliaren. Pär Jacobson swarar sig en lång tid warit siuklig,och när han nästl. tisdagsmorgon stod up af Gängen, gick han til Handelsmannen Hernell,som effter Pär Jacobsons trägna bön,lät honom få för 3 /: K mt peppar och bränwin tilsamman at intaga for sin magsweda,bedyrandes högel:n sig alt sedan intet mera bränwin smakat el:r supit. Så påstår och Handelsmannen at han nödgades låta Pär Jacobson för sin swaga maga få peppar och bränwin för 3 /: D]en fy mera. Sedan Rätten alfwarsamt förmant Pär Jacobson at bekiänna om han war Siuk eller icke,sade han sig berörde morgon ey hafff någ n Plå<S a af sin wanliga magsweda; iien när han sig närmage betänkt, påstod han framgient,och med tilbuden ed,at han då som iiifäxha plågades af förmälte Siuka. Kyrkioherden ährewördig Eric Siöberg och änkepastorskan Malin Rogstadia intyga at Pär Jacobson några åhr warit och är mycket swag och siuklig,kunnandes ingen säya at han då mera branv/in supit el:r war drucken,dessut»» gifwer %rfioherden honom

7 det witnesbörd,at han kan någorlunda sine ^-hristendomsjstycken. Mera war wid denne ransakning;som uplästes,intet at påminna. Resolutio Ehuruwäl Befallningsmannen Biur begiärar plicht på Pär Jacobson för det han kiöpt och Handelsmannen Hernell för det han sålt bränwin under denne marknadz tid; doch som Pär Jacobson effter egit tilstående,iämwäl Kyrkioherdens och änkepastorskans intygan några åhr warit och ännu är mycket sv/ag och siuklig,samt af Handelsmannen nödgat för 5 /: K:mt peppar och bränwin at intaga för sin inagsweda,hwilket ey kan ansees såsom otidigt bränwinssupande; altså pröfwar Rätten skiäligt at befria både Pär Jacobson och Handelsmannen för widare tiltal i detta mål. vfol. 14? _och_l47> Dombok,Västernorrlands län nr ' RA

8 Tingsprotokoll i Jokkmokk den 12 februari 1725 Fiscalen Wälbetrde Johan Hallen begiärte att lappen Påhl Persson Larsson ifrån Cirkatz låcht måtte instämmas,att man kunde få Wetta hwarest han sig af öfwerflödigt Bränwijns supande sig i går om dag öfwerplösat,lappen Påhl Larsson tillfrågades hwar han har Bränwijnet supit,då han sade att En liten kosa ungefär 2:ne skiedbladh har han fått af Eådman Påhl Anderss Hustru,men dett öfriga r. säger han sig har fått af Påhl Persson i Sirkåm,hwilcken inkommit h i kåtan raed en liten Bränwijns kagga,ungefähr En Pehl,Påhl Persson tillfrågades hwarest han har fått Bränwjnet,aå han sade att lappen Anders Ersson har dett honom gifwit enär han afreste,men gifwit honom derffjre litet kiött och ost, Elliest berättar denne Påhl Persson att Anderss ^richsson har Bränwijnet kiöpt af Borgaren Tor Andersson, Borgaren nekade intet derföre att han icke hafwer Bytt af lapparna för Rentungor och kiött litet Bränwijn,elrr litet Ost. derföre påstår Hrr Fiscalen Hallen att Påhl Persson måtte anses med 40 mkr Sölfrrmyntz böter,effter 1723 åhrs Plackat 2 : hwilcket och honom blef pålagd som för förbudz Brått. Såssom H:r Fiscalen Hallen påstår att Borgarne Toor Andersson och Påhl Persson måtte,effter lag och Kongl. förordning pligta,hwar sine 40 mk. Sölf:r mynt,för förbufiz Brått,för dett dhe hafwa sålt och drukit Bränwijn. d. 13 Feb: Elliest angaf ock Hrr fiscalen Hallen att Oluf tomusson ifm Kaitum har hafft utj En flaska Bränwijn ungefehr k stop,begiärande att få wetta hwarest han detta Bränwijnet har tagit,men som han intet v/ill till nägon bekiännellsse sig uthlåta ty sättes han i nedlertijäh i kistan,tills Morgondagen. Oluf Thomusson inkallades,och åthspordes wijdare hwar han detta Bränwijnet har bekomit,men som man intet kan förmå honom till richtig bekiännellsse ty blef han för Bränwjnet som han i flaskan hade under Marcknadztiden haf-,

9 / fält till 40 mkr Sölftmt för förbudzbråt, d. 13 Februarij H:r fiscalen Hallen angaf ock att ländzman Nills Nillsson i Randejaur i några åhr skall hafwa hållit Bränwijns selljeriet och Bytt sig derföre halfrenar ostar,gråskin och tungor; hafwandes ock en dehl sedt honom sielf Bränna Bränwjn,Nills Nillsson tillfrågades om han sådant har giort,hwar till han icke Nekade, lappen Dager ^ Anundsson if:n Sockzjock Berättade att han har kiöpt af ländzman Nills Nillsson, 3 tintar bränwijn,litet för Andersmässotjden,hwar före han gifwit g Reen och ostar 6 st :n, rätt små, Anders Ersson ( halt berättade att han intet har af Nills Nillsson har kiöpt något Bränwijn,utan allenast En al:n toback har han tagit till läns hwilcken han betalte enär han kom if:n Norje Sangtus lappen Ose Kickellsson sade,att han i Torneå har fått för Ett Kiölfskin 3 al:r '.Vall mar, men luhleå Borgare will gif:a mindre. <r r ""Västerbottens^ (^gödra Lappmarkens domböcker C A: 4 ) HL A

10 Tingsprotokoll i Jukkasjärvi den januari : o Lappmannen Lars Månson,som blifwit i går aftons som war den 15 hujus utskickader af Sefallningzman Pipping at efftersee om någon lappe skulle befinnas drucken eller och om någon af Borgerskapet twärt emot öfwerhetens publicerade förbod skulle söka at pläga dem,förekom jemte Befallningzman wälbetrodde Petter Pipping angifwandes at något för ringningen eller Kl:n 9 skall han inkommit hos 3orgaren Anders Murberg,hwarest han träffat Lappmannen Lars Anderson Lallas hustru XHX äkxx Ingrid Rasmus dotter,hwilken hade en oförgylter Silfwer Pocal med et hälft yuarter bränwin i handen,som han blifwit förorsakad at taga af henne och nu upwistes, emedan som han förinärckte at bränwin skulle wara der utj, som Murbergz hustru Maria Kohre wid namn skall opptappat och gifwit åt henne,hwilket hon närwarandes tilstod,men sade sig allena hafwa skiänkt henne det samma,utan at hafwa haft anseende på någon handel eller kiöpenskap,och så wida som Lallas hustru rät på samma stund skal warit ankommen til Marknadzplatzen af resan,så fiörebär hon sig intet wettat utaf Öfwerhetens förbod angående bränwinssupandet Hustru Maria Kohre tilfrågades om hon icke wettat af förbodet? Swarade sig intet kunna neka der till. Hustru Ingrid Rasmus dotter måste afwen bekiänna at hon hört talas om förbodet af an dra,fast hon i rattan tidh intet warit tilstädes. Fördenskull tog Rätten denne saken i närmare betänkiande och stadnade der wid i följande sluth,at som Borgaren Anders Murbergz hustru d.ygdesamma Maria Kohre sielf til står sig hafwa skiänkt detta bränwinet som nu upwistes och Lappmannen Lars Månson tagit ifrån Lallas hustru I n grid Rasmus dotter,första marknadzdagen om aftonen,henne der med at fägna: så efter det befinnes wara stridande emot Kongl Maij:ttz Allernådigste placat om lappländarnes underwisande i Christendomen den 3 october samt Högwälborne herr Baron och Landzhöfdingens utfärdade och sig der å grundade Publication om Öhl och wins skiänkande och tappande af den 13 Novemb. 1724,hwilket icke allenast i kyrkian utan och Sochnestugan blifwit offenteligen publicerat,profwar HäradzTingzRätten för rättwist,at Anders Murbergs hustru Maria Kohre giort sig skyldig för förbudz brått till 40 mk:r Ssmt och Hustru Ingrid Rasmus dotter såsom den bränwinet undfått pröfwas saker till 5 aaler S:mt,och det i anledning af Kongl:e May:ttz 3önedagzpl aca " ter som til halfparten mindre straff kiöparen än säljaren belägger, Men i brist af penningar och såframt hon icke orkar botum sittia 2 dagar å slag i Stocken med bägaren i handen och sådant i anledning af den 3 i Kongl:e Maylttz Stadga om Eder och Sabbatzbrott den 17 0c tob:r 1687, blifwandes för öfrigit pocalen nu wederbörande ära re tilc'-'] 0ph lefwererat som annoteras. Dombok,Norrbottens län nr 9,fol. 127 RA

11 Tingsprotokoll i Lycksele den 15 januari 1726 Lappen Tomas Siuhlsson ifrån Wapstebyen som för fylnad i dag blifwit anklagad,f restältes och berättade han,at des morbroder Joen Jacobsson i Wapstby gifwit honom bränwin, denne Joen Jacobzon effterskikades och tillfrågades om han i dag för middagen låtit förmälte sin SysterSon få b ränn ev; in och huru mycket? Swarades sig kiöpt af en Borgare här å Tingzplatzen den han intet wiste namngifwa,bränwin för 15 /: Kmt och der af gifwit Tomas Siuhlsson 2 kosor,hwilket Tomas Siuhlsson widgik,tilläggandes ock det,at han förutan detta jämwäl af en borgare undfått en kosa med bränewin,hwar af han sedermera blef drucken. Vppå tilfrågan hoos hwilken Borgare han brännewinet fick? Sv/arades sig intet kiänna honom,mindre i hwilken stuga han då hade sit tilhåld widare frågades om marcknaden ännu wore aflyst närwarande allmoge swarade Neij. mera war här wid intet at påminna. Resolutio Aldenstund lappmännerne thomas Siuhlsson ifrån wapsten och jon Jacobsson dersammastädes tilstådt sig hwad den förra angår,at hafwa bekommit bränwin af den sednare,som åter bekant,det han gifwit b:te thomas Siuhlsson twenne kosor af samma dryck förutan at thomas och sagt sig äfwen bekommit af en borgare hwilken han eij wet namngifwas,en kosa bränwin; hwaraf han blifwit drucken; och dermedelst öfwerträdt 1723 års förordning. 2: lika med Jon Jacobsson hwilken understådt sig gifwa nu under påstående marknad til honom denne förbudne drycken,fördenskull blifwa de båda för sådant deras begångne förseende,som för förbudzbrått,i förmågo af 6 Cap. Kiöprabl " til 40 m5cr Srmt hwardera sakfälte,konungens ensak, J / f Västerbottens Södra Lappmarkers domböcker (A:4) KLA

12 Tingsprotokoll Jukkasjärvi januari :o Upsyningzmannen Johan Bruun förestälte Lappländaren Anund Larson Kuranj ifrån Luhleå lappmarck och Caitoma by för det at han effter utlyst Ting och Marcknad är befunnen wara drucken och med bränwin öfwerplösad emot K 0 ngl:e Mayittz förbud och der om utgångne förordning af den 3 octobrr anhållandes för dy at berörde Lappmin måtte derföre lagligen ansedder blifwa. Anund Larson Kuranj androg till sin ursächt uppå förestälning här af,det wore han en främlinger uppå denne orten och wiste fördenskull intet af hafwa sig på något sätt här igenom förbrutit,emedan som Borgerskapet skola spänderat bränwin på honom då han utj deras stuga inkommit,doch berättar han sig intet kiänna dhem; hwarföre Tolfmännerne Johan Hindersson med Nils M ickelsson ^ija blefwo af Rätten beordrade at wara honom följachtige til den lorgarestugan,hwarest han förmenar sig fått bränwin, Effter en stund kommo dhe tilbakars jemte Handelsman Samuel Steen,hwars stuga Lappmannen Kuranj upwijst,men nu för Rätten påstodh Kuranj det han intet igenkiände honom,såsom och Steen aldeles nekade sig hafwa gifwit denne något bränwin,så mycket mindre som wore han honom hel fremmande. Änund Larson Kuranj tilspordes hwad för Cammerater han med sig hade? swarade Oloff Hinderson Nyman och Nilsson Nickj. hwilcka serskilt Examinerades och enhälligt påstodo at dhe aldrig sett honom i någon Borgarestugu mindre warit i något sådant Lag med honom,hwilket dhe tilbudo Edel:n bestyrckia om sådant tillåtas skulle. Kuranj tilfrågades widare om han icke hört i Luhleå Lappmarck och ffid dess Marcknadzplatz; at alt dryck och skiänckerij wore strängeligen förbudit? swarade Ney. Upsyningzmannen frågades hwarest han träffat honom drucken,samt hwilka warit i sälskap med honom? Johan Bruun swarade at han råkat honom på gatan,och kunde intet kiänna hans Cammerater som JCäöfä weko utaf wägen för honom, eljest sade han sig intet mehra här wid hafwa at påminna: Fördenskul lades saken -j;j_l närmare öfwerwägande, och ehuruwähl denne Anund Larson Kuranj si elf bekianner at han fått Bränwin af en Borgare som han dock icke kiänner emedan han ingen handell skall drifwit utan som en främmande besökt denne Marknadzplatzen,betygandes sig aldrig hafwa hört något ^ongeligit förbod här om,som den wahran under Marcknadztijden alde- ^gg afskaffar,som honom äfwen til ursächt intet synes wara giltigt. XikwähKL som han icke är worden anträffad hoos någon Borgare i slijk hantering,eller af några andra Omständigheter och Sälskap öfwertygad uppå slik wahra begifwen warit: Ty Pröfwa Nämbdemännerne honom såsom en fremmande och ifrån annan Marcknadzplatz hemma Lappländare böra 11

13 niuta Nåden för Rätten,och i anseende der till at han icke gitter framtee borgaren som honom plägat,för denna gången slippa med 6 dhl:r Kopp:mt som han sielfwer til kyrckian och dhe fattiga erbiuder,hwar till och TingzRätten för denna gången i anseende till sådanne omständigheter samtyckte,blifwandes han sålunda för alt widare tilltahl i detta målet förskonter,doch så att han bör giöra sin flijt och uptäcka den af Borgerskapet som honom bränwin skiänckt eller gifwit hafwer,twärtemot åberopade Kongl:e May:ttz stränga Placat och förbudh. 8:0 Sammalunda blef lappländaren Jon Nilsson Nickj förestäld och anklagad af uppsyningsäannen Johan Brun för det han anträffat honom drucken hoos Borgaren Erick Davidzon,ehuruwähl han intet sett honom g hafwa der något bränwin för händer,skolandes berörde Jon Nickj suttit på golfwet och som Brun hälsat,skall han frågat honom hwad han 2 wore för en karl,då Brun skall sagt det han wore uppsyningsman öfwer bränwinssupande och eljest Fogdens skrifware,hwar til Jon Nilsson Nickj skall swarat iag aestimerar Eder intet,begiärandes fördenskull det måtte han derföre lagligen blifwa ansedder både utj det ena som andra målet. Lappländaren Jon Nilsson Nickj hade emot det senare intet at förebära utan bad Johan Brun om förlåtelsse,det han intet mehra eller bättre kunde förstå utj sin yrsla,än at han sålunda honom swarade som anfört är. Men angående det sednare så tilstår och bekiänner han sig hafwa druckit En kanna Öhl hos Borgaren Staphan Flygare Rådman Nü s B e ckz kiöpswän tillijka med tolfmannen Jon Labba,Eric Rasmusson och Anund Andersson Pilto ifrån Enoteckis,skolandes denne sista kiöpt det samma,hwilka samtelige förekallades andragandes Flygaren det han utj olåflig tidh aldrig skall afstått något Öhl el:r Bränwin til någon; begiärandes stör dy det måtte desse förenämbde härutinnan blifwa Edeligen afhörde,hwar till Jon Nilsson Nickj äfwen samtycka månde,och fördy sedan Tolfman Jon Labba med Eric Rasmusson den wanliga Eden Ojäfachteligen aflagt,blefwo dhe särskilt Examinerade först Jon Labba,som androg at Anund Andersson Pilto kiöpt en kanna Öhl af Staphan Flygare i går Morgons för Tingapredikan,och sålunda för än något Ting och Marcknad begynts,hwilken Öhlkanna dhe allesammans tilhopa utdruckit,så at omtrent et halfstoop kommit uppå hwardera,och sedermehra skall han intet warit utj något iiiksilag 'med denne Jon Nilsson Nickj hela dagen,ey hellr«sett hwarest han blifwit plägader,hwar med han tog afträde. Eric Rasmås Sohn förekallades, hwilken uppå sin Edh utj parternes närwaro androg sammalunda Nemblm at berörde Anund kiöpt Ölet af Flygaren för Kyrck. och Marcknadztiden

14 f f i går,hwilket öhl han tillika med Anud,tolfman Labba och Jon Nickj utdruckit,kunnandes han intet förmärcka at det skall giort honom drucken amedan som det intet luppit så mycket på hwardera,så framt han eljest intet fått mehra den dagen som han likwähl intet skall P. z sett,det undersächtes hwad tijdh som upsyningsmannen anträffat honom drucken,och bl ef säkerligen intygat at det war långt effter som Ting och Marcknadh blifwit utlyst,och ehuruwähl TingzRätten giorde sin högsta flit att förmå Jon Kilsson Nickj til bekiännelsse af hwilken han samma dag JiäQEK mera blifwit plägad och fägnader, wid intet at uträtta,emedan han enständigt påstodh som skulle han intet mera smakat hela går dagen utan Chlet som han för Prädikan och Marcknaden fått hoos offta berörde Flygare; Ty som ingen hade mera här wid at påminna lades saken til Tolfmännernes ompröfwande, som intet kunna förstå det skall han blifwit och så länge gått druc- ken af Ölet som Anund Pilto kiöpt af Flygaren för marcknaden,så framt han icke sedermehra skaffat sig annorstädes någon tilökning, ehuruwähl han det intet will bekiänna: och fördenskull Resolverades hwad 3orgaren Staphan Flygare angår,det blifwer han för widare tiltahl utj detta måhlet fri*iänd,så wida han emot Kongl:e Mayrttz förordnings 2 de A:o 1723 den 3 octob:r och Högwälborne Hrr Baron och j» Landzhöfdingens utfärdade samt den å sig grundade publication pm Ohl och wins skiänck- och tappande af den 13 Novemb:r 1724,sig icke befinnes hafwa förbrutit, Men Jon Nilsson Nickj som öfwertyges hafwa gått drucken sedan och effter Ting och Marknad blifwit utlyst,kunnandes intet förmås til bekiännelsse,hwilken som honom beskiänckt,så emedan et sådant förfarande är aldeles stridande emot Kongl:e May:ttz Placat och omrörde förbudh,blifwer Jon Nilsson Nickj dömder till 5 dhl:r S:mtz plicht och sådant i anledning af Kongl:e May:ttz Stadga z om Eder och Sabbatsbrått som til halfparten mindre straff kiöparen an säljaren belägger, Men i brist af penningar och så framt han icke orkar botum sitte 2 dagar å slag i stocken och sådant i anledning af den 3 i Kongl:e May:ttz stadga om Eder och Sabbatzbrått den 17 Octob:r Hwilket parterne antydt blef. ^fol ; _219v / Dombok,Norrbottens län nr RA

15 Tingsprotokoll Enontekis den januari : 9 Upsyningamannen Johan B run upwiste en ny Tenbägare som han första Marcknadzdagen skall blifwit föranlåten om aftonen at ta a utaf Nybyg_ garen Hindrich Hinderson Hätta utj Rådmannen Samuel Krookz stuga här på platzen,emedan som han förmärckte at.hätta söp bränwin der utur ö ' begiärandes att som detta skall wara snärätt stridande emot Kongl: e May:ttz Placat om Lappländarnes underwisande i Christendomen,Rätt en wille berörde Personer förekalla och derutinnan et -"ag och Kongl: e förordningar likmätigt utslag meddhela. Hindrich Hätta tillstodh at han fått af Rådman Krook et skieblad bränwin utj samma bägare den första Marcknadzaftonen sedan det war ringt i wåhl. Sammalunda månde berörde Rådman Krook widgå det han gifwit Hätta en suup när han omrörde tidh inkommit hoos honom at giöra rächning förmenandes at som supen warit liten,det skal han i anseende der till,böra slippa något tiltahl derföre i synnerhet som denne Hätta icke heller skall wara någon LappfÖding utan ifrån landet bördig,och har för det öfriga til sin ursächt intet något widare at förebära. Ty,såsom den 2 utj Kongl:e May:ttz omrörde förordning den 3 octob: 1723 ingen sådan exception tillåter,utan fast mehra alfwarsammeliges och strängeligen alt säljande, skiänkande och supande under Marcknadztijden förbiuder alla Lappländare,warder Rådmannen ifrån Torneå stadh Wälst Samuel Krook skyldig förklarat,att plichta sina 40 mkr S:mt för förbudzbrått,och Nybyggaren Hindrich Hätta saker till 5 dh:r d:o mynt,i anledning af Kongl; e Maysttz åtadga om Eder och Sabbatzbrått,som till halfparten mindre straff ^iöparen än Säljaren belägger,men i brist af penningar och så framt han icke orckar botum sitta 2 dagar å slag i ^töcken«tingsprotokoll Jukka arvi den januari Sedan blefwo lappländarne Tomas Larsson Lalla och Jöns Andersson Pingi antagne till Nämdemän utj dhe aflednas ställen Här uppå blef effter Befallningzman Pippingz giorda påminnelsse saffltelige Allmogen tilkiännagifwit det Borgaren Oloo Granbergh blif- ^t antagen till uppsyningzman öfwer det otidiga bränwinssupande som emot Kongl:e Mayrttz förbudh plägar wid marcknadztiderne föröfwas. Sedan kundgiordes och upropades dhe stämningar,som woro angifne, L al. 234v> Domtook, Norrbottens län nr S ^rtfa vfol. 272vy Domkok,Norrbottens län nr y^tttff

16 och dess 2. så påstår han dett måtte berörde Inga derföre med lagf Tingsprotokoll Jukkasjärvi januari z Upsyningsmannen Oloff Sranberg företrädde andragandes hurusom han skall träffat gl:a länssmannen Per Pålsson Inga andra Marcknadzdagen utj Borgaren Anund Tornbergs stuga med en bränwinsbägare i handen som han äfwen framtedde utur hwilken han hällit på at supa,skolandes hos berörde borgare flera lappar församblade warit men Granberg skall intet kiänt dem,och som denne Per Pålson Inga i så måtto förbrutit sig emot Kongl:e Mayrttz förordning af den 3 octobsr 1723 likmätigt straff blifwa ansedder. Grl:a länssmannen Per Pålsson Inga bestridde ingalunda at han ju supit bränwin utur den framwiste teenbagaren men androg der wid at berörde Tornbergz hustru Madam Margaretha Reenmarck skall gifwit honom det samma,och som Borgaren Anund Tornberg sig instälte utj detta målet at laglrn swara blef af honom anfört det bägaren wähl wore honom tillhörig,men skall hwarcken dess hustru el:r han inskiänckt el:r gifwit Inga något bränwin utan som dess hustru för honom sielf inslagit samma bägare då han med henne warit i Cammaren at besee och försöka sitt godz,skall han satt dett Öfriga med bägaren sedan han det samma smakat uppå bordet då Per Pålsson Inga olåfwandes der til gripit och bägaren opplutade, oc^indem skall uppsyningzmannen kommit i dören som tagit bägaren ifrån honom, häremot påstod Per Pålsson at Tornbergz hustru skall gifwit honom et samma,hwilket Tornberg lemnade honom frihet till at Edeligen be- stvrcka så v/ida inga andra witnen kunde produseras,men som Per Pålsson sig här ifrån exciperade devolverandes samma Edgång som 3orgaren på sin sida erbödh uppå honom tillbakars,hwilken af honom til alla elar blef antagin: Ty aflade handelssman Anund Tornberg lijfligen följande Edh. Jag Anund Tornberg låfwar och swär wid Gudh och hans heliga Evangelium at iag wäl kiännes wid denne bägaren som upsyningzoannen Granberg tagit af Per Pålsson Inga utj min stuga,men som han will påstå at han der utj bränwin fått,så betygar här igenom at hwarcken min hustru,iag eller någon af mit folck på annat sätt än iag redan anfört,gifwit honom af den wahran i samma bägare,hwilket skier ffled min lifliga Edh och så sant mig Gudh skall hielpa till lif och Siähl- Fördenskull och som Per Pålsson Inga intet kunde laglsn bevisa sig fått af Tornberg eller dess hustru bränwin utan fast mehra nu widgick det han sielf tagit bägaren af bordet hwaröfwer doch Tornberg intet synes klaga,och densamma utsupit; Ty blifwer han förklarat skyldig at böta 20 mkr S:mt,så wida han sig förbrutit emot högstbemite

17 Kongl:e Mayrttz förordning om lappländarnes underwisande i Christendomen och det ex arg:te Konglre ^yittz stadga om Eder och Sabbatzbrått af et 5. som parterne wederbörligen antyddes. Tingsprotokoll Enontekis den januari Sedan tingiprädikan blifwit hållen och Ting och tingzfrid efter wanligheten tilbörligen blifwit allmogen til rättelsse afkunnat,bl e f- wo samma Kongl:e förordningar här allmänt företydde som här för Juccasjerfwi protocoll stå Specificerade hwilket nu allenast ad notam tages hwarpå stemning^längden uplästes och för wederbörande uppropades^. Sedan blef allmogen förehållit at borgaren Oloff Öranbergh blif 6,af B^aJlrmiÄzmajL^glbrde Petter PinoingJ, a Dlir ~ ifi^yantagen^eill upsyningzmän otwer ottäigt bränwinsjsup nde och den warans föryttrande under Marcknadztiden emot Konglte Mayittz all ernådig st e förordning af den 3 octob: och derföre åligger sådant tillbörligen at för domstolen andraga. _ ^fol. 286^ Dombok, Norrbottens länjg^ Dombok, Norrbottens län nr

18 Tingsprotokoll Enontekis januari Borgaren och upsyningzmannen Oloff Granberg anförde hurusom han nu under denne marcknadztiden anträffat lappländaren Anders Rasmusson Lenticka ifrån Koutokeino hoos Borgaren Anders Forswijk hwarest han hafft en Silfrr Pocal med dricka i handen,begiärar fördy att Rätten wille här om undersökning anställa, på det så wäl Lenticka som berörde borgare måtte derföre ^agligen blifwa ansedde. Lappländaren Anders Rasmusson Lenticka förklarade sig at som han ifrån resan hoos Forswijk inkommit myckat törstig skall han till sin wederqweckelsse beggiärt at kiöpa för 1 öre S:mt swagdricka utj Johan Samulssons närwaw ro ifrån Ediomoma,hwilket som borgarens kiäresta hustru Britha Ruth skall låtit honom få utj en P 0 cal,så träffade det intet bättre än att upsyningzmannen i det samma inkom,hwarföre han förmenar sig wara ursächtad. här wid infan sig berörde borgarehustru Britha Ruuth som t i l s t o d at hon gifwit åt lenticka ett stop swagdricka för 1 öre Ssmt, och som hon intet förmodar sig hafwa i dy måhl brutit emot Konglre May:ttz förbudh,så anhåller hon att blifwa i detta målet frikallad för upsyningsmannens kiäromåhl. Granberg påstod at^dett warit Ohl och beropade sig fördenskull till wittnes uppå handelsswennen Jacob Nystedt,hwilcken effter Ojäfachtig aflagd wittnesedh sålunda anförde, den 24 sistl:e Januarij el:r första Marcknadzdagen om aftonen skall S ä g han inkommit hoos Borgaren Anders Forswijk,hwarest han sag Oloff Granberg sittia på et säte wid bordet hafwandes en pocal af silfsr förgyll i handen,hwilken wärdinnan hustru Britha Ruth skall welat taga ifrån honom,men som hon intet fick pocalen så tappade hon utj en träkanna färskt dricka utur en kagga eller halfåhm som ännu höll på at jäsa, och som han drack der af så tyckte han at det war sött och såg uth s0di miölck i bägaren, hwarpå han tilstälte Oloff Granberg kannan, som intet drack utan frågade effter iappländaren af hwilken han tagit pocalen,säijandes der hoos ja det kan så wara,hade det warit bränwin eller Öhl så skulle iag tagit pocalen ifrån Eder,men efftersom det är swagdricka så får det wara,hwar på han gaf pocalen till hustru Britha Ruuth tilbakars: för min dhel sade Jacob Nystedt widare kan iag intet saya annat än ju det war gått swag eller måltidzdricka men intet spisöhl el:r rätt Ghl. samma tahl höll Johan Samuelsson ifrån Ediwu0ma,hwarföre man bl ef föranlåten at igenom tolfmännerne Måns Ersson i Sondowara och Hindiich larsson Wassara jemte berörde Jacob -ystedt 0ch uppsyningzmannen Granbergh at ifrån borgaren Anders Forswijk utur omrörde halfåhm at låta proff hämta,sedan hustru B r itha Ruuth alfwar-

19 samt contesterat det hon intet flera kiärill haft med dricka utj. Och som rätten pröfwa månde at ofwannämde halfåhm af hwilken hon gifwit lappmannen Anders Rasmusson Lenticka för et öre S:mt,innehåller gått swagdricka fastän pocalen hwilket det nu frambars utj luchtade starckt utaf bränwin,hon och icke heller befinnes derutom hafwa haft något annat dricka som Oloff Granbergh icke heller sökte påstå: Ty blifwer hustru Britha Ruuth, jemte Anders Rasmusson Lenticka befriade ifrån uppsyningsmannen Oloff Granberg! tilltahl i detta målet,och det så mycket mehra som effter Jacob Nystedtl 3deliga intygande han sielf strackz utj borgaren Anders Forswijkz stugu skall förklarat det för swagdricka som warit i pocalen då han tagit den samma ifrån Lappiändaren Lenticka,hwarpå wederbörande parter togo afträde. r i. 4 Dombok,Norrbottens län

20 Högwälborne H:r G-refwe, Kongl.M : t z - - Riksens Råd, samt Praesident Nådige Herre Eders höggrefl. Excellence och dess höga anhörige at det innewarande Nyija åhret jemte många påfölliande,må warda lyckosamt,frögdefult och i alla måtto af Herranom Gudi wälsignat,är min tro innerliga önskani Til underdån ödmiuckast föllie af min skyldighet och i mit före gifne försäkran,jemwäl i anledning af Eders Excel- - nådigste swar,understår hos Eders Excell:ce iag med diupast wyrdnad inkomma,bönfallandes med lika underdån ödmiuckhet om et nådigt uptagande och påögnan - - föliande berättelser: Min resa til Lappmareken har iag genom den Högstes hielp och bistånd lyckel:n giort, för nåd den alsmechtige wari evinnerl:n ähradi händer Missionariens Lenart Sidenii egenhändiga - - och berättelse om Lapparnes stygga afguderi jämte in Originali öfwerskickas,hwaraf nådigst förnimma täckes,at den relation Konglo Maij:tt så wäl,som hos Eders förledit under påstående Rikzdag i största underdånighet insinuera månde,om bem:te lappars fasliga afgudadyrckan,är sann och richtig, haf v/and es iag säkert förmodat,at råka någon Missionarium personl. i lappmarcken,men det slog mig felt,af hwad orsak och hinder,kan eij veta,hwarföre och förän iag fick Sidenii berättelser i hand,iag skref 2:ne Missionarier till och afski ekade åfwanförmälte min Relation,med begiäran, at de med flere af Missionen wille genomse den och meddela mig sin tancka,ora iag deri rätt träffat,eller i något och hvad felat,anraodandes,at de nästkommande åhr,vil gud,skulle åtaga sig beswäret och möta mig i Jukasjerfz lapmarck,det de otvifwelachtigt så mycket häller giörandes warda,såsom de wijsa en stor ömhet om den Högstes ähra och det arma Lappfolcketz sanna omwändelse. Nog är det sant,at ett stort afguderij än i dag hos dem beklagel:n går i swang,såsom 3ders Excell:ce äfwen af den andra berättelsen och hosgående relationen säkert i nåder afftaga läckes,det iag ock af några wed föreställandet deraf,förnam; men de fås ogiörligen til en uppenbar bekännelse så länge lifstraffet dem öfwerhänger,hvilcket om Hans Maij:tt täcktes allernådigst upsäija medelst öpit Placat, så v/ore intet tvifwelsmål,at ju många komme til sin syndz bekännelse: wed hvilcken högt angelägen och Gudi tacknämlig sysla nödigt är,at wederbörande Prästerskap och andre anläggia all flijt och möda dertill,och att ajt brändvijn i lappmarcken må förbiudas,som giör ett bekla^eli^it

21 hinder i lapparnes artande jande til det godt är och G-udi behageligit; i lärande,läsande - - deras Gudztienst,medan en hop tid effter annan nedifrån 6,10,15 och 20 Miler begifwa sig til dem til helge- och stora högtidzdagar,tå lappen til en stor del allenast 3 gångor om åhret infinner sigh uti Oudz hus,och öfwerlasta med brändvin,at de til intet godt beqvämlige äro,såsom äfwen nu i Jultiden uti Jukasjerf skedde och altid tilförende sammaleds skedt,det iag hwar gång,tå visitation hållitz,sökt hindra och förmena: anfört ock klagan deröfwer på någre Rikzdagar,och i underdånighet wed senaste Rikzdag föredragit af visitations Acten,hållen i Koutokeino d. 16 Ianuarii 1726,samma beträffande,hwarest folcket nu,gud wari evinnerl. prisad och högtlåfwad! den bästa fruchten i Torneå lappmarek, förspöria låtit,at ändock Borgerskapet wed nurcknadens påstående hade brändvijn öfwer nog med sig,likwäl på 6 dagar,tå iag der vistades,såg ingen fuller. Hans Maijrtt i Danmarck skall förbudit alt brändwijns supande sine Lappar wed kyrckiostraff både för den som köper och super,jemwäl den som sällier,hvilcket en köpman ifrån Alten,Christian And för säkert berättade,lärandes iag innan kortt få part af högst förmälte kongl:t förbod. Om höga öfwerheten såge det stygga framfarande med brändvijn,som än öfwes,äfwen i marcknadz tider,ändock eij så uppenbart med försälliande såsom förr,så skulle hon sannerio fasa före,och iag incapabel med pennan beskrifwa,dock vill i underdånighet nämna ett,som nästan alment practicabelt någon handel drifwes skulle,är brändvijn Lappen så öfwerflödigt niuter,at han hafwer eller foth,wett och skiäl,utan ligger på golfwet såsom kreatur (ja 10 och 20 uti ett huus) mumlar i sång och joickning,eller dessförinnan fälas och framfar: Man kan tänckia,huru med handeln tilgått,ty förän Lappen derifrån trädt,är alt hwad han sålt,consummerat,och kan händt,at han ändå blifvit skyldig. I Enontekis giorde iag för några åhr den remarqven,effter inkommen berättelse af det brändvijn,som Borgerskapet med sig hafft,at 70 hushold af Lappar på 3 dagar supit öfwer 2000 D:r Kopp:r M;tz wärde,det iag äfwen på en Rikzdag angifvit,och sammalunda i Visitations Acten will erhindra mig hafwa infört. Hwad skulle sådant ösande tiena Lappen till nytta,som til större delen ogiörligen kan hålla sig,när han slipper til smaken,och om han än skulle gifwa 2,3 plåtar för en kanna,achtar han det intet,all enast han får,som iag ock under krijgztiden för v/isso erfarit. V/ore ock önskan wärdt,at Prästefolcket sielfwe skulle för missbruk af brändvijn wara befriade,hvilcket af dem mången-

22 städes förspöries wara öfwat och än öfwas,som är mehr än beklageligit: Domaren och Befälningz-hafwande äfwen af samma missbruk lottlöse,och att med Justicens och Kongl. Mai j:ttz förordningars handhafwande icke så lamt skulle tilgå,hwarigenom alt med mera,den arme Lappen i mehr än mången måtto är högeligen til beklagandes» Skulle Eders Excellence härutinnan genom Gudz nådiga bistånd förmå någon ändring,wore det herranora visserligen en tacknämlig giärning» Scholehus i Jukasjerf äro nu färdige,och de som skola upbyggia dem i Utisjoki,mötte mig i Koutokeino: af informatorer har iag ännu intet hört,hvilka borde wara walde karlar och til den angelägna förrättningen skickelige; skulle Venerandum Consistorium lämna det här i Torneå lappmarck uti mitt förslag,så vill iag näst gudz hielp see til at kunna förskaffa tienliga subjecta dertill,hwarwid wore önskeligit,at de på en sådan swår och aflägen ort med nödigt och tilräckeligit subsistence af höga öfwerheten blefwe föresedde: och iag tiltror mig säkert gifwa den anledning til hielp och understöd af ett så högnödigt wärck,som anseenligit är och ingen med raison och. skiäl disputera kan Herren Gud,som sitt ord,then oförgängeliga säden så ymnigt i wårt k. fädernesland nådel. förlänt,sände trogna Tienare i sinom vijngård,til at rödia och af vägen taga alt ogräs och tistel,som owännen enkannerl» i de arme diup såfwande lappar sådt,at de opwäckte måge blifwa en god jord,til at bära frucht i tålamod,rättfärdighetz fruchter til Gudz låf och prijsi förstöre xsatans Rijke och bryte hans macht: förmere sit egit Rijke ibland och uti oss,som äro hans folck,med Jesu blod dyrt kiöpte,samt stadfäste det emot hins ondas mordsäd och högst fördärfweliga förgifft: emot alla helfwetis portar,at de oss icke warda öfwermächtige! uplyse de i mörckret swäfwande: uprätte de falne: igensökie de willfarande: råde,regere och styre oss med sin h. Anda,at vij måge vijsliga wandra,såsom liusens barn,och sielfvilligt icke forsättia och förlora det saliga lif och arff,som herren Jesus med sin alraheligaste pijna oss förwärfwat haf:rl.'! (om Xengis bruk) Eders hög Grefl. Excellences Aller underdån ödmiuckaste Wienare och trogna förebidiare Kengis do 28 Jan: 1728» Henri Forbus prie direktionens arkiv: "Strödda handlingar". RA.Skrivelsen trvckt i sin helhet i Edgar Reuterskiöld:Källskrifter till lapparn-.s m^to logi,stockholm 1910.

23 Kanslikollegii protokoll den 9 mars 1728» - - Hans Excell:ce H:r Baron von Duben framtedde till uplesande en ifrån Prosten Forbuss i Torneå insänd berättelse till Hans Excell:ce H:r Grefwe Horn om det excessive bränwinsfylleri,som i Lappmarken så tilltager,at man sig deröfwer må grufwa,föreslåendes om icke alt bränwin derstädes genom en förordning kunde förbiudas,som Kûnongen i Danmark det redan skall hafwa giordt i sin Lappmark. Item upl den derwid bifogade berättelsen om afguderiet derstädes H:r CantzlieRådet von Schantz berättade at Prosten Fårbuss om detta Bränwins fylleriet wid Riksdagen äfwen förmält uti enskylte beswären,hwarpå resolution redan till underskrift wore upsatt. Fans godt denne berättelsen jemte bilagan om afguderiet lägges till de andra här warande papper om samma sak. Kanslikollegii arkiv:protokoll RA

24 ' ' Tingsprotokoll Arjeplog den 29 januari S:D: berättade Häradzskrifware och vice Befallningzman,wählb: Nils Kroger at Anders Nådig och Olof Paggesson ifrån Norwästerby samt Anders Mårtensson ifrån Arieplog skola i går,sedan Marknad lyst war, supit sig fulla af bränwijn; ther hoos anhållandes at de derföre med laga plickt ansees måo Anders Nådig,Olof Paggesson och Anders MåttenXson kunde så mycket mindre neka sig warit drukne,som Rätten,då berörde vice Befall ning iman dem straxt effter middagen för sit-$ande Rätt lät framhafwa,befant deras tirstånd wara sådant,som nu anfördt är. Vppå effterfrågan hwarest desse fått bränwijn? Swarade de 2:ne förra, at Råd och Handelsmannen ifrån Pitheå,Anders Höjer gifwit dem en kosa hwar,och den 3:de fått en af Handelsmannen Anders Flur,berörde Handelsmän förekallades och nekade enständigt sig hafwa gifwit,sedan marknad lyst war,desse någodt brännewijn,utan allenast en sup till hwarthera bittijda om morgonen,det ock Swaranderne widgå måste. Anders Nådig utlät sig at Nils Pångia i Norwästerby efter pålyst marknad gifwit honom brännewijn,som förekallades och uppå tillfrågan tillstod,at han plägat Anders Nådig,dock ey med mehra än en sup. Rätten förehölt Swaranderne,at Kongl: Mjsts Förbud om brännewijns supande ^ e dagar föruth wid TingsRätten blifwit upläst. mehra war här wid intet at påminna. Vplästes«Resolutio Aldenstund så wähl Anders Nådig och Olof Paggesson,som Anders w Mårtensson,uppå Häradzskrifwarens och vice Befallningsmannens *ählb:de Nils Krogers tillmähle måst tillstå,det de i går sedan marknaden lyst war,sig med brännewyn så öfwerlastadt,at de deraf blifwit drukne; Fördenskull och som Kongl: May:ts Förordning af d: 3 October 1723 om Lappländernes underwisande i Christendomben och X : 2 strängeligen förbiuder brenwyns supande under Marknadztijden,kan HäradztingzRätten i anledning af 6. Capp: Kiöpmbl: 1:L: intet frijkalla dem ifrån hwar sine 40 mk:r Silf:mt böter; börandes Nils Pångia som gifwit Anders Nådig bränwijn i förmågo af förberörde lagsens rum äfwen plichta 40 mlc: silfwermynt. sfolavlv; Dombok, Västerbottens län nr"1?dv~t?a

25 t a i / m / l»s Cr i / f lui/ft)f*" l's«j

26 i ^Trrrr7777V7777T77iT7rrr m,

27 Tingsprotokoll Jukkasjärvi d januari Befallningzman Wälb:de Petter Pipping lät igenom Häradzskrifwaren Wälbsde Anders Hackzell anklaga lapländaren Michel Pålsson för det han under påstående Marcknad befinnes waråt hel full och drucken samt stor otidighet utj dess hus bewist med olåt och förargeligit lefwerne; Ty blef han likmätigt Konglie May.jrtz ^rufwe articklar den 6 Julij sätter i kistan till tes han nychter blifwit,och der på för Rätten framhafd och befrågad af hwem han fått sådanne starcka drycker, hwarigenom han blifwit brachter till et sådant förbudit och oanständigt lefwerne? swarade i förstonne at Bonden Lars Matzon ifrån Pajala skall honom sådant gifwit för giäld,men åtrade strax sine ord,med betygan at han kiöpt bränwin för 1 dhl:r 4 s/: K:mt som giör 2 femtonörstpir af Borgaren Olof Filpus hustru Margeth Hansdotter,hwilken blef effterskickad at sig här öfwer förklara,som,effter Jacob Rasmussons intygande hwilken med flera warit inne hos henne och sett det Michel Pålsson fått af henne bränwin i handen och det upsupit,tilstod at som Michell Pålsson skall betalt henne 2:ne femtonörst;^rpå dess giäld,skall hon der emot gifwit onom till frukåst för en half marek bränwin,nekandes i det öfriga så wähl Lars Matzon som Michell Pålsson at dhe intet bränwin denne gången gifwit el:r tagit af hwar andra: Fördenskull som hustru Margetta Hansdotter med Michel Mlson pröfwes I.om raptrindarnft.ci undsrwisande i^uhristeläiomen. härfc-ge nora hafwa förbrutit sig emot Korigl:e May:tz nådiga förordning/ af den 3 octob:r blifwa dhe hwar för sig belagde med 40 mk:r S:mtz plicht såssom för Kongl:e förbudzbrått,och slite dessutom Michel Poisson 4 par Rijs sig till rättelsse som emot åtskillige åtwarningz grader intet welat afstå med dess oskickeligl och otidiga wäsende samt oliud den ena gången effter den andra, hwar på Michel Pålsson med spö afstraffades,men hustru Margetta erlade böterne med penningar. vjilu 836V, Dombok, Norrbottens län nr l"2<~ra

28 Tingsprotokoll Jukkasjärvi den januari so Befallningxzman Wälb:de Petter Pipping anförde hurusom han effter högsta möyeligheten skall söka i anledning af Kongl:e May:tz förordning den 3 octob:r 1723,at hemma alt brennewins och starcka dryckers saljande,gifwande,skiänckande el:r emot waror förbytande under påstående Marcknadztidh till någon Lapländare och fördenskull åtskillige upsyningsmän tilsatt at hafwa der på inseende,förutan hwad annat han till detta wärcketz befrämjande practicerat,så skall Lars Andersson Lalla nu angifwit sig at Borgaren Nils Kohre gifwit honom penningar till et qwarter brännewin och flaskan,förfogandes han sig der med till Bonden Johan Hindersson ifrån Terende,hwilken han förnummit skola sälgt bränwin under Marcknadztiden,hwarest han och den 16 Januarij skall fåt kiöpa det som war utj flaskan den nu för Rätten upwistes,hwilket Lars Andersson Lalla betygade och wara sant,hafwandes ingen ting der af förtärt,emedan han i den meningen intet warit der effter,som Borgaren Nils Kohre jämwähl igenom sitt tahl bestyrcka månde; Altfördenskull blef Rätten förorsakad at effterskicka iförde Johan Hindersson,som på föreställande här af med det mera saken tilhöra månde,tilstod at Lars Andersson Lalla kommit till honom den 16 Januarij med penningar och flaska som lemnades full med brännewin till hans besichtigande,om det wore den samma som för Rätten blifwit upwist, hwilket han månde widgå,skolandes Johan Hindersson blifwit föranlåten at låta Lars Andersson Lalla få et qwarter bränwin i den samma efter som Lalla kommit till honom och betalt sin giäld sedan förledne åhr med en Rana. Hwarföre i så beskaffat måhl som Bonden Johan Hindersson findjeaxssottc ifrån Terende giort sig bråtzlig till Konglre May:tz förbud zbrått af 40 mk:r S:mt,så wida detta dess förfarande befinnes snxörätt wara stridande emot förordningen af den 3 octobjr v/ så blef honom antydt att penningarne betala hwilket han och giorde; Ken Lars Andersson Lalla som intet befinnes hafwa smakat der af,xkkx mindre at han war drucken blef ifrån alt straff frikiänd,och lemnades sedan flaskan med brennewinet till Borgaren Nils Kohre som henne ägde och eljest penningar för godzet utlagt,hwaruppå parterne afträdkfol^ 838/ Dombok,Norrbottens län nr l?ira

29 Tingsprotokoll Jukkasjärvi den januari 1731* 32:o Handelssman Olof Philpus hustru Margetta Hansdotter angaf hurusom bonden Lars Matzon ifrån Ixyåi^by i ÖfwerTorneå Sochn skall äfwen så wähl som hon aflåtit bränwin till lapparne,begiärandes att han äfwen må derföre plichta,men Lars Matzon nekade enständigt,då hustru Margetta åberopade sig Tolfman Eric Jönsson Stålnacka till witnes hwilken effter parternas begiäran utan Jäf Eden aflade och ne der på sålunda anförde Nembl:n Förleda den 15 Januarij eller i fredagz skall hon gått förbj Lars Matzons bod wid middagztiden,då hon förmärcht at Lars stod på gålfwet med bränwinsåttingen i handen och twenne lappar der brede wid som hade bränwin i en träskopa,med hwilken sjal söpo hwarannan till,slås skall intet kiänt dem efftersom han ingen serdeles achtning der på gifwit emedan han war i andra ärender stadder. Här uppå til stod Lars Matzon at samma gång skall twenne lappar inkommit hos honom och kiöpt Järnsmide hwaröfwer som dhe blifwit förlikte skall han gifwit dem en sup bränwin hwardera på kiöpet men ingalunda för penningar som hustru Margetta skall giort, lapparne sade han sig intet kiänna ey heller wiste han hwarifrån dhe woro,och som hwarcken parterne el:r någon annan mehra häijwid hade at påminna,ingen heller wiste at namngifwa berörde lappar. Fördenskull som Kongl:e M:tz allernådigste förordning af den 3 octob:r hwilken innehåller och förbiuder at innan Marcknaden är afsluten och aflyst sälja skiäncka eller emot waror förbyta något brännevan till i r e någon Lapländare, härfigenom psöfwas wara öfwerträdt: Så kan Käradz- Rätten i anseende till detta Lars Matzons bränwins gifwande till twänne obekante lappar,som skiett under Marcknadztiden intet befria honom för dhe böter som Kongl:e M:tz förbudzbrått fortiänar effter dess påstående,utan finner sig befogat i anledning af högst bem:te Kongl:e Mayitz förordning at belägga honom Lars Mat zon med 40 mkr Srmtz böter sig siälfwom till rättelsse och androm till warnagell, hwilket parterne antydt wart,hwar wid annoteras at han betalar böterne med penningar. vfou.844v y Dombok,Norrbottens län nr 12% RA

30 zizl /f// W 0 T ^ J f y/". ^ /ixi-a'/ïfist-7sí & f ~, rf/t J^ / f Af- A ", /y y /f fo/y ^rt/^svóf P-^r e^í^^s+ss sz,*«^

31 so. Tingsprotokoll Jukkasjärvi den ganuari : o Sedan som fogde karlen änders änderson Buldan anträffat Pär Torasson Wik ifrån Caitomjaur by ock luleå lappmark hoos Rådman wäl:t KiXX Eric Davidson ock i dess stuga helt druken ock beskiänckt,hwarest jämwähl sutit i spiswrån några Quinfolck ifrån samma ort medxxxix3g}5 en kåpp bränwjn i handen,med hwilken de suppit hwar andra till,som han därifrån tagit ock nu upwiste; så förstälte han berörde lappländare med begäran det wille Rätten en wederbörlig ransakning öfwer detta oskick och lagstridiga förfarande anställa låta; ock som Pär Tomsson betygade sig hafwa supit med berörde Quinfolk ehuruwähl han intet skall kiänt dem,så skall han XXX dok fåt der hoos ock för sig sielf en god up bränwjn af Rådmannen då han samma gång betalte sin fiäld till honom ock nästen lefwererade,hwarjföre wähl bemelte Rådman Eric nom något bränewjn, om des hustru Margeta Kohre skiänckt honom en sup wet han intet,effter som han sutit i wrån med några dess granquinnor ok hafft bränwjn i en kåpp,som han förmente dem hafwa slagit utur en flaska hwilka de sielfwa hafft med sig i Barmaen,owetandes hwarest som de fått det samma. Häremot påstod Pär Tomasson sin utsago,betygandes sig aldrig hafwa gåt med tomer mun ifrån honom,då han något betalt och lefwererat,som äfwen nu skiett at dee gifwit honom en sup bränewjn. Rådman Eric Davidson sig utlät at han aldrig kunnat iiii^ä så beskiänckter af det bränwjnet som hans hustru gifwit honom, som han nu befinnes,emedan det warit allenast en god Sup,ty hon plä- J P i Ovä gar aldrig åth lappländarne hö ge re,effter som hon intet skall C wara så spendersam på dem. Beträfwande Quinfolken som i wrån suppit hos honom,emedan hwarken Rådman,Per Tomsson e:r fogde karlen mindre någon annan på gjord undersökning betyga sig kiänna dem,kunde Rätten ingen närmare uplysning erhålla antingen de suppit sielfwa ur sin flaska,e:r och fått det Bränewjnet som de sin emellan hafft i kåppen hoos wälit Rådman Eric Davidson: Emedlertjd som af sakens anförde omständigheter och parterne emillan ^eciprocherade stridige ordwexlingar samt Rådman wäl:t Eric Davidsons egit wjdgående det befinnes at MX luleå lappen ifrån Caitom by Pär Tomson Rjk fått hoos honom en god sup bränwjn till skiänkz då han betalte sin giäld med: 6: styken Renhudar ock nästen lefwererade,pröfwar Rätten detta förfarande så mycket mera stridigt wara emot Kongl Majrts förordning om J-appl ändar nes underwjsande i Christendomen af d: 3 oct:r 1723 ock dess 2. $ Som Rådåan Eric Dgvidson der hoos tillåtit utj sitt huus under påstående