Konkurrenskraft och produktivitetsjämförelser
|
|
- Margareta Samuelsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 KOMMENTAR 1 (7) Konkurrenskraft och produktivitetsjämförelser Kommentarer till WSP:s granskning av ITPS rapport Konkurrenskraft på branschnivå Detta PM innehåller ett antal kommentarer till WSP:s granskning samt några klarlägganden avseende syftet och utgångspunkterna med ITPS analys. Syfte och utgångspunkter Syftet med ITPS mätning av konkurrenskraft på branschnivå (ITPS, 2009) var att fånga skillnader i real arbetsproduktivitet, det vill säga fånga skillnader i grundläggande teknologi rensat från effekter av skillnader i arbetskraftskostnader, priser och växelkurser. Den reala arbetsproduktiviteten är enbart en faktor som i slutändan och på lång sikt bestämmer om Sverige kan sälja sina varor på en exportmarknad. Den reala arbetsproduktiviteten tillsammans med arbetskraftskostnader (unit labour cost) och växelkursen bestämmer i slutändan det pris som varan kan säljas för och avgör i en mer direkt mening om Sverige är konkurrenskraftigt genom att kunna sälja en viss vara till ett lägre pris än konkurrenterna. Detta innebär att brister i den reala produktiviteten kan kompenseras genom lägre arbetskraftskostnader och/eller genom en depreciering av valutan. Fokuset i ITPS studie på produktivitetsnivån och inte produktivitetstillväxten, innebär inte att vi inte är medvetna om den goda produktivitetsutvecklingen i den svenska ekonomin, vilken inte är begränsad till transportmedelsindustrin. Trots den goda produktivitetstillväxten, vilken i många fall har varit den högsta bland jämförbara länder, så är inte nivån på svensk produktivitet i topp, även om enskilda branscher ligger väldigt bra till. Räknat på aggregerad nivå i form av BNP per arbetad timme ligger Sverige år 2005 runt genomsnittet för EU-länderna och c:a 10 procent under USA (se ITPS (2007), s145). Det är också viktigt att komma ihåg att ITPS studie är ingen branschstudie i traditionell mening med syftet att på djupet analysera utvecklingen i en enskild bransch, utan att utifrån ett mått på konkurrenskraft ge en övergripande bild av utvecklingen för detta mått i olika branscher på relativt aggregerad nivå. Aggregeringsnivån i ITPS studie avseende transportmedelsindustrin (SNI 34-35) innebär att det inte går att applicera ITPS resultat på enskilda företag eller delbranscher, vilka kan vara både bättre och sämre än vad ITPS mått visar. ITPS resultat baseras på relativa skillnader mellan länder och inte mellan företag, vilket t. ex. innebär att i USA:s produktivitet räknas inte bara amerikanska företag in, utan också utländska företag med produktionsanläggningar i USA. Detta innebär
2 KOMMENTAR 2 (7) att skattningarna för USA inte bara baseras på företag som GM och Ford, utan även på anläggningar i USA som ägs av Toyota och Honda. Detta kan förklara den goda produktiviteten i USA, trots att GM och Ford haft långvariga problem. När man värderar ITPS resultat är det också viktigt att komma ihåg att ITPS mått baseras på förädlingsvärdet per arbetad timme. Andra vanligt förekommande mått på produktivitet utgår ifrån bruttoproduktionsvärdet, t. ex lyfts indikatorer som antal timmar per bil fram som produktivitetsmått (se t.ex. MGI (2006), s91) och detta är ett mått baserat på bruttoproduktionen. Hög produktivitetsnivå räknat på bruttoproduktionen behöver inte nödvändigtvis innebära en hög produktivitetsnivå räknat på förädlingsvärde. Detta är särskilt fallet avseende transportmedelsindustrin där insatsvaror utgör en hög andel av produktionsvärdet (c:a 75 procent av bruttoproduktionsvärdet. Metod och data Den kritiska punkten, vilket WSP med rätta poängterar, i en studie som syftar till att jämföra produktivitetsnivåer är hur man skall räkna om dessa till en gemensam valuta, det vill säga vilka köpkraftspariteter (PPP) man bör använda. Anledningen till att ITPS valt att använda PPP istället för växelkurser är att vi vill mäta skillnader i real produktivitet, dvs rensat från skillnader i prisnivå och effekter av växelkursförändringar. Förutom att växelkurser fluktuerar och sällan är rätt (jämför med utvecklingen för den svenska kronan som varit svag trots att makroekonomiska fundamenta talat för en betydligt starkare kronkurs), så är det stora problemet att en jämförelse baserat på en omräkning med hjälp av växelkurser blir en jämförelse i nominella termer, det vill säga det tas inte hänsyn till skillnader i prisnivåer (OECD (2006), s2). Till exempel, om en arbetare i Sverige och USA producerar tio BigMac på en timme, kommer en omräkning med hjälp av växelkurser att visa att produktiviteten är högre i Sverige på grund av att priset på en BigMac är högre i Sverige än i USA, trots att produktiviteten i reala termer är lika (om inte växelkursen råkar sammanfalla med en PPP för hamburgare). En jämförelse med hjälp av PPP undviker det problemet. Om växelkurser antas vara lämpliga för att göra produktivitetsjämförelser, innebär detta att en förändring av kursen för den svenska kronan kommer att påverka den relativa produktiviteten även om ingen real förändring av produktiviteten sker på hemmaplan. Att den grundläggande produktivitetsnivån skulle förändras bara för att växelkursen förändras är inte rimligt. Olika typer av PPP kommer att ge olika resultat. Vi har valt att använda den nyligt publicerade Productivity Level Database (PLD). Även om denna databas naturligtvis inte är perfekt (inga data är det), så representerar denna dagens forskningsfront på området. Bland annat har stort arbete lagts ned på att skapa
3 KOMMENTAR 3 (7) PPP:s som är relevanta för produktivitetsjämförelser baserat på förädlingsvärden. De flesta andra PPP-dataset som finns är mer lämpade för att jämföra inkomstnivåer, konsumtion eller jämförelser baserat på bruttoproduktionsvärden (se t. ex. OECD, 2006). En jämförelse av produktivitetsnivåer med hjälp av PPP:s som ej är anpassade för detta ger missvisande jämförelser och är inget bra alternativ, även om dessa PPP skulle basera sig på mer robusta underlagsdata. En internationell jämförelse av produktivitetsnivåer måste till viss del alltid från datasynpunkt baseras på ett val mellan ej helt perfekta datakällor, vilket innebär att resultaten alltid kan (och bör) ifrågasättas. Ett exempel på detta val är ifall man skall använda enkel- eller dubbeldeflaterade förädlingsvärden vid analysen. Forskningslitteraturen är relativt enig att dubbeldeflaterade är det mest lämpliga, vilket avspeglas i att i USA:s och Europas statistikbyråer använder dubbeldeflatering för att skatta fastprisberäknade förädlingsvärden i nationalräkenskaperna. Fördelen med att använda dubbeldeflaterade förädlingsvärden från en teoretisk synvinkel måste vägas mot de empiriska begränsningar, t. ex i form av mätfel, som dubbeldeflaterade PPP har. En tänkbar bias på grund av mätfel måste vägas mot den bias som uppstår vid användningen av enkeldeflaterade data. (se Inklaar och Timmer (2008), s20) för en diskussion av för och nackdelar med att använda olika deflateringstekniker). ITPS gjorde bedömningen att utifrån studiens syfte att ge en överblick av konkurrenskraften i termer av relativ produktivitetsnivå var det bästa valet att basera måtten på dubbeldeflaterade förädlingsvärden. Det kan mycket väl diskuteras hur detta påverkar resultatet för enskilda branscher. Ett ytterliga data- och metodproblem är att PPP-data enbart finns tillgängliga för enstaka benchmarkår, i det här fallet Skattningar av PPP för andra år får göras genom att använda olika extrapoleringstekniker. I ITPS rapport används utvecklingen i relativpriser på branschnivå mellan Sverige och andra länder för att göra detta (se ITPS(2009) s16). Det ideala fallet vore att räkna särskilda PPP för varje år, men detta är av kostnads- och arbetsskäl omöjligt. Detta är inget som är begränsat till ITPS studier, utan detta gäller även de studier som gjorts av MGI (MGI, 2002, och MGI, 2006). Resultat För att illustrera skillnaderna i resultat visas i figur 1 den relativa produktiviteten i transportmedelsindustrin räknat med hjälp av PPP baserat på enkeldeflaterade förädlingsvärden.
4 KOMMENTAR 4 (7) Figur 1. Konkurrenskraften i transportmedelsindustrin ,6 34t35 Tillverkning av transportmedel Enkel def 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0, Medel BEL ESP FRA GER ITA JPN KOR SWE USA-NAICS Källa: Egna beräkningar baserade på EU-KLEMS Om konkurrenskraften beräknas på detta sätt ges en annan bild av konkurrenskraften och dess utveckling jämfört med den som publicerade i ITPS studie. Sverige ligger på fjärde plats, efter Japan, USA och Tyskland. Sett över tid har Sverige minskat gapet betydligt, framför allt jämfört med USA. Dock finns det fortfarande ett gap på c:a 20 procent år Lika lite som den ursprungliga analysen baserad på dubbeldeflaterade värden kan sägas göra anspråk på att vara absolut sanning, kan den som visas i figur 1 sägas göra detta. Även om den enkeldeflaterade varianten kan var mer robust på grund av att mätfelens inverkan är mindre, så kan den innehålla andra skevheter som förvränger resultatet. I WSP:s granskning diskuteras det även hur väl ITPS mått på konkurrenskraft rimmar med andra mått som specialiseringskvot och RCA. Precis som WSP pekar på är inte specialiseringskvoten (och även andra mått) inget absolut mått som kan användas för att pröva om andra konkurrenskraftsmått visar rätt, även om man kan förvänta sig ett positivt samband. Denna typ av analys görs även ITPS studie, där konkurrenskraften i varje bransch jämförs med RCA och Sveriges andel av den
5 KOMMENTAR 5 (7) globala sysselsättningen i branschen. För de flesta branscher som ingår i ITPS studie är det en relativt god överensstämmelse mellan RCA, sysselsättningsandel och konkurrenskraftsmått. En viktig poäng i ITPS analys är just att transportmedelsindustrin avviker från det förväntade mönstret, vilket visar på ett potentiellt behov av strukturell anpassning som ligger utöver det fall i efterfrågan som den akuta finanskrisen medfört. WSP:s analys pekar ju själva på att det finns strukturproblem i branschen. Specialiseringskvoten är strax över 1, vilket tillsammans med att RCA är mindre än 1 pekar på att Sverige inte har tydligt starka komparativa fördelar. Det är också viktigt i sammanhanget att notera att den relativt låga RCA:n inte riktigt är konsistent med den andel av sysselsättning Sverige har i branschen. Sveriges andel av de totalt antal sysselsatta i branschen bland alla 29 länder är c:a 1,5%, vilket är högre än Sveriges andel av sysselsatta i alla branscher som är c:a 1 %. Sammantaget visar det på en specialisering med avseende på sysselsättning som inte avspeglas i motsvarande specialiseringskvot avseende export. Som ett argument mot ITPS resultat anförs också att andra studier visar på att Sverige ligger mycket bättre till. Bland annat anförs McKinsey s (MGI) studier av fordonsindustrin (MGI (2002), MGI (2006)). För att den argumentationen skall vara rättvisande krävs det att även dessa undersökningar granskas utifrån de faktorer som ITPS studie kritiseras för, bland annat gällande hur väl PPP:na täcker branschen och hur konkurrenskraften extrapolerats över tid. MGI:s analys är snävare än ITPS, då den enbart täcker fordonsindustrin och i vissa delar endast tar hänsyn till de största företagen. Det är också svårt att värdera de PPP som MGI använt eftersom de inte i detalj dokumenterat källor och beräkningsmetoder. Det är med andra ord svårt att utan mer information värdera de PPP som MGI använder sig och i vilka avseenden de skiljer sig från de som finns i PLD som ITPS använt sig av. När det gäller den allmänna metoden utgår MGI, likväl som ITPS, från ett benchmarkår som i MGI:s fall är 1992/93. Med utgångspunkt från benchmarkåret extrapoleras sedan produktivitetsnivåerna med hjälp av produktivitetsutvecklingen fram till 2003 (se MGI (2006), s249). Om detta är olämpligt i ITPS studie borde detta även vara olämpligt i MGIs studie, framför allt som deras benchmark ligger ännu längre tillbaka i tiden. Dessutom är 1992/93 troligtvis ett mindre lämpligt benchmarkår än 1997 med hänsyn till konjunkturläget i Sverige under Som komplement till de studier som WSP lyfter fram i sin granskning kan det vara viktigt att lyfta fram en annan studie av produktivitetsnivåerna på branschnivå. I en studie av EU:s konkurrenskraft författad av O Mahoney and van Ark (2003) och publicerad av EU-kommissionen, bekräftas den bild av relativt låga relativa produktivitetsnivåer i EU-länderna (inklusive Sverige) jämfört med USA i transportmedelsindustrin (O Mahoney och van Ark (2003), s ). I denna studie baseras jämförelsen av produktivitetsnivåer på resultatet av ett
6 KOMMENTAR 6 (7) forskningsprojekt benämnt ICOP (International Comparisons of Productivity). Omräkningen till gemensam valuta utgår här från något som benämns enhetsvärdeskvoter (unit value ratios eller UVR). Enkelt uttryckt anger UVR hur stort förädlingsvärdet i löpande priser är per fysisk producerad enhet och detta används sedan tillsammans med antalet arbetade timmar för att räkna om produktiviteten i nominella termer till en gemensam valuta som speglar den reala produktiviteten. Denna studie undersöker perioden Sammanfattning Sammanfattningsvis är det möjligt att slå fast att det i dagsläget inte finns någon absolut sanning av hur konkurrenskraften eller den relativa produktivitetsnivån ser ut i transportmedelsindustrin. Olika studier som använder sig av olika källor och metoder visar på olika resultat. I detta perspektiv är det beklagligt att ITPS formulering av slutsatserna (och som dessa framställdes i media) kunde uppfattas som att ITPS mått på konkurrenskraften var det enda rätta. Dessa data- och metodproblem, som inte enbart är begränsade till ITPS studie, visar på nödvändigheten av att utveckla de underliggande datakällorna så att så rättvisande analyser som möjligt kan göras. Framför allt behövs mer arbete läggas ned på att skapa PPP som möjliggör rättvisande jämförelser av nivåer och inte enbart tillväxttakter. Eftersom olika mått ger olika bilder av verkligheten behöver skillnaderna analyseras närmare avseende vad det är som ger de olika resultaten. Genom att sätta olika ansatser mot varandra kan man få viktig information om vad som påverkar skillnaderna i skattningar nivåer mellan olika länder. Detta innebär också att det behövs en konstruktiv diskussion mellan forskare, myndigheter och branschföreträdare för att säkerställa att det kan produceras goda och policyrelevanta analysunderlag. Detta är något som ITPS efterträdare Tillväxtanalys är beredd att bidra till. Referenser Inklaar, R. och Timmer, M.P. (2008) GGDC Productivity Level Database: International Comparisons of Output, Inputs and Productivity at the Industry Level, Research Memorandum GD-104, University of Groningen ITPS (2009) Konkurrenskraft på branschnivå, ITPS A2009:003 MGI (2002), Reaching higher productivity growth in France and Germany, Sector case:automotive, McKinsey Global Institute. MGI (2006), Sweden s Economic Performance:Recent Development, Current Priorities, McKinsey Global Institute.
7 KOMMENTAR 7 (7) O Mahoney, M och van Ark, B. (eds) (2003), EU Productivity and Competitivity An industry Perspective, DG Enterprise, European Commission. ITPS (2007), Näringslivets tillstånd 2007, ITPS A2007:015. OECD (2006), Eurostat-OECD Methodological Manual on Purchasing Power Parities, OECD, Paris.
Fordonsindustrins produktivitet - fakta och frågetecken
Fordonsindustrins produktivitet - fakta och frågetecken Christer Anderstig 2009-06-15 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling.
Läs merStrukturell utveckling av arbetskostnaderna
Lönebildningsrapporten 2016 31 FÖRDJUPNING Strukturell utveckling av arbetskostnaderna Riksbankens inflationsmål är det nominella ankaret i ekonomin. Det relevanta priset för näringslivets förmåga att
Läs merKonkurrenskraft på branschnivå
Konkurrenskraft på branschnivå Fredrik Junkka, Torbjörn Lindquist och Peter Vikström Dnr: 1-010-2008/0014 ITPS, Institutet för tillväxtpolitiska studier Studentplan 3, 831 40 Östersund Telefon 063 16 66
Läs merMetod för beräkning av potentiella variabler
Promemoria 2017-09-20 Finansdepartementet Ekonomiska avdelningen Metod för beräkning av potentiella variabler Potentiell BNP definieras som den produktionsnivå som kan upprätthållas vid ett balanserat
Läs merDet svenska IKT-undret myt eller verklighet?
Det svenska IKT-undret myt eller verklighet? nr 5 2004 årgång 32 Den officiella statistiken visar att den svenska arbetsproduktivitetstillväxten inom tillverkningsindustrin var en av de högsta inom OECD
Läs merGör vi motsvarande övning men fokuserar på relativa arbetskraftskostnader istället för relativ KPI framträder i grunden samma mönster.
Avtalsrörelsen avgörande för konkurrenskraften! Ett vanligt argument som framförs i debatten kring avtalsförhandlingarna är att det egentligen inte spelar någon större roll för industrins konkurrenskraft
Läs merEn beskrivning av hur Konjunkturinstitutet beräknar potentiell BNP
Prognosavdelningen 15 december 2015 En beskrivning av hur Konjunkturinstitutet beräknar potentiell BNP För att kunna göra prognoser för den faktiska utvecklingen av BNP på längre sikt beräknar Konjunkturinstitutet
Läs merHur brukar återhämtningar i produktiviteten se ut?
Hur brukar återhämtningar i produktiviteten se ut? FÖRDJUPNING De senaste tre åren har arbetsproduktiviteten, mätt som produktion per arbetad timme eller produktion per sysselsatt, varit väldigt låg. Under
Läs merRepliker och kommentarer
I den här avdelningen välkomnas kommentarer till tidigare bidrag och korta inlägg med ekonomisk-politisk anknytning DANIEL LIND IKT-sektorns betydelse för den svenska tillverkningsindustrin en kommentar
Läs merEn enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten
En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten Y = C + I + G (1) Y är (aggregerad) produktion av varor och tjänster och beror på mängden tillgängliga
Läs merEntreprenörskapsforum, 2014-06-18 Johan Harvard. Svenskt miljöteknikföretagande: Policy och konkurrenskraft
Entreprenörskapsforum, 2014-06-18 Svenskt miljöteknikföretagande: Policy och konkurrenskraft Entreprenörskapsforum, 2014-06-18 Innehåll Vad har Miljöteknikstrategin bidragit med? Hur stark är Sveriges
Läs merBNP-UTVECKLING I OMVÄRLDEN ENLIGT HANDELSVÄGT INDEX (KIX)
KAPITEL 2 BNP-UTVECKLING I OMVÄRLDEN ENLIGT HANDELSVÄGT INDEX (KIX) 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 1998-2007 2008-2013 2014-2016 Källa: Konjunkturinstitutet BNP-UTVECKLING 1998-2017 PROCENT 8 6 4 2 0-2 -4
Läs merPRODUKTIVITETS- & KOSTNADSUTVECKLING UNDER 2000-TALET
PRODUKTIVITETS- & KOSTNADSUTVECKLING UNDER 2000-TALET INNEHÅLL INLEDNING 3 NEDVÄXLAD GLOBAL TILLVÄXTTREND 4 PRODUKTIVITETSLYFTET ÄR ÖVER 5 SVENSK KONKURRENSKRAFT 5 SVAG ÅTERHÄMTNING FÖR INDUSTRIN EFTER
Läs merGlobal sourcing och makroekonomi
Global sourcing och makroekonomi Prins Bertil seminariet Handelshögskolan, Göteborg 4 oktober 2012 Vice riksbankschef Karolina Ekholm Global sourcing del av globaliseringsprocessen Baldwins (2006) två
Läs merUtländska uppköp i svenskt näringsliv hot eller möjlighet? Kent Eliasson, Pär Hansson och Markus Lindvert 14 juni 2017
Utländska uppköp i svenskt näringsliv hot eller möjlighet? Kent Eliasson, Pär Hansson och Markus Lindvert 14 juni 2017 Frågeställningar Vilka effekter har utländska uppköp på produktivitet, sysselsättning
Läs merI termer av förädlingsvärde är den privata tjänsteandelen c:a 51 procent av totalen.
Svensk industri med stort tjänsteinnehåll Från tid till annan framförs uppfattningar att industrin spelar en krympande roll i den svenska ekonomin. Det intrycket får man lätt av att följa det traditionella
Läs merBNP kan tolkas på många olika sätt
Konjunkturläget augusti 2015 65 FÖRDJUPNING BNP kan tolkas på många olika sätt s BNP-tillväxt har varit högre än i många andra länder sedan finanskrisen, men det har inte resulterat i motsvarande ökning
Läs merInför 2016 års avtalsrörelse. en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015
Inför 2016 års avtalsrörelse en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015 Industrins Ekonomiska Råd Cecilia Hermansson, KTH/Swedbank Mauro Gozzo, Business Sweden Juhana Vartiainen, Riksdagen, Finland
Läs merGLO BALA VÄR DEK EDJ OR - ökat importinnehåll och ökat konkurrenstryck
GLO BALA VÄR DEK EDJ OR - ökat importinnehåll och ökat konkurrenstryck November 2014 Vad är globala värdekedjor? Företagens produktion blir allt mer fragmenterad och utspridd över världen. Det innebär
Läs merStark efterfrågan driver världsmarknaderna
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-06-07 Stark efterfrågan driver världsmarknaderna Världsmarknadspriserna på spannmål väntas minska något i reala termer de kommande tio åren, i takt
Läs merProduktion och sysselsättning i tjänstebranscherna
Konjunkturläget juni 216 63 FÖRDJUPNING Produktion och sysselsättning i Diagram 2 Produktion i näringslivet Index 25=, förädlingsvärde till baspris, fasta priser De senaste 1 åren har stått för en stor
Läs merGlobala värdekedjor. så påverkar de utrikeshandeln
Globala värdekedjor så påverkar de utrikeshandeln 1 GLOBALA VÄRDEKEDJOR 2 Innehåll Vad är globala värdekedjor? 4 Hur påverkas exportmåtten? 6 Vilken betydelse har tjänsteexporten? 8 Vilka konsekvenser
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 Baltikum snabbväxande ekonomier men få nya jobb skapas Bland de nya EU-medlemmarna är det de baltiska länderna som framstår som snabbväxare. Under perioden 1996-2004
Läs merFacit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi
Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x
Läs merEkonomiska bedömningar
Ekonomiska bedömningar Inför optionsbeslutet September 2014 Kapitel 2 - Omvärlden BNP-utveckling 1998-2015 Källa: Konjunkturinstitutet, augusti 2014 samt IMFs prognos från juli 2014 för euroområdet, USA
Läs merARBETSKRAFTSKOSTNADEN
ARBETSKRAFTSKOSTNADEN SVENSK INDUSTRI OCH VÄSTEUROPA 2012 OCH 2015 Detta häfte innehåller en jämförelse av nivån på de svenska arbetskraftskostnaderna och nivåerna i ett antal andra västeuropeiska länder
Läs merSmåföretagsbarometern
1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...
Läs merKostnadsutvecklingen och inflationen
Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan
Läs merDan Nordin. Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Handelshögskolan Företagsekonomi
Dan Nordin Universitetslektor Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Handelshögskolan Företagsekonomi Rikedom och välstånd! det är väl bara för ett land att trycka pengar eller för en löntagare
Läs merluis förord 5 Kommittens förord 7
Innehåll luis förord 5 Kommittens förord 7 Kapitel l Det aktuella krisläget 1978............................ 15 De yttre dragen........................................... 15 Krisen ett internationellt
Läs merTJÄNSTE INNE HÅLLET I INDU STRIN - så påverkar strukturomvandlingen Sverige
TJÄNSTE INNE HÅLLET I INDU STRIN - så påverkar strukturomvandlingen Sverige November 2014 2 Bakgrund Sedan 1990-talet och framåt har industrins produkter i allt högre grad producerats med hjälp av tjänster,
Läs merSKRIVNING I A/GRUNDLÄGGANDE MIKRO- OCH MAKROTEORI. 14 maj Sätt ut skrivningsnummer, ej namn eller födelsenummer, på alla sidor.
UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Skr nr. SKRIVNING I A/GRUNDLÄGGANDE MIKRO- OCH MAKROTEORI 14 maj 2016 Skrivtid: Hjälpmedel: 5 timmar Miniräknare ANVISNINGAR Sätt ut skrivningsnummer,
Läs merFÖRE TAGS TJÄNS TER. - allt viktigare för svensk ekonomi
FÖRE TAGS TJÄNS TER - allt viktigare för svensk ekonomi November 2014 Företagstjänster är kunskapsintensiva Under de senaste två decennierna har andelen högutbildad arbetskraft ökat i samtliga sektorer
Läs merTentamen på grundkurserna EC1201 och EC1202: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 13 februari 2010 kl 9-14.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Mats Persson Tentamen på grundkurserna EC1201 och EC1202: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 13 februari 2010 kl 9-14.
Läs merDen svenska industrins konkurrenskraft
Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden
Läs merAvindustrialisering och globalisering av svensk ekonomi. Daniel Lind, chefsekonom, Unionen
Avindustrialisering och globalisering av svensk ekonomi Daniel Lind, chefsekonom, Unionen Bakgrund,45 "Total industri": industrin och företagsnära tjänster (SNI 71-74), nominella förädlingsvärden,4,35
Läs merKonsten att nå både klimatmål och god tillväxt
Seminarium 15 januari 2009 Konsten att nå både klimatmål och god tillväxt Sandro Scocco, Chefsekonom, ITPS Koldioxidutsläppen kan minskas på två sätt Inaktivitet - Minskad produktion/konsumtion Ny teknik
Läs merSmåföretagsbarometern
1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Norrbottens näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Norrbottens län... 4 Småföretagsbarometern Norrbottens län... 6 1. Sysselsättning... 6 2.
Läs merSmåföretagsbarometern
1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Kronobergs näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Kronobergs län... 4 Småföretagsbarometern Kronobergs län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...
Läs merSveriges ekonomi inte tillräckligt bra
2014-02-28 PM Till: Från: Tid: Ärende: Ann Öberg Jonas Frycklund, Göran Grahn Utveckling av BNP per capita Sveriges ekonomi inte tillräckligt bra Den allmänna bilden är att svensk ekonomi har utvecklats
Läs merInför avtalsrörelsen 2016. Lars Calmfors SNS 31/8-2015
Inför avtalsrörelsen 2016 Lars Calmfors SNS 31/8-2015 Två huvudfrågor Totala (genomsnittliga) löneökningar Relativlöner Lönenormering Samsyn om att den internationellt konkurrensutsatta sektorn (industrin)
Läs meröver den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen
t 1(6) Photo: News Øresund - Johan Wessman News Øresun Övriga inkomsttagare Svag ekonomisk utveckling i Öresundsregionen Våren 2014 publiceras i Öresundsdatabasen uppdaterad regionalekonomisk statistik
Läs merINFLATIONSRAPPORT 2002:2
HAR PRODUKTIONS- FÖRMÅGAN DÄMPATS? BNP-tillväxten dämpades från, till, procent mellan och. Samtidigt steg inflationen från, till,7 procent i årsgenomsnitt. Den oväntade utvecklingen har ökat osäkerheten
Läs mer5. Riksbanken köper statspapper och betalar med nytryckta sedlar. Detta leder till ränta och obligationspris på obligationsmarknaden.
Följande nationalräkenskapsdata gäller för uppgift 1-4 Privat konsumtion = 1100 Privat bruttoinvestering = 350 Offentlig sektors köp (G) = 450 Export av varor och tjänster = 1000 Import av varor och tjänster
Läs merKursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden
Kursens innehåll Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sikt Arbetsmarknad och inflation AS-AD modellen Ekonomin på lång sikt Ekonomisk tillväxt över
Läs merKonjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt. Arbetsgivargrupp Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen
Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt Arbetsgivargrupp 2016-09-22 Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen Disposition Utgångsläget för teknikindustrin i Sverige Arbetskraftskostnader
Läs merDel 6 Valutor. Strukturakademin
Del 6 Valutor Strukturakademin Innehåll 1. Strukturerade produkter och valutor 2. Hur påverkar valutor? 3. Metoder att hantera valutor 4. Quanto Valutaskyddad 5. Composite Icke valutaskyddad 6. Lokal Icke
Läs merSmåföretagsbarometern
1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...
Läs merFacken inom industrin (FI) är ett samarbetsorgan mellan de fackförbund inom industrin som omfattas av det så kallade industriavtalet.
April 2019 Facken inom industrin (FI) är ett samarbetsorgan mellan de fackförbund inom industrin som omfattas av det så kallade industriavtalet. De fem förbunden är Sveriges Ingenjörer, Unionen, IF Metall,
Läs merSKRIVNING I A/GRUNDLÄGGANDE MIKRO- OCH MAKROTEORI 3 DECEMBER 2016
UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Skr nr. SKRIVNING I A/GRUNDLÄGGANDE MIKRO- OCH MAKROTEORI 3 DECEMBER 2016 Skrivtid: Hjälpmedel: 5 timmar Miniräknare ANVISNINGAR Sätt ut skrivningsnummer,
Läs merPerspektiv på stärkt hållbarhet. Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi
Perspektiv på stärkt hållbarhet Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi Eva Alfredsson Forskare på KTH och analytiker på Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Samhällsplanering
Läs merIndustripolitik för den svenska fordonsindustrin
Industripolitik för den svenska fordonsindustrin Rapport till Finanspolitiska rådet 2009/3 Rikard Forslid, Stockholms universitet Karen Helene Ulltveit-Moe, Oslo universitet Den svenska fordonsindustrin
Läs merBJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars
BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars 2012 1 När Europa skälver ett steg efter det andra men turbulens på vägen Mest sannolikt: Ett steg efter det andra Grekland, Italien, Spanien m fl röstar igenom reformer.
Läs merLägre priser på världsmarknaden framöver
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2014-07-11 Lägre priser på världsmarknaden framöver Priserna på världsmarknaden ser ut att utvecklas ganska svagt de kommande tio åren. Om man räknar bort
Läs merReseströmmar en översikt 2000 2012
Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens
Läs merI.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen
Produktivitet, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling Konkurrenskraftens utveckling ses ofta som ett av de viktigaste bevisen för politikens framgång eller misslyckande. I litteraturen kopplas begreppet
Läs merSmåföretagsbarometern
Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 JÄMTLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna
Läs merRAPPORT Restaurangkonsumtionen i Sverige Ett historiskt perspektiv och en jämförelse med Norden och Europa
RAPPORT Restaurangkonsumtionen i Sverige Ett historiskt perspektiv och en jämförelse med Norden och Europa Box 3546, 103 69 Stockholm, Telefon +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg, Telefon +46 31 62
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010
Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen
Läs merSmåföretagsbarometern
1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...
Läs merTillväxt i otakt. Stefan Lundgren (red.) Harald Edquist Arvid Wallgren SNS FÖRLAG
Tillväxt i otakt Stefan Lundgren (red.) Harald Edquist Arvid Wallgren SNS FÖRLAG SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax: 08-507 025 25 E-post: order@sns.se www.sns.se SNS Studieförbundet
Läs merSmåföretagsbarometern
Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Västmanlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Västmanlands län... 4 Småföretagsbarometern Västmanlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2.
Läs merTentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821
Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro
Läs merSveriges bytesbalansöverskott. Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006
Sveriges bytesbalansöverskott Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006 Sveriges bytesbalansöverskott Inledning och bakgrund - Data - Global obalans? Orsaker till bytesbalansöverskott
Läs merSmåföretagsbarometern
Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄRMLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna
Läs mer1 Inledning och sammanfattning
7 1 Inledning och sammanfattning Den Europeiska Unionens stöd till forskning har expanderat betydligt under senare år. Det fjärde ramprograrnmet för FoU förhandlades fram under år 1993 och avser åren 1994
Läs merTillväxtens drivkrafter
DANIEL LIND Tillväxtens drivkrafter Produktion och användande av informationsteknologi i svensk ekonomi Produktivitetstillväxten i den amerikanska ekonomin tog fart under den senare delen av 1990-talet.
Läs merSamhällsekonomiska begrepp.
Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar
Läs merTentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar.
Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 November 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler
Läs merFöreläsning 2 Växelkurser
Föreläsning Växelkurser Denna föreläsning baseras på kapitlet om Växelkurser, räntepariteten och köpkraftspariteten i Stabiliseringspolitik i små öppna ekonomier. Definition av växelkurser En växelkurs
Läs merSveriges ekonomi fortsätter att bromsa
Den 26 oktober 2016 släpper Industriarbetsgivarna sin konjunkturrapport 2016:2. Nedanstående är en försmak på den rapporten. Global konjunktur: The New Normal är här för att stanna Efter en tillfällig
Läs merOFRs kommentar till Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 4/2009
OFRs kommentar till Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 4/2009 Sid 1 (5) OFRs kommentar till Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport På uppdrag av Medlingsinstitutet
Läs mer2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde? A) vinst B) utgifter på insatsvaror C) löner D) ränteutgifter
1. Vad räknas inte till privata investeringar? A) Nyproduktion av bostäder B) En ökning av lager C) Nyproducerade fabriker D) Företags inköp av begagnade maskiner 2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde?
Läs merGlobala Arbetskraftskostnader
Globala Arbetskraftskostnader En internationell jämförelse av arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin September 2015 1 Kapitel 2 Arbetskraftskostnaden 2014 2 2.1 Arbetskraftskostnad 2014 Norden
Läs merOrsaker till och effekter av arbetstidsförlängning
Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning Två huvudfrågor 1. Hur förklara tendenser till längre arbetstid? 2. Vilka blir effekterna på produktion och sysselsättning? ANNUAL HOURS WORKED PER CAPITA
Läs merSyftet med denna rapport är att ge en överblick av industrins utveckling under Industriavtalets tid.
Syftet med denna rapport är att ge en överblick av industrins utveckling under Industriavtalets tid. Maj 2017 Facken inom industrin (FI) är samarbeten mellan de fackförbund inom industrin som omfattas
Läs merTentamen. Makroekonomi NA juni 2013 Skrivtid 4 timmar.
Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 5 juni 2013 Skrivtid 4 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler än
Läs merKEDJOR AV FÖRÄDLINGSVÄRDEN. mer korrekt mått på utrikeshandeln?
KEDJOR AV FÖRÄDLINGSVÄRDEN mer korrekt mått på utrikeshandeln? Förord Produktionen i världen blir alltmer fragmenterad vilket återspeglas i framväxten av globala värdekedjor. Den ökade specialiseringen
Läs merEn politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb
Rapport till Bäckströmkommissionen 2006-03-09 Docent Nils Karlson, vd Ratio Näringslivets forskningsinstitut www.ratio.se En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb Sveriges Akilleshäl är
Läs merArbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012
Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Högre ökningstakt i Sverige än i Västeuropa och Euroområdet... 4 Växelkursförändringar av stor
Läs merOBS!!! Studenter som läste kursen läsåret 2017 och tidigare år svarar på frågorna som finns på de två sista sidorna.
Samhällsekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: skriftlig tentamen 21SH1A Offentlig förvaltning 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2018-10-22 Tid: 14:00 17:00 Hjälpmedel: Miniräknare,
Läs merVilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna?
Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna? Erkki Liikanen Åland 27.6.27 SUOMEN PANKKI FINLANDS BANK BANK OF FINLAND 1 Penningpolitik De nordiska EU-länderna har olika penningpolitik
Läs merEffekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden
Fördjupning i Konjunkturläget januari 8 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden I denna fördjupning används världsmodellen NiGEM och Konjunkturinstitutets
Läs merBUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom
BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt
Läs merMULTINATIONALS IN THE KNOWLEDGE ECONOMY
MULTINATIONALS IN THE KNOWLEDGE ECONOMY - a case study of AstraZeneca in Sweden CESIS rapport 2008 Martin Andersson, Börje Johansson, Charlie Karlsson och Hans Lööf Rapportens syfte: Vad betyder AstraZeneca
Läs merEKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET
EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET TILLÄGGSMATERIAL Christer Lindholm ÖVNINGAR till del 1 1. Placera in följande ekonomiska beslut i rätt kategori (privatekonomi, företagsekonomi, samhällsekonomi). a) Att köpa
Läs merAtt mäta konkurrenskraft
Att mäta konkurrenskraft RAPPORT OM SVENSK KONKURRENSKRAFT 1990-2015 Kinnwall Mats INDUSTRIARBETSGIVARNA Marknadsandel och konkurrenskraft Debatten om hur svensk konkurrenskraft har utvecklats är intensiv,
Läs merOKTOBER Sveriges konkurrenskraft hotad. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande
OKTOBER 2016 Sveriges konkurrenskraft hotad Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Sveriges konkurrenskraft hotad Sverige är ett litet, exportberoende land. Det innebär att marknaderna för
Läs merHur hänger utbildning och tillväxt ihop? Pär Hansson ITPS och Örebro universitet
Hur hänger utbildning och tillväxt ihop? Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Leder ökade utbildningsinvesteringar till ökad produktivitet? Hur påverkas efterfrågan på kvalificerad
Läs merÄr finanspolitiken expansiv?
9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna
Läs merSätta ihop tre relationer till en modell för BNP, arbetslöshet och inflation på kort och medellång sikt: Okuns lag
Dagens föreläsning Sätta ihop tre relationer till en modell för BNP, arbetslöshet och inflation på kort och medellång sikt: Okuns lag Efterfrågekurvan (AD-relationen) Phillipskurvan Nominell kontra real
Läs merDet ekonomiska läget i Europa - Maj 2013- Jan Bergstrand
Det ekonomiska läget i Europa - Maj 2013- Jan Bergstrand 1 Utvecklingen i några viktiga regioner - Ändring i BNP, % per år - 14 12 - - 10 8 6 4 2 0-2 -4-6 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 OECD, Nov -12
Läs merTentamen. Makroekonomi NA0133. Juni 2015 Skrivtid 3 timmar.
Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Juni 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler än
Läs mer1 ekonomiska 16 kommentarer juni 2009 nr 6, 2009
n Ekonomiska kommentarer Sedan finanskrisen bröt ut i september 2008 har värdet på den svenska kronan svängt kraftigt. Det är då naturligt att fråga sig vad som kan vara en långsiktigt rimlig utveckling
Läs merKonjunkturer, investeringar och räntor. Lars Calmfors Svenskt Vattens VD-nätverk
Konjunkturer, investeringar och räntor Lars Calmfors Svenskt Vattens VD-nätverk 217-11-13 Disposition Aktuellt konjunkturläge Konjunkturprognos Bostadsinvesteringar och bostadspriser Kommunsektorns ekonomi
Läs merStatistik 2012:02. Statistik om miljösektorn
Statistik 2012:02 Statistik om miljösektorn Kompletterande rapport om antalet sysselsatta år 2010 samt produktions- och förädlingsvärden år 2003-2010 Dnr 2011/220 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar
Läs merDEL 1 VÄLFÄRDENS FÖRUTSÄTTNINGAR
DEL 1 VÄLFÄRDENS FÖRUTSÄTTNINGAR 15 16 Kapitel 1 Svensk ekonomi i historiskt och internationellt perspektiv Av Lena Hagman och Leif Munters 1 Inledning I detta kapitel belyser vi några faktorer i svensk
Läs merKunskapsintensiva företagstjänster en förutsättning för en konkurrenskraftig industri. HLG on Business Services 2014
Kunskapsintensiva företagstjänster en förutsättning för en konkurrenskraftig industri HLG on Business Services 2014 Patrik Ström Centrum för Regional Analys (CRA), Handelshögskolan, Göteborgs universitet
Läs merDugga 2, EC 1201 Makroteori med tillämpningar, VT 2009
Dugga 2, EC 1201 Makroteori med tillämpningar, VT 2009 6 maj 2009 Inga hjälpmedel är tillåtna Svara på samtliga frågor Rätt svar ger 1 poäng och fel svar ger 0 poäng Poängen kan tas med till tentor denna
Läs merBättre utveckling i euroländerna
Bättre utveckling i euroländerna I denna skrift presenteras fakta rörande BNP, tillväxt, handel och sysselsättning för Sverige och övriga utanförländer jämfört med euroländerna. Den gängse bilden av att
Läs mer