INVENTERING AV TIARPS ALMALLÉ, VÄG N601, HALLAND

Transkript

1 NATURCENTRUM AB INVENTERING AV TIARPS ALMALLÉ, VÄG N601, HALLAND Lavar, mossor, svampar, skalbaggar och fladdermöss Naturcentrum AB har, på Trafikverkets uppdrag, genomfört en inventering av lavar, mossor, svampar, skalbaggar och fladdermöss i allén vid väg N601 i Tiarp i Hallands län. Inventeringen har inriktats på särskilt skyddsvärda arter, men när det gäller skalbaggar och fladdermöss redovisas listor över samtliga påträffade arter. Totalt förekommer åtta rödlistade arter, av vilka två är lavar, en är svamp, en mossa, tre skalbaggar och en harkrank. Alléns värde håller sakta på att ebba ut när det gäller lavar och svampar, men skalbaggarna bedöms kunna leva i de gamla träden även en tid framöver. Fladdermusfaunan i området omfattar fem arter, men alléns värde för fladdermöss bedöms som lägre.

2 Rapport: Ahlén, J., Fritz, Ö., Franc, N. & Hultengren, S. 2013: Inventeringar av svampar, mossor, lavar, skalbaggar och fladdermöss i Tiarpsallén, Hallands län. Rapport Naturcentrum AB på uppdrag av Trafikverket. Inventeringar och rapporter: Johan Ahlén, Niklas Franc & Örjan Fritz, Naturcentrum AB. Sammanfattande rapport: Svante Hultengren, Naturcentrum AB. På uppdrag av: Trafikverket (Mats Lindqvist). Omslagsbild: Tiarps almallé, Örjan Fritz, Naturcentrum AB Övriga fotografier: Örjan Fritz, Naturcentrum AB. 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BILAGA 1. NATURVÅRDSINTRESSANTA KRYPTOGAMER I TIARPSALLÉN Sammanfattning Metodik Resultat Diskussion... 6 BILAGA 2. SKALBAGGSINVENTERING I TIARPSALLÉN Sammanfattning Metodik Resultat... 9 BILAGA 3. INVENTERING AV FLADDERMÖSS I TIARPSALLÉN Sammanfattning Metoder Resultat Bedömning

4 Bilaga 1. Naturvårdsintressanta kryptogamer i Tiarpsallén 2013 Örjan Fritz, Naturcentrum AB 1 Sammanfattning På uppdrag av Trafikverket har Naturcentrum AB genomfört en inventering av naturvårdsintressanta arter av lavar, mossor och svampar i allén vid Tiarp i Halmstads kommun Inventeringarna har utförts av Örjan Fritz, Naturcentrum AB. Merparten av allén utgörs av ett 60-tal relativt döda eller döende almar med avfallande bark. Träden har höga naturvärden och totalt påträffades rödlistade arter på ett dussintal träd. Arterna var kraterorangelav Caloplaca ulcerosa VU, savlundlav Bacidia incompta VU, almskruvmossa Syntrichia (Tortula) laevipila EN och silkesslidskivling Volvariella bombycina VU. Dessutom noterades ett par signalarter. Värdena för epifytfloran kan därför bedömas vara höga på kvarvarande bark. Dessa värden kommer dock att gå förlorade inom kort när resterande bark faller från trädstammarna. För vedlevande svampar kan däremot stående de döda träden, mulmträd och hålträd utgöra livsmiljöer för naturvårdsintressanta svampar ännu en tid framöver. 2 Metodik Samtliga 60-talet träd i allén inventerades översiktligt och med fokus på rödlistade arter (Gärdenfors 2010), signalarter (Nitare 2000) eller i övrigt sällsynta lavar och mossor vid gynnsam väderlek, dels den 15 maj, dels den 30 juli För eftersök av vedlevande svampar gjordes kompletterande besök i allén den 7 september och 3 oktober De flesta arter bestämdes i fält, men viss insamling och artbestämning genom mikroskopstudier utfördes. Nomenklaturen för lavarna följer Santesson (2011) när det gäller de vetenskapliga namnen och Nordin m.fl. (2004) för de svenska, för mossorna följs Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna (2008) och för svampar följs Hallingbäck & Aronsson (1998). Kryptogaminventeringarna utfördes av Dr. Örjan Fritz, Naturcentrum AB i Oskarström. Koordinater för fynd av rödlistade arter mättes in med en handburen GPS av typen Garmin Oregon 550. Noggrannheten var i intervallet 3 7 m. Den använda projektionen är SWEREF99TM. Artfynd av naturvårdsarter har rapporterats på Artportalen med syfte Trafikverket. 3 Resultat Lavar Totalt hittades två rödlistade lavar (Tabell 1). Det rörde sig om savlundlav Bacidia incompta och kraterorangelav Caloplaca ulcerosa, båda är rödlistade som sårbara VU (Gärdenfors 2010). Savlundlav påträffades i savstråk på bark och ved på två almar. Kraterorangelav var än mer frekvent, och växte mer utbredd på kvarvarande bark på almarna. Även groporangelav Caloplaca obscurella noterades i allén. För övrigt kan nämnas förekomst av signalarten lönnlav Bacidia rubella (Hallingbäck 2000) på bark på många av de döda almarna. Mossor En rödlistad mossa hittades; almskruvmossa Syntrichia laevipila rödlistad som starkt hotad (EN). Förekomsten var begränsad till en liten tuss på ännu kvarsittande bark på död alm. Av signalarter påträffades guldlockmossa Homalothecium sericeum på många döda almar. Slutligen kan nämnas förekomst av den tidigare rödlistade arten alléskruvmossa Syntrichia virescens, som är en tämligen sällsynt art. 4

5 Svampar Mest intressant var fynd av den vedlevande arten silkesslidskivling Volvariella bombycina, rödlistad som sårbar VU. Den upptäcktes i juli på en död alm, varpå flera fruktkroppar växte fram i olika omgångar fram till september. Några fruktkroppar hittades också på en rötskadad lönn på vägens norra sida. För övrigt noterades många förekomster av de storvuxna och spektakulära svamparterna fjällticka Polyporus squamosus och platticka Ganoderma applanatum. Tabell 1 Rödlistade arter (Gärdenfors 2010) och signalarter (Nitare 2000) av kryptogamer funna i Tiarpsallén Vetenskapligt namn svenskt namn rödlistad/signalart kommentar Acrocordia gemmata grå vårtlav s 1 alm Bacidia incompta savlundlav VU 2 träd, rikligt fertil Bacidia rubella lönnlav s >15 träd, även fertil Caloplaca ulcerosa kraterorangelav VU 10 träd, även fertil Homalothecium sericeum guldlockmossa s >5 träd Syntrichia laevipila almskruvmossa EN 1 alm Syntrichia virescens alléskruvmossa 1 alm Volvariella bombycina silkesslidskivling VU 1 alm, 1 lönn Tabell 2 Koordinater för träd med noterad förekomst av rödlistade kryptogamer. Art Nordkoordinat Östkoordinat Kraterorangelav Kraterorangelav Kraterorangelav Almskruvmossa Kraterorangelav Kraterorangelav Kraterorangelav Kraterorangelav Kraterorangelav Savlundlav Kraterorangelav Savlundlav Kraterorangelav Silkesslidskivling Silkesslidskivling

6 4 Diskussion Naturvärdet av allén för kryptogamer Alla almar i allén är döda sedan flera år. På de döda almarna har barken lossnat från stammarna och börjat falla till marken. Stammar med partier av bark börjar därför bli sällsynta i allén. Där sådan bark fanns kvar påträffas dock nästan alltid naturvårdintressanta arter, vilket vittnar om de höga värden som funnits tidigare. De kvarvarande värdena håller emellertid snabbt på att klinga ut. Samtliga rödlistade arter av lavar och mossor bedöms vara försvunna inom något år. Svampar som silkesslidskivling kan dock finnas kvar i de döda träden så länge det finns ved kvar att bryta ner. Litteratur Gärdenfors, U. (red.) Rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken, Uppsala. Hallingbäck, T & Aronsson, G. (red) Ekologisk katalog över storsvampar och myxomyceter. 2 uppl. Artdatabanken, SLU, Uppsala. Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna Bladmossor: Kompaktmossor-kapmossor. Bryophyta: Anoectangium-Orthodontium. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Nitare, J Signalarter - Indikatorer på skyddsvärd skog. Flora över kryptogamer. Skogsstyrelsen, Jönköping. Nordin, A., Thor, G. & Hermansson, J.-O Lavar med svenska namn tredje upplagan. Svensk Bot. Tidskr. 98: Santesson, R Santesson s Checklist of Fennoscandian Lichen-forming and Lichenicolous Fungi. /databaser/santesson.html Fruktkroppar av silkesslidskivling Volvariella bombycina, rödlistad som sårbar, VU noterades på en död alm (bilden) och en rötad lönn. 6

7 Bilaga 2. Skalbaggsinventering i Tiarpsallén 2013 Niklas Franc, Naturcentrum AB 1 Sammanfattning Naturcentrum AB har på uppdrag av Trafikverket genomfört en inventering av skalbaggar i allén vid Tiarp i Halmstads kommun Arbetet har utförts av Niklas Franc och Örjan Fritz, Naturcentrum AB. Merparten av allén utgörs av ett 60-tal relativt döda eller döende almar med avfallande bark. Inventeringen, som utfördes som direkta sök och med hjälp av fällor, resulterade i 105 funna skalbaggsarter varav ett knappt 70-tal är knutna till träd (bilaga 1). Utöver skalbaggarna noterades också fyra vedlevande storharkrankar och två myrarter. Myrarterna är båda signalarter för värdefulla vedmiljöer och bland skalbaggarna och harkrankarna noterades fyra rödlistade arter och ytterligare några arter som indikerar att området har ett naturvärde för insekter. 2 Metodik Inventeringen genomfördes med en gulskål, fyra fönster- och fyra mulmfällor. Arbetet kompletterades med direktsök dagtid och ett nattsök. Fönsterfällor och mulmfällor placerades på och i de döda ihåliga almarna. Direktsök genomfördes på och i stammar, samt genom sök efter gnagspår och utgångshål i bark och död ved. Slutligen utfördes bankning av döda och levande grenar samt sållning av mulm från ihåligheter. Nattsöket genomfördes som direktsök efter djur som var aktiva på och i stammarna. Fällorna placerades ut i början på maj och togs ner i mitten av augusti. De tömdes tre gånger under säsongen. Fönsterfällorna (figur 1) placerades direkt på ihåliga stammar. Fällornas fångstrutor utgörs av genomskinlig plast och 25 x 40 cm stora. Under fångstrutorna sitter vita uppsamlingskärl med en propylenglykol-vattenlösning ett par droppar diskmedel (samma lösning i alla fälltyper). Mulmfällorna var plastburkar som grävdes ner till kanten i mulmen. Gulskålen (figur 2) placerades i ett öppet skorstenshål i en av almarna. Direktsök gjordes vid alla fälltömningar, utsättning samt vid två tillfällen (dels i mitten av juli och dels i början av augusti). Inventeringarna utfördes av Niklas Franc med utsättning och tömning av fällorna gjordes av Örjan Fritz. Nattsöket utfördes också i början av augusti. 7

8 Figur 1. Fönsterfälla på ihålig alm, Tiarps almallé. Figur 2. Mulmfälla i ihålig alm, Tiarps almallé. 8

9 3 Resultat Tre av de påträffade skalbaggarna är rödlistade. Fyrfläckad vedsvampbagge Mycetophagus quadriguttatus NT fångades i tre olika fällor men förekommer sannolikt spridd i hela allén, den är knuten till svampangripen ved. Den andra rödlistade skalbaggen är halvknäpparen Xylophilus corticalis NT en sällsynt förekommande art som enbart noterades i en fälla. Arten utvecklas i vitrötad ved. Sådan ved är vanlig i de döda almarna i allén. Den tredje arten är större sågsvartbagge Uloma culinaris NT. Den trivs i murken ved i äldre lövträd. Även en av de fångade harkrankarna, gulringad vedharkrank Ctenophora flaveola, är rödlistad som NT. Även denna art är knuten till gammal murken ved och äldre, ihåliga träd. Utöver dessa arter är åtskilliga av de noterade skalbaggarna knutna till äldre döda eller döende lövträd. Bland dessa arter kan nämnas rikliga förekomster av det utpräglade hålträdsdjuret kolsvart kamklobagge Prionychus ater, vars larv lever som predator i mulm, och de till svampar knutna arterna brungul vedsvampbagge Mycetophagus populi, trägnagaren Hedobia imperialis och vedsvampbaggen Mycetophagus multipunctatus. Arterna är rödlistade antingen i Norge eller Finland. Vedsvampbaggarna är knutna tillsvampangripen ved hos äldre träd och trägnagaren vill ha naken död ved. Även de övriga tre funna harkrankarna är knutna till död ved. Under inventering noterades även ett grövre hålträd med spillning av larver från en större bladhorningsart. Tyvärr kunde inte spillningen artbestämmas, men vi kunde dock utesluta att den kom från läderbagge Osmoderma eremita. Spillningens storlek stämmer bättre med gräsgrön guldbagge Cetonia aurata, eller någon av Gnorimus-arterna. Almarna bedöms även fortsättnings vara intressanta för de skalbaggsarter som idag utnyttjar dem. Så länge träden inte torkar ut kommer de att fungera både hålträds- och vedlevande arter, men om de torkar kommer de i huvudsak bara utnyttjas av trägragare. När träden börjar falla och blir lågor gäller i princip samma sak. Så länge det finns viss fuktighet kommer dödvedsarter utnyttja veden, medan hålträdsdjuren brukar försvinna. Tabell 1 Intressanta insektsfynd från almallén i Tiarp Art Familj Kommentar Mycetophagus quadriguttatus Mycetophagidae NT, västlig, död ved Xylophilus corticalis Eucnemidae NT, västlig, död ved Uloma culinaris Tenebrionidae NT, död ved, ädellöv Mycetophagus multipunctatus Mycetophagidae död ved, ovanlig Mycetophagus populi Mycetophagidae tidigare rödlistad, död ved Prionychus ater Melandryidae hålträdsdjur, predator Hedobia imperialis Anobiidae ädelövsart, hård död ved Ctenophora flavicornis Tipuliidae NT, död ved 9

10 Artlista Familj och art Kommentar Anobiidae Melandryidae Anobium nitidum ved Orchesia micans ved Hedobia imperialis ved Prionychus ater ved Ptilinus pectinicornis ved Melyridae Ptinus rufipes ved Dasytes plumbeus ved Xestobium rufovillosum ved Malachius bipustulatus Carabidae Monotomidae Amara aenea Rhizophagus bipustulatus ved Anchomenus dorsalis Rhizophagus dispar ved Bembidion lampros Rhizophagus ferrugineus ved Carabus granulatus Tomoxia bucephala ved Harpalus affinis Mordellidae Harpalus rufipes Mordella aculeata Ophonus rufibarbis Tomoxia bucephala ved Paradromius linearis ved Mycetophagidae Pterostichus niger Litargus connexus ved Cerambycidae Mycetophagus multipunctatus ved Clytis arietis ved Mycetophagus populi ved Leptura quadrifasciata ved Mycetophagus quadriguttatus NT, ved Cerylonidae Nitidulidae Cerylon dermestoides ved Carpophilus dimidiatus Cerylon ferrugineum ved Glischrochilus hortensis ved Cisiidae Meligethes aeneus Cis bidentatus ved Soronia grisea ved Orthocis alni ved Pentatomidae Cleridae Pentatoma rufipes ved Korynetes caeruleus ved Pyrochroidae Cryptophagidae Pyrochroa coccinea ved Antherophagus nigricornis Schizotus pectinicornis ved Atomaria lewisi Salpingidae Cryptophagus denticulatus ved Salpingus planirostris ved Cryptophagus scanicus ved Scarabaeidae Curculionidae Cetonia aurata ved Ceutorhynchus floralis Scraptiidae Ceutorhynchus typhae Anaspis flava Rhynchaenus pilosus Anaspis frontalis Rhynchaenus quercus Anaspis rufilabris Scolytus laevis ved Anaspis thoracica Scolytus scolytus ve Scydmaenidae Dermestidae Stenichnus bicolor ved Anthrenus museorum Silphidae Attagenus pellio Phosphuga atrata Ctesias serra ved Staphylinidae Megatoma undata ved Anomognathus cuspidatus Elateridae Anotylus tetracarinatus Adrastus pallens Bisnius subuliformis Ampedus balteatus ved Haploglossa villosula ved Ampedus pomorum ved Homalota plana ved Athous haemorrhoidalis Leptusa pulchella ved Athous hirtus Lesteva longoelytrata Athous niger Lordithon lunulatus Athous subfuscus Nudobius lentus ved Cardiophorus ruficollis Oxypoda alternans Dalopius marginatus Philonthus quisquilarius Denticollis linearis ved Phyllodrepa nigra ved Hemicrepidius hirtus Quedius brevicornis ved Melanotus villosus Quedius mesomelinus ved Erotylidae Quedius microps ved Dacne bipustulata ved Scaphisoma agaricinum ved Eucnemidae Tenebrionidae Hylis olexai ved Diaperis boleti ved Xylophilus corticalis NT, ved Lagria hirta Formicidae Mycetochara axillaris ved Lasius brunneus ved Mycetochara linearis ved Lasius fuliginosus ved Uloma culinaris NT, ved Histeridae Throscidae Gnathoncus nannetensis ved Trixagus dermestoides ved Paromalus flavicornis ved Tipulidae Latrididae Ctenophora flaveolata NT, ved Cortinicara gibbosa Ctenophora pectinicornis ved Leiodidae Dictenidia bimaculata ved Anisotoma humeralis ved Tanyptera atrata ved Lucanidae Syrphidae Sinodendron cylindricum ved Neoascia podagrica 10

11 Bilaga 3. Inventering av fladdermöss i Tiarpsallén 2013 Johan Ahlén, Naturcentrum AB 1. Sammanfattning På uppdrag av Trafikverket har Naturcentrum AB genomfört en inventering av fladdermöss i allén vid Tiarp i Halmstads kommun Inventeringarna har utförts av Johan Ahlén, Naturcentrum AB. Merparten av allén utgörs av ett 60-tal relativt döda eller döende almar med avfallande bark. Inventeringen utfördes med sex autoboxar som spelade in fladdermusläten under en natt samt avlyssning med handhållen detektor. Fem olika arter noterades: dvärgfladdermus, nordisk fladdermus, stor fladdermus, långörad fladdermus och vattenfladdermus. Inga kolonier noterades i träden och det verkar inte finnas några skillnader mellan allén och kringliggande lövmarker när det gäller antalet arter eller aktivitet. Sammantaget bedöms alléns betydelse för fladdermusfaunan i området numera vara ganska begränsad. 3. Metoder Ett fältbesök gjordes under kväll och natt Denna tid på året är lämplig eftersom honorna då lever i kolonier med sina ungar, som har börjat bli flygga. Att ungarna är ute gör att antalet fladdermöss som är ute och flyger är större än tidigare på året, vilket gör sannolikheten att man träffar på dem större. För inventeringen användes sex autoboxar modell Pettersson D500X och en handhållen detektor modell 1000X. Under tidig kväll, innan fladdermössen börjat flyga, placerades autoboxarna ut någorlunda jämnt fördelade över allén (se tabell nedan). I samband med detta genomfördes lyssning med detektor vid samtliga träd, eftersom det är möjligt att höra ljud från eventuella kolonier och på så sätt hitta dem. Autobox nr Koordinater Boxarna placerades fastspända på trädstammar eller uppe i trädklykor i allén och riktades mot själva allémiljön. När mörkret började falla patrullerades allén och de intilliggande, lövrika markerna av till fots under perioden från solnedgången till ungefär halv tre på natten. Under kvällen var vädret gynnsamt för fladdermusaktivitet, ca 17 grader Celsius och vindstilla. Lite dimma samlades i svackan några hundra meter söderut och steg upp mot allén men nådde aldrig närmare än meter. Fladdermöss undviker oftast dimma, men jagar gärna i miljöer dit dimman inte nått. 3. Resultat Lyssningen vid träden under den tidiga kvällen gav inget. Detta innebär att det är mindre sannolikt att någon koloni bodde i något av träden i allén vid besöket. 11

12 Vilka arter som spelats in i de olika autoboxarna och med den handhållna detektorn framgår av tabellen på nästa sida. Autobox nr/detektor Arter (antal inspelningar) Kommentar 1 Dvärgfladdermus (14) Nordisk fladdermus (7) 2 Nordisk fladdermus (27) Dvärgfladdermus (59) Stor fladdermus (4) 3 Nordisk fladdermus (25) Dvärgfladdermus (52) Stor fladdermus (2) Långörad fladdermus (1) 4 Nordisk fladdermus (117) Dvärgfladdermus (2) Myotis sp (1) Långörad fladdermus (1) 5 Dvärgfladdermus (53) Nordisk fladdermus (21) 6 Nordisk fladdermus (120) Dvärgfladdermus (35) Stor fladdermus (2) Myotis sp (3) Handhållen detektor D1000X Nordisk fladdermus Dvärgfladdermus Vattenfladdermus Antalet inspelningar säger inget om aktivitet Som synes hittades fem arter, varav samtliga är vanliga, i och kring allén. Autoboxinspelningar av arter av släktet Myotis är ofta svåra eller omöjliga att bestämma till art och brukar sammanföras som Myotis sp. Med tanke på att vattenfladdermus var den ena art av detta släkte som påträffades vid den manuella lyssningen är det ganska troligt att det även är den arten som spelats in av autoboxarna. Aktiviteten i själva allén avvek inte nämnvärt från hur mycket fladdermöss som förekom i lövmiljöerna som den angränsar till. Inte heller artantalet skilde sig mellan allén och lövmiljöerna. Individrikedomen var måttlig, men ganska rikligt med nordisk fladdermus och dvärgfladdermus förekom. 4. Bedömning Inventeringsinsatsen omfattade endast ett besök, vilket naturligtvis är ett ganska litet stickprov ur en hel säsongs fladdermuskvällar. Det artantal och den individrikedom som observerats kan vara representativa, men det är inte omöjligt att ytterligare arter tidvis jagar i allén eller de intilliggande lövskogarna. Oavsett detta kan man dock, dels utifrån inventeringsresultatet och dels utifrån områdets biotopsammansättning och struktur, ändå bedöma alléns funktion och värde för fladdermöss med viss säkerhet. Inga kolonier fanns i alléträden vid tiden för besöket. Inga fladdermöss hördes vid lyssningen före flygtid på kvällen och inga observerades flyga ut från träd eller svärma runt dem. De flesta av träden är sannolikt för klena, för hårt beskurna, i för dåligt skick eller på annat sätt olämpliga för fladdermuskolonier. Detta utesluter naturligtvis inte att enstaka fladdermöss eller små grupper kan sätta sig till exempel bakom barksjok emellanåt. De fladdermöss som observerades använde allén som jaktmiljö. Allén bör alltså betraktas i första hand som en sådan och inte som en reproduktions- eller viloplats i artskyddsförordningens mening. Både individ- och artrikedom skilde sig inte åt mellan allén och de intilliggande lövmarkerna. Funktionsmässigt för fladdermöss bedöms allén vara en fortsättning på lövområdet inte egentligen en separat enhet. Detta innebär att 12

13 om man tar ner träd kommer arealen lämpliga jaktmarker att minska något, men detta sker i helhetsmiljöns (lövmarkernas) utkant vilket gör att detta bedöms bli ganska betydelselöst för både artantal och individantal i Tiarpsområdet. Den funktion för jakt som brynet ut mot åkrarna har idag kan ersättas av andra träd eller tas över av träden som nu står i kanten av betesmarkerna, norr om vägen. Den funktion som en allé ofta har i form av skyddad, långsträckt jaktmiljö, mellan träden är egentligen redan uppbruten av att träden, framför allt i mitten av allén är i så dåligt skick och så låga. Sammantaget bedöms alléns betydelse för fladdermusfaunan i området vara ganska begränsad. 13