Inventering av grod- och kräldjur, fladdermöss, vedskalbaggar och lavar i Gräfsnäs slottspark 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Inventering av grod- och kräldjur, fladdermöss, vedskalbaggar och lavar i Gräfsnäs slottspark 2011"

Transkript

1 Inventering av grod- och kräldjur, fladdermöss, vedskalbaggar och

2 lavar i Gräfsnäs slottspark 2011 Beställare: Gräfsnäsparken/Projekt M2012 Prästängsvägen Alingsås Beställarens representant: Erik Samuelsson Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box Göteborg Calle Bergil Calle Bergil och Daniel Mattsson Uppdragsnr: Filnamn och sökväg: Kvalitetsgranskad av: Tryck: n:\102\15\ \0-mapp\beskrivningar utredningar pm\utredningar - pm\gräfsnäs slottspark 2011.doc Daniel Mattsson Norconsult AB

3 3 (32) Innehållsförteckning Bakgrund... 4 Uppdraget... 4 Fladdermöss... 5 Metodik... 5 Resultat... 6 Viktiga fladdermusmiljöer... 7 Grod- och kräldjur Metodik Resultat Vanlig padda Större och mindre vattensalamander Viktiga miljöer Vedskalbaggar Metodik Resultat Viktiga miljöer Vedlevande lavar och svampar Metod Resultat Viktiga miljöer Skötselförslag Referenser Bilagor Bilaga 1 n:\102\15\ \0-mapp\beskrivningar utredningar pm\utredningar - pm\gräfsnäs slottspark 2011.doc

4 4 (32) Bakgrund Gräfsnäs slottspark ligger i anslutning till ruinen av Gräfsnäs slott, som började anläggas på 1500-talet. Det nuvarande parkområdet kan delvis ha lika långa anor som slottsträdgård/park, även om utformning och karaktär skiftat mycket med olika tiders behov och stilideal. Området som ägs och förvaltas av Alingsås kommun har även anknytning till en rad nutida aktiviter med stark kulturhistorisk förankring. Ett stort lokalt engagemang i parkens skötsel har också funnits sedan lång tid från ett tjugotal lokala föreningar, som utnyttjar parken och bidrar med att lyfta fram dess värden för de stora skaror besökare som kommer hit beslöt Alingsås kommun inrätta parken som kulturreservat; Gräfsnäs slottspark. Samtidigt antogs en skötselplan framarbetad av Norconsult. I oktober 2010 startade de ovan nämnda ideella organisationerna i samarbete med Alingsås kommun projektet Miljömål 2012 i syfte att ta fram lokala miljömål och genomföra miljöförbättrande åtgärder i parken. Ett av målen handlar om att genomföra en fördjupad inventering av naturvärden i parken i syfte att optimera skötseln. Uppdraget Uppdraget innebar att inventera förekomst av skyddsvärda arter och deras viktiga miljöer i parken, vad gäller följande artgrupper: Fladdermöss Grod- och kräldjur Vedlevande insekter Trädlevande lavar och svampar Utifrån resultaten har även förslag på bevarandeåtgärder getts för de olika grupperna. Uppdragsgivare har varit projekt M2012 (Miljömål 2012 Gräfsnäs Slottspark) genom Erik Samuelsson. Calle Bergil har varit uppdragsansvarig vid Norconsult och genomfört inventeringarna tillsammans med Daniel Mattsson. Härutöver har Johnny Lindqvist, Göteborg, anlitats för artbestämning av skalbaggar och Björn Nordén, Göteborgs Universitet, för bistånd med artbestämning av lavar och svampar. Johnny har även bistått med råd vid utplaceringen samt sammanfattat fynden. Ljudfiler med fladdermusljud har analyserats av Alexander Eriksson och Ingemar Ahlén. Bo Mattsson har gjort en stor insats i form av regelbundet vittjande och sortering av fällor för både salamandrar och skalbaggar. n:\102\15\ \0-mapp\beskrivningar utredningar pm\utredningar - pm\gräfsnäs

5 5 (32) Fladdermöss Fladdermöss utgör en lika mytomspunnen som reell del av vår däggdjursfauna, med inte bara litterära kopplingar till gamla byggnader och andra människoboningar. I själva verket har alla 18 i landet påträffade arter en mer eller mindre tydlig koppling till det av människan påverkade landskapet, även om våra vanligaste arter också finns ganska vitt spridda i skogslandskapet. De nattinsekter som fladdermössen lever av produceras i några av de miljöer som också är viktiga jaktmarker för fladdermössen; grunda vegetationsrika vatten, lövskogar, luckiga skogar, parker, alléer, skogsbryn. Men insekterna kan också samlas för att svärma i andra miljöer, som då även de blir viktiga fladdermusjaktmarker; glest ställda träd eller buskar, byggnader, lyktstolpar etc. Fladdermössen jagar intensivt under sommarnätterna, men behöver annars tre olika miljöer för vila; för dagvilan, för övervintring och för att föda och dia ungar, vilket oftast sker i små yngelkolonier av honor. För dagvilan under sommaren räcker det med något regnskyddat skrymsle i t.ex. grova träd eller i eller på byggnader. För vintervilan föredras ostörda regnskyddade svala platser med hög luftfuktighet, såsom grottor, jordkällare och liknande. När det gäller yngelkolonierna på sommaren föredras däremot varma platser som skorstensmurar, sydväggar eller under taknocken i hus. Metodik Under 6 sommarnätter med stilla väder, C och ingen nederbörd genomströvades Gräfsnäsparken med ultraljudsdetektor, som transformerar fladdermössens läten till hörbart ljud. De första två kvällarna strövades större delar av parken, medan de senare inventeringarna fokuserades till de områden där det visade sig vara mest fladdermusaktivitet. De flesta av ljuden kunde artbestämmas i fält, i kombination med att arterna också kunde ses flyga förbi. n:\102\15\ \0-mapp\beskrivningar utredningar pm\utredningar - pm\gräfsnäs slottspark 2011.doc För fältundersökningen användes ultraljudsdetektor Pettersson D240x, som är utrustad med tidsexpansionsfunktion vilket möjliggör en artbestämning utifrån inspelade filer i dataprogrammet Omnibat. Omnibat tillhandahålls av Eccom AB i Kalmar och Alexander Pettersson som även hjälpte till att granska inspelningar och artbestämning. Särskilt ovanliga arter kontrollerades även av en så kallad raritetskommité i detta fall av Ingemar Ahlén på SLU i Umeå med specialkompetens på fladdermus faunan i Sverige.

6 6 (32) En dag ( ) ägnades även åt eftersök av vilo-, koloni- och övervintringsplatser i parkens byggnader. En stor mängd skrymslen och vindsmiljöer i parkens byggnader undersöktes med ficklampa efter fladdermöss eller spår så som spillning. I januari 2012 gjordes ytterligare ett eftersök efter övervintringsplatser i ruinen. Resultat Totalt registrerades sju arter fladdermöss i parken. På karta 1 anges i vilka delområden de olika arterna noterades. Nordisk fladdermus Vår vanligaste art, som sannolikt också ökar. Förekommer i allt från skog till jordbrukslandskap och villaområden. Här dock bara noterad i område 1 & 2. Långörad fladdermus En allmän art som gärna jagar i små gläntor i skog, park och trädgård. Ynglar gärna i stora vindsmiljöer såsom hus, ladugårdar och kyrkor, men kan även utnyttja hålträd. Säkert noterad i område 1 & 2, men eftersom den ofta jagar med bara hörseln, utan ljud för ekolokalisering, är den sannolikt förekommande på fler platser, t.ex. där tysta små fladdermöss med rätt beteendemönster setts. Rester av en dagviloplats påträffades i en lada i hembygdsmuseet. Vattenfladdermus Vanlig art som ofta syns flyga tätt över vattenytan av sjöar och vattendrag. Den förekommer dock även långt från vatten. Noterad i alla delområden Dvärgfladdermus Vanlig art i skog, trädgårdar och parker. Vanligen fåtaligare än nordisk, men var här i Gräfsnäs slottspark den särklassigt mest förekommande arten, följt av vattenfladdermus. Gråskimlig fladdermus Förekommer fläckvis i södra Sverige i både skogs- och jordbruksområden. Kommer på hösten in till städerna, där hanarnas revirläten då ofta hörs kring större byggnader med grönytor i närheten. Stor fladdermus Ojämnt och fläckvis utbredd i södra Sverige, framförallt i jordbrukslandskap med n:\102\15\ \0-mapp\beskrivningar utredningar pm\utredningar - pm\gräfsnäs

7 7 (32) näringsrika sjöar och lövskogar. Jagar oftast högt över skog eller öppna områden och bor helst i ihåliga träd. Var tidigare rödlistad som hänsynskrävande (NT). Sydfladdermus (EN) Påträffad i Sverige första gången 1982 i Skåne, men en liten stabil förekomst är nu även konstaterad i Skaraborg. Föredrar kulturlandskap med inslag av skog, gårdar, parker, betesmarker etc. Rödlistad som starkt hotad (EN), p.g.a. den mycket begränsade populationstorleken. Summering Vid en tidigare kort inventering av Naturcentrum 2004 (Ahlén 2004) noterades samma arter utom sydfladdermus och gråskymlig fladdermus, men dessutom mustaschfladdermus alternativt Brandts fladdermus. Brandts fladdermus är en ganska vanlig skogslevande art, medan mustaschfladdermus är en tidigare vanlig art i skog, parker och hagmarker, som dock tycks ha minskat starkt på senare år. De båda arterna är svåra att skilja åt i fält och även på ljudinspelningar. Det är fullt möjligt att några av de läten från vår inventering som inte säkert kunde artbestämmas, skulle kunna komma från någon av dessa arter. Möjligen kan därmed fladdermusfaunan i Gräfsnäs slottspark summeras till så mycket som 8 arter. n:\102\15\ \0-mapp\beskrivningar utredningar pm\utredningar - pm\gräfsnäs slottspark 2011.doc Viktiga fladdermusmiljöer Hela Gräfsnäsparken med omgivningar är sannolikt goda jaktmarker för flera eller till och med de flesta av de påträffade arterna. Av Karta 1 framgår dock de tydligt populäraste jaktområdena där ett flertal arter valde att födosöka. De har alla det gemensamt att de är öppna eller halvöppna platser med lövträd och närhet till vatten. I område 1 och 2, som lockade flest arter och individer finns också närheten till byggnader, som kan ge varma, insektslockande miljöer, samt grova gamla träd, som säkert kan ha samma funktion och samtidigt ge skydd för de arter som är känsliga för att ge sig ut på alltför öppna ytor, t.ex. dvärgfladdermus, långörad fladdermus, mustasch- och Brandts fladdermus. Av detta skäl bör som sagt hela parken betraktas som viktig ur fladdermussynpunkt, där olika områden säkert kan spela roll vid olika tidpunkter och för olika arter. Särskilt gläntor och luckiga områden med grova lövträd, som t.ex. Lekarevallen och alléerna, måste därför bedömas som viktiga även om fladdermössen de kvällar vi inventerade främst jagade i andra områden. Viktiga insektsproducerande miljöer som våtmarker och sumpskogar och grov död ved kan dessutom vara av största betydelse även om inte insekterna i första hand skulle jagas just där.

8 8 (32) För den starkt hotade sydfladdermusen synes Gräfsnäsparken vara en mycket lämplig miljö, åtminstone om man inkluderar också omgivande landskap; de öppna ytorna norr om parken, kringliggande större trädgårdar och delar av det varierade jordbrukslandskapet norr- och österut. Grova döda eller levande hålträd är också viktiga som dagviloplatser och kanske även som yngelplatser för flera arter. Detsamma gäller alla de gamla träbyggnaderna, som synes mycket lämpliga för flera arter. Spillning från en yngelplats av obestämd fladdermus påträffades i en sydvänd timmervägg xx och rester av långörad fladdermus kalasande på nattfjärilar hittades under taknocken på xx-ladan. Även slottsruinen är med säkerhet en viktig miljö för fladdermöss. Många fladdermöss konstaterades flyga ut från ruinen i skymningen och tidigare har iakttagelser gjorts av dagvilande fladdermus under murkrönens blyplåtar. Huruvida här även finns yngelplatser och eller övervintringsplatser kunde inte säkert konstateras, trots eftersök efter spår. Framförallt för övervintring torde dock lämpliga miljöer finnas, t.ex. i tornets källare och i de delvis igenfyllda valvgångarna i pelarsalen. Sammantaget kan man säga att det finns en kombination av kriterier för fladdermöss som uppfylls i Gräfsnäsparken med insektsproducerande vatten, öppen lövträdsmiljö, gamla hålträd och byggnader för eventuell övervintring och kolonibildning. I en särskild rapport har vi utrett riskerna för skadliga effekter för fladdermöss av åtgärder för belysning och uppvärmning m.m. i slottet. (Bergil & Mattsson 2011; Konsekvenser för fladdermöss av arbeten vid Gräfsnäs slottsruin hösten n:\102\15\ \0-mapp\beskrivningar utredningar pm\utredningar - pm\gräfsnäs

9 ± Meter Karta 1. Resultat av artinventering av fladdermöss Gräfsnäs slottspark 2011!( Konstaterad koloniplats Potentiellt viktig viloplats/koloniplats Potentiell plats för vintervila Viktigt födosöksområde, flera arter Födosöksområde, främst vattenfladdermus Mer aktiva jaktområden i slottsparken, samt identifierade arter i respektive område med ultraljudsdetektor under mättillfällen i juni, juli och augusti , dvärgfladdermus, nordisk fladdermus stor fladdermus, sydfladdermus, långörad fladdermus, gråskimlig fladdermus 2, långörad fladdermus, dvärgfladdermus nordisk fladdermus, vattenfladdermus 3, vattenfladdermus 4, vattenfladdermus 5, vattenfladdermus 6, vattenfladdermus Norconsult Tfn Box 8774 Fax GÖTEBORG Besöksadress: Theres Svenssons gata 11 Kungsallén väg 190 Wasaallén 5 Anten!(

10 9 (32) Bild 1. Den glesa lövskogen bakom slottet är viktigt jaktområde för flera fladdermusarter. n:\102\15\ \0-mapp\beskrivningar utredningar pm\utredningar - pm\gräfsnäs slottspark 2011.doc Bild 2. Samtliga arter i området noterades någon gång kring husen i hembygdsmuseet.

11 10 (32) Grod- och kräldjur Gräfsnäsparken synes ha goda förutsättningar också för både groddjur och kräldjur. Även detta är arter med komplexa och specifika krav på sina miljöer. Groddjuren grodor, paddor och salamandrar - behöver lämpliga solvärmda och helst fiskfria småvatten att leka i, som inte torkar ut under sommaren. De behöver också goda, särskilt fuktiga födosöksmarker på land och de behöver lämpliga övervintringsplatser på land eller i vatten, olika för olika arter. Även för kräldjuren - ormar och ödlor - varierar kraven art för art. Generellt är solvarma platser viktiga jaktmarker under vår och sommar, medan skrymslen i marken, med eller utan ansamlingar av organiskt material, kan vara avgörande både för övervintring och föryngring. Metodik Groddjuren inventerades under lekperioden på våren med två metoder; Dels besöktes och avspanades och avlyssnades försiktigt alla småvatten i parken för tecken på lek av groddjur; lekande individer, lekläten eller romsamlingar. Dessutom placerades enkla fällor ut för salamandrar som leker nattetid. Fällorna som bestod av till enkla ryssjor omvandlade petflaskor (Karta 2), sattes ut på kvällen i möjliga lekvatten och vittjades nästa morgon. Det bör betonas att denna metod kräver att fällorna vittjas inom kort tid, för att inte riskera att infångade djur dör av syrebrist. Kräldjuren eftersöktes genom försiktig vandring med avspaning av potentiellt intressanta områden under några varma vårdagar. Områdena valdes ut dels utifrån Daniel Mattssons fälterfarenhet av området under många år, dels utifrån kunskaperna ovan om reptilers omvärldskrav. Resultat Vanlig groda och åkergroda Båda dessa s.k. brungrodor är allmänt utbredda i landet och leker i fiskfria vatten som lätt värms upp på våren, men inte torkar ut under sommaren. Åkergrodan har av sådana skäl som nämnts ovan minskat påtagligt på kontinenten och är därför upptagen som en art som skall skyddas enligt den europeiska Artskyddskonventionen och Natura I Sverige har däremot den vanliga grodan visat en viss tendens till minskning i västsverige på grund av försurning av lekvattnen, medan åkergrodan, som är den vanligaste arten i barrskog är mer tålig mot surt vatten. n:\102\15\ \0-mapp\beskrivningar utredningar pm\utredningar - pm\gräfsnäs

12 11 (32) Lek av åkergroda konstaterades i vallgraven på båda sidor om servicevägbanken. I stora vallgraven-dammen lekte även vanlig groda. Brungrodor mer sannolikt vanlig groda har också lekt och lämnat romklumpar i sumpskogen, i vallgraven kring Sofieholme och i två tillfälliga småvatten nära Askkorset. (Vanlig groda leker något tidigare än åkergroda) Vanlig padda Vanlig padda är inte lika känslig för fiskpredation som grodorna och leker gärna i vassar i lite större vatten. Paddlek konstaterades i vassen norr om småbåtsbryggan. Större och mindre vattensalamander Både större och mindre vattensalamander påträffades i stora vallgraven-dammen. Den mindre får betecknas som allmän i småvatten, medan större vattensalamandern är något mer kräsen på sin lekmiljö och lite mer fläckvis utbredd. Även större vattensalamander är en art som skall skyddas enligt den europeiska Artskyddskonventionen och Natura Snok Av kräldjuren måste först och främst nämnas snoken, som har en stor population i Gräfsnäsparkens strandområden. Snoken lever till stor del i vattennära eller fuktiga marker, där den livnär sig på bl.a. grodor och fisk. Övervintringslokaler som samlar ett stort antal snokar under vintern finns bland gamla murrester, dels norr om ruinen, nära vassen och dels alldeles öster om ruinen. Under övriga delar av året kan snokarna påträffas utmed hela vattenlinjen, men särskilt på ruinudden, bl.a. längs kärleksstigen och i norra kanontornet. Snoken är i vårt land beroende av gödselstackar, komposter eller liknande för att få tillräcklig värme för sin äggutveckling. Sådana miljöer är viktiga att uppmärksamma vid skötselåtgärder i området. n:\102\15\ \0-mapp\beskrivningar utredningar pm\utredningar - pm\gräfsnäs slottspark 2011.doc Skogsödla och kopparödla De lättvärmda sten- och grusmarkerna på ruinudden i allmänhet och längs kärleksstigen i synnerhet är också goda miljöer för skogsödla, som lever av insekter i skogs- och ängsmark. För både snok och skogsödlor är i synnerhet ett område mellan stigens stensättning och ner till vattnet i den gamla vassen och stenarna viktigt. I samma miljöer lever kopparödla, som tidigare påträffats på sydslänten söder om restaurangen samt i den lilla sydvända muren på slottets nordsida.

13 12 (32) Viktiga miljöer Kombinationen strandområden, småvatten, sumpskog och steniga grusiga både torra och fuktiga miljöer har skapat en rik förekomst av grod- och kräldjur. Listan på viktiga miljöer blir lång: Stenskravelområden med övervintrande snok norr och öster om ruinen. Försiktighet med åtgärder under vintern. Norra kanontornet. Bevara helst markhåligheter och viss vegetation Kärleksstigen och hela sydslänten bort till restaurangen. Bevarad öppenhet med spridda buskar och småträd. Komposter eller liknande ansamlingar av växtrester. Bör bevaras snoktillgängliga och hanteras med försiktighet under snokens äggutvecklingstid (juni-aug) Vallgraven. Viktigt att inte öppna mot sjön så att fisk kan komma in. Låga tvärvallar mellan olika avsnitt som idag delvis finns kan vara ett sätt att hålla vatten i flera avsnitt utan att fördjupa hela vallgraven. Ur naturvårdssynpunkt är dock rensning positivt om det inte utförs under lek-utvecklingstid c:a 15 mars -15 september. Vallgraven kring Sofie holme. Behålls helst fiskfri och rensas emellanåt utom lekutvecklingstid. (T.ex. gräskarp dock inget problem) Askkorset-dammen. Kan nog skötas så att den lockar t.ex. salamandrar. Kanske bättre för både grodor och salamandrar att fördjupa något av de två småvattnen sydväst om dammen så att groddjur kan fullfölja en utveckling. Stora sumpskogsdammen. Dammen synes vara en god groddjursmiljö, men inga arter noterades. Kanske finns ännu karp eller annan grodromätande fisk i dammen? Optimalt för groddjur vore att bottenfrysa bort fisken och rensa dammen, men troligen gör den ännu bättre lekmiljön i vallgraven att groddjuren lockas dit istället. Sumpskogen är säkerligen en fin livsmiljö för groddjur framförallt under icke lekutvecklingstid. Bör lämnas orörd, inklusive fallna träd, som är viktiga inte minst för större vattensalamandern, inom en radie av upp till 150m från lekvattnen. Parken i övrigt. Många av både grod- och kräldjuren kan säkert utnyttja stora delar av parken. Skogssluttningen väster om Askkorset bör även fortsättningsvis få hysa inslag av buskar och liggande döda träd. n:\102\15\ \0-mapp\beskrivningar utredningar pm\utredningar - pm\gräfsnäs

14 13 (32) n:\102\15\ \0-mapp\beskrivningar utredningar pm\utredningar pm\gräfsnäs slottspark 2011.doc Bild 3. Vallgravens dammar hyser fyra arter groddjur! Bild 4. Större vattensalamander, hane i lekdräkt.

15 ± Meter Norconsult Tfn Box 8774 Fax GÖTEBORG Besöksadress: Theres Svenssons gata 11 Kungsallén väg 190 Wasaallén ") Anten Karta 2. Resultat av artinventering av Grod- och kräldjur Gräfsnäs slottspark 2011 ") # ") ") # # ") vanlig groda åkergroda ") grodlek/rom ") paddlek XW skogsödla # #* #* # ") ^_^_ XY ") ^_ XY ^_ XY ^_ snok ^_ #* #* # kopparödla, plats för tidigare observation Övervintringslokal för snok större vattensalamander mindre vattensalamander Vatten där fällor för vattensalamander placerats XY XW^_XW ^_ ^_

16 14 (32) Bild 5. Både övervintringsplatser och fina jaktmarker för snok finns i de steniga områdena nära sjön bakom slottet. Vedskalbaggar Vedlevande skalbaggar inkluderar både arter som lever på ved, på vedsvampar och på andra insekter i veden. Många vedlevande skalbaggar bedöms som hotade i Sverige och Europa idag på grund av framförallt skogsbruksåtgärder, men även exploateringar och rensningar i grönområden och parker. Metodik Insamlingen har bedrivits med hjälp av ett antal s.k. fönsterfällor, samt en fallfälla. Fönsterfällan utgörs av en plexiglasskiva mot vilken flygande insekter krockar och faller ner i en behållare med saltvatten.(se bild 9) Fönsterfällorna var av ca A4 storlek och fästes på stammarna på lämpliga träd. Fallfällan bestod av en burk som grävdes ned i mulmen i en mycket grov ihålig ek. Fällorna försågs med vatten, grovt salt och lite diskmedel, och satt uppe mellan 10 maj till 10 september. Efter vittjning har skalbaggarna lagts i 80% sprit i väntan på artbestämning. Fällorna har tömts 1-2 ggr per vecka av Bo Mattsson. De insamlade djuren har artbestämts av Johnny Lindqvist, som också skrivit huvuddelen av texten nedan. n:\102\15\ \0-mapp\beskrivningar utredningar pm\utredningar - pm\gräfsnäs De flesta fönsterfällorna var placerade på grova ekar med begynnande håligheter. En fälla placerades också på en rutten mycket angripen lönnstam.

17 15 (32) Resultat 344 skalbaggar, fördelade på 48 olika arter har påträffats under inventeringen. Av dessa får 22 arter anses som vedlevande. Två arter är rödlistade NT, Ädelguldbagge och Rödaxlad lundknäppare. Tre arter är regionalt sällsynta eller mycket sällsynta, Vedsvampbaggen Mycetophagus populi, Rödpalpad rödrock samt Ekbarkborre. Då de grova träden i parken stått i centrum i denna undersökning kommenteras här endast funna skalbaggar som på något sätt är knutna till barr- eller lövträd under någon fas av sin utveckling, även predatorer på sådana arter samt skalbaggar knutna till trädsvamp. Mycelbaggar Leiododae Anisotoma humeralis 12 ex. Allmän. Lever som familjenamnet antyder av mycel från diverse trädsvampar. Agathidium seminulum 1 ex. Tämligen allmän. Påträffas under bark på olika lövträd. Larven lever på slemsvampar på grenar och i stubbar. Kortvingar Staphylinidae Phyllodrepa melanocephala 1 ex. Tämligen allmän. Utvecklas i det inre av murkna grova stammar av företrädesvis björk, asp och ek. Påträffas som fullbildad på trädsvamp, under bark och vid trädsaft. Haploglossa villosula 1 ex. Tämligen allmän. Förekommer i hålträd i olika typer av fågelbon, eller i murkna träd med myrsamhällen. n:\102\15\ \0-mapp\beskrivningar utredningar pm\utredningar - pm\gräfsnäs slottspark 2011.doc Leptusa fumida 1 ex. Allmän. Lever under bark på företrädesvis lövträd.

18 16 (32) Quedius mesomelinus 12 ex. Tämligen allmän, ett rovdjur som förekommer i ihåliga träd och där påträffas vid trädsaft, i fågelbon eller på trädsvampar. Ekoxbaggar Lucanidae Noshornsoxe Sinodendron cylindricum 12 ex. Tämligen allmän. Lever i murkna stubbar och stammar av t ex björk, ek och bok. Deras grova gnaggångar gör dom till en viktig nedbrytare av död ved. Bladhorningar Scarabaeidae Ädelguldbagge Gnorimus nobilis 1ex, fragment. Rödlistad NT. Sällsynt och mycket lokal. De vuxna skalbaggarna besöker ofta flockblomstriga växter. Larven utvecklas i murknande stubbar och stammar av diverse lövträd. Bra indikator på förekomst av död ved. Ädelguldbaggen är tidigare uppgiven för Gräfsnäs i en odaterad uppgift från Naturhistoriska museet i Göteborg. Bild 6. Ädelguldbagge Gnorimus nobilis. Foto: Stanislav Snäll Knäppare Elateridae Rödaxlad lundknäppare Calambus bipustulatus 2 ex. Rödlistad NT. En knappt centimiterlång svart knäppare med röda skulderfläckar. En sällsynt, lokal art knuten till gammal ädellövskog i södra Sverige. Får i Västsverige anses som mycket sällsynt med få fyndrapporter. Den utvecklas i stammar och grenar på en rad grova, levande ädellövträd. n:\102\15\ \0-mapp\beskrivningar utredningar pm\utredningar - pm\gräfsnäs

19 17 (32) Bild 7. Rödaxlad lundknäppare Calambus bipustulatus. Foto: Stanislav Snäll Rödpalpad rödrock Ampedus hjorti 1 ex. En sällsynt knäppare som tidigare var rödlistad NT. Förekommer lokalt i södra och mellersta Sverige. Lever nästan uteslutande i gamla grova ekar med brunrötad ved, särskilt sådana som står i öppet, soligt läge. I undantagsfall i andra lövträd Ampedus balteatus 1 ex. Allmän. Utvecklas i olika murkna lövträd, som al, björk och ek. Ibland även i barrträd. Ampedus nigrinus 1 ex. Mindre allmän. Lever i kraftigt murkna stubbar av al eller ek. Den trivs i de fuktigare partierna i skuggigt läge. Melanotus rufipes 4 ex. Allmän. En stor, upp till 1.5 cm lång knäppare som lever i murkna stubbar och stammar av både barr- och lövträd. Trägnagare Anobiidae Ptinus subpilosus 5 ex. Mindra allmän. Förekommer i gamla murkna träd där den lever på diverse animaliskt avfall n:\102\15\ \0-mapp\beskrivningar utredningar pm\utredningar - pm\gräfsnäs slottspark 2011.doc Xestobium rufovillosum 6 ex. Allmän. Lever i död ved i framförallt ek men även i sälg. Deras klotrunda ca tre mm breda utgångshål i veden kan ibland perforera vedytan. Gråbaggar Monotomidae Rhizophagus bipustulatus 1 ex. Allmän under fuktig lövträdsbark.

20 18 (32) Gångbaggar Cerylonidae Cerylon histeroides 1 ex. Allmän under fuktig lövträdsbark. Vedsvampbaggar Mycetophagidae Mycetophagus populi 1ex. Denna art får i Västsverige anses som mycket sällsynt, och med ett fåtal fyndrapporter. T ex är den i Västergötland tidigare rapporterad från fina lokaler som Munkängarna på Kinnekulle och Tivedens nationalpark. Lever i mycelhaltig ved eller på trädsvampar på olika lövträd. Svartbaggar Tenebrionidae Mycetochara linearis 129 ex. Lever i murkna lövträd med mycelrik ved. Arten får i Västsverige anses som mindra allmän varför det är anmärkningsvärt att den påträffades i inte mindre än 129 exemplar i en och samma fönsterfälla placerad på en kraftigt murken lönn nära sumpskogen. Trädbasbaggar Salpingidae Salpingus ruficollis 2 ex. Tämligen allmän. En karaktäristisk art med långt snyte. Lever under bark på olika lövträd. Långhorningar Cerambycidae Smalblombock Alosterna tabacicolor 14 ex. Allmän. Utvecklas i grov ytterbark på gamla ekar, eller i vitrötad ved. Förekommer även på de flesta andra trädslag. Vivlar Curculionidae Ekbarkborre Dryosoetes villosus 1 ex. Sällsynt. Tidigare rödlistad NT. Lever under tjock ekbark där larverna gräver karaktäristiska gångar. Kan ibland även förekomma på bok. n:\102\15\ \0-mapp\beskrivningar utredningar pm\utredningar - pm\gräfsnäs

21 19 (32) Bild 8. Samtliga påträffade vedlevande skalbaggsarter n:\102\15\ \0-mapp\beskrivningar utredningar pm\utredningar - pm\gräfsnäs slottspark 2011.doc Bild 9 Fälla på angripen lönn vid stora dammen Bild 10. En fallfälla placerades inne i stora håleken på Lekarevallen.

22 20 (32) Viktiga miljöer Utifrån levnadskraven för de ovanliga skalbaggar som påträffats, kan följande miljöer sägas vara nyckelelement för den rika skalbaggsfaunan i Gräfsnäs slottspark Murknande stubbar och stammar av lövträd Det är av största betydelse att både stubbar och grövre stamdelar gärna även klenare grenar får stanna kvar i skogen. För att inte hindra tillgängligheten kan fallna träd om det är nödvändigt kvistrensas och stamdelar och tjocka grenar läggas i högar där de får bli husrum och födokälla åt insekter i flera år. (Kallas ibland för faunadepåer.) Gamla grova vidkroniga ekar i öppet soligt läge. Denna typ av ekar är bland de artrikaste miljöer man kan finna. Ekar med grov bark är särskilt intressanta, men olika arter finns i olika miljöer på en grov ek. Viktigt att andra träd inte beskuggar för kraftigt eller kommer i direktkontakt med ekgrenarna. Andra lövträd i solöppet läge, bl.a. alléaskar Även andra lövträd utvecklar särskilda värden för vedskalbaggar och lavar i ljusöppet läge. Så t.ex. alléträd av ask. Eftersom ask har en lång historia i området och hyser höga värden för insekter är det viktigt att försöka hålla liv i alléaskarna så länge som möjligt och värna inte minst de träd som blivit gamla och börjat utveckla håligheter. Beskärning bör utföras av arborist med kunskap om både trädhälsa och hålträdens naturvärden. Även om askskottsjukan idag drabbar många askar är det inte skäl att vidta en så drastisk åtgärd som att börja byta trädslag i askalléerna. Många trädsjukdomar kan hinna komma och gå för olika trädslag innan de träd som planteras idag uppnått den ålder där de får höga naturvärden. Detta betyder dock inte att ask och ek är de enda intressanta trädslagen i Gräfsnäs. Även lindar kan ofta leva länge med stora håligheter och kan därvid komplettera ekar ur insektssynpunkt. En gammal insektsangripen lönn i parken visade sig i denna inventering vara ett av de intressantaste träden. Kraftigt murkna stubbar och lågor i skuggigt fuktigt läge Skuggig och fuktig lövved har en helt annan, likaså värdefull insektsfauna. Ett exempel är den mindre allmänna knäpparen Ampedus nigrinus som lever i kraftigt murkna stubbar av al eller ek i fuktiga, skuggiga delar av skogen. Så bör t.ex. sumpskogen norr om slottet lämnas för fri utveckling så att de fuktiga, skuggiga n:\102\15\ \0-mapp\beskrivningar utredningar pm\utredningar - pm\gräfsnäs

23 ± Meter Karta 3 Inventering av vedlevande skalbaggar Gräfsnäs slottspark 2011 Placering av fällor skalbaggar Fallfälla mulm 3 Fönsterfälla Norconsult Tfn Box 8774 Fax GÖTEBORG Besöksadress: Theres Svenssons gata 11 Kungsallén väg 190 Wasaallén 3 ek ihålig ek ek ek ek 3 ek Anten 3 starkt angripen lönn

24 21 (32) förhållandena bevaras. Även i östsluttningen i skogen i väster bör partier med mer skuggiga förhållanden, hasselbuskage etc. få finns kvar, även sedan man öppnat upp kring värdefulla ekar. Flockblomstriga växter Flockblomstriga växter som strätta, kärrsilja eller hundkäx är viktiga pollenkällor för många vuxna vedlevande skalbaggar. Spara gärna sådana bestånd t.ex. i soliga bryn eller gläntor. Hanblommande sälg eller vide På våren, innan andra arter börjat blomma, kan enstaka sälgar med rikligt med hanblommor spela en stor roll för vårtidiga insekters möjligheter att sätta nya generationer till världen t.ex. av humlor, vildbin eller skalbaggar. Såvitt vi sett saknas sådana sälgar i Gräfsnäsparken idag. Något enstaka träd skulle kunna spela en stor roll. Vedlevande lavar och svampar Gamla lövträd har ofta en rik och intressant lav- och svampflora. Det gäller i synnerhet gamla ekar, men också många andra trädslag. De gamla och grovbarkiga träden har fler olika sorters miljöer än yngre och slätbarkade träd. Dessutom har gamla träd hunnit samla på sig många arter med åldern. Har det dessutom funnits gamla träd i flera generationer innan i närheten, så ökar chanserna att sällsynta och hotade arter kan ha lyckats hålla sig kvar. Lavfloran är rikast på ljusexponerade träd. Att de i Gräfsnäs dessutom står i ett sjönära läge, ger en ökad luftfuktighet som gynnar många fuktighetskrävande arter. Metod n:\102\15\ \0-mapp\beskrivningar utredningar pm\utredningar - pm\gräfsnäs slottspark 2011.doc Parken har genomvandrats av Calle Bergil och lavkännaren Björn Nordén under sammanlagt 2½ fältarbetsdagar. Till synes intressanta träd har genomsökts (kanske sammanlagt ett 100-tal träd) och naturvårdsintressanta arter har noterats. Uppgifter om art, trädslag, stamdiameter, ungefärliga koordinater samt träd-id (för träd som är med i trädvårdsplanen i kommunens grönyteregister från 2004) har noterats och GIS-lagts. Osäkra arter har artbestämts i efterhand av Björn.

25 22 (32) Resultat Inte mindre än 40 träd med naturvårdsintressanta arter har noterats. Som naturvårdsintressanta räknar vi då dels rödlistade arter enligt den svenska rödlistan 2010 och dels s.k. signalarter, som används vid skogsstyrelsens inventering av nyckelbiotoper. Bland de rödlistade arterna är fyra klassade som sårbara (VU) och sju som nära hotade (NT). Gräfsnäsparken har tidigare besökts av lavkunniga personer, bl.a. vid en lövskogsinventering 1985 (Appelqvist 1985) och vid en inventering av lavar på stora ekar 1995 (Liljewall E.1996) 1. Uppgifter från dessa besök har samlats i länsstyrelsens flora- och faunaregister. Åtta av de elva nu påträffade rödlistade arterna är tidigare noterade, plus två arter blek kraterlav (NT) och rännformig brosklav (VU) som inte noterades vid denna inventering. Tre rödlistade arter är således nyfynd för området; ekspik (VU), blyertslav (NT) och grå skärelav (NT). Särskilt intressanta fynd Ekspik En sällsynt och minskande art som växer praktiskt taget enbart på grov bark och ved av mycket gamla ekar i öppna skogar. Fyndet i Gräfsnäs är speciellt, både i att det är det västligaste fyndet i landet av denna främst östliga art och att arten här påträffades inte på ek, utan på en gammal grov lönn i Kungsallén nära restaurangen. Hänsyn till det aktuella trädet och fortsatt rik förekomst av gamla grova ekar och andra lövträd i öppet läge är avgörande för om ekspiken ska kunna fortleva. Gammelekslav Lecanographa amylacea (VU) Gammelekslav växer på halvöppet stående grova ekar i områden med hög luftfuktighet. Även denna art är sällsynt och minskande och har tyngpunkten i sin utbredning i östra Sverige, men förekommer sällsynt ända till västkusten. Endast påträffad på en av de gamla ekarna på Lekarevallen. Liten sönderfallslav Bactrospora corticola (VU) Arten växer i barkspringor på grova till medelgrova ekar med hård bark, men undantagsvis även på lind. Den verkar trivas bäst i halvskugga och träden behöver inte vara speciellt gamla men lokalerna har lång kontinuitet. Endast ett hundratal lokaler i landet. Nu påträffad på ett par ekar på Lekarevallen, men kan finnas kvar även på fler av de 5-6 ekar där den hittades på n:\102\15\ \0-mapp\beskrivningar utredningar pm\utredningar - pm\gräfsnäs

26 23 (32) Kort parasitspik Sphinctrina turbinata (VU) En liten knappnålsliknande svamp som parasiterar på porlav Pertusaria pertusa på gamla ekar eller bokar i öppna lägen med hög luftfuktighet. Den är känd från omkring 200 lokaler och är vanligast på västkusten. Förekomsten i Gräfsnäsparken är mycket rik, med en extra tyngdpunkt kring Sofieholme, och den finns här på både ek, ask, asp och lönn. Blyertslav Buellia violaceofusca (NT) Blyertslav växer på grov bark främst på grova ekar i ekbestånd med lång trädkontinuitet och hög luftfuktighet, ofta nära sjöar eller kusten, mest i östra Sverige. Ofta växer den skuggigt i igenväxande slåtter- eller betesmark. Barken skall vara mycket grovsprucken vilket den främst blir på långsamvuxna träd. Förekomsten i Gräfsnäsparken är riklig och den förekommer här framförallt på ask, t.ex. i askkorset. Skuggorangelav Caloplaca lucifuga (NT) Skuggorangelav växer främst på stora ekar i halvöppet till slutet läge. Här påträffad på ek vid Lekarevallen Almlav Gyalecta ulmi (NT) Växer oftast på stammar av gamla hamlade askar och almar i gamla lövängsliknande miljöer. Här på en grov ask i askkorsets södra gren. Lunglav Lobaria pulmonaria (NT) n:\102\15\ \0-mapp\beskrivningar utredningar pm\utredningar - pm\gräfsnäs slottspark 2011.doc Denna praktfulla art växer i södra Sverige på stammar av olika ädellövträd, på halvöppna växtplatser med hög och jämn luftfuktighet. Den har dock trängts tillbaka kraftigt i södra Sverige både p.g.a. luftföroreningar och skogsbruk. Här endast funnen på en ask i lövskogen sydväst om Lekarevallen. Grå skärelav Schismatomma decolorans (NT) Växer framförallt på ekar i halvöppet till öppet läge. Här på ett par ekar.

27 24 (32) Oxtungsvamp Fistulina hepatica (NT) En stor tungliknande svamp som lever som nedbrytare eller parasit på försvagade gamla ekar. Växer bl.a. inuti den stora håleken på Lekarevallen. Korallticka Grifola frondosa En stor sammansatt ticka som växer på marken intill levande och döda grova ekar, som den lever av. Växer bl.a. vid en grov ek utmed Slottsparksvägen. Tabell: Samtliga noterade arter Svenskt namn Vetenskapligt namn Kommentar liten sönderfallslav Bactrospora corticola VU på två ekar nära Lekarevallen ekspik Calicium quercinum VU På grov lönn vid stigskälet nordväst om restaurangen gammelekslav Lecanographa amylacea VU På ek vid Lekarevallen kort parasitspik Sphinctrina turbinata VU På minst 10 träd, varav 5 askar (+ ek, asp, lönn). blyertslav Buellia violaceofusca NT På minst 5 träd, varav 4 askar, bl.a. i askkorset skuggorangelav Caloplaca lucifuga NT På ek nära stranden oxtungsvamp Fistulina hepatica NT Stora håleken, Lekarevallen korallticka Grifola frondosa NT Grov ek vid Slottsparksvägen almlav Gyalecta ulmi NT Grov ask i södra askkorset lunglav Lobaria pulmonaria NT Ask mellan västra askkorset och Lekarevallen grå skärelav Schismatomma decolorans NT Två ekar vid Lekarevallen grå vårtlav Acrocordia gemmata S 1 ask, 1 lönn pisksnärtmossa Anomodon attenuatus S 1 ask i södra askkorset fällmossa Antitrichia curtipendula S 7 fynd (ek, lind, lönn, ask) glansfläck Arthonia spacicea S 2 askar rostfläck Arthonia vinosa S 1 ek lönnlav Bacidia rubella S 1 ask gulpudrad spiklav Calicium adspersum S 3 ekar gul nållav Chaenotheca brachypoda S 2 askar sotlav Cyphelium inquinans S 1 ek trubbfjädermossa Homalia trichomanoides S 1 ek guldlockmossa Homalothecium sericeum S 7 fynd (ek, lönn, ask) grynig blåslav Hypogymnia farinacea S 1 ek gammelgranlav Lecanactis abietina S 4 (3 ek, 1 lind) ärgspik Microcalicium disseminatum S 1 ek skuggkranslav Phaeophyscia endophoenicea S 1 ask ekflamlav Pyrrhospora quernea S 1 ek n:\102\15\ \0-mapp\beskrivningar utredningar pm\utredningar - pm\gräfsnäs

28 25 (32) Viktiga miljöer Utifrån kraven hos de funna naturvårdsintressanta arterna kan följande miljöer sägas vara särskilt viktiga att värna eller utöka; Gamla grova ljusexponerade ädellövträd med grov hård bark, särskilt ek och ask. För ek är ljusexponeringen och avsaknaden av konkurrerande träd som växer upp i kronan viktig. För ask är även klenare, men långsamväxande träd (oftast beskurna/hamlade) intressanta. Flera andra trädslag kan bidrar till den allmänna mångfalden och kan även hysa några av de intressantaste arterna. Så t.ex. var en grov lönn växtplatsen för områdets mest exklusiva lavfynd; ekspiken. Endast någon enstaka av de natuvårdsintressanta arterna skulle kunna reagera negativt på ökat ljusinsläpp, medan de allra flesta skulle gynnas. Det är dock viktigt att inte värdefulla eller potentiellt värdefulla träd gallras bort, t.ex. ekar med förutsättning att utvecklas till att bli grova och vidkroniga. Sett även till annan värdefull mångfald (t.ex. fåglar, smådäggdjur m.m.) är det dock viktigt att även bevara ett inslag av buskar, som gärna även får innehålla död ved. I sumpskogen påträffades inga känsliga ljuskrävande arter, varför denna ur lav/svampperspektiv kan lämnas för fri utveckling. 1 En av de arter som noteras i Liljewalls inventering stor sönderfallslav Bactrospora dryina - har visat sig vara den mindre släktingen liten sönderfallslav B. corticola. n:\102\15\ \0-mapp\beskrivningar utredningar pm\utredningar - pm\gräfsnäs slottspark 2011.doc Bild 11. De gamla grova ekarna på Lekarevallen hyser ett flertal rödlistade lavar.

29 ± Karta 4 Resultat av inventering av, lavar och trädsvampar Gräfsnäs slottspark 2011 Lavar_2011 Rodlistad_, Signal Signalart Rödlistad art Nära hotad NT Rödlistad art Sårbar VU Norconsult Tfn Box 8774 Fax GÖTEBORG Besöksadress: Theres Svenssons gata 11 Kungsallén väg 190 Wasaallén Anten Meter

30 26 (32) Bild 12. Många alléträd av flera trädslag i hela parken hyser rödlistade lavar. Skötselförslag Utifrån resultaten av inventeringarna kan följande sägas vad gäller skötseln av Gräfsnäs slottspark. Bevara områdets olika småvatten och sköt dem med återkommande försiktiga och etappvisa rensningar utanför groddjurens lek- och uppväxtperiod. Gräv gärna djuphålor i vatten som annars riskerar att torka ut under sommaren. Fontänen i askkorset kan skötas helt utifrån kulturhistoriska krav, om något av små närliggande grunda vatten som groddjur kan leka i istället får en djuphåla. Skapa inte öppen vattenförbindelse mellan sjön och vallgraven, så att fisk kan komma in och konkurrera/predera på groddjur. Genom flera tvärvallar kan vattenspeglar hållas även i övre delar av vallgraven. Rensningar är positivt ur naturvårdssynpunkt, om de kan utföras med hänsyn till kulturmiljöaspekter. Värna platser med grovt stenskravel/murrester både i sydvänt m el m solöppet läge (kärleksstigen) och mer skuggigt (snokövervintringsplatserna). n:\102\15\ \0-mapp\beskrivningar utredningar pm\utredningar - pm\gräfsnäs

31 27 (32) Bevara områdets varierande öppenhet. Kombinationen öppna gläntor, småvatten och gamla grova lövträd, är områdets viktigaste tillgång.visst utrymme för kompletterande trädplantering kan dock finnas t.ex. på Bäckängen, medan Lekarevallen, med dess närmaste omgivningar och fortsättning åt sydväst med fördel kan öppnas upp ytterligare något. Bibehåll sumpskogen sluten. Bevara och utveckla grov vidkronig ek Bevara och utveckla ett rikt bestånd av gamla askar i framförallt alléer. Sälg saknas i parken, men kan vara viktiga för vårtidigar insekter och därmed fladdermöss. Plantera gärna någon eller några sälgar av hankön i soligt läge i parken. Vasaallén: Strategin att avveckla hälften av träden, men spara gamla ekar och framöver satsa på lind är OK, men det finns även någon lite grövre lönn med höga naturvärden, som bör få åldras fullt ut innan den ersätts med lind. Eken på Sofie holme hyser rödlistade lavar och bör sparas, men kanske kan grenreduceras för mer ljus och med tiden utvecklas till levande "ekhögstubbe" med liten krona? Hasslar kan i huvudsak och framförallt kring Lekarevallen skötas på gammalt sätt med återkommande nedröjningar. På några ställen bör dock finnas hasselrunnor som får utvecklas fritt med grova stammar och gott om dödved. Snokens behov av komposter eller liknande bör beaktas. Befintliga komposthögar eller sågspånshögar bör inte tas bort/röras om under äggutvecklingsperioden juliaugusti. Åtgärder för att skapa yngelplatser och/eller övervintringsplatser för fladdermöss kan med fördel prövas. Fladdermusholkar kan prövas som yngelplatser. Övervintring sker främst i jordkällare, grottor eller liknande. Befintliga sådana i trakten bör värnas. n:\102\15\ \0-mapp\beskrivningar utredningar pm\utredningar - pm\gräfsnäs slottspark 2011.doc Dödvedsansamlingar och stenröse-miljöer är viktiga att värna inom en radie av ca150m ifrån norra delen av vallgraven, med hänsyn till övervintring av salamandrar. Området bakom ruinen (område 2 i fladdermusinventeringen) bör fortsätta att skötas som viktigt jaktområde för fladdermöss på samma sätt som idag; som gles lövskog. Lärkarna vid slottet hyser en ovanlig mykorrhizasvamp (grå lärksopp) och bevaras helst ur naturvårdssynpunkt och ersätts vid behov.

32 28 (32) Befintliga springor och ingångar till hembygdsgårdens byggnader och ruinens olika rum bör inte tätas sa att fladdemöss inte kan komma in. Övriga synpunkter vad gäller fladdermöss i ruinen finns i särskild utredning om detta. Förslag på uppföljande studier En inventering av sydfladdermus i Gräfsnäs med omgivningar vore angeläget; Är arten stationär? Vilka områden utnyttjas i så fall och hur stor är populationen? Eftersök av övervintringslokaler för fladdermöss i Gräfsnäs med omgivningar. n:\102\15\ \0-mapp\beskrivningar utredningar pm\utredningar - pm\gräfsnäs

33 29 (32) Referenser Ahlén, J Fladdermöss i Alingsås, Vårgårda och Herrljunga kommuner sommaren LänsstyrelsenVästra Götalands län. Rapport 2005:58 Ahlén, I Fladdermusfaunan i Sverige. Arternas utbredning och status. Kunskapsläget Fauna och Flora årgång 106(2). Ahlén, I., Andrén, C. & Nilson, G. Sveriges grodor, ödlor och ormar Förteckning och artfaktablad om rödlistade arter. Alingsås kommun Kulturreservatet Gräfsnäs slottspark. Beslutshandling och skötselplan. Alingås kommun och Norconsult AB Bergil, C. & Mattsson, D Konsekvenser för fladdermöss av arbeten med ljus- och värmeanläggningar vid Gräfsnäs slottsruin hösten Norconsult Norconsult AB Natur och Markmiljö Calle Bergil Daniel Mattsson n:\102\15\ \0-mapp\beskrivningar utredningar pm\utredningar - pm\gräfsnäs slottspark 2011.doc

34 30 (32) Bilaga 1 Samtliga påträffade skalbaggsarter SAMTLIGA FUNNA SKALBAGGSARTER: Notiophilus biguttatus Carabus hortensis Carabus violaceus Cychrus caraboides Pterostichus oblongopunctatus Pterostichus melanarius Platynus assimilis Anisotoma humeralis Agathidium seminulum Oiceoptoma thoracicum Nicrophorus vespilloides Phyllodrepa melanocephala Haploglossa villosula Aleochara brevipennis Leptusa fumida Philonthus politus Quedius mesomelinus Sinodendron cylindricum Geotrupes stercorosus Serica brunnea Gnorimus nobilis Cyphon padi Scirtes hemisphaericus Trixagus dermestoides Calambus bipustulatus Athous haemorrhoidalis Athous subfuscus Ampedus hjorti Ampedus balteatus Ampedus nigrinus Melanotus rufipes Cantharis obscura Cantharis nigricans Ptinus subpilosus Xestobium rufovillosum Rizophagus bipustulatus Cerylon histeroides Adalia decempunctata n:\102\15\ \0-mapp\beskrivningar utredningar pm\utredningar - pm\gräfsnäs

35 31 (32) Mycetophagus populi Mycetochara linearis Salpingus ruficollis Anaspis thoracica Alosterna tabacicolor Otiorrhynchus singularis Phyllobius argentatus Strophosomus capitatum Liophloeus tesselatus Dryocoetes villosus n:\102\15\ \0-mapp\beskrivningar utredningar pm\utredningar - pm\gräfsnäs slottspark 2011.doc

36 Norconsult AB Theres Svensson gata 11 Box 8774, Göteborg , fax

ÖVERSIKTLIG INVENTERING

ÖVERSIKTLIG INVENTERING NATURCENTRUM AB NATURVÅRDSUTLÅTANDE ÖVERSIKTLIG INVENTERING OCH BEDÖMNING AV OMRÅDEN VÄRDEFULLA FÖR INSEKTER NORRA BORSTAHUSEN, LANDSKRONA KOMMUN 2011-09-14 Naturcentrum AB, 2011 Stenungsund: Strandtorget

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Rapport för: Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Jon Loman Rana Konsult jon@rana.se September 25, 2009 Syfte och metod I denna rapport redogörs för en inventering av grodor i östra delen av

Läs mer

Rädda Våneviks gammelskog!

Rädda Våneviks gammelskog! Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist

Läs mer

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Inventering Innehåll: 1 Sammanfattning 2-6 Bilder och korta beskrivningar 7 Rekommendationer och åtgärder Observerat djurliv 2008 (Per Nyström & Marika Stenberg,

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna 1 (8) Om dokumentet Enetjärn Natur AB Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredningen

Läs mer

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun PM 2015-03-10 1(5) Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun Uppdraget Att bedöma hur fågellivet påverkas av en exploatering av ett ca 15 ha stort område

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25 Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 Skötselplan för naturområden Säljan Detaljplan för Säljan 4:1, 20:1, Sätra 40:1, 41:1, 43:1 m.fl. i Sandviken, Sandvikens kommun, Gävleborgs län Skötselområde 2

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

Svamp, växt och djurarter knutna till grova ekar på Södertörn med omgivningar

Svamp, växt och djurarter knutna till grova ekar på Södertörn med omgivningar Svamp, växt och djurarter knutna till grova ekar på Södertörn med omgivningar Skalbaggar (Coleoptera) och Klokrypare (Pseudoscorpionidea) Inventeringsrapport Stanislav Snäll 1 (42) Titel: Svamp, växt och

Läs mer

Täby Galopp. PM gällande nuvarande plan och naturvärden. Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33

Täby Galopp. PM gällande nuvarande plan och naturvärden. Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33 2013-12-17 Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33 Täby Galopp PM gällande nuvarande plan och naturvärden 1. Bakgrund och frågeställning 2 2. Uppföljning

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

TRÄD OCH BUSKAR - Parkens stora träd

TRÄD OCH BUSKAR - Parkens stora träd TRÄD OCH BUSKAR - Parkens stora träd Här 6 Bergets nordsida. Kontrasten mellan vegetation finns flera arter av stora träd samt Robinia som inte är utanför respektive innanför hjorthägnet är stor inhemsk.

Läs mer

P r ä s t e r y d s v ä g e n A l i n g s å s

P r ä s t e r y d s v ä g e n A l i n g s å s I n v e n t e r i n g a v g r o d d j u r o c h a m f i b i e r P r ä s t e r y d s v ä g e n A l i n g s å s Mindre vattensalamander (Triturus vulgaris). Foto Örnborg Kyrkander Örnborg Kyrkander Biologi

Läs mer

Värdefulla miljöer som skapas av vattendrag på flodplan och exempel på intressanta arter i dessa miljöer

Värdefulla miljöer som skapas av vattendrag på flodplan och exempel på intressanta arter i dessa miljöer Värdefulla miljöer som skapas av vattendrag på flodplan och exempel på intressanta arter i dessa miljöer Peter Nolbrant 2010 02 26 Miljöerna sträcker sig ofta längs längre sträckor längs vattendragen och

Läs mer

Inventering av åkergroda i Göteborgs kommun

Inventering av åkergroda i Göteborgs kommun Inventering av åkergroda i Göteborgs kommun Rapport 2011:1 Inventering av åkergroda i Göteborgs kommun Park och naturförvaltningen December 2011 Inventering: Jörgen Arvidsson, Göteborgs Herpetologiska

Läs mer

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling

Läs mer

Våra nordiska smådjur

Våra nordiska smådjur SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Våra nordiska smådjur Åk4 - Åk6 Lektion på Lill-Skansen Innehåll Inledning... 1 Innan... 1 Notebook Smartboard... 1 Power Point... 1 Under lektionen.... 2 Efter lektionen...

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

Lustigkulle domänreservat

Lustigkulle domänreservat Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om

Läs mer

2015-03-30. Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm

2015-03-30. Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm 2015-03-30 Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm Remiss från Stockholms Naturskyddsförening och Söderorts Naturskyddsförening över förslag till detaljplan för område vid Fagersjövägen

Läs mer

Inventering av lavar, mossor och svampar

Inventering av lavar, mossor och svampar Inventering av lavar, mossor och svampar Bildtexter till omslaget Skuggblåslav hittades bara i området Malmarna. I den nordligaste delen av området hittades en riklig förekomst av den ovanligt förekommande

Läs mer

Inventering av skyddsvärda insekter och lavar i Bondbergets naturreservat, Jönköpings kommun, 2013

Inventering av skyddsvärda insekter och lavar i Bondbergets naturreservat, Jönköpings kommun, 2013 Inventering av skyddsvärda insekter och lavar i Bondbergets naturreservat, Jönköpings kommun, 2013 Niklas Johansson & Andreas Malmqvist Innehåll Inledning och syfte... 3 Områdesbeskrivning... 4 Tidigare

Läs mer

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Skogscentralen och Skogsforskningsinstitutet 2014 { 2 } Gå ut i skogen och kontrollera framför allt dina gamla granbestånd!

Läs mer

Utkast nr 3 Principer för skötsel av naturmark inom samfällighetens (Ringvide 1:113) område

Utkast nr 3 Principer för skötsel av naturmark inom samfällighetens (Ringvide 1:113) område 2015-06-12 v3 Sida 1(5) Lickershamns Styrelsen BEWA, PA Utkast nr 3 Principer för skötsel av naturmark inom samfällighetens (Ringvide 1:113) område 1 Styrelsens förslag till beslut att antas av stämman

Läs mer

Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor

Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor Vad är en naturvårdsbränning? En naturvårdsbränning är en planerad skogsbrand i ett avgränsat område. Syftet är att gynna och bibehålla höga naturvärden. Länsstyrelserna

Läs mer

Uppdrag och kompetens

Uppdrag och kompetens Inventeringar 2005 Inventering av ett tätortsnära naturområde m a p signalarter för Motala kommun. Inventering av en sumpskog m a p signalarter för Motala kommun. Fågelinventering: Standardrutt Älgaberget,

Läs mer

Bzzzz hur konstigt det än kan låta

Bzzzz hur konstigt det än kan låta Bzzzz hur konstigt det än kan låta Järva motorbana bidrar till att både viktiga sällsynta och utrotningshotade insekter och växter som annars skulle dö ut i området! Banområdet har under 1900-talet varit

Läs mer

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Munksjön-Rocksjön Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Rocksjön och Munksjön är två centralt belägna sjöar med goda fiskemöjligheter. Sjöarna tillhör de artrikaste i Jönköpings län och är kända för

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

9. Naturmiljöer och biologisk mångfald

9. Naturmiljöer och biologisk mångfald 9. Natur och gröna frågor kan ses ur flera perspektiv. Detta kapitel behandlar naturvärden utifrån perspektivet biologisk mångfald och förutsättningarna för denna. Naturvärden utifrån ett rekreativt perspektiv

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

Rödlistade vedskalbaggar i Skoklosters slottspark

Rödlistade vedskalbaggar i Skoklosters slottspark Rödlistade vedskalbaggar i Skoklosters slottspark MATS JONSELL Jonsell, M.: Rödlistade vedskalbaggar i Skoklosters slottspark. [Red listed saproxylic beetles in the park at Skokloster castle, Sweden.]

Läs mer

281. Blandlövhage vid Sånnarp. 284. Vårdträdmiljöer och ekhage vid Väggården

281. Blandlövhage vid Sånnarp. 284. Vårdträdmiljöer och ekhage vid Väggården 281. Blandlövhage vid Sånnarp Jäla 3 073 71 7,9 38 Blandlövhage av asp-björktyp Allmän beskrivning: Objektet ligger i norra änden av ett område som betas av nötkreatur. Resterande delar av betesmarken

Läs mer

EXKLUSIVT LIV I EKSKOGEN. Rapport från två inventeringar i Kalmars intressanta ekmiljöer 2011 och 2012

EXKLUSIVT LIV I EKSKOGEN. Rapport från två inventeringar i Kalmars intressanta ekmiljöer 2011 och 2012 EXKLUSIVT LIV I EKSKOGEN Rapport från två inventeringar i Kalmars intressanta ekmiljöer 2011 och 2012 VI SOM HAR GJORT DETTA ARBETE Inventeringen har finansierats genom statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt

Läs mer

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Syfte Syftet har varit att ta fram en strategi för hur biologisk mångfald och de ekosystemtjänster som mångfalden bidrar med, på landskapsnivå ska

Läs mer

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI Svensk standard för sinventering NVI Lättare att upphandla Lättare att granska Lättare att jämföra Lättare att sammanställa Bättre naturvård Vilka är med och tar fram standarden? Trafikverket har initierat

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Groddjursinventering vid Åsen, Munkedals kommun

Groddjursinventering vid Åsen, Munkedals kommun Groddjursinventering vid Åsen, Munkedals kommun Beställare: Rapportdatum: 2012-05-31 Rapporten citeras: Projektledare: Inventering: Rapportförfattare: Foton: Kvalitetsgranskning: Övriga medverkande: Omslagsfoto:

Läs mer

Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun

Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun Rapport 2014-06-13 Uppdragstagare: Tomelillavägen 456-72 275 92 Sjöbo Tel 0416-151 20 rune.gerell@sjobo.nu

Läs mer

RAPPORT 2007/7 INVENTERING AV NÅGRA LINDLEVANDE SKALBAGGAR I STOCKHOLMS OCH UPPSALA LÄN 2006. Pär Eriksson

RAPPORT 2007/7 INVENTERING AV NÅGRA LINDLEVANDE SKALBAGGAR I STOCKHOLMS OCH UPPSALA LÄN 2006. Pär Eriksson RAPPORT 2007/7 INVENTERING AV NÅGRA LINDLEVANDE SKALBAGGAR I STOCKHOLMS OCH UPPSALA LÄN 2006 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO Författaren PRODUKTION OCH LAYOUT Upplandsstiftelsen KONTAKT UPPLANDSSTIFTELSEN

Läs mer

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 a n t i k v a r i s k k o n t r o l l, e f t e r u n d e r s ö k n i n g Stina Tegnhed Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 Halland, Skällinge socken, Skällinge 16:1. 2014 Skällinge

Läs mer

Invigning av naturreservaten. Vedåsa och Marsholm. 9 September 2012. Kl 9-15

Invigning av naturreservaten. Vedåsa och Marsholm. 9 September 2012. Kl 9-15 Invigning av naturreservaten Vedåsa och Marsholm Samling Vedåsaguidning, Parkering 9 September 2012 Marsholms gård, Parkering Vägbeskrivning: Från väg 124 mellan Liatorp och Ljungby, sväng söderut mot

Läs mer

Naturreservatet Magnehult domänreservat

Naturreservatet Magnehult domänreservat Naturreservatet Magnehult domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR MAGNEHULT DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras

Läs mer

Mer än en golfbana. - ta tillvara banans natur- och kulturvärden. Vattenriket i fokus 2012:02 ISSN 1653-9338

Mer än en golfbana. - ta tillvara banans natur- och kulturvärden. Vattenriket i fokus 2012:02 ISSN 1653-9338 Mer än en golfbana - ta tillvara banans natur- och kulturvärden Vattenriket i fokus 2012:02 ISSN 1653-9338 Introduktion För många golfspelare är naturupplevelsen lika viktig som själva spelet. Golfbanor

Läs mer

Inventering av fladdermöss vid Borgstena, Borås kommun (Västra Götalands län), inför ansökan om vindkraftsutbyggnad

Inventering av fladdermöss vid Borgstena, Borås kommun (Västra Götalands län), inför ansökan om vindkraftsutbyggnad 1 Inventering av fladdermöss vid Borgstena, Borås kommun (Västra Götalands län), inför ansökan om vindkraftsutbyggnad Till Eolus Vind AB Box 26 447 21 Vårgårda Projektör Vanja Larsson (vanja.larsson(at)eolusvind.com)

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Bedömningsobjekt: Detaljplan för Slåtta industriområde - del av Alfta

Läs mer

Inventering av lavar, tickor och vedlevande skalbaggar

Inventering av lavar, tickor och vedlevande skalbaggar Meddelande 2005:05 EKSJÖ Naturskyddsförening Inventering av lavar, tickor och vedlevande skalbaggar EKSJÖ Naturskyddsförening Inventering av lavar, tickor och vedlevande skalbaggar Meddelande nr 2005:5

Läs mer

Områdesbeskrivningar Nyckelbiotoper Jönköping - Etapp 4

Områdesbeskrivningar Nyckelbiotoper Jönköping - Etapp 4 Områdesbeskrivningar Nyckelbiotoper Jönköping - Etapp 4 Huskvarnabergen 1 Huskvarnabergens NR södra branten Nyckelbiotop kl 1 Området består av ekdominerad skog i kraftig sluttning och i bergbranter. Längst

Läs mer

Biologisk mångfald på våra motorbanor

Biologisk mångfald på våra motorbanor Biologisk mångfald på våra motorbanor 1 av 27 Motorsportens miljöutmaningar Förbunden vill tillsammans bidra till en hållbar utveckling för nuvarande och kommande generationer. Idrottsrörelsen är en stor

Läs mer

Barnens naturpark Folkparken i Lund

Barnens naturpark Folkparken i Lund Barnens naturpark Folkparken i Lund Projektet syftar till att presentera en handlingsplan för att utveckla Folkparken i Lund till en Barnens naturpark. Det innebär att föreslå metodik och motiveringar

Läs mer

INVENTERING AV GRODDJUR KUNGSBACKA GOLFKLUBB HAMRA, SÄRÖ

INVENTERING AV GRODDJUR KUNGSBACKA GOLFKLUBB HAMRA, SÄRÖ INVENTERING AV GRODDJUR KUNGSBACKA GOLFKLUBB HAMRA, SÄRÖ INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...1 METOD...1 ARBETSBESKRIVNINGAR...1 RESULTAT...3 HÄNSYN OCH SKÖTSELINFORMATION...5 OBSERVERADE ARTER...6 LITEN

Läs mer

Inventering av amfibier

Inventering av amfibier Inventering av amfibier 2001 gjordes en inventering av groddjur på Kvarnby golfklubb. De arter som påträffades var ätlig groda samt rom och vuxna djur av åkergroda, vanlig groda och vanlig padda. 2012

Läs mer

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Sundsvall 2012-03-13 Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Bengt Gunnar Jonsson Mittuniversitetet, Sundsvall Skurken Mittuniversitetet i projektet Utveckling av feromon för dubbelögad bastborre

Läs mer

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet

Läs mer

Grod- & kräldjursinventering i Skellefteå kommun 2001

Grod- & kräldjursinventering i Skellefteå kommun 2001 Grod- & kräldjursinventering i Skellefteå kommun 2001 Åsa Isaksson Bygg- & miljökontoret Skellefteå kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1.1 Inledning 1. 1.1 Arternas situation i Skellefteå kommun 1. 1.2 Groddjur

Läs mer

Grön Flagg 2006-2007

Grön Flagg 2006-2007 Grön Flagg 2006-2007 Utvärdering av Förskolan Spargrisens arbetat med Grön Flagg. Inledning Under läsåret 06-07 hade vi valt att fortsätt Grön Flagg- och miljö arbetet med tema Skogen. Skogen/skogarna

Läs mer

Naturvärdesinventering i skog och strand kring Råstasjön. Underlag till planering av ny bebyggelse

Naturvärdesinventering i skog och strand kring Råstasjön. Underlag till planering av ny bebyggelse Naturvärdesinventering i skog och strand kring Råstasjön Underlag till planering av ny bebyggelse Innehåll Sammanfattning 3 Planprocessen 4 Uppdraget 6 Metod naturvärdesinventering NVI 7 Övergripande beskrivning

Läs mer

Naturvärdesinventering (NVI) i del av programområdet för Barkarbystaden

Naturvärdesinventering (NVI) i del av programområdet för Barkarbystaden Naturvärdesinventering (NVI) i del av programområdet för Barkarbystaden Bilaga 3 Naturvärdesobjekt och landskapsobjekt Beställare: Järfälla kommun Kontaktperson: Jenny Ångman, miljöplanerare, 08-580 289

Läs mer

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010 Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010 Spetsiga målarmusslor vid Sjömellet Inventeringen utförd av: F:a Helena Sundström Herngren

Läs mer

Åtgärdsprogram för hotade arter

Åtgärdsprogram för hotade arter Åtgärdsprogram för hotade arter Samhälle i förändring Cirka fem procent av Sveriges djur- och växtarter är idag hotade och riskerar att försvinna om inget görs. Främsta orsaken till att så många arter

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Samrådsyttrande från Stockholms Naturskyddsförening och Söderorts Naturskyddsförening över naturreservat Kyrkhamn

Samrådsyttrande från Stockholms Naturskyddsförening och Söderorts Naturskyddsförening över naturreservat Kyrkhamn Samrådsyttrande från Stockholms Naturskyddsförening och Söderorts Naturskyddsförening över naturreservat Kyrkhamn Diarienr. 2013-06332-55 2014-08-29 Söderorts Naturskyddsförening och Stockholms Naturskyddsförening

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

PRESSMEDDELANDE 1 (5)

PRESSMEDDELANDE 1 (5) PRESSMEDDELANDE 1 (5) Positivt för rödspoven på Öland Den vackra, karakteristiska rödspoven har blivit en symbol för arbetet med att förbättra livsmiljöer för vadarfåglarna på Öland. För några år sedan

Läs mer

Vuxen 1. Barn 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga. X. Den kan simma. 2. Den kan gräva

Vuxen 1. Barn 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga. X. Den kan simma. 2. Den kan gräva Vuxen 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga X. Den kan simma 2. Den kan gräva Barn 1. Fladdermusen flyger på natten, men vad äter den? 1. Den suger blod från människor X. Sorkar och möss

Läs mer

Bild 1. Rättviksheden domineras av tallhed på mer eller mindre kalkrik sedimentmark. Här och där finns inslag av något äldre tallar.

Bild 1. Rättviksheden domineras av tallhed på mer eller mindre kalkrik sedimentmark. Här och där finns inslag av något äldre tallar. Bild 1. Rättviksheden domineras av tallhed på mer eller mindre kalkrik sedimentmark. Här och där finns inslag av något äldre tallar. Foto: Lennart Bratt Bild 2. Tjocka mattor av ris, mossa eller lav breder

Läs mer

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs

Läs mer

Inventering av stor vattensalamander och strandpadda i Lysekils kommun Svante Hultengren, Per Ingvarsson & Claes Andrén 2011

Inventering av stor vattensalamander och strandpadda i Lysekils kommun Svante Hultengren, Per Ingvarsson & Claes Andrén 2011 Inventering av stor vattensalamander och strandpadda i Lysekils kommun Svante Hultengren, Per Ingvarsson & Claes Andrén Naturcentrum AB Naturinventeringar Naturcentrum AB, Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund

Läs mer

Restaureringsplan för alléer på kommunal mark Allé och ekdunge vid esplanaden i Borensberg. Motala kommun 2012-07-18

Restaureringsplan för alléer på kommunal mark Allé och ekdunge vid esplanaden i Borensberg. Motala kommun 2012-07-18 Restaureringsplan för alléer på kommunal mark Allé och ekdunge vid esplanaden i Borensberg Motala kommun 2012-07-18 1. Inledning... 2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Alléer i Motala befintlig kunskap... 3 1.3 Brister

Läs mer

Ett par mykorrhizasvampar och de stora sammanhangen i skogen Anders Janols, mykologiska föreningen Skogsriskan

Ett par mykorrhizasvampar och de stora sammanhangen i skogen Anders Janols, mykologiska föreningen Skogsriskan Ett par mykorrhizasvampar och de stora sammanhangen i skogen Anders Janols, mykologiska föreningen Skogsriskan Bild 1 och 2: Mykorrhizasvampen Nordvaxskivling som inte påträffats i södra halvan av Dalarna

Läs mer

Naturvårdsbiologiska urvalskriterier

Naturvårdsbiologiska urvalskriterier Naturvårdsbiologiska urvalskriterier 2010 Kriterier Urvalskriterier För mångfalden viktiga livsmiljöer (klass I-III) Livsmiljöer där mångfalden utvecklas behöver ofta naturvård eller restaurering Kompletterande

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Vård av habitaten för Nagu sandstränders hotade insektarter

Vård av habitaten för Nagu sandstränders hotade insektarter Vård av habitaten för Nagu sandstränders hotade insektarter Den extremt hotade strandärtmotten på ett Strandvialblad i Sandö. Sandstränderna i området är insekternas habitat I Skärgårdshavet bl.a. på Sandö

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

Bland ekar och arter

Bland ekar och arter 1 Bland ekar och arter NYHETSBREV NR 6 (maj 2009) från projektet "Biologisk mångfald, biobränsle, och skötsel av igenväxande lövskogar med ek" (kortnamn Ekprojektet ) vid Göteborgs Universitet, med start

Läs mer

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre.

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. Färdig gräsmatta - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. - Ett normalt år kan man börja rulla ut gräs från mitten av maj och hålla på fram

Läs mer

Inventering och bedömning av naturvärden

Inventering och bedömning av naturvärden Inventering och bedömning av naturvärden Utgångspunkten för arbetet har varit att översiktligt beskriva befi ntlig naturmark och identifi era särskilda upplevelsevärden som underlag för lokalisering av

Läs mer

Naturinventering och naturvärdesbedömning av Bollebygds kommuns skogar

Naturinventering och naturvärdesbedömning av Bollebygds kommuns skogar Naturinventering och naturvärdesbedömning av Bollebygds kommuns skogar 2006 Omslagsbilder: Lunglav (uppe till vänster), havstulpanlav (uppe till höger), kattfotslav (nere till vänster) och hållav (nere

Läs mer

Angarnssjöängen är känd som länets främsta fågelsjö. Totalt har 230 arter observerats

Angarnssjöängen är känd som länets främsta fågelsjö. Totalt har 230 arter observerats 6:1 6. Naturvård 6.1 Långsiktigt hållbar utveckling Kartlägga och bevara skogar av högsta naturvärde, främst vissa äldre naturskogar, ädellövskogar och sumpskogar Bevara värdefulla våtmarker Bevara odikade

Läs mer

Partille, Hossaberget i Öjersjö Översiktlig geoteknisk utredning: PM till underlag för detaljplan

Partille, Hossaberget i Öjersjö Översiktlig geoteknisk utredning: PM till underlag för detaljplan 2 (11) Beställare: Partille kommun 433 82 PARTILLE Beställarens representant: Erica von Geijer Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg HannaSofie Pedersen Araz Ismail

Läs mer

Ringstad mo. Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland. Särskild arkeologisk utredning, etapp 2

Ringstad mo. Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland. Särskild arkeologisk utredning, etapp 2 Ringstad mo Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland Särskild arkeologisk utredning, etapp 2 Rapporter från Arkeologikonsult 2008:2187 Linda Lindwall 1 Kartor ur allmänt kartmaterial:

Läs mer

Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011.

Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011. Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011. Mattias Lif På uppdrag av markägaren Swedavia AB och Länsstyrelsen

Läs mer

Inventering av småfruktigt blågryn Gregorella humida och blågryn Moelleropsis nebulosa kring Barnarp i Jönköpings kommun

Inventering av småfruktigt blågryn Gregorella humida och blågryn Moelleropsis nebulosa kring Barnarp i Jönköpings kommun Inventering av småfruktigt blågryn Gregorella humida och blågryn Moelleropsis nebulosa kring Barnarp i Jönköpings kommun Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Begreppet rödlistad... 3

Läs mer

Naturvärdesinventering vid Fagerslätt, Huskvarna

Naturvärdesinventering vid Fagerslätt, Huskvarna Naturvärdesinventering vid Fagerslätt, Huskvarna Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Allmän beskrivning av naturmiljön... 3 Metodik och avgränsning... 3 Begreppet rödlistad art och naturvårdsart...

Läs mer

Solskyddsfaktorer. Sju tips för säkrare lekplatser och friskare barn

Solskyddsfaktorer. Sju tips för säkrare lekplatser och friskare barn Solskyddsfaktorer Sju tips för säkrare lekplatser och friskare barn Vad har träd och buskar med cancer att göra? Hudcancer är idag den vanligaste cancerformen i Sverige. Medan dödssiffrorna minskar för

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Vattrudan, Hallstavik, Norrtälje kommun

Vattrudan, Hallstavik, Norrtälje kommun Detaljplaneunderlag Vattrudan, Hallstavik, Norrtälje kommun Detaljplan för verksamhetsområde söder om västra infarten PM Mark och vatten Stockholm 2010-10-05 Beställare: Norrtälje kommun Projektbeteckning:

Läs mer

Dagvattenutredning till detaljplan för del av Gallhålan 1:4 m.fl. Preliminärhandling 2008-02-05

Dagvattenutredning till detaljplan för del av Gallhålan 1:4 m.fl. Preliminärhandling 2008-02-05 Dagvattenutredning till detaljplan för del av Gallhålan 1:4 m.fl. Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare HÄRRYDA KOMMUN BOX 20 43521 MÖLNLYCKE Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Åsa Malmäng

Läs mer

Kulturreservatet Gräfsnäs slottspark. Skötselplan. Beslut KF 2010-06-16, 112

Kulturreservatet Gräfsnäs slottspark. Skötselplan. Beslut KF 2010-06-16, 112 Kulturreservatet Gräfsnäs slottspark plan Beslut KF 2010-06-16, 112 Foto framsida: Stellan Andersson, Alingsås kommun plan 2010-06-16 Beställare: Konsult: ALINGSÅS KOMMUN, 44181 ALINGSÅS Norconsult AB,

Läs mer

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Församling: Djurö, Möja och Nämdö Kommun: Värmdö Inventeringstidpunkt 2015-01-05 Planen avser tiden 2015-01-05-2025-01-05 Framskriven t.o.m.

Läs mer

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske

Läs mer

Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Strömstads kommun

Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Strömstads kommun STRÖMSTADS KOMMUN Miljö- och byggförvaltningen Skrivelse 2014-09-09 1 (5) Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Bakgrund Efter önskemål från miljöplanerare Anna Wallblom har

Läs mer

Potamogetonfloran i Hedemora

Potamogetonfloran i Hedemora Potamogetonfloran i Hedemora Håkan Persson Inledning Hedemora kommun består av socknarna Hedemora, Garpenberg och Husby. Kommunen kan väl sägas vara ett av de rikaste områdena i Dalarna när det gäller

Läs mer

Bildande av Trolleflods naturreservat i Motala kommun. Naturreservatets namn ska vara Trolleflods naturreservat.

Bildande av Trolleflods naturreservat i Motala kommun. Naturreservatets namn ska vara Trolleflods naturreservat. LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND BESLUT 2002-04-26 1(5) 0511-12899-01 0583-217 dk Naturvårdsverket Bildande av Trolleflods naturreservat i Motala kommun Länsstyrelsens beslut Länsstyrelsen beslutar med stöd

Läs mer

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Utarbetad av Bernt Arvidsson för Svenska Skogsplantor AB Hybridasp och poppel kräver intensiv skötsel, men erbjuder också

Läs mer

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Väddsandbi Foto Niklas Johansson Arbetssätt Arbetet ska ske i samverkan med andra regionala aktörer. Mål att ta fram en strategi för hur biologisk

Läs mer