Inventering av ihåliga träd i Lunds stadspark

Transkript

1 Inventering av ihåliga träd i Lunds stadspark Andreas Malmqvist Naturcentrum AB 2004

2 Inventering av hålträd i Lunds stadspark Andreas Malmqvist Naturcentrum AB 2004 Lunds stadspark har av regeringen föreslagits som Natura 2000-område. Natura 2000 är ett europeiskt nätverk av ekologiskt värdefulla naturområden. Nätverket ska både innehålla såväl utpekade naturtyper som arter. Dessa finns listade i EU:s habitatdirektiv och fågeldirektiv. Syftet med nätverket är att naturtyperna och arter ska uppnå gynnsam bevarandestatus (Cederberg & Löfroth 2000). Till grund för utpekandet av Lunds stadspark som Natura område ligger förekomsten av den sällsynta hålträdsklokryparen Anthrenochernes stellae en art som är upptagen i habitatdirektivets annex 2. Den förekommer i ihåliga träd och då vanligen i anslutning till fågelbon (Cederberg & Löfroth 2000). I Lunds stadspark är den funnen i en ihålig hästkastanj (träd 39 Bilaga 1 och 2) med mulm (Andersson 1999). Som underlag till det fortsatta arbetet med Natura 2000-området i Lunds stadspark har jag, på uppdrag av Lunds kommun (Anders Olsson, Park- och naturkontoret), inventerat förekomsten av ihåliga träd. Ihåliga träd är mycket skyddsvärda eftersom många i dag hotade organismer, främst insekter, är knutna till just denna miljö. I samband med att ihåliga träd blir allt ovanligare i våra skogar har parker med gamla ihåliga träd kommit att utgör en allt viktigare biotop. Detta gäller även för ett stort antal arter som vi normalt förknippar med urskogsliknande miljöer och miljöer med gamla träd i odlingslandskapet. Parkerna i Lund har tidigare uppmärksammats för sitt höga naturvärde för arter beroende av de gamla och ofta ihåliga träden (bl. a. Sörensson 1993, 1996, Andersson 1999 ). Andersson (1999) anger från Lunds stadspark tio rödlistade insekter samt hålträdsklokryparen Anthrenochernes stellae (Tab. 1). De är alla, med knäpparen Ampedus nigroflavus undantagen, starkt beroende av håligheter eller savflöden. Flera av arterna är mycket sällsynta och har en snäv utbredning i Sverige (Gärdenfors 2000). Förutom dessa finns med största sannolikhet fler rödlistade arter knutna till dessa substrat att upptäcka i parken. Tab. 1. Rödlistade arter funna i eller i anslutning till ihåliga eller savande träd i Lunds stadspark (enligt Andersson 1999). Hotkategori enligt Gärdenfors (2000). Art Hot Ampedus nigroflavus (orange rödrock) NT Anthrenochernes stellae (hålträdsklokrypare) VU Aulacigaster leucopeza (almsavfluga) NT Mallota cimbiciformis (bilik ullblomfluga) VU Microperiscelis annulata (mattryggad savfluga) NT Myolepta dubia (liten röthålsblomfluga) VU Periscelis nigra (glansryggad savfluga) EN Systenus leucurus (vitstjärtad mulmstyltfluga) VU Systenus pallipes (trångribbad mulmstyltfluga) NT Xylomya maculata (gulbrokig barkfluga) EN Xylota xanthocnema (gulbent träblomfluga) VU Hålträdsklokrypare Anthrenochernes stellae 1

3 Metod Det inventerade området utgörs av stadsparken och observatorieparken (Bilaga 1). Eftersom det inte utan fördjupade undersökningar går att bedöma om ett ihåligt träd hyser hålträdsklokryparen eller om trädet uppfyller de krav som hålträdsklokryparen ställer har samtliga ihåliga träd inventerats. Träd med små skador som inte utgör någon tydlig hålighet ingår inte i undersökningen. Annars ingår både träd med såväl naturligt bildade håligheter som träd med hackspettshål. Området undersöktes vid två tillfällen i januari De ihåliga träden prickades in på karta och trädslag noterades. Med tanke på att inventeringen genomfördes i januari finns det en liten risk att något av träden blivit felaktigt artbestämt. En översiktlig bedömning gjordes också av förekomsten av unga träd för att kunna säga något om de framtida förutsättningarna i stadsparken. Resultat och diskussion Totalt noterades 52 ihåliga träd av flera olika trädslag (Bilaga 1). Flest hålträd noterades utmed allén som följer Högevall, från Mejeriet i söder till norra delen av Högevallsbadet i norr (Bilaga 2). Hästkastanj dominerade bland hålträden (Fig. 1). Det har också visat sig vara ett mycket värdefullt trädslag för hålträdslevande insekter i Lunds parker (Andersson 1999). Fig. 1. Hålträdens fördelning mellan olika trädslag i Lunds stadspark Det inventerade området är 13,8 ha stort och då utgörs en betydande andel av ej trädbevuxna ytor som gräsmattor eller byggnader. Tätheten av hålträd får anses som god med 3,8 hålträd/ha. En hålträdsinventering av 13 ädellövsdominerade reservat och extensivt skötta skogar i Kronobergs län (Hedin 1996) visade på i genomsnitt 3,2 hålträd/ha. Detta visar på den höga kvalité som Lunds stadspark och troligen flera andra parker håller i fråga om substrattäthet för hålträdslevande arter. 2

4 I parken är träd från alla åldersklasser väl representerade. Möjligen är öppet stående träd i åldern år något underrepresenterade. De senaste åren har ett flertal unga träd planterats. De är spridda i parken men står kanske framför allt i de öppna partierna i sydväst och norr. Situationen för framtida gammelträd ser vid en översiktligt genomgång tämligen bra ut. För att kunna göra en bättre bedömning krävs en inventering av olika åldersklasser. Generellt är det dock viktigt att kommunen bevarar gamla och ihåliga träd och att man även fortsättningsvis ser till att plantera nya träd som efterföljare till dagens gamla och ihåliga träd. För att gynna de hålträdslevande arterna bör nyplantering främst ske med trädslag som lätt bildar håligheter. Exempel på sådana är hästkastanj, lind, ask, alm och tysklönn. Referenser Andersson, H Rödlistade eller sällsynta evertebrater knutna till ihåliga, murkna eller savande träd samt trädsvampar i Lunds stad. Ent. Tidskr. 120: Gärdenfors, U. (red.) Rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Hedin, J Habitat availatbility or forest continuity as governing factor of the distribution av hole-dependent wood beetles (Coleoptera). Examensarbete, Ekologiska inst. Zooekologi, Lunds Universitet, Lund. Sörensson, M Mallota cimbiciformis (Fallén) återfunnen i Lund (Dipt. Syrphidae). FaZett 6: Sörensson, M Sydsvenska kortvingar (Coleoptera: Taphylinidae) ur ett naturvårdsperspektiv: 1. Quedius truncicola. Ent. Tidskr. 117:

5 Bilaga 1 Hålträd i Lunds stadspark. Trädnumren återfinns även på kartan (Bilaga 2). Mulmtillgången bedöms i två klasser 1: < 0,5 liter och 2: > 0,5 liter. Observera att bedömningen av mulmmängd är en grov uppskattning från fältarbetet. Träd Trädslag Mulmtillgång Träd Trädslag Mulmtillgång 1 Tysklönn 2 27 Lind 2 2 Hästkastanj 2 28 Ask 1 3 Ask 2 29 Lind 2 4 Hästkastanj 2 30 Tysklönn 2 5 Lönn 2 31 Hästkastanj 1 6 Ask 2 32 Hästkastanj 2 7 Hästkastanj 2 33 Hästkastanj 2 8 Ask 2 34 Hästkastanj 1 9 Ask 2 35 Hästkastanj 1 10 Hästkastanj 2 36 Lönn 2 11 Lind 1 37 Ask 2 12 Lind 2 38 Platan 1 13 Tysklönn 2 39 Tysklönn 2 14 Alm 2 40 Tysklönn 2 15 Hästkastanj 1 41 Bok 2 16 Lind 2 42 Hästkastanj 2 17 Alm 2 43 Lind 2 18 Alm 1 44 Hästkastanj 2 19 Hästkastanj 2 45 Platan 2 20 Lönn 2 46 Lind 2 21 Bok 2 47 Lind 2 22 Hästkastanj 1 48 Lönn 1 23 Hästkastanj 2 49 Alm 1 24 Hästkastanj 2 50 Hästkastanj 2 25 Lind 2 51 Lönn 2 26 Pil 2 52 Lönn 1 4

6 Bilaga 2 Hålträd i Lunds stadspark Teckenförklaring Träd Hålträd med trädnummer Inventerat område