Vedlevande insekter på sälg i Eklandskapet, Linköpings kommun, 2004

Transkript

1 Vedlevande insekter på sälg i Eklandskapet, Linköpings kommun, 2004

2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 3 ALLMÄN BESKRIVNING AV OMRÅDENA... 4 TINNERÖ EKLANDSKAP... 4 EKÖ... 4 SKÄLSTORP... 4 SVARTMÅLA... 4 GUNNARSBO... 5 SÄLG... 5 METODER... 6 RESULTAT... 7 DISKUSSION... 9 KÄLLOR BILAGOR Beställare: Eklandskapsfonden och Linköpings kommun Kontaktpersoner: Anders Jörneskog och Gunnar Ölfvingsson Projektledare Calluna: Håkan Ignell Inventering: Håkan Andersson (fältarbete, rapport, artbestämning). Gunnar Sjödin (kompletterande artbestämning). Internt projektnummer Calluna: B35Vedskalbaggar Eklandskapsfonden 2004 Kontaktperson för denna rapport: Håkan Andersson hakan.andersson@calluna.se Datum rapport: Alla bilder författaren, om inte annat anges Bild framsidan: Den sällsynta kortvingen Euryusa optabilis, som påträffades vid denna inventering. Bild: Kenneth Bengtsson

3 Sammanfattning I januari 2004 sökte Calluna pengar från Eklandskapsfonden för att med hjälp av fönsterfällor inventera vedlevande insekter i anslutning till gamla sälgar i Eklandskapet söder om Linköpng. Linköpings kommun gick in med en lika stor summa pengar och detta gav sammanlagt en inventeringsinsats på 13 gamla sälgar på fem lokaler i Eklandskapet: Tinnerö eklandskapet, Ekö, Skälstorp, Svartmåla och Gunnarsbo. Inventeringen genomfördes med sammanlagt 13 fönsterfällor, två mulmfallfällor och två tickfallfällor. Inventeringen gav sju rödlistade arter, enligt aktuell rödlista (ArtDatabanken 2015). Det märkvärdigaste fyndet var kortvingen Euryusa optabilis, en art med få fynd i Sverige. Denna art är rödlistad i kategorin Sårbar (VU). Ytterligare sex arter är rödlistade i kategorin Nära hotad (NT): fjädervingen Ptenidium gressneri, svartvingad svampbagge Leiestes seminiger, fyrfläckad vedsvampbagge Mycetophagus quadriguttatus, rödhalsad vedsvampbagge Mycetophagus fulvicollis, svartbaggen Uloma rufa och hålträdsklokrypare Anthrenochernes stellae. Förutom dessa noterades 25 arter som tidigare varit rödlistade. De flesta av dessa 25 arter är mer eller mindre ovanliga och har naturvårdsintresse. Bakgrund I januari 2004 sökte Calluna pengar från Eklandskapsfonden för att med hjälp av fönsterfällor inventera vedlevande insekter i anslutning till gamla sälgar i Eklandskapet söder om Linköpng. Detta räckte för en inventeringsinsats på sju fönsterfällor. Linköpings kommun gick in med en lika stor summa pengar för en inventering i Tinnerö eklandskap vilket gjorde att ytterligare sex fönsterfällor kunde sättas upp. Dessa fällor kompletterades med sammanlagt fyra mulmfall- och tickfallfällor. Finansieringen för inventeringen är alltså fördelad lika mellan Eklandskapsfonden och Linköpings kommun. Intresset för att inventera vedlevande insekter har stadigt ökat de senaste decennierna. När fönsterfällor började användas på allvar under 1990-talet gav detta snabbt en ny bild av insektsfaunan på olika platser. Arter som troddes vara mycket sällsynta visade sig vanligare men hade en sådan biologi att de var svåra att hitta med mer traditionella insamlingsmetoder. Andra arter har fortsatt visat sig vara sällsynta i ordets rätta betydelse. Inventeringar av olika slag, med mer traditionella insamlingsmetoder eller fönsterfällor eller andra typer av fällor, har främst skett på lokaler där man kunnat förvänta sig förekomst av ovanliga arter. Många inventeringar har skett i miljöer med gamla ekar och med tiden har detta givit en relativt bra bild av vilka arter som kan dyka upp i den typen av miljöer i olika delar av landet. Vissa trädslag har dock i något 3

4 mindre omfattning intresserat inventerande entomologer och hit hör sälg. Detta var den främsta anledningen till att inventeringar av triviallövträd i Tinnerö eklandslap började med sälg. De främsta syftet med inventeringen var alltså att få en uppfattning om vilka skalbaggar som rör sig kring gamla sälgar i Eklandskapet i Linköpings kommun. En annan intressant fråga är i vilken omfattning triviallövträd kan spela en roll för arter som främst är knutna till ek, och att dessa trädslag i sådana fall kan spela en viktig roll i bevarandearbetet för sådana arter. Allmän beskrivning av områdena Tinnerö eklandskap Tinnerö eklandskap är ett ganska stort, heterogent område med ekhagar, löv-, blandoch barrskogar men också naturbetesmarker och vallar. Den värdefullaste naturtypen är ekhagar med gamla träd, vilka hyser en mycket lång rad naturvårdsintressanta arter, bland annat insekter, lavar och svampar. Även bestånd av asp och gran har höga naturvärden, liksom försumpade björkbestånd. Gamla sälgar förekommer spritt och oftast enstaka i landskapet, och detta förhållande gäller också för Tinnerö eklandskap. Sex fönsterfällor sattes upp i sälgar spridda i Tinnerö. Två av sälgarna växte dock nära varandra i en fårbetad ekhage i den norra delen av Tinnerö. Alla sälgarna växte solexponerat eller i halvskugga. Ekö Lokalen Ekö består av bara en, grov, flerstammig, ihålig sälg som växer i ett nordvänt skogsbryn ut mot en åker, och i anslutning till en liten våtmark. Dominerande naturtyp är barrskog med ett litet lövinslag. I detta träd sattes en fönsterfälla och två mulmfallfällor upp. Skälstorp Även Skälstorp består av en enda sälg som står i en betad ekhage ca 1 km sydost om gården Skälstorp, mellan Hovetorp och Bjärka-Säby. Sälgen växte solexponerat i anslutning till en stor myrstack. Svartmåla Fällorna i Svartmåla sattes upp på två platser. En fälla sattes upp i en sälg som växte i en sluten ädellövrik lövskog i anslutning till stugbyn, inte så långt från småbåtshamnen. Detta område är nyckelbiotop (lövskogslund, ärendebeteckning N , enligt Skogsstyrelsens Skogens pärlor). Två fönsterfällor och två tickfallfällor sattes upp i en fuktig lövskog med mindre gläntor, norr om stugbyn men 4

5 på Kögenäs marker. Gunnarsbo De två fönsterfällorna sattes upp i ganska sluten ädellövrik lövskog som bitvis var ganska fuktig. Detta område är nyckelbiotop (lövnaturskog, ärendebeteckning N , enligt Skogsstyrelsens Skogens pärlor). Sälg Sälg Salix caprea är en av omkring 25 arter vilda videväxter (Salicaceae) i Sverige. De flesta arterna hör till släktet Salix där sälgen, tillsammans med en handfull pilarter är de enda som kan bli trädformiga. Övriga Salix-arter är buskar eller ris. Till familjen Salicaceae räknas numera också släktet Populus, popplar, dit bland annat asp hör. Sälgen är ett ljusälskande pionjärträd som inte förmår gro i slutna skogsbestånd. Typiska växtplatser är därför öppna eller halvöppna marker, till exempel sand- och grustäkter, åkerkanter och betesmarker. Ibland kan man stöta på grova sälgar i sluten skog och man kan då säkert säga att dessa marker var öppna då sälgplantan grodde. Tack vare sälgens goda förmåga att skjuta rotskott kan en trädindivid bli mycket gammal, åtminstone i teorin många hundra år, men enskilda stammar blir sällan äldre än 100 år. Sälgveden är lös, lätt och mjuk. Sälg är ganska känslig för starka vindar och knäcks lätt. Detta innebär att det kontinuerligt bildas död ved i en sälg och detta är en värdefull egenskap ur de vedlevande insekternas perspektiv. I ett område där det finns gott om sälg finns i allmänhet också gott om död ved. Sälgar blir sällan riktigt grova men rejäla sälgar förekommer. Den kanske grövsta sälgen i Sverige växer vid gården Antila i Nyskoga, Värmland, och har en stamomkrets på 6,4 m (Österman 2001). Hos riktigt grova träd är det inte ovanligt med mulmfyllda, större eller mindre håligheter. Eftersom veden är mjuk utnyttjas sälgstammar ganska ofta av bobyggande hackspettar. I vår svenska fauna finns några vedlevande insektsarter som har sälg och andra videarter som det viktigaste substratet för larvutvecklingen. Hit hör bland annat den praktfulla myskbocken Aromia moschata vars larvutveckling sker i grova, levande sälgar. Eftersom hackspettar brukar vara mycket ivriga i sin jakt på myskbockens larver brukar det vara lätt att hitta sälgar där det finns larver av myskbock. Sälgen är särskilt värdefull för våraktiva insekter eftersom sälgens rika blomning på våren ofta är den första stora blomresursen. För övervintrande humledrottningar är sälgens hanblommor mycket viktiga för att drottningarna ska komma igång ordentligt med sina samhällen. Många solitärbin är helt knutna till sälg och andra videarter, till exempel sälgsandbi Andrena vaga. 5

6 Metoder Vid inventeringsarbetet användes fönsterfällor. En fönsterfälla fångar flygande insekter och placeras oftast i anslutning till intressanta substrat på träd. Exempel på intressanta substrat är t.ex. håligheter, död ved, savflöden eller svampfruktkroppar. Fönsterfällan består av en polykarbonatglasskiva och en aluminiumvanna som med hjälp av snöre hängs upp i trädet. De flygande insekterna krockar med det genomskinliga glaset och faller ned i vannan som innehåller en konserverande lösning av vatten och glykol. Bild 1. Fönsterfälla. En käpp har spikats fast mellan två träd, en ek och en asphögstubbe. Under käppen hänger en skiva av genomskinligt plexiglas och under denna en bakform av aluminium. I bakformen finns en blandning av glykol och vatten. Flygande insekter krockar med glasskivan och hamnar i vätskeblandningen. Glykolen har konserverande verkan vilket gör att fällan kan hänga ute i ca en månad innan den behöver tömmas. Fönsterfällorna kompletterades med några få mulmfallfällor (Ekö) och tickfallfällor (Svartmåla). Mulmfallfällor placeras i ihåliga träd och fångar främst djur som rör sig på mulmytan i trädhålen. Tickfällor sätts under trädsvampar och fångar främst insekter knutna till just vedsvampar. Mulmfallfällor och tickfallfällor är därför bra komplement till fönsterfällor, om det finns ihåliga träd och vedsvampar. Fällorna sattes ut i månadsskiftet april-maj och togs in i mitten av augusti. Däremellan vittjades fällorna med ungefär en månads mellanrum. 6

7 All artbestämning har genomförts av Håkan Andersson, Calluna AB, förutom kortvingar, fuktbaggar och en del andra svårare grupper som artbestämts av Gunnar Sjödin, Grillby. Gunnar har också satt namn på en del bin och klokrypare. Resultat Sammanlagt 361 taxa bestämdes, de flesta till art. Dessa fördelar sig på följande vis i de olika insekts- och spindeldjursordningarna: skalbaggar 298, steklar 48, klokrypare sex, fjärilar fyra, vedharkrankar 3, stritar ett och barkskinnbaggar ett taxa. Alla skalbaggar, barkskinnbaggar, getingar, vedharkrankar och klokrypare har artbestämts, tillsammans med vissa övriga gaddsteklar och några få fjärilsarter och en art stritar. Alla gaddsteklar och blomflugor har senare artbestämts i andra projekt. Övriga steklar, främst parasitsteklar och växtsteklar, och en del övriga flugor har skänkts bort för att komma vetenskapen till del. Antalet skalbaggar som det har satts namn på, i de flesta fall till art men ibland bara till släkte eller familj, uppgick till Ytterligare djur har namnsatts, de flesta myror, men även några få övriga gaddsteklar (humlor, bin, getingar och rovsteklar), barkskinnbaggar, stritar, vedharkrankar och klokrypare. En beskrivning av fällornas läge finns i tabellform i bilaga 1. En tabell med de påträffade djuren finns i bilaga 2a-f. Kartor över fällornas placering finns i bilaga 3a-f. Inventeringen gav sju rödlistade arter. Det märkvärdigaste fyndet var kortvingen Euryusa optabilis, en art med få fynd i Sverige. Denna art är rödlistad i kategorin Sårbar (VU). Ytterligare sex arter är rödlistade i kategorin Nära hotad (NT). Förutom dessa noterades 25 arter som tidigare varit rödlistade. De flesta av dessa 25 arter är mer eller mindre ovanliga och har naturvårdsintresse. 7

8 I tabellen nedan presenteras de sju rödlistade arterna. Övriga naturvårdsintressanta arter presenteras närmare i bilaga 4. Tabell 1. Rödlistade arter (enligt ArtDatabanken 2015) och andra naturvårdsintressanta arter påträffade vid inventeringen av gamla sälgar i Eklandskapet I den första kolumnen visas artens vetenskapliga namn samt om det finns också de svenska namnet. I den andra kolumnen visas aktuell rödslistning (2015) och andra relaventa data, t.ex. om arten fungerar som signalart. I den tredje kolumnen beskrivs artens biologi, på vilken lokal arten påträffats samt vem som står för foto eller avbildning av djuret. I den sista kolumnen finns antingen en bild av djuret eller en enkel beskrivning av djurets utseende. Art Rödlistning eller Biologi Beskrivning på annat sätt naturvårds- Förekomst intresse Ptenidium gressneri (en fjädervinge) NT Nära hotad Arten lever i lös, vitrötad och fuktig ved i stamhåligheter på gamla, grova, både levande och döda lövträd där den främst påträffas i avfall från andra vedinsekter. Arten torde främst leva av svampsporer. Viktiga trädslag verkar vara bok, alm och ek (ArtDatabanken 2015). En ca 1 mm lång, blankt brunsvart art som är oval i kroppsformen. Tinnerö Euryusa optabilis (en kortvinge) VU - Sårbar Larvutvecklingen sker troligen främst i anslutning till bon av myror i gamla lövträd, både levende träd och murkna stockar på marken. Arten är bl.a. funnen i ek och asp (ArtDatabanken 2015). Tinnerö Bild: Kenneth Bengtsson Leiestes seminiger Svartvingad svampbagge NT Nära hotad Arten förekommer i grova, stående lövträd, ofta i fristående högstubbar. Viktigaste trädslagen verkar vara björk och asp men är även funnen på bok, ek och barrträd. Arten är förmodligen på något sätt knuten till myror. (ArtDatabanken 2015). Svartmåla Foto: Ogun Turkay 8

9 Mycetophagus quadriguttatus Fyrfläckad vedsvampbagge NT Nära hotad Larvutvecklingen sker främst i vedsvampar på lövträd, t.ex. svavelticka på ek, men också andra svampar på bl.a. bok. Även i mögligt hö både inom- och utomhus (ArtDatabanken 2015). Svartmåla Foto: Ogun Turkay Mycetophagus fulvicollis Rödhalsad vedsvampbagge NT Nära hotad Larvutvecklingen sker främst i ganska lös, vitrötad ved eller under bark på stående torrträd och stubbar av asp. Arten har också påträffats på violticka på gran (ArtDatabanken 2015). Svartmåla Foto: Ogun Turkay Uloma rufa (en svartbagge) NT Nära hotad Larvutvecklingen sker under bark och i murken ved, främst lågor och stubbar av tall, men även i sågspånshögar vid sågverk. Fynd har också gjorts på lövträd. Larven lever troligen av gnagmjöl från andra insekter (ArtDatabanken 2015). Skälstorp Foto: Ogun Turkay Anthrenochernes stellae Hålträdsklokrypare NT - Nära hotad Habitatdirektivet, bilaga 2 Arten lever i mulm i stam- och grenhåligheter i äldre lövträd. Arten är påträffad i bok, lind, ek och asp i både sluten naturskog, parker och hagmarker med ädellövträd. Gemensamt för lokalerna är lång trädkontinuitet (ArtDatabanken 2015). Denna art är ca 2,5 mm lång med slank kroppsform och förhållandevis parallella sidor. Färgen är rödbrun. Svartmåla Diskussion En svårighet då det gäller fönsterfällor är att ta reda på vart exakt insekterna som hittade i fällan hör hemma. Det enda man säkert kan säga är att vid en särskild 9

10 tidpunkt, mellan två tömningar av fällan, flög insekterna förbi här, krockade med skivan och föll ner i fällan. För många insektsarter finns ganska god kunskap om biologin vilket gör att man ändå kan säga var arten förmodligen hör hemma. En annan svårighet är att koppla en art till ett specifikt trädslag. I många fall går inte det eftersom många arter påträffas i ved från många olika arter. Vissa arter är knutna till savflöden och sådana kan påträffas på många olika trädslag. Andra arter är knutna till fågel- eller myrbon och bryr sig inte så fasligt mycket om trädslag. Det finns dock arter där trädslaget spelar en mycket viktig roll. Hit hör till exempel läderbagge där en mycket stor andel av fynden görs i ek, även om fynd gjorts i en lång rad andra trädslag också. Ett försök att koppla de naturvårdsintressanta arterna till ett enskilt trädslag har ändå gjorts, mer om det nedan. I denna inventering påträffades sammanlagt 32 naturvårdsintresanta arter, sju rödlistade arter och 25 arter som tidigare varit rödlistade och som i flera fall kan vara ganska ovanliga. Av de 32 naturvårdsintressanta arterna påträffas 24 arter oftast på ek, även om de också kan påträffas på en lång rad andra trädslag. Tre arter är på samma vis främst knutna till asp. Till björk, gran, klibbal, sälg och tall är vardera en art knuten. En av frågeställningarna var om sälg och andra triviallövträdsarter kan vara viktiga för arter främst knutna till ek. Den frågan är naturligtvis svår att svara på men man kan göra ett antal antaganden. Endast en art är knuten till ekved och det är brun vedborre Xyleborinus saxesenii som lever i nydöd ekved. Denna art är dock känd för att vara polyfag, den kan påträffas i nästan alla lövträdsarter men är i Sverige främst känd från ek. Öronstrit Ledra aurita är ingen vedart utan lever på blad av främst ek. Ingen av de övriga ekarterna är verkligen knuten till ekved, alltså att de lever av själva veden. Alla resterande arter är knutna till olika substrat som oftast är vanligare i ekar än i andra trädslag: håligheter, myrbon, fågelbon, bålgetingbon och ved angripen av svavelticka. Eftersom gamla ekar är större och kan erbjuda värdefulla substrat under längre tid än många andra trädslag har bedömningen gjorts att det till exempel finns fler håligheter med fågel- och myrbon i en ek än i andra trädslag. Håligheterna har också längre tidsmässig förekomst i en ek jämfört med till exempel en asp eller sälg som ganska snabbt faller ihop efter att det bildats håligheter i dem. Ovanstående resonemang leder fram till att många av de naturvårdsintressanta ekarterna förmodligen kan utnyttja andra trädslag än ek bara förutsättningara är de rätta, till exempel förekomst av håligheter med mulm. Denna livsmiljö är visserligen inte så vanlig i sälgar, men i riktigt grova exemplar förekommer i regel mulmfyllda håligheter. Dessa har en ganska kort livslängd eftersom sälgar inte blir så gamla och lätt blåser sönder. I denna inventering fanns åtminstone två grova sälgar med mulmfyllda håligheter. En av sälgarna är den i lokalen Ekö som bestod av detta enda träd. I håligheterna placerades två mulmfallfällor för att komplettera fönsterfällan. I mulmfallfällorna påträffades flera arter som inte är så vanliga och som oftast påträffas i ihåliga ekar: kortvingen Quedius invreae, klubbhornsbaggen Batrisodes venustus, tjuvbaggen Ptinus rufipes och borstbaggen Dasytes caeruleus. Eftersom sälgen står i ett skogsbryn med främst tall och gran bör man kunna utgå från att det verkligen är den ihåliga sälgen som är den viktigaste livsmiljön i närområdet. 10

11 Den andra grova, ihåliga sälgen stod i Tinnerö eklandskap, i barrskogen strax öster om Tinnerö gård (fällan har benämningen Tinnerö 3). Här påträffades inventeringens märkvärdigaste fynd, kortvingen Euryusa optabilis, en art som togs för första gången i Östergötland Denna art påträffas främst i gamla ekar och anses knuten till myror, så även för denna art fungerar andra tädslag än ek, bara det finns rätt typ av myror i trädet. Källor Antonsson, K Skalbaggar i Sturefors naturreservat samt vissa entomologiska data från reservaten vid Tempelkullen och Motalabuktens öar. Arbetsrapport Nr 6:1993. Skogsvårdsstyrelsen i Östergötlands län. ArtDatabanken Artfakta. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Baranowski, R Artfaktablad - Stephostethus alternans. Reviderat 2000 av Bengt Ehnström. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Stencil, gammalt artfaktablad. Ehnström, B Artfaktablad - Cryptarcha undata. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Stencil, gammalt artfaktablad. Österman, P Svenska jätteträd och deras mytologiska historia. Artbooks, Tomelilla. Bilagor Bilaga 1: Fällornas placering Bilaga 2a-e: Artlista Bilaga 3a-e: Kartor Bilaga 4: Naturvårdsintressanta arter, förutom rödlistade arter 11

12 Bilaga 1: Fällornas placering Fälla Koordinate Substrat Omgivning RT90 Tinnerö 1 X: Y: Tinnerö 2 X: Y: Tinnerö 3 X: Y: Tinnerö 4 X: Y: Tinnerö 5 X: Y: Tinnerö 6 X: Y: Ekö 1 X: Y: Ekö A X: Y: Ekö B X: Y: Skälstorp 1 X: Y: Svartmåla 1 X: Y: Svartmåla 2 X: Y: Svartmåla 3 X: Y: Grov, solexponerad sälg Grov, solexponerad sälg Grov, ihålig sälg Grov, solexponerad sälg Grov, solexponerad sälg Grov, solexponerad sälg Grov, ihålig sälg i nordvänt bryn Mulmfallfälla i hålighet en bit upp i grov, ihålig sälg Mulmfallfälla i hålighet i marknivå i grov, ihålig sälg Gammal sälg med död ved, vid stor myrstack Gammal sälg med död ved Gammal sälg med död ved Gammal sälg med död ved Lövskog med litet inslag av tall Lövskog med bl.a. ek och asp Barrskog med liten glänta, något fuktig, nära väg Fårbetad hage, nära miljöer med gammal ek, nära vattendrag Fårbetad hage, nära miljöer med gammal ek Fårbetad hage, nära miljöer med gammal ek Barrskog, vid sälgen en liten damm Barrskog, vid sälgen en liten damm Barrskog, vid sälgen en liten damm Betad, trädbärande hage, bl.a. med gammal ek Ädellövrik lövskog Ädellövrik lövskog Ädellövrik lövskog Svartmåla A X: Y: Svartmåla B X: Y: Tickfallfälla på gammal sälg med död ved Tickfallfälla på gammal sälg med död ved Ädellövrik lövskog Ädellövrik lövskog

13 Bilaga 1: Fällornas placering Gunnarsbo1 X: Y: Gunnarsbo 2 X: Y: Gammal sälg med död ved Gammal sälg med död ved Ädellövrik lövskog Ädellövrik lövskog

14 Bilaga 2a, Tinnerö-sälg Fälla nr Tinnerö 1 Tinnerö 2 Tinnerö 3 Tinnerö 4 Tinnerö 5 Tinnerö 6 Trädslag Sälg Sälg Sälg Dyntaxa Sälg 1993 Sälg 2000 Sälg Antal Ti 1 Ti 2 Ti 3 Ti 4 Ti 5 Ti 6 COLEOPTERA CARABIDAE SKALBAGGAR Jordlöpare Dromius agilis Mörk grenlöpare Dromius fenestratus Fönstergrenlöpare 1 1 HYDROPHILIDAE Palpbaggar Cercyon terminatus 1 1 PTILIIDAE Fjädervingar Ptenidium gressneri 4 NT NT NT NT Ptenidium turgidum Ptenidium nitidum Acrotrichis intermedia Acrotrichis sitkaensis Acrotrichis sp. 1 1 LEIODIDAE Mycelbaggar Anisotoma humeralis Agathidium seminulum Sciodrepoides watsoni 3 3 SCYDMAENIDAE Glattbaggar Stenichnus scutellaris Stenichnus godarti Stenichnus collaris SILPHIDAE Asbaggar Nicrophorus investigator Rödbandad dödgrävare Nicrophorus vespilloides STAPHYLINIDAE Kortvingar Quedius mesomelinus Quedius xanthopus Stenus clavicornis Euplectus bescidicus Euplectus karstenii Euplectus mutator Bibloporus bicolor Bibloporus minutus Megarthrus denticollis Xylodromus depressus Phloeostiba plana Dropephylla ioptera Scaphisoma agaricinum Carpelimus corticinus Oxytelus laqueatus Anotylus rugosus Trichophya pilicornis Lordithon lunulatus Sepedophilus bipunctatus 4 NT Tachyporus nitidulus Tachyporus transversalis Tachinus laticollis Aleochara sparsa Aleochara stichai 3 2 1

15 Bilaga 2a, Tinnerö-sälg Dyntaxa Antal Ti 1 Ti 2 Ti 3 Ti 4 Ti 5 Ti Oxypoda arborea 4 NT Haploglossa villosula Aloconota gregaria Atheta zosterae Atheta laticollis Atheta castanoptera Atheta nidicola Atheta crassicornis Atheta paracrassicornis? Atheta vaga Acrotona orbata Acrotona fungi Halobrecta flavipes Amischa analis Thamiaraea cinnamomea Gyrophaena fasciata Gyrophaena congrua Euryusa optabilis 2 EN VU VU VU Holobus flavicornis Oligota parva 1 1 LUCANIDAE Ekoxbaggar Sinodendron cylindricum Noshornsoxe 1 1 SCIRTIDAE Mjukbaggar Elodes minuta Cyphon coarctatus Cyphon ochraceus Cyphon padi Cyphon sp Prionocyphon serricornis 4 NT ELATERIDAE Knäppare Athous haemorrhoidalis Athous subfuscus Hemicrepidius niger Prosternon tessellatum Calambus bipustulatus Rödaxlad lundknäppare 2 VU NT NT Ampedus pomorum Ampedus balteatus Dalopius marginatus Melanotus villosus Melanotus castanipes Melanotus sp. 0 EUCNEMIDAE Halvknäppare Hylis procerulus 2 EN VU NT Microrhagus lepidus 4 NT NT NT 1 1 THROSCIDAE Småknäppare Trixagus carinifrons 3 3 CANTHARIDAE Flugbaggar Cantharis obscura Cantharis figurata Rhagonycha nigriventris Rhagonycha lignosa Malthodes minimus Malthodes marginatus

16 Bilaga 2a, Tinnerö-sälg Dyntaxa Antal Ti 1 Ti 2 Ti 3 Ti 4 Ti 5 Ti Malthodes spathifer Malthodes crassicornis Malthinus frontalis 4 4 DERMESTIDAE Ängrar Megatoma undata PTINIDAE Trägnagare Ptinus rufipes Xestobium rufovillosum Skäckig trägnagare Ernobius abietis Dorcatoma flavicornis Bred tickgnagare 4 NT Dorcatoma dresdensis MALACHIIDAE Blåsbaggar Charopus flavipes Cordylepherus viridis Malachius bipustulatus CLERIDAE Brokbaggar Thanasimus femoralis 1 1 DASYTIDAE Borstbaggar Aplocnemus nigricornis Dasytes caeruleus Dasytes plumbeus NITIDULIDAE Glansbaggar Epuraea guttata NT Epuraea marseuli Epuraea aestiva Meligethes aeneus Rapsbagge Meligethes pedicularius Soronia grisea Cychramus luteus Cryptarcha strigata Cryptarcha undata NT Pityophagus ferrugineus 1 1 MONOTOMIDAE Gråbaggar Rhizophagus bipustulatus 1 1 CRYPTOPHAGIDAE Fuktbaggar Cryptophagus pubescens Cryptophagus micaceus Bålgetingfuktbagge 2 NT Cryptophagus confusus 4 NT Cryptophagus dentatus Cryptophagus dorsalis Cryptophagus scanicus Cryptophagus scutellatus Cryptophagus punctipennis Antherophagus pallens Micrambe abietis Atomaria ornata Atomaria fuscata Atomaria nitidula Atomaria umbrina 1 1 EROTYLIDAE Trädsvampbaggar Dacne bipustulata Triplax russica 2 1 1

17 Bilaga 2a, Tinnerö-sälg Dyntaxa Antal Ti 1 Ti 2 Ti 3 Ti 4 Ti 5 Ti 6 CERYLONIDAE Gångbaggar Cerylon ferrugineum 1 1 COCCINELLIDAE Nyckelpigor Scymnus limbatus 1 1 CORYLOPHIDAE Punktbaggar Orthoperus atomus 2 2 LATRIDIIDAE Mögelbaggar Latridius hirtus Latridius minutus Enicmus fungicola Enicmus rugosus Stephostethus pandellei Cartodere nodifer Cortinicara gibbosa Corticarina similata Corticarina minuta ASPIDIPHORIDAE Slemsvampbaggar Aspidiphorus orbiculatus 4 4 MYCETOPHAGIDAE Vedsvampbaggar Mycetophagus piceus Ljusfläckig vedsvampbagge 4 NT 1 1 SALPINGIDAE Trädbasbaggar Salpingus planirostris Salpingus ruficollis TENEBRIONIDAE Svartbaggar Lagria hirta Ullbagge Pseudocistela ceramboides Mycetochara flavipes Mycetochara maura Diaperis boleti Brokig svampsvartbagge 2 2 SCRAPTIIDAE Ristbaggar Anaspis frontalis Anaspis marginicollis Anaspis thoracica Anaspis rufilabris Anaspis flava 1 1 MELANDRYIDAE Brunbaggar Orchesia undulata Vågbandad brunbagge Abdera flexuosa Bandad albrunbagge NT 1 1 CISIDAE Trädsvampborrare Ennearthron cornutum CERAMBYCIDAE Långhorningar Rhagium inquisitor Barrträdlöpare Leptura quadrifasciata Fyrbandad blombock Stictoleptura maculicornis Fläckhornad blombock Anastrangalia sanguinolentategelbock Aromia moschata Myskbock NT Leiopus linnei Tetrops praeustus Lövdvärgbock 2 2 CHRYSOMELIDAE Bladbaggar Phaedon cochleariae Senapsbagge Phratora laticollis Aphthona euphorbiae Större linjordloppa 4 NT Crepidodera fulvicornis

18 Bilaga 2a, Tinnerö-sälg Dyntaxa Antal Ti 1 Ti 2 Ti 3 Ti 4 Ti 5 Ti Crepidodera aurata Chaetocnema concinna Betjordloppa Psylliodes picina 1 1 ANTHRIBIDAE Plattnosbaggar Anthribus nebulosus 1 1 APIONIDAE Spetsvivlar Betulapion simile Protapion fulvipes Protapion trifolii Protapion assimile 1 1 CURCULIONIDAE Vivlar Pityogenes chalcographus Sextandad barkborre Dryocoetes alni Albarkborre Dryocoetes autographus Hårig barkborre Xyleborinus saxesenii Brun vedborre 4 NT NT Dorytomus taeniatus Dorytomus rufatus Tychius picirostris Curculio villosus Archarius salicivorus Archarius pyrrhoceras Sitona lineatus Randig ärtvivel Magdalis duplicata 1 1 HEMIPTERA CICADELLIDAE HALVVINGAR Dvärgstritar Ledra aurita Öronstrit 2 NT 1 1 ARADIDAE Barkskinnbaggar Aradus depressus 1 1 LEPIDOPTERA NYMPHALIDAE FJÄRILAR Praktfjärilar Aphantopus hyperantus Luktgräsfjäril Argynnis paphia Silverstreckad pärlemorfjäril 1 1 COSSIDAE Träfjärilar Cossus cossus Vanlig träfjäril 1 1 NOCTUIDAE Nattflyn Griposia aprilina Grönt ekfly 1 1 DIPTERA TIPULIDAE TVÅVINGAR Storharkrankar Ctenophora pectinicornis 1 1 PSEUDOSCORPIONES CHERNETIDAE KLOKRYPARE Blindklokrypare Pselaphochernes dubius Markklokrypare Pselaphochernes scorpioidemulmklokrypare 1 1

19 Bilaga 2b, Ekö-sälg Fälla nr Ekö 1 Ekö A Ekö B Trädslag Sälg Sälg Sälg Dyntaxa Antal Ekö 1 Ekö A Ekö B COLEOPTERA CARABIDAE SKALBAGGAR Jordlöpare Cychrus caraboides Snäcklöpare Pterostichus niger Brynsvartlöpare 1 1 HELOPHORIDAE Halsrandbaggar Helophorus brevipalpis 1 1 PTILIIDAE Fjädervingar Ptenidium nitidum 1 1 LEIODIDAE Mycelbaggar Anisotoma humeralis Sciodrepoides watsoni Apocatops nigrita 1 1 SCYDMAENIDAE Glattbaggar Scydmoraphes minutus Stenichnus scutellaris Stenichnus godarti Stenichnus collaris 4 4 SILPHIDAE Asbaggar Nicrophorus vespilloides 1 1 STAPHYLINIDAE Kortvingar Quedius invreae Quedius scitus Quedius xanthopus Euplectus nanus Euplectus punctatus Euplectus karstenii Euplectus mutator Batrisodes venustus Trimium brevicorne Anthobium atrocephalum Lesteva longoelytrata Carpelimus corticinus Anotylus rugosus Sepedophilus testaceus Sepedophilus immaculatus Tachyporus obtusus Haploglossa villosula Atheta boreella Atheta vaga Gyrophaena manca Encephalus complicans 1 1 SCIRTIDAE Mjukbaggar Microcara testacea 3 3 ELATERIDAE Knäppare Athous subfuscus Denticollis linearis Ampedus pomorum Dalopius marginatus 3 2 1

20 Bilaga 2b, Ekö-sälg Dyntaxa Antal Ekö 1 Ekö A Ekö B LYCIDAE Rödvingebaggar Platycis minutus 1 1 CANTHARIDAE Flugbaggar Malthodes crassicornis 1 1 PTINIDAE Trägnagare Ptinus rufipes Xestobium rufovillosum Skäckig trägnagare Hemicoelus canaliculatus Dorcatoma dresdensis 1 1 DASYTIDAE Borstbaggar Dasytes caeruleus 1 1 NITIDULIDAE Glansbaggar Cychramus luteus Cryptarcha undata NT 2 2 CRYPTOPHAGIDAE Fuktbaggar Cryptophagus micaceus Bålgetingfuktbagge 2 NT Cryptophagus punctipennis 1 1 CERYLONIDAE Gångbaggar Cerylon ferrugineum 1 1 LATRIDIIDAE Mögelbaggar Latridius minutus Enicmus rugosus Enicmus testaceus Dienerella vincenti Corticaria longicollis Cortinicara gibbosa 3 3 PYROCHROIDAE Kardinalbaggar Schizotus pectinicornis 1 1 TENEBRIONIDAE Svartbaggar Diaperis boleti Brokig svampsvartbagge 1 1 SCRAPTIIDAE Ristbaggar Anaspis rufilabris 1 1 MELANDRYIDAE Brunbaggar Abdera flexuosa Bandad albrunbagge NT APIONIDAE Spetsvivlar Protapion fulvipes 1 1 CURCULIONIDAE Vivlar Phloeotribus spinulosus Borstig grangrenborre 1 1 DIPTERA TIPULIDAE TVÅVINGAR Storharkrankar Dictenidia bimaculata 2 2 PSEUDOSCORPIONES CHERNETIDAE KLOKRYPARE Blindklokrypare Chernes cimicoides Rutklokrypare Pselaphochernes scorpioidemulmklokrypare 5 5

21 Fälla nr Trädslag Bilaga 2c, Skälstorp-sälg Dyntaxa 1993 Skälstorp 2000 Sälg Antal Sk COLEOPTERA SKALBAGGAR HISTERIDAE - Stumpbaggar Myrmetes paykulli Dendrophilus punctatus Dendrophilus pygmaeus Paromalus flavicornis 2 2 PTILIIDAE Fjädervingar Acrotrichis sericans Acrotrichis intermedia 1 1 LEIODIDAE Mycelbaggar Nemadus colonoides 4 NT 1 1 SCYDMAENIDAE Glattbaggar Stenichnus godarti Scydmaenus hellwigii 1 1 STAPHYLINIDAE Kortvingar Euplectus punctatus Euplectus karstenii Euplectus mutator Haploglossa villosula Atheta subtilis Atheta vaga Halobrecta flavipes Amischa analis 1 1 ELATERIDAE Knäppare Dalopius marginatus Melanotus villosus 1 1 THROSCIDAE Småknäppare Aulonothroscus brevicollis 6 6 CANTHARIDAE Flugbaggar Malthodes spathifer Malthodes crassicornis 2 2 PTINIDAE Trägnagare Ptinus rufipes 1 1 DASYTIDAE Borstbaggar Dasytes plumbeus 1 1 NITIDULIDAE Glansbaggar Soronia grisea Cryptarcha strigata Cryptarcha undata NT Cybocephalus politus 1 1 CRYPTOPHAGIDAE Fuktbaggar Spavius glaber 1 1 LATRIDIIDAE Mögelbaggar Enicmus rugosus Enicmus testaceus Cortinicara gibbosa 3 3 TENEBRIONIDAE Svartbaggar Uloma rufa NT NT Pseudocistela ceramboides 4 1 1

22 Dyntaxa Bilaga 2c, Skälstorp-sälg Antal Sk Mycetochara maura Diaperis boleti Brokig svampsvartbagge 1 1 SCRAPTIIDAE Ristbaggar Anaspis thoracica 3 3 CISIDAE Trädsvampborrare Ennearthron cornutum 1 1 CHRYSOMELIDAE Bladbaggar Crepidodera fulvicornis 1 1 CURCULIONIDAE Vivlar Xyleborinus saxesenii Brun vedborre 4 NT NT Polydrusus flavipes Exomias pellucidus 3 3 PSEUDOSCORPIONES CHERNETIDAE KLOKRYPARE Blindklokrypare Dinocheirus panzeri Fågelboklokrypare 1 1

23 Bilaga 2d, Svartmåla-sälg Fälla nr Svartmåla 1 Svartmåla 2 Svartmåla 3 Svartmåla A Svartmåla B Trädslag Sälg Sälg Sälg Sälg Sälg Dyntaxa Antal Sv 1 Sv 2 Sv 3 Sv A Sv B COLEOPTERA SKALBAGGAR HISTERIDAE - Stumpbaggar Gnathoncus buyssoni 1 1 PTILIIDAE Fjädervingar 1E+06 Acrotrichis sp. 1 1 LEIODIDAE Mycelbaggar Anisotoma humeralis Agathidium nigripenne Agathidium seminulum SCYDMAENIDAE Glattbaggar Stenichnus collaris 1 1 SILPHIDAE Asbaggar Nicrophorus vespilloides STAPHYLINIDAE Kortvingar Philonthus succicola Quedius maurus Quedius brevicornis Quedius xanthopus Rugilus rufipes Euplectus bescidicus Euplectus punctatus Euplectus karstenii Euplectus mutator Bibloporus bicolor Bibloporus minutus Batrisodes venustus Pselaphus heisei Acrulia inflata Xylostiba monilicornis Phloeostiba plana Dropephylla ioptera Anthobium atrocephalum Scaphisoma assimile Carpelimus corticinus Lordithon exoletus Lordithon trinotatus Lordithon lunulatus Aleochara sparsa Aleochara stichai Haploglossa villosula Aloconota gregaria Atheta paracrassicornis? Atheta vaga Acrotona orbata Acrotona fungi Gyrophaena affinis Gyrophaena bihamata Gyrophaena joyi Gyrophaena joyioides 3 1 2

24 Bilaga 2d, Svartmåla-sälg Dyntaxa Antal Sv 1 Sv 2 Sv 3 Sv A Sv B Gyrophaena manca Placusa tachyporoides SCIRTIDAE Mjukbaggar Cyphon coarctatus Cyphon padi ELATERIDAE Knäppare Athous haemorrhoidalis Athous subfuscus Denticollis linearis Dalopius marginatus 5 5 EUCNEMIDAE Halvknäppare Microrhagus lepidus 4 NT NT NT 1 1 THROSCIDAE Småknäppare Trixagus dermestoides Trixagus carinifrons 1 1 CANTHARIDAE Flugbaggar Podistra rufotestacea Malthodes fibulatus Malthodes minimus Malthodes marginatus Malthodes pumilus 1 1 PTINIDAE Trägnagare Ptinomorphus imperialis Cacotemnus rufipes 1 1 DASYTIDAE Borstbaggar Dasytes plumbeus KATERETIDAE Kullerglansbaggar Heterhelus scutellaris 1 1 NITIDULIDAE Glansbaggar Epuraea unicolor Epuraea variegata Meligethes aeneus Rapsbagge Soronia grisea 1 1 MONOTOMIDAE Gråbaggar Rhizophagus dispar Rhizophagus fenestralis 1 1 CRYPTOPHAGIDAE Fuktbaggar Cryptophagus micaceus Bålgetingfuktbagge 2 NT Cryptophagus dentatus Cryptophagus scanicus Cryptophagus punctipennis Atomaria morio Atomaria umbrina 1 1 CERYLONIDAE Gångbaggar Cerylon fagi Cerylon ferrugineum ENDOMYCHIDAE Svampbaggar Leiestes seminiger Svartvingad svampbagge 4 NT NT NT NT 1 1 LATRIDIIDAE Mögelbaggar Latridius hirtus Latridius minutus Enicmus rugosus Enicmus testaceus

25 Bilaga 2d, Svartmåla-sälg Dyntaxa Antal Sv 1 Sv 2 Sv 3 Sv A Sv B Stephostethus pandellei Cartodere nodifer Corticaria serrata Cortinicara gibbosa ASPIDIPHORIDAE Slemsvampbaggar Aspidiphorus orbiculatus ZOPHERIDAE Barkbaggar Synchita humeralis 1 1 MYCETOPHAGIDAE Vedsvampbaggar Mycetophagus piceus Ljusfläckig vedsvampbagg 4 NT Mycetophagus quadriguttafyrfläckad vedsvampbagg 2 EN VU NT NT Mycetophagus fulvicollis Rödhalsad vedsvampbagge 2 VU NT NT NT 1 1 SALPINGIDAE Trädbasbaggar Salpingus planirostris Salpingus ruficollis TENEBRIONIDAE Svartbaggar Diaperis boleti Brokig svampsvartbagge 1 1 SCRAPTIIDAE Ristbaggar Anaspis frontalis Anaspis thoracica Anaspis rufilabris Anaspis flava 1 1 CISIDAE Trädsvampborrare Rhopalodontus perforatus 1 1 CERAMBYCIDAE Långhorningar Rhagium mordax Lövträdlöpare 1 1 CHRYSOMELIDAE Bladbaggar Crepidodera fulvicornis CURCULIONIDAE Vivlar Dryocoetes alni Albarkborre Xyleborinus saxesenii Brun vedborre 4 NT NT Pityophthorus micrographuvanlig grangrenborre Tychius picirostris Polydrusus tereticollis Exomias pellucidus Strophosoma capitatum Coeliodinus rubicundus 1 1 DIPTERA TIPULIDAE TVÅVINGAR Storharkrankar Ctenophora pectinicornis Tanyptera atrata 1 1 PSEUDOSCORPIONES CHERNETIDAE KLOKRYPARE Blindklokrypare Anthrenochernes stellae Hålträdsklokrypare 2 VU NT NT NT Chernes cimicoides Rutklokrypare Pselaphochernes dubius Markklokrypare 4 4

26 Bilaga 2e, Gunnarsbo-sälg Fälla nr Trädslag Gunnarstorp Sälg Gunnarstorp Sälg Dyntaxa Antal Gu 1 Gu 2 COLEOPTERA CARABIDAE SKALBAGGAR Jordlöpare Acupalpus flavicollis Rödhalsad dammlöpare Dromius agilis Mörk grenlöpare 1 1 PTILIIDAE Fjädervingar Acrotrichis sericans 1 1 LEIODIDAE Mycelbaggar Anisotoma humeralis Agathidium nigripenne Agathidium seminulum Sciodrepoides watsoni Sciodrepoides fumatus 4 4 SCYDMAENIDAE Glattbaggar Stenichnus godarti Stenichnus collaris 1 1 SILPHIDAE Asbaggar Nicrophorus investigator Rödbandad dödgrävare Nicrophorus vespilloides Oiceoptoma thoracicum Rödsköldad asbagge STAPHYLINIDAE Kortvingar Quedius mesomelinus Quedius cruentus Quedius xanthopus Euplectus nanus Bibloporus bicolor Bibloporus minutus Phyllodrepa melanocephala Carpelimus corticinus Tachinus pallipes Aleochara sparsa Aleochara stichai Haploglossa villosula Atheta vaga Acrotona fungi 2 2 LUCANIDAE Ekoxbaggar Sinodendron cylindricum Noshornsoxe 3 3 SCIRTIDAE Mjukbaggar Cyphon variabilis 1 1 ELATERIDAE Knäppare Athous vittatus Athous haemorrhoidalis Dalopius marginatus Melanotus sp. 1 1 THROSCIDAE Småknäppare Aulonothroscus brevicollis Trixagus dermestoides PTINIDAE Trägnagare Xestobium rufovillosum Skäckig trägnagare 1 1

27 Bilaga 2e, Gunnarsbo-sälg Dyntaxa Antal Gu 1 Gu Dorcatoma dresdensis 1 1 LYMEXYLIDAE Varvsflugor Elateroides dermestoides Bredhalsad varvsfluga 2 2 DASYTIDAE Borstbaggar Dasytes plumbeus 1 1 NITIDULIDAE Glansbaggar Meligethes aeneus Rapsbagge Cryptarcha strigata Glischrochilus hortensis MONOTOMIDAE Gråbaggar Rhizophagus dispar Rhizophagus bipustulatus Rhizophagus fenestralis Rhizophagus cribratus CRYPTOPHAGIDAE Fuktbaggar Cryptophagus micaceus Bålgetingfuktbagge 2 NT Cryptophagus dentatus Cryptophagus scanicus CERYLONIDAE Gångbaggar Cerylon ferrugineum 1 1 LATRIDIIDAE Mögelbaggar Enicmus fungicola Enicmus rugosus Enicmus testaceus Stephostethus alternans 2 NT NT NT Cortinicara gibbosa Corticarina similata 1 1 ASPIDIPHORIDAE Slemsvampbaggar Aspidiphorus orbiculatus 2 2 MYCETOPHAGIDAE Vedsvampbaggar Mycetophagus multipunctatus Schizotus pectinicornis 1 1 SALPINGIDAE Trädbasbaggar Salpingus ruficollis SCRAPTIIDAE Ristbaggar Anaspis frontalis Anaspis thoracica Anaspis rufilabris 1 1 CISIDAE Trädsvampborrare Ennearthron cornutum 1 1 CERAMBYCIDAE Långhorningar Alosterna tabacicolor Smalblombock 1 1 CHRYSOMELIDAE Bladbaggar Phratora laticollis Crepidodera fulvicornis Crepidodera aurata 1 1 ANTHRIBIDAE Plattnosbaggar Platystomos albinus Vanlig plattnosbagge 1 1 APIONIDAE Spetsvivlar Betulapion simile Ischnopterapion loti 1 1 CURCULIONIDAE Vivlar Hylastes cunicularius Svart granbastborre 1 1

28 Bilaga 2e, Gunnarsbo-sälg Dyntaxa Antal Gu 1 Gu Xyleborinus saxesenii Brun vedborre 4 NT NT Anthonomus rectirostris Orchestes quercus Polydrusus flavipes Polydrusus tereticollis Exomias pellucidus Strophosoma capitatum Ceutorhynchus typhae 2 2 HEMIPTERA ARADIDAE HALVVINGAR Barkskinnbaggar Aradus depressus 1 1 PSEUDOSCORPIONES CHERNETIDAE KLOKRYPARE Blindklokrypare Allochernes wideri Rötträklokrypare Dinocheirus panzeri Fågelboklokrypare Pselaphochernes scorpioidmulmklokrypare 1 1

29 Insektsinventering, Sälg, 2004 Bilaga 3a Tinnerö Tinnerö 5 Tinnerö 6 Tinnerö 4 Tinnerö 3. 0 Tinnerö m Tinnerö 2 OpenStreetMap (and) contributors, CC-BY-SA

30 Insektsinventering, Sälg, 2004 Bilaga 3b Ekö Tinnerö 3 Tinnerö 2 Ekö 1, A, B m OpenStreetMap (and) contributors, CC-BY-SA

31 Insektsinventering, Sälg, 2004 Bilaga 3c Skälstorp Skälstorp m OpenStreetMap (and) contributors, CC-BY-SA

32 Insektsinventering, Sälg, 2004 Bilaga 3d Svartmåla Svartmåla 3 Svartmåla 2, A, B Svartmåla m OpenStreetMap (and) contributors, CC-BY-SA

33 Insektsinventering, Sälg, 2004 Bilaga 3e Gunnersbo Gunnarsbo 1 Gunnarsbo m OpenStreetMap (and) contributors, CC-BY-SA

34 Bilaga 4. Naturvårdsintressanta arter, förutom de rödlistade arterna som presenterades i huvudrapporten som påträffades vid inventeringen av gamla sälgar Arter markerade LC har tidigare varit rödlistade. Art Rödlistning eller på annat sätt naturvårdsintresse Biologi Förekomst Beskrivning Ptenidium turgidum (en fjädervinge) Påträffas i löv- och blandskogar, oftast i anslutning till murken ved och ihåliga träd av t.ex. asp, björk, bok, ek, gran, lind, sälg och lönn. En ca 1 mm lång, svartbrun skalbagge med ljusare ben och antenner. Tinnerö Nemadus colonoides (en åtelbagge) Lever i ihålliga lövträd, främst ädellövträd, i anslutning till fågelbon eller bon av myror, bl.a. brun trämyra och stackmyror (ArtDatabanken 2015). Skälstorp Foto: Ogun Turkay Euplectus bescidicus (en klubbhornsbagge) Arten påträffas främst i mulm och under bark på olika lövträd, ofta i anslutning till myrsamhällen (Antonsson 1993). Tinnerö, Svartmåla En upp till 1,8 mm lång, brunröd skalbagge med korta täckvingar. Sepedophilus bipunctatus (en kortvinge) Lever under lös bark och i mulm i hålträd och högstubbar, gärna i anslutning till fågelbon. Två trädslag där många fynd gjorts är ek och al (ArtDatabanken 2015). Tinnerö En knappt 3 mm lång, spolformig skalbagge där täckvingarna inte täcker hela bakkroppen. Bland de särskiljande karaktärerna finns röda fläckar vid skuldrorna samt långa borst på sidorna av alla bakkroppssegmenten. Oxypoda arborea (en kortvinge) Arten påträffas främst vid basen av grova ekar men också hålträd av ek och asp, oftast i tillsammans med blanksvart trämyra. Arten kan möjligen vara knuten till gnagargångar (ArtDatabanken 2015). En ca 3 mm lång, svartbrun, avlång skalbagge där täckvingarna inte täcker hela bakkroppen. Tinnerö

35 Prionocyphon serricornis (en mjukbagge) Latvutvecklingen sker i stam- och grenhål som är fyllda med regnvatten och multnande löv på bl.a. bok, ek och alm (ArtDatabanken 2015). Tinnerö Foto: Ogun Turkay Calambus bipustulatus Rödaxlad lundknäppare Larvutvecklingen sker i grenar och stammar av grova, levande lövträd, främst al, ask, alm, lind och lönn men även asp. Larven lever som rovdjur under mossa och bark eller i rötskadad ved, ej sällan i trädhål. Den fullbildade skalbaggen besöker olika blommor (ArtDatabanken 2015). Tinnerö Foto: Ogun Turkay Hylis procerulus (en halvknäppare) Larvutveckling i brunrötad ved av gran, oftast i grova och döda, liggande stammar och stående torrträd som varit döda 5-10 år (ArtDatabanken 2015). Uppenbarligen lever arten också i ved av andra trädslag eftersom den ganska frekvent har hittats i lövträdsmiljöer, bl.a. Tinnerö eklandskap. Tinnerö Bild: Kenneth Bengtsson Microrhagus lepidus (en halvknäppare) Larvutveckling i lös, vitrötad ved i murkna, oftast grova stubbar och lågor av främst bok, asp, sälg, al och björk. På Öland är arten också känd från ek (ArtDatabanken 2015). Tinnerö, Svartmåla En långsträckt, svart art som blir ca 6 mm lång. Antennerna är långa och kamtandade, mest påfallande hos hanen. Halsköldens bakhörn är utdragna i spetsar. Förutom antennerna är arten lik ovanstående art.

36 Dorcatoma flavicornis Bred tickgnagare Larvutveckling sker i ekved som är angripen av svaveltickans mycel (ArtDatabanken 2015). Tinnerö Foto: Ogun Turkay Epuraea guttata (en glansbagge) Arten påträffas vid savflöden på levande träd, främst ek (ArtDatabanken 2015). Tinnerö Foto: Ogun Turkay Cryptarcha undata (en glansbagge) Både larv och fullbildad skalbagge påträffas vid savflöden, främst på ek (Ehnström 2001). Tinnerö, Ekö, Skälstorp Foto: Ogun Turkay Rhizophagus cribratus (en barkglansbagge) Påträffas under bark av löv- och barrträd, på vedsvampar och i gångar av barkborrar. Gunnarsbo Foto: Håkan Andersson

37 Cryptophagus micaceus Bålgetingfuktbagge Larvutvecklingen sker främst i bon av bålgeting men även hos andra getingarter (ArtDatabanken 2015). Tinnerö, Ekö, Svartmåla, Gunnarsbo Foto: Ogun Turkay. Bilden föreställer en obestämd Cryptophagus-art. Cryptophagus confusus (en fuktbagge) Främst knuten till ihåliga, grova lövträd där den bl.a. påträffats i fågelbon (ArtDatabanken 2015). Tinnerö Foto: Ogun Turkay. Bilden föreställer en obestämd Cryptophagus-art. Stephostethus alternans (en mögelbagge) Påträffas på svampangripen ved, i Sydsverige främst bok. Längre norrut på andra trädslag. Arten är bl.a. påträffad i anslutning till rishögar med grenar av ek, hassel och andra lövträd (Baranowski 1995). Gunnarsbo Foto: Håkan Andersson Mycetophagus piceus Ljusfläckig vedsvampbagge Påträffas främst under bark eller i ved i gamla, rötskadade ekar med angrepp av svavelticka, men även i bokar angripna av fnöskticka (ArtDatabanken 2015). Tinnerö, Svartmåla Foto: Ogun Turkay

38 Pseudocistela ceramboides (en kamklobagge) Larvutvecklingen sker främst i ihåliga lövträd och murken lövträdsved, främst av ek. Arten påträffas också i brunrötad tallved. Tinnerö, Skälstorp Foto: Ogun Turkay Abdera flexuosa Bandad albrunbagge Arten lever främst i alticka på klibbal och gråal (ArtDatabanken 2015). Tinnerö, Ekö En ca 3 mm lång, spolformig skalbagge som är brokigt tecknad i mörka och ljusa, bruna nyanser. Aromia moschata Myskbock LC Livskraftig Skoglig signalart Larvutvecklingen sker i levande stammar av olika videarter, främst sälg och oftast i gamla, grova, fristående träd. Mycket sällsynt också i asp och klibbal (ArtDatabanken 2015). Tinnerö Bild: Kenneth Bengtsson Xyleborinus saxesenii Brun vedborre Larvutvecklingen sker i nyligen död ved av de flesta lövträdsarterna, men oftast ek och apel (ArtDatabanken 2015). Arten blir ca 2 mm lång och är cylindriskt byggd. Färgen är brun. Tinnerö, Skälstorp, Svartmåla, Gunnarsbo Ledra aurita Öronstrit Bålgeting Vespa crabro Arten lever på bladen av olika lövträd, ofta ek eller hassel (ArtDatabanken 2015). Tinnerö Bålgetingen är en social geting där en övervintrad hona anlägger ett bo, oftast i ett ihåligt träd. Ek hör till de viktigare trädslagen, men även en lång rad andra trädslag utnyttjas. Bålgetingen är ett rovdjur som aktivt jagar andra insekter som utnyttjas som föda åt larverna. En av Sveriges största stritar, ca 16 mm lång. På mellankroppen finns några märkliga utskott som kan likna öron. Färgen är brunaktig. Ekö, Svartmåla, Gunnarsbo Foto: Håkan Andersson