Översiktlig insektsinventering vid Råstasjön. Fokus vedinsekter

Transkript

1 Översiktlig insektsinventering vid Råstasjön Fokus vedinsekter

2 Sammanfattning 3 Inledning 3 Metoder 3 Resultat 4 Bedömning av resultatet 4 Intressanta fynd 5 Diskussion 6 Referenser 7 Bilaga - artlista 8 Beställare: Iterio Rapporten kan citeras som Andersson, H Översiktlig insektsinventering vid Råstasjön, fokus vedinsekter. Calluna AB, Stockholm. Projektledning: Mova Hebert mova.hebert@calluna.se, Rapport: Håkan Andersson Inventering: Håkan Andersson Kvalitetsgranskning: Johanna Lundberg Intern projektbeteckning: MHT0057 Version: slutrapport. 2

3 Sammanfattning Vid en insektsinventering med traditionella metoder (inga fällor) påträffades tre naturvårdsintressanta vedlevande insektsarter. Granbarkgnagare är en mindre vanlig art, knuten till skogsområden med äldre gran. Arten lever i den grova barken på gamla, gärna solexponerade granar. Kläckhål av arten påträffades i ett par gamla granar nära tennishallen. Aspvedgnagare är en mindre vanlig art, som dock kan bli ganska vanlig i områden med gott om gammal asp. Arten är knuten till asphögstubbar som gärna ska vara solexponerade. Kläckhål i en delvis barkfallen asphögstubbe påträffades i inventeringen. Myskbock är en stor praktfull långhorning. Någon skalbagge påträffades dock inte men däremot kläckhål i en handfull sälgar. Myskbocken är dock knuten till levande, gamla sälgar vilket gör att åtminstone ett av träden med spår inte längre hyser arten. Myskbocken är knuten till gamla, levande sälgar eller andra videarter. Båda aspvedgnagare och myskbock kan fungera som skogliga signalarter. Aspvedgnagaren visar på förekomst av gammal asp, och myskbocken på gammal sälg, i båda fallen med en viss kontinuitet. Inledning I oktober 2007 antog kommunfullmäktige en fördjupad översiktsplan (FÖP) för Solna stationsområde. Inom området för den fördjupade översiktsplanen ligger Råstasjön med omgivningar. Inom området för den fördjupade översiktsplanen pågår arbete med att ta fram en detaljplan för Arenastaden. Förslag till detaljplan (inklusive miljökonsekvensbeskrivningen) var på samråd mellan 19 december 2012 och 28 februari Samrådet visade på behov av fördjupad naturmiljöutredning. Calluna AB fick i maj 2013 i uppdrag att genomföra kompletterande artinventeringar och förnyad naturmiljöutredning som underlag till fortsatt planprocess och revidering av det detaljplaneförslag som varit på samråd. I föreliggande rapport redovisas inventering av insektsfaunan. Uppdraget är givet av Iterio AB. Syftet med inventeringen var att få en kompletterande bild av insektsfaunan kring Råstasjön, främst den som är knuten till ved, och som kan komma att påverkas av planerade exploateringar. Metoder Eftersom det främst är den vedlevande insektsfaunan som kan förväntas vara värdefull kring Råstasjön är det där den största delen av tiden lagts. De metoder som använts är traditionella insamlingsmetoder, som slaghåvning och bankning i buskar och träd, 3

4 sållning av vedartade substrat, manuellt eftersök under bark, på ved och i anslutning till svampfruktkroppar samt håvning kring blommande buskar och örter. Eftersök av gnagspår i ved har också skett. Inga typer av fällor har använts. Slaghåvning innebär att man använder en kraftig håv som man slår i vegetationen med. Insekter som sitter på blad och grenar släpper taget och hamnar i håvpåsen och kan samlas in. Bankning innebär att man slår eller skakar grenar och kvistar över något underlag så att man ser vad som lossnar från underlaget. I det här fallet har en håv använts som underlag. Sållning innebär att intressanta material, t.ex. bark, innehållet i ihåliga träd eller murken ved läggs i ett såll som sedan skakas över ett ljust underlag, där intressanta kryp kan samlas in. Manuellt eftersök innebär att man letar efter djur som sitter på grenar och kvistar, på eller under svampar, eller under lös bark. Håvning kring blommor innebär att man studerar insekter som besöker blommor. Många vedlevande insekter behöver få i sig näring inför parning och äggläggning. Vid samtliga moment gjordes en bedömning av insekterna innan de samlades in. Djur som inte bedömdes ha något intresse vad gäller vedanknytning samlades inte in. Spår av vedlevande insekter eftersöktes på död ved: stammar, grenar och kvistar. Här gjordes främst en okulär besiktning av gnagspåren. Endast i undantagsfall gjordes åverkan på substratet med kniv. Som referenslitteratur användes vid detta moment Ehnström och Axelsson (2000). Resultat Bedömning av resultatet Generellt sett bedöms den vedlevande insektsfaunan kring Råstasjön vara ganska trivial. En del fynd av vedlevande insekter, och spår efter vedlevande insekter, gjordes men det handlade i mycket stor utsträckning om arter som är vanliga eller ganska vanliga. En del lite mer ovanliga eller på annat sätt intressanta fynd gjordes och dessa redogörs för under följande rubrik. 4

5 Intressanta fynd Granbarkgnagare Microbregma emarginata är en ca 4 mm lång trägnagare som är ganska lik ett par andra arter trägnagare. I denna inventering påträffades kläckhål av arten i några äldre granar. Kläckhål av arten är ganska lätta att känna igen eftersom det i princip bara är denna art som gör ca 1,5 mm breda cirkelrunda kläckhål i levande granar (Ehnström & Axelsson 2000). Granarna växte i anslutning till höjden i område 4, nära tennisbanan. Granbarkgnagaren är relativt ovanlig och lokalt förekommande. I äldre granbestånd kan dock arten bli ganska vanlig. Granbarkgnagaren är inte rödlistad men fungerar som signalart i skogsmark, och visar på förekomst av granar som är minst 100 år gamla, och även på en viss kontinuitet på äldre gran. Aspvedgnagare Ptilinus fuscus är en några mm stor trägnagare med mycket speciella antenner. De är kraftigt kamtandade hos hanen och därför lätta att känna igen. Det finns en förväxlingsart, men det finns några små men tydliga skillnader mellan arterna. I denna inventering påträffades dock inte arten själv men däremot kläckhål i aspved. Aspvedgnagaren är strikt knuten till stående, torra, gärna solexponerade aspstubbar. Stubben ska ha stått ett tag så barken fallit av och veden fått en gråaktig yta. Spår av arten påträffades på en liten yta i den enda asphögstubben som påträffades i område 4. Aspvedgnagaren är relativt ovanlig, förutom i asprika områden där det förekommer döda asphögstubbar. I sådana områden blir arten vanlig. Aspvedgnagaren är inte rödlistad men fungerar som signalart i skogsmark, och visar på förekomst av asphögstubbar. Där arten förekommer finns anledning att leta efter andra, betydligt sällsyntare skalbaggar knutna till död aspved. Myskbock Aromia moschata är en drygt 30 mm lång, metallgrön skalbagge med mycket långa antenner. Den fullbildade skalbaggen besöker gärna blommor, t.ex. de av vattenmärke och andra umbellater. Larven lever främst i ved i gamla, levande sälgar (Ehnström & Holmer 2007). Även ved av andra Salix-arter utnyttjas, bara veden är tillräckligt grov. Vid denna inventering påträffades inte den fullbildade skalbaggen, men väl gnagspår som tolkades som spår av myskbock i äldre sälgar på ett par platser. Det är inte helt säkert att arten finns kvar i det aktuella området eftersom de träd där gnagspåren påträffades har varit döda en tid. I de gamla, fristående sälgarna söder om Råstasjön, bara ca 100 m från det inventerade området, finns dock ett par träd med gnagspår av myskbock, och i dessa träd finns arten säkert kvar. 5

6 Myskbocken är ganska ovanlig men i lämpliga miljöer kan den bli ganska vanlig, t.ex. i gamla grustag med god tillgång på sälgar eller längs sjöstränder med lite grövre vide. Myskbocken är inte rödlistad, men fungerar som signalart, och visar då på förekomst av, och en viss kontinuitet av, gamla sälgar. Dödskallefluga Myathropa florea är en drygt 10 mm lång blomfluga med ett karaktäristiskt utseende. Arten har en getingrandig bakkropp, men det som gett arten dess namn är teckningen på mellankroppen som påminner om en dödskalle. Larven lever i vattenfyllda röthål i gamla träd. Larven är inte särskilt nogräknad utan kan påträffas i många olika trädslag, bl.a. ek och björk (Bartsch et al. 2009). Den fullbildade flugan besöker olika blommor, och kan då hittas långt från träden där larven utvecklades. Den här arten är ganska vanlig men knuten till skogsområden där det finns gamla träd med håligheter. Ytterligare ett par vedlevande blomflugor påträffades: lövvedblomfluga Xylota segnis och lundvedblomfluga Xylota tarda. Båda dessa arter är vanliga och ställer inte så höga krav på sin miljö. De är knutna till murken ved, savflöden, röthål och liknande miljöer i lövskog. Diskussion Resultatet av inventeringsinsatsen, fältbesök med traditionella inventeringsmetoder under sammanlagt ca 15 timmar, visade inte på någon särskilt skyddsvärd vedinsektsfauna. Med några få undantag måste samtliga påträffade arter betecknas som vanliga eller ganska vanliga. Orsaken till det ganska magra resultatet är förmodligen främst att området inte har någon längre skoglig kontinuitet. Förutom enstaka äldre lövträd, främst ek, är trädskiktet inte äldre än ca 50 år. Detta innebär att det inte heller finns någon längre kontinuitet av död ved, vilket gör att många vedlevande insekter inte hunnit etablera sig ännu. Detta betyder dock inte att området aldrig kommer att få en värdefull vedinsektsfauna. Med tiden kommer trädskiktet att bli äldre, mulmfyllda håligheter i stammar och grova grenar bildas, mängden tickor och mängden död ved av god kvalitet kommer att öka. Detta innebär att förutsättningarna för en värdefull fauna knuten till ved kommer att öka med tiden, om området lämnas orört. Vid Råstasjön finns också gamla tallar, över 100 år gamla. Inga spår av mer krävande insekter knutna till tall påträffades. Levande tallar är dock ett ganska fattigt trädslag med relativt få vedlevande insektsarter knutna till sig. Död tallved har dock förutsättningar att hysa ganska många krävande arter, om de finns i trakten. Även här är dock en kontinuerlig tillgång på död ved viktig. 6

7 På gran påträffades spår av granbarkgnagare, en art knuten till äldre granbestånd. Arten är ganska ovanlig men har påträffats i gamla granar i Stockholmstrakten vid flera tillfällen. Förmodligen gynnas arten av de ofta ganska fritt stående granarna som då utgör lämpligt substrat för arten. Om arten spridit sig till dessa granar i relativt sen tid eller om de utgör rester av en population som funnits här länge är oklart. Råstasjön ligger lite inklämt mellan exploaterad mark och det är långt till andra naturområden. Den närmaste delen av Järvafältet ligger ca 1,5 km mot norr. Härifrån finns åtminstone en teoretisk chans att spridning av vedlevande organismer kan ske till Råstasjön. De mest krävande insekterna kommer dock knappast klara detta spridningsavstånd, om de över huvud taget finns på Järvafältet. De arter som finns vid Råstasjön har heller ingenstans att ta vägen om området exploateras, vilket gör att många, visserligen vanliga, men ändå vedknutna insekter försvinner från ett stort område. Referenser Bartsch, H., Binkiewicz, E., Klintbjer, A., Rådén, A. & Nasibov, E Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Tvåvingar. Blomflugor: Eristalinae & Microdontinae. Diptera: Syrphidae: Eristalinae & Microdontinae. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Ehnström, B. & Axelsson, R Insektsgnag i bark och ved. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Ehnström, B. & Holmer, M Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Skalbaggar: Långhorningar. Coleoptera: Cerambycidae. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. 7

8 Bilaga - artlista Projekt: MHT0057 Råstasjön naturinventeringar 2013 Datum: Skogsmiljöer norr om Råstasjön, Solna Besöksdatum: juni, 17 augusti 2013 Vetenskapligt namn Svenskt namn Hot 1995 Hot 2000 H0t 2005 Hot 2010 Fyndplats COLEOPTERA - SKALBAGGAR CARABIDAE - Jordlöpare Notiophilus biguttatus Fläckig ögonlöpare I murken alstubbe Carabus hortensis Trädgårdslöpare I murken alstubbe Cychrus caraboides Snäcklöpare Under klen sälglåga Trechus secalis Skogsbrunlöpare Under klen sälglåga Pterostichus oblongopunctatus Skogssvartlöpare Under barkbit Pterostichus niger Stor svartlöpare I murken ekved Pterostichus nigrita Kärrsvartlöpare Under klibbalsgren Dromius agilis Mörk trädlöpare Bankad från ekgrenar Dromius quadrimaculatus Fyrfläckig trädlöpare Bankad från ekgrenar, och under bark på klibbalstubbe HISTERIDAE - Stumpbaggar Paromalus flavicornis I murken ekved LEIODIDAE - Mycelbaggar Anisotoma humeralis I björkticka SCARABAEIDAE - Bladhorningar Cetonia aurata Gräsgrön guldbagge I blommor strax utanför inventeringsområdet Protaetia cuprea Olivgrön guldbagge I blommor på flera platser ELATERIDAE - Knäppare Athous haemorrhoidalis Athous subfuscus Ampedus balteatus Melanotus castanipes Dalopius marginatus Fragment i murken ekved Fragment i murken ekved CANTHARIDAE -Flugbaggar Cantharis obscura Rhagonycha lutea Rhagonycha lignosa Malthinus frontalis Malthodes marginatus I vegetation och i blommor och i blommor DERMESTIDAE - Ängrar Anthrenus museorum Museiänger I blommor ANOBIIDAE - Trägnagare Anobium rufipes Kläckhål i alved Microbregma emarginata Granbarkgnagare NT Kläckhål i levande, gamla granar Ptilinus fuscus Alvedgnagare 4 Kläckhål i aspstubbe MELYRIDAE - Borstbaggar Dasytes plumbeus I blommor MALACHIIDAE - Blåsbaggar Cordylepherus viridis Malachius bipustulatus I blommor I blommor 8

9 Hot 1995 Hot 2000 H0t 2005 Hot 2010 Fyndplats SPHINDIDAE - Slemsvampbaggar Aspidiphorus orbiculatus Vid fnöskticka NITIDULIDAE - Glansbaggar Soronia grisea På fnöskticka Pocadius ferrugineus På fnöskticka Cychramus luteus I blommor Glischrochilus hortensis På gammal björkticka Glischrochilus quadripunctatus Under bark av sälg och asp MONOTOMIDAE - Gråbaggar Rhizophagus dispar Under sälgbark Rhizophagus bipustulatus Under sälgbark EROTYLIDAE - Trädsvampbaggar Dacne bipustulata På fnösk- och björktickor BYTURIDAE - Blomängrar Byturus tomentosus Hallonänger I blommor CERYLONIDAE - Gångbaggar Cerylon ferrugineum Under sälgbark och på fnöskticka ENDOMYCHIDAE - Svampbaggar Endomychus coccineus Under sälgbark CORTICARIIDAE - Mögelbaggar Enicmus rugosus Stephostehus rugicollis Cortinicara gibbosa Vid fnösk- och eldticka Vid eldticka Vid fnösk- och björkticka MYCETOPHAGIDAE - Vedsvampbaggar Litargus connexus I murken ekved CIIDAE - Trädsvampborrare Cis alter Cis comptus I svedticka Under bark vid björkticka MORDELLIDAE - Tornbaggar Mordellochroa abdominalis Rödbukad gaddbagge På blommor ZOPHERIDAE. Barkbaggar Synchita humeralis Bitoma crenata Under albark Under sälgbark TENEBRIONIDAE - Svartbaggar Diaperis boleti Brokig svampsvartbagge I björkticka OEDEMERIDAE - Blombaggar Chrysanthia viridissima Grön blombagge På blommor Oedemera virescens På blommor PYROCHROIDAE - Kardinalbaggar Schizotus pectinicornis Larv under sälgbark SALPINGIDAE - Trädbasbaggar Salpingus planirostris Under sälgbark SCRAPTIIDAE - Ristbaggar Anaspis frontalis Anaspis thoracica Anaspis rufilabris På blommor På blommor På blommor CERAMBYCIDAE - Långhorningar Rahgium mordax Lövträdlöpare Larvkammare under sälgbark Alosterna tabacicolor Smalbock På blommor Stenurella melanura Ängsblombock På blommor 9

10 Hot 1995 Hot 2000 H0t 2005 Hot 2010 Fyndplats Aromia moschata Myskbock 4 NT Gnagspår i sälg Acanthocinus aedilis Myskbock Kläckhål i tall Saperda similis Sälgvedbock Gnagspår i sälg CURCULIONIDAE - Vivlar Strophosoma melanogrammum Strophosoma capitatum Magdalis ruficornis På blommor LEPIDOPTERA - FJÄRILAR COSSIDAE - Träfjärilar Cossus cossus Allmän träfjäril Gnagspår i sälg DIPTERA - TVÅVINGAR TIPULIIDAE - Storharkrankar Ctenophora pectinicornis Flygande SYRPHIDAE - Blomflugor Myathropa florea Dödskalleblomfluga På blommor Volucella pellucens Fönsterblomfluga På blommor Xylota segnis Lövvedblomfluga På blommor Xylota tarda Lundvedblomfluga På blommor 10