Naturvärdesinventering. Karlberg, Solna stad, med anledning av utredning inför detaljplan

Transkript

1 Naturvärdesinventering Karlberg, Solna stad, med anledning av utredning inför detaljplan

2 Innehåll: Uppdraget!... 3 Bakgrund!... 3 Metod!... 3 Inventeringsområdet!... 4 Naturvärdesobjekt med beskrivningar!... 4 Naturvärdesobjekt 1. Talldunge!... 4 Naturvärdesobjekt 2. Ekmiljö!... 6 Naturvärdesobjekt 3. Häll med buskar och ask!... 8 Karta inventeringsområde och naturvärdesobjekt! Påverkan! Påverkan och förslag på hänsyn för naturvärdesobjekten! Föreslagen hänsyn Dianas kulle! Förstärkningsåtgärder Dianas kulle! Referenser:! Bilaga: Insektsinventering - Karlberg, Solna stad Kontaktperson för denna rapport: Mova Hebert, mova.hebert@calluna.se Tel: Fältinventering: Mova Hebert och Petter Andersson Rapport: Mova Hebert Kvalitetsgranskare: Anna Koffman. Beställare: Fortifikationsverket, John Dervinger Internt projektnummer: MHT0076 Datum rapport: Adress: Telefon: E-post: info@calluna.se CALLUNA AB Nätadress: Torsgatan 30 Postgiro Stockholm Bankgiro

3 Uppdraget En detaljplan ska upprättas för Karlberg i Solna stad. Området ligger väster om slottsparken och utgörs av Dianas kulle där bebyggelse ska placeras i östra kanten. Inventeringsområdet omfattar cirka 1 hektar och utgörs av Dianas kulle, en skogsklädd höjd inom övningsområdet Karlberg. Calluna har gjort en naturvärdesinventering i området. Inventering syftar till att beskriva och värdera naturvärdesobjekt av betydelse för biologisk mångfald inom inventeringsområdet. Inventeringen utfördes med detaljeringsgrad medel och med tillägget att områden öven med visst naturvärde ska inventeras. Uppdraget har utförts av Mova Hebert och Petter Andersson den 28 april En översiktlig insektsinventering har också genomförts i området under sommaren Bakgrund Planområdet ligger intill Dianas kulle inom fortifikationsverkets övningsområde vid Karlbergs slott i Solna kommun. Området ligger stadsnära med Kungsholmen som granne, ett 100-tal meter från Karlbergskanalen. Metod Calluna har utfört en naturvärdesinventering enligt remissversionen för Naturvärdesinventering (NVI) Genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning enligt svensk standard ftss (sis.se/tk555), med vissa modifieringar. Det huvudsakliga syftet med en Naturvärdesinventering (NVI) är att beskriva och värdera naturområden av betydelse för biologisk mångfald i ett avgränsat område. NVI resulterar i avgränsning av områden och naturvärdesklassning, objektbeskrivningar samt en övergripande rapport. Skalan för naturvärdesklasser består av: mycket högt naturvärde, högt naturvärde, påtagligt naturvärde och visst naturvärde. Övriga områden innefattar geografiska områden med lågt naturvärde och geografiska områden som har positiv betydelse för biologisk mångfald men som till ytan är för små för att rimligen kunna identifieras. I standarddokumentet definieras naturvärdesklasserna. Naturvärdesbedömningen bygger på de ekologiska förhållandena och artfynd av s.k. naturvårdsarter, vilka definieras i standarden. Arter eftersöks i den omfattning som behövs för att göra naturvärdesbedömningen. Arterna är ett verktyg för att göra naturvärdesbedömningen. 3

4 Inventeringsområdet Inventeringsområdet omfattar cirka 1 hektar och utgörs av Dianas kulle, en skogsklädd höjd inom övningsområdet Karlberg. Karlberg ligger delvis i en av de trakter där länsstyrelsen anser att det finns stora skogliga värden. Trakten som berörs benämns som Mälaren och skyddsvärda skogstyper är bland annat ädellövskog (Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen 2007). I området förekommer träd som i länsstyrelsens inventering av skyddsvärda träd har dokumenterats som skyddsvärda. I området kring Karlberg fanns ett 40-tal skyddsvärda träd varav sju i inventeringsområdet (Länsstyrelsen 2014). Inventeringsområdet består av blandskog med ek och tall. Även ask, asp, björk och rönn förekommer. På toppen av kullen finns en liten öppen hällmark. Förekomsten av död ved är liten. I fältskiktet dominerar lågörtsflora och gräs. Området omges av stigar som ingår i ett system av motionsstigar i området. Kring Dianas kulle finns även vägar och låg bebyggelse. Naturvärdesobjekt med beskrivningar Naturvärdesobjekt 1. Talldunge Naturvärdesklass 3, påtagligt naturvärde. Bild 1. Tallar, en med tallticka i naturvärdesobjekt 1. 4

5 Beskrivning Objektet innefattar en grupp äldre tallar (uppskattningsvis upp till 120 år gamla) öster om Dianas kulle. På ett par av tallarna växer tallticka. Tallticka lever på tallar som ofta är runt år gamla och indikerar högt naturvärde i skogar där den påträffas. I trädskiktet finns även inslag av rönn, asp och klen ek. Det finns sparsam förekomst av död ved i objektet, främst tall. Naturvårdsarter Tallticka Phellinus pini (växer på minst två tallar), är rödlistad i kategorin nära hotad (NT). Kattuggla Strix aluco (spyboll från kattuggla) påträffades under en tall. Kattuggla bedöms kunna häcka i närheten. Arten är inte rödlistad men häckar i ihåliga träd. Ihåliga träd är viktiga miljöer för flera andra artgrupper, som fladdermöss och insekter. Skulderfläckad gaddbagge Mordellistena humeralis (NT), fångades med håv. Arten är utbredd från Blekinge till Lule lappmark, och larven är knuten till vitrötad ved av ek, al, hassel och avenbok. Vissa av tallarna har hål efter vedlevande insekter, vilka bedöms vara efter vanligt förekommande arter. Området har vissa till goda artförekomster enligt bedömningsmetodik i standarden. Bedömning livsmiljö Skogsmiljön i det avgränsade naturvärdesobjektet bedöms ha vissa förutsättningar som livsmiljö. Tabell 1. Kvalitéer i naturvärdesobjekt 1, en talldunge öster om Dianas kulle. Naturlighet Kvalité Strukturer och element Bedömning av naturvärdesobjektet Naturliga störningsprocesser förekommer knappt och området sköts med t ex upparbetning och borttagande av död ved. Området har viss kvalité avseende naturlighet. I området förekommer äldre tallar med grov bark och partier med död ved. Förekomst av ett buskskikt med bärande buskar är positivt. Sammantaget bedöms förekommande strukturer ha hög kvalité. 5

6 Kvalité Kontinuitet Förekomst av nyckelarter. Läge, storlek och form Bedömning av naturvärdesobjektet Området ligger nära Karlbergs trädgård. På kartor från 1700-talet är området schematiskt markerat som trädklädd mark (skog) och anges ingå djurgården som fanns i anslutning till slottet (Topia landskapsarkitekter AB 2000). Med stöd av det kan man anta att det finns en kontinuitet av både gamla träd och tillgång på skogsmiljöer samt på död ved (om än i liten omfattning i dagsläget). Naturvärdesobjektet har i denna aspekt hög kvalité. I området förekommer tallticka som räknas som en nyckelart då den bidrar med att skapa rötad ved. Förekomsten av tallticka tillsammans med ett blommande busk- och fältskikt ger naturvärdesobjektet hög kvalité i denna aspekt. Naturvärdesobjektet är litet men ligger tillsammans med andra trädmiljöer i ett område med värden knutna till trädklädd mark. Naturvärdesobjektet bedöms i denna aspekt ha viss kvalité. Naturvärdesobjekt 2. Ekmiljö Naturvärdesklass 2, högt naturvärde. Beskrivning Objektet innefattar en ekmiljö på östra och södra sidan om Dianas kulle. I området förekommer ett tiotal ekar med en diameter på över 70 cm. Några av ekarna har kläckhål eller gnag av insekter. De grövre ekarna står halvöppet till fristående. En ek med korkmussling förekommer liksom en björk (död) med fnösketicka. I området finns bärande buskar och träd som hägg och rönn. Fältskiktet är ganska artfattigt med smalbladiga gräs, vitsippa, gökärt och blåbär. Döda grenar förekommer på flera av ekarna och en ek är nästan helt död ek (ca 90 cm i diameter). Ingen av ekarna har några större håligheter som bedöms som värdefulla för t ex. insekter, men några har kläckhål efter vedinsekter och partier med blottlagda vedpartier på stammen. Naturvårdsarter På en ek förekom totalt sju kläckhål som bedöms vara från bredbandad ekbarkbock Plagionotus detritus, varav ett bedömdes som färskt. Arten är rödlistad och förd till kategorin stark hotad (EN). Efter 1960 finns endast fynd av arten från nedre Dalälven (senast 1989) och Stockholmstrakten (bl.a. norra Djurgården), där de enda 6

7 säkra aktuella populationerna finns. Den främsta hotfaktorn är bristen på lämpligt utvecklingssubstrat för larverna, vilket utgörs av gamla ekar med döda stam- och grendelar.(ehnström, 1999). Vid en ek noterades bålgetingvespa crabro, arten är inte rödlistad men bygger gärna bo i ihåliga träd. Ihåliga träd är viktiga miljöer för flera andra artgrupper, som fladdermöss och insekter. Vedharkrank Dictenidia bimaculata noterades. Arten är mindre vanlig och uppträder sparsamt i lövskogar. Larverna lever i vitrötad ved av olika lövträd. Brun mulmblomfluga Brachypalpus laphriformis sågs på tallstam i området. Arten är mindre vanlig och förekommer sparsamt i lövskogar med gamla träd, bla ek, ask och bok. Larven utvecklas i lövträdshåligheter med mulm. Brun trädmyra Lasius brunneus påträffades på flera ekar i delområde 2. Denna myra har en sydöstlig utbredning i Sverige och har alltid sitt bo i anslutning till träd, och då oftast gamla ekar. Området har goda artförekomster enligt bedömningsmetodik i standarden. Bedömning livsmiljö Ekmiljön i det avgränsade naturvärdesobjektet bedöms ha goda förutsättningar som livsmiljö. Bild 2. Ekar i naturvärdesobjekt 2, vid den bakre noterades bålgeting 7

8 Tabell 2. Kvalitéer i naturvärdesobjekt 2, en ekmiljö öster och söder om Dianas kulle. Kvalité Naturlighet Strukturer och element Kontinuitet Förekomst av nyckelarter. Läge, storlek och form Bedömning av naturvärdesobjekt Naturliga störningsprocesser förekommer knappt och området sköts med t ex upparbetning och borttagande av död ved. Skötseln gör dock att ekarna står solbelyst vilket är positivt. I området förekommer äldre ekar med grov bark och partier med död ved. Förekomst av ett buskskikt med bärande buskar är positivt. Sammantaget bedöms förekommande strukturer ha god kvalité. Området ligger nära Karlbergs trädgård. På kartor från 1700-talet är området schematiskt markerat som trädklädd mark (skog) och anges ingå djurgården som fanns i anslutning till slottet (Topia landskapsarkitekter AB 2000). Med stöd av det kan man anta att det finns en kontinuitet av både gamla träd och tillgång på skogsmiljöer samt på död ved (om än i liten omfattning i dagsläget). Det gör att naturvärdesobjektet i denna aspekt har hög kvalité. I området förekommer ett blommande busk- och fältskikt. Även ekarna är nyckelarter i denna miljö. Sammantaget har naturvärdesobjektet hög kvalité i denna aspekt. Naturvärdesobjektet är litet men ligger nära många andra liknande miljöer. Delobjetktet bedöms i denna aspekt ha hög kvalité. Naturvärdesobjekt 3. Häll med buskar och ask Naturvärdesklass 3, påtagligt naturvärde. Beskrivning Objektet innefattar en häll i södra delen av Dianas kulle. I området finns en grupp med sju askar varav den grövsta är ca. 2 dm i diameter och ett bestånd av slån. Det förekommer även andra bärande buskar och träd som hägg och rönn. I söder avgränsas hällen av en brant. I fältskiktet växer blåbär, smalbladiga gräs, ängsviol, stensöta och stinknäva. Området är ganska öppet och solbelyst och bedöms vara en bra miljö för insekter 8

9 och kompletterar trädmiljöerna genom att vara öppen och varm Naturvårdsarter I området finns även goda förutsättningar för många insektsgrupper som steklar, fjärilar och skalbaggar. Området har vissa artförekomster enligt bedömningsmetodik i standarden. Skogsalm Ulmus glabra, växer i en skreva i branten på berget. Skogsalmen är ett ädellövträd och växer helst på rikare jordar. På grund av almsjukan har den minskat kraftigt och är rödlistad i kategorin sårbar (VU), (Aronsson 2010). Ask Fraxinus excelsior växer i en dunge med cirka sju träd som bedöms vara ca 40 år gamla. Ask växer naturligt på frisk till fuktig, näringsrik, mullrik mark, gärna med rörligt ytnära grundvatten. På grund av askskottssjukan finns risk för en mycket snabb utslagning av större delen av det svenska askbeståndet och arten är rödlistad i kategorin sårbar (VU). (Aronsson 2010). Bild 3. Hällmark i naturvärdesobjekt 3 9

10 Bedömning livsmiljö hällmarken i det avgränsade naturvärdesobjektet bedöms ha goda förutsättningar som livsmiljö. Tabell 3. Kvalitéer i naturvärdesobjekt 3, en hällmark i södra delen av Dianas kulle. Kvalité Naturlighet Strukturer och element Kontinuitet Förekomst av nyckelarter. Läge, storlek och form Bedömning av naturvärdesobjekt Naturliga störningsprocesser förekommer. Området sköts extensivt vilket ger hög kvalité med avseende på naturlighet. Förekomst av ett buskskikt med bärande buskar är positivt. Träd och busksskiktet är dock likåldrigt. Sammantaget bedöms förekommande strukturer och element ha viss kvalité. Området ligger nära Karlbergs trädgård. På kartor från 1700-talet är området schematiskt markerat som trädklädd mark (skog) och anges ingå djurgården som fanns i anslutning till slottet (Topia landskapsarkitekter AB 2000). Med stöd av det kan man anta att det finns en kontinuitet av inslag av öppna hällmarker i skogen i området. I området förekommer gott om bärande buskar vilket ger naturvärdesobjektet hög kvalité i denna aspekt. Naturvärdesobjektet är litet men ligger i anslutning till trädklädda miljöer som de samspelar med och även i anslutning till liknande områden. Området bedöms i denna aspekt ha hög kvalité. 10

11 Karta inventeringsområde och naturvärdesobjekt Fältskäret Ek Bild 4. Naturvärdesobjekt med naturvärde i inventeringsområdet, Dianas kulle. Avgränsning av byggnader kommer från skiss av AQ arkitekter. 11

12 Påverkan Påverkan och förslag på hänsyn för naturvärdesobjekten Den planerade byggnaden söder om byggnad 54, Fältskäret kommer att ta en del av naturvärdesobjekt 1 i anspråk. Två tallar kommer att försvinna, en grövre (7 dm i diameter) och en med en diameter på cirka 4 dm i diameter. Den planerade byggnaden i söder kommer i huvudsak att ta en del av naturvärdesobjekt nummer 2 (ekmiljön) i anspråk. Två värdefulla ekar bedöms försvinna och en tall med tallticka. Byggnaden hamnar även nära ytterligare en tall med tallticka i södra delen av delområde 1 och en värdefull tall i delområde 2. Det krävs att man tar detaljhänsyn till dessa tallar i det fortsatta plan- och byggskedet, om de ska kunna finnas kvar. Om hänsyns och förstärkningsåtgärder genomförs bedöms att värden knutna till tall respektive ek inte påverkas negativt. Föreslagen hänsyn Dianas kulle För att ta hänsyn till växt - och djurlivet bör byggplatsen stängslas av så att körning och upplag inte sker på naturmark. Särskilt viktigt är det att körning och upplag inte sker nära eller under ekar då de har känsliga rötter. Ekar som ska sparas nära bebyggelse eller inom område som får ändrade markvattenförhållanden kan med fördel beskäras i ett tidigt skede för att minska bladmassa och tillväxt inför kommande förändring. Förstärkningsåtgärder Dianas kulle Påverkan består i att två av tio värdefulla ekar inom avgränsade naturvärdesobjekt tas ner. Två av sju tallar tas ner och ytterligare två riskerar att påverkas negativ. Inget av dessa träd har påvisade förekomster av rödlistade arter utom en av tallarna på vilken det växer tallticka. För att mildra förlusten av värden som de nedtagna träden medför är det lämpligt att tillvarata virket och skapa en eller flera faunadepåer i solbelysta lägen. Det sker genom att stammar och grova grenar lämnas och blir till gagn för insektsfaunan i området. För att 12

13 höja kvalitén för vedlevande insekter och fåglar kan hela Dianas kulle i även fortsättningen skötas extensivt, genom att död ved lämnas vid vindfällen eller liknande. Det går med bibehållen positiv effekt att t ex ta bort lövverk och dra trädet åt sidan om man inte vill att det ska se stökigt ut. Stående döda och döende träd är viktiga att spara bl a för att främja fåglar och fladdermöss som är beroende av stående träd med håligheter och inslag av död ved. Träd som bedöms aha grenar som riskerar att rasa ner och därmed utgöra en risk för gående i området kan beskäras och sedan lämnas som högstubbar. Utan grenar och bladmassa minskar 13

14 risken betydligt att träd blåser omkull. Grova grenar sparas gärna på solbelyst plats. Referenser: Aronsson Mora 2010: ArtDatabanken om alm, SLU Aronsson Mora 2010: ArtDatabanken om ask, SLU Ehnström Bengt 1999: Artfaktablad om bredbandad ekbarkbock, ArtDatabanken, SLU Ehnström Bengt 2002: Insektsgnag i bark och ved Gärdenfors U. (ed.) 2010: Rödlistade arter i Sverige 2010, Artdatabanken. Nitare, J Signalarter: Indikatorer på skyddsvärd skog. Skogsstyrelsen. Opublicerade källor Topia landskapsarkitekter AB 2000: Historik över parken vid Karlbergs slott Personlig kommunikation John Dervinger 14

15