INVENTERING AV VEDLEVANDE SKALBAGGAR SKOGAR I TYRINGE PÅ UPPDRAG AV HÄSSLEHOLMS KOMMUN

Transkript

1 INVENTERING AV VEDLEVANDE SKALBAGGAR SKOGAR I TYRINGE PÅ UPPDRAG AV HÄSSLEHOLMS KOMMUN

2 Inventering, text och foto Naturcentrum AB 2012 Strandtorget Stenungsund Tel ncab@naturcentrum.se Projektansvarig Andreas Malmqvist Naturcentrum AB Beställare Hässleholms kommun Kartmaterial Från uppdragsgivaren. Omslag Bok med fnöskticka (längst upp), nordlig plattbagge Dendrophagus crenatus (mitten), fyrfläckig vedsvampbagge Mycetophagus quadriguttatus (längst ner). 2

3 3

4 Innehållsförteckning Inledning... 5 Undersökningsområdet... 5 Metoder... 6 Artbestämningar... 8 Resultat... 9 Värdefulla substrat Särskilt intressanta fynd Resultat från de inventerade objekten Referenser Bilaga 1. Foton på fällor Bilaga 2. Artlista

5 Inledning På uppdrag av Hässleholms kommun har Naturcentrum AB genomfört en inventering av vedlevande skalbaggar. Inventeringen har genomförts på kommunalt ägd bokskog i Tyringe. Syftet har varit att identifiera skyddsvärda arter och ge förslag på åtgärder som kan gynna skalbaggsfaunan och andra arter knutna till äldre skogsmiljöer. Vedlevande skalbaggar är en intressant grupp att inventera då det finns många starkt specialiserade arter som är beroende av kvalitéer som ofta bara finns i riktigt gamla skogar med god tillgång på multnande ved. Områden där flera sällsynta eller hotade arter förekommer har sannolikt också mycket stora ekologiska kvalitéer. I Sverige förekommer cirka 4400 arter skalbaggar och av dessa är 875 arter uppsatta på den svenska rödlistan för nära hotade eller hotade arter (Gärdenfors 2010). En majoritet av dem är vedlevande och förekommer i skogar, parker, alléer, hagmarker och andra trädbärande miljöer. Många av de vedlevande skalbaggarna i södra Sverige har drabbats hårt av det rationella skogsbruket där gamla skadade träd och multnande ved är en bristvara. Flera av de hotade bokskogsarterna är idag endast kända från ett fåtal spridda skogsbestånd ofta isolerade från varandra. Många av bestånden är dessutom små och kan kanske på sikt inte tillhandahålla tillräckliga mängder av substrat (ihåliga träd, lågor, högstubbar osv) för att arterna ska klara sig kvar. Söderåsens nationalpark (Skåne), naturreservatet Biskopstorp (Halland), Tromtö naturreservat (Blekinge) är dock några av få undantag där det ännu finns stora arealer gammal bokskog. Undersökningsområdet Det aktuella inventeringsområdet utgörs av bokdominerad tätortsnära skog i direkt anslutning till Tyringe samhälle (Figur 1). Figur 1. Undersökningsområdet i Tyringe ligger drygt 5 km väster om Hässleholm. 5

6 De undersökta bestånden har hög ålder och i flera fall finns gott om värdefulla substrat som högstubbar och lågor. Det tätortsnära läget gör att skogen har ett stort rekreativt värde för invånarna i Tyringe. Det kommunala skogsinnehavet är tämligen stort och omfattar ca 260 ha produktiv skogsmark. Boken är mycket framträdande med flera äldre bestånd. Volymmässigt är boken också det trädslag som är störst i innehavet, m3sk av totalt cirka m3sk enligt kommunens skogsbruksplan. Metoder Inventeringen av vedlevande skalbaggar har genomförts i några av de finaste kommunalt ägda bokskogsmiljöerna i Tyringe. Urvalet av lokaler har gjorts i samband med en naturvärdesbedömning av ett stort antal tätortsnära bokskogsbestånd i Tyringe (Malmqvist 2012). Inventeringen har huvudsakligen genomförts med hjälp av fönsterfällor där tio fönsterfällor har varit utplacerade i fyra särskilt intressanta skogsbestånd (Figur 2). Figur 2. Fönsterfällornas placering. na är markerade med röda cirklar och numrerade med kursiva siffror. Skogsbeståndens nummer härrör från naturvärdesbedömningen (Malmqvist 2012) där gult = naturvärden, orange = höga naturvärden och rött = unika naturvärden. na består av en 30x40 cm plexiglasskiva med en vätskefylld behållare hängande under (Figur 3). Behållaren, som är fylld av mättad saltlösning och lite diskmedel, fångar upp de insekter som krockat med plexiglasskivan. Diskmedlet gör att ytspän- 6

7 ningen minskar och insekterna faller till botten. Mättad saltlösning används som konserveringsmedel. Samtliga träd med fällor har fotograferats (bilaga 1). Figur 3. Fönsterfälla på ett av träden i objekt 2. na placerades på substrat som bedömdes vara särskilt attraktiva för vedlevande insekter (Tabell 1, Bilaga 1). De sattes upp den april och togs ner den 30 juni och 1 juli na vittjades den 19 maj, då de togs ner i månadsskiftet juni/juli. Undersökningen har alltså inte täckt insekternas hela aktivitetsperiod. Inventeringen genomfördes dock under en period då en stor andel av arterna har en hög aktivitet. Två av fällorna placerades till en början i avdelningarna 174 och 176. Dessa fällor saboterades dock och två nya fällor placerades den 19 maj i objekt 23. Tabell 1. Fönsterfällornas placering på olika substrat. Indelningen i avdelningar följer kommunens skogsbruksplan. enligt naturvärdesbedömning Beskrivning av fälla 2 Fälla 1. Grov bokhögstubbe med fnöskticka i halvöppet läge. Fälla 2. Grov, levande men rötskadad bok med savflöde Fälla 3. Levande bokhögstubbe med fnöskticka i halvöppet läge. 23 Fälla 6. Högstubbe med fnöskticka i halvöppet läge. 28 Fälla 9. Solexponerad högstubbe med fnöskticka. Fälla 4. Gammal delvis avbarkad bokhögstubbe. Halvöppet läge med fnöskticka. Fälla 7. Ihålig bokhögstubbe med fnöskticka i soligt läge. Fälla 10. Skadad bokhögstubbe med fnöskticka i soligt läge Fälla 5. Solexponerad högstubbe med fnöskticka. Fälla 8. Solexponerad högstubbe med fnöskticka - 7

8 Genom att bl.a. leta på tickor, solexponerad ved och insektslockande blommor har i första hand rödlistade skalbaggar eftersökts. Då undersökningen till stora delar är genomförd med hjälp av fönsterfällor på högstubbar eller stående döda eller skadade träd är skalbaggsfaunan i andra vedtyper underrepresenterad i denna undersökning. Utöver skalbaggar har fönsterfällsmaterialet mycket översiktligt scannats på övriga skyddsvärda insekter. Rödlistade arter har noterats som med gängse kategorier enligt Gärdenfors 2010 (Figur 4). Figur 4. Rödlistningskategorier enligt Gärdenfors (2010). Figur från ArtDatabankens hemsida. Artbestämningar Skalbaggar som fångats i fönsterfällor har artbestämts av Niklas Franc/Naturcentrum AB. Johnny Lindqvist/Göteborg har artbestämt ett antal kortvingar från fönsterfällorna. Övriga fynd har artbestämts av Andreas Malmqvist. 8

9 Resultat Den nu genomförda inventeringen visar att de äldre bokskogarna runt Tyringe är mycket värdefulla för vedlevande skalbaggar. Totalt noterades 139 arter av vedlevande eller åtminstone vedanknutna arter från fönsterfällorna. Ett flertal skyddsvärda arter noterades och sammanlagt artbestämdes 8 rödlistade skalbaggsarter från fällorna. Av dessa bedöms en art som sårbar [VU] och sju som nära hotade [NT] (Tabell 2). Dessutom gjordes ett fynd i fält av den mycket sällsynta rödvingebaggen Platycis cosnardi [VU] vilket innebär att 9 rödlistade arter konstaterades från de inventerade lokalerna. Tabell 2. Rödlistade (med rödlistningskategori) och tidigare rödlistade (Gärdenfors 2000, 2005) men i dag livskraftiga skalbaggar (LC) som fångades i fönsterfällor i Tyringe. 1-2 = objekt 2, fällor 3-5 = objekt 17, fällor 6-8 = objekt 23, fällor 9-10 = objekt 28 (se även tabell 1). Art Vetenskapligt namn Familj Hot Dissoleucas niveirostris Anthribidae LC 1 Cis micans Ciidae NT 2 1 Bokborre Ernoporicus fagi Curculionidae LC Triplax rufipes Erotylidae NT 2 Hylis olexai Eucnemidae LC Melasis buprestoides Eucnemidae LC 1 2 Xylophilus corticalis Eucnemidae NT Bredhuvad mögelbagge Latridius brevicollis Latridiidae LC Ekbrunbagge Hypulus quercinus Melandryidae NT 1 Svartbrun brunbagge Phloiotrya rufipes Melandryidae NT 1 Prionocyphon serricornis Melandryidae LC 1 Fyrfläckad vedsvampbagge Mycetophagus quadriguttatus Mycetophagidae NT 1 Stor vedsvampbagge Mycetophagus quadripustulatus Mycetophagidae LC Glischrochilus quadriguttatus Nitidulidae LC 2 Orangevingad kamklobagge Pseudocistela ceramboides Scirtidae LC 1 Nordlig plattbagge Dendrophagus crenatus Silvanidae LC 1 Carphacis striatus Staphylinidae VU 1 2 Trichonyx sulcicollis Staphylinidae NT 1 Enfärgad barksvartbagge Corticeus unicolor Tenebrionidae LC 1 Blåvingad vedsvampbagge Tetratoma fungorum Tetratomidae LC 1 En jämförelse med andra bokskogslokaler i Skåne som undersökts på liknande sätt (Malmqvist 2002, 2004 och 2008) indikerar att lokalerna i Tyringe inte tillhör de allra artrikaste (Tabell 3). Samtidigt har dock hela fem rödlistade arter noterats och det i den minst artrika lokalen i Tyringe (objekt 2). Antalet fällor i undersökningarna är dock sannolikt alltför få för att några säkra kvantitativa slutsatser ska kunna dras. En bättre jämförelse kanske fås av en sammanslagning av de fem närliggande lokalerna i Höör (Tabell 3) vilket innebär samma insamlingsinsats som i Tyringe, d.v.s. 10 fönsterfällor. Det resulterar i 11 rödlistade arter för Höör-lokalerna i förhållande till Tyringes 8 arter från fönsterfällorna (Totala antalet vedlevande arter har inte jämförts). 9

10 Tabell 3. En jämförelse mellan några bokskogar i Skåne som inventerats på skalbaggar. Delområde Antal arter Rödlistade arter Antal fällor 1. Hjällen (Hörby) bok 2. Stenkilstorp (Höör) bok 3. Bjäret (Höör) bok 4. Hallaskog (Höör) bok 5. Äskebäskan (Lund) bok 6. Tyringe (obj. 23) bok 7. N. Bjäret (Höör) bok 8. Tyringe (obj. 17) bok 9. Hålsaxabäcken (Höör) bok 10. Hovdalaån (Hässleholm) bok 11. Tyringe (obj. 28) bok 12. Tyringe (obj. 2) bok Värdefulla substrat Flera av de vedlevande och mer sällsynta skalbaggar har ofta mycket specifika krav på såväl sin miljö i helhet som det substrat som larverna utvecklas i. Den tidigare uppfattningen att trädslagets betydelse var mycket stor har alltmer ifrågasatts och många arter verkar istället vara mer knutna till en speciell typ av rötning av trädet. För vedlevande arter är både själva veden och trädsvamparna som bryter ned den av huvudsaklig betydelse. Fnösktickan (Figur 3) som är en av de huvudsakliga nedbrytarna av ved i bokskog ger upphov till en vitrötad ved där huvudsakligen cellulosa finns kvar. Figur 5. Bokhögstubbar och lågor med fnöskticka i Tyringe. Denna process är en förutsättning för många skalbaggar då de inte själva klarar att bryta ner både cellulosa och lignin som tillsammans med hemicellulosa är vedens huvudsakliga byggstenar. Även svampen i sig är värdefull för många arter då de gärna 10

11 äter både av själva svampen och dess sporer. I Tyringe finns flera bestånd med mycket god tillgång till fnösktickangripna bokhögstubbar och lågor. Många av bestånden är i miljöer med hög fuktighet vilket leder till en relativt snabb nedbrytning. För att det inte ska bli glapp i tillgången på lämplig ved är det viktigt att det kontinuerligt bildas tillräckliga mängder av olika vedtyper och att den lämnas kvar på plats. För många arter i bokskogar är just fnösktickangripna högstubbar och lågor mycket värdefulla substrat. Även vedens fuktighet är av betydelse då vissa arter endast lever i torr ved medan andra föredrar fuktig eller blöt ved. Förutom grövre stamdelar är även de klenare grenarna värdefulla för flera sällsynta arter. Trots att det bör finns ganska gott om döda eller döende grenar i de flesta bokskogar är sannolikt mängden eller kvalité inte tillräcklig för att arterna ska finnas överallt. En stor variation av olika vedtyper i olika lägen ger alltså upphov till en stor mångfald av arter. Håligheter med mulm (främst trämjöl och annat som ansamlats) är också ett mycket värdefullt substrat med flera starkt specialiserade arter. Dessa håligheter bildas ofta först när träden är mycket gamla och är därmed sällsynta i produktionsskogar men även också i många andra äldre skogar. Eken är det trädslag som främst bildar håligheter med mulm. Riktigt stora och gamla ekar kan sannolikt hysa kubikmeter med mulm som är hemvist för en lång rad sällsynta skalbaggar. Håligheter med mulm förekommer även i andra trädslag och då också bok. Särskilt intressanta fynd Ett av de mest intressanta fynden i Tyringe utgör kortvingen Carphacis striatus [VU] (Figur 4) som noterades från två objekt (2 och 17). Den förekommer ofta på lokaler med många andra rödlistade arter. I Skåne finns bland annat fynd från liknande och mycket artrika bokskogsmiljöer i Höör och Hörby. Figur 6. Den drygt 5 mm långa kortvingen Carphacis striatus [VU] är en mycket sällsynt art med få fynd i landet. Den hittades i de båda objekten 2 och 17 i Tyringe. 11

12 Artens levnadssätt är dåligt känt men det finns fynd från ett stort antal olika trädslag bl.a. ek, bok, björk och tall (Artportalen ). Enligt uppgift lever denna liksom övriga i släktet huvudsakligen som rovdjur på svamplevande insektslarver (Campbell 1980). Arten indikerar sannolikt att det finns en god tillgång till vedsvampslevande insekter. Rödvingebaggen Platycis cosnardi [VU] (Figur 7) är en annan minst lika sällsynt art. Den sågs krypa på en grov boklåga i soligt väder den 18 maj i objekt 23. Platycis cosnardi är en till stora delar utpräglad bokskogsart med fynd från våra allra finaste bokskogar. Den utvecklas sannolikt främst i grova bokstammar. En intressant observation är att samtliga lokaler med Carphacis striatus i Skåne också hyser Platycis cosnardi. Sannolikt är båda arterna i Skåne främst knutna till fuktiga skogsmiljöer med god tillgång på grova svampangripna träd. Bland andra intressanta fynd kan nämnas ett exemplar av nordlig plattbagge Dendrophagus crenatus (se bild på omslag) från en fönsterfälla i objekt 28. Arten har tidigare varit rödlistad och både larven och det vuxna djuret lever som rovdjur under bark på grov gran och tall i Svealand och Norrland. Ett fåtal spridda fynd finns även i Götaland. Fyndet i Tyringe är sannolikt ett av de sydligaste i landet och ett av mycket få i Skåne. Arten har sannolikt utvecklats i någon av områdets grova granar eller tallar. Figur 7. Den ytterst sällsynta och bokskogslevande skalbaggen Platycis corsnardi (VU) på en grov boklåga i objekt 23 den 18 maj Än mer intressant är kanske fyndet av den mycket sällsynta kortvingen Amarochara forticornis. Den noterades med ett exemplar i en fönsterfälla i objekt 23. Den är endast känd från Skåne och Gotland med mycket få sentida fynd. Även dess ekologi är dåligt känd men möjligen lever den i anslutning till gångar av smågnagare och andra djur och räknas i denna undersökning därför inte till de vedlevande arterna. 12

13 Utöver de ovan nämnda arterna gjordes fynd av ett flertal andra skalbaggsarter som har höga krav på sin miljö och nästan uteslutande förekommer i gamla ädellövskogar. SFör dessa arters fortlevnad är tillgången på stora arealer gammal ädellövskog som kontinuerligt kan tillhandhålla tillräckliga mängder multnande ved i olika nedbrytningsstadier och dimensioner mycket viktigt. Utöver skalbaggar noterades ett exemplar av den vackra och vedlevande arten gulringad vedharkrank Ctenophora flaveolata [NT] (Figur 8) i en av fällorna i objekt 17 samt den sällsynta och tidigare rödlistade arten stor barkskinnbagge Aradus conspicuus från objekt 25 (fältobservation) och 28. Figur 8. Den rödlistade och vackra arten gulringad vedharkrank (NT) fångades i en fälla i Tyringe. Den lever framför allt i ädellövträd i sydvästra Sverige. Resultat från de inventerade objekten 2 Den så kallade Uggleparken är arealmässigt liten men hyser ändå ett stort antal mycket gamla träd med goda förutsättningar för krävande skalbaggar (Figur 9). Skogen ligger i ett villaområde i västra delen av Tyringe. Trots ett till synes isolerat läge finns gott om äldre bokskogar cirka 200 meter väster om Uggleparken. Två fönsterfällor, en på en högstubbe med fnösktickor och en rötskadad och savande bok, användes i området. Totalt noterades 56 vedlevande skalbaggar. Trots det relativt låga antalet arter hittades fem rödlistade arter. Hit hör ekbrunbagge Hypulus quercinus [NT], kortvingen Carphacis striatus [VU] (Figur 6), trädsvampbaggen Triplax rufipes [NT], halvknäpparen Xylophilus corticalis [NT] och klubbhornsbaggen Trichonyx sulcicollis [NT]. Ekbrunbag- 13

14 gen är som namnet antyder främst knuten till ek. Arten har sannolikt inget direkt med bokarna att göra utan får ses som ett sidofynd. Figur 9. Det flera grova fnösktickangripna bokar i objekt 2. Bland de övriga fynden är kortvingen Carphacis striatus och klubbhornsbaggen Trichonyx sulcicollis värda lite extra uppmärksamhet då de endast är kända från ett fåtal lokaler i södra och östra Sverige. I Skåne är trädsvampbaggen Triplax rufipes mycket sällsynt och har istället sin huvudsakliga utbredning i östra Götaland och södra Svealand. Den är enligt uppgift knuten till trädsvampar av släktet Pleurotus (musslingar). Andra sällsynta men inte rödlistade arter som noterades var halvknäpparna Hylis olexai, Melasis buprestoides och Microrhagus pygmaeus. Samtliga har sin huvudförekomst i äldre ädellövskogsbestånd. 17 Detta stora och kuperade bokskogsområde sydväst om Tyringe samhälle hyser gott om värdefullt substrat för vedlevande arter. Här finns tämligen rikligt av högstubbar och lågor i såväl öppet som mer slutet läge. Skogen ligger i anslutning till flera andra bokskogsbestånd med äldre träd och en god tillgång på multnande ved. Tre fönsterfällor fanns utplacerade i området på högstubbar under Bland vedlevande skalbaggar noterades sammanlagt 83 arter. Bland arterna identifierades följande fyra rödlistade arter; kortvingen Carphacis striatus [VU], halvknäpparen Xylophilus corticalis [NT], fyrfläckig vedsvampbagge Mycetophagus quadriguttatus [NT] (se bild på omslag) och trädsvampborraren Cis micans [NT]. Utöver den mycket sällsynta kortvingen Carphacis striatus [VU] som noterades med två exemplar är också den fyrfläckade vedsvampbaggen M. quadriguttatus [NT] en ovanlig art. Den noterades här på sin enda plats i undersökningsområdet och är bara känd från drygt 30 lokaler i landet. I samma fönsterfälla, en solexponerad bokhögstubbe med fnöskticka, fanns även ett exemplar av gulringad vedharkrank Ctenophora flaveolata [NT]. Även den har få före- 14

15 komster i landet och en utbredningstyngdpunkt i sydvästra Götaland. Bland andra sällsynta skalbaggar hittades halvknäpparen Hylis olexai och glansbaggen Glischrochilus quadriguttatus. 23 Detta fläckvis sumpiga bokskogsområde har goda förutsättningar för vedlevande arter. Det finns gott om multnande ved i olika dimensioner och nedbrytningsstadier. De intressanta träden står omväxlande beskuggat och solexponerat vilket gynnar olika arter. Inom området finns några mycket grova bokar vilka ger förutsättning för många intressanta substrat och mikromiljöer. I vissa partier finns ett påtagligt inslag av gran. Tre fönsterfällor har varit monterade i området. Två flyttades hit den 19 maj efter sabotage i ett annat område och har inte suttit ute under den första perioden. na placerades på bokhögstubbar med fnöskticka varav en med en stor hålighet. Med 87 artbestämda vedlevande skalbaggar är detta det objekt där flest arter identifierats. I fönsterfällsmaterialet förekom följande rödlistade arter; halvknäpparen Xylophilus corticalis [NT] och trädsvampborraren Cis micans [NT]. Dessutom hittades den ytterst ovanliga rödvingebaggen Platycis cosnardi [VU] (Figur 7) i samband med fältinventering den 18 maj. Skalbaggen kröp på en grov boklåga intill en av högstubbarna med fönsterfälla. Arten är mycket sällsynt och nästan uteslutande funnen på bokskogslokaler med mycket höga naturvärden med en god tillgång på grov bokved. Andra ovanliga skalbaggar var den norrut levande men i Skåne ytterst sällsynta nordlig barkplattbagge Dendrophagus crenatus. Den förekommer huvudsakligen under barken av döda barrträd och härrör möjligen från någon död gran eller tall i närheten. Halvknäpparen Hylis olexai och enfärgad barksvartbagge Corticeus unicolor var andra ovanliga arter som noterades från fällorna. I en ihålig bok fångades den hålträdslevande och tämligen sällsynta arten orangevingad kamklobagge Pseudocistela ceramboides (Figur 10). Figur 10. I en ihålig bok fångades den ovanliga och hålträdslevande arten orangevingad kamklobagge Pseudocistela ceramboides. 15

16 28 I sydvästligaste hörnan av inventeringsområdet finns detta bokskogsområde med ganska glest stående träd. I Sydligaste delen finns en liten bäckravin och här blir den annars flacka marken mer kuperad. Det finns ganska gott om högstubbar och lågor inom ett litet parti i sydligaste delen. Förekomsten på multnande ved avtar sedan norrut. Fönsterfällor placerades på två bokhögstubbar med fnöskticka i södra delen av området. Sammanlagt artbestämdes 67 vedlevande skalbaggsarter från fönsterfällsmaterialet. Den enda rödlistade arten som hittades var svartbrun brunbagge Phloiotrya rufipes [NT]. Den lever i torr, vitrötad ved av bland annat bok och hassel. Det noterades inte från något annat område men förekommer sannolikt spridd i de fina bokskogsmiljöerna med mycket vitrötad ved. Andra sällsynta men inte rödlistade arter var halvknäpparna Hylis olexai och Melasis buprestoides, båda utvecklas i vitrötad bokved, samt den sällsynta glansbaggen Epuraea longula. Den sistnämnda förekommer främst i Skåne och är de senaste åren endast känd från några få fynd. I en av fönsterfällorna fanns ett exemplar av stor barkskinnbagge Aradus conspicuus, en tidigare rödlistad art med sin huvudutbredning i äldre bokskogar i Sydsverige. Vid fältbesök sågs dessutom 10 exemplar av enfärgad barksvartbagge Corticeus unicolor under barken på en boklåga. Det är en sällsynt art med begränsat sydlig utbredning i landet. Referenser Campbell, J., M A revision of the genus Carphacis des Gozis (coleoptera: Staphylinidae) of North America. The Canadian Entomologist, 1980, 112:(9) Gärdenfors, U. (red.) Rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Gärdenfors, U. (red.) Rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Gärdenfors, U. (red.) Rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Malmqvist, A Inventering, naturvärdesbedömning och skyddsvärda lavar. Skogar i Tyringe. Naturcentrum AB. 16

17 Bilaga 1. Foton på fällor. Fälla Fälla

18 Fälla Fälla

19 Fälla Fälla

20 Fälla Fälla

21 Fälla Fälla

22 Bilaga 2. Artlista. Vedlevande skalbaggar som artbestämts från fönsterfällsmaterialet. Arternas rödlistningskategori presenteras med förkortning under rubriken Hot. Under objektsrubrikerna presenteras det totala antalet individer från båda fällorna i respektive objekt. Art Familj Hot Dorcatoma dresdensis Anobiidae 1 32 Dorcatoma robusta Anobiidae Hadrobregmus pertinax Anobiidae 1 Hedobia imperialis Anobiidae 1 1 Ptilinus pectinicornis Anobiidae Dissoleucas niveirostris Anthribidae 1 Alosterna tabacicolor Cerambycidae Anastrangalia sanguinolenta Cerambycidae 1 Judolia sexmaculata Cerambycidae 1 Rhagium mordax Cerambycidae 2 1 Stenocorus meridianus Cerambycidae Stenurella melanura Cerambycidae 3 2 Stictoleptura maculicornis Cerambycidae 1 Cerylon fagi Cerylonidae 1 Cerylon ferrugineum Cerylonidae Cerylon histeroides Cerylonidae Cis bidentatus Ciidae Cis boleti Ciidae 2 Cis castaneus Ciidae Cis fagi Ciidae Cis lineatocribratus Ciidae 2 Cis micans Ciidae NT 2 1 Orthocis alni Ciidae Orthocis festivus Ciidae 1 Orthocis vestitus Ciidae 2 2 Ropalodontus perforatus Ciidae Sulcacis affinis Ciidae 2 Tillus elongatus Cleridae Cryptophagus dentatus Cryptophagidae 5 1 Cryptophagus scutellatus Cryptophagidae 1 1 Henoticus serratus Cryptophagidae 1 1 Dryocoetes villosus Curculionidae 3 1 Ernoporicus fagi Curculionidae Rhyncolus ater Curculionidae 2 3 Taphrorychus bicolor Curculionidae 1 9 Trachodes hispidus Curculionidae

23 Art Familj Hot Trypodendron domesticum Curculionidae Trypodendron lineatum Curculionidae 1 Xyleborus dispar Curculionidae 1 Anthrenus museorum Dermestidae 1 Megatoma undata Dermestidae Ampedus balteatus Elateridae 2 1 Ampedus pomorum Elateridae Denticollis linearis Elateridae 2 2 Melanotus villosus Elateridae Endomychus coccineus Endomychidae Dacne bipustulata Erotylidae 1 1 Triplax rufipes Erotylidae NT 2 Triplax russica Erotylidae 5 3 Tritoma bipustulata Erotylidae 1 1 Hylis olexai Eucnemidae Melasis buprestoides Eucnemidae 1 2 Microrhagus pygmaeus Eucnemidae 1 Xylophilus corticalis Eucnemidae NT Gnathoncus buyssoni Histeridae 1 Gnathoncus nannetensis Histeridae Paromalus flavicornis Histeridae Aridius nodifer Latridiidae 1 Corticaria rubripes Latridiidae 3 1 Cortinicara gibbosa Latridiidae 1 2 Dienerella elongata Latridiidae 1 Enicmus rugosus Latridiidae Enicmus testaceus Latridiidae Latridius brevicollis Latridiidae Latridius consimilis Latridiidae 1 Agathidium nigripenne Leiodidae 2 1 Agathidium seminulum Leiodidae Anisotoma castanea Leiodidae 3 Anisotoma glabra Leiodidae 1 Anisotoma humeralis Leiodidae Anisotoma orbicularis Leiodidae 5 Platycerus caraboides Lucanidae 1 Sinodendron cylindricum Lucanidae Hylecoetus dermestoides Lymexylidae Hypulus quercinus Melandryidae NT 1 Orchesia undulata Melandryidae 1 2 Phloiotrya rufipes Melandryidae NT 1 Prionocyphon serricornis Melandryidae 1 Dasytes cyaneus Melyridae 1 Dasytes plumbeus Melyridae

24 Art Familj Hot Rhizophagus bipustulatus Monotomidae Rhizophagus cribratus Monotomidae 2 1 Rhizophagus dispar Monotomidae Rhizophagus ferrugineus Monotomidae Rhizophagus nitidulus Monotomidae Mordellochroa abdominalis Mordellidae 1 Tomoxia bucephala Mordellidae Mycetophagus atomarius Mycetophagidae Mycetophagus quadriguttatus Mycetophagidae NT 1 Mycetophagus quadripustulatus Mycetophagidae Cryptarcha strigata Nitidulidae 1 Epuraea aestiva Nitidulidae 1 Epuraea biguttata Nitidulidae 1 1 Epuraea longula Nitidulidae 1 Epuraea neglecta Nitidulidae Glischrochilus quadriguttatus Nitidulidae 2 Glischrochilus quadripunctatus Nitidulidae 1 Pocadius ferrugineus Nitidulidae 1 3 Ptenidium turgidum Ptilidae 1 6 Pyrochroa coccinea Pyrochroidae 1 Schizotus pectinicornis Pyrochroidae 1 1 Salpingus ruficollis Salpingidae 1 Sphaeriestes castaneus Salpingidae 1 Trichius fasciatus Scarabaeidae 3 Pseudocistela ceramboides Scirtidae 1 Anaspis rufilabris Scraptiidae Anaspis thoracica Scraptiidae 5 Nevraphes angulatus Scydmaenidae 1 Stenichnus godarti Scydmaenidae 2 Dendrophagus crenatus Silvanidae 1 Aspidiphorus orbiculatus Sphindidae 1 Sphindus dubius Sphindidae 1 Atheta nigricornis Staphylinidae 2 2 Bibloporus bicolor Staphylinidae 1 2 Bolitochara obliqua Staphylinidae Carphacis striatus Staphylinidae VU 1 2 Euplectus bescidicus Staphylinidae Euplectus brunneus Staphylinidae Euplectus decipiens Staphylinidae 1 Euplectus karstenii Staphylinidae Euplectus nanus Staphylinidae Euplectus punctatus Staphylinidae 1 Gabrius splendidulus Staphylinidae 1 4 Haploglossa villosula Staphylinidae

25 Art Familj Hot Leptusa pulchella Staphylinidae 2 Nudobius lentus Staphylinidae 1 1 Oxypoda alternans Staphylinidae 2 Phloeocharis subtilissima Staphylinidae 2 Quedius maurus Staphylinidae 1 Quedius mesomelinus Staphylinidae Quedius scitus Staphylinidae 1 Scaphisoma agaricinum Staphylinidae Trichonyx sulcicollis Staphylinidae NT 1 Bolitophagus reticulatus Tenebrionidae Corticeus unicolor Tenebrionidae 1 Mycetochara linearis Tenebrionidae 1 1 Tetratoma fungorum Tetratomidae 1 Bitoma crenata Zopherida