Skogsbruket. Obunden specialtidning för skogsägare i Finlands svenskbygd. Nr Årgång 77

Transkript

1

2 Skogsbruket Obunden specialtidning för skogsägare i Finlands svenskbygd Nr Årgång 77 4 Allemansrätten sätter regler för hästar, fyrhjulingar och snöskotrar Frågan om körning på skogsbilvägar är komplicerad Fyrhjulingar lämpar sig också för skogsbruket Användningsområdena varierar från utkörning av virke till transport av ved och plantor. Förädlingen av grovt virke börjar med brunnsröjning Sofia Storsjö i Petalax sköter plantskogsvården själv. Våra stora plantbolag kämpar med ekonomiska problem Finska plantor har gått åt i spåren efter de svenska stormarna. Hälsa, kärlek och ekonomi Placering kräver kompromisser, inget alternativ har hög avkastning, låg risk och inga skatter. Läcker nyårsmeny efter arbetsamt år Inspiration med trattkantareller, örtgallette och saltimbocca på älg. Ung företagsamhet i Korsholms högstadium Byggsatser, fågelholkar och korköppnare har högsäsong inför julen. Över en halv miljon julgranar säljs varje år i Finland Den kommersiella julgransodlingen började på 1960-talet. Slutspurt för älgjakten Älgjägarnas kunskaper behövs också för omhändertagande av trafikskadat vilt. På omslaget: I Finland finns mer än snöskotrar. Foto: Polaris

3 Skogsbruket ISSN Utgivare Föreningen för Skogskultur rf Redaktion Orrspelsgränden 4, Helsingfors tfn fax Chefredaktör Klaus Yrjönen tfn Redaktionssekreterare Maria Lindén tfn Redaktör Gerd Mattsson-Turku tfn Medarbetare Anne Manner tfn Christian Hildén tfn Bjarne Andersson tfn Annonser: Oy Adving Ab, Ingmar Qvist tfn fax Adressförändringar och prenumerationer Marianne Grundström tfn Tidningen Skogsbrukets helårsprenumeration (11 nummer) 36 i Finland 340 SEK i Sverige 43 övriga länder. Tidningen Skogsbrukets halvårsprenumeration (6 nummer) 22 i Finland 210 SEK i Sverige 26 övriga länder. Ledaren Konkreta besked om Metso II behövs Programmet för biodiversitet i södra Finlands skogar (METSO) som har inkluderat frivilliga metoder för att trygga den biologiska mångfalden har nu avslutats. METSO har omfattat både inventering och restaurering av befintliga skyddsområden samt utveckling och försök med metoder för att bevara mångfalden i ekonomiskogar. Erfarenheterna av det femåriga programmet är mycket positiva. Handeln med naturvärden har väckt intresse bland skogsägarna och har blivit en succé. Att bygga på skogsägarnas frivillighet är ett nytänkande som har ändrat attityderna inom skogsbruket. Resultaten är intressanta också i ett internationellt perspektiv. Sverige har ambitiösa mål för frivilliga avsättningar av skog och METSO har väckt stort intresse bland svenska skogsägarorganisationer. Det finns ett bra underlag för gemensamma utvecklingsinsatser med Sverige och också med de andra nordiska länderna. Två arbetsgrupper bereder fortsättning till METSO, s.k. METSO II för perioden Målet med METSO II är att ta i bruk de mest framgångsrika metoderna och utvidga verksamheten till hela södra Finland. Beredningen är på slutrakan och statsrådet ska fatta beslut om programmet och dess finansiering i januari-februari. Att övergå från en myndighetsdriven process till en skogsägarcentrerad process är mycket lyckat. Det finns också moln på METSO II-himlen. Finansieringen av det nya programmet är inte klar. Även om METSO II ingår i regeringsprogrammet är det ingen självklarhet att den föreslagna finansieringen beviljas. Den nya lagen om finansiering av hållbart skogsbruk (KEMERA) som ska tillämpas bl.a. vid finansieringen av handeln med naturvärden har fastnat i EU. Det är oklart på hurudana villkor EU godkänner utbetalning av stöd till skogsägare för att trygga biodiversiteten. Också det politiska spelet hårdnar på slutrakan av beredningen. Organisationerna som är med i beredningen driver sina egna intressen och vill höja sin profil. Naturskyddsförbundet driver på stora enhetliga skyddsområden till södra Finland och vill använda andelen skyddad skog som mätare för mångfalden. Nu ska vi hålla huvudet kallt och försäkra oss om att arbetet med METSO II slutförs planenligt. Vårt budskap till beslutsfattarna är: Vi kan kombinera effektiv virkesproduktion och trygga den biologiska mångfalden genom frivilliga metoder. Det har skrivits mycket om METSO och de olika försöksprojekten. Ur skogsägarens synpunkt är det viktigaste att han får konkreta besked om och när det är möjligt att idka handel med naturvärden och på vilka villkor. SKOGSBRUKET följer med METSO-processen och vi återkommer med information och analyserar situationen när konkreta besked finns. m Ombrytning Margita Lindgren, Ekenäs Tryckeri Ab Tryckeri Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs 2007

4 Vem får röra sig på min mark och hur? Fyrhjulningar och snöskotrar ökar i popularitet. Drygt snöskotrar och fyrhjulingar behöver mark att köra på. Omkring personer har ridning som hobby. För markägarna kan de nya hobbyerna medföra problem. Tolkningen av vad allemansrätten tillåter är inte helt entydig. Foto. Polaris. Gruppen snöskoteranvändare är en brokig grupp. I gruppen finns yrkesmänniskor samt även många som kör sällan eller sitter bakom styret på en snöskoter för första gången. Varje år dör skoteranvändare i snöskoterolyckor och trafikförsäkringen betalar ut ersättning till drygt 400 skadade. Av dödsfallen inträffar sjuttio procent vid körning på is och dödsorsaken är drunkning. I regel är den som förolyckas en årig man med över 1,2 promille alkohol i blodet och med minst tio års erfarenhet av skoterkörning. Snöskoter får framföras på stängd skogsväg En person som fyllt 15 år får köra snöskoter i terräng och på istäckta vattenområden. Körning i terräng kräver alltid markägarens tillstånd. För körning på officiella snöskoterleder, för att korsa en väg eller köra på en väg, måste föraren ha traktorkörkort. En snöskoter får tillfälligt framföras på väg om körning i terräng är orimligt svår eller om det är nödvändigt för att korsa vägen på ett säkert sätt. Föraren ska i första hand använda den oplogade delen av vägen. När det gäller körning med snöskoter på skogsbilvägar är frågan mer komplicerad. Lagen anger att det inte är tilllåtet att använda snöskoter på väg förutom att korsa en väg, köra över en bro eller om terrängen är orimligt svår. Men terrängtrafiklagen innehåller en paragraf (24 ) som gäller körning på skogsbilväg. Utdrag ur texten: Körning med snöskoter på skogsväg är tillåten under den tid marken är snötäckt, om väghållaren har stängt av vägen för trafik med andra motordrivna fordon än snöskotrar. På en avstängd skogsväg kan en snöskoterled anläggas. Öppen skogsväg sätter stopp för skoterkörning Jurist Helena Ålgars på Svenska Lantbruksproducenternas Centralförbund, SLC, uppger att det här tillåter körning med snöskoter på en skogsbilväg som är stängd med bom, kätting eller en skylt som förbjuder körning. Föraren behöver Det är inte tillåtet att framföra snöskoter på en väg. inte heller ha traktorkörkort. Det här är ett problem, säger Helena Ålgars på SLC. En skogsväg mår inte bra av att snöskotrar packar ihop snön. Frågan tangerar också allemansrättens allmänna principer som utgår ifrån att utnyttjandet av allemansrätten inte får orsaka skador. Väglaget kommer ifrån det här problemet om de öppnar sin väg vintertid, dvs. öppnar bommen eller tar bort kättingen som stoppar infart på vägen. Markägarna och vägdelägarna kan också hos den 4

5 regionala miljöcentralen anhålla om att få utfärda förbud mot användning av motordrivna fordon inom ett visst markområde eller ett isbelagt vattenområde för en viss tid eller tillsvidare. Det här är mera komplicerat och har inte utnyttjats i någon större utsträckning. Brokig skara fyrhjulingar För fyrhjulingarna, som också kallas terränghjulingar och mönkijä, gäller långt samma regler som för snöskotrar. Det som gör det lite svårare är att reglerna något verierar beronde på vilken typ av fyrhjuling det är fråga om. Enligt användning och storlek indelas fyrhjulingarna i tre grupper; terrängfyrhjulingar gatfyrhjulingar mopedfyrhjulingar Gemensamt för alla fyrhjulingar är att de måste ha en gällande trafikförsäkring både då de framförs i terräng och på vägen. Körkort för att korsa väg med fyrhjuling Föraren ska vara 15 år för att få köra i terräng. För att få köra på väg och redan för att enbart korsa en väg, krävs körkort. Föraren på en terrängfyrhjuling och gatfyrhjuling ska ha personbilskörkort. För att få framföra en mopedfyrhjuling krävs mopedkörkort. Terrängfyrhjulingarna var ursprungliga avsedda för terrängbruk, men de kan registreras även för användning i vägtrafik och blir då likställda med gatfyrhjulingar. En fyrhjuling som framförs i trafik ska besiktas på samma sätt som en bil och i december, januari och februari ska fyrhjulingen ha vinterdäck. Oregistrerad fyrhjuling får aldrig framföras på skogsväg För körning i terräng med fyrhjuling krävs alltid markägarens tillstånd. För körning på isbelagda vattenområden behövs inget tillstånd. För körning på väg, skogsväg inberäknade, är regelerna olika beroende på om fyrhjulingen är registrerad för vägtrafik eller inte. Om den inte är registrerad för vägtrafik, får den inte framföras på en skogsbilväg, inte ens om den är stängd. En fyrhjuling får korsa en väg under förutsättning att föraren har personbilskörkort. Ridning i naturen ökar Foto: Anki Väyrynen. Ridning i naturen ökar i popularitet. Sporadisk ridning, ett par gånger i veckan, faller inom ramen för allemansrätten. Ridning är populärt. De vuxnas antal har tredubblats de senaste tio åren och ridning i naturen ökar i popularitet. Risken för markskador är större vid ridning än när man tar sig fram till fots eller med skidor. I dagens läge finns inga riktigt klara regler för vad som faller inom ramen för allemansrätten, när det gäller ridning. Jurist Helena Ålgars på SLC säger att ridning är ett gränsfall när det gäller allemansrättens omfattning. Jag får regelbundet telefonsamtal från markägare som är bekymrade över att stallägare i grannskapet börjat använda deras marker, skogsvägar och stigar, för ridning i terrängen. Lagstiftningen har inga klara regler för vad som är tillåtet och vad som inte är tillåtet, utan det är allemansrättens allmänna principer som måste tillämpas. Här måste man igen komma ihåg den viktiga principen om att utnyttjandet av allemansrätten inte får orsaka skador. I lagen om enskilda vägar finns en paragraf (80 ) om användning av väg och annan mark tillfälligt såsom väg. Tillstånd av vägdelägare eller väglaget behövs för användning av väg för verksamhet som ordnas av någon annan än en vägdelägare och som klart höjer kostnaderna för vägunderhållet. Vägdelägarna eller väglaget kan för dem som inte har rätt till vägen utfärda allmänt förbud mot användning av vägen för trafik med alla eller vissa slag av motor- eller hästfordon. Olika parter har olika tolkningar Ridentusiasterna har tagit fast på ordalydelsen som klart höjer kostnaderna för vägunderhållet. De anser att ridning inte ger sådana skador på vägbottnen som skulle klart höja kostnaderna för vägunderhållet. Deras tolkning är att det är tillåtet att rida på privata vägar, inkl. skogsvägar, ensam eller i grupp och att det inte är någon skillnad ifall det är affärsverksamhet eller inte. Däremot är det klart förbjudet att rida på nyplanterade ytor i skogen och på odlingsmarker, säger Ålgars. Min åsikt är också att allemansrätten inte finns till för att utnyttjas kommersiellt. Enligt Ålgars har varken SLC eller MTK valt att föra ett ärenden till domstol eftersom processerna är långa och utslagen nödvändigtvis inte ger så mycket hjälp i praktiska situationer. Vi uppmanar markägarna att föra diskussioner med stallägarna och försöka komma fram till en kompromiss som båda parterna godkänner. När det är fråga om travträning med häst och kärra är situationen en annan. Då är ekipaget ett hästfordon som omfattas av vägtrafiklagen. Schema på följande sida belyser vad allemansrätten tillåter Jag har kommit överens med mina grannar Anki Väyrynen har i sitt islandshäststall i Lappböle,

6 Kyrkslätt, tio ridhästar samt några föl. Det är stor efterfrågan på ridning i naturen, större än utbudet. Anki är ridterapeut och har också ridterapikunder som får fina upplevelser av att rida i skog och mark. Anki har organiserad ridning i naturen 1 2 gånger per månad. Grupperna består av ca fem hästar med varsin ryttare. En tur i terrängen brukar räcka omkring 1,5 timme. Jag har ca trettio hektar egen skog och mark och förlägger största delen av terrängridningen i den, säger Anki Väyrynen. Jag har dessutom kommit överens med mina närmaste grannar om att få använda deras skog för ridturer. Jag har trevliga grannar och de förhåller sig väldigt positivt till stallets verksamhet. Det är viktigt att vi rör oss försiktigt och med hänsyn till omgivningen. När en häst bajsar på en sandväg, stiger ryttaren av och sparkar hästspillningen i diket. Eftersom jag är lärare till utbildningen blir det också miljöfostran under ridturerna. Det är fint att få uppleva naturen på nära håll den vårdar själen och ger människan nya krafter. Foto. Polaris. Det krävs alltid markägarens tillstånd för att köra i terräng med en fyrhjuling. och inte för att träna hästar. Enligt Sandbacka är slitaget av ridning på en skogsväg inte så stort. Hans uppmaning är att styra hästarna så att de går mitt på vägen. Vägens mitt är vanligen högre och blir småningom en grön sträng om vägen inte sladdas regelbundet. Hovarna luckrar upp strängen. Ridning i terrängen är en annan sak. På moss- och lavbevuxna berg slits mossan och lavarna bort. När marken är vattensjuk, blir spåren av hovarna djupa. Snöskotrarna är det stora problemet. När snön packats ihop av snöskoterkörning tar en vanlig snöslunga inte mera upp vägen. För vägägaren betyder det extra kostnader eftrsom han är tvungen att anlita en större och starkare plog. Det bästa är alltid att hålla skogsvägen körbar även vintertid, då torkar den också snabbare upp på våren. Om skogsvägen är byggd med statsstöd kräver finansieringslagen att vägen är farbar året runt. Den här klausulen har många väglag glömt, säger Sandbacka. En väg med packad snö behöver två till tre veckor längre tid för att torka upp på våren. m Styr hästarna så att de går mitt på skogsvägen Leif Sandbacka på Kustens skogscentral, expert på skogsvägbyggen ser inte hästarna som ett lika stort problem för skogsvägarna som snöskotrarna. I Österbotten använder vi vanligen 0 35 mm krossgrus som ytlager på skogsvägar, säger Leif Sandbacka. Travhästägare önskar att vi skulle använda 0 18 mm krossgrus, som inte skulle slita på hovarna, men skogsvägarna görs för skogsbrukets transporter Text: Gerd Mattsson-Turku Terräng Skogsväg Skogsväg Allmän väg öppen stängd Snöskoter markägarens förbjudet när vägen är förbjudet tillstånd snötäckt Fyrhjuling markägarens föraren har förbjudet föraren har (terränghjuling) tillstånd personbilskörkort personbilskörkört och fyrhjulingen och fyrhjulingen är registrerad är registrerad Häst, tillåtet tillåtet tillåtet tillåtet sporadisk ridning Travhäst förbjudet tillåtet förbjudet tillåtet med sulky

7 Bengt Sohlberg demonstrerar rätt körställning som hjälper att hålla balansen i terrängen. FYRHJULINGEN nytta och nöje Fyrhjulingarna har under de senaste åren blivit populära och används både till nytta och till nöje. Inom skogsbruket kan fyrhjulingen användas bl.a. till utkörning av virke och ved samt transport av plantor. Fyrhjulingen sparar pengar om den kan användas i stället för större och dyrare maskiner. Lantbrukare Bengt Sohlberg i Sjundeå har tidigare fungerat som vd för ett maskinförsäljningsföretag och varit med om att bevittna fyrhjulingarnas frammarsch, som började på 1990-talet. Den årliga försäljningen i Finland har ökat stadigt och uppskattas i år att vara ca maskiner. Sohlberg använder fyrhjulingen själv både inom jordbruket och skogsbruket till många olika sysslor. Stora besparingar Bengt Sohlberg konstaterar att de största besparingarna på gården kommer genom att han använder fyrhjulingen till ogräsbekämpning i stället för jordbrukstraktorn. Fyrhjulingen drar en mindre sprutanordning på släpvagn och besprutningen kan göras med stor precision på ställen där det verkligen behövs. Det minskar åtgången av bekämpningsmedel och driftskostnaderna för fyrhjulingen är betydligt mindre än för en traktor. Bengt Sohlberg berättar att 7

8 skäribönderna var de första som tog i bruk fyrhjulingarna. Det är mycket praktiskt att sköta virkestransporter vintertid på isen i skärgården. Sohlberg kommer själv att köra ut virke från en holme i vinter. Lägre priser med ökade försäljningsvolymer Bengt Sohlberg förklarar att fyrhjulingarna har varit förhållandevis dyra jämfört med traktorer. En basmodell kostar i dag euro. Priset på en kraftigare proffsmodell är euro. Priset på utrustning tillkommer; dragkrok, vinsch, transportlåda och släpvagn är de vanligaste. Det finns betydligt billigare fyrhjulingar på marknaden med då är kvaliteten en helt annan. Enligt Bengt Sohlberg går fyrhjulingen mycket skonsamt fram i terrängen om man kör försiktigt. Med lågt lufttryck i däcken, 0,3 bar är marktrycket mycket lågt och då är fyrhjulingen till och med skonsammare än en häst i terrängen. Å andra sidan kan fyrhjulingen med kedar och hård körning förorsaka en hel del skador i terrängen. Fyrhjulingen i beskattningen: Om fyrhjulingens användning i skogsbruket är minst 50 % av hela andvändningen, kan anskaffningskostnaden avskrivas i skogsbeskattningen enligt normal praxis. Om skogsbrukets andel av användningen är t.ex. 20 % under ett år, kan en motsvarande andel av totala driftskostnaderna avdras i beskattningen. Vid sporadisk användning kan kostnaderna avdras enligt en av skattestyrelsen fastställd timkostnad, 13,50 euro (2006). m Fyrhjulingarna går att utrusta men en skogsvagn och med en vajer- eller hydraulkran för att underlätta lastningen. Många tycker att det roligt att själv arbeta i egen skog och då har inte produktiviteten och enhetskostnaderna per kubikmeter sådan betydelse som för entreprenörer. Säkerhet och ofog i terrängen Bengt vid vagnen som är utrustad med en mindre sprutanordning. Fyrhjulingarna är tunga och kraftiga maskiner och säkerhetsföreskrifterna ska alltid följas. Det är viktigt att använda hjälm och dödmansgrepp (handledsögla) som stänger av motorn så fort föraren förlorar greppet, poängterar Bengt Sohlberg. Bengt Sohlberg är bekymrad över olovlig körning i terrängen. Lagen förbjuder användningen av motorfordon i terrängen utan lov av markägaren. Solhberg har inte under de senaste åren själv haft bekymmer med frågan men nog tidigare. I synnerhet plantbestånden kan få stora skador vid ovarsam körning i terrängen. m Text och foto: Klaus Yrjönen Innofor mångsidig skogsvård toimisto@innofor.fi www. innofor.fi

9 Skogsägarutbildning En utbildning för skogsägare som vill lära sig sköta och använda sin skogslägenhet. Möjligt att avlägga yrkesexamen i samband med utbildningen. Närstudietillfällen två dagar/månad som du deltar i efter eget behov och intresse. Totalt erbjuder vi dig ca 35 närstudiedagar under två år. Förberedande utbildning: Plats och tidpunkt: Kursstart kl Utbildningen hålls vid enheten i Gamla Vasa, två dagar/månad kl Kostnader: Terminsavgift 40 samt en examensavgift 50,50 för den som deltar i examenstillfällena. Ansökan: Ansökningsblankett på eller kontakta Martina Uthardt, tfn Förfrågningar: Tomas Lundström, fortbildningsplanerare, tfn Svenska yrkesinstitutet Fortbildning och utvecklingstjänster Kungsgårdsvägen 30 A VASA Skogsvårdsföreningen Norrskog verkar i Karleby, Kronoby, Larsmo, Pedersöre, Jakobstad och Oravais. Verksamhetsarealen är ca ha och föreningen har drygt medlemmar. Föreningen har 9 anställda funktionärer. Vi förstärker vår organisation och lediganslår en tjänst att sökas av skogsbrukstekniker eller skogsbruksingenjörer Vi värdesätter initiativrikedom och förmåga att arbeta självständigt. Kunskaper i skogsvårdsföreningarnas ADB-system och tvåspråkighet räknas som merit. Tjänsten besätts eller enligt överenskommelse. Lön enligt gällande avtal. Ansökningshandlingar, som inte returneras, insänds senast till Skogsvårdsföreningen Norrskog, Måns Åkerblom, Bärklarsvägen 3, Ytteresse. Märk kuvertet Ansökan. Tilläggsuppgifter: Verksamhetsledare Måns Åkerblom eller ordförande Olav Store Studera i Gamla Vasa till Skogsmaskinsförare Som skogsmaskinsförare jobbar du självständigt och kan kombinera ditt intresse för skog och mark med maskiner. Efterfrågan på yrkesskickliga skogs- maskinsförare förväntas öka de närmaste åren. Skogsmaskinsföraren får antingen anställning hos maskin- entreprenörer eller hos storföretag i branschen. Du kan även välja att bli egen företagare. Kontaktuppgifter: Kjell-Erik Lall, tfn Benita Gullblom, tfn Svenska yrkesinstitutet Kungsgårdsvägen Vasa Tfn (06)

10 Brunnsröjning grund för lönsamhet Sofia Storsjö ser brunnsröjningen som en nödvändig åtgärd. Av erfarenhet vet hon att insatsen är avgörande för plantbeståndets framtida utveckling. Skillnaden syns redan efter några år, och i första gallringen är den märkbar. SSofia Storsjö i Petalax, Malax, vill ha grovt virke av bra kvalitet i familjens skogar. Ett ytterst viktigt led i arbetet från planta till hög timmerandel är brunnsröjningen. Nyttan är påtaglig. Den syns i form av klart ökad tillväxt redan ett par år efter att brunnsröjningen är gjord. Plantornas välmående märks både på den gröna färgen och på topparnas utveckling. Det ger god grund för grovlekstillväxten. Behovet avgör tidpunkten Behovet av skötsel avgör tidpunkten för brunnsröjning. Någon särskild ålder kan jag därför inte nämna. Det är så stor skillnad på slyets framfart på de olika markerna. I våra trakter är det vanligt med torra backar varvat med fuktigare sänkor. Naturligtvis uppstår behovet av brunnsröjning snabbare på blöta marker. Sofia Storsjö poängterar vikten av att ta itu med brunnsröjningen medan barrplantorna fortfarande är i gott skick. Det är viktigt att de inte hinner börja lida av beskuggningen från det mera snabbväxande lövslyet. Själv håller hon särskild koll på plantskogen, och kan ett par år på förhand ana vilka bestånd som behöver hjälp av sin röjsågsutrustade ägare. Rationellt arbete Sofia Storsjö visar det bestånd som står i tur att bli brunnsröjt. Tallplantorna är fem år vid det här laget. I den mera backiga terrängen är slyet ställvis lika högt som tallarna, medan det fläckvis har hunnit få ett försprång. På de mera låglänta avsnitten är slyet längre hunnet, men tallarnas tillväxt har hittills inte lidit i konkurrensen. Jag brukar vänta tills ett bestånd behöver en helhetsinsats. Att springa genom en plantskog i flera omgångar för att fixa detaljer fungerar inte. Det är alltför tidskrävande, och det finns mycket annat En skogsbrukarkurs gav Sofia Storsjö en kick att ännu mera se till helheten i skogen. Tack vare brunnsröjningen är tillväxten här hög. som ska göras också. Storsjö är jordbrukare. Familjen har 140 hektar skog, och målsättningen är att hinna sköta den så bra som möjligt. Jag ligger nog efter med röjningarna, suckar den själverksamma skogsägaren. Brunnsröjning är dock ett arbete hon prioriterar högt. Offrar inte tillväxten I det aktuella beståndet får slyet, på en halv meters radie från varje tallpanta, inom kort skatta åt förgängelsen. Det här handlar om att befria plantorna. Det är först vid den egentliga plantskogsvården jag väljer vilka stammar jag satsar på framöver. Det är i huvudsak slyet jag tar bort, men jag glesar också ut ruggar av naturligt uppkomna tallar. Röjsågen är det enda redskapet Sofia Storsjö använder vid brunnsröjningen. Röjkniven kommer till användning enbart vid rågångar. Spar tid vid röjningen Efter brunnsröjningen får beståndet vara ifred under några år. Än en gång är det praktiken som avgör tidpunkten för insatsen. Topparnas utveckling och beståndets täthet bestämmer när jag tar itu med den egentliga röjningen. Och vid den åtgärden siktar jag på att få statliga stöd för arbetet. I det skedet ser hon redan nyttan av brunnsröjningen. Dels har plantornas tillväxt fått en ordentlig skjuts, och dels kommer röjaren själv lindri- 10

11 gare undan än om brunnsröjningen inte blivit utförd. Nu ser jag också tydligt vilka stammar jag kan satsa på. Idag vet jag att det är klokt att försöka få ett så jämnt bestånd som möjligt. Det har hon lärt sig genom egna misstag. Jag lämnade björkar som såg fina ut, och som var högre än tallarna. Det slutade inte särskilt lyckligt. I ett sådant bestånd blir björkarna riktiga överståndare. Numera fäller jag stora och vackra björkar utan pardon. Ofta räddar man omkring fyra tallar genom att fälla en enda björk, nämligen. Mums för börsen Det finns inga statliga stöd för brunnsröjningen. Men Sofia Storsjö utför arbetet ändå, eftersom hon vet att det ger slantar tillbaka. Redan vid första gallringen, faktiskt. Maken är skogsmaskinentreprenör, och när det blir dags för gallring är det hans tur att arbeta i den egna skogen. Sofia Storsjö sköter röjsågsarbetet, inklusive förhandsröjningen. Men behovet av förhandsröjning är betydligt mindre i ett bestånd som vårdats från första början. Skillnaden i lönsamhet är solklar. Mängden massaved är en helt annan än i ett ovårdat bestånd. Paret Storsjö har en hel del jämförelsematerial. Familjen har köpt skogsfastigheter, och kan därför se skillnaden mellan röjt och oröjt. I en del av de inköpta plantoch ungskogarna är eftersatt skötsel ett faktum. Men skogsägaren ger inte upp hoppet för det. Det går inte att reparera skadan i ett ovårdat bestånd. Men jag gör det bästa av varje situation, och bygger vidare på de mest lovande stammarna. m Text och foto: Anne Manner Beståndet är lika gammalt som det där Sofia Storsjö står. Här har ingen röjsåg gått fram. Det här slyet ska inte få chansen att piska tallen. Sofia Storsjö brunnsröjer, precis som föregående generationer i familjen gjort. 11 God Jul och Gott Nytt År önskar Svenska Småbruk och egna hem Ab

12 Plantbolag kämpar med stora problem Skogsägare har kunnat bli utan plantor de senaste åren. Orsaken är sannolikt export till Sverige. De större finska plantbolagen kämpar med stora ekonomiska problem. De har visat minusresultat många år i rad. Staten sitter som indirekt ägare, men ändå konkurrerar bolagen med varandra på den finska marknaden. I år har vi planterat ut 165 miljoner plantor i våra skogar. Med plantor per hektar blir det en planteringsareal som är lika stor som halva Åland. Årets mängd är långt från planteringsmängderna på 1980-talet då vi planterade 250 miljoner plantor per år. Den kraftiga minskningen beror främst på att vi på talet började förnya tall på naturlig väg genom avverkning i fröträdsställning. Täckrotsplantorna kom in på marknaden för drygt femton år sedan och i dag har de nästan helt konkurrerat ut barrotsplantor. Plantor till Sverige i stormens spår De senaste åren har efterfrågan på plantor ställvis varit större än utbudet. En orsak är de omfattande stormskadorna i Sverige. År 2005 exporterade vi till Sverige 2,5 miljoner plantor. Stormskadorna i Sverige har inte påverkat importen av plantor från Sverige till Finland, som de senaste åren har varit i storleksklassen tio miljoner plantor. Importen från övriga länder är omkring två miljoner. Fem bolag dominerar plantmarknaden Fem stora plantbolag produ- Foto: Holmen. cerar åttio procent av de inhemska skogsplantorna (inom parentes antalet plantskolor/ bolag). FinForelia Oy (7) ägs av Forststyrelsen och skogscentralerna i östra Finland Mellanå Plant Ab (2) ägs av Kustens skogscentral och Kristinestad stad Pohjan Taimi Oy (5) ägs av Tapio och skogscentralerna i norra Finland Taimitapio Oy (4) ägs av Tapio, skogscentralen Häme-Uusimaa och Tornator UPM (1) FinForelia uppstod i maj 2007 när Forelia som ägdes av Forststyrelsen gick ihop med Fin Taimi som ägdes av skogscentralerna i östra Finland. Forststyrelsen äger 57 procent av aktierna i det nya bolaget. UPM är det ända skogsbolag som har en egen plantskola. Plantprodukten sker i Joroinen och den uppgår till omkring 15 miljoner plantor per år. I Sverige har de stora plantbolagen ungefär samma antal plantskolor som de finska, men plantproduktionen är den dubbla. Plantbolagen visar minusresultat De större plantbolagen i Finland har staten som indirekt ägare, men ändå konkurrerar de med varandra på plantmarknaden. Fram till början av 1990-talet var det Forststyrelsen som fastställde priset på skogsplantor. Efter att systemet med enhetliga priser frångicks har plantproducenterna själva kunna prissätta sina produkter. Som en följd av detta har realpriserna på skogsplantor sjunkit med upp till tjugo procent. Sett ut plantproducenternas synvinkel och deras lönsamhet har prissänkningen inte varit på en sund bas. Ändå från början av 2000-talet har plantbolagens sammanlagda nettoresultat varit klart negativt. Situationen är såtillvida unik att de större plantbolagen har staten som indirekt ägare, men ändå konkurrerar de med varandra på plantmarknaden. Maskinell plantering ökar Omkring fem procent av plantorna planteras maskinellt. Den maskinella planteringen håller på att öka eftersom bristen på arbetskraft blir allt större. Maskinell plantering ökar inte efterfrågan på plantor, men den ställer andra krav på plantor och plantleveranser. Den största förändringen gäller planteringssäsongens längd. Plantorna ska kunna planteras från vår till höst utan sommaruppehåll. Plantorna ska också vara anpassade till planteringsmaskinernas tekniska utrustning. Både plantorna och torvklumpen ska ha en viss storlek för att maskinen ska kunna hantera dem. m Källa: TTS tutkimuksen tiedote 7/2007, Arbetseffektivitetsföreningen. Text: Gerd Mattsson-Turku 12

13 550 vindkraftverk i skogen Foto: Vattenfall Vattenfall sätter upp 550 vindkraftverk på skogsmark i södra Sverige. Vindkraftverken placeras på statliga Sveaskogs marker. Vattenfall kommer att utnyttja marken via arrendeavtal. Samarbetet omfattar drygt hektar mark. Sveaskogs vd Gunnar Olofsson uppger att utbyggnaden av vindkraft på Sveaskogs marker ökar avkastningen från skogen. Vattenfalls nya 550 landbaserade vindkraftverk kommer att kunna producera el som räcker till för att försörja ca hushåll med el. Den totala effekten är MW, vilket är fyrtio procent mera än någon annan vindkraftsatsning i Sverige. Sveaskog äger omkring femton procent av skogsmarken i Sverige. Enligt Sveaskogs beräkningar finns det ungefär lämpliga platser för vindkraftverk på bolagets marker. På bolagets marker finns i dag femton vindkraftverk. Samtliga finns i de nordligare delarna av landet med sju stycken i Övertorneå. En förutsättning för etablering av vindkraftverk är att det ska blåsa, helst mer än 7 m/s. Platsen får inte vara för otillgänglig och den ska ligga inom ett visst avstånd från bebyggelse. Det ska också vara enkelt att ansluta vindkraftverken till befintligt elnät. m Källa Jordbruksaktuellt Text: Gerd Mattsson-Turku Sveaskog arrenderar skogsmark åt Vattenfall, som planerar att bygga 550 vindkraftverk på bolagets marker i Sverige. Metso II viktigast för miljöministeriet Ministerierna upptecknade de viktigaste åtgärderna för att skydda den biologiska mångfalden. Som den viktigaste åtgärden inom sitt eget förvaltningsområde nämnde miljöminister Kimmo Tiilikainen bevarandet av den biologiska mångfalden i skogarna i södra Finland. Målet för fortsättningen på METSO-handlingsprogrammet, som för närvarande är under beredning, är att stoppa minskningen av skogsarter och naturtyper. Finlands handlingsprogram för bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald har offentliggjorts. Handlingsprogrammet är en gemensam satsning av ministerierna. Man har gjort upp förteckningar och tidtabeller för mer än hundra åtgärder. Dessa ska skydda den biologiska mångfalden inom de olika ministeriernas olika kompetensområden. Utgående från erfarenheter hittills har det frivilliga skogsskyddet blivit allmänt accepterat och inga ändringar av programmets principer är att vänta, berättade ministern. Minister Tiilikainen betonade att skyddet av den biologiska mångfalden bör beaktas också i Finlands utvecklingssamarbete. En natur med biologisk mångfald anpassar sig bättre till klimatförändringar än ensidiga ekosystem. Samtidigt minskas också de hotande miljöförändringarna, vilkas effekter ofta drabbar de fattigaste. För att skydda skogsnaturen utlovas i handlingsprogrammet en utredning av effekterna av den ökade bärgningen av energived och bärgningsmetoderna på den biologiska mångfalden. Tidigare torvfält sätts i skick som våtmarker, tidigare våtmarker återställs och nya skapas. m Indonesien planterade 79 milj. träd på en dag Inför den stora globala konferensen om miljöförändringar i december på Bali, tog Indonesien beslut om att snabbt återbeskoga stora delar av landet i ett stort planteringsprojekt. Hela 79 miljoner plantor planterades i Indonesien den 28 november. Det är hälften av den mängd plantor som planteras i Finland varje år. Landets skogsministerium hade beordrat landets byar och andra områden att plantera tusen plantor var den 28 november. Med det här projektet vill Indonesien visa för världen att landet inte bara förstör skog. m 13

14 Nytt företag med mångsidig service Från och med i höst finns en ny kraft inom skogssektorn i Nykarlebynejden. Företagaren Trygve Smedman är utbildad skogsbruksingenjör, och kan använda allt från röj- och motorsåg till papper och penna. Hittills är det mest röjsågen som kommit till användning inom det nystartade företaget Smedskog Skogsservice. Det har företagaren själv ingenting emot. Jag trivs bra med de praktiska arbetena. Jag ser omedelbart resultat av det jag gör, och insatserna behövs verkligen. Det finns gott om bestånd som behöver skötsel. Trygve Smedman har erfarenhet av handgripligt arbete i skogen. Under studietiden har han hunnit med både det ena och det andra, något som gav självförtroende nog att starta eget. Under våren var han sysselsatt med plantering, som anställd av Nykarleby skogsvårdsförening. Men eftersom Smedman gillar både variation och självbestämmanderätt, var eget företag ett gott alternativ. Förhandsröjer alla slags bestånd Både plantskogsröjningar och förhandsröjningar är betydande delar i min verksamhet. Förhandsröjningar utför han både inför gallringar och förnyelseavverkningar. Andelen gallringar har faktiskt varit större under den här tiden, säger företagaren, som startat sin verksamhet i livliga avverkningstider. Virkeshandeln går som bekant på högvarv, och behovet av kunnig arbetskraft är ett faktum. Tidsåtgången varierar enligt bestånd. Men några offerter på förhandsröjningar har ingen begärt. Förhandsröjning i gallringsbestånd är betydligt mera krävande. I regel går det ganska snabbt att röja undan småstammarna i gammal skog. Både skogsvårdsföreningen på orten och ett skogsbolag anlitar Smedman för förhandsröjningar. Men han servar också gärna skogsägare direkt. Också lantmäteribyrån finns bland kundkretsen. Jag har mest varit med som hantlangare. Jag har burit ut råstenar, huggit käppar och med dem märkt upp råar. Plantskogar skriker på hjälp Trygve Smedman månar alldeles särskilt om plantskogarna. Han konstaterar att behovet av plantskogsvård är stort, och är oroad över de unga beståndens framtida utveckling. Det är mycket klokt att satsa på plantskogsvård. Sist och slutligen blir det inte så fasligt dyrt, speciellt om arbetet utförs i rätt tid. Arbetskostnaden varierar visserligen mycket beroende på bördighet och beståndets skick. På magra, torra marker är plantskogsröjningen inte särskilt tidskrävande, men trots allt mycket nödvändig för att beståndet ska kunna utvecklas i önskad riktning. Smedman påminner om de statliga stöden som finns för plantskogsskötsel. Skogsägaren behöver alltså inte betala hela kalaset själv. Dessutom finns möjligheten att göra avdrag i kapitalbeskattningen, något som ytterligare underlättar för skogsägaren. Specialavverkningar Inför vintern är den nyblivna företagaren lite fundersam. Ingen vet ju hur vintern blir. Mycket snö kan sätta stopp för plantskogsvården. Men förhandsröjningarna brukar inte vara omöjliga att göra vintertid. Trygve Smedman investerade i två röjsågar vid företagsstarten. 14

15 En alternativ syssla vet Trygve Smedman redan om. Han har blivit tillfrågad av ett skogsbolag om möjligheten att utföra specialavverkningar. Det gäller till exempel avverkningar i tvåskiktade bestånd, närmast granbestånd med skärmträd som ska avlägsnas. Kan göra ansökan Trygve Smedman är heller inte främmande för pappersarbete. När han utför plantskogsröjningar direkt åt skogsägare, kan han väl tänka sig att sköta den pappersexercis som följder med. Det handlar närmast om att fylla i ansökan om statliga bidrag, så kallade Kemerastöd, för plantskogsvården. Han har helt klart nytta av sin utbildning. Som skogsbruksingenjör har han även kunskaper att bedöma rätt tidpunkt för olika arbeten. Dessutom har till exempel röjningsstyrkan stor betydelse för en plantskogs framtida utveckling. Smedman understryker att våra skogar behöver kunnig arbetskraft. Det har kastats fram att utländska bärplockare kunde erbjudas skogsarbete. Jag förstår att det kan ses som ett sätt att råda bot på arbetskraftsbristen i skogen, men själv är jag skeptisk till ett sådant arrangemang. Lagen och certifieringen Det krävs de facto en hel del kunskaper i skogsskötselns alla faser. Rätt behandling av varje bestånd, enligt mark och utvecklingsskede, är bara en liten del. Arbetsteknik är dessutom en detalj i helheten. Men också lagar och förordningar kräver insikter. Det är klokt att satsa i plantskogsvård. Bidrag och skatteavdrag är till god hjälp för skogsägaren. Och dessutom finns certifieringen och därmed också naturvården med i bilden. Trygve Smedman håller automatiskt även naturvården i minnet under sitt dagliga arbete. Det är speciellt aktuellt vid förhandsröjningar. Om jag ser en grupp gamla aspar i en planerad avverkning lämnar jag gruppen, inklusive alla små stammar, helt orörd när jag röjer. Också vid plantskogsröjning bör naturvården beaktas. Det går alldeles utmärkt att lämna till exempel rönnar i en plantskog. De varken stör eller kostar, och inget extra arbete kräver de heller. Det hela handlar om ett aktivt tänkande på helheten. Lönsammast nära hemmet Trygve Smedmans verksamhetsområde består geografiskt till största delen av Nykarleby med omnejd. Men behov av hans tjänster finns också utanför kärnområdet. Det är ingen omöjlighet för företagaren att arbeta på ett mera vidsträckt område, men lönsamheten mår bra av korta resor. Jag fakturerar per arbetad timme, men resorna fakturerar jag inte extra för. Det betyder att min lönsamhet sjunker i samma omfattning som resorna förlängs. m Både teori och praktik står Trygve Smedman till tjänst med inom sitt företag Smedskog Skogsservice. Text och foto: Anne Manner 15

16 Kampanj satte fart på röjsågarna Malax skogsvårdsförening är unik i Österbotten. Som enda förening i landskapet klarar den målsättningarna för ungskogsvård. Den landsomfattande kampanjen för ökad ungskogsvård ökade ytterligare intresset för skogsvård i Malax. I somras gick ungefär 1200 brev ut till skogsägare inom Kustens skogscentrals område. Idén var att öka ungskogsvården. Breven var riktade till skogsägare med färsk skogsbruksplan, och alla som blev uppmärksammade fick information om behovet av vård i den egna skogen. Skogsvårdschef Greger Erikslund på Kustens skogscentral berättar att en ökning av skogsvården är högst nödvändig. Orsakerna till att vården måste öka är flera. Dels går skogsägarna miste om en massa pengar, när skogen inte producerar som den borde. Dessutom ville vi med kampanjen uppmana skogsägare att utnyttja de statliga medlen för skogsvård i högsta möjliga grad. Och vidare har vi certifieringens krav att leva upp till. Erikslund kan konstatera att ungskog faktiskt har vårdats i högre grad efter att breven nått skogsägarna. Men hur stor inverkan kampanjen har i sammanhanget är svårt att säga. Det finns också andra faktorer som kan bidra till en ökad plantskogsvård. Höga priser gynnar vård Han får medhåll av verksamhetsledare Thomas Jåfs på Malax skogsvårdsförening. Under höstens lopp har uppdragen helt klart ökat. Men det är lite svårt att säga vad som är kampanjens förtjänst, och vad som beror på högkonjunkturen eller på någonting annat. Jåfs konstaterar att högre virkespriser medger större satsningar på skogsvård. Under tider med höga virkespriser har skogsägarna både råd och vilja att betala för åtgärder som inte omedelbart ger ett netto tillbaka. Den långsiktiga lönsamheten gynnas alltså av den förbättrade lönsamheten här och nu. Aktiva skogsägare Skogsägare som vill anlita föreningen för skogsvård har varit extra aktiva under höstens lopp. Inom självverksamheten märks också en ökning. I Malax står de självverksamma skogsägarna för ungefär hälften av röjningsarealen och 30 procent av ungskogsgallringarna. Totalt vårdar vi ungefär 500 hektar ungskog på vårt område i år. Jåfs förklarar föreningens goda prestationer som ett resultat av långvarig verksamhet. Skogsägarna är helt enkelt vana att vända sig till föreningen för att få hjälp med sina ungskogar. Ungskogsvården har länge haft en framträdande plats i vår verksamhet. Det beror på att vi redan under många år haft en stor andel ungskogar inom området. Och eftersom de behöver vårdas, har föreningen och skogsägarna tillsammans gått in för att på allvar satsa på ungskogarna. Fyra på heltid Jåfs berättar att föreningen har fullt upp. Arbetsuppdragen står faktiskt på kö. Skogsägarna har förståelse för att vi inte hinner utföra alla uppdrag omedelbart. Några månaders väntetid är verklighet hos oss just nu. Vackert så, kan Jåfs konstatera. Han ser med glädje på skogsägarnas intresse, och vet att bakom beställningarna finns insikter om skogsvårdens betydelse. För tillfället är fyra heltidsanställda skogsarbetare fullt sysselsatta med röjning. Dessutom finns en person som tidvis utför arbeten åt föreningen. Både förhandsröjning och plantskogsvård pockar på arbetskraftens uppmärksamhet. Den maskinella ungskogsvården har under året som gått Röjsågarna går för fullt. Kampanjen satte extra fart på arbetena. 16

17 skötts av två maskinkedjor. Föreningens drivningsverksamhet är specialiserad på ungskogsgallring. Ett trumfkort har under långa tider varit uttaget av energived. Vi har många års erfarenhet av energivedshantering. Veden ger skogsägaren ett mervärde. Stödet är bästa moroten Plantskogsvård betyder en kostnad för den skogsägare som anlitar utomstående arbetskraft. Men Thomas Jåfs påpekar att hjälp finns att få. Möjligheten till statligt stöd för skogsvården är en mycket betydande morot. Visserligen kan skogsägaren dra av den verkliga kostnaden i beskattningen, men stöden motiverar nog mera än avdragen. Stöd finns för både självverksamma och för de som anlitar arbetskraft. Stöden betyder mycket för båda kategorierna. Den självverksamma skogsägaren uppskattar den lilla uppmuntran som ett väl utfört arbete belönas med. Och för den som anlitar folk är det viktigt att få hjälp med kostnaden. Thomas Jåfs leder den enda österbottniska skogsvårdsföreningen som vårdar skog enligt målsättningarna. Thomas Jåfs konstaterar att stöden långt styr skogsvården. Idealet skulle vara att röjsågen startas när plantskogen behöver hjälp. Men idag beviljas stöd först när ett plantbestånd är minst 1,3 meter högt, och det innebär att en del slyrika bestånd lider onödigt länge. Viktigt att röja rätt Thomas Jåfs är noga med arbetets kvalitet. Det är viktigt att både självverksamma och anställda röjer varje bestånd på rätt sätt. Självverksamma skogsägare lämnar ofta för många stammar per hektar. Det straffar sig. För det första ställer staten bestämda krav på bland annat tätheten, för att stöd ska kunna beviljas. Och för det andra har tätheten stor betydelse för den fortsatta utvecklingen i plantbeståndet. Det är inte bara tillväxten som lider i ett tätt bestånd. Hård konkurrens stammarna emellan betyder små kronor och späda stammar, vilket i sin tur innebär att träden är väldigt utsatta. Ett alltför tätt bestånd inbjuder till allvarliga snö- och stormskador. m Text och foto: Anne Manner Lämplig täthet betyder friska bestånd, optimal tillväxt och högre lönsamhet framöver. 17

18 Sätt ekonomin i balan se över och lär av din Vi närmar oss årsskiftet och nyårslöften. Tidpunkten var isynnerhet förr hopkopplad med att få ordning och reda dels på sina inkomster och utgifter och dels på sina tillgångar och skulder för uppgörande av skattedeklarationen. Denna hälsosamma process har tyvärr fallit bort för det flesta och man får bara vänta på det färdigt ifyllda skatteförslaget, som kommer långt senare på våren. Trots att deklarationstvånget för många fallit bort borde man gå igenom sin ekonomi och planera inför framtiden och samtidigt även försöka lära sig av sina eventuella misstag. Hälsa, kärlek och ekonomi Innan man fördjupar sig i tekniska detaljer borde man börja med att fråga sig själv vad som är viktigt. Hur ser mina prioriteringar ut? Hälsa, kärlek och ekonomi i nämnd ordning brukar vara viktiga för de flesta. Har man de två första under kontroll kan man fortsätta med att fördjupa sig i den ekonomiska planeringen. Alla vill ha en sund balans i sin ekonomi, men jag tror att det är viktigt att även låta känslor och intressen påverka besluten. Vad känns bra för mig? Vilka risker vill jag leva med? Vad göra på kort sikt? På kort sikt borde man göra en genomgång av skulder och tillgångar vid årsskiftet. Vilka eventuella ändringar borde Foto: Tapios bildarkiv jag göra? Hur klarar jag mina utgifter och amorteringar under det kommande året? Korta placeringar innebär även låg avkastning, om man inte är ute för att spekulera. Avkastningen på bankkonton rör sig mellan 0 % och 4 %, beroende på kontotypen. Korta räntefonder är även mycket lämpliga och här kan man räkna med en avkastning, som är något över 3 %. Inflationen är för tillfället kring 3 %, vilket innebär att dessa riskfria alternativ i praktiken inte ger någon reell avkastning. Beslutar man sig för att ta ett lån för att täcka sina kortfristiga behov kan man binda En genomgång av skulder och tillgångar vid årsskiftet ger en bra bild av det ekonomiska läget. lånet till t.ex. 12 månaders euriborränta, som är ca 4,7 % för tillfället. Med bankens marginal blir kostnaden för en sådan kredit något över 5 %. Vad på lång sikt? I allmänhet anser man att långsiktiga placeringar har en placeringstid på minst 3 till 5 år. På längre sikt borde man dels fundera på alternativa placeringar och dels även på gåvor och eventuella generationsväxlingar. Gåvor kan man ge för högst 3 400,- euro under en period om 3 år. Detta belopp torde efter årsskiftet stiga till 4 000,- euro. Beloppet är inte stort, men kan utnyttjas t.ex. så att man placerar i fonder för 110,- euro per månad för ett barns räkning. Med tanke på den långa spartiden och det tämligen blygsamma beloppet bör man i detta fall använda sig av en lämplig aktiefond. Riskerna blir även mindre när placeringen sker under en längre tidsperiod. Beroende på kursnivån får man ibland flera och ibland färre fondandelar för 110,- euro. Den vanligaste långsiktiga placeringen är familjens egen bostad. Placerar man i en bostad för uthyrning borde man ha som målsättning att få en avkastning på ca 5 %. Aktier och fonder borde på sikt ge en avkastning om ca 8 %. I Finland kan man gärna även överväga direkta aktieplaceringar om man själv har ett intresse att följa med bolagens verksamhet. Då det gäl- 18

19 s planera, a misstag ler internationella placeringar är dock fonder absolut att föredra. I allmänhet rekommenderar man att andelen av en persons aktieplaceringar ska vara 100 personens ålder. En nyfödd placerar således allt i aktier och en 70 åring 30 %. Regeringen har planer på att minska på arvsskatten och tydligen skulle man vilja gynna generationsväxlingar kring bland annat företag och skogsbruk. Vid planeringen av placeringar på längre sikt kan du fundera både på alternativa placeringsformer och på gåvor. Skogen som placering Skogsbruket är en placering, som välskött ger en årlig avkastning på kanske 5 %. En överårig skog börjar dock i något skede ge en negativ avkastning. Vi får vindfällen och ett ökat antal rötskadade träd. Har man en sådan skog ska man inte vänta på ett kommande penningbehov utan sköta skogen enligt dess behov och istället låta kapitalet gå över i någon bättre avkastande form. Hur det frigjorda kapitalet placeras är mycket beroende på när man uppskattar att man har följande större penningbehov. Ett kommande penningbehov kan även täckas med ett lån, varför placeringen helst ska göras på lång sikt. Kapital kan naturligtvis även användas Ordning och reda lönar sig alltid. Den som inte kontinuerligt vill föra bok över sina utgifter och inkomster kunde åtminstone försöka göra en uppföljning under t.ex. en period om 1 månad och på så vis få en uppfattning om vart pengarna försvinner. Bland placeringsalternativen får man alltid lov att göra kompromisser. Det finns inget alternativ som har hög avkastning, inga risker och inga skatter. Kapital kan naturligtvis även användas för resor, bilar, båtar, sommarstugor etc., men även då kräver det att Text: Christian Hildén God Jul och Gott Nytt År önskar ANDELSLAGET ÅLANDS SKOGSÄGARFÖRBUND FIN GODBY TEL: FAX E-post: info@skogen.aland.fi dessa utgifter är beaktade i familjens årsbudget. m 19

20 Happy C Ossi Harju bjuder läsarna på läckra mattips. Nyårsmeny Så är år 2007 snart slut och som kock kan jag säga att det har varit mitt mest hektiska år när det gäller matlagning. Människor äter mer och mer ute eller beställer catering hem. Jag vet inte om det beror på att alla har så bråttom nuförtiden så att man inte hinner laga mat själva eller om det är en bekvämlighetssak? Jag hoppas i varje fall att ni som läser detta tar er tid att pröva på eller får inspiration av den nyårsmeny som jag bjuder på. m 20 Meny Förrätt: Trattkantarellsoppa med örtgallette Varmrätt: Saltimbocca på älg med Hasselbacks potatis Dessert: Mjölkchokladbrylé med äppelkompott Trattkantarellsoppa, 4 portioner 100 g trattkantareller 1 st schalottenlök 1 msk smör 2 msk vitt vin 6 dl kycklingbuljong 1 tsk soja 4 dl grädde 1 dl mjölk salt fint malen svartpeppar socker 1 msk maizenamjöl smetana Borsta och rengör trattkantarellerna, lägg dem på papper så att de får torka. Finhacka löken och skär svamparna i bitar. Fräs svampen och löken i smör ca 4 minuter, slå på vinet och låt det koka tills hälften återstår av vinet. Tillsätt kycklingbuljongen, sojan och låt det koka på svag värme ca 30 minuter. Tillsätt grädden och mjölken, låt koka upp igen. Rör ut maizenan med lite kallt vatten och red av soppan, smaka av med salt, fint malen svartpeppar och en nypa socker. Tillsätt en klick smetana i varje soppskål vid servering. Örtgallette, bitar 15 g jäst 2 msk ljumt vatten 1 msk socker + ½ tsk salt 100 g rumstempererat smör 1 ägg 100 g riven vällagrad ost 1½ dl färska örter: timjan, basilika, oregano, rosmarin (använd fantasin) 4 dl vetemjöl Att fördela överst: 50 g kylskåpskallt smör 1 tsk grovt salt (flingsalt) Smula ner och lös upp jästen i det ljumma vattnet i en skål, ställ åt sidan. Rör smöret med socker och salt. Tillsätt den lösta jästen, ägget samt örterna och riven ost. Arbeta ihop degen, enklast är att välta ut degen på bakbordet och knåda lite förhand. Forma degen till en stor rund degboll och låt jäsa 1 2 timmar. Tumma eller kavla degen till en stor och mycket tunn kaka. Skiva smöret tunt och lägg det på degkakan. Strö över flingsalt. Grädda mitt i ugnen i 225 C ca 15 min. Saltimbocca på älg, 4 portioner 700 g ytter- eller innerfilé av älgkalv vetemjöl salt peppar 6 skivor parmaskinka smör olivolja Sås: 2 dl vitt vin 0,5 1 dl marsalavin kalvfond salt peppar 50 g smör färska salviablad Skär köttet i tunna skivor och banka ut, sväng skivorna och låt dem ligga i saltat mjöl en stund. Skaka av överflödigt mjöl. Stek två av parmaskinkskivorna som hastigast i lite