Innehåll. Förvaltningsberättelse. Ekonomiska tabeller. Inledning. Årsredovisning Övrig ekonomisk information

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehåll. Förvaltningsberättelse. Ekonomiska tabeller. Inledning. Årsredovisning 2009. Övrig ekonomisk information"

Transkript

1 Årsredovisning 2009

2 Inledning Innehåll Inledning 2009 i sammandrag 3 Fem år i sammandrag 3 Kommunstyrelsens ordförande 4 Kommunstyrelsens ledamöter 5 Förvaltningsberättelse Kommunkoncernen 6 Styrkort Året som gått 10 Åren som kommer 14 Medborgare/kund 19 Utveckling/tillväxt 23 Ekonomi 29 Medarbetare 37 Nämnder och kommunägda bolag Ledning och samordning 44 Utbildning 46 Vård och omsorg 50 Fritid och kultur 53 Infrastruktur 57 Energi och miljö 65 Ekonomiska tabeller Driftredovisning 70 Investeringsredovisning 72 Större investeringar 73 Resultaträkning 74 Balansräkning 74 Finansieringsanalys 75 Noter 76 Leasingredovisning 84 Redovisningsprinciper 85 Revisionsberättelse 86 Årsredovisning 2009 Vår förhoppning är att du finner denna årsredovis ning intressant, oavsett om du är kommun medborgare eller någon annan intressent. Vi hoppas också att den bidrar till ett ökat intresse för kommunens utveckling. För att skapa ett helhetsperspektiv över hela den kommunala verksamheten har årsredovisningen en gemensam förvaltningsberättelse för hela kommunkoncernen. Den beskriver på vilket sätt verksam heten uppfyllt de av kommunfullmäktige ställda inriktningsmålen. Årsredovisningen är en kommunstyrelse produkt. Kom munstyrelsen ansvarar för ledning och samordning av all kommunal verksamhet, oavsett den bedrivs i förvaltnings- eller bolagsform. Bekanta dig gärna med kommunstyrelsens ledamöter på sidan 4 och 5. Övrig ekonomisk information Förutom årsredovisningen lämnar kommun styrelsen två delårsrapporter (april och augusti) till kommunfullmäktige. Den ekonomiska informationen till kommun fullmäktige hittar du på kommunens hemsida: På hemsidan hittar du också kommunfullmäktiges årsbudget och plan. Ordlista och begrepp 87 Korta fakta om Skellefteå 88 Produktion: Krux & Co, Skellefteå Tryck: GTC, Luleå, april 2010 Omslagsbild: Johnér bildbyrå Övriga bilder: Patrick Degerman/Synk: sid 10, 15, 16, 18, 22, 38, 42, 51, 55, 64 Carina Wallin: sid 2, 3, 28, 40, 43, 67, 69 Emma Söderlund: sid 47 2 Flytande restaurang på Skellefteälven

3 Inledning 2009 i sammandrag Årets resultat för Skellefteå kommunkoncernen uppgår till 266 mnkr (467). Minskningen beror främst på resultatutvecklingen i Skellefteå Kraft AB. Elpriserna har varit låga under året och resultatet har belastats med engångsavskrivningar på optofibernätet. Resultatet för kommunen inklusive elförsörjning uppgår till 173 mnkr (320). Den skattefinansierade verksamheten redovisar ett resultat på 93 mnkr (53). Affärsverksamheterna redovisar ett resultat på 80 mnkr (267) varav elförsörjningen utgör 81 mnkr (288). Den kraftiga minskningen i elförsörjningens resultat beror på lägre räntenivåer och en förändrad låneportfölj. De största avvikelserna i förhållande till av kommunfullmäktige beslutad budget är kommunstyrelsen + 40,6 mnkr, fastighetsnämnden +27,8 mnkr, fritidsnämnden +13,5 mnkr, socialnämnden -16,0 mnkr och gymnasienämnden -10,1 mnkr. Årets skatteintäkter inklusive generella statsbidrag uppgick till mnkr (3 361), vilket är en ökning med 113 mnkr eller 3,4 procent. Antal anställda uppgick till (exklusive kommunägda bolag). Kommunens anställda har därmed minskat med 159 personer. Befolkningen låg vid årets slut på invånare, en minskning med 92 personer. Den öppna arbetslösheten var vid utgången av 2009 totalt 9,8 procent i Skellefteå, jämfört med rikets 8,3 procent. För gruppen ungdomar var motsvarande siffror, totalt arbetslösa 20,5 procent i Skellefteå respektive 11,7 procent i riket. Årets nettoinvsteringar uppgick till mnkr, varav kommunen 281 mnkr och de kommunägda bolagen 768 mnkr. Nettoinvesteringarna var totalt 71 mnkr lägre än Fem år i sammandrag Belopp i mnkr där inte annat anges Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Årets resultat Tillgångar Skulder pensionsavsättning Eget kapital därav rörelsekapital därav anläggningskapital Total pensionsskuld (inkl. ansvarsförbindelse 1 ) Soliditet, % Soliditet, kommunen, % Nettoinvesteringar Nettoinvesteringar, kommunen Självfinansieringsgrad, investeringar, % Utdebitering, kronor per skattekrona 22,40 22,40 22,40 22,40 22,40 Antal invånare I ansvarsförbindelsen ingår pensioner inklusive löneskatt som intjänats före För att ge en rättvis bild av den långsiktiga betalningsförmågan ingår vid beräkning av soliditeten hela pensionsskulden, inklusive ansvarsförbindelse. 3

4 Inledning Kommunstyrelsens ordförande Konjunktur Året har präglats av lågkonjunktur och minskad sysselsättning i såväl Sverige som Skellefteå. BNP visade under 2009 den svagaste utvecklingen i modern tid. Det stora antalet varsel om uppsägningar har däremot avtagit och prognoserna för svensk ekonomi ser ljusare ut än tidigare. Effekterna av den världsomspännande lågkonjunkturen fick inte heller full effekt under 2009, vilket tillsammans med statliga stimulanser sammantaget medförde ett relativt gott år för kommunernas ekonomi. Det kvarstående problemet är dock den höga arbetslösheten bland främst ungdomar som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Situationen på arbetsmarknaden medför att kommunen måste fortsätta med målmedvetna satsningar på tillväxt i form av näringslivs- och befolkningsutveckling. Skellefteå kommun kommer bland annat att erbjuda 85 unga människor traineeanställningar i kommunen under Kommunernas intäkter brukar ha vissa eftersläpningseffekter jämfört med rådande konjunkturcykel. Företagen har i dag lågt kapacitetsutnyttjande, vilket innebär att de i många fall kan möta efterfrågeökningar utan att i första hand behöva nyanställa. Utväxlingen på skatteintäkter kommer därför att vara svag de kommande åren trots att konjunkturen börjar vända uppåt. Resultat och investeringar Skellefteå kommun redovisar ett förhållandevis gott ekonomiskt resultat. De övergripande finansiella målsättningarna har klarats och åtstramningsåtgärder som vidtagits i verksamheterna har fått bra effekter under året. Under året har kommunen utfört investeringar för motsvarande 281 mnkr och kommunkoncernen för motsvarande mnkr. Bland investeringsobjekten kan nämnas ombyggnationer i Stadshuset och Ursviksskolan, nybyggnation av äldreboendet Ömheten samt den nya bollhallen. Skelleftebostäder har bland annat byggt sex nya boenden med totalt 45 lägenheter och Skellefteå Kraft fortsätter med sin vindkraftssatsning. Strukturella omställningar nödvändiga Befolkningens sammansättning förändras i Skellefteå med fler äldre och färre barn i skolåldrarna. I en framtid där den arbetsföra befolkningen minskar kommer det att krävas kloka lösningar för att klara de kommunala uppdragen med bibehållen eller förbättrad kvalitet. För närvarande arbetas det med olika former av samordningslösningar och vid nyinvesteringar förordas lösningar som på sikt spar driftkostnader. Inom äldreomsorgen kommer fler moderna äldreboenden att skapas som är anpassade för de krav som ställs i framtiden och som dessutom möjliggör effektivare resursnyttjande. Inom för-, grund-, och gymnasieskola kommer strukturen att anpassas till framtidens efterfrågan, även här är samordningslösningar inom de olika utbildningsområdena ofta aktuella. Ett annat område som kräver resurser är energisparåtgärder. Kommunen har startat ett energieffektiviseringsprojekt med uppdrag att kartlägga energiåtgång och att komma med förslag på effektiviseringar. Energieffektiviseringar aktualiseras i både nya och befintliga anläggningar. Hållbara lösningar Skellefteå satsar på hållbara lösningar genom investeringar i biopellets, biogas, träbyggande och vindkraft. I kommande års investeringsplan ligger dessutom byggande av en ny grundvattentäkt som ska förse centrala Skellefteå med ett bättre dricksvatten samt en minskad förbrukning av kemikalier. Infrastruktur Under våren 2010 övergår Skellefteå flygplats i kommunal ägo. I och med att flygplatsen blir kommunens egen, ger det stora möjligheter att utveckla och påverka flygtrafiken på ett helt annat sätt än tidigare. En annan aktuell fråga är finansiering och byggnation av den så kallade Norrbottniabanan som kommer att sträcka sig mellan Umeå och Luleå. Skellefteå kommun kommer att med all kraft driva frågan om Norrbottniabanan. Basnäringarna är väldigt viktiga för näringslivet och en infrastrukturell satsning på en modern järnväg är nödvändigt för näringslivets fortsatta utveckling. Dessutom medför naturligtvis banans tillkomst miljömässiga vinster och arbetstillfällen. Bert Öhlund Kommunstyrelsens ordförande 4

5 Inledning Kommunstyrelsens ledamöter Kommunstyrelsen ansvarar för ledning och styrning av all kommunal verksamhet. Styrelsens uppdrag förstärks av kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning och krav på ekonomiska och verksamhetsmässiga treårsplaner. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret att följa hur ekonomi och verksamhet utvecklas för hela kommunkoncernen. Styrelsen har också ett särskilt ansvar för tillväxt och sysselsättning i kommunen. Kommunstyrelsen ansvar för styrning i strategiska frågor gäller bland annat: Lång och kortsiktig ekonomisk planering Uppföljning (ekonomi och verksamhet) Intern kontroll Finansiell koncernsamordning Sysselsättningsfrämjande åtgärder Näringspolitiska åtgärder Omvärldsbevakning/internationella frågor Civilförsvarsfrågor Samhällsfrågor Stående från vänster: Andreas Löwenhöök (M) Lars Åhman (FP) Anders Hård (MP) Hans-Eric Wallin, vice ordf. (V) Torvald Stefansson (S) Bert Öhlund, ordförande (S) Bengt Markstedt (S) Rickard Carstedt (S) Sittande från vänster: Lena Håkansson (S) Harriet Classon (S) Maria Wiksten (KD) Helena Lindahl (C) Sonja Persson (S) Ann Åström (S) Saknas: Håkan Lindh, oppositionsråd (FP) För information om de olika partierna Socialdemokraterna Folkpartiet folkpartiet.skelleftea.org Vänsterpartiet vansterpartiet.skelleftea.org Centerpartiet centerpartiet.se/skelleftea Kristdemokraterna Moderaterna Miljöpartiet Politisk representation i kommunfullmäktige Socialdemokraterna 35 Folkpartiet-Liberalerna 8 Vänsterpartiet 6 Centern 6 Kristdemokraterna 4 Moderata Samlingspartiet 4 Miljöpartiet 2 5

6 Kommunkoncernen Valberedning Kommunfullmäktige Kommunstyrelse Revision Personalnämnd, valnämnd Kommunledningskontor Byggnadsnämnd, miljönämnd, konsumentnämnd, överförmyndarnämnd Fastighetsnämnd Teknisk nämnd Kommunhälsan Bygg- och miljökontor Fastighetskontor Tekniskt kontor Räddningstjänst Fritidsnämnd Kulturnämnd, barn- och grundskolenämnd Gymnasienämnd Socialnämnd Fritidskontor Skol- och kulturkontor Gymnasiekontor Socialkontor Styrelser för respektive bolag Länstrafiken i Västerbotten AB Bottenvikens Stuveri AB Skellefteå kommun äger 15 procent, ej konsoliderat i koncernredovisning. Skellefteå Vattenregleringsföretag Ett av kraftverksintressenterna i Skellefte - älven bild at företag för gemensam drift av vattenregleringar na i älven, ej konsoliderat i koncernredovisning. Skellefteå Stadshus AB 100% Skelleftebostäder AB 100% Fastighets AB Polaris 100% BPark AB 25% Skelleftebuss AB 100% AB Continentbus 100% Lövångers Trafik AB 100% Skellefteå Kraft AB 100% Skellefteå Kraft Elnät AB 100% norrlands Etanolkraft AB 49% skellefteå Kraft Energihandel AB 100% skellefteå Kraft Service AB 100% greenwind AB 100% AB Continentflytt 100% skellefteå EnergiUnderhåll HB 50% nordsvenska Kraft AB 28% oy Alholmens Kraft AB 25% Bisov Energi AB 100% ACRA Invest AB 50% BPark AB 25% Skeria Utveckling AB 100% Skellefteå museum AB 60% Västerbottensteatern AB 40% 6

7 Kommunkoncernen Kommunfullmäktige Genom fria val ger medborgarna kommunfullmäktige mandat att utforma den kommunala verksamheten. Kommunfullmäktige har politiskt och ekonomiskt ansvar för all verksamhet och ger styrelser och nämnder i uppdrag att ansvara för att de olika verksamheterna blir utförda enligt den inriktning och det uppdrag som fastställts. Mandatfördelningen mellan de olika politiska partierna ser ut enligt följande: Socialdemokraterna Folkpartiet 8 10 Vänsterpartiet 6 6 Centerpartiet 6 6 Kristdemokraterna 4 5 Moderaterna 4 4 Miljöpartiet 2 2 Skellefteå kommunkoncern omfattar tio kommunala förvaltningar och tre aktiebolag med tillhörande dotterbolag. Två av aktiebolagen är fristående bolag och det tredje, Skellefteå Stadshus AB, är organiserat som en koncern med ett antal dotterbolag. Samägda bolag ingår i koncernen med motsvarande ägd andel. Ägarinflytandet över de kommunägda bolagen konkretiseras genom att kommunfullmäktige väljer styrelse, fastställer bolagsordning, aktiekapital, ekonomiska grundkrav m m. Bolagens styrelser ansvarar för att av ägaren uppsatta mål infrias. Kommunen har även medverkat i bildandet av ett antal stiftelser. Kommunfullmäktige utser styrelseledamöter i stiftelserna. Tre olika styrenheter Skellefteå kommunkoncern är indelad i tre olika typer av decentraliserade styrenheter; skattefinansierad verksamhet, affärsverksamhet och kommunägda bolag. Samtliga enheter utgör instrument för politisk verksamhet. Kommunfullmäktige Kommunstyrelse Skattefinansierad Affärs- Kommunägda verksamhet verksamhet bolag De skattefinansierade enheterna finansieras i huvudsak genom skatter och statsbidrag och är anslagsstyrda, det vill säga bedriver verksamhet inom ett av kommunfullmäktige anvisat anslag. Några exempel på skattefinansierade områden är utbildning, gator och vägar samt vård och omsorg. Vissa tjänster finansieras till viss del genom avgifter, t ex inom barn- och äldreomsorg. Affärsverksamheterna finansieras helt genom intäkter från taxor, avgifter och försäljning. Verksamheten bedrivs utifrån ett av kommunfullmäktige anvisat resultatkrav. Till skillnad från skattefinansierade verksamheter ränteberäknas affärsverksamheternas löpande betalningsströmmar och belastas med kostnader för centraladministration. Några exempel på affärsverksamheter är vatten och avlopp, renhållning och hamn. Den tredje typen av styrenhet är de kommunägda bolagen som också bedriver sin verksamhet utifrån ett av kommunfullmäktige anvisat resultatkrav. Verksamhetsområden I den senare delen av förvaltningsberättelsen är samtliga nämnder och bolag uppdelade i olika verksamhetsområden. Områden där medborgarna i Skellefteå kommun på olika sätt tar del av tjänster som erbjuds. Utbildning Fritid och kultur Medborgare Ledning och samordning Kommunkoncern Energi och miljö Vård och omsorg Inom samtliga områden återfinns olika typer av styrenheter. Exempelvis inom infrastruktur tillhandahålls tjänster genom skattefinansierad verksamhet, affärsverksamhet och kommunägda bolag. Området ledning och samordning omfattar olika former av stödjande verksamhet, exempelvis den centrala ekonomi- och personalfunktionen. God ekonomisk hushållning Kommunallagen reglerar kommunernas ekonomiska förvaltning genom att krav ställs på god ekonomisk hushållning. Ett av grundkraven är att budget ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Motiven till detta är bland annat: Långsiktig konsolidering av ekonomin Skapa utrymme för investeringar Täcka ökningen av hela pensionsåtagandet Riskexponering och osäkerhetsfaktorer Infrastruktur 7

8 Kommunkoncernen Vision Önskat läge Kommunvisionen Skellefteå en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i Medborgare/ kund Utveckling/ tillväxt Ekonomi Medarbetare Önskat läge har samma syfte men är mer konkret och påtagligt. visionen nås inte utan att det önskade läget passeras. Nyckelfaktorer (NF) Nyckelfaktorer (NF) Nyckelfaktorer (NF) Nyckelfaktorer (NF) Mål Mål Mål Mål Mått Mått Mått Mått Aktiviteter / handlingsprogram För att säkra en god ekonomisk hushållning behövs finansiella mål som tydligt markerar att de ekonomiska förutsättningarna är vad som ytterst begränsar verksamheternas omfattning. Det behövs också tydliga verksamhetsmål som klargör uppdraget. Målen ska ange vad som kan uppnås med befintliga resurser. Nyckelfaktorerna pekar på vilka faktorer inom respektive perspektiv som är avgörande för att uppnå önskat läge och vision. Målen stödjer en eller flera nyckelfaktorer och reglerar vilken inriktning verksamheten har inom det aktuella perspektivet. Förvaltningar och bolag tar löpande fram aktiviteter och handlingsplaner som stödjer de framtagna målen i styrkorten. Uppföljning av styrkorten sker vid delårsrapporter och årsredovisning. Tillsammans med kommentarer och redovisning av mätresultat används färger för att visualisera graden av måluppfyllelse. För en kommun, där verksamheten är målet och pengarna medlet, innebär god ekonomisk hushållning mycket mer än en balanserad ekonomi. Skellefteå kommun vill i denna årsredovisning visa en helhetsbild som visar samspelet mellan insatta resurser och uppnådda resultat. För att leva upp till kommunvisionen tillhandahåller kommunen service/tjänster inom olika verksamhetsområden. Målet är att utveckla en levande demokrati med öppet debattklimat. Verksamheten ska bedrivas i dialog med medborgarna. Röd färg signalerar om att verksamheten inte uppnår målen Gul färg betyder att verksamheten delvis uppnår målen Grön färg betyder att verksamheten uppnår målen Politiken fastställer ambitionsnivån och anvisar resurser och verksamheterna utför tjänsteproduktionen. Mål- och resultatstyrning Kommunens styrmodell bygger på teorin om balanserad styrning som innebär att planering, genomförande och uppföljning sker ur flera perspektiv. Kommunfullmäktige beslutar årligen om ett övergripande styrkort för hela kommunkoncernen samt ett styrkort för varje nämnd/ bolag. Styrkorten omfattar mål inom 4 olika perspektiv. Medborgare/kund Utveckling/tillväxt Ekonomi Medarbetare Den huvudsakliga inriktningen är att oavsett var man befinner sig i organisationen är vision, önskat läge och de olika perspektiven gemensamma delar för alla. Givet kommunens uppdrag svarar visionen på vart kommunen vill föra organisationen. 8

9 Styrkort 2009 Vision Vision Skellefteå en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i Önskat läge Skellefteå årets tillväxtkommun! Medborgare/kund Utveckling/ tillväxt Ekonomi Medarbetare Nöjda medborgare Befolkningstillväxt (1) God ekonomisk hushållning Motiverade medarbetare och kunder (1) Fler arbetstillfällen (2) (1) med rätt kompetens (1) Attraktiv livsmiljö (2) Hög utbildnings nivå (3) Strategiska investeringar (2) Attraktiva och hälso samma Nära, enkelt och öppet (3) Strategiskt utbyte med arbetsplatser (2) om världen (4) Gemensam värdegrund (3) Bra företagsklimat (5) NF NF NF NF Förbättrat medborgar index (1,2,4) Förbättrad livsmiljö (1,2) Attraktiv barn- och ungdomsmiljö (1,2) Utveckla verksamhetsprocesserna (1,3) Mål Befolkningsökning med 250 invånare (1) 200 nya arbetstillfällen per år (1,2) Öka utbildningsnivån med minst 1 % enhet per år (1,3) Aktiv part i regionens utveckling (1,2,3,4) Utvecklad infrastruktur (1,2,3,4) Öka förvärvsfrekvensen bland utlandsfödda med minst 1 % enhet Topp 80 i företagsklimat (5) Finansiell styrka (1,2) Effektivt resursnyttjande (1,2) Utveckla och stärka kommunens tillgångar (1,2) Medarbetarindex högre än 3,9 (5-gradig skala) Ledarskapsindex högre än 3,9 (5-gradig skala) Sjukfrånvaron lägre än 6 % Alla medarbetare har en individuell utvecklingsplan senast år 2009 (1,2) Alla anställda har önskad sysselsättningsgrad (1,2) Gemensam värdegrund känd och förankrad (3) Mål Mål Mål Under året har uppföljning av kommunkoncernens styrkort skett vid två tidigare tillfällen, 30 april och 31 augusti. Perspektiven medborgare/ kund och ekonomi redovisar måluppfyllelse. Medarbetarperspektivet redovisar delvis måluppfyllelse och perspektivet utveckling/tillväxt redovisar ej måluppfyllelse. April -09 Aug -09 Dec -09 Medborgare/ Utveckling/ Ekonomi Medarbetare kund tillväxt faktorer. Förbättringsområden finns när det gäller kommunikationer, kommersiellt utbud, gator och vägar, miljöarbete samt frågor som handlar om bostäder, kommersiellt utbud, gator och vägar samt frågor som handlar om förtroende och påverkansmöjligheter. Inom utvecklingsperspektivet har målen om befolkningsökning, företagsklimat och sysselsättning inte uppnåtts under året. Konjunkturen spelar naturligtvis en roll för utvecklingen. Under 2010 kommer ett förnyat och intensifierat strategi- och planeringsarbete att genomföras med syfte att skapa tydliga målsättningar och ge underlag för prioriteringar. Medarbetare Ekonomi Medborgare/kund Utveckling/tillväxt Ekonomiperspektivet redovisar måluppfyllelse. De övergripande finansiella målen har uppnåtts. Arbetet med ökad effektivitet i kommunens resursutnyttjande fortsätter och det nödvändiga strukturella omställningsarbetet har påbörjats inom bland annat barn- och grundskola och gymnasieskola. Nämnderna har överlag hanterat verksamheterna inom befintliga anslag. Inom medborgarperspektivet visar resultatet av årets medborgarundersökning att Nöjd medborgarindex har förbättrats jämfört med fjolåret. Trygghet, natur och fritidsaktiviteter betonas som positiva Medarbetarperspektivet redovisar delvis måluppfyllelse. Kritiska områden är fortfarande andelen tillgodosedda önskemål vad avser sysselsättningsgrader och individuella utvecklingsplaner. Sjukfrånvaron har fortsatt att sjunka och utfallet blev betydligt bättre än målsättningen för kommunen som helhet. 9

10 Året som gått Samhällsekonomi/arbetsmarknad Den kollaps som inträffade på de finansiella marknaderna under hösten 2008 har fått långtgående effekter på samhällsekonomin under Sveriges BNP minskade med 4,3 procent under 2009, vilket är den största nedgången i modern tid. Den finansiella oron har under senare delen av 2009 dämpats något och vissa tendenser till återhämtning har kunnat skönjas. Detta visas också av att Sveriges BNP-tillväxt var positiv under sista kvartalet. Arbetsmarknaden har utvecklats mycket svagt under Arbetslösheten i Sverige har under året stigit drastiskt, från 6,2 procent vid årets början till 8,3 procent vid årets slut. Det motsvarar en ökning av antalet arbetslösa med personer. Antalet varsel har dock minskat från de historiskt höga nivåerna som rådde hösten Ungdomsarbetslösheten i riket uppgick till 11,7 procent i slutet av året. I Skellefteå kommun steg arbetslösheten med 5,5 procentenheter i november 2009 jämfört med motsvarande period Totalt uppgick arbetslösheten i Skellefteå kommun till 9,8 procent. Motsvarande siffra för ungdomar var 20,5 procent. Kapacitetsutnyttjandet i den svenska ekonomin har varit mycket lågt under Det innebär att en förbättring av efterfrågan inte direkt kommer att få effekt på sysselsättningen. Efterfrågeökningen kommer i första hand att mötas med ledig kapacitet i näringslivet. Styrräntan har under året legat på historiskt låga nivåer. I juli 2009 sänkte riksbanken den viktigaste styrräntan, reporäntan, till 0,25 procent. Riksbanken har sedan juli lämnat reporäntan oförändrad. I kombination med andra åtgärder är syftet med den historiskt låga räntan att öka kreditutbudet och därmed underlätta återhämtningen i ekonomin. Inflationen mätt som konsumentprisindex har varit negativ 2009, till största delen beroende på den svaga utvecklingen på arbetsmarknaden samt den låga styrräntan. Den så kallade svininfluensan som drabbade Sverige under hösten fick inte den effekt på samhällsekonomin som först befarades. Den initiala bedömningen var att den skulle ha en betydande effekt på hushållens konsumtion. Eftersom smittspridningen tog fart först i slutet på året kunde en stor del av riskgrupperna vaccineras, vilket gjorde att effekterna av influensan mildrades. Demografi Skellefteå kommun är till ytan Sveriges tolfte största kommun. Storleken tillsammans med förändringar i befolkningsstruktur präglar de utmaningar som Skellefteå kommun står inför. Andelen äldre i Skellefteå är större än snittet i riket och den tendensen kommer att förstärkas de kommande åren. Skellefteå kommun har en relativt stor andel av befolkningen i grupperna år, år och 80 w år. 10

11 BEFOLKNINGSSTRUKTUR % Kommun Riket w Källa: SCB Den negativa befolkningstrend som inleddes 2008 efter ett antal år med positiva siffror har fortsatt Kommunens befolkning minskade med 98 personer Både flyttningsnetto och födelsenetto var negativa. Infrastruktur Regeringen har beslutat att Skellefteå flygplats inte längre ska drivas av Luftfartsverket. Under 2009 har en utredning genomförs i syfte att överföra flygplatsen i kommunal regi, vilket kommer att ske under våren Under året har ett intensivt arbete genomförts med översiktsplanen för Skelleftedalen, tätortsområdet i och kring centralorten 2030, där bland annat framtida sträckning av Norrbotniabanan och förbifart för E4 har utretts. Bredbandsutbyggnaden fortsätter inom Skellefteå kommun. Externa medel som tillskjutits bredbandsutbyggnaden har ökat möjligheterna att bygga ut bredbandsnätet även i glesbefolkade delar av kommunen. Som ett komplement till fiberoptik ökar nu också möjligheterna att erbjuda trådlösa alternativ i mindre tätbebyggda områden. Flertalet strategiskt viktiga investeringar pågår. En utbyggnad av hamnen har påbörjats med hjälp av EU-medel. Andra viktiga infrastruktursatsningar som utförts är bland annat byggande av gång- och cykelbana längs Boviksvägen, Brännavägen och Stråkvägen samt färdigställande av nya Burviksvägen och Sundbrogatan i Burträsk. Antalet inkomna bygglovsansökningar har inte minskat i den omfattning som först befarades på grund av den rådande lågkonjunkturen. Jämfört med 2008 uppgår minskningen till 6 procent. Kommunens kundtjänst är sedan februari 2009 fullt utbyggd där nu samtliga förvaltningar ingår. Syftet med kundtjänst är att den ska fungera som en förlängd del av kommunens förvaltningar. Målsättningen är att utveckla information och service till kommunmedborgarna samt att öka tillgängligheten till kommunens tjänster. Skellefteå kommuns nya webbplats startades upp i mars Den nya strukturen är testad och utvecklad tillsammans med andra kommuner i ett nationellt projekt. Den nya hemsidan har kompletterats med funktionen Mina sidor, vilket är en portal för webbtjänster. Initialt har områdena bygglov, barnomsorg och kontakta kundtjänst anslutits till portalen. 11

12 Året som gått Barn- och vuxenutbildning På nationell nivå har demografiska förändringar tillsammans med den rådande lågkonjunkturen fått stora effekter. Andelen varsel inom skola och förskola har aldrig varit högre och antalet skolor som läggs ner stiger. Tendensen är att omflyttning inom landet främst sker från mindre kommuner till större vilket påverkar mindre kommuners möjligheter att erbjuda en god service. Andelen barn och unga från andra länder har minskat och inflyttning sker främst till redan invandrartäta kommuner. Skellefteå kommun har två åtgärdsplaner upprättats för att hantera de besparingskrav som lagts på skol- och kulturkontoret. Den strukturplan/lokalplan som tagits fram har i barn- och grundskolenämnden resulterat i beslut om avveckling av tre skolenheter samt ytterligare samordning av verksamheter inom skola och förskola. På grund av den rådande situationen har personalminskningar blivit nödvändiga. Personalminskningen omfattar cirka 80 heltidstjänster. De största grupperna som varslats är barnskötare, barn och ungdomsassistenter, 4 9 lärare och 1 7 lärare. Inom barn- och grundskolan pågår projektet Skola 2.0. Projektet syftar till att förstärka tillgången till datorer inom grundskolan. Inom förskola grundskola och fritidshem har samtliga hemsidor byggts om under året. Skellefteås första yrkeshögskoleutbildning har etablerats under året i och med att utbildningen TRAC, diplomerad resekonsult, har startats. Skol- och kulturkontoret har anslutits till kundtjänst. Uppdrag som hanteras av kundtjänst underlättar delar av det administrativa arbetet inom förvaltningen. Uppdrag som ska behandlas av kundtjänst rör bland annat barnomsorg. Vård och omsorg Socialnämnden har beslutat om en reviderad boendeplan för året Boendeplanen har även legat till grund för den lokalplan som utarbetats av fastighetsnämnden. Framtida lokal- och verksamhetsplanering inom socialkontoret kommer att utgå från den fastställda boendeplanen. I början av 2009 anslöts socialkontoret till kommunens gemensamma kundtjänst. Ett utvecklingsarbete pågår för att hitta ytterligare områden som kan hanteras av kundtjänst. Socialkontoret har inrättat ett kvalitetsråd vars syfte är att säkerställa att de rutiner som ledningssystemet ställer krav på, finns tillgängliga för berörda parter. I rådet finns representanter från olika verksamheter vilka har ansvar och erfarenhet av systematiskt kvalitetsarbete. Inom handikappomsorgen har intraprenaden Utisam upphört. Verksamheten har i stället blivit en del av Solkraft. Förändringen innebär ett ökat utbud av sysselsättningsplatser för både LSS-verksamheten och Solkraft. Inom handikappomsorgen pågår ett kompetensutvecklingsprojekt, KOMP. Under året har mer än 400 medarbetare deltagit i utbildningsaktiviteter. I september färdigställdes äldreboendet Ömheten på Moröbacke. Äldreboendet består av sex boendeenheter med tio lägenheter vardera. I samband med Ömhetens öppnande stängdes det mindre äldreboendet Vidar och de boende flyttade in på Ömheten. Ett antal äldreboenden har också renoverats och anpassats till förändrade behov. De största anpassningarna har skett på Dammen, Trivseln och Höken. Planeringsarbetet för byggandet av nästa äldreboende har påbörjats. Målet är att ett nytt äldreboende på Moröbacke ska stå färdigt år Antalet hemtjänsttimmar har minskat med cirka en procent jämfört med Den största minskningen hänförs till omvårdnadstimmar dagtid och servicetimmar. Minskningen har skett samtidigt som antalet äldre i kommunen har ökat. Det försämrade läget på arbetsmarknaden har medfört konsekvenser för socialkontoret i form av större efterfrågan på insatser. En tydlig effekt kan ses i att andelen som ansökt om försörjningsstöd har ökat. Under året har kommunen tagit emot 155 nya flyktingar, varav 31 är ensamkommande flyktingbarn. Eftersom det i dag är svårt att få tillgång till centralt belägna lägenheter hänvisas flyktingar till stor del till yttre delar av kommunen. Fritid och kultur Under våren anordnades Berättarfestivalen i Skellefteå. Festivalen hade cirka besökare fördelat på 110 olika aktiviteter. Ett arbete pågår för att göra festivalen till en årligt återkommande aktivitet i Skellefteå. En organisationsöversyn av biblioteken pågår inom Skellefteå kommun. Anledningen är det ökade behovet av förändring och förnyelse där biblioteken behöver rustas för att kunna hantera utvecklingen mot framtidens bibliotek. Under året har arbetet fortgått med att färdigställa den nya bollhallen på Norvallaområdet. Från och med hösten 2009 har Scandic Hotel övertagit Expolaris Kongresscenters kongressverksamhet som tidigare har bedrivits i fritidskontorets regi. För fjärde året i rad genomfördes Matfesten på Nordanåområdet. Såväl god mat som kompetenshöjande föreläsningar genomfördes under den fyra dagar långa festivalen. Uppskattningsvis personer besökte årets matfest. 12

13 Tillväxt Lågkonjunkturen har påverkat näringsliv och offentlig sektor och därmed sysselsättningen i kommunen under Situationen på arbetsmarknaden har försämrats under hela 2009 med ökande arbetslöshet i stort sett under hela perioden. Under februari genomfördes en rekryteringsmässa med företag och organisationer på Campus i Skellefteå. Mässan var riktad till studenter i syfte att rekrytera dessa till framtida arbeten. Det totala antalet studerande på Campus Skellefteå ökade med cirka 139 personer från hösten 2008 till hösten Vindkraft Skellefteå Krafts första stora vindkraftspark på berget Uljabuouda i Arjeplog börjar ta form. De fyra första vindkraftverken har installerats och resterande sex kommer att uppföras under sommaren När vindkraftsparken är i full produktion kommer den att generera cirka 80 GWh. Utveckling av ytterligare vindkraftsprojekt pågår. Det avser projekten Blaiken, Jokkmokksliden och Storliden där alla miljötillstånd och bygglov erhållits. Projekten kan realiseras under den kommande femårsperioden och potentiell produktion uppgår till cirka 800 GWh. I Svenskt Näringslivs ranking över företagsklimat hamnar Skellefteå kommun på plats 177, vilket är en väsentlig försämring från plats 101, som föregående års ranking visade på. En rad variabler inom undersökningen visade på sämre värden än året före. Mötesserien Tillväxt till frukost, genomfördes vid nio tillfällen under årets första fyra månader. 350 företagare deltog vid de nio tillfällena. Intresset och gensvaret har varit mycket positivt. Arbetsgivaren Skellefteå kommun Barn- och grundskolenämnden har under året tvingats varsla personal om uppsägning på grund av arbetsbrist. Varslet genomfördes i december Skellefteå kommun har genomfört en satsning på ungdomar genom att anställa dem som ungdomstrainees. Det är i första hand en satsning för att förbättra de unga arbetslösas situation på arbetsmarknaden i Skellefteå. Platserna bidrar också till att öka intresset bland unga att arbeta inom kommunen. Ett traineeprogram för ingenjörer har startats med syftet att ge nyutexaminerade ingenjörer yrkeserfarenheter samt att visa på möjligheterna att arbeta inom Skellefteå kommun. Programmet sträcker sig över ett och ett halvt år. En policy för likabehandling har arbetats fram utifrån den nya diskrimineringslagstiftningen som trätt ikraft från och med Den politiska viljeinriktningen genom policyn tar sin utgångspunkt i styrkortets medarbetarperspektiv, den gemensamma värdegrunden, arbetsmiljölagen och diskrimineringslagstiftningen. Skellefteå kommun ingår tillsammans med sju andra kommuner i ESFprojektet Kompetensbron. Syftet med projektet är att arbeta med kompetensförsörjning och kompetensutveckling. Viktiga frågor handlar om attraktiva arbetsplatser, chefsförsörjning/chefs-utveckling och ökad intern rörlighet. 13

14 Åren som kommer Samhällsekonomi och sysselsättning Den fortsatt expansiva finanspolitiken kommer att påverka konjunkturen positivt under kommande år. Sveriges BNP förväntas stiga med 3,3 procent år 2010 och 2,7 procent Återhämtningen stimuleras av hushållens höjda disponibla inkomster till följd av både sänkta skatter och låg ränta. Uppgången sker dock från en låg nivå och det låga resursutnyttjandet i ekonomin kommer att innebära att arbetslösheten kommer att fortsätta stiga fram till År 2011 förväntas arbetslösheten i Sverige uppgå till 9,5 procent av den arbetsföra befolkningen. Prognosen över inflationen pekar på att den kommer att ligga på en fortsatt låg nivå de kommande åren beroende på fortsatt låg efterfrågan samtidigt som löneökningarna blir begränsade. En låg inflation bidrar i sin tur till att även kommunernas kostnadsökningar begränsas. Högre arbetslöshet och lägre löneökningar påverkar kommunernas skatteunderlagstillväxt negativt. I takt med att konjunkturen förbättras kommer också skatteunderlagstillväxten gradvis att förbättrats. Den senaste tiden har prognoserna för skatteunderlagets utveckling justerats upp i takt med förbättringen i konjunkturläget. Bortfallet i skattetillväxt mildras dock år 2010 med det tillfälliga konjunkturstöd som staten skjutit till. Om inga ytterligare statliga medel tillförs kommunerna efter 2010 kommer det att kräva väsentliga besparingar eller skattehöjningar för att hålla den kommunala ekonomin i balans. Miljöfrågorna får allt större utrymme i ekonomin, både globalt och nationellt, vilket redan i dag påverkar både medborgare och Skellefteå kommun. Fokuseringen på ett ekologiskt hållbart samhälle kommer att öka än mer och kommer att få effekter för såväl den enskilde individen som för samhällsekonomin i stort. I Skellefteå kommun pågår en rad satsningar för att minska Skellefteå kommuns klimatpåverkan. Satsningen på bioenergi pågår inom ett flertal områden där bland annat satsningen på en biogasanläggning ingår. Ekonomisk utjämning mellan kommuner har funnits i Sverige sedan sextiotalet. Det nuvarande systemet infördes Syftet är att utjämna skillnader i ekonomiska förutsättningar mellan kommuner. En parlamentarisk kommitté tillsattes 2008 i syfte att utreda utjämningssystemet och utredningen förväntas vara klar våren Utredarnas målsättning är bland annat att förenkla kostnadsutjämningssystemet och att öka kommunernas drivkrafter att arbeta för ökad tillväxt och sysselsättning. Demografi En stor utmaning för Skellefteå kommun blir framöver att nå det långsiktiga målet om befolkningstillväxt i kommunen. Den befolkningstillväxt som rådde i mitten på 2000-talet har brutits och för både 2008 och 2009 var befolkningsförändringen negativ. Invånarantalet i Skellefteå kommun minskade år 2009 med 92 personer och uppgick vid årets slut till personer. Om de senaste årens trend avseende befolkningsutveckling håller i sig kommer det att innebära att Skellefteå kommuns invånare blir cirka 200 personer färre år 2020 jämfört med i dag. Befolkningsutvecklingen framöver är tydligt beroende av inflyttning eftersom födelsenettot, det vill säga skillnaden mellan antalet födda och antalet avlidna, kommer att vara negativt de kommande åren. Kommunens befolkning Antal Den befintliga befolkningsstrukturen i Skellefteå kommun kommer att få stora effekter för kommunen i framtiden. I dag har Skellefteå kommun en relativt sett stor andel invånare i gruppen år och andelen yngre är mindre än snittet i riket. Andelen invånare över 65 år kommer därför att stiga drastiskt de kommande åren samtidigt som den arbetsföra befolkningen kommer att minska. År 2020 förväntas andelen äldre över 65 år att vara 20 procent fler än i dag samtidigt som andelen år minskar med 5 procent. Konsekvensen blir, om inga förändringar sker, att en minskande arbetsför befolkning kommer att försörja en allt större andel äldre. BEFOLKNINGSPROGNOS 2020 Antal w Källa: SCB Kommunens åldrande befolkning kommer att få konsekvenser för samtliga verksamheter. Den tydligaste effekten kommer att bli att vård och omsorg kommer att kräva ökade resurser och ett minskande elevunderlag kommer att kräva effektiviseringar inom skolverksamheterna. För både grundskolan och gymnasieskolan har bedömningen gjorts att antalet skolenheter kommer att minska. Elevantalet i gymnasieskolan är i dagsläget stort och en effekt av de stora barnkullar som föddes i början på nittiotalet. I början av nittiotalet föddes barn per år, födelsetalen i början av tvåtusentalet uppgick endast till 650 barn. De kommande åren kommer antalet elever i gymnasieskolan att minska drastiskt med start redan läsåret 2010/

15 För socialkontoret pågår arbetet med att anpassa verksamheten till de ökade krav som kommer med åldrande befolkning. En uppdaterad lokalplan kommer att fastställas under 2010 där demografiska förändringar utgör en central del. När det gäller omflyttningar inom kommunen fortgår den tidigare långvariga trenden att invånarantalet i kringliggande orter minskar till förmån för Skellefteå centralort. Detta kommer, tillsammans med den åldrande kommunbefolkningen, oundvikligen att innebära konsekvenser för Skellefteå kommun när det gäller utbudet av kommunal service. Infrastruktur Infrastrukturen i Skellefteå är till stor del uppbyggd på 60- och 70-talet, vilket medför att delar av ledningsnätet, vatten och avloppsanläggningar lekplatser samt gatu- och vägnät, broar och hamnanläggningar kommer att behöva åtgärdas de kommande åren. Dricksvattnet i Skellefteå tätort kommer i dag från ytvattnet i Skellefte älv. För att långsiktigt säkerställa att kommunmedborgarna har tillgång till dricksvatten av hög kvalitet året om krävs att grundvatten används i stället för ytvatten. Skellefteå kommun planerar därför att kommande år investera i en ny vattentäkt för Skellefteå tätort. Energieffektivitet är ett område som är mycket aktuellt både när det gäller befintliga lokaler och vid byggandet av nya lokaler. Ett energieffektiviseringsprojekt har påbörjats för att möta de energimål som tagits fram både nationellt, internationellt och på kommunnivå. De förslag på energiförbrukningskrav för nybyggda lokaler som lagts fram kommer sannolikt att ställa mycket stora krav framöver vid byggandet av nya lokaler i vårt kalla klimat. Varje nämnd har lämnat in underlag till Skellefteå kommuns lokalplan där lokalbehoven har sammanställts för de kommande fem åren. Planering av kommunens lokalnyttjande kommer att utgå från dessa. Satsningen på utbyggnad av vindkraftsproduktion pågår i Skellefteå Krafts regi. Den förväntas fortsätta de kommande åren där planering för ett antal nya vindkraftsetableringar redan pågår. Enligt socialkontorets boendeplan kommer Skelleftebostäder att bygga ytterligare 265 lägenheter de kommande åren, vilka kommer att nyttjas som särskilda boenden i socialkontorets regi. 15

16 Åren som kommer Fritid och kultur Med anledning av att Umeå blev Europas kulturhuvudstad 2014 kommer Skellefteå att arbeta för att bidra till att lyfta året på bästa vis för hela regionen, med fokus på berättande. Fritidens betydelse för kommunens attraktionskraft blir allt viktigare. Utbudet av fritidsverksamhet är en viktig strategisk fråga för kommunen. Skola På nationell nivå har beslut tagits om allmän förskola från och med tre års ålder. Nuvarande bedömning är att antalet enskilda förskolor kommer att öka och etableringar av fristående skolor inom grundskolan kommer att avta. Demografiska förändringar i barn och elevantal innebär att förändringar i verksamheten kommer att fortsätta. Inom grundskolan bedöms strukturella förändringar innebära att avveckling måste ske av tre till fem skolenheter de kommande åren. Även inom gymnasieskolan finns avsikten att avveckla en enhet för att anpassa verksamheten till ett minskande elevunderlag. Ett ökat fokus kommer att läggas på effektivare lokalutnyttjande de kommande åren. En långsiktig strategi är att avveckla enavdelningsförskolor till förmån för mindre resurskrävande fleravdelningsförskolor. Samtidigt kommer ett ökat samnyttjande av befintliga skollokaler att bli nödvändiga i vilka andra kommunala verksamheter kan komma att placeras. En viktig strategisk investering är den fortsatta satsningen på Skola 2.0. Tillgången till datorer i undervisning ska öka både i F 5 skolor och 6 9 skolor. År 2013 är målsättningen att det ska finnas en dator per elev i 6 9 skolor och en dator per fyra elever i F 5 skolor. De kommande årens effektiviseringskrav kommer att innebära begränsningar i kursutbud för både gymnasieelever och vuxenstuderande. Förslag till programstrukturer för gymnasiereformen 2011 har presenterats och kommer att fastställas under Vård och omsorg Ny lagstiftning är aktuell inom alla verksamhetsområden i socialnämndens regi. Det kommer att ställa ökande krav på den kommunala verksamheten beträffande såväl arbetsområden/målgrupper som kvalitet och metod. Den demografiska utvecklingen visar att Skellefteå kommun under 2010 kommer att få 560 personer fler i gruppen 65 år och äldre medan åldersgruppen 80 år och äldre ökar med 110 personer. Detta påverkar framtida behovet av insatser, rekrytering av personal samt kostnader för verksamheten. 16

17 Inom handikappomsorgen ses fortsatta volymökningar inom samtliga områden även om personlig assistans tycks ha planat ut. Kraven på egenmakt kommer att öka och innebär en positiv utmaning för verksamheten. Det kommer att kräva fortsatt satsning på kompetensutveckling och arbete med värdegrund och bemötande. Hela socialnämndens verksamhet präglas av ambitionen att göra verksamheten mer grundad på forskning, erfarenhet, resultat och med högre grad av brukardelaktighet. Jämförelser över tid och med andra kommuner fortsätter att utgöra ett viktigt bidrag till socialkontoretsresultatredovisning och verksamheternas utveckling. Ett viktigt komplement till de nationella jämförelserna är arbetet med serviceförklaringar och kvalitetsbeskrivningar. Arbetsgivaren Skellefteå kommun De kommande åren kommer förändringar att ske på arbetsmarknaden, både i riket och inom Skellefteå kommun. Inom tio år kommer svenskar att gå i pension, vilket motsvarar var femte förvärvsarbetare. Under denna period kommer också mer än varannan person i chefsbefattning att lämna arbetsmarknaden. Det kommer att leda till att yrkesrollerna förändras och chefer och medarbetare behöver kompetensutvecklas för att möta kundernas framtida krav och förväntningar. Inom Skellefteå kommun kommer cirka anställda att gå i pension de kommande tio åren, vilket kommer att ställa stora krav på kommunen att uppfattas som en attraktiv arbetsgivare för att kunna uppnå målet motiverade medarbetare med rätt kompetens. Det arbete som påbörjats med att skapa en gemensam värdegrund för Skellefteå kommun kommer att fortgå framöver. I det längre perspektivet kommer värdegrunden att ha stor betydelse för hur kommunen uppfattas, både internt och externt. 17

18 18

19 Medborgare/kund Perspektivet innehåller tre nyckelfaktorer: Nöjda medborgare och kunder Attraktiv livsmiljö Nära, enkelt och öppet Måluppfyllelse Fyra mål finns framtagna för att stödja medborgarperspektivet Förbättrat medborgarindex Förbättrad livsmiljö Attraktiv barn- och ungdomsmiljö Utveckla verksamhetsprocesserna Bedömningen är att perspektivet redovisar Måluppfyllelse FÖRBÄTTRA MEDBORGARINDEX Ej måluppfyllelse SCB-enkät Medarbetare Ekonomi Medborgare/kund Utveckling/tillväxt Index 2009 Snitt 2008 Nöjd medborgarindex Nöjd regionindex Nöjd inflytandeindex Statistiska Centralbyrån har genomfört en medborgar undersökning i Skellefteå kommun under hösten Resultaten visar att Nöjd Medborgarindex har ökat till 59, vilket innebär en ökning med två enheter jämfört med 2008 års mätning. Snittkolumnen avser snittvärdena för de kommuner som genomfört unders ökningen. Jämfört med 2006 är förbättringen fem enheter. Trygghet, natur och fritidsaktiviteter betonas som positiva faktorer. Förbättringsområden finns när det gäller bostäder, kommersiellt utbud, gator och vägar samt frågor som handlar om förtroende och påverkansmöjligheter. Jämfört med tidigare mätningar har äldreomsorgen visat den mest positiva utvecklingen. Medborgarundersökningen visade att medborgarna i de flesta fall är nöjda med kommunens verksamhet. Verksamheter som fick höga betyg var bland annat räddningstjänst, vatten- och avloppsförsörjning samt skola/utbildning. Räddningstjänsten uppvisar värdet 81, vilket är högt även jämfört med andra kommuner. Förskolan fick också höga betyg. Äldreomsorgens värden ligger ännu under rikssnittet, men trenden går som nämnts åt rätt håll. Kulturen har också fått bra värden jämfört med tidigare och ligger klart över rikssnittet. En orsak kan vara att ansiktslyftningen av Nordanå kulturcentrum medfört att medborgarna upplever kulturen som mer tillgänglig än tidigare. Sammantaget uttrycker befolkningen ett relativt gott förtroende för kommunen och anser att den är ganska tillgänglig och att öppenhet och information fungerar bra. Betyget beträffande möjligheterna till påverkan ligger kvar på samma nivå som tidigare mätning, men här har Skellefteå kommun ett anmärkningsvärt högt värde när det gäller information och öppenhet; 58 mot rikssnittet 53. Att vara med och påverka är fortfarande en viktig fråga för medborgarna och har stor betydelse för helhetsbetyget. En viktig förutsättning för att medborgarna ska kunna vara med och påverka är att de har tillgång till information och kanaler för dialog med kommunen. Kommunik ationen är ett nödvändigt inslag i samhällsapparaten och en av grunderna för kommunens fortsatta utveckling. På sikt kan utvecklingen av kommunens kundtjänst, webbplats och webbtjänster skapa möjligheter att förbättra dialogen med medborgarna. Det pågår ett arbete med att skapa mer insyn för medborgarna och bättre förutsättningar att vara med och påverka. Aktiviteter, mätningar och uppföljningar genomförs löpande för att identifiera och förbättra kundnöjdheten inom kommunens verksamheter: Socialkontoret har genomfört brukar undersökningar tillsammans med ett antal andra kommuner. Av de inom särskilt boende som svarat (61 procent) förklarade sig 85 procent vara mycket eller ganska nöjda. Inom hemtjänsten (svarsfrekvens 71 procent) var andelen mycket eller ganska nöjda 86 procent. Inom området försörjningsstöd (svarsfrekvens 42 procent) var 79 procent mycket eller ganska nöjda. Mätningar visar också att en majoritet är nöjda med det bemötande de fått. Inom handikappomsorgen har en brukarrevision genomförts under våren Bland sammanfattande slutsatser kan konstateras att bemötande är en färskvara som ska diskuteras på varje bomöte och att ett boende ska ha en inflytandeplan där de boende är med och bestämmer riktlinjerna. En mätning från augusti 2009 visar att av 557 brukare inom boende och daglig verksamhet hade 90 procent en genomförandeplan (GP). Inom verksamheten personlig assistans har arbetet med GP påbörjats. Västerbottensteaterns publiksiffror uppgick 2009 till personer. Målet för hela året var Tio nya föreställningar har producerats under året varav fyra för barn och ungdom. 95 procent upplever föreställningarna som bra eller mycket bra. Kundundersökningar på campingar, inom- och utomhusbad, idrottsanläggningar ger 2009 sammantaget ett nöjd kundindex på 3,17 (4-gradig skala). Insatser görs löpande för att förbättra och synliggöra ett tydligt kundperspektiv bland de anställda. Den senaste oberoende mätningen för Skellefteå Kraft AB:s verksamhet genomfördes av Svenskt Kvalitetsindex i slutet av Undersökningen gav ett index på 70,9 avseende nöjda elkunder, vilket är ett gott resultat. Under året har antalet nya elkunder ökat med En hög andel av gymnasieskolans och vuxenutbildningens elever trivs och en hög andel slutför utbildningen. Eleverna får vanligtvis 19

20 Medborgare/kund bra information, men inflytandet upplevs som begränsat. Utvecklingsarbetet fokuseras på klassrumsinflytande. Utveckling pågår för att ge föräldrar bättre möjlighet till information om arbetet i gymnasieskolan. Skelleftebostäders senaste kundmätning redovisades i december I mätningen uppnåddes ett nöjdboendeindex på 75, vilket översteg målsättningen på 73. FÖRBÄTTRAD LIVSMILJÖ Delvis måluppfyllelse Följande punkter är exempel på aktiviteter för att förbättra livsmiljön: Bredbandsutbyggnaden har fortsatt och bredband kan erbjudas till allt fler medborgare. Trådlös teknik används som komplement till fiberteknik i glest befolkade områden. Inom Lärarlyftet utbildads 24 lärare under perioden med fokus på stöd till elever med särskilda behov. Med start hösten 2009 har 8 barnskötare och 12 förskollärare påbörjat utbildning via Förskolelyftet. Bygg- och miljökontoret fortsätter arbetet med översiktsplanen för Skelleftedalen. En bevarandeplan för kulturmiljöer har påbörjats. Ett strandskyddsprojekt startade under För området Eriksberg har ett projekt om ekologiskt hållbart boende startats. Näridrottsplatsen vid Sörböleskolan har blivit en stor succé. Ytterligare en näridrottsplats har byggts i Byske med hög nyttjandegrad. Nästa näridrottsplats, med begagnat konstgräs från Bolltältet, anläggs i Kåge. Under 2008/2009 har FRIS/Trygghetsforum fortsatt sitt samarbete med offentlig och privat sektor för att minska brottstillfällen och öka tryggheten i kommunen. Centrum för kvinnofrid kommer att permanentats från och med januari Verksamheten har hög aktivitet. Inom äldreomsorgen har arbetet med genomförandeplaner inom ordinärt boende påbörjats i syfte att öka den enskildes inflytande i planeringen och hur beviljade insatser ska utföras. En bättre livsmiljö uppnås genom inköp av miljöfordon vid reinvesteringar, fortsatt planering för ett bilfritt centrum, arbete med cykelstrategi samt ombyggnad av gång- och cykelvägar, parker gator och lekplatser. Styrgrupp för äldre, i samverkan med landstinget, har träffats och identifierat de största behovsområdena, vilket visat sig vara utskrivningsförfarandet samt mottagandet i det egna hemmet. Kännedomen om budget- och skuldrådgivning förväntas öka genom de informationsaktiviteter som konsumentnämnden genomför. För att motverka övergödning har ett projekt startats som syftar till att uppmuntra ägare att åtgärda bristfälliga enskilda avlopp. Inventering av förorenad mark pågår. Utbildning i diskrimineringslagen för förtroendevalda och förvaltningschefer har genomförts. Räddningstjänsten har genomfört tillsyn av brandskyddet på 136 objekt. Utvecklingsaktiviteter inom Skelleftebuss berör bland annat trafiken till Solbacken, årskort, betalning med kreditkort och periodkort för barn/ungdom. Första etappen för ombyggnad av Bryggarbacken samt Strandgatan har startats. En ansökan om EU-finansiering för rekonstruktion av Lejonströmsbron har lämnats in och bemötts positivt. Även länsstyrelsen har aviserat bidrag. Matavfallsinsamling för boende i fritidshus har införts i hela kommunen. Stadsbiblioteket har under året infört Audio index som är en ny teknik för att synskadade lättare ska få överblick om en boks författare, titel samt en kort innehållsbeskrivning. ATTRAKTIV BARN- OCH UNGDOMSMILJÖ Måluppfyllelse Arbetet för en attraktiv barn- och ungdomsmiljö framgår bland annat av följande punkter: Elevnärvaron var under läsåret 2008/2009 i snitt 91,5 procent, vilket är något lägre än föregående läsår. För läsåret 2007/08 var siffran 91, 9 procent. Målvärdet på 95 procent uppnåddes inte. Målvärdet, att 85 procent av alla elever i grundskolan ska uppnå minst godkänt i alla ämnen, uppnåddes inte under 2009 (80 procent). Antalet elever som är behöriga till de nationella gymnasieprogrammen minskade något, men nivån ligger över rikssnittet. Skellefteå kommun (European Office) har sedan slutet av 2008 en unik personalresurs för att tillvarata möjligheterna till ekonomiskt stöd från Internationella programkontoret. Denna del av verksamheten riktar sig främst mot grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Av Västerbottensteaterns föreställningar har 43 procent riktat sig till barn och unga (mål 25 procent) som också utgjort 27 procent av den totala publiken (mål 25 procent). Arbetet med ett barn- och ungdomspolitiskt program har fortsatt under Kommunfullmäktige tog beslut om programmet i september. Ungdomsfrågor är en viktig överlevnadsfråga för kommuner och måste hanteras utifrån ett sektorsövergripande arbetssätt. Ett utvecklingsarbete om en samlad organisation för kulturinsatser riktade mot barn och unga påbörjas 2010 för att vara etablerad Biblioteken arbetar med uppsökande verksamhet främst gentemot skolor, förskolor, BVC och andra barninstitutioner. De flesta programaktiviteter arrangeras i samarbete med studieförbund och andra aktörer, vilket gett möjlighet att nå nya besöksgrupper. 60 procent av alla boklån utgörs av barnböcker. Arbetet med BBIC (barns behov i centrum) fortsätter planenligt inom individ- och familjeomsorgen. Ungdomsarrangemanget Night Flight Cup på fritidsgården Söder har utvecklats. Under perioden januari februari har 70 högstadieungdomar både planerat och genomfört arrangemanget, med besökare. 20

Innehåll. Inledning. Inledning 2-7 2008 i sammandrag 2 Kommunstyrelsen 4-5. Årsredovisning 2008. Förvaltningsberättelse 6-68

Innehåll. Inledning. Inledning 2-7 2008 i sammandrag 2 Kommunstyrelsen 4-5. Årsredovisning 2008. Förvaltningsberättelse 6-68 Årsredovisning 2008 Inledning Innehåll Inledning 2-7 2008 i sammandrag 2 Kommunstyrelsen 4-5 Ordförande 4 Ledamöter 5 Förvaltningsberättelse 6-68 Kommunkoncernen 6-8 Styrkort 2008 9 Året som gått 10-13

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen 2012-05-18 1 (5) Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2012:182 Anders Rehnman 016-710 14 67 Kommunstyrelsen Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Förslag till beslut

Läs mer

Skellefteå - en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i. 72 000 invånare, hälften i tätorten 7 217 km 2 (=Skåne)

Skellefteå - en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i. 72 000 invånare, hälften i tätorten 7 217 km 2 (=Skåne) Skellefteå - en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i 72 000 invånare, hälften i tätorten 7 217 km 2 (=Skåne) Nyckeltal IT Antal arbetsställen med bredband: 400 Antal användare: 6 500 Antal

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

innehåll 2007 i sammandrag 3 fem år i sammandrag 3 kommunstyrelsen 4-5 Förvaltningsberättelse 6 Driftredovisning 58-59 investeringsredovisning 60-61

innehåll 2007 i sammandrag 3 fem år i sammandrag 3 kommunstyrelsen 4-5 Förvaltningsberättelse 6 Driftredovisning 58-59 investeringsredovisning 60-61 Årsredovisning 2007 innehåll innehåll 2007 i sammandrag 3 fem år i sammandrag 3 kommunstyrelsen 4-5 Ordförande 4 Ledamöter 5 Förvaltningsberättelse 6 Kommunkoncernen 6-8 Styrkort 2007 9 Medborgare/kund

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Det här gjordes 2014. Årsredovisningen 2014 i kortform

Det här gjordes 2014. Årsredovisningen 2014 i kortform Det här gjordes 2014 Årsredovisningen 2014 i kortform Vi har valt att göra en kortversion av kommunens årsredovisning för att du ska få inblick i vad kommunen gjorde under 2014. Att människor ska kunna

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Version 1.0. Medborgarundersökning 2014

Version 1.0. Medborgarundersökning 2014 Version 1.0 Medborgarundersökning 2014 Medborgarna om 1. Kommunen som en plats att bo och leva i Nöjd Region Index (NRI) 2. Kommunens verksamheter Nöjd Medborgar Index (NMI) 3. Inflytande i kommunen Nöjd

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

FAKTA OM YDRE KOMMUN 2014

FAKTA OM YDRE KOMMUN 2014 FAKTA OM YDRE KOMMUN 2014 Kommunkontorets öppettider Mån-Fre 08:00 16:00 Ydre kommun Telefon: 0381-66 12 00 Kommunkontoret Telefax: 0381-66 11 91 570 60 YDRE Hemsida: www.ydre.se E-post: ydre.kommun@ydre.se

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Per-Samuel Nisser (M)

Per-Samuel Nisser (M) Nu är bokslutet för 2014 klart och vi vill berätta för dig vad skattepengarna har använts till. När vi blickar tillbaka på 2014 ser vi ett år där vi har haft stort fokus på politik och demokrati. Det har

Läs mer

Perspektivet utveckling/tillväxt

Perspektivet utveckling/tillväxt Revisionsrapport Perspektivet utveckling/tillväxt Skellefteå kommun Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2 2.2. Revisionsfråga...2

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning)

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) Kommunstyrelsen 1 (6) Kommunledningskontoret Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) 1. Allmänt Sveriges kommuner står inför två mandatperioder av demografiska

Läs mer

PROTOKOLL 1 (5) 2014-11-03

PROTOKOLL 1 (5) 2014-11-03 PROTOKOLL 1 (5) 2014-11-03 Kommunstyrelsen Plats och tid Kommunstyrelsens sammanträdesrum, klockan 10.00-11.15 Beslutande Rickard Carstedt (S) Harriet Classon (S) Lennart Hägglund (KD) Rose-Marie Johansson

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Övergripande nyckeltal

Övergripande nyckeltal Övergripande nyckeltal 21. Invånare totalt, antal (Index (basår=100)) Antal invånare totalt den 31/12. Källa: SCB. Kolada N01951. Det är ett positivt flyttningsnetto som gör att befolkningen ökar i Falun.

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Månadsrapport september 2015

Månadsrapport september 2015 Månadsrapport september 215 Befolkning Staden växer kraftigt. Redan per sista augusti är ökningen över 1 2 personer. Arbetsmarknad Arbetslösheten har ökat något de senaste veckorna. Positivt är dock att

Läs mer

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun Vansbro kommun Årsredovisning 2014 Detta är en bilaga från Vansbro kommun De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2014. Hur gick det med Vansbros ekonomi? Uppfyllde vi målen?

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista. Kommunstyrelsen 2011-05-10 95 Plats och tid Hjernet, 2011-05-10 kl 13.00-14.55 Beslutande 10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269)

Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269) Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269) Innehållsförteckning Utvecklings- och översiktplan för Vansbro kommun... 2 Uppdraget... 2 Balanskravet och god ekonomisk hushållning... 3 Vansbro kommuns

Läs mer

Medborgarundersökning 2010 Rapport förenklad uppföljning

Medborgarundersökning 2010 Rapport förenklad uppföljning Medborgarundersökning 2010 Rapport förenklad uppföljning Medborgarundersökning 2010, förenklad uppföljning 1 (10) Kommunstyrelsens kontor Ylva Sanfridson Telefon 0155-381 31, 072-733 22 48 Fax 0155-305

Läs mer

INLEDNING. Viktiga händelser. Utvecklingstendenser. Sammanfattning måluppfyllelse

INLEDNING. Viktiga händelser. Utvecklingstendenser. Sammanfattning måluppfyllelse INLEDNING Viktiga händelser Årets första månader har präglats av osäkerheten kring hur sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocesserna kommer att påverka arbetet med rehabilitering. Förslagen innebär att

Läs mer

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1 Utbildningsnämnd 1 Resultatbudget Resultatbudget Utfall 2014 Budget 2015 Intäkter 89,0 68,6 Personalkostnader -224,7-216,0 Övriga

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

MAJ 2011 www.huddinge.se

MAJ 2011 www.huddinge.se FAKTA MAJ 2011 Innehåll Lite kort om Huddinge 3 Arbete 5 Förvärvsarbetande Huddingebor. Arbetsplatser i Huddinge. Fördelning inom olika sektorer. De största arbetsplatserna. Befolkning 6 7 Folkmängdens

Läs mer

Utbildningsnämnden Nämndsbudget 2014-2016

Utbildningsnämnden Nämndsbudget 2014-2016 Nämndsbudget 2014-2016 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 5 PERSONAL... 5 VISION... 5 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Målområden 2016-2017

Målområden 2016-2017 Målområden 2016-2017 Vision för Lessebo kommun Vi är en kommun med engagerade och stolta invånare och med ett kreativt näringsliv, en kommun och miljö som man vill bo, verka i och besöka. Vårt läge i en

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Vision 2010 Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla medborgarna förstklassig service genom en effektiv förvaltning och

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

VI VILL GÖRA ETT BRA BÄTTRE!

VI VILL GÖRA ETT BRA BÄTTRE! VI VILL GÖRA ETT BRA staffanstorp BÄTTRE! Vi vill bygga en ännu bättre kommun! Staffanstorps kommun är och har varit framgångsrik på många sätt. God service till invånarna har förenats med låg skatt, samtidigt

Läs mer

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA i Robertsfors Kommun ... 8... 9... 9... 10... 11... 11... 11... 12... 12 KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Attraktiv kommun med hög livskvalitet. KOMMUNFULLMÄKTIGES NYCKELFAKTORER

Läs mer

Vansbro kommun i korthet 2013

Vansbro kommun i korthet 2013 Vansbro kommun i korthet 2013 De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2013. Sammanfattningen handlar i stora drag om fyra frågor som är viktiga för alla som bor i Vansbro kommun

Läs mer

Månadsrapport Januari-april 2013

Månadsrapport Januari-april 2013 Månadsrapport Januari-april 2013 Innehåll Månadsuppföljning... 1 Ekonomi... 2 Resultaträkning perioden januari - april 2013... 2 Kommunens resultatutveckling 2013, 2012 och 2011.... 2 Driftredovisning

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Vision: Skellefteå en framsynt och jämställd tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i, med målet att ha 80 000 invånare år 2030.

Vision: Skellefteå en framsynt och jämställd tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i, med målet att ha 80 000 invånare år 2030. Kommunfullmäktiges styrkort 2015 Andra viktiga områden: Utveckla demokratin Nya mötesplatser Andra viktiga områden: Underlätta för näringsliv och nyföretagande Ungdomar i arbete, företagande och utbildning

Läs mer

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Datum Vår beteckning REVISORERNA 2009-10-13 Rev/09066 Handläggare Direkttelefon Ert datum Er beteckning Bo H Eriksson 054-61 41 38 Landstingsfullmäktige Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Bakgrund

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag Bilaga 4 Verksamhetsplan - för nämnd och bolag Omvårdnadsnämnd 1 Mål inom respektive perspektiv 1.1 Medborgare och kunder Omvårdnadsnämnden har nöjda kunder som erbjuds god service och möjlighet till inflytande,

Läs mer

Årsredovisning 2006 och överföring av drifts respektive investeringsresultat 05.150 04

Årsredovisning 2006 och överföring av drifts respektive investeringsresultat 05.150 04 Barn och utbildningsnämnden 2007 02 22 29 52 Kommunstyrelsen, skolchef, adm chef, chef ek enheten Årsredovisning 2006 och överföring av drifts respektive investeringsresultat 05.150 04 Barn och utbildningsnämndens

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Fakta om Södertälje UPPDATERAD OKTOBER 2010

Fakta om Södertälje UPPDATERAD OKTOBER 2010 Fakta om Södertälje UPPDATERAD OKTOBER 2010 Södertälje knutpunkten Södertälje är ingen vanlig svensk stad. Långt därifrån. Sedan urminnes tider är Södertälje en viktig handelsplats, en knutpunkt där stad

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Yvonne Lundin Räddningstjänsten Östra Blekinge Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund 1 2.2 Revisionsfråga och metod

Läs mer

STÖD OCH OMSORG HANINGE I SIFFROR * Siffrorna gäller december 2012 till november 2013.

STÖD OCH OMSORG HANINGE I SIFFROR * Siffrorna gäller december 2012 till november 2013. HANINGE I SIFFROR VISSTE DU DET HÄR OM HANINGE? De vanligaste tilltalsnamnen i Haninge är Mikael och Anna, och det vanligaste efternamnet är Andersson. De vanligaste namnen bland nyfödda Haningebor är

Läs mer

Tyresö kommun. Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28

Tyresö kommun. Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28 Tyresö kommun Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28 Uppföljning strategiska mål Livskvalitet - den attraktiva kommunen Visionen om Tyresö som den mest attraktiva kommunen i Stockholmsregionen

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun Tjänsteutlåtande 0 Öster Kommunstyrelsens kontor Björn Moe Datum 2015-04-22 Dnr Till Kommunstyrelsen Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Mål och vision för Krokoms kommun

Mål och vision för Krokoms kommun Mål och vision för Krokoms kommun Juni 2012 VISION Krokoms kommun gör plats för växtkraft! LEDORD Naturlig Här är det enkelt att leva. Här finns trygghet och lugn, en bra grund för människor och företag

Läs mer

Övergripande nyckeltal

Övergripande nyckeltal Övergripande nyckeltal 1. Invånare totalt, antal (index (basår = 100)) U Antal invånare totalt den 31/12. Källa: SCB, SKL, Kolada N01951 40 av 290 40 av 290 41 av 290 Befolkningsökningen vi haft i Falun

Läs mer

Påverka Mariefreds framtid

Påverka Mariefreds framtid Rapport om 500 invånares syn på kommunens verksamhet och service 1 Inledning 2 Invånarnas syn på att påverka Mariefreds framtid I Strängnäs kommun, som har drygt 33 000 invånare, finns Mariefred, med drygt

Läs mer

Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Motala kommun

Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Motala kommun Revisionsrapport Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll Motala kommun Håkan Lindahl Juni 2012 Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning 1 2. Bakgrund 1 3. Metod 2 4. Granskningsresultat

Läs mer

UPPDATERAD AUGUSTI 2015 STRATEGISK PLAN. Strategisk plan 1 KARLSTADS KOMMUN

UPPDATERAD AUGUSTI 2015 STRATEGISK PLAN. Strategisk plan 1 KARLSTADS KOMMUN UPPDATERAD AUGUSTI 2015 STRATEGISK PLAN KARLSTADS KOMMUN Strategisk plan 1 LAGSTIFTNING VISION Livskvalitet Karlstad 100 000 KOMMUNFULLMÄKTIGE REGLEMENTE BOLAGSORDNING STRATEGISK PLAN PRIORITERA FÖLJA

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

ÄGARPOLICY FÖR NORRKÖPINGS KOMMUN. Fastställd av kommunfullmäktige 1999-06-17, 116

ÄGARPOLICY FÖR NORRKÖPINGS KOMMUN. Fastställd av kommunfullmäktige 1999-06-17, 116 ÄGARPOLICY FÖR NORRKÖPINGS KOMMUN Fastställd av kommunfullmäktige 1999-06-17, 116 Bakgrund och syfte Kommunen bedriver verksamhet i såväl nämnd- som bolagsform. Inom kommunen skall en helhets- och samsyn

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2014-02-10 Vilka presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka leder

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008 Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 Omsättning 08 Västsveriges bästa boendekommun Årets resultat

Läs mer

Ägardirektiv för Elmen AB

Ägardirektiv för Elmen AB Kommunfullmäktige 2013-08-27 1 (5) Beslutsreferens KF 2013-09-30, 86, Dnr 2013/157 003 Elmens bolagsstämma 2013-11-05, 7 Ägardirektiv för Elmen AB 1 Styrande dokument Bolagets verksamhet regleras av kommunallagen

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden Nämndens verksamhetsplan 2014 FOKUS-nämnden Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Verksamhetsområde... 3 3 Kommunfullmäktiges utvecklingsområden... 3 4 HÅLLBAR UTVECKLING... 3 5 ATTRAKTIV KOMMUN... 4

Läs mer

Bolagspolicy för Oskarshamns kommun

Bolagspolicy för Oskarshamns kommun Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-02-10 21 Gäller från och med 2014-02-10 Inledning - ägaridé Kommunen äger bolag och driver bolagsverksamhet för att förverkliga kommunala ändamål. Verksamheten som

Läs mer

Om kommunen. Bra service kostar pengar. Information om Arvika kommuns verksamhet

Om kommunen. Bra service kostar pengar. Information om Arvika kommuns verksamhet Bra service kostar pengar Det kostar naturligtvis mycket pengar att ge all den service som kommuninvånarna vill ha och behöver. Därför måste vi som bor i kommunen betala skatt. Men skattepengarna räcker

Läs mer