PSYKIATRI. Sömnstörningar. Allmänt om sömnstörningar. Sömnstörningar 765 Ångest och oro 776 Förstämningssyndrom 786 Ätstörningar 797

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PSYKIATRI. Sömnstörningar. Allmänt om sömnstörningar. Sömnstörningar 765 Ångest och oro 776 Förstämningssyndrom 786 Ätstörningar 797"

Transkript

1 PSYKIATRI Sömnstörningar 765 Ångest och oro 776 Förstämningssyndrom 786 Ätstörningar 797 Psykoser 806 Demens 815 Sömnstörningar RAGNAR ASPLUND LANDSTINGETS FOU-ENHET, JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING, ÖSTERSUND INLEDNING Sömnstörningar är vanliga och ökar med åldern. Frekvensen är högst bland kvinnor, men de negativa hälsoeffekterna är lika omfattande hos båda könen. Vanliga orsaker till sömnstörningar är såväl somatiska sjukdomar, t ex värksjukdomar och cancer som psykiska sjukdomar t ex depression. Sömnen har stor betydelse för såväl livslängd som hälsa. Sömnstörningar är förenade med 1,6 2,0 gånger högre mortalitet i hjärtsjukdom, stroke, cancer eller suicid än i en befolkning utan sömnproblem. Sömnstörningar är förenade med ökad risk för såväl angina pectoris och hjärtinfarkt som hjärtarytmier. Ökade hjärtsymtom är förlagda till hela dygnet hos dessa personer och insjuknande under natten inträffar hos högst 10% av alla fall av hjärtinfarkt. LÄKEMEDELSBOKEN 2005/2006 APOTEKET AB Allmänt om sömnstörningar Hos vuxna rapporteras sömnproblem bland 5% av männen och 10% av kvinnorna. Skillnader i sömnen mellan män och kvinnor framträder redan under det första levnadsåret, ökar under uppväxten och ökar ytterligare i vuxen ålder. De flesta personer med sömnstörningar har haft sina första symtom före 40 års ålder. Bland kvinnor i menopausen är frekvensen sömnstörningar 50% högre än bland jämnåriga män. Orsaken till dessa störningar tillskrivs i allmänhet sänkta östrogennivåer. Antalet uppvaknanden ökar i samband med nattliga svettningar och leder till förändringar i sömnens struktur, bl a med en minskning av REM-sömnen. Medan yngre huvudsakligen har insomningsproblem, får äldre oftare besvär med täta uppvaknanden, svårigheter att somna om och/eller 765

2 tidigt morgonuppvaknande. Yngre vuxna har periodiska växlingar av sömndjupet med 4 6 cykler/natt. Sådana växlingar sker snabbare hos äldre. En uttalad störning av sömn vakenhetsrytmen förekommer framför allt hos personer i hög ålder (> 80 år) samt hos patienter med demenssjukdomar. Med stigande ålder ökar förekomsten av både extremt kort och extremt lång nattsömn. Mindre än 5 timmars sömn är således dubbelt så vanligt bland 90-åringar som bland 70-åringar. Förmågan att sova utan uppvaknanden anses vara ett bättre mått på sömnkvalitet än den totala sömntiden under natten. Antalet uppvaknanden vid en egen skattning är dock lägre än vad man finner i sömnlaboratorium. Framför allt korta uppvaknanden noteras inte av den sovande. Sömnfysiologi PSYKIATRI 766 LÄKEMEDELSBOKEN 2005/2006 APOTEKET AB Sömnens struktur återspeglas i hjärnans elektriska aktivitet. Man har kunnat visa att EEGbilden är olika under olika faser av sömnen. Man brukar urskilja fyra sömnstadier (stadium I IV), där stadium I utgör ytlig sömn, stadium II utgör ett intermediärt stadium och den djupa sömnen (ofta betecknad deltasömn) försiggår i stadium III och IV. Sömnen pendlar under natten mellan dessa olika stadier. Drömmar är vanligast vid REM-sömn (REM = Rapid Eye Movement). Perioder av REM-sömn inträder i allmänhet 4 gånger under natten. Den första REM-perioden är ca 5 15 minuter lång och inträder efter ca 90 minuters sömn. Efterföljande REM-perioder brukar bli längre och avståndet till föregående period minskar successivt under natten. Det nyfödda barnet sover timmar/ dygn och sömnen är jämnt fördelad mellan dag och natt. Redan under de första levnadsmånaderna utvecklas en dygnsrytm, med allt större andel av sömnen i form av en sammanhängande lång period förlagd till natten och samtidig förkortning och utglesning av sömnperioderna på dagen. En minskning av sömnen fortgår under hela barndomen. Barnets sömn består till stor del av deltasömn. Vid stigande ålder minskar inslaget av deltasömn samtidigt som sömnen i stadium II ökar. Hos äldre kan stora skillnader föreligga i sömnstruktur. Vissa äldre kan ha en tämligen väl bibehållen struktur medan andra helt kan sakna inslag av deltasömn. Män företer ofta större sömnstrukturella förändringar än kvinnor i förhållande till subjektiva symtom. Hos mycket gamla, svårt sjuka, har man kunnat visa en omfattande upplösning av sömnmönstret. Vissa sådana äldre sover inte en enda timme under natten utan ett eller flera uppvaknanden och de ligger inte heller vakna en hel timme i sträck någon gång under dagen. Under sömnen sker en omställning av många livsprocesser. Andningen förändras, blodtrycket och hjärtfrekvensen sjunker liksom även kroppstemperaturen. Melatonin har stor betydelse för styrning av övriga endokrina dygnsrytmer och dess utsöndring från corpus pineale är högst klockan 02 på natten. De flesta hormoner, bl a katekolaminer och kortisol, har en tydlig dygnsrytm. Tillväxthormon utsöndras under deltasömn och mineralisering av skelettet, liksom många andra reparativa processer, sker helt eller till stor del under natten. Sömnstruktur Insomnande En förlängd tid från sänggående till insomnande föreligger bland yngre vuxna med sömnstörningar, men denna förlängning ökar endast måttligt med stigande ålder. Bland äldre med god sömn är insomningstiden < 15 minuter och hos äldre med dålig sömn är den > 1 timme. Förmåga att vidmakthålla sömnen Vid stigande ålder tilltar benägenheten att vakna under natten. Äldre med god sömn märker

3 SÖMNSTÖRNINGAR ett uppvaknande under natten och äldre med dålig sömn noterar i allmänhet högst tre uppvaknanden. Sömnstörningarna är också förenade med ökade svårigheter att somna om och bland äldre kan tiden för återinsomnande vara upp till 4 gånger förlängd. Tidigt uppvaknande Tidigt uppvaknande blir allt vanligare med stigande ålder och betraktas ofta som normalt. Många äldre vaknar tidigt och i totalt välbefinnande, medan det tidiga uppvaknandet vid depression beledsagas av ångest eller olustkänslor. Även bland äldre med egentliga depressioner i lugn fas kan ett tidigt uppvaknande vara en varningssignal inför ett annalkande recidiv. Tidigt uppvaknande är ett vanligt debutsymtom vid åldersdepression, som är den vanligaste psykiska sjukdomen bland äldre, se kapitlet Förstämningssyndrom, s 786. Dagtrötthet Dagtröttheten ökar med åldern, men dessutom vid störd nattsömn. En minskning av nattsömnen med 1 2 timmar ger dagtrötthet. Om sömnen störs (även kortvarigt) ett stort antal gånger under hela natten uppstår kraftig dagtrötthet, men inte om minst 2,5 timmars ostörd sömn tillåts. Att kraftig sömnstörning ger ökad dagtrötthet är välkänt vid sömnapnésyndromet samt vid reumatoid artrit där detta rapporterats hos 80%. Dagtrötthet är dock vanligt även bland andra äldre och uttalad dagtrötthet har rapporterats bland 4,4% av åriga män och 3 gånger så många hade lindrig dagtrötthet. Dagsömn En tredjedel av 70-åringarna brukar sova en stund på dagen. Dagsömnen underskattas dock ofta vid egen skattning. Sömn på dagen förekommer i samma frekvens och längden av LÄKEMEDELSBOKEN 2005/2006 APOTEKET AB sömnperioderna är densamma hos äldre med god och dålig sömn. Dagsömn kan vara ett symtom på nattliga sömnstörningar. Orsaker till sömnstörningar Det finns flera orsaker till sömnstörningar, bl a genetiska faktorer. Vid tvillingstudier, på såväl djur som människa, har stora likheter i sömnstrukturen påvisats. Bland vanliga orsaker till sömnproblem återfinns ett antal kroppsliga sjukdomar och symtom, bl a diabetes, hypertoni, reumatoid artrit och annan värk, astma bronkit liksom sömnapnésyndrom och restless legs. Många neurologiska sjukdomar, bl a Parkinsons sjukdom, liksom psykiska sjukdomar ger mycket ofta sömnstörningar. Extrema avvikelser i kroppsvikten är betydelsefulla för sömnen vid anorexia nervosa kan den sammanlagda sömnen gå ned mot 3 timmar/natt, en avvikelse som korrigeras spontant vid normalisering av vikten. På samma sätt har kraftig övervikt visats ge en förlängd sömntid. Sömnstörningar kan vara första tecknet på psykisk sjukdom och är vanligt vid psykoser, depressioner och posttraumatiskt stressyndrom. Livsstil och sömnhygieniska förhållanden utgör sällan den enda förklaringen till dålig sömn. Vanliga sömnrelaterade symtom Parasomnier är en samlingsbeteckning för symtom som kan uppträda vid sömn. Sömngång, nattskräck (vanligast under barndomen), tandgnissel, sömnparalys och mardrömmar är de vanligaste symtomen i denna grupp. Sömnparalys uppträder som en förlamningskänsla i kroppen vid normalt medvetande inför insomnande på kvällen eller vid uppvaknande under natten. Anfallsfrekvensen kan variera från flera anfall/vecka till enstaka anfall under hela livet. Durationen kan vara från några 767

4 sekunder till några minuter. Medvetandet är normalt under anfallet. Mardrömmar är ett vanligt symtom vid sömnstörningar och förekomsten är starkt genetiskt betingad. Mardrömmar uppträder oftast under REM-sömn. Dessutom noteras en ökad förekomst av mardrömmar i samband med nattlig angina pectoris, sömnapné, restless legs, sendrag och värk. Omkring 10% av populationen besväras eller har besvärats av mardrömmar. De är något vanligare bland kvinnor än hos män och förekomsten ökar något med stigande ålder. Nattskräck, som uppträder i deltasömn, är betydligt ovanligare än mardrömmar. Tillståndet är endast undantagsvis ett uttryck för psykisk sjukdom. Ett vanligt symtom vid sömnrubbningar är nattliga svettningar. Kraftigt ökad frekvens har konstaterats hos personer med grava sömnstörningar. Symtomet förekommer hos > 50% av patienter med grav sömnapné eller narkolepsi. Tillstånd med ökad trötthet/ sömnighet (hypersomnier) Sömnapnésyndrom PSYKIATRI 768 LÄKEMEDELSBOKEN 2005/2006 APOTEKET AB Sömnapnésyndromet innebär upprepade andningsuppehåll under sömnen. Man skiljer mellan en central och en obstruktiv form. Vid den centrala formen störs de centralnervösa impulserna som styr andningen under sömnen. Tillståndet förekommer i ökad frekvens vid psykiska och neurologiska sjukdomar. Hos patienter med stroke är central och/eller obstruktiv sömnapné mycket vanligt och utgör en allvarlig risk vad gäller såväl överlevnad som tillfrisknande och rehabilitering. Den obstruktiva formen är vanligast och innebär att luftvägarna faller samman under inandning. Vid uttalade symtom föreligger en påtagligt ökad mortalitet och morbiditet, framför allt i hjärtkärlsjukdomar. Tillståndet är vanligast hos män i övre medelåldern, men finns beskrivet hos kvinnor och kan ibland uppträda redan i barndomen. Övervikt utgör en väsentlig riskfaktor bland männen och bland kvinnorna ökar risken för sömnapné efter menopaus. Hos barn anses förstorad adenoid eller hypertrofiska tonsiller vara den vanligaste orsaken. Inandning mot motstånd utlöser en kraftig ansträngning för att få luft. Detta leder till ökad hjärtbelastning. Under en apnéattack sjunker blodets syremättnad. Hypertoni är vanligt. Diuresen under natten är stegrad och ANP (förmaksnatriuretisk peptid) är regelmässigt förhöjd. Apnéattackerna ger frekventa uppvaknanden. Detta leder till ökad trötthet och sömnighet, ibland stegrad till oemotståndligt behov av att sova under dagen. Trafikfarlig trötthet har i vissa fall visats bero på sömnapné. Tillståndet försämras av alkohol och sömnmedel, som gör att apnéepisoderna blir längre och tätare med kraftigare cirkulatorisk påverkan och mer uttalad syrebrist som följd. Misstanke om sömnapnésyndrom bör uppstå vid uppgift från anhörig om kraftig snarkning, andningsuppehåll under sömnen, trötthet eller sömnighet på dagen, framför allt vid samtidig obesitas och hypertoni. Utredning sker med polysomnografi, varvid apnéattackerna kan analyseras. Dessutom kan O 2 -mättnad, blodtryck m m registreras. Behandlingen består av övertrycksandning nattetid eller i vissa fall operation. Bettskena eller näsvingeöppnare kan övervägas i vissa fall. Narkolepsi Vid narkolepsi föreligger alltid sömnattacker på dagen, dessutom i allmänhet kataplexi. Vanligt förekommande är även sömnparalys och hypnagoga hallucinationer. Tillståndet är ärftligt och förekomsten är lika hos män och kvinnor. Prevalensen är < 1 i befolkningen. Nattsömnen är ofta orolig. Insomnandet på kvällen övergår snabbt i REM-fas. Mängden

5 SÖMNSTÖRNINGAR REM-sömn är normal, medan deltasömnen är minskad. Anfallen av dagsömn föregås av tilltagande sömnighet. Sömnen kan inträda under de mest skiftande förhållanden under dagen, men ofta i samband med tillfälligt minskad uppmärksamhet. Sömnattackerna består huvudsakligen av REM-sömn och är i allmänhet högst en halvtimme långa. Behandling sker med centralstimulerande medel. I lättare fall kan koffein eller efedrin användas, men oftast krävs amfetamin eller metylfenidat. Amfetamin kan förskrivas på licens. Modafinil har nyligen godkänts för behandling av narkolepsi. Preparatet återställer eller ökar vakenheten genom en ökning av den alfa-1- adrenerga aktiviteten i hjärnan. Vid behandling med modafinil kan farmakokinetiken påverkas för ett stort antal läkemedel (t ex kortikosteroider, makrolider och kalciumantagonister). Den kontraceptiva effekten av hormonella antikonceptionsmedel kan minska eller upphävas. Behandling med modafinil bör inledas av eller i samråd med läkare med speciell erfarenhet av diagnostik och behandling av narkolepsi. Antidepressiva läkemedel, framför allt klomipramin, används mot kataplexi. Nattlig polyuri Vid nattlig polyuri störs nattsömnen av frekventa nattliga miktioner. Diuresen är ökad på natten. Normalt är ca en tredjedel av dygnsdiuresen bland yngre vuxna och hälften bland äldre förlagd till natten. Vid nattlig polyuri är den nattliga diuresen vida högre än på dagen, i extrema fall 85% av dygnsdiuresen. Urinmängder på upp till 3 L förekommer nattetid. Den ökade diuresen leder till ökad törst och ökat vätskeintag under natten. Vanliga symtom är även mardrömmar, sendrag, myrkrypningar i benen samt nattliga svettningar. Nattlig polyuri orsakas av en upphävd dygnsrytm med avseende på produktion av antidiuretiskt hormon (ADH) och ofta även en brist på LÄKEMEDELSBOKEN 2005/2006 APOTEKET AB ADH under hela dygnet. Törsten orsakas av den ökade diuresen och minskning av vätskeintaget är inte möjlig, eftersom förmågan att svara med ADH-stegring saknas. Symtomen uppträder från medelåldern och ökar med stigande ålder. Exakta uppgifter om prevalensen saknas, men förekomsten i en äldrebefolkning beräknas till 3 5%. Se även kapitlet Urininkontinens, s 350. Behandling Med tanke på sömnstörningarnas stora betydelse för liv och hälsa framstår en effektiv och individuellt avpassad behandling som en mycket angelägen uppgift för hälso- och sjukvården. Tyvärr saknas longitudinella studier som visar sömnstörningarnas naturalförlopp i en större befolkning och även vilka strategier som skulle kunna leda till den effektivaste behandlingen för att uppnå mål som minskad sjuklighet, minskad överdödlighet och förbättrad livskvalitet för patienten och hans familj. Överdödligheten reduceras vid läkemedelsbehandling av sömnstörningar. Sömnstörningar visar en kraftigt ökad förekomst bland äldre med svåra sjukdomar och handikapp. Den ökade risken för fallskador, som ibland rapporterats vid behandling med sömnmedel bland äldre, har inte kunnat härledas till behandlingen i sig, utan torde sammanhänga med dessa patienters ökade sjuklighet och skörhet. Icke-farmakologisk behandling Kroppssjukdomar blir allt vanligare med stigande ålder och ca 80% av alla äldre har minst en kronisk sjukdom som kan störa sömnen. Det är viktigt att dessa sjukdomar är optimalt behandlade för att behandlingen av sömnstörningen skall bli framgångsrik. Sömnstörningar vid östrogenbrist i klimakteriet bör beaktas och behandlas. 769

6 PSYKIATRI Alla som har sömnproblem bör vara uppmärksamma på sitt eget reaktionssätt och eftersträva optimala betingelser för sömn. under de mörkaste vintermånaderna. Dessa personer utvecklar en särskild sorts depression, som i vissa fall kan hävas eller förebyggas med ljusbehandling. Råd till patienten Undvik förskjutningar i dygnsrytmen om du märker att det försämrar din sömn. Eftersträva regelbundna vanor för sänggående och uppstigning, även vid ledighet. Ge akt på hur du reagerar på koffein. Kaffe, i synnerhet i slutet av dagen, bör undvikas om du märker att sömnen försämras. Det är vanligt att svårigheter att somna eller ett för tidigt uppvaknande på morgonen förekommer hos storkonsumenter av kaffe. Undvik rökning och alkoholintag, framför allt sent på dagen. Måttlig fysisk aktivitet kan förbättra sömnen (hos vissa fysiskt vältränade kan dock sömnen snarare förkortas). Många äldre har god nytta av ett varmt bad före sänggåendet. Eftersträva angenäma, sömnbefrämjande förhållanden när du skall sova (bekväm säng, frihet från buller, angenäm sovrumstemperatur m m). Sov en stund på dagen om du kan och om det känns bra. För de flesta har det ingen negativ inverkan på nattsömnen, men lägg märke till hur just du reagerar. Försök att få så mycket ljus som möjligt speciellt på morgonen eller förmiddagen. Vid vissa former av sömnstörningar, bl a vid parasomnier, har psykoterapi visats vara värdefull. Vidare har många en god nytta av autogen träning och andra former av inlärd avslappning. En behandlingsmetod som blivit tillgänglig under de allra senaste åren är fototerapi, som bygger på iakttagelsen att vissa personer har svårt att hålla den biologiska klockan i funktion 770 LÄKEMEDELSBOKEN 2005/2006 APOTEKET AB Läkemedelsbehandling Läkemedelsbehandling vid sömnstörningar är vanlig och den ökar med stigande ålder. Det har dock skett en minskning i förskrivningen av bensodiazepiner, såväl i Sverige som i övriga västvärlden under det senaste decenniet. Indikationer för behandling med sömnmedel Behandling av sömnstörningar kommer ifråga då sömnens kvalitet är sänkt så att det fysiska eller psykiska välbefinnandet påverkas. De flesta patienter efterfrågar ingen behandling ens vid uttalade besvär. Trots att sömnstörningar ofta är långvariga, om än med varierande svårighetsgrad, är en intermittent behandling under perioder av försämring i allmänhet att föredra. Det sker nämligen en anpassning av sömnmönstret under läkemedelsbehandling, så att effekten avtar ju längre tid behandlingen pågår. Om ett uppehåll kommer till stånd kan behandlingen vid ett senare tillfälle ge en ny period av symtomlindring. Det finns en del, framför allt äldre patienter, som har långvariga besvär med sömnen. Ofta har annan behandling prövats, men med otillräcklig effekt. Behandling med läkemedel kan ha pågått under lång tid, utan tecken till dosökning eller andra negativa effekter. Om sömnmedelsbehandling i sådana fall fortsätter att fungera bra och om det inte finns någon misstanke om missbruk, finns det skäl att ordinera en behandling som sträcker sig över längre perioder. Den förbättrade sömnen kan ha mycket stor betydelse för patientens livskvalitet. Risken för underförskrivning av sömnmedel bör beaktas, inte bara risken för överförskrivning.

7 Avveckling av behandling Det förekommer att vissa patienter har svårt att sluta med sömnmedicineringen. Delvis hänger detta samman med att de symtom som föranlett behandlingen återkommer, t ex sömnstörningar, men även abstinensbesvär som rastlöshet, oro, ångest och tremor samt konfusion förekommer. Snabb utsättning av preparat med kort halveringstid ger mer uttalade besvär. Problemen vid utsättning av behandlingen är större ju högre doser som förekommit och ju längre tid behandlingen pågått. Yngre patienter har dessutom oftare problem än äldre. För att lyckas med utsättningen bör dosen gradvis och långsamt minskas med hjälp av ett individualiserat behandlingsschema. En god patient läkarrelation och en tät stödjande kontakt under nedtrappningsfasen är närmast en förutsättning för framgång. Preparatgrupper Bensodiazepiner utgör en vanlig grupp av sömnmedel. Till gruppen bensodiazepinbesläktade läkemedel hör zaleplon, zolpidem och zopiklon. Liksom för bensodiazepinerna uppstår deras effekt genom bindning till bindningsställen vid GABA-receptorer. Andra läkemedel som används vid behandling av sömnstörningar utgör en heterogen grupp, innefattande klometiazol, propiomazin, prometazin och alimemazin. Vissa antidepressiva läkemedel och neuroleptika har uttalad sedativ/hypnotisk effekt, vilket kan utnyttjas vid behandling av patienter med depression respektive psykossjukdomar med samtidiga sömnstörningar. Bensodiazepinbesläktade medel SÖMNSTÖRNINGAR LÄKEMEDELSBOKEN 2005/2006 APOTEKET AB Med bensodiazepinbesläktade medel avses preparat, som utan att vara kemiskt besläktade med bensodiazepiner, utövar sin effekt på samma receptorsystem. Läkemedlen förkortar insomningstiden, antalet uppvaknanden minskar och sömntiden förlängs. REM-sömnen påverkas inte. Bensodiazepinbesläktade medel är, liksom bensodiazepiner, kontraindicerade vid sömnapnésyndrom. Risk för beroendeutveckling bör beaktas. Dessa nya medel är avsevärt dyrare än äldre sömnmedel. Zaleplon Halveringstiden för zaleplon är kort, ca 1 timme hos vuxna. Preparatet är ett insomningsmedel och lämpar sig enbart för kortvarig behandling. Rekommenderad dos för behandling av sömnstörningar hos vuxna är 10 mg. Erfarenheten av preparatet i olika patientgrupper är begränsad. Långtidserfarenhet saknas. Zolpidem Den korta halveringstiden hos zolpidem, 1 3 timmar, kan förklara varför dagsedering inte påvisats eller varit ringa vid doser 10 mg. Preparatet har, i motsats till bensodiazepiner, ringa muskelrelaxerande och antikonvulsiv effekt, liksom påverkan på oro och ångest. Förlängd eliminationstid föreligger vid levercirros. Normaldos till vuxna är 10 mg och till äldre 5 mg. Zopiklon Zopiklon har en snabbt insättande effekt, inom en halvtimme, verkningstiden är 6 8 timmar och risken för dagsedering är ringa. Bitter smak i munnen, den vanligaste biverkan, uppträder bland ca 4% av patienterna. Standarddos för vuxna är 5 7,5 mg. Bensodiazepiner Sömnmönstret förändras måttligt av bensodiazepiner, främst genom minskning av andelen REM-sömn och djupsömn (stadierna III och IV), men den kliniska betydelsen av denna påverkan är ofullständigt känd. Preparaten har en stor terapeutisk bredd och allvarliga biverkningar är sällsynta vid terapeutiska doser. 771

8 Endast enstaka dödsfall har rapporterats vid överdosering av bensodiazepiner. Kombination med vissa andra farmaka eller alkohol kan emellertid leda till dödsfall i andningsdepression. Man har kunnat påvisa specifika s k bensodiazepinreceptorer i cellmembranen i hjärnans neuron. Bindningsförmågan är olika för substanserna inom bensodiazepingruppen, vilket delvis kan förklara skillnaderna beträffande minsta effektiva dos. Utifrån farmakokinetiska egenskaper indelas bensodiazepinerna i kortverkande, medellångverkande och långverkande. De kortverkande preparaten kan användas om endast insomningssvårigheter föreligger, medan preparat med längre duration huvudsakligen är indicerade vid frekventa uppvaknanden och svårigheter att somna om. Förutom farmakokinetiken spelar dosens storlek stor roll för effektdurationen. För att vara lämpat som sömnmedel bör ett preparat ge 7 8 timmars sömn, men ingen eller liten sedativ effekt dagen därpå. Tyvärr finns endast få studier av dagsedering vid behandling av personer med sömnstörningar; de flesta sådana studier är utförda på unga, friska män utan sömnproblem. Brukarna är däremot ofta äldre, med sömnstörningar av växlande duration och intensitet och med en överrepresentation av kvinnor. Det är i allmänhet inte möjligt att veta om dagtröttheten vid sömnmedelsbehandling är större eller mindre än den naturliga trötthet som sömnstörningen ger upphov till. Val av sömnmedel inom bensodiazepingruppen Till gruppen sömnmedel hör följande bensodiazepinderivat: nitrazepam, flunitrazepam samt triazolam. Av de bensodiazepiner som hänförs till ataraktika torde åtminstone oxazepam ha ett viktigt användningsområde även som hypnotikum. Diazepam har så lång halveringstid att det definitivt medför risk för ackumulation och därmed påverkan på funktionsförmågan PSYKIATRI 772 LÄKEMEDELSBOKEN 2005/2006 APOTEKET AB under dagtid. Hos patienter som lider av både ångest och sömnstörningar kan dock diazepambehandling bli aktuell. Ovan angivna läkemedel förkortar insomningstiden. Maximal serumkoncentration uppnås inom 1 2 timmar, men den kliniska effekten kommer tidigare. Oxazepam absorberas relativt långsamt. Tiden till maximal serumkoncentration anges vara 2 timmar. Detta kan dock kompenseras genom att tabletten tas 1/2 1 timme före sänggåendet. Effektdurationen kan vara för kort för flunitrazepam och framför allt för triazolam. Användningen av flunitrazepam bör begränsas. Medlet används mest bland äldre, vars sömnproblem vanligen kännetecknas av frekventa uppvaknanden och oförmåga att somna om under natten. Preparatets skydd mot återuppvaknande under natten är dock begränsat. Dessutom förekommer ett komplicerat missbruk av preparatet utanför dess egentliga målgrupp. Såväl aggressivt beteende som känslokyla har rapporterats vid användning av flunitrazepam (numera narkotikaklass II), framför allt gäller detta vid missbruk i kombination med alkohol. Risker vid bensodiazepinbehandling Behandling med bensodiazepiner har god symtomlindrande effekt och är relativt fri från subjektiva obehag. En viktig risk är en smygande dosökning samtidigt som effekten minskar vid längre tids behandling. Även vissa andra situationer kräver försiktighet, framför allt följande: På grund av den muskelrelaxerande och allmänt CNS-inhibitoriska effekten skall bensodiazepiner användas med största försiktighet vid myasthenia gravis och de är kontraindicerade vid sömnapnésyndrom. Vakenhetsgraden och funktionsförmågan under dagtid kan påverkas. Om man försöker undvika dagtrötthet genom att minska dosen kan den hypnotiska effekten bli otillräcklig. Det kan inte uteslutas att läkemedelsutlöst

9 SÖMNSTÖRNINGAR dagtrötthet, med påverkan på motoriska och kognitiva funktioner, kan öka risken för trafikolycksfall och arbetsplatsolyckor. Behandling av äldre ger anledning till särskilda överväganden, pga förändrade reaktioner på läkemedel. Dels kan plasmanivåerna bli högre, dels har det åldrande nervsystemet en ökad känslighet för farmaka av denna typ. En bra tumregel kan därför vara att halvera dosen av sömnmedel till patienter i åldrarna över år. Behandling med bensodiazepiner kan ge anterograd amnesi och annan påverkan på kognitiva funktioner hos vissa äldre, liksom paradoxala reaktioner med excitation, aggressivitet och konfusion. Patienter med pågående eller tidigare missbruk av alkohol eller narkotiska preparat löper risk för recidiv under behandling med bensodiazepiner. Lämpliga preparat som inte innebär risk för aktivering av missbruk är prometazin och propiomazin. Andra sömnmedel Klometiazol Klometiazol fungerar som ett effektivt kortverkande sömnmedel och kan användas till äldre, i de fall där bensodiazepiner visat sig vara olämpliga. För övriga bör klometiazol förskrivas i begränsad omfattning och inte i öppen vård. Medlet kan lätt komma att användas på ett felaktigt sätt av alkohol- eller läkemedelsmissbrukare. Klometiazol absorberas snabbt och maximal plasmanivå uppnås inom 90 minuter med kapslar och efter 60 minuter med mixtur. En vanlig biverkan är irritation i näsa och ögon. Normaldos bland äldre är 600 mg (2 kapslar eller 10 ml mixtur) vid sänggåendet. dokumentationen är relativt begränsad, men erfarenhetsmässigt är propiomazin ett effektivt sömnmedel. Det tycks inte påverka sömnmönstret. Latenstiden till hypnotisk effekt är minuter. Halveringstiden är i genomsnitt 8 timmar. Biverkningar är bl a risk för dåsighet på dagen samt yrsel, muskelsvaghet och restless legs. Propiomazin är ett fentiazinderivat. Extrapyramidala symtom kan uppträda och enstaka fall av tardiv dyskinesi hos patienter med alkoholmissbruk och/eller samtidig behandling med neuroleptika har rapporterats. Dosen är mg, minuter före sänggåendet. Prometazin Prometazin är ett antihistaminpreparat med samma indikationer som propiomazin. Halveringstiden är i genomsnitt 13 timmar. Den hypnotiska effekten avtar vid kontinuerlig användning. Den vanligaste biverkningen är dåsighet, som förekommer hos 5 10% av patienterna. Dosen är 5 mg till barn upp till 1 år, mg till barn i åldern 1 12 år och mg till vuxna. Läkemedlet ges minuter före sänggående. Alimemazin Alimemazin är ett fentiazinpreparat med antihistamineffekt och ospecifika sedativa egenskaper. Preparatet har viss användning vid sömnstörning, framför allt pga klåda hos barn, samt som sömnmedel till missbrukare, där andra preparat är kontraindicerade. Aktuell dokumentation saknas för preparatet. Dagsedering är vanlig. Dosen är 5 mg till barn, mg till vuxna och äldre. I missbruksvård används mg. Antidepressiva medel Propiomazin Propiomazin kan användas när man vill undvika bensodiazepiner, bl a vid missbruk av alkohol och andra droger. Den vetenskapliga LÄKEMEDELSBOKEN 2005/2006 APOTEKET AB Selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRIpreparat) är idag de vanligaste läkemedlen vid behandling av depressioner och ångest. Dessa preparat saknar sederande egenskaper och kan 773

10 PSYKIATRI TERAPIREKOMMENDATIONER Behandling av sömnstörningar Basen för terapin utgörs av icke-farmakologisk behandling PATIENTER MED SÖMNSTÖRANDE KROPPS- SJUKDOM, (t ex VÄRK, CANCER) PATIENTER MED SÖMNSTÖRANDE NATTLIGA SYMTOM (SÖMNAPNÉ, ASTMA, MUSKELKRAM- PER, RESTLESS LEGS, NOCTURI, SVETTNINGAR) Eftersträva maximal lindring av underliggande sjukdom Eftersträva eliminering av symtom Om sömnproblem därefter kvarstår INSOMNINGSSVÅRIGHETER UPPVAKNANDEN, SVÅRIGHETER ATT SOMNA OM TIDIGT MORGONUPPVAKNANDE Diskutera sömnbefrämjande livsföring Regelbundna vanor. Undvik kaffe och tobak. Sömnhygienråd Diskutera fysisk aktivitet. Alkoholvanor? Behandla eventuell depression Eventuellt adjuvant behandling med sömnmedel inledningsvis Om sömnproblem ändå kvarstår AKUTA SÖMNPROBLEM LÅNGVARIGA SÖMNPROBLEM ( 3 MÅNADER) Behandla med sömnmedel under avgränsad tid (första ordination < 3 4 veckor) Genomgång av ovanstående punkter Icke-farmakologisk behandling (psykoterapi, avslappning, fototerapi) Sömnmedel för intermittent bruk eller under svåra perioder initialt ge insomningssvårigheter. Ett hypnotikum kan därför behövas under några veckor när behandlingen av depressionen eller ångesttillståndet inleds. För patienter, som skall behandlas med ett tricykliskt antidepressivum (TCA), bör ett preparat med sederande effekt väljas. Exempel på TCA med uttalad sedativ och hypnotisk effekt är amitriptylin. Nackdelen med denna typ av läkemedel är antikolinerga biverkningar och kardiotoxicitet vid överdosering i suicidsyfte. Mirtazapin är ett antidepressivt läkemedel med sederande effekt. Den sedativa verkan uppkommer troligen genom en blockering av histamin-h1-receptorer i centrala nervsystemet. Preparatet saknar antikolinerga egenskaper och har ringa påverkan på det kardiovaskulära systemet. Dosen är mg, gärna till natten. Se även kapitlet Förstämningssyndrom, s 790. Melatonin Melatonin är ett hormon som bildas i tallkottskörteln. Hormonet spelar en viktig roll i regleringen av dygnsrytmen. Störningar i dygnsrytmen och sömnstörningar bland äldre orsakas ibland av minskad melatonininsöndring. Behandling med melatonin kan övervägas vid jet-lag i samband med flygresor över flera tidszoner i västlig eller östlig riktning sömnbesvär vid minskad insöndring av melatonin dygnsrytmstörningar och sömnstörningar hos blinda Melatonin är ännu inte godkänt i Sverige för behandling av sömnstörningar, men kan på vissa indikationer förskrivas på licens. Det finns inget entydigt vetenskapligt stöd för användning på andra indikationer än ovannämnda eller vid ospecifika sömnbesvär. Vanlig dos till vuxna och äldre är 1 3 mg till natten. 774 LÄKEMEDELSBOKEN 2005/2006 APOTEKET AB

11 SÖMNSTÖRNINGAR Behandling av barn med sömnstörningar Sömnstörningar hos barn är vanliga. Det tar en viss tid innan barnet etablerat en normal dygnsrytm. Ett antal sjukdomar och symtom som kolik, kliande eksem och sömnapné vid förstorade tonsiller eller adenoid är vanliga hos barn. Dessutom utgör sömnstörningar ofta ett led i beteendestörningar eller symtom på ogynnsamma förhållanden i barnets omgivning. Behandlingen bör i första ledet syfta till att eliminera faktorer som stör sömnen. Ändå kan det ibland vara nödvändigt att bryta ett mönster av störd nattsömn genom behandling med läkemedel. Prometazin eller alimemazin är därvid första val. Sömnmedel 1 PREPARAT 1 Bensodiazepiner Flunitrazepam Flunitrazepam Merck NM Merck NM, tabletter 0,5 mg, 1 mg Fluscand Enapharm, tabletter 0,5 mg, 1 mg Nitrazepam Apodorm Alpharma, tabletter 2,5 mg, 5 mg Mogadon MediLink, tabletter 5 mg Nitrazepam Recip Recip, tabletter 2,5 mg, 5 mg Triazolam Halcion Pfizer, tabletter 0,125 mg, 0,25 mg Triazolam Merck NM Merck NM, tabletter 0,125 mg, 0,25 mg Bensodiazepinbesläktade medel Zaleplon Sonata Wyeth Lederle, kapslar 10 mg Zolpidem Stilnoct Sanofi-Synthelabo, tabletter 5 mg, 10 mg Zopiklon Imovane Aventis Pharma, tabletter 5 mg, 7,5 mg Zopiklon Flera fabrikat, tabletter 5 mg, 7,5 mg Övriga sömnmedel Alimemazin Theralen Aventis Pharma, orala droppar 40 mg/ml, tabletter 5 mg Klometiazol Heminevrin AstraZeneca, kapslar 300 mg, oral lösning 50 mg/ml Prometazin Lergigan Recip, oral lösning 1 mg/ml, tabletter 25 mg Lergigan forte Recip, tabletter 50 mg Lergigan mite Recip, tabletter 5 mg Propiomazin Propavan Sanofi-Synthelabo, tabletter 25 mg Antidepressiva medel Amitriptylin Saroten Lundbeck, tabletter 10 mg, 25 mg, 50 mg Tryptizol MSD, tabletter 10 mg, 25 mg, 50 mg Mirtazapin Mirtazapin Flera fabrikat, tabletter 15 mg, 30 mg, 45 mg Remeron-S Organon, munsönderfallande tabletter 15 mg, 30 mg, 45 mg Trimipramin Surmontil Aventis Pharma, tabletter 50 mg Lugnande medel, ataraktika Diazepam Diazepam Desitin Desitin, rektallösning 5 mg, 10 mg Stesolid Alpharma, rektallösning 5 mg, 10 mg, suppositorier 5 mg, 10 mg, tabletter 2 mg, 5 mg, 10 mg Stesolid prefill Alpharma, rektallösning 5 mg/ml Oxazepam Oxascand Enapharm, tabletter 5 mg, 10 mg, 15 mg, 25 mg Sobril Pfizer, tabletter 5 mg, 10 mg, 15 mg, 25 mg Medel vid narkolepsi Efedrin Efedrinhydroklorid ATL, kapslar 20 mg, oral vätska 1 mg/ml Koffein Koffein Recip Recip, tabletter 100 mg Modafinil Modiodal Organon, tabletter 100 mg Amfetamin Kan erhållas på licens Metylfenidat Concerta Janssen-Cilag, depottabletter 18 mg, 36 mg, 54 mg 1. Aktuell information om parallellimporterade förpackningar och generika kan fås via apotek. LÄKEMEDELSBOKEN 2005/2006 APOTEKET AB 775

12 Ångest och oro LARS VON KNORRING, AKADEMISKA SJUKHUSET, UPPSALA KATARINA HEDIN, VÅRDCENTRALEN BÄCKASINEN, RYD INLEDNING Begreppet ångest betecknar en grupp ospecifika, obehagliga symtom som liknar upplevelserna av och reaktionerna på skräck och fruktan. Ångest som enskilt symtom är mycket vanligt. Till gruppen ångestsyndrom hör nedanstående diagnoser enligt det psykiatriska klassifikationssystemet DSM IV, se Faktaruta, nedan. Vid differentialdiagnostik av ångestsyndrom kan ett beslutsträd vara av värde. Ett bra sådant finns i DSM-IV se (Figuren, s 777) Ångestsyndrom är ett folkhälsoproblem. De leder till stort lidande hos patienter och anhöriga samt till nedsatt funktion både i yrkeslivet och i privatlivet. Man har uppskattat att 10 15% av patienterna som söker i primärvården har ångestsymtom av olika genes. Hela 60 70% av alla patienter med ångest och depression handläggs inom primärvården. I olika epidemiologiska studier finner man att ångestsyndrom är vanligare hos kvinnor än hos män, med en kvot av 2:1. Varför frekvensen är högre hos kvinnor är oklart men både biologiska faktorer, som t ex hormonellt status, och psykosociala faktorer, t ex dubbelarbete, torde ha betydelse. Ångest kan finnas normalt och kännetecknas då av att den är mild och kortvarig samt att den uppfattas som förståelig med tanke på den situation personen befinner sig i. Mer uttalad ångest brukar vara en del i ett ångestsyndrom. Ångestsyndromen karakteriseras av betydande samsjuklighet mellan olika ångestsyndrom med depressiva syndrom med personlighetsstörningar med missbruk Samsjuklighet mellan ångestsyndrom och vissa somatiska sjukdomar, t ex tyreotoxikos är också vanligt. Ångestsyndrom enligt DSM-IV Paniksyndrom Agorafobi Specifik fobi Social fobi Tvångssyndrom Posttraumatiskt stressyndrom Akut stressyndrom Generaliserat ångestsyndrom Ångestsyndrom orsakat av somatisk sjukdom Substansbetingat ångestsyndrom Generaliserad ångest Generaliserat ångestsyndrom (GAD) karakteriseras av överdriven rädsla och oro samt svårigheter att kontrollera oron. En mer eller mindre ständig oro finns som patienten inte förmår koppla av. Beteendeförändringar, affektlabilitet, sömnsvårigheter, tremor, spänningshuvudvärk och klumpkänsla i halsen är vanliga symtom liksom andningssvårigheter och palpitationer. Risken att någon gång i livet drabbas av ett GAD är ca 5%. 776 LÄKEMEDELSBOKEN 2005/2006 APOTEKET AB

13 ÅNGEST OCH ORO Ångest, rädsla, undvikande eller anspändhet ja Fysiologiska effekter av somatisk ja sjukdom eller skada nej ja Fysiologiska effekter av någon substans nej Återkommande, oväntade panikattacker samt 1 månad med oro, rädsla för attacker eller förändrat beteende nej Agorafobi utan anamnes på platser ja som det skulle vara svårt att fly från vid panikartade symtom nej ja Agorafobi, dvs rädsla för att vistas på platser varifrån det skulle vara svårt eller generande att avvika i händelse av en panikattack ja Rädsla för separation, med debut i barndomen nej ja Rädsla att generas i sociala situationer nej ja Rädsla som utlöses av ting, levande varelser eller situation nej ja Tvångstankar eller tvångshandlingar nej 6 månader med över- ja Förekommer uteslutande vid driven ångest, ängslan förstämningssyndrom eller psykos ja nej Annan psykisk sjukdom Ångestsyndrom orsakat av somatisk sjukdom eller skada Substansbetingat ångestsyndrom ja nej nej Paniksyndrom med agorafobi Paniksyndrom utan agorafobi Agorafobi utan anamnes på paniksyndrom Separationsångest Social fobi Specifik fobi Tvångssyndrom Generaliserat ångestsyndrom Ångest som följd av svårt ja Återupplevande av hänja (varat > 1 månad) Posttraumatiskt traumatiserande händelse delser, anspändhet och ångestsyndrom undvikande av stimuli som nej ja (varat < 1 månad) associeras med traumat Akut nej ångestsyndrom Ångest som inte uppfyller kriterierna för ja något av ovan angivna ångestsyndrom och som uppstår som en följd av påfrestning nej Kliniskt signifikanta ångestsyndrom som inte uppfyller kriterierna för något specificerat ångestsyndrom nej Ej ångestsyndrom ja Maladaptiv stressreaktion med ångest Ångestsyndrom UNS Figur. Differentialdiagnos vid ångestsyndrom. Ångest som uppträder i attacker Panikångest Då ångesten kommer i attacker, antingen i speciella situationer eller oväntat och spontant kan det vara en panikattack som enligt DSM-IV definieras enligt Faktaruta, s 778. LÄKEMEDELSBOKEN 2005/2006 APOTEKET AB Den diffusa ogripbara karaktären av symtomen, utan förklaring i omgivningen, gör att ångesten upplevs som speciellt svår. Ofta är det bara de kroppsliga symtomen som uppfattas och för patienten till läkare. En noggrann anamnes krävs för att identifiera ett panikångestsyndrom. Oro för ytterligare panikattacker kan leda till att förväntansångest skapas. Livstidsrisken för panikångest är 3 4%. 777

14 PSYKIATRI Definition av panikattack enligt DSM-IV En begränsad episod där minst 4 av följande symtom utvecklas hastigt och når sin kulmen inom 10 minuter: 1. Palpitationer, bultande hjärta eller hastig puls 2. Svettningar 3. Darrning eller skakning 4. Känsla av att tappa andan 5. Kvävningskänsla 6. Smärta eller obehag i bröstet 7. Illamående eller obehag i magen 8. Svindel, ostadighetskänslor eller matthet 9. Derealisations- eller depersonalisationskänslor 10. Rädsla att mista kontrollen eller bli tokig 11. Dödsskräck 12. Parestesier 13. Frossa eller värmevallningar Paniksyndrom med agorafobi Agorafobi betyder ordagrant torgskräck och innefattar i strikt mening ångest för öppna platser och i vidare mening oro att ta sig utanför hemmet. Agorafobin föregås ofta av panikattacker. För att hantera ångesten undviker patienten folksamlingar, allmänna kommunikationsmedel och platser som ligger långt från hemmet. Man söker vägar och platser som uppfattas som trygga. En del patienter undviker helt att vistas utanför hemmet utan sällskap. Ett kroniskt tillstånd kan utvecklas med persisterande agorafobi och ökad risk för andra ångesttillstånd, alkoholberoende, drogmissbruk och sekundär depression. Situationsbunden ångest (fobi) Fobi är en bestående och irrationell rädsla för en särskild företeelse, aktivitet eller situation som resulterar i en stark önskan att undvika den fruktade företeelsen, aktiviteten eller situationen. 778 LÄKEMEDELSBOKEN 2005/2006 APOTEKET AB Social fobi Ungefär 5% av befolkningen har en funktionsinskränkande social fobi. Denna karakteriseras av en rädsla för situationer där man kan få andras uppmärksamhet, t ex på restauranger, vid arbeten i grupp och i situationer där man skall tala inför andra. Individer med social fobi undviker dessa situationer och de sociala konsekvenserna kan bli påtagliga. Som screening kan man ställa följande tre frågor: Drabbas du ofta av kraftig osäkerhet, t ex i gruppsituationer? Reagerar du med rodnad eller skakighet eller blir du blockerad då du är tillsammans med andra? Undviker du många vardagliga situationer pga detta? Om patienten svarar nej på samtliga frågor utesluter det i praktiken förekomsten av social fobi. Social fobi är vanligtvis generell och debuterar oftast i tonåren. Livstidsrisken för social fobi brukar anges till ca 10 15%, med klar övervikt för kvinnor. Specifika fobier Vid specifika fobier undviker patienten vissa situationer, t ex att flyga, åka hiss eller vistelse på höga höjder. Vanligast är djur-, höjd- och blodfobier. Livstidsrisken för specifik fobi är ca 10 15%. Könsskillnaderna är påtagliga, med en kraftig övervikt för kvinnor när det gäller djurfobier, medan höjd- respektive blod/skadefobier är ungefär lika vanliga hos kvinnor och män. Tvångssyndrom Patienter med tvångssyndrom besväras av påträngande tankar och känslor som är svåra att få bort. För att minska dessa utförs tvångshandlingar. Detta kan vara att tvätta sig ofta pga smittskräck, att ordna och samla eller ett behov av kontroll. Som en screening för förekomsten

15 ÅNGEST OCH ORO av tvångssyndrom kan man ställa följande tre frågor: Tvättar du dig onödigt mycket fastän du egentligen redan är ren? Kontrollerar du upprepade gånger att du t ex låst dörren eller stängt av spisen? Har du tankar med obehagligt eller skrämmande innehåll som är svåra att slå bort? Om patienten svarar nej på alla frågorna utesluter det i praktiken ett tvångssyndrom. Tvångshandlingar kräver lång tid, > 1 timme/dag, och kan bli ett hinder i vardagen och patienterna upplever ofta handlingarna som överdrivna. Oftast debuterar detta tidigt i tonåren. Livstidsrisken för tvångssyndrom är ca 3%. Ångest utlöst av identifierbara psykosociala stressorer Långvarig kronisk belastning Ångest pga långvarig kronisk belastning är vanlig bland patienter som söker i primärvården. Belastning kan vara att ha en låst arbets- eller boendesituation eller att brottas med motsättningar inom familjen. Ångesten detta genererar blir en del av tillvaron. En uppgivenhet inför situationen gör att möjligheterna att genomföra en förändring inte tas tillvara ens när tillfälle bjuds. Risk finns att den initiala ångesten går över i ett asteniskt syndrom. Om belastningen är övergående och tillståndet ger vika inom 6 månader kallas detta en maladaptiv stressreaktion, som är en mildare dysfunktionell reaktion. och där detta återupplevs genom minnesbilder och mardrömmar. Ofta undviker patienten att tänka på och prata om traumat han/hon upplevt, vilket kan leda till en känsla av främlingskap och isolering. Ihållande symtom på överspändhet kan ses, t ex irritabilitet, koncentrationssvårigheter, lättskrämdhet och sömnsvårigheter. Livstidsrisken för posttraumatiskt stressyndrom är ca 8%, men den varierar av naturliga skäl kraftigt mellan olika samhällen. Siffror mellan 1% och 14% har rapporterats. Detta är viktigt att minnas då man möter invandrare från kulturer med en hög frekvens av posttraumatiskt stressyndrom. Sjukdomen är ofta kronisk och har en hög frekvens av komorbiditet. Läkemedel och missbruk som orsak till ångest Ångest och missbruk Patienter som missbrukar alkohol försöker ofta dölja detta och söker ofta sjukvård för diffusa symtom. Ångest kan vara ett framträdande symtom, både under långvarigt missbruk och i samband med abstinens. Som ångestlindring använder missbrukaren ofta bensodiazepiner, vilket kan bli en del i, eller en komplikation till missbruket. Alkoholmissbruk är dock inte det enda missbruk som kan resultera i ångest. Det är vanligt med ångestproblem vid t ex amfetamin-, cannabis-, kokain- eller koffeinmissbruk. Ångestproblem är vanligt speciellt vid hög konsumtion av kokain. Posttraumatiskt stressyndrom Läkemedelsbetingad ångest Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) förutsätter att man varit utsatt för ett svårt psykiskt trauma där individen upplevde, bevittnade eller konfronterades med en händelse som innebar död, allvarlig skada, hot om allvarlig skada eller ett hot mot egen eller andras fysiska integritet LÄKEMEDELSBOKEN 2005/2006 APOTEKET AB Då ångest beror på ett läkemedel finner man ett samband mellan att ett nytt preparat satts in (eller att dosen ökats) och debut av ångest. Vid sökning i FASS finner man att ca 100 läkemedel från en rad olika läkemedelsgrupper har ångest som biverkan. Hit hör även en rad läkemedel 779

16 som används för behandling av ångestsyndrom, t ex antidepressiva, samt även kortikosteroider, tyreoideahormoner m fl. Antihypertensiva medel som vissa betareceptorblockerare, alfa-1-receptorblockerare och angiotensin II-antagonister kan ge ospecifik ångest/nervositet som biverkan. Ångest hos äldre Den kliniska bilden hos äldre präglas ofta av diffus ångest, oro samt spänning med depressiva inslag i form av dysfori, hopplöshetskänslor, hypokondriska idéer samt ibland också fobier och tvångssyndrom. Karaktären på ångesten kan variera från en allmän oro till panikattacker. Hos äldre är det vanligt med en kombination av ångest och depression och behandlingen bör fokuseras på båda tillstånden. Utredningen blir ofta komplex då många äldre har komplicerande somatiska sjukdomar, demens och en rad läkemedel som kan orsaka ångest. Ångest på basen av en demens är också en differentialdiagnos att ta hänsyn till. Ångest hos barn Ångesttillstånd växer ofta successivt fram hos barn som upplevs som sårbara eller ovanligt känsliga för olika typer av stress. Ibland är det mer fråga om personlighetsdrag än om avgränsade sjukdomsepisoder. Barn med sådan överdriven känslighet och sårbarhet visar förhållandevis liten sjuklighet i ångestsyndrom i unga vuxna år. Ångest kan dock, även hos barn, ha sådan intensitet, duration eller prägel av panik att den vuxne, och andra barn, kan ha svårt att leva sig in i det lidande som föreligger. Bland de avgränsade ångestsyndromen i barndomen finns separationsångest och panikångest. Det tycks också finnas en överlappning mellan separationsångest hos barn och panikångest hos vuxna. En speciell variant av separationsångest, ibland med panikinslag, är skolvägran. PSYKIATRI 780 LÄKEMEDELSBOKEN 2005/2006 APOTEKET AB Behandling av ångest och oro Redan 1994, då Läkemedelsverket genomförde sin workshop om behandling av ångestsyndrom, konstaterade man att utvecklingen gick från behandling med GABA-erga läkemedel (t ex bensodiazepiner) mot behandling med serotonerga läkemedel (t ex SSRI) samt från psykodynamiskt orienterad långtidsbehandling mot mer fokuserade korttidsterapier, som kognitiv beteendeterapi och kognitiv psykoterapi. Psykoterapeutisk behandling av ångestsyndrom Ett begränsat antal randomiserade, kontrollerade studier med psykoterapeutisk behandling av ångest har gjorts i primärvårdsmiljö och i de få studier som gjorts har ofta likartade resultat erhållits som vid farmakologisk behandling. I en studie av paniksyndrom har kognitiv beteendeterapi (KBT) jämförts med fluvoxamin och placebo. I denna dubbelblinda studie ingick 5 behandlingsgrupper (fluvoxamin, placebo, KBT, KBT och placebo samt KBT och fluvoxamin) och alla grupper som fått någon form av aktiv behandling hade signifikant bättre ångestreduktion efter 13 veckors behandling och vid 6- månaders uppföljning. Skillnaden mellan grupperna var måttlig. Det har föreslagits att KBT ökar compliance av farmakologisk behandling. En annan studie vid GAD, där KBT jämförts med diazepam, SSRI och placebo, visar att behandlingskombinationer som innehöll KBT hade signifikant bättre ångestreduktion efter 10 veckors behandling jämfört med dem som inte fått KBT. Alla grupperna visade dock en signifikant ångestreduktion, även placebogruppen. Andra studier antyder att psykoterapi inte alltid är gynnsamt. Krisintervention efter större katastrofer kan, enligt en meta-analys, ge sämre långtidsutfall än ingen intervention alls. En jämförande studie mellan maprotilin och psykoterapi resulterade i ökad suicidrisk för de som behandlats med psykodynamiskt orienterad/analytisk psykoterapi.

17 ÅNGEST OCH ORO Stödjande samtal i vidare bemärkelse, av läkare eller annan resursperson, kan enligt en Cochraneöversikt vara av värde. Tillgången på kognitiva psykoterapeuter är idag begränsad. Läkemedelsbehandling av ångestsyndrom Det finns idag endast ett fåtal mindre studier från primärvårdsmiljö som kartlagt effekten av läkemedelsbehandling vid ångestsyndrom och för de mest använda läkemedlen, SSRI-preparaten, saknas fortfarande stora randomiserade, kontrollerade studier. Det saknas också studier som skulle kunna klargöra om kvinnor och män svarar olika på olika typer av läkemedel. De rekommendationer som finns för farmakologisk behandling av ångestsyndrom idag baseras således till stora delar på studier som gjorts inom psykiatrisk öppen- och slutenvård, där patientklientelet, sjukdomspanoramat och behandlingssituationen oftast är en annan än i primärvården. De mest aktuella läkemedlen är SSRI. Bland de godkända preparaten finns dock en del olikheter vad gäller godkända indikationer (se Terapirutan, s 783). Naturläkemedlens effekt på ångestsyndrom är inte kartlagd. Bensodiazepiner är inte indicerade för långtidsbehandling av ångestsyndrom. De kan dock vara av värde vid kortvarig försämring, t ex vid GAD eller när behandlingen med SSRI initieras, då man ofta initialt ser en ångestinduktion. Vid akuta kriser kan behandling med bensodiazepiner till natten vara en förutsättning för att patienten dagtid skall orka ta itu med problemen. Risken med bensodiazepinbehandlingen är beroende- och toleransutveckling, men vid låga doser är risken liten. Vid intermittent behandling tar det längre tid innan beroende och tolerans utvecklas. De olika bensodiazepinpreparaten skiljer sig framför allt beträffande halveringstid och effektduration. Vid ekvipotent dosering är effekten likvärdig för de olika preparaten. LÄKEMEDELSBOKEN 2005/2006 APOTEKET AB Vid behandling av ångest hos äldre är SSRI förstahandsalternativ och behandlingen bör inledas försiktigt. En låg startdos bör övervägas och rekommenderad maxdos är lägre hos äldre. Nedsatt lever- och njurfunktion bör leda till extra försiktighet. Bensodiazepiner ger hos äldre mer uttalade biverkningar, framför allt muskelsvaghet, ataxi och koncentrationssvårigheter. Även kognitiva störningar förekommer. Maladaptiv stressreaktion En lindrig ångest som led i en maladaptiv stressreaktion behandlas troligen bäst med stödjande terapi. Strategier för att lösa och hantera situationen är väsentliga. Detta kräver ofta täta kontakter med sjukvården, men kanske inte alltid med en läkare. Sjuksköterska eller kurator på vårdcentralen eller i omgivningen kan vara väl så lämpligt. Om ångestsymtomen blir svåra eller är mer långdragna än man förväntat sig bör en ny bedömning göras. Generaliserat ångestsyndrom GAD är godkänd indikation för paroxetin, venlafaxin och buspiron (se Terapirutan, s 783). Symtomatiskt mot ångesten kan man, förutom i tabellen angivna medel, också använda bensodiazepiner. GAD är ofta ett långvarigt, ibland kroniskt tillstånd, varför man får räkna med att läkemedelsbehandlingen kan bli långvarig. Man bör därför undvika beroendeframkallande läkemedel som bensodiazepiner och prioritera läkemedel med så lite biverkningar som möjligt. Detta gör att paroxetin ofta blir förstahandsalternativ, vanligen i en dos av 20 mg/dag. För patienter som inte svarar på 20 mg kan dosen ökas, i steg om 10 mg, till högst 50 mg/dag beroende på det kliniska svaret. Buspiron har sämre effekt än SSRI och bensodiazepiner. Paniksyndrom SSRI är den bäst tolererade farmakologiska behandlingen vid paniksyndrom. Låg startdos och långsam dosökning minskar risken för, initialt övergående, ångestförstärkning. Dosen kan 781

18 sedan under 2 3 veckor höjas successivt så att bästa behandlingsresultat nås. Måldosen varierar från patient till patient och ibland kan det dröja upp till 8 veckor innan man upplever effekt av behandlingen. Utöver SSRI preparat (se Terapirutan, s 783) har även bensodiazepinen alprazolam godkänd indikation. Man får dock räkna med långa behandlingstider varför toleransutveckling och beroende kan bli problem. Klomipramin, ett klassiskt tricykliskt antidepressivum (TCA), är ett alternativ vid behandling av paniksyndrom och effekt kan ofta nås vid betydligt lägre doser än de som används i depressionsbehandling. Man har dock mer biverkningar, t ex antikolinerga, än vid behandling med SSRI. Det finns visst stöd för att kognitiv psykoterapi ökar följsamheten till farmakologisk behandling. Vid paniksyndrom blir behandlingsperioderna ofta långa. Patienten bör ha varit fri från symtom 1 år innan dosen försöksvis långsamt sänks och preparatet eventuellt sätts ut helt. PSYKIATRI 782 LÄKEMEDELSBOKEN 2005/2006 APOTEKET AB Social fobi I de fall den sociala fobin är begränsad till några få situationer, t ex att tala inför publik, kan tillfällig medicinering med betablockerare, t ex mg propranolol ca 1 timme före den fruktade situationen, prövas. Oftast är dock inte den sociala fobin så begränsad utan kräver annan handläggning. SSRI-preparatet paroxetin har en god dokumentation för social fobi. Rekommenderad dos är 20 mg/dag och vid behov kan denna dos ökas i steg om 10 mg till maximalt 40 mg. Social fobi är ett kroniskt tillstånd, varför man kan behöva behandla under lång tid. Behandlingen skall regelbundet utvärderas då endast begränsat stöd finns för effekt av paroxetin vid långtidsbehandling. De positiva resultaten från studierna med paroxetin kan idag inte generaliseras att gälla alla SSRI. Även moklobemid är godkänt vid social fobi. Behandling med moklobemid inleds med 300 mg/dag och dag 4 ökas dosen till 600 mg, uppdelat på 2 doser/dag. Denna dos bör behållas i 8 12 veckor för att den kliniska effekten skall kunna utvärderas. Specifik fobi Vid specifik fobi brukar beteendeterapi med systematisk exponering för de fruktade situationerna ge goda resultat och farmakologisk behandling brukar sällan vara indicerad. Tillfällig medicinering med ångestdämpande preparat brukar inte hjälpa även om undantag finns. Man skall dock vara medveten om att ytterst få studier finns där läkemedel testats vid specifik fobi. Tvångssyndrom Primär behandling vid tvångssyndrom är ett SSRI-preparat. Fluvoxamin, paroxetin, citalopram, sertralin och fluoxetin har alla god effekt. Vid behandling höjs dosen successivt tills full effekt uppnås, vilket kan ta flera veckor, och effekten kvarstår vid långtidsbehandling. Eventuellt kan man, efter ett års behandling med full effekt, försöka minska dosen. Ett behandlingsalternativ är klomipramin, mg/dag, vilket är effektivt för 60% av patienterna. Effekten är minst jämförbar med effekten av SSRI-preparaten. Så länge behandlingen pågår kvarstår effekten, men tyvärr är biverkningarna ofta påtagliga, varför användningen i praktiken blir begränsad. Posttraumatiskt stressyndrom Vid långdragna posttraumatiska stressyndrom är SSRI av värde. Såväl sertralin som paroxetin är registrerade för behandling av PTSD. Behandlingen reducerar förekomsten av flashbacks och undvikande och behandlingsresultatet tycks vara oberoende av genesen till traumat. Den rekommenderade dosen för paroxetin är 20 mg/dag och för sertralin 25 mg/dag, vilken efter 1 vecka kan höjas till 50 mg/dag. Vid otillräcklig effekt kan dosen ökas med 50 mg/ vecka till maxdosen 200 mg/dag.

19 ÅNGEST OCH ORO TERAPIREKOMMENDATIONER Vid behandling av ångestsyndrom GENERALISERAT ÅNGESTSYNDROM PANIKSYNDROM SOCIAL FOBI SPECIFIK FOBI TVÅNGSSYNDROM POSTTRAUMATISKT STRESSYNDROM MALADAPTIV STRESSREAKTION Paroxetin Venlafaxin Buspiron Citalopram, escitalopram, paroxetin, sertralin Klomipramin Kognitiv beteendeterapi Escitalopram, paroxetin, sertralin Venlafaxin Moklobemid Kognitiv beteendeterapi Beteendeterapi med exponering Citalopram, fluoxetin, fluvoxamin, paroxetin, sertralin Klomipramin Beteendeterapi Paroxetin, sertralin Kognitiv beteendeterapi Psykosocialt stöd Eventuellt korttidsbehandling med bensodiazepiner Utvärdering av behandlingseffekten Då behandlingen inleds kan patienten uppleva initial försämring, bl a inkluderande ökad ångest, till följd av preparatens verkningsprofil. Det är därför viktigt att börja med en låg dos och samtidigt informera patienten om denna risk. Detta problem är dock avsevärt mindre med moderna SSRI än vid behandling med TCA. Det kan ur behandlingssynpunkt vara gynnsamt att efter ett par dagar till en vecka ha telefonkontakt med patienten för att göra en uppföljning. Detta blir en trygghet för patienten. Efter 2 4 veckors behandling kan det vara lämpligt med ett återbesök. Patienten brukar då kunna känna att ångestbesvären börjar minska och upplever sig ofta som säkrare. Efter 3 månaders behandling kan full effekt av behandlingen ses. Om patienten inte upplever förbättring kan det vara aktuellt att justera medicineringen genom att ändra dosen eller byta preparat och/eller konsultera psykiater. Det finns idag dålig kunskap om i vilken ordning olika preparat skall prövas och hur många LÄKEMEDELSBOKEN 2005/2006 APOTEKET AB som blir bättre efter byte av preparat. Vid behandling med SSRI har koncentrationsbestämning i plasma främst betydelse för att kontrollera följsamheten. Läkemedelsbehandlingens längd Det kan vara av stort värde att följa behandlingseffekten via läkarskattningar och självskattningar av ångestsyndromen. De skattningsskalor för ångestsyndrom som finns, t ex Klinisk ångestskala (CAS) eller Psykiatrisk egenbedömning som bygger på ångest-item ur CPRS, är dock inte lika väl etablerade som t ex Montgomery Åsbergs Depressionsskattningsskala (MADRS) är vid depressionsbehandling. Ångestsyndromen har hos minst 50% av patienterna ett kroniskt, ibland fluktuerande förlopp och förbättring, men inte bot, är därför ett realistiskt behandlingsmål. Behandlingstiderna blir ofta långa. Om tillståndet stabiliserats kan det vara indicerat att reducera dosen försiktigt, men om symtomen återkommer bör dosen snabbt höjas igen. Vid social fobi är den kompletta remissionen ca 10%. Paniksyndrom har en hög komorbi- 783

20 ditet för depression och alkoholism och efter 6 år använder fortfarande mer än hälften av patienterna medikamentell behandling. Patienter med ångestsyndrom har ökad risk att utveckla somatiska sjukdomar som cerebrovaskulära sjukdomar, aterosklerotisk hjärtkärlsjukdom, hypertoni, gastrointestinal sjukdom och luftvägssjukdomar och de har en betydande överdödlighet. Patienter med paniksyndrom har t ex 10 gångers överdödlighet i infektionssjukdomar, 7 8 gånger ökad dödlighet i självmord och en fördubblad dödlighet i hjärtkärlsjukdomar. Uppföljningar efter 1 år har visat att SSRI tycks ge ökad effekt över tiden. Det är inte givet att alla SSRI har likvärdiga effekter vid de olika ångestsyndromen. Det kan därför vara klokt att använda sig av ett läkemedel som har dokumenterad effekt och är godkänt vid aktuell indikation. Vid avslutande av behandlingen kan det i vissa fall vara av värde att successivt sänka dosen. Det finns dock inga specifika riktlinjer hur detta bäst kan ske. Biverkningar Under första dagarna med SSRI-behandling är illamående och diarré de vanliga biverkningar. Med en låg initial dos brukar illamåendet bli mindre uttalat. Symtomen klingar oftast av inom 2 veckor. Biverkningar i form av huvudvärk, svettningar, tremor, sömnstörningar och sexuella störningar kvarstår ofta under behandlingen. Antikolinerga biverkningar som muntorrhet, miktionsbesvär och ackomodationsstörningar förekommer hos alla SSRI, men är mest uttalade för paroxetin. Vissa hållpunkter finns för att sertralin ger mer nervositet och rastlöshet, medan paroxetin oftare ger dåsighet. Aptitnedsättning är möjligen mindre vanligt med paroxetin. Biverkningsfrekvensen är beroende av vilka doser som används. För moklobemid är illamående, diarré, yrsel, huvudvärk och sömnstörningar de vanligaste rapporterade biverkningarna. PSYKIATRI 784 LÄKEMEDELSBOKEN 2005/2006 APOTEKET AB Vid behandling med venlafaxin är illamående, huvudvärk och sömnbesvär de vanligaste biverkningarna. Utsättning av antidepressiva läkemedel Utsättningssymtom förknippas ofta med SSRIpreparaten, men man har även tidigare vetat att också tricykliska antidepressiva kan ge upphov till symtom vid alltför snabbt avbrytande av medicineringen. Utsättningssymtomen tycks dock vara mer påtagliga vid behandling med SSRI eller venlafaxin och beror på att medlen utövat en kraftfull effekt på serotonerga bansystem. Utsättningssymtomen kan likna de initiala biverkningarna men kan också bestå av mer diffusa symtom, t ex allmän sjukdomskänsla eller yrsel. Att snabb utsättning av antidepressiva läkemedel leder till utsättningssymtom innebär dock inte att dessa läkemedel är beroendeframkallande och klassiska tecken på beroende såsom dosökning, ruseffekter m m förekommer inte. Det är vanligt att alla läkemedel som påverkar fysiologiska funktioner via hämning eller förstärkning av signalöverföringen i CNS kan utlösa kompensatoriska mekanismer och ge fysiologisk obalans om effekten plötsligt upphör. Detta brukar kalla rebound-effekt. Ett välkänt exempel är den överkänslighet för betaadrenerga substanser som uppträder vid plötslig utsättning av långvarig behandling med betablockerare. Man bör även ha i åtanke att patienter med bristande behandlingsföljsamhet (compliance eller adherence) ofta glömmer sina mediciner och kan då få upprepade perioder med utsättningssymtom under pågående läkemedelsbehandling. Kontakt med psykiater De flesta patienter med ångestsyndrom behandlas idag inom primärvården. Remiss till psykiater kan bli aktuellt vid suicidrisk. Det kan också vara aktuellt med psykiaterremiss om patienten utvecklar beroende, om ångestsyn-

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

Sömnstörningar hos barn - nytt kunskapsdokument från Läkemedelsverket

Sömnstörningar hos barn - nytt kunskapsdokument från Läkemedelsverket Tjänsteställe, handläggare Datum Sida Karin Öhlén 2015-05-05 1(5) Läkemedelsenheten Sömnstörningar hos barn - nytt kunskapsdokument från Läkemedelsverket Sedan 2011 har Läkemedelsverket haft ett regeringsuppdrag

Läs mer

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro. Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014

Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro. Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014 Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014 Vad är KBT kognitiv beteendeterapi? KBT ett paraplynamn KBT baserar sig på vetenskapligforskning och har bl.a.

Läs mer

Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet)

Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet) Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet) Rekommenderade antidepressiva I första hand: SSRI, ospecificerat eftersom det inte går att peka ut något SSRI som bäst. Undantag är

Läs mer

Sömn! & behandling av sömnbesvär

Sömn! & behandling av sömnbesvär tt vilja, men inte kunna Sömn! & behandling av sömnbesvär Du vrider och vänder dig Hjärtat slår fort Tankarna snurrar Frukostseminarium, Ergohuset 22 oktober 28 Marie Söderström Leg psykolog, doktorand

Läs mer

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Av Susanne Bejerot, psykiatiker- Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Det finns vissa läkemedel som har visat sig vara mycket effektiva vid behandling av tvångssyndrom. Dessa läkemedel, som alla

Läs mer

Ångestsyndrom-Anxiety

Ångestsyndrom-Anxiety Ångestsyndrom-Anxiety Resource Center i Umeå AB Socionom Leg Psykoterapeut Lärare och handledare i psykoterapi Mobil: +46 70 2138312 Emajl: kogterapi@gmail.com 1 ÅNGESTSTÖRNINGAR 1. PANIKATTCK 2. PANIKSYNDROM

Läs mer

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message Diagnos och behandling vid ångest och depression Louise Hamark Distriktsläkare och KBT-terapeut Uppsala Agenda Bakgrund Diagnostik Depression Sammanfattning- take-home message Bakgrund 1/3 av primärvårdens

Läs mer

Depressions och ångestbehandling

Depressions och ångestbehandling Depressions och ångestbehandling NU sjukvården, maj 2010 Ebba Holmberg överläkare psyk klin, leg psykoterapeut Gunilla Kenne, psykolog. leg psykoterapeut Frekvens ångest och depression Minst 25% av alla

Läs mer

Sömnbesvär - Hur behandla utan piller?

Sömnbesvär - Hur behandla utan piller? Sömnbesvär - Hur behandla utan piller? Allmänläkardagarna 28 Januari 2010, Skövde Marie Söderström Leg psykolog, doktorand Karolinska Institutet www.stressmottagningen.com www.kbtcentralen.se Några frågor

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

Sömnstörningar hos barn. Bruno Hägglöf Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet

Sömnstörningar hos barn. Bruno Hägglöf Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet Sömnstörningar hos barn Bruno Hägglöf Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet Kunskapsdokument från Läkemedelsverket 2014, under tryckning Arbetsgrupp med barnläkare, allmänläkare, barnpsykiatriker,

Läs mer

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling Psykiatrisk behandling Medicinsk behandling Evidensbaserad behandling Evidens betyder bevis Forskning och vetenskapliga resultat bevisar att behandlingen ger resultat Vård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt Indikator Andelen (procent) personer som använder Nortriptylin eller gabapentin, av alla som behandlas med läkemedel mot perifer neuropatisk smärta. Standard Andelen (procent personer) ska vara så hög

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Sömn/vakenhet fysiologi och patologi

Sömn/vakenhet fysiologi och patologi Sömn/vakenhet fysiologi och patologi Anders Lundgren Neurologen Helsingborg Kropp i vila Vad karaktäriserar sömn? Ingen medveten upplevelse av omgivningen Höjd tröskel för reaktion på stimuli Inget minne

Läs mer

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

Medicinering av barn vid OCD

Medicinering av barn vid OCD Texten är fritt översatt från http://www.ocfoundation.org/what-is-ocd.html Medicinering av barn vid OCD När ska man överväga att medicinera barn med OCD? Medicinering ska bara övervägas när barnet upplever

Läs mer

Vid alla typer av sömnrelaterade andningsstörningar är sederande sömnläkemedel(hypnotika) kontraindicerade

Vid alla typer av sömnrelaterade andningsstörningar är sederande sömnläkemedel(hypnotika) kontraindicerade Sömnstörningar hos barn Sömnstörningar hos barn och ungdomar Kerstin Arnsvik Malmberg Specialist i barn och ungdomspsykiatri Med.dr Läkemedelsverket expertgrupp sömn Våren 2014 2 dagar internat med experter

Läs mer

Escitalopram Lundbeck 5 mg / 10 mg / 15 mg / 20 mg tablett

Escitalopram Lundbeck 5 mg / 10 mg / 15 mg / 20 mg tablett Escitalopram Lundbeck 5 mg / 10 mg / 15 mg / 20 mg tablett 1.12.2014, Version 1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

Sömnteori. Sömnbesvär i Sverige. Sömnbesvär - och behandlingsmetoder. Olika typer av sömnbesvär. Stress - den stora sömnförstöraren

Sömnteori. Sömnbesvär i Sverige. Sömnbesvär - och behandlingsmetoder. Olika typer av sömnbesvär. Stress - den stora sömnförstöraren Sömnbesvär i Sverige Sömnbesvär - och behandlingsmetoder 5 4 Män 5 4 Kvinnor 75-84 3 3 65-74 Vänersborg 29 nov 212 2 75-84 65-74 2 45-65 Marie Söderström Leg psykolog, med.dr Karolinska Institutet www.kbtcentralen.se

Läs mer

Läkemedel till äldre 214 215

Läkemedel till äldre 214 215 Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,

Läs mer

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en

Läs mer

Riktlinjer för användning av bensodiazepiner som premedicinering inom barn- och ungdomstandvården i Region Jönköpings län

Riktlinjer för användning av bensodiazepiner som premedicinering inom barn- och ungdomstandvården i Region Jönköpings län 1 (7) Riktlinjer för användning av bensodiazepiner som premedicinering inom barn- och ungdomstandvården i Region Jönköpings län Innehåll: Riktlinjer för användning av Midazolam 3 mg/ml rektalgel ATL-K

Läs mer

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se Sömnhjälpen www.somnhjalpen.se Sömnsvårigheter kan ge allvarliga problem i vardagslivet och för hälsan. Genom att vara uppmärksam på våra vanor och vår livsstil, samt faktorer i miljön kan vi förebygga

Läs mer

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se Läkemedel och äldre Patrik Midlöv, Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv lu Äldres sjukvård Hos äldre är läkemedel orsak till akut inläggning hos 15-22% (Roughead 1998) Biverkningar i

Läs mer

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande

Läs mer

Expertrådet för psykiatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet för psykiatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2014 Expertrådet för psykiatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Tillfälliga orostillstånd som inte klassificeras som ångestsyndrom oxazepam Oxascand, Sobril När bensodiazepiner

Läs mer

Kunskapsakuten/ Kunskapsakuten ger dig allt från en repetition av basfakta till spaning vid forskningsfronten. Varsågod!

Kunskapsakuten/ Kunskapsakuten ger dig allt från en repetition av basfakta till spaning vid forskningsfronten. Varsågod! Kunskapsakuten/ Ångestsyndrom debuterar ofta tidigt och hälften av de som insjuknar gör det före elva års ålder. Nästan var fjärde person drabbas någon gång under livet. Men trots att det finns hjälp är

Läs mer

Litet råd kring speciella typer av lidande

Litet råd kring speciella typer av lidande Litet råd kring speciella typer av lidande I detta avsnitt kommer vi kort belysa några olika typer av lidande. Vi kommer att reflektera över egenvård i sammanhanget men också över när det är en god idé

Läs mer

Sömnstörningar. Jerker Hetta, Psykiatri Sydväst, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Åke Schwan, Landstingets läkemedelsenhet, Uppsala

Sömnstörningar. Jerker Hetta, Psykiatri Sydväst, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Åke Schwan, Landstingets läkemedelsenhet, Uppsala 1011 Jerker Hetta, Psykiatri Sydväst, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Åke Schwan, Landstingets läkemedelsenhet, Uppsala Inledning är vanligt förekommande i befolkningen, framför allt hos kvinnor

Läs mer

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010 Delprojektrapport september 2011 Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010 Rapport skriven av: Klinisk farmakologi

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Till dig som är barn och lider av ångest

Till dig som är barn och lider av ångest Till dig som är barn och lider av ångest Det är väl inget svårt att vara modig när man inte är rädd Ur Mumintrollet av Tove Jansson Alla människor känner sig rädda ibland. Rädsla är en normal reaktion

Läs mer

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer Depression och ångestsyndrom vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-34-1 Artikelnr 2010-6-17 Redaktör Charlotta Munter Text Ida Persson Foton

Läs mer

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND Utredning, diagnostik och behandling Innehållsförteckning 1. Vad är stressrelaterad psykisk ohälsa? 3 2. Förslag på utredning 4 3. Diagnos 7 4. Behandling 10 5. Sjukskrivning

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

Uppdatering i praktisk psykiatri

Uppdatering i praktisk psykiatri Uppdatering i praktisk psykiatri Läkemedelskommittén Halland Halmstad 090515 Behandling av ångest och depressioner Nationella riktlinjer i praktiken Johan Sandelin Chöl Vuxenpsykiatrin i norra Halland

Läs mer

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 Förtydligande av vårdrutinen ansvars- och arbetsfördelning mellan division och division beträffande patienter med sk problematik Psykoorganiska tillstånd Konfusion Demens

Läs mer

Frågor och svar om smärtlindring

Frågor och svar om smärtlindring Frågor och svar om smärtlindring M-PRO-05-PAIN-002-ALK-ELIXIR Pfizer AB. Telefon 08-519 062 00. Fax 08-519 062 12. www.pfizer.se Information till dig som har fått Dolcontin (morfinsulfat) Ansvarig läkare...

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Läkemedel Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Vad har läkemedel tillfredsställt? God hälsa Sjukdomar och infektioner Droger Cancer, Alzheimer, AIDS

Läs mer

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Remeron 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Depression är en sjukdom som präglas

Läs mer

DEPRESSION OCH DIABETES. Åke Sjöholm Professor, Överläkare

DEPRESSION OCH DIABETES. Åke Sjöholm Professor, Överläkare DEPRESSION OCH DIABETES Åke Sjöholm Professor, Överläkare Epidemiologi av depression och diabetes Patienter med diabetes har en prevalens för depressiva symptom på 31% och egentlig depression på 11%. Patienter

Läs mer

Ewa Styfberg. Nedtrappning, Abstinens, Råd och Stöd. -Jag är så väldigt ensam, vill Doktorn skriva ut en vän till mig

Ewa Styfberg. Nedtrappning, Abstinens, Råd och Stöd. -Jag är så väldigt ensam, vill Doktorn skriva ut en vän till mig Ewa Styfberg Nedtrappning, Abstinens, Råd och Stöd -Jag är så väldigt ensam, vill Doktorn skriva ut en vän till mig Det går att sluta En dag förstår man Insikten om beroendet kan komma på olika sätt. För

Läs mer

Ångest, ångest är min arvedel min strupes sår, mitt hjärtas skri i världen. Pär Lagerkvist 1916

Ångest, ångest är min arvedel min strupes sår, mitt hjärtas skri i världen. Pär Lagerkvist 1916 Å N G E S T Ångest, ångest är min arvedel min strupes sår, mitt hjärtas skri i världen. Pär Lagerkvist 1916 Riksföreningen Ananke och Svenska Ångestsyndromsällskapet arbetar för patienter och anhöriga

Läs mer

Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer

Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer Bakgrund Klimatförändringar kommer att medföra många typer av hot för folkhälsan. Klimatmodellerna visar bland annat att den

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig.

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig. Bipacksedel: Information till användaren Eldepryl 5 mg och 10 mg tabletter Selegilin Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig.

Läs mer

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Ångest och depression vid cancer Pia Dellson Enheten för cancerrehabilitering Skånes onkologiska klinik Skånes universitetssjukhus Psykiska problem

Läs mer

Ångest, fobier och tvångshandlingar

Ångest, fobier och tvångshandlingar Psyche av John William Waterhouse Ångest, fobier och tvångshandlingar Orsaker, symtom och hur kan man förhålla sig? Föreläsning av Marika Ördell 2011-10-12/13 Marika.ordell@gmail.com SYFTE MED FÖRELÄSNING

Läs mer

rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling

rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling Kloka rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling Myndigheter och andra inom hälso- och sjukvården utfärdar bestämmelser om hur vården ska utföras. De flesta bestämmelser riktas till läkare,

Läs mer

Vad är Paniksyndrom? Christian Rück Med dr, specialist i psykiatri INFORMATION TILL PATIENTER OCH ANHÖRIGA OM PANIKSYNDROM

Vad är Paniksyndrom? Christian Rück Med dr, specialist i psykiatri INFORMATION TILL PATIENTER OCH ANHÖRIGA OM PANIKSYNDROM INFORMATION TILL PATIENTER OCH ANHÖRIGA OM PANIKSYNDROM H. Lundbeck AB CNS-företaget Box 23, 250 53 Helsingborg Telefon 042-25 43 00 www.lundbeck.se 1 PANIKATTACK.indd 1-2 CIP.41.2007 Vad är Paniksyndrom?

Läs mer

Äldres sömn och omvårdnad för god sömn

Äldres sömn och omvårdnad för god sömn Äldres sömn och omvårdnad för god sömn Amanda Hellström Leg. Sjuksköterska, Doktorand i Vårdvetenskap Blekinge Tekniska Högskola, Lunds Universitet Handledare: Anna Condelius, Cecila Fagerström & Ania

Läs mer

Social fobi. Några vanliga svåra situationer. Symtom vid social fobi. Svårighetsgrad av social fobi. Förlopp vid social fobi

Social fobi. Några vanliga svåra situationer. Symtom vid social fobi. Svårighetsgrad av social fobi. Förlopp vid social fobi Social fobi Rädsla för uppmärksamhet/kritisk granskning i sociala interaktions- och prestationssituationer. Grundar sig i rädsla för att bete sig pinsamt eller visa symtom på ångest. Kan ha stark förväntansångest

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler

Läs mer

Sömnguiden. Den lätta vägen till bättre sömn. Helena Kubicek Boye Psykologic Sweden

Sömnguiden. Den lätta vägen till bättre sömn. Helena Kubicek Boye Psykologic Sweden Sömnguiden Den lätta vägen till bättre sömn 1 Hej! Sömnproblem är 2000- talets folksjukdom. Dålig sömn går hand i hand med depression, ångest, oro, smärta, stress och även kroppsliga sjukdomar. Det har

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Blir man sjuk av stress? Om utmattning och återhämtning ISM Institutet för stressmedicin Vad är stress? Olika områden inom vetenskapen definierar stress på olika sätt. Definitionen skiljer sig exempelvis

Läs mer

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Apotekets råd om Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Något år innan menstruation upphör går kvinnor in i en övergångsperiod, klimakteriet. Äggstockarna producerar mindre av det kvinnliga könshormonet

Läs mer

Peter Strang, professor, överläkare

Peter Strang, professor, överläkare Peter Strang, professor, överläkare Dyspné (andnöd) Andnöd/ dyspné är alltid en subjektiv känsla det patienten känner Det personalen ser eller mäter spelar mindre roll Många gånger oklart samband med syrgasmättnad

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa 2. DIAGNOSTIK Definition Diagnostiska system Problem och utveckling Definition: Med ätstörning avses en ihållande störning i ätbeteende, som påtagligt försämrar fysisk hälsa eller psykosocialt fungerande.

Läs mer

BVC-rådgivning om sömnproblem

BVC-rådgivning om sömnproblem Centrala Barnhälsovården 2013-05-02 BVC-rådgivning om sömnproblem Förebyggande strategier för BVC-ssk: håll dig uppdaterad på hela familjens sömnvanor under första året uppmuntra föräldrarna att vänja

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för psykiatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för psykiatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för psykiatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Tillfällig ångest oxazepam Oxascand, Sobril När bensodiazepiner bör undvikas alimemazin Theralen hydroxizin Atarax

Läs mer

2. INNAN DU ANVÄNDER ZYBAN Ta inte Zyban:

2. INNAN DU ANVÄNDER ZYBAN Ta inte Zyban: Zyban 150 mg filmdragerade depottabletter bupropion Det aktiva innehållsämnet är bupropionhydroklorid. Hjälpämnen är mikrokristallin cellulosa, hypromellos, cysteinhydrokloridmonohydrat, magnesiumstearat,

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

F40.8 Andra specificerade fobier

F40.8 Andra specificerade fobier F40 Fobiska syndrom Perturbationes fobicae En grupp störningar där ångest uppträder enbart eller företrädesvis i vissa väldefinierade situationer som inte innebär en reell fara. Som en följd av ångesten

Läs mer

Tips från forskaren Sömn

Tips från forskaren Sömn Tips från forskaren Sömn Stressforskningsinstitutet Sömn Här listas forskarnas tips kring sömn, vilka yttre faktorer som påverkar den och hur man bäst undviker problem. Sociala medier och sömn Varför måste

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

Ungdomar ADHD Narkolepsi

Ungdomar ADHD Narkolepsi Ungdomar ADHD Narkolepsi Göteborg november 2014 Lars Palm, Sektionen för neuropediatrik Barnmedicinska kliniken, SUS, Malmö Karaktäristisk bild Morgontrötta Sent sänggående Långa sovmorgnar i helgen Sömnunderskott

Läs mer

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska

Läs mer

Patientinformation om MINIRIN

Patientinformation om MINIRIN Patientinformation om MINIRIN Vid behandling av nattliga kissningar UPPE & KISSAR PÅ NATTEN? Du har ordinerats behandling med läkemedlet MINIRIN (desmopressin) mot nocturi nattliga kissningar. Innan Du

Läs mer

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner MIGRÄN Medicinska riktlinjer remissversion Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner Bakgrund Mer än en av tio personer har migrän Många som söker vård har haft upprepade migränanfall med otillräcklig nytta

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vanliga sjukdomar - alkohol Inre organskador

Läs mer

Utmattningssyndrom (UMS)

Utmattningssyndrom (UMS) Regional medicinsk riktlinje Utmattningssyndrom (UMS) Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-A 34-2014) giltigt till juli 2016 Utarbetad av Institutet för stressmedicin, sektorsråden allmänmedicin

Läs mer

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling PSYKIATRI 2 Innehåll 1 Människans psyke Teorier om människans psykiska utveckling Sigmund Freuds teori om utveckling Erik H. Eriksons teori om utveckling Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Läs mer

Behandling av ångestsyndrom En systematisk litteraturöversikt. SBUs sammanfattning och slutsatser

Behandling av ångestsyndrom En systematisk litteraturöversikt. SBUs sammanfattning och slutsatser Lars von Knorring, professor, institutionen för neurovetenskap, psykiatri, Akademiska sjukhuset, Uppsala lars.von_knorring@uaspsyk.uu.se Sten Thelander, leg psykiater, sakkunnig, SBU, Stockholm sten.t@chello.se

Läs mer

Louise. Louise försöker hantera ångesten. Ångest begränsar livet. STORK - beteendeanalys. Beteendeformeln

Louise. Louise försöker hantera ångesten. Ångest begränsar livet. STORK - beteendeanalys. Beteendeformeln Ångestbesvär - och behandlingsmetoder Vänersborg 29 nov 2012 Marie Söderström Leg psykolog, med.dr Karolinska Institutet Marie.Soderstrom@kbtcentralen.se www.kbtcentralen.se Louise Sjukskriven för utmattning,

Läs mer

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Alkoholabstinens Abstinenssymptom Abstinens med risk

Läs mer

Kallades detta förr Betecknar ett mindre antal olika typer av psykiska besvär. Förknippad med psykodynamiska teorin. Exempel på moderna diagnoser är

Kallades detta förr Betecknar ett mindre antal olika typer av psykiska besvär. Förknippad med psykodynamiska teorin. Exempel på moderna diagnoser är Ångest, tvång, fobi Kallades detta förr Betecknar ett mindre antal olika typer av psykiska besvär. Förknippad med psykodynamiska teorin. Exempel på moderna diagnoser är bland annat fobier, ångeststörningar

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Den exakta orsaken är okänd men förekomsten påverkas av genetiska och miljömässiga faktorer.

Den exakta orsaken är okänd men förekomsten påverkas av genetiska och miljömässiga faktorer. VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Egentliga depressioner Depression innebär nedstämdhet som är så svår eller långvarig att den påverkar funktionsförmågan.

Läs mer

Akut psykiatri. Maria Holstad. överläkare, specialist i psykiatri. Allmänpsykiatriska kliniken Akademiska sjukhuset Uppsala

Akut psykiatri. Maria Holstad. överläkare, specialist i psykiatri. Allmänpsykiatriska kliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Akut psykiatri Maria Holstad överläkare, specialist i psykiatri Allmänpsykiatriska kliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Vilken uppgifter har man? Bedöma och i viss mån utreda och behandla de patienter

Läs mer

Har Du lagt märke till någon oro, spänning eller ångest de senaste två dagarna?

Har Du lagt märke till någon oro, spänning eller ångest de senaste två dagarna? Klinisk ångestskala (CAS) - för att mäta effekten av ångestbehandling (Snaith & al., Brit J Psychiatry 1982;141:518-23. Keedwell & Snaith, Acta Psychiatr Scand 1996;93:177-80) Om något av ångestsyndromen

Läs mer

Förlopp Symtomen är ofta kroniska med ökad risk för ångeststörning och depression i vuxen ålder.

Förlopp Symtomen är ofta kroniska med ökad risk för ångeststörning och depression i vuxen ålder. Titel: Akademiska sjukhuset Division: Psykiatridivisionen Verksamhetsområde: Enhet: Alla ID.nr Handlingsprogram - Ångest Barn- och ungdomspsykiatri Dokumenttyp Vårdprogram Godkänt av: Agneta Rosling, verksamhetschef

Läs mer