RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA CENTRALBANKEN, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN

Transkript

1 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den COM(2015) 222 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA CENTRALBANKEN, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN Införandet av euron i Litauen SV SV

2 RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA CENTRALBANKEN, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN Införandet av euron i Litauen 1. INLEDNING Den 23 juli 2014 beslutade rådet att Litauen uppfyllde de nödvändiga villkoren för att införa euron, och att landets undantag från att delta i den gemensamma valutan skulle upphöra från och med den 1 januari Litauen följde praxisen i alla medlemsstater som har infört euron efter den första övergångsvågen ( ), och använde big bang -övergångsscenariot, dvs. sedlar och mynt i euro blev lagliga betalningsmedel samma dag som man införde euron 2. En tvåveckorsperiod med två valutor i omlopp, då både euron och sedlar och mynt denominerade i litauiska litas cirkulerade samtidigt, möjliggjorde en gradvis avveckling av kontanter denominerade i litas. Denna framgångsrika övergång visar återigen att en kort period med två valutor i omlopp samtidigt räcker, om övergången är väl förberedd 3. En stor majoritet av litauerna (86 %) upplevde övergången som smidig och effektiv 4. Efter kommissionens två rapporter om de praktiska förberedelserna för övergången till euron i Litauen 5, behandlar denna rapport de viktigaste aspekterna av övergångsprocessen ur ett efterhandsperspektiv med inriktning på förberedelserna inför övergången till kontanter, perioden då två valutor var i omlopp, åtgärderna för att förebygga otillåten prissättning och felaktiga uppfattningar om prisutvecklingen, pristendenser och prisuppfattningar samt information om euron. I tillämpliga fall anger också rapporten kommissionens rekommendationer om eventuella ytterligare åtgärder som ska vidtas av litauiska myndigheter och drar slutsatser som kan vara av värde för framtida övergångar Rådets beslut 2014/509/EU av den 23 juli 2014 om Litauens införande av euron den 1 januari 2015 (EUT L 228, , s. 29). Medlemsstaterna i den första vågen införde euron enligt det s.k. Madrid-scenariot, vilket innebar en övergångsperiod på tre år (ett år för Grekland). Lettland, Estland, Slovakien och Slovenien hade också en tvåveckorsperiod med två valutor i omlopp samtidigt, medan Malta och Cypern hade en månad. Flash Eurobarometer 412, fältarbete den januari Finns på Rapport från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska centralbanken, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén Fjortonde rapporten om de praktiska förberedelserna inför den framtida utvidgningen av euroområdet den 23 juli 2014 COM(2014) 489 final. Rapport från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska centralbanken, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén Femtonde rapporten om de praktiska förberedelserna inför den framtida utvidgningen av euroområdet den 23 juli 2014 COM(2014) 706 final. SV 2 SV

3 2. ÖVERGÅNGEN 2.1 Förberedelser för utbyte av sedlar och mynt (kontanter) Övergången till kontanter i euro är kanske det mest påtagliga inslaget i övergångsprocessen, eftersom i stort sett alla finansinstitut, företag och medborgare berörs. Hur smidigt och effektivt denna process sker är beroende av att tillräckligt med eurokontanter finns hos alla parter, och att banker och företag är väl förberedda för den extra arbetsbelastningen. 370 miljoner euromynt med litauiska nationella sidor präglades vid det litauiska myntverket efter ett offentligt anbudsförfarande. Omkring 132 miljoner eurosedlar i olika valörer har lånats från Deutsche Bundesbank. Banker och företag tillhandahölls stegvis kontanter i euro före slutet av Förhandstilldelningen till kreditinstitut inleddes den 1 oktober 2014 för euromynt respektive den 1 november 2014 för eurosedlar. Den vanliga vidaretilldelningen till affärsbankernas största kunder inleddes den 1 december 2014, mindre företagskunder som använder sig av förenklad vidaretilldelning levererades kontanter i euro före utgången av december Det totala värdet av förhandstilldelade eurosedlar och euromynt var 622 miljoner euro startpaket med euromynt med en blandning av alla litauiska euromyntsvalörer (värde: 11,59 euro per paket) har varit tillgängliga för försäljning från och med den 1 december 2014 via 343 affärsbankers kontor, 330 postkontor och tre av Litauens centralbanks kontantkontor. Efterfrågan på startpaketen var stor av startpaket hade sålts den 14 december 2014 och den 1 januari 2015 hade nästan alla startpaket sålts. Två olika typer av särskilda startpaket har dessutom förberetts för detaljhandlare ( st. med 111 euro och st. med 200 euro). Mot bakgrund av den ökade säkerhetsrisken utvecklades en säkerhetsplan med åtgärder för att förbättra säkerheten i samband med penningtransporter under övergången. Detta skedde i form av särskild utbildning för poliser. En handlingsplan inrättades för att även kunna hantera eventuella dåliga väderförhållanden. Särskilt under de sista dagarna i december 2014, tvingades affärsbanker och postkontor att hantera ovanligt höga kontantbelopp. För att underlätta logistiken kring de återkallade litasmynten, hade värdetransportföretagen och affärsbankerna försetts med flyttbara standardcontainrar som skulle användas för insamling, lagring och transport av mynt. En del affärsbanker utökade personalstyrkan på kontoren för att underlätta hanteringen av kontanter och/eller inrättade ytterligare diskar vid slutet av 2014 och under de första dagarna efter eurodagen. Eftersom bankkontorens sedvanliga öppettider i Litauen är jämförelsevis långa planeras inte förlängt öppethållande för samtliga kontor under övergången. Nio affärsbanker förlängde emellertid arbetstiderna för sina kundtjänstenheter i slutet av 2014 och i början av Affärsbankerna kommer att erbjuda gratis obegränsad kontantväxling till den 30 juni 2015 och på omkring 90 bankkontor ända fram till den 31 december Sedan slutet av september 2014 har Litauens centralbank erbjudit särskilda utbildningar för kontanthanterare och bokförare om eurokontanter i allmänhet och säkerhetsdetaljer i synnerhet. Särskilt detaljhandlare och postanställda deltog i denna utbildning ( utbilda utbildaren ). Banktjänstemän har fått särskild utbildning av sina arbetsgivare om de allmänna SV 3 SV

4 principerna för införandet av euron och hur detta kommer att påverka banktjänsterna och tillgängligheten till banktjänster kring eurodagen. För att förbättra tillgången till kontantväxling, särskilt på landsbygden, spelade Litauens postverk en aktiv roll vid kontantövergången, i och med att man erbjöd allmänheten att växla kontanter på 330 postkontor. Enligt en undersökning som kommissionen genomförde i slutet av december innehade en stor del av litauerna redan kontanter i euro före övergången: 44 % hade eurosedlar (56 % från en resa utomlands, 35 % från växling i bank i Litauen) och 46 % hade euromynt (62 % från en resa utomlands och 31 % från ett startpaket). Kontantövergången i Litauen var välförberedd och välorganiserad. Banker, företag och medborgare fick tillrcäkligt med eurokontanter före övergången. 2.2 En period med två valutor i omlopp Den period om två veckor då både litauiska litas och euron var samtidigt i omlopp avslutades den 15 januari Uttagsautomater var tillgängliga för uttag i euro redan den 1 januari 2015 och har därefter fungerat normalt. De laddades med kontanter i euro främst under de sista dagarna i december 2014, och främst med valörerna 5 och 10 samt 20 och 50 euro. Ett stort antal uttagsautomater fungerade omedelbart efter midnatt, hela det litauiska uttagsautomatnätet (ca uttagsautomater) var i full drift den 1 januari kl Butikssystemen bytte omedelbart till euron den 1 januari Bankernas kunder har uppmanats att oftare använda sig av elektroniska betalningar, framför allt under de första dagarna efter den 1 januari Under perioden användes betalkort vid 6,7 miljoner transaktioner till ett sammanlagt värde av 127 miljoner euro. Jämfört med samma period i januari 2014 ökade användningen av elektroniska betalningar med cirka 5 % i januari Tack vare noggranna förberedelser klarade bankerna och postkontoren av den extra arbetsbelastningen under denna period på ett bra sätt. Flera banker satte in extrapersonal på sina kontor för kontanttransaktioner. Kontantinsamlingstjänster erbjöds till detaljhandlare och andra affärskunder i förebyggande syfte. Kontoren har justerat sin räknings- och lagringskapacitet. Under första halvan av januari 2015 lämnades 314 miljoner euro ut i uttagsautomater. Dessutom konfigurerade vissa banker sina uttagsautomater med både uttags- och insättningsfunktion för att samla in litas och kontanter i euro under de första veckorna Över 205 miljoner litas (59,3 miljoner euro) sattes in under första hälften av januari genom dessa uttagsautomater. Kanalerna för växling av litas till euro bestod av 343 bankkontor, 330 postkontor, tre avdelningar på Litauens centralbank och 14 kreditföreningskontor. Den 15 januari 2015 hade 419 miljoner euro växlats in på banker, 156 miljoner euro på postkontor, 14 miljoner euro genom Litauens centralbank och 2 miljoner euro genom kreditföreningar. 6 Flash Eurobarometer 409, genomförd i Litauen den december 2014, s. 3. SV 4 SV

5 Enligt en undersökning som kommissionen genomförde den januari 2015 i Litauen 7, hade 91 % av de tillfrågade inga som helst problem vid växlingen av litas till euro eller vid uttag av eurokontanter i bank under den första veckan i januari. Detta är något mer än under övergången till euron i Lettland (88 %) och helt i linje med tidigare omställningar 8. Diagram 1 visar utvecklingen avseende kontantbetalningar uteslutande i euro under perioden med två valutor i omlopp i Litauen, jämfört med Lettland och Estland. Redan på den tredje dagen vid övergången (den 3 januari 2015), skötte 36 % av allmänheten sina kontanta betalningar med enbart euro 9. Redan den 8 januari betalade fyra av fem tillfrågade enbart i eurokontanter. Andelen betalningar med enbart eurokontanter framskred därefter mot slutet av perioden med två valutor i omlopp, med undantag av lördagen den 10 januari 2015, då den minskade från 80 % till 69 %, men snabbt gick upp igen till 86 % under följande dag. På det hela taget utvecklades betalningarna i enbart eurokontanter snabbt, men lite mindre stabilt än under perioden med två valutor i omlopp i Lettland under På det hela taget klarade detaljhandeln också av övergångens utmaningar väl, liksom hanteringen av två valutor på samma gång. Detaljhandlarna hade god tillgång till eurokontanter och inga större problem med köbildning rapporterades. Som framgår av diagram 2 fick 84 % av medborgarna växel enbart i euro redan den 2 januari. Denna andel ökade till 100 % den 7 januari Motsvarande siffror var 95 % i Estland, 90 % i Slovakien, 88 % på Cypern, 85 % på Malta och 96 % i Slovenien. Flash Eurobarometer 410, fältarbete utfört den 2 8 januari 2015: SV 5 SV

6 Kommissionens undersökning som genomfördes alldeles efter utgången av perioden med två valutor i omlopp, visar att en mycket stor majoritet litauer (86 %) upplevde övergången som smidig och effektiv Indragning av den tidigare valutan Även om litaskontanterna i omlopp har minskat sedan i början av 2014, har indragningen av dessa varit en särskild utmaning med tanke på att Litauen är en ganska kontantintensiv ekonomi. En betydande andel av de litauiska litas som var i omlopp kunde tas ur omlopp redan före övergången. Med tanke på kvantiteten av och den sammanlagda vikten av litasmynt i omlopp under 2014, erbjöd Litauens centralbank obegränsad och kostnadsfri växling av litasmynt till litassedlar till slutet av december 2014 för att minska mängden litasmynt i omlopp. I syfte att minska antalet litassedlar med höga valörer i omlopp när den 1 januari 2015 närmade sig uppmanades värdetransportföretagen och andra företag under hösten 2014 att inte beställa sedlar med höga valörer. Affärsbankerna ökade samtidigt marknadsföringen av icke-kontantbetalningar gentemot sina kunder. Den 31 december 2014 hade värdet av litas i omlopp minskat med 51 % jämfört med januari Den 31 december 2014 var ca 5,8 miljarder litas fortfarande i omlopp. Gradvis demonetarisering av litassedlar inleddes redan i augusti 2014, medan demonetariseringen av litasmynt inleddes i oktober Övergången i Litauen var väl förberedd och genomfördes smidigt. Uttagsautomater och butikterminaler konverterades i tid, och banker och postkontor klarade av den extra arbetsbelastningen under perioden med två valutor i omlopp. Detaljhandlarna klarade övergången väl, liksom hanteringen av två valutor på samma gång. De hade god tillgång till eurokontanter och, enligt en undersökning som kommissionen genomfört, 84 % av de tillfrågade fick redan den 2 januari 2015 växel enbart i euro Flash Eurobarometer 410, se fotnot 9. SV 6 SV

7 3. FÖRHINDRANDE AV OTILLÅTEN PRISSÄTTNING OCH FELAKTIGA PRISUPPFATTNINGAR Allmänheten har varit oroad över den eventuella inverkan på priserna som övergången till euron kan få. Det har därför varit särskilt viktigt att de litauiska myndigheterna vidtar alla åtgärder som krävs för att förhindra otillbörliga affärsmetoder och för att undanröja felaktiga uppfattningar om prisutvecklingen. Sedan januari 2014 har priserna på 100 ofta köpta produkter och tjänster på de populäraste försäljningsställena i de sju största städerna i Litauen övervakats. Övervakade tjänster omfattar sådana som, grundat på erfarenheter från tidigare övergångar, mest sannolikt påverkas av övergångsrelaterade prisökningar i mindre lokala företag (t.ex. frisörer, restauranger/kaféer, biltvättar). Efterlevnaden av kraven på prisangivelser och växling (t.ex. avrundningsregler) under perioden med dubbla prisangivelser och genomförandet av samförståndsavtalet om god affärssed efter det att euron införts har övervakats av centrumet för skydd av konsumenternas rättigheter och inbegriper olika institutioner, såsom den statliga livsmedels- och veterinärtjänsten och den statliga tillsynsmyndigheten för produkter som inte är livsmedel. Intensiva kontroller hade påbörjats vid inledningen av perioden med dubbla prisangivelser den 23 augusti Efter den första särskilda rapporten från kommissionen om Litauens praktiska förberedelser inför införandet av euron, har antalet prisövervakare ökat avsevärt till mer än 350 inspektörer. Den obligatoriska dubbla prisangivelsen i litas och euro inleddes den 23 augusti 2014 och kommer att pågå till mitten av Sedan augusti 2014 har kontroller utförts. Konsumentskyddsnämnden upptäckte överträdelser i 870 fall. De vanligaste bristerna var avsaknad av prisangivelse i två valutor och inkorrekt avrundning av priser. Bötesbeloppen varierar från litas (289 euro) till litas (2 896 euro), beroende på typ av överträdelse. Sanktioner har tillämpats för 833 företag, av vilka 819 företag har varnats, och i endast 14 fall har böter utfärdats. I januari 2015 genomfördes inspektioner, varvid 93 överträdelser fastställdes. Litauerna ansåg i allmänhet att den dubbla prisangivelsen var ett funktionellt verktyg som gjorde det lättare att jämföra priser och att vänja sig vid att tänka i den nya valutan. Enligt en undersökning som kommissionen utförde i januari 12 uppgav mer än två tredjedelar av litauerna (67 %) att de ansåg att dubbla prisangivelser var användbara efter övergången. Mer än tre fjärdedelar av Litauens befolkning (77 %) anser att de dubbla prisangivelserna har genomförts korrekt eller till största delen korrekt. Litauen har den lägsta andelen svarande som säger att de dubbla prisangivelserna genomfördes korrekt eller till största delen korrekt. När de tillfrågades om prisomräkningen ansåg nästan hälften av de svarande (47 %) att prisomräkningen var korrekt 13. Detta resultat ligger någonstans i mellanskiktet av resultaten från tidigare övergångar. Kampanjen för samförståndsavtalet om god affärssed efter det att euron införts inleddes den 18 augusti 2014 och uppmanade företag att åta sig att inte missbruka övergången för egen vinning, respektera övergångsreglerna och ge nödvändig hjälp till sina kunder. Den följer de SV 7 SV

8 frivilliga initiativ som varit så framgångsrika vid tidigare övergångar. Kampanjen leds av Ekonomiministeriet. De som deltar i kampanjen får använda en särskild logotyp som visar att de deltar. Den 7 januari 2015 hade fler än företag som säljer varor eller tjänster till konsumenter anslutit sig till avtalet, inklusive försäljningsställen. Deltagarna utgör ca 90 % av alla detaljhandlare i Litauen. Kampanjen om skälig prissättning är ett mycket viktigt initiativ för att hindra otillbörlig prissättning och råda bot på felaktiga prisuppfattningar. Jämfört med det totala antalet företag som deltog i initiativet vid övergången i Lettland och de erfarenheter som gjorts vid tidigare övergångar 14, uppnåddes det planerade målet med framgång. Sedan den 1 oktober 2014 har konsumenterna haft möjlighet att lämna in klagomål om överträdelser av reglerna för prisangivelser via en särskild telefonjour, e-post eller genom att markera respektive försäljningsställe eller tjänster på en interaktiv karta som finns på konsumentorganisationernas webbplats. Klagomålen följs upp inom 48 timmar efter det att klagomålet har inkommit. Medborgarnas oro gällde huvudsakligen frågor som rörde prisangivelser och tillämpningen av avrundningsreglerna. Alla frågor och klagomål hanteras omsorgsfullt av de behöriga myndigheterna. Eurons effekter på priserna och oegentlig prissättning är dock fortfarande ett problem för litauiska medborgare 15. Man rekommenderar därför fortsatt övervakning av dubbla prisangivelser, korrekt omräkningskurs och korrekta avrundningsregler samt prisutvecklingen i allmänhet i några extra månader. Litauen har genomfört de dubbla prisangivelserna och en skälig prissättning i enlighet med kommissionens rekommendationer 16. Deltagandet i initiativet om rättvis prissättning har varit ganska omfattande i jämförelse med tidigare euroövergångar. 4. PRISUTVECKLING OCH UPPFATTNINGAR Övergången till euron föregicks av en period av mycket låg, och ibland negativ, inflation i Litauen. Deflationen orsakades främst av energikomponenten och, i mindre utsträckning, av industrivaror utom energi. Utvecklingstendenserna liknar de som kan observeras i euroområdets aggregerade uppgifter och i Litauens grannländer. Enligt en undersökning som kommissionen nyligen genomförde 17 anser de flesta litauer (58 %) att euron kommer att öka inflationen i landet (jämfört med 57 % av letterna och 55 % av esterna, strax efter deras respektive övergångar). Ungefär en fjärdedel av de tillfrågade (26 %) ansåg att en anslutning till euroområdet skulle hjälpa Litauen att upprätthålla prisstabilitet. I de två tidigare euroövergångarna var andelen lägre (Estland: 21 %, Lettland: 19 %) enheter omfattades av det motsvarande systemet i Estland, ca företag på Cypern, ca på Malta, ca försäljningsställen i Slovakien och ca försäljningsställen i Lettland. Kommissionens rekommendation av den 10 januari 2008 om åtgärder för att underlätta framtida övergångar till euron (EUT L 23, , s. 30). SV 8 SV

9 Enligt den etablerade praxisen efter införandet av euron i andra medlemsstater planerar Eurostat att utarbeta en bedömning av prisutvecklingen efter övergången till euron i Litauen, så snart tillräckliga uppgifter finns tillgängliga. 5. INFORMATION OM EURON Efter rådets beslut av den 23 juli 2014 inledde de litauiska myndigheterna en intensiv fas av information i samband med övergången till euron. I den slutliga versionen av Informationsstrategi för övergången till euron i Litauen, godkänd genom beslut nr 604 av den 24 juni 2013 av Litauens regering, fastställs riktlinjerna för informationskampanjen i samband med införandet av euron. Kvantitativt sett hade kampanjen som mål att se till att 80 % av invånarna ska känna sig välinformerade om alla praktiska aspekter av övergången till euron. Inom ramen för ett partnerskapsavtal och ett efterföljande bidragsavtal som undertecknats av Litauens finansministerium och kommissionen, finansierade kommissionen informationskampanjen med upp till 50 % av e bidragsberättigande kostnaderna. Informationskampanjen samordnades av finansministeriet och utgjordes en blandning av informationsverktyg och informationsinstrument (utskick till hushållen, seminarier och utbildningar, sociala medier, kampanjinslag i tv och i tryckta medier) och riktade sig till olika grupper (t.ex. allmänheten, skolbarn, utsatta grupper och företag). Kompletterande informationsverksamhet har genomförts av Litauens centralbank, ekonomiministeriet, den statliga myndigheten för skydd av konsumenternas rättigheter, ministeriet för utbildning och vetenskap och andra offentliga och privata institut. Regelbundna seminarier, workshoppar och evenemang anordnas i regionerna för företag, personer som yrkesmässigt hanterar kontanter samt utsatta grupper, för att diskutera problemen i samband med övergången till euron. För att säkra största möjliga spridning till den litauiska befolkningen, besökte en Eurobus de 60 kommunerna fram till november Flera åtgärder var inriktade på både synskadade och hörselskadade med utbildning om utformningen av de nya sedlarna och mynten, säkerhetsdetaljer och allmänna aspekter kring övergången. I juli 2014 inleddes en informationskampanj i medierna med olika tv-inslag som syftade till att engagera allmänheten och förklara praktiska aspekter av övergången till euron. Kampanjen kompletterades med information genom tryckt material, radio, internet och utomhusannonsering. I valet av olika medier lades särskild vikt vid att nå ut till utsatta grupper på landsbygden, funktionshindrade och nationella minoriteter. I oktober 2014 skickades ett brev på litauiska, polska och ryska till alla hushåll i Litauen där det praktiska kring övergången till euron togs upp. Finansministeriet och kommissionen genomförde även flera gemensamma informationsinsatser: Eurofestligheter och ett seminarium för litauiska journalister i juli 2014, en konferens om övergången till euron i september 2014 (tillsammans med Europeiska centralbanken och Litauens centralbank) samt olika aktiviteter för journalister och skolor i Litauen. Kommissionen har också försett de litauiska myndigheterna med relevanta publikationer för allmänheten. SV 9 SV

10 För att förbättra synergieffekter och maximera effekterna av informationskampanjen inledde Europeiska centralbanken och Litauens centralbank en gemensam informationskampanj i november 2014, i vilken man använde sig av en rad olika instrument (tv, tryckt material, internet, utomhusannonsering och annat informationsmaterial) och inriktade sig på eurosedlarnas och euromyntens utseende, säkerhetsdetaljerna samt grundfakta och datum för övergången. Informationen och den medvetandehöjande kampanjen har bidragit till en smidig övergång till euron. Målet att 80 % av de litauiska invånarna ska känna sig tillräckligt informerade kan anses ha uppfyllts i och med att en betydande majoritet av litauerna (92 %) känner sig välinformerade om euron, och att 34 % av dessa säger att de anser sig vara mycket välinformerade, enbart 6 % känner sig inte välinformerade 18. Enligt en undersökning som gjordes för Litauens centralbank 19 anger nästan 70 % av de tillfrågade litauiska medborgarna att de nu är positiva till införandet av euron i landet, medan stödnivån i april och september 2014 var omkring 47 % (siffror från Eurobarometer 20 ). För att denna tendens ska öka rekommenderas fortsatta informationsinsatser och och vidare att den allmänna opinionen om euron hålls under uppsikt Undersökning som gjordes den 19 januari till den 10 februari 2015 av samhällsforskningsföretaget Berent Research Baltic. De viktigaste resultaten finns på: ency_neared_70_per_cent. Flash Eurobarometer 400 och 402. SV 10 SV