RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA CENTRALBANKEN, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN

Transkript

1 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den COM(2014) 217 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA CENTRALBANKEN, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN Införandet av euron in Lettland SV SV

2 RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA CENTRALBANKEN, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN Införandet av euron in Lettland 1. INLEDNING Den 9 juli 2013 beslutade rådet att Lettland uppfyllde de nödvändiga villkoren för att införa euron och att landets undantag från att delta i den gemensamma valutan skulle upphöra från och med den 1 januari Lettland gjorde som alla de medlemsstater som har antagit euron efter den första övergångsvågen ( ) och använde det så kallad big bang-scenariot för övergången, dvs. att eurosedlar och euromynt blev lagligt betalningsmedel samma dag som euron infördes. 2 En tvåveckorsperiod med två valutor i omlopp, då sedlar och mynt i både euro och lettiska lats var i omlopp parallellt, möjliggjorde ett gradvist återkallande av latskontanter. Denna lyckade övergång bekräftar åter att en kort period med två valutor i omlopp samtidigt är tillräckligt om övergången är väl förberedd. 3 Den stora majoriteten letter (79 %) ansåg att övergången var smidig och effektiv. 4 Denna rapport har föregåtts av kommissionens två rapporter om de praktiska förberedelserna inför införandet av euron i Lettland. 5 Den behandlar retrospektivt de viktigaste aspekterna av övergångsprocessen och fokuserar på förberedelserna för kontantövergången, perioden då två valutor var i omlopp, åtgärderna för att förebygga otillbörlig prissättning och felaktiga uppfattningar om prisutvecklingen, prisutvecklingen som sådan och de upplevda priserna samt information om euron. Där det är relevant framställer rapporten också kommissionens rekommendationer om ytterligare möjliga åtgärder från lettiska myndigheters sida och drar slutsatser som kan vara av värde vid framtida övergångar Rådets beslut 2013/387/EU av den 9 juli 2013 om Lettlands införande av euron den 1 januari 2014 (EUT L 195, , s. 24). För medlemsstaterna i den första vågen skedde införandet av euron enligt Madrid-scenariot, som innebar en övergångsperiod på tre år (ett år för Grekland). Estland, Slovakien och Slovenien hade också en tvåveckorsperiod med två valutor i omlopp samtidigt, medan Malta och Cypern hade en månad. Flash Eurobarometer 393, fältarbete den januari 2014, tillgänglig på: [ Europeiska kommissionen, tolfte rapporten om de praktiska förberedelserna inför den framtida utvidgningen av euroområdet COM(2013) 540 final, , och trettonde rapporten om de praktiska förberedelserna inför den framtida utvidgningen av euroområdet COM(2013) 855 final,

3 2. ÖVERGÅNGEN 2.1. Förberedelser för utbyte av sedlar och mynt Övergången till kontanter i euro är kanske det mest påtagliga inslaget i övergångsprocessen, eftersom i stort sett alla finansinstitut, företag och medborgare berörs. För att denna process ska fungera smidigt och effektivt krävs att alla berörda parter får tillräckligt med eurokontanter och att banker och företag är förberedda på mycket extraarbete. 400 miljoner euromynt med lettiska nationella sidor präglades, efter en offentlig upphandling, vid det tyska myntverket Staatliche Münzen Baden-Württemberg (Stuttgart, Tyskland). Omkring 110 miljoner eurosedlar i olika valörer lånades från Deutsche Bundesbank. Banker och företag försågs undan för undan med eurokontanter före utgången av Förhandstilldelningen till kreditinstitut inleddes den 1 november Den brukliga vidaretilldelningen till affärsbankernas största kunder inleddes den 10 december Till mindre företagskunder som använder sig av förenklad vidaretilldelning levererades eurokontanter från och med den 27 december Postkontoren mottog eurokontanter genom vidaretilldelning från Citadele Bank. Det sammanlagda värdet av förhandstilldelade eurosedlar och euromynt var 283,2 miljoner euro startkit med en blandning av samtliga lettiska euromyntvalörer (till ett värde av 14,23 euro per kit), dvs. mer eller mindre ett kit per hushåll, har funnits tillgängliga för allmänheten sedan den 10 december 2013 via affärsbanker, postkontor och den lettiska centralbankens olika kontor. Den 1 januari 2014 hade omkring startkit sålts. I efterhand kan det konstateras att den gängse tumregeln för euroområdet att mer eller mindre ett startkit per hushåll behövs visade sig vara alltför optimistisk i fallet med Lettland. Sedan den 1 januari 2014 kan kvarvarande startkit köpas av samlare och mynthandlare särskilda kit för detaljister (vart och ett med 200 euro) fanns tillgängliga från och med den 10 december Av dessa hade omkring sålts den 1 januari Flera affärsbanker sammanställde också individuella startkit som anpassats till den genomsnittliga efterfrågan hos deras affärskunder. Mot bakgrund av den ökade säkerhetsrisken utarbetades en säkerhetshandlingsplan med åtgärder för att öka säkerheten vid värdetransportföretagens kontanttransporter under övergången. En särskild handlingsplan togs fram för att kunna hantera eventuella dåliga väderförhållanden. Några veckor före och efter övergången tillhandahöll den statliga polisen gratis eskort för kontanttransportfordon som användes av Lettlands centralbank, affärsbanker och värdetransportföretag. Särskilt under de sista dagarna 2013 behövde affärsbanker och postkontor hantera exceptionellt stora kontantbelopp. För att underlätta logistiken i återkallandet av latsmynt förseddes värdetransportföretag och affärsbanker med mobila standardbehållare som skulle användas för insamling, lagring och transport av mynt. Den lettiska banksektorn består av 25 banker med 371 bankkontor. Kontanttjänster tillhandahålls på 19 av dessa banker med 321 kontor. För att underlätta övergången utökade vissa banker sina öppettider under årets sista veckor. Affärsbankerna kommer att tillhandahålla obegränsad kontantväxling kostnadsfritt fram till den 30 juni Sedan slutet av september 2013 anordnade Lettlands centralbank tillsammans med lettiska arbetsgivarförbundet utbildningstillfällen för kontanthanterare och kamrerspersonal där man behandlade eurokontanter i allmänhet och säkerhetsdetaljer i synnerhet. Vid dessa utbildningstillfällen deltog särskilt detaljister och personal vid postkontor. Bankpersonal fick 3

4 särskild utbildning av sina arbetsgivare om de allmänna principerna för införandet av euron och hur detta påverkar banktjänsterna samt om tillgången till banktjänster kring den 1 januari För att förbättra tillgången till kontantväxlingstjänster, särskilt på landsbygden, spelade den lettiska posten (Latvijas Past) en aktiv roll vid kontantövergången. Växeltjänster erbjuds för allmänheten vid 302 postkontor fram till den 31 mars 2014 (vilket kan komma att förlängas med ytterligare tre månader). Enligt en kommissionsundersökning som genomfördes i slutet av december hade en stor del av letterna eurokontanter redan före övergången: 43 % hade eurosedlar (56 % från en utlandsresa, 46 % från växling i bank i Lettland) och 60 % hade euromynt (57 % från en utlandsresa och 48 % från ett startkit). Kontantövergången i Lettland var väl förberedd och välorganiserad. Banker, företag och medborgare fick tillräckliga mängder eurokontanter före övergången. Mot bakgrund av erfarenheten i Lettland bör den gängse uppskattningen av det antal myntkit som ska produceras för allmänheten revideras nedåt Perioden med två valutor i omlopp samtidigt Den två veckor långa perioden med två valutor i omlopp samtidigt, då euron och lettiska lats var i omlopp parallellt, löpte ut den 14 januari Alla de uttagsautomaterna i Lettland fanns tillgängliga för uttag av euro från kl den 1 januari Uttagsautomaterna laddades med eurokontanter (främst valörerna 10, 20 och 50 euro) framför allt under de sista dagarna i december Valören 5 euro har funnits tillgänglig i 242 uttagsautomater sedan den 1 januari 2014 samt i ytterligare 460 uttagsautomater sedan den 14 januari I mitten av januari 2014 utgjorde valören 5 euro en tredjedel av de utgivna eurosedlarna. Terminaler vid försäljningsställen gick omedelbart över till euron den 1 januari ,3 % av dessa är i nuläget kompatibla med det gemensamma eurobetalningsområdet (Sepa). Bankernas kunder har uppmuntrats att oftare använda sig av elektroniska betalningar, särskilt de första dagarna efter den 1 januari Under perioden med två valutor i omlopp samtidigt användes betalkort vid 6,6 miljoner transaktioner till ett totalt värde av 122 miljoner euro. Jämfört med januari 2013 har användningen av elektroniska betalningar ökat med % i januari Vissa bankkontor samt alla sex kontantdiskar vid Lettlands centralbank var öppna för kontanttjänster den 1 januari Postkontor som vanligtvis är stängda på lördagar var öppna lördagen den 4 januari, i syfte att underlätta tillgången till valutaväxling för befolkningen, särskilt i avlägsna områden och på landsbygden. Genom noggranna förberedelser lyckades banker och postkontor väl med den extra arbetsbelastningen under perioden med dubbla valutor i omlopp. Flera banker använde sig av extrapersonal vid kontor med kassatransaktioner. Kontantinsamlingstjänster erbjöds till detaljister och andra affärskunder i föregripande syfte. Kontoren hade också justerat sin räknings- och lagringskapacitet. 6 Flash Eurobarometer 390, fältarbete från den 28 och 30 december 2013, tillgänglig på: 4

5 Den 9 januari 2014 hade omkring 120,15 miljoner euro växlats vid de största affärsbankerna som täcker in 77 % av det totala kundunderlaget (sammanlagt växling av 98,9 miljoner euro), vid postkontor (16,1 miljoner euro) och av Lettlands centralbank (5,15 miljoner euro). Under de första dagarna i januari var antalet uttag och omfattningen av dessa vid uttagsautomater desamma som under tiden med lats. Den 6 januari 2014 hade 98 % av försäljningsautomaterna gått över till euro. Enligt den undersökning som kommissionen gjorde den januari i Lettland 7 upplevde 88 % av de tillfrågade inga som helst problem med växling av kontanter i lats eller uttag av eurokontanter i banker under den första veckan i januari. Detta är mindre än under övergången till euron i Estland (95 %), men på det hela taget i linje med tidigare övergångar. 8 Diagram 1 nedan visar utvecklingen vad gäller kontantbetalningar enbart i euro under perioden med dubbla valutor i omlopp i Lettland, jämfört med Estland, Slovakien och Slovenien. Redan den första affärsdagen efter övergången (2 januari 2014) var det en jämförelsevis stor andel av den kontantbetalande allmänheten (30 %) som betalade med enbart eurokontanter. Den 4 januari var det redan två tredjedelar av de tillfrågade medborgarna som betalade med enbart eurokontanter. Därefter ökade andelen betalningar med enbart eurokontanter fram till slutet på perioden med dubbla valutor i omlopp, med undantag av fredagen den 10 januari då den minskade från 91 % till 87 %, men sedan snabbt ökade igen till 91 % efterföljande måndag. På det hela taget utvecklades antalet betalningarna i enbart eurokontanter snabbare än i Estland och Slovakien men mindre stadigt än i Slovenien. Detaljhandelssektorn klarade också övergångsprocessens utmaningar väl, liksom hanteringen av två valutor på samma gång. Detaljisterna hade god tillgång till eurokontanter, och inga 7 8 Flash Eurobarometer 393 (se fotnot 4). Den motsvarande siffran var 90 % för Slovakien, 88 % för Cypern, 85 % för Malta och 96 % för Slovenien. 5

6 större problem med köbildning rapporterades. Som framgår av diagram 2 nedan fick 94 % av medborgarna tillbaka växel i enbart euro redan den 2 januari. Denna andel ökade till 100 % den 7 januari och låg på denna nivå fram till den 14 januari Kommissionens undersökning alldeles efter utgången av perioden med dubbla valutor i omlopp visar att en mycket stor majoritet letter (79 %) upplevde övergången som smidig och effektiv Indragning av den tidigare valutan Trots att mängden latskontanter i omlopp har minskat sedan början av 2013 har indragningen av de latskontanter som varit i omlopp utgjort en särskild utmaning. En betydande del av de lettiska latskontanter som var i omlopp kunde tas ur omlopp redan före övergången. Den 31 december 2013 hade värdet av lats i omlopp minskat med nära 50 % jämfört med januari 2013 (från 1,2 miljarder till 630,8 miljoner LVL). Sammanlagt 293 miljoner mynt (757 ton) behövde återkallas. Demonetariseringen av latsmynt inleddes den 5 september % av den uppskattade mängden latsmynt hade förstörts den 31 december För att minska mängden latskontanter redan före den 1 januari 2014 erbjöd flera banker sina kunder att sätta in latsmynt på sparkonton avgiftsfritt från oktober Dessutom erbjöd Lettlands centralbank obegränsad och avgiftsfri växling av latsmynt till latssedlar. Affärsbankerna ökade marknadsföringen av icke-kontantbetalningar gentemot sina kunder. För att minska antalet latssedlar med höga valörer i omlopp när den 1 januari 2014 närmade sig uppmanades värdetransportföretag och andra företag att inte beställa sedlar med höga valörer. 9 Flash Eurobarometer 393 (se fotnot 4). 6

7 Övergången i Lettland var väl förberedd och genomfördes smidigt. Omställningen av bankomater och terminaler vid försäljningsställen skedde i tid, och banker och postkontor klarade av den extra arbetsbelastningen under perioden med dubbla valutor i omlopp. Detaljhandlarna klarade övergångsprocessens utmaningar väl, liksom hanteringen av två valutor på samma gång. De hade god tillgång till eurokontanter, och enligt en kommissionsundersökning fick 94 % av de tillfrågade medborgarna tillbaka växel i enbart euro redan den 2 januari FÖRHINDRA OTILLÅTEN PRISSÄTTNING OCH FELAKTIGA UPPFATTNINGAR OM PRISER Allmänheten har varit oroad över den eventuella inverkan som övergången till euron kan ha på priserna. Det har därför varit särskilt viktigt att de lettiska myndigheterna vidtar de åtgärder som krävs för att förhindra otillbörliga affärsmetoder och undanröja missuppfattningar om prisutvecklingen. Sedan januari 2013 har priserna övervakats på 120 vanliga varor och tjänster vid de populäraste försäljningsställena i Lettlands sju största städer. De övervakade tjänsterna inkluderar de tjänster som utifrån erfarenheten från tidigare övergångar mest sannolikt kan påverkas av prishöjningar till följd av övergången, såsom hårfrisersalonger, restauranger/kaféer och bilreparationstjänster. Resultaten av övervakningen har regelbundet offentliggjorts på ekonomiministeriets webbplats och på webbplatsen för övergången till euron. Efterlevnaden av kraven för prisangivelser och omräkning (t.ex. avrundningsregler) under perioden med dubbla prisangivelser samt genomförandet av överenskommelsen om skälig prissättning har övervakats av konsumentskyddsnämnden, icke-statliga konsumentskyddsorganisationer, den statliga livsmedels- och veterinärmyndigheten samt skattemyndigheten. Intensiva kontroller inleddes den 1 oktober Efter kommissionens första särskilda rapport om Lettlands praktiska förberedelser inför införandet av euron har det sammanlagda antalet deltagande inspektörer ökat betydligt (och uppgår nu till 346 inspektörer). Den obligatoriska parallella prisangivelsen i lats och euro inleddes den 1 oktober 2013 och kommer att pågå till och med den 30 juni Sedan oktober 2013 har kontroller genomförts (sammanlagt antal planerade kontroller: ). Konsumentskyddsnämnden och konsumentskyddsorganisationen genomförde kontroller och upptäckte överträdelser vid försäljningsställen. Den vanligaste bristen som upptäcktes var inkorrekt omräkning, i fall. Den näst vanligaste bristen gällde de dubbla prisangivelserna (1 720 fall). I slutet av januari 2014 hade bristerna åtgärdats vid försäljningsställen. Vid försäljningsställen gjordes detta på plats i närvaro av en inspektör från konsumentskyddsnämnden. I 39 fall utdömdes böter på upp till 500 LVL (711,44 euro). Hittills har administrativa förfaranden inletts i 83 fall. Den statliga livsmedels- och veterinärmyndigheten har genomfört priskontroller (överträdelser upptäcktes vid 186 försäljningsställen), och skattemyndigheten har genomfört 79 kontroller (överträdelser 10 Flash Eurobarometer 393 (se fotnot 4). 7

8 upptäcktes vid 22 försäljningsställen). Antalet överträdelser av kraven på dubbla prisangivelser har minskat över tid. Letterna ansåg i allmänhet att den parallella prisangivelsen var ett funktionellt verktyg som gjorde det lättare att jämföra priser och att vänja sig vid att tänka i den nya valutan. Enligt en undersökning som kommissionen gjorde i januari 11, ansåg nästan tre av fyra tillfrågade letter (74 %) att den dubbla prisangivelsen var till mycket stor eller relativt stor hjälp. Vidare ansåg 84 % att den alltid (44 %) eller för det mesta (40 %) tillämpades korrekt, vilket överensstämmer med resultaten från tidigare övergångar. När de tillfrågades om prisomräkningen ansåg 46 % av letterna att omräkningen till euro ibland (33 %), ofta (10 %) eller mycket ofta (3 %) inte var korrekt. Detta resultat ligger någonstans i mellanskiktet av resultaten från tidigare övergångar. I den kampanj om skälig prissättning som inleddes den 12 juli 2013 uppmanas företag att inte missbruka övergången för egen vinning, att respektera övergångsreglerna och ge sina kunder den hjälp de behöver. Kampanjen är i linje med de frivilliga initiativ som varit framgångsrika vid tidigare övergångar, och leds av ekonomiministeriet. De som ansluter sig till kampanjen har rätt att använda en dekal med en särskild logotyp för skälig prissättning för att visa att de deltar och kommer att stå med på en vit lista som är tillgänglig på europrojektets webbplats. I slutet av januari 2014 hade företag (mer än försäljningsställen) som säljer varor eller tillhandahåller tjänster anslutit sig till kampanjen för skälig prissättning. De fem största detaljistkedjorna hör till dem som deltar i kampanjen. Överenskommelsen om skälig prissättning är ett mycket viktigt initiativ för att hindra potentiell otillbörlig prissättning och skingra felaktiga uppfattningar om priser. Jämfört med det sammanlagda antalet företag i Lettland, det mål som ursprungligen sattes upp (minst omkring företag eller försäljningsställen) och erfarenheterna från de tidigare övergångarna 12, verkar det dock ha funnits utrymme för att utvidga ordningens täckning ytterligare. Sedan den 1 oktober 2013 har konsumenterna kunnat lämna in klagomål om överträdelser av reglerna för prisangivelser till konsumentskyddsnämnden via en särskild telefonjour för klagomål, den allmänna telefonjouren för information om euron, e-post och brev. Klagomålen har följts upp av konsumentskyddsnämnden eller en samarbetande icke-statlig organisation inom högst 48 timmar efter det att klagomålet hade inkommit. Medborgarna har främst uttryckt sin oro gällande frågor såsom prisangivelser och tillämpning av avrundningsreglerna. Klagomål om eventuella eurorelaterade prisökningar har bedöms av det lettiska konkurrensrådet. Lettland har genomfört dubbla prisangivelser och initiativet för skälig prissättning i enlighet med kommissionens rekommendationer 13. De lettiska myndigheterna bör fortsätta se till att alla klagomål från medborgare undersöks ordentligt och övervaka att överenskommelsen om skälig prissättning genomförs på rätt sätt under den tid som kampanjen fortgår. Deltagandet i initiativet för skälig prissättning har varit något av en besvikelse jämfört med tidigare övergångar till euron. Länder som inför euron bör sätta som mål att minst 75 % ansluter sig till kampanjen Flash Eurobarometer 393 (se fotnot 4). 526 enheter omfattades av den motsvarande ordningen i Estland, respektive omkring företag i Cypern, omkring i Malta och omkring försäljningsställen i Slovakien. Kommissionens rekommendation av den 10 januari 2008 om åtgärder för att underlätta framtida övergångar till euron (EUT L 23, , s. 30). 8

9 4. PRISUTVECKLING OCH UPPLEVDA PRISER 4.1. Prisutveckling Övergången till euron föregicks av en period med mycket låg och tidvis negativ inflation i Lettland. Den fallande inflationen orsakades primärt av energiaspekten och i mindre utsträckning av industrivaror vid sidan av energi och mer nyligen av obearbetade livsmedel. Denna utveckling liknar den som kan iakttas i de aggregerade uppgifterna för euroområdet och i Lettlands grannländer. I linje med etablerad praxis efter införandet av euron i andra medlemsstater planerar Eurostat att göra en bedömning av prisutvecklingen efter övergången till euro i Lettland, när tillräckliga data blir tillgängliga. Meddelandet i anslutning till bedömningen ska enligt plan offentliggöras av Eurostat i maj Upplevd prisutveckling Enligt en nyligen utförd kommissionsundersökning 14 anser majoriteten letter (57 %) att euron kommer att öka inflationen i landet (jämfört med 55 % av esterna, 19 % av slovakerna, 66 % av cyprioterna, 37 % av malteserna och 52 % av slovenerna, strax efter respektive övergång), medan endast 19 % ansåg att en anslutning till euroområdet skulle hjälpa Lettland att upprätthålla prisstabiliteten. Fram till mitten av 2013 hade den upplevda inflationen i Lettland stadigt minskat från en topp våren 2011, vilket nära speglade den faktiska inflationsutvecklingen. Under perioden juli-november 2013 steg dock den upplevda inflationen, medan den årliga HIKP-inflationen sjönk till under noll. Även om denna ökning av den upplevda inflationen i samband med fallande faktisk inflation kan ha berott på den förestående övergången till euro, är det svårt att identifiera specifikt vilken effekt som övergången haft på den upplevda inflationen. Kring tiden för övergången, i december 2013 och januari 2014, sjönk den upplevda inflationen. Uppgifter från den gemensamma konsumentundersökningen visar att den, i icke säsongsrensade värden, sjönk till 21,9 i januari, från 24,6 i december. 14 Flash Eurobarometerundersökning 393 (se fotnot 4). 9

10 5. INFORMATION OM EURON Efter rådets beslut av den 9 juli 2013 inledde de lettiska myndigheterna en intensiv fas i informationsverksamheten kring övergången till euron. I den slutliga versionen av kommunikationsstrategin för övergången till euro i Lettland, som godkändes den 22 oktober 2012 av europrojektets arbetsgrupp för upplysning och information till allmänheten, fastställs riktlinjerna för informationskampanjen i samband med införandet av euron. I kvantitativa termer var kampanjens mål att garantera att 90 % av alla invånare skulle uppleva att de fått god information om alla praktiska aspekter av övergången till euron. Informationskampanjen, som samordnats av finansministeriet, omfattade en blandning av informationsverktyg och informationsinstrument (direktutskick till hushållen, seminarier och utbildningar, sociala medier, kampanjinslag i tv och tryckta medier) och riktade sig till olika grupper (t.ex. allmänheten, skolbarn, utsatta grupper och företag). Kompletterande informationsverksamhet genomfördes av delstatsregeringarnas kansli, ekonomiministeriet, den lettiska centralbanken, forsknings- och utbildningsministeriet, den lettiska affärsbankssammanslutningen och andra offentliga och privata organ. Regelbundna seminarier och regionala evenemang och forum anordnades från 2012 i regionerna för företag, personer som yrkesmässigt hanterar kontanter samt utsatta grupper. Den lettiska arbetsgivarorganisationen, den lettiska handelskammaren och den lettiska sammanslutningen för handlare anordnade workshoppar för företag där man informerade om kampanjen för skälig prissättning. Här gavs även möjlighet att träffa statstjänstemän och ekonomer. En konferens om övergången till euron, som anordnades gemensamt av Lettlands centralbank, Europeiska kommissionen och finansministeriet, hölls i Riga den 12 september I september 2013 inleddes en massmediekampanj med tv-reklaminslag, med syftet att skapa engagemang hos allmänheten och förklara praktiska aspekter av övergången till euron. Kampanjen kompletterades med annonsering i tryckta medier, på radio och internet och 10

11 genom utomhusmedier. I valet av olika medier lades särskild vikt vid att nå ut till utsatta grupper i avlägsna områden samt till den ryskspråkiga befolkningen. För att informera lärare och skolelever delade forsknings- och utbildningsministeriet ut en informationsbroschyr till lärarna och tog fram serier för användning i skolundervisningen. Flera aktiviteter vände sig till syn- och hörselskadade, med information om utformningen av de nya sedlarna och mynten, dessa mynts och sedlars säkerhetsdetaljer samt allmänna aspekter kring övergången. Ett direktutskick i fem regionalt anpassade versioner, inklusive en rysk version, som hade utarbetats av finansministeriet tillsammans med Europeiska kommissionen, skickades till alla hushåll mot slutet av Kort därefter skickade Europeiska centralbanken och Lettlands centralbank gemensamt ut en broschyr med information om utformningen av sedlar och mynt och dessa mynts och sedlars säkerhetsdetaljer. Inom ramen för ett partnerskapsavtal som undertecknats mellan Lettlands finansministerium och kommissionen den 10 juli 2012, och en bidragsöverkommelse som undertecknades den 30 april 2013, bidrog kommissionen till genomförandet av kommunikationsstrategin genom finansiering med upp till 50 % av stödberättigande kostnader för kommunikationsaktiviteter. Kommissionen finansierade dessutom en vandringsutställning om euron i Riga och andra större lettiska städer under perioden september 2013 januari 2014, anordnade ett seminarium för lettiska journalister och samarbetade om konferensen om övergången till euro i september Kommissionen tillhandahöll även olika publikationer och genomförde Eurobarometerundersökningar före, under och efter perioden med dubbla valutor. Europeiska centralbanken samarbetade med den lettiska centralbanken för att utnyttja synergieffekter och ge kampanjen maximalt genomslag. Europeiska centralbanken tillhandahöll publikationer, ECB:s euroutställning, samorganiserade konferensen om övergången till euro i september 2013 och genomförde en informationskampanj i massmedier som fokuserade på eurosedlarnas och euromyntens utseende, säkerhetsdetaljerna samt grundfakta och datum för övergången. Kampanjen för upplysning och information till allmänheten bidrog till en smidig övergång till euron. Trots den något sena starten informerades de olika målgrupperna korrekt om de praktiska aspekterna av övergången till euron, inklusive specifika grupper såsom minoriteter, personer bosatta i avlägsna områden, unga och äldre. Målet att 90 % av Lettlands invånare skulle känna sig tillräckligt informerade kan anses ha uppnåtts då 89 % av letterna upplevde sig vara väl informerade om euron. 15 Dessutom är 80 % på det hela taget nöjda med den information som getts av lettiska myndigheter. Stödet för euron har nått 52 % (undersökning i Lettland, januari 2014), från en relativt låg nivå i början av 2013 (33 %, undersökning i Lettland, januari 2013). För att ytterligare öka detta rekommenderas att vissa informationsinsatser upprätthålls och att man fortsätter övervaka den allmänna opinionen om eurorelaterade aspekter. Särskilt är eurons effekt på priserna och otillbörlig prissättning något som fortsatt oroar letterna. 16 Därför rekommenderas en fortsatt kontroll av dubbla prisangivelser, korrekt omräkning och regler för avrundning samt prisutvecklingen i allmänhet under några extra månader Flash Eurobarometerundersökning 393 (se fotnot 4). Flash Eurobarometerundersökning 393 (se fotnot 4). 11